INLEDNING 3 Energiplanering en process 3 Samverkan i Dalarna 3 Energiplanering i Avesta kommun 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING 3 Energiplanering en process 3 Samverkan i Dalarna 3 Energiplanering i Avesta kommun 4"

Transkript

1 Underlagsdel till Energi- och klimatstrategi för Avesta kommun 2009

2 Innehåll INLEDNING 3 Energiplanering en process 3 Samverkan i Dalarna 3 Energiplanering i Avesta kommun 4 1. MÅL, STYRMEDEL OCH MARKNAD NATIONELLT & REGIONALT Nationella mål och styrmedel Kommunala styrmedel Energi i ett marknadsperspektiv Regionalt arbete i Dalarna ENERGIANVÄNDNINGENS INVERKAN PÅ MILJÖN OCH SAMHÄLLET Allmänt om påverkan på miljö, klimat och hälsa Påverkan i Avesta kommun Ett säkert energisystem ENERGILÄGET IDAG OCH FRAMTIDEN Energibalans för Avesta kommun Viktigare energiaktörer i Avesta kommun Ramarna för ett uthålligt energisystem En analys av Avesta framtida energisystem ENERGIANVÄNDNINGEN I KOMMUNEN Byggnader och fastighetsägare Industri och näringsliv Transporter UTVINNING OCH PRODUKTION AV ENERGI Fjärr-, när och kraftvärme samt spillvärme Elförsörjning Bioenergi och andra förnybara energislag ANDRA VIKTIGA OMRÅDEN Mat och konsumtion Kommunal samhällsplanering Kommunal verksamhetsstyrning 80 Foto framsida: Outokumpu Stainless AB 2

3 Inledning ENERGIPLANERING EN PROCESS Den första lagen om kommunal energiplanering kom Lagen innebar krav på att det i varje kommun ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I planen ska också finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Lagen ger kommunen rätt att inhämta statistiska uppgifter från olika verksamhetsutövare. Från början dominerades energiplaneringen i oljekrisens spår av oljereduktion och energisparande. I mitten på 1980-talet kom signaler från staten att planerna skulle vara allomfattande både geografiskt och energimässigt. De energiplaner som togs fram då innehöll ofta omfattande beskrivningar av energiläget. Sedan 1990-talet har den starka kopplingen mellan energi och miljö dominerat intresset. Klimatfrågan har på senare tid också blivit alltmer uppmärksammad och vikten av energi- och klimatstrategiskt arbete lokalt och regionalt har därmed fått förnyat intresse. En viktig skillnad med dagens planer jämfört med tidigare är att de är målstyrda och uppföljningsbara. Nya bestämmelser enligt miljöbalken och ett nytt EU-direktiv anger att en miljöbedömning ska göras för planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet är att i planeringen integrera miljöaspekter och främja en hållbar utveckling. Kravet gäller bl.a. kommunala energiplaner, men praxis finns ännu inte som visar vad kravet innebär. Kapitel 2 kan dock sägas utgöra planens miljöbedömning. Miljöaspekter har även integrerats i hela planen. Med utgångspunkt från de nationella miljömålen innehåller planen regionala samt lokala mål. Syftet med planens mål är att arbeta för en hållbar utveckling inom energiområdet. Genom det statliga stödet till klimatinvesteringsprogram (Klimp) hamnade begreppet klimatstrategi i fokus. En klimatstrategi ska spegla en kommuns klimatpåverkan och innefatta mål och åtgärder för att nå klimatmålen. Den stora skillnaden mot en traditionell energiplan är att transporterna då måste ingå. Vad blir då utfallet av den kommunala energiplaneringen? För den politiska nivån innebär planeringen att man får möjlighet att diskutera och besluta om en inriktning på energiområdet. Det innebär ett ställningstagande till olika mål och beslut om konkreta åtgärder. Planeringen ger också en översikt över de aktiviteter som sker i kommunen och är ett tillfälle till dialog mellan olika aktörer. SAMVERKAN I DALARNA Parallellt med utarbetandet av denna strategi/plan har under 2008 ett samverkansprojekt pågått i Dalarna. Länsstyrelsen har hållit ihop projektet där alla 15 kommuner i länet deltagit, varav ett tiotal tagit fram nya strategier/planer. Andra regionala aktörer har också deltagit. Vid en seminarieserie, öppna för berörda i kommunerna, har det som bör finnas i en klimatstrategi/energiplan avhandlats. Parallellt med detta har malltexter tagits fram som kan användas av alla och göra kompletteringar och prioriteringar utifrån till den egna strategin/planen. Malltexterna kommer att uppdateras vart fjärde år. Strategierna/planerna ska uppfylla såväl lagen om kommunal energiplanering som gängse innehåll för en klimatstrategi. Arbetet är också kopplat till den regionala klimat- och energistrategin och samverkan inom EnergiIntelligent Dalarna. En fortsatt samverkan i länet kring lokalt klimat- och energistrategiskt arbete är tänkt att nu ta vid 3

4 där vi samverkar kring genomförande och uppföljning och lär av varandra. Läs mer: Dokumentation från projektet i Dalarna finns på ENERGIPLANERING I AVESTA KOMMUN 1995 togs en ny energiplan fram i Avesta. Kommunens energiarbete fick nu en skjuts framåt. Som en följd av riksdagens energibeslut 1997 kunde åter en energirådgivare anställas i kommunen och arbetet med energifrågor intensifieras. I kommunens översiktsplan finns ett övervägande att en ny energiplan ska tas fram och detta har också lyfts fram i kommunens mål- och budgetdokument för Utifrån detta har kommunen deltagit i projektet inom Länsstyrelsen Dalarna tillsammans med nio andra kommuner, med syfte att gemensamt ta fram energi- och klimatstrategier. Detta arbete har nu resulterat i en klimat- och energistrategi för Avesta kommun med en beslutsdel och en underlagsdel. Förslag har gått ut på remiss efter beslut i kommunens plan- och näringslivsutskott i mars 2009 och strategin har sedan antagits i kommunfullmäktige i juni I beslutsdelen återges Kommunfullmäktiges beslut i bilaga. 4

5 1 Mål, styrmedel och marknad nationellt & regionalt Energi- och klimatarbetet lokalt påverkas av mål och styrmedel som sätts upp nationellt och regionalt. En rad sådana har tillkommit för att styra mot uthålliga energilösningar. Kommunen förfogar också över egna styrmedel som kan stärka energi- och klimatarbetet. Styrmedel brukar indelas i: Administrativa lagar och förordningar. Ekonomiska taxor, lån, bidrag och skatter. Informativa och mjuka utbildning, information, rådgivning och samverkan. Även marknadsfaktorer priser, tillgång, efterfrågan påverkar arbetet lokalt. Här presenteras övergripande mål, styrmedel och marknad. I kapitlen som följer ges mer bakgrund om framför allt olika styrmedel. 1.1 NATIONELLA MÅL OCH STYRMEDEL Internationellt Nationella beslut på energi- och klimatområdet styrs i hög grad av internationella överenskommelser och beslut inom FN och EU. Vid FN:s miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro 1992 antog världens stater handlingsprogrammet Agenda 21 med syftet är att skapa en hållbar utveckling, dvs. en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Där betonas betydelsen av arbete lokalt och underifrånperspektiv, att alla ska vara delaktiga. En svensk strategi för hållbar utveckling har också tagits fram. Vid Rio-konferensen antogs också FN:s klimatkonvention, som utgör grund för arbetet med att begränsa klimatförändringarna. Konventionen innehåller inga bindande krav utan ett allmänt mål att växthusgaserna i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar farlig klimatpåverkan, vilket innebär att jordens medeltemperatur inte ska vara mer än två grader varmare än före den industriella eran. Förhandlingar ledde 1997 till Kyotoprotokollet som trädde i kraft Detta bindande avtal innebär att i-länderna ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 5,2 procent till perioden jämfört med Inga bindande krav för u-länderna ingår. USA har som enda i-land ställt sig utanför, medan EU har åtagit sig att minska sina utsläpp med åtta procent. En del av minskningen kan ske med flexibla mekanismer, vilket innebär att ett land kan dra nytta av utsläppsminskningar det landet åstadkommer i andra länder. Förhandlingar om nya åtaganden efter 2012 har påbörjats med målet att nå en global post-kyoto överenskommelse i Köpenhamn i slutet av Som ordförande i EU har Sverige då ett särskilt ansvar. Utöver klimatkonventionen finns flera internationella överenskommelser om andra luftutsläpp. EU har under senare tid prioriterat energi och klimat allt högre. Tillgången på energi ska säkras, energisektorn ska bli mer konkurrenskraftig och samhället ska ha en hållbar utveckling. Inför de nya klimatförhandlingarna har EU antagit målet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent till år 2020 jämfört med Men helst vill EU att alla i-länder ska enas om att minska utsläppen med 30 procent. Till 2050 anser EU att minskningen bör vara procent. Samtidigt har EU antagit mål till 2020 om att energianvändningen ska minska med 20 procent jämfört med 2005, att andelen förnybar energi ska öka till 20 procent och att biobränslen ska stå för 10 procent av transportsektorns konsumtion. Målen för växthusgaser och förnybar energi ska genomföras enligt en ansvarsfördelning som anger varje lands bidrag. För svensk del innebär detta att växthusgaserna ska minska med 17 procent och att andelen förnybar energi ska stiga till 49 procent (Som jämförelse med nuläget i Sverige kan nämnas att biodrivmedlen 2007 utgjorde 4 procent av drivmedelsanvändningen och att andelen förnybar energi 2004 uppgick till 26 procent av den totala energianvändningen.) 5

6 EU:s åtgärder för att nå målen är omfattande. Det mest utvecklade styrmedlet är handeln med utsläppsrätter som berör energiintensiva företag och energiföretag. Handelsystemet omfattar ungefär hälften av EU:s samlade utsläpp och ungefär en tredjedel av de svenska utsläppen svenska företag delar. Diskussioner pågår även om att utvidga systemet till att omfatta flyg. Syftet med systemet anges vara att på ett kostnadseffektivt sätt nå de utsläppsminskningar som krävs för att EU ska klara sitt åtagande. Utsläppsrätter, som kan säljas och köpas, fördelas i perioder och för varje period ska de minska i antal. Genom systemets projektbaserade mekanismer kan företag därutöver även ingå i projekt i andra länder och tillgodogöra sig de utsläppsminskningar som uppnås. EU har även infört andra styrmedel för energieffektivisering och främjande av förnybar energi och biobränslen. Ett nytt viktigt övergripande EU-direktiv på energiområdet som nu ska genomföras är det s.k. energitjänstdirektivet, som syftar till att Europa ska spara energi. Där ingår ett bindande mål om en procents energibesparing per år i hela samhället fram till Ett annat viktigt direktiv som nu blivit svensk lag är det om ekodesign. Syftet är att miljöhänsyn ska integreras i alla produkter. Därutöver driver EU annat arbete, bl.a. investeringsprogrammet Intelligent energi Europa. Läs vidare: För information om arbetet inom EU är en ingång. Nationell politik Energi och klimat ingår i flera politikområden, framför allt energi-, klimat-, miljö- och transportpolitiken, men även politikområdena för regional utveckling, jordbruk, konsumenter m.fl. I regeringsförklaringen 2006 framförde den nya regeringen: Energifrågorna i kombination med klimatförändringarna är avgörande utmaningar. De globala miljöutmaningarna och klimatförändringarna påverkar livsförutsättningarna i hela världen och måste få större uppmärksamhet. Sveriges miljöarbete ska vägledas av ambitiösa miljö- och klimatmål, och följas av tydliga handlingsplaner. Kraftfulla åtgärder för att möta klimatförändringarna ska genomföras inom transport-, bostads- och industrisektorn. Vidare: Miljöutmaningarna skall nyttjas som en ekonomisk hävstång. Grön teknik kommer att efterfrågas när energi- och transportsystem ställs om. Klimat- och energipolitik: Dessa två politikområden är separata, men när regeringen våren 2009 lade fram nya propositioner samordnades arbetet och regeringen talade om en sammanhållen klimat- och energipolitik. Propositionerna hade föregåtts av flera utredningar, se vidare nedan. I propositionerna, som behandlades av riksdagen våren 2009, ingår nya klimat- och energimål till år 2020 som i hög grad bygger på de mål EU lagt fast: 40 procent minskning av klimatutsläppen jämfört med Målet, som motsvarar 20 miljoner ton koldioxid, avser den icke handlande sektorn, dvs. huvudsakligen transporter, byggnader och industri som inte ingår i handelssystemet med utsläppsrätter. En tredjedel av minskningen ska kunna nås genom gröna investeringar i andra länder och fyra miljoner ton har redan nåtts. Målet ersätter det nuvarande att utsläppen av växthusgaser ska vara minst 4 procent lägre än 1990 och nås utan kompensation för upptag i kolsänkor samt flexibla mekanismer. Detta mål bedöms kunna nås. Minst 50 procent förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning jämfört med Avser minskad energiintensitet. dvs. tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser ska minska med 20 procent. 10 procent förnybar energi i transportsektorn. En ökning med 25 TWh produktionen av förnybar el jämfört med 2002 års nivå (nuvarande mål är 17 TWh till 2016 jämfört med 2002). En planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. 6

7 Därtill ingår målet att landet år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi och att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll. Målen följs av handlingsplaner för förnybar energi, energieffektivisering och fossiloberoende fordonsflotta. En särskild åtgärdsplan presenteras också för hur Sverige ska minska sina utsläpp till Befintliga styrmedel kompletteras med nya och flera har kopplingar till olika EU-direktiv. Det lokala och regionala arbetet tas också upp i propositionerna. Här igår bl.a. att kommuner och landsting erbjuds möjligheten att ingå frivilliga energieffektiviseringsavtal. I gengäld ska de fastställa mål för energieffektivitet och ställa tydligare krav på energieffektivitet i upphandlingar. Här ingår också fortsatt statligt stöd till energi- och klimatrådgivning. Länsstyrelser och de regionala energikontoren har viktiga uppgifter att stödja kommunerna. Även regionerna anges ha en roll i det regionala energiarbetet. I propositionerna behandlas även andra områden såsom klimatanpassning och kärnkraft, där en omprövning av tidigare avvecklingsbeslut ingår. Flera viktiga styrmedel tillkom genom det förra energipolitiska riksdagsbeslutet Här märks elcertifikatsystemet för främjande av förnybar el som ekonomiskt gynnar sådan elproduktion, särskilda åtgärder för vindkraft och avtal med energiintensiv industri som en klimatåtgärd (PFE). Inom klimatpolitiken var tidigare ett styrmedel av betydelse för det lokala arbetet Klimp, bidrag till klimatåtgärder i lokala klimatinvesteringsprogram. Klimp tillförs nu inga mer medel men ersätts av en satsning på hållbara städer. Den miljöbilspremie som infördes av nuvarande regering ersätts av flera åtgärder, bl.a. fordonsskattebefrielse för miljöbilar. Klimatpolitiken har prioriterats högt under senare tid. Den förra regeringen uttalade att oljeberoendet ska brytas och en oljekommission tillsattes som presenterade sina förslag. Underlag till den nya klimatpropositionen har regeringen fått genom den parlamentariska klimatberedningen som i sin tur bygger på en rapport från Vetenskapliga rådet för klimatfrågor. Kontrollstationen 2008, framtagen av Energimyndigheten och Naturvårdsverket, utgör också underlag. I klimatberedningens betänkande från mars 2008 (SOU 2008:24) lämnas följande förslag: Mål för klimatpolitiken. Sverige ska 2020 jämfört med 1990 minska sina utsläpp av växthusgaser med 38 procent, varav 8 9 procent ska vara åtgärder som görs med svenska pengar utanför Sverige. Om detta var inte beredningen enig, då oppositionspartierna ville ha målet 40 procent, varav allt inom Sveriges gränser. Vidare att inriktningen är att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2050 bör vara minst procent lägre än år 1990 och vid slutet av detta sekel bör utsläppen i Sverige vara nära noll. En handlingsplan för att uppnå målet till Förstärkning av tvärsektoriella åtgärder och styrmedel, en EU-gemensam sänkning av utsläppstaket för de verksamheter som omfattas av EU:s handelssystem, reduktioner av utsläpp för verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter och insatser internationellt. En del förslag är av särskilt intresse för lokalt arbete. Klimp föreslås omformas från breda program till investeringsstöd för specifikt utvalda åtgärder och sektorer. Beredningen anser att strävan att minimera växthusgasutsläpp i högre grad än idag bör genomsyra samhällsplaneringen. Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna. Beredningen betonar att Sverige genom ordförandeskapet i EU år 2009 har en nyckelroll i klimatförhandlingarna. Ett annat underlag till klimatpropositionen är slutbetänkandet från regeringens klimat- och sårbarhetsutredning Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter (SOU 2007:60) som lämnade hösten Det viktigaste underlaget till energipropositionen är energieffektiviseringsutredningen (SOU 2008:110). 7

8 Miljöpolitik: Energi och klimat utgör den kanske sammantaget tyngsta miljöfrågan. Miljöpolitiken utgår sedan 1999 från de nationella miljömål som riksdagen antagit i bred enighet. Det övergripande målet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Miljömålen för närvarande 16 långsiktiga miljökvalitetsmål och 72 delmål på vägen dit ingår i ett målstyrningssystem där målen följs upp och kopplas till åtgärder. Miljömålen innebär att det konkreta miljöarbetet i Sverige förstärkts och fått en större systematik. I miljöpolitiken betonas att miljömålen är allas ansvar och ett arbete som måste ske på alla nivåer lokalt, regionalt och nationellt. Ett flertal myndigheter har i uppdrag att samordna miljömålsarbetet, på regional nivå länsstyrelserna. Årligen lämnas en rapport (de Facto) till riksdagen och vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering där miljömålen ses över som grund för en ny miljöproposition. En sådan utvärdering lämnades till regeringen våren 2008 med förslag till nya delmål och åtgärder för att nå dessa. Nästa miljömålsproposition läggs våren Under 2009 ser en statlig offentlig utredning över brister i det nuvarande miljömålssystemet. De 16 miljömålen: Säker strålmiljö Levande skogar Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Ett rikt odlingslandskap Frisk luft Levande sjöar och vattendrag Storslagen fjällmiljö Bara naturlig försurning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Giftfri miljö Hav i balans Ett rikt växt- och djurliv Skyddande ozonskikt Myllrande våtmarker Energi- och klimatfrågor ingår i flera av miljömålen, särskilt Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft. Förstnämnda är för övrigt detsamma som klimatpolitikens mål. Insatser inom energiområdet samlas i en av de tre åtgärdsstrategier som formulerats för att nå miljömålen, strategin för effektivare energianvändning och transporter. I den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2008 ingår en ny version av denna strategi. Transportpolitik: En ny transportproposition lades fram hösten Här ingår att utforma en ny infrastrukturplanering, nya länstransportplaner inbegripet, fram till Klimatfrågans betydelse och transportsektorns stora ansvar, som den sektor där utsläppen ökar, betonas. Den fyrstegsprincip, den hushållningsprincip, som ska vara vägledande i transportplaneringen behöver användas och prövas mer är en återkommande uppfattning, se vidare avsnitt 4.3. Inom transportpolitiken finns även mål. Dessa har setts över och våren 2009 lade regeringen fram förslag till nya transportpolitiska mål för riksdagen i en särskild proposition. Övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Därunder indelas målen i funktions- och hänsynsmål. För miljö och klimat görs bl.a. följande preciseringar: Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Vidare: Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. I politiken för regional utveckling och jordbrukspolitiken fördelas olika stöd från staten och EU. Energi- och klimatfrågorna har fått ökad uppmärksamhet här och lyfts fram i de strukturfondsfonds- och landsbygdsprogram som utarbetats inför EU:s stödperiod Detta gäller även de regionala utvecklingsprogram och tillväxtprogram som regionerna tagit fram. Inom konsumentpolitiken fastställde riksdagen år 2006 genom en skrivelse en handlingsplan för hållbara konsumtionsmönster. Underlag var den offentliga utredningen Bilen, biffen, bostaden som handlar om hur hushållens konsumtion ska bli smartare för plånboken, hälsan, miljön och det globala resursutnyttjandet. Energi och klimat är där ett viktiga områden. Nuvarande regering arbetar inte aktivt med denna. Andra initiativ sker dock för att lyfta från om hållbar kon- 8

9 sumtion och produktion, nationellt och inom EU. Klimatmärkning är en fråga som är aktuell. Här har regeringen sagt att man helst ser frivilliga initiativ. Sådana sker nu för livsmedel, se vidare avsnitt 6.1. Läs vidare: Energi- och klimatpolitik redovisas på webbplatsen Myndigheter har också information, bl.a. Energimyndigheten: Vägverket och Naturvårdsverket som också har ett digitalt nyhetsbrev. På sistnämnda webbplats finns också information om Klimp. Miljömålsarbetet i Sverige presenteras på miljömålsportalen Lagstiftning Miljöbalken, som började gälla 1999, fungerar som en samordnad miljölagstiftning. Bestämmelserna syftar till att främja en hållbar utveckling. Miljöbalken är tillämplig på all aktivitet som kan skada miljön. Prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet är en viktig del. Energitillsynen är ett område under utveckling. De allmänna hänsynsreglerna i balken ska följas av alla, även verksamheter som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga. Dessa är bl.a: Försiktighetsmått ska vidtas om skäl finns att anta att en åtgärd kan skada hälsa & miljö. Bästa möjliga teknik ska användas vid yrkesmässig verksamhet. Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen. Alla ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas. Plan- och bygglagen (PBL) reglerar den fysiska planeringen översiktplanering, detaljplanering m.m. Lagen säger bl.a. att bebyggelse och anläggningar ska lokaliseras med hänsyn till energihushållning. Såväl miljöbalken som PBL ses för närvarande över. Utöver dessa övergripande lagar finns ytterligare lagar som berör energi- och klimatfrågor, bl.a. lagen om kommunal energiplanering, se vidare inledningen. Läs vidare: Lagar, förordningar och föreskrifter finns på portalen för svensk rättsinformation Skatter Skatter och avgifter är ett viktigt statligt styrmedel på energiområdet. Energiskatt har funnits sedan 1950-talet och moms infördes 1990 på all energi omvandlades en del av energiskatten till koldioxidskatt och svavelskatt. Senare infördes en avgift på kväveoxidutsläpp. Under talet början har en s.k. grön skatteväxling skett som innebär att höjningar av vissa miljöskatter balanserats av sänkningar av skatterna på arbete. Idag skiljer sig energiskatterna åt mellan olika användare och energislag. Fossila bränslen för uppvärmning belastas med både energi- och koldioxidskatt, medan biobränslen är obeskattade för alla. Bränslen som används för elproduktion är skattebefriade. Beskattningen av dessa sker i konsumtionsledet. För kraftvärme gäller särskilda regler. Elcertifikatsystemet gynnar därtill produktion av förnybar el. Industrin betalar ingen energiskatt på bränslen för uppvärmning och mindre koldioxid- och elenergiskatt än andra. År 2006 slopades koldioxidskatten helt för industri och vissa kraftvärmeanläggningar som ingår i EU:s system för utsläppshandel, vilket startade År 2006 infördes en ny skatt på förbränning av hushållsavfall, vilket sker i flera fjärrvärmeverk. Syftet är att öka återvinning, minska koldioxidutsläpp och öka kraftvärmeproduktion. 9

10 Det finns flera transportrelaterade skatter, framför allt skatt på fordonsbränslen. Anpassningar görs för att göra dessa skatter mer miljöstyrande. Från 2006 gäller exempelvis nya regler för beskattning av fordon som tar hänsyn till koldioxidutsläpp. Höjd bensin- och dieselskatt och kilometerskatt för tunga lastbilar diskuteras. 1.2 KOMMUNALA STYRMEDEL Samhällsplanering och myndighetsutövning Kommunen är genom planmonopolet ansvarig för den fysiska planeringen och bestämmer därigenom över mark- och vattenområdens användning. I översiktplanen och detaljplaner samt i bygglovshantering kan kommunen på olika sätt verka för uthålliga energilösningar, se vidare avsnitt 6.2. Kommunen har också ett vidare ansvar för samhällsplaneringen i kommunen och kan ta fram olika planer, program och strategier, varav energiplanen är ett exempel. Kommunen är tillsynsmyndighet för betydande delar av miljöbalken och ska här uppmärksamma energi och klimat. Vidare ger kommunen vissa miljötillstånd och kan t.ex. också meddela skötselföreskrifter eller tillfälliga förbud mot småskalig vedeldning om den skapar olägenheter. Producent, leverantör och konsument Kommunen är en stor producent och leverantör samt konsument av varor och tjänster. I dessa roller kan kommunen påverka energisystemet. Kommunorganisationen är inte sällan största arbetsgivare i kommunen och själv en betydande energi- och transportanvändare. Många kommuner tillhandahåller energi, bostäder och kollektivtrafik, framför allt genom bolag. Kommunen är också huvudman för gatubelysningen. Offentlig upphandlingen är ett viktigt styrmedel där kommunen kan verka för klimatsmarta varor och tjänster, t.ex. energieffektiv teknik, förnybar energi och lokalt producerade varor. Här måste dock lagen om offentlig upphandling beaktas. Se vidare avsnitt 6.3. Information och samverkanspart Kommunen har etablerade kanaler för information till många kommuninvånare och kan använda dessa för att öka kunskaper och medvetenhet. Kommuner kan ge råd och information till hushåll, företag, fastighetsägare m.fl. om energieffektivisering, konvertering av uppvärmningssystem, miljöanpassade transporter m.m. Det statliga bidraget för kommunal energirådgivning, som återinfördes 1997 och som sedan 2008 benämns energi- och klimatrådgivning, har haft stor betydelse för en ökad aktivitet på energiområdet i många kommuner. Information om energi och klimat kan även ske genom konsumentvägledningen, näringslivssekreteraren m.fl. Kommunen kan ta initiativ till dialog och samverkan mellan olika aktörer och initiera projekt, bl.a. inom näringslivsområdet. Läs vidare: Mer om kommunernas roll och arbete med energi, transporter, klimat, fysisk planering finns på Sverige kommuner och landstings webbplats 1.3 ENERGI I ETT MARKNADSPERSPEKTIV Energimarknader och energipriser Generellt sett har energipriserna stigit mer än den allmänna prisutvecklingen under senare år. 10

11 Handel och produktion av el sker i konkurrens sedan Reformen har förändrat branschens spelregler. Nätverksamheten för el är dock fortfarande ett monopol. För el bedrivs den med stöd av nätkoncession för ett område, beviljad av staten. Men elnätet måste upplåtas för fri handel med el. Den fria konkurrensen har gjort att många kunder har bytt elleverantörer. Som följd av avregleringen är eltarifferna uppdelade i två helt skilda delar, nättariffen och eltariffen. Nättariffen ska fördela nätföretagets alla kostnader på kundkollektivet. I regel betyder det en tariff med stor andel fast avgift. Sättet att konstruera tariffen har fått kritik för att den inte är sparvänlig. För eltariffen är elpriset i regel till största delen rörligt och sparmotiverande. Samtidigt som den svenska elmarknaden, avreglerades även den norska och finska och elhandeln mellan länderna släpptes fri. Resultatet blev till en början lägre elpriser, vilket var intentionen. Under de senaste åren har elpriserna för hushållen ökat av olika orsaker. Flera länders elmarknader avregleras och inom EU pågår nu arbete för en gemensam elmarknad. Eftersom elpriset på kontinenten är högre än i Norden kommer utvecklingen att innebära allt högre elpriser i Sverige. De svenska värmemarknaderna är marknader i förändring. Fossila bränslen används allt mindre i takt med att oljepriset stigit. Även det stigande elpriset har gjort att eluppvärmningen totalt sett minskat i Sverige. Samtidigt har fjärrvärme blir alltmer dominerande. Fjärrvärmenäten är liksom nätverksamhet för el monopol. Priset för fjärrvärme skiljer sig mycket över landet. Taxornas konstruktion med rörlig och fast del skiljer sig också Uppvärmning med pellets är generellt sett billigast följt av uppvärmning med bergvärmepump och fjärrvärme. De höga priserna har gjort att konsumenterna och industrin nyttjar besparingspotentialen i större utsträckning. De konverteringsstöd som funnits de senaste åren har sannolikt tidigarelagt investeringar. Konvertering från olja, som ingått bland stöden, har dock varit lönsamt även utan statligt stöd. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som har tillsyn över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme. De har till uppgift att se till att verksamheten bedrivs effektivt, att tarifferna är skäliga och att företagen tillämpar villkor så att konkurrensen inom elhandeln främjas. Läs vidare: Mer information finns på Energimarknadsinspektionen webbplats Tillväxt och arbetstillfällen Energiomställningen bedöms kunna genera ekonomisk tillväxt och ge många arbetstillfällen när nya företag behöver utvecklas för att energieffektiviseringar och lösningar med förnybar energi ska komma till stånd. Drivkrafter finns, såväl inom näringslivet som genom politiska åtgärder, för att dessa nya marknader ska växa. För- och nackdelar med olika energislag Nedan redovisas för- och nackdelar med olika energislag utifrån ett marknadsperspektiv. Energislag Användarvänlighet Arbetstillfällen lokalt Utveckling/tillgänglighet Prisutveckling Olja + Ganska små arbetsinsatser. Utrymmeskrävande. Ger några arbetstillfällen vid lagring, transporter och försäljning. + God tillgång idag. Tillgången kommer minska då källorna sinar och Oljan stiger i pris. El Värmepump + Små arbetsinsatser. + Tar liten plats. Ofta hög förbrukning pga dålig styrning. Klarar ofta under vintern inte att täcka hela behovet. Arbetstillfällen för underhåll, försäljning och om elen produceras lokalt. Arbetstillfällen för försäljning och anläggning. klimatmål ska omsättas. + God tillgång idag. Behov av att begränsa elanvändningen. + God tillgänglighet. +/ Behov av att begränsa elanvändningen. Elpriserna stiger. Elpriserna stiger. 11

12 + Rent, snyggt, enkelt. Dyr investering. Biobränsle /+ Ved/flis kräver stora arbetsinsatser för anskaffning och drift, pellets ganska små.. Utrymmeskrävande. Fjärr-värme + Inga arbetsinsatser. + Tar liten plats. + Rent, snyggt, enkelt. Solenergi + Inga arbetsinsatser. /+ Kan ej täcka behovet, kombineras lämpligtvis med bioenergi. Beroende av husets orientering. + Positivt Rätt dyr investering. Negativt Förädling av biobränslen ger många arbetstillfällen. Försäljning och transporter kan ge några. Arbetstillfällen för drift och bränsleförädling. Arbetstillfällen för försäljning och anläggning. Även tillverkning. + God tillgång till skog. + Lokalt bränsle. + Miljöfördelar. + Ännu stora potentialer att bygga ut fjärrvärme och kraftvärme. Miljöfördelar. + Det finns stora potentialer att bygga ut solel och solvärme. + Bransch med potential. + Miljöfördelar. + Billigt. De flesta vedeldare påverkas inte av ev. prishöjningar eftersom de själva är skogsägare. + Lägre och stabilare pris än olja och el. + Gratis efter investeringen. 1.4 REGIONALT ARBETE I DALARNA Energiaktörer i Dalarna Flera organisationer verksamma i Dalarna har olika roller och ansvar i energi- och klimatarbetet. Kommun/Landsting/Region: Kommunerna har flera centrala energiuppgifter, se avsnitt 1.2. Landstinget är en stor fastighetsägare och har även varit med och tagit olika regionala initiativ på energiområdet. Landstingsfastigheter är nationellt sett framgångsrika i energibesparing. De har även uppgifter rörande kollektivtrafik. Region Dalarna har en vikig roll i energi- och klimatarbetet som ansvarig för regional utveckling, länstransportplanering och samordnare av kommunerna. Är också huvudman för Dala-MaTs, samverkansprojekt för miljöanpassade transporter. Även kommunalförbunden Region Siljan och Mitt Dalarna är engagerade i energi- och klimatfrågor. Gävle Dala Energikontor: Regionala energikontor bildades på 1990-talet, ofta gemensamt för flera län. En vikig uppgift är att stödja och samordna de kommunala energirådgivarna, för vilket de får anslag från Energimyndigheten, som därtill ser att de har en roll att bygga och underhålla regionala nätverk. Energikontorets huvudman i Dalarna är Region Dalarna. Verksamheten består även av olika projekt, sammanställning av energistatistik och allmän kompetens. Länsstyrelsen: I det regionala miljömålsarbetet, som Länsstyrelsen samordnar, är energi och klimat viktiga frågor. Energi behandlas även i många andra verksamheter som prövning/tillsyn/ tillsynsvägledning, samhällsplanering, bidrag/stöd och statlig samordning fick länsstyrelserna ett tydligare uppdrag att även bidra till regional samordning och samverkan på energiområdet. Här ingår från 2008 att ta fram regionala energi- och klimatstrategier. Länsstyrelsen håller i Dalarnas regionala energisamverkan, EnergiIntelligent Dalarna, liksom processen Byggdialog Dalarna, tillsammans med bygg- och fastighetsektorn. Länsstyrelsernas föreslås få en viktig roll i samordningen av klimatanpassningsarbetet framöver. Andra statliga myndigheter: Även andra myndigheter är aktiva energiaktörer i Dalarna, inte minst Vägverket Region Mitt som stödjer olika projekt för effektiva och miljöanpassade transporter. Energimyndigheten driver projektet Uthållig kommun, där flera dalakommuner deltar. Högskolan Dalarna: Energiforskning är ett profilområde och bedrivs främst vid Centrum för solenergiforskning (SERC). Högskolan ska delta i samhället, den s.k. tredje uppgiften. Näringslivet: Energi- och klimatfrågorna berör alla näringar och sektorer, framför allt bygg- och fastighetssektorn, transportsektorn och industrin. De areella näringarnas intresse för produktion 12

13 av förnybar energi ökar starkt. Energifrågorna tas upp i olika nätverk, processer och kluster där näringslivet och deras branschorganisationer deltar. Teknikdalen är en stiftelse som syftar till att stödja företag, innovatörer, entreprenörer bl.a. på miljö- och energiområdet. Dalarnas Luftvårdsförbund: Luftvårdsförbund finns i flera län. I Dalarnas ingår företag, kommuner m.fl. Uppgifter är främst att bevaka luftmiljön och informera om luftkvalitet och miljö. Därtill arbetar föreningar, studieförbund m.fl. med energi och klimat, bl.a. Naturskyddsföreningen i Dalarna och Dala Energiförening. Dalastrategin och andra övergripande regionala program I Dalarna fastställdes 2006 det regionala utvecklingsprogrammet Dalastrategin av Region Dalarna. Energi är högt prioriterat. Ett av strategins tio mål lyder: Dalarna 2016 är välkänt och respekterat för sitt miljöarbete och sitt sätt att använda energi- och miljöomställningen till utveckling och tillväxt. Miljöomställningen ses som en av Dalarnas fyra stora utmaningar. Dalastrategin utgör grund för prioriteringar, bl.a. vid fördelning av stöd. Förutom de regionala utvecklingsprogrammet har Region Dalarna även ansvar för det regionala tillväxtprogrammet och länstransportplaneringen. Båda dessa revideras I strukturfondsprogrammen (mål 2 och mål 3) och landsbygdsprogrammet för Dalarna , är insatser för övergång till förnybar energi, energieffektivisering och effektiva transporter prioriterade området. Detta bör leda till fler åtgärder kommande år. Läs vidare: Region Dalarnas strategier finns på deras webbplats Landsbygdsprogrammet finns på Länsstyrelsens webbplats Dalarnas miljömål I Länsstyrelsens uppdrag att samordna det regionala miljömålsarbetet ingår att följa upp målen, stimulera till åtgärder och stödja kommuner och andra aktörer. Dalarnas miljömål är de nationella målen anpassade till länet. De har utarbetats av Länsstyrelsen i bred samverkan och fastställdes först 2003 och i en ny version våren Tillsammans med en handlingsplan utgör de en grund för det regionala miljöarbetet. Jämfört med de nationella energi- och klimatmålen har Dalarnas mål utvecklats genom ytterligare aspekter som ger en mer heltäckande bild. Tilläggen bygger på nationella mål från andra håll, bl.a. EU-mål och byggsektorns mål. Dalarnas miljömål för Begränsad klimatpåverkan, energimål under God bebyggd miljö och mål för energirelaterade luftutsläpp redovisas nedan. Noteras kan att de nya nationella klimat och energimål som kommer 2009 och de nya miljömål som väntas 2010 föranleder revideringar av de regionala målen. Begränsad klimatpåverkan Riksdagens miljökvalitetsmål: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Miljökvalitetsmålet innebär följande precisering: Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten, räknat som koldioxidekvivalenter, av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner tillsammans ska stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder. Tillägg för Dalarna: Den nationella preciseringen innebär en halvering av de svenska utsläppen till år 2050 och att utsläppen då är rättvist fördelade i världen. Ambitionen för 13

14 Dalarna är att halveringen uppnås tidigare. Delmål 1. Minskade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser: Dalarna ska vara en föregångare i klimatarbetet genom att i samverkan inom EnergiIntelligent Dalarna genomföra åtgärder som bidrar till följande nationella mål, med ambitionen att de uppnås snabbare än på nationell nivå: Utsläppen för Sverige bör för år 2020 vara 25 procent lägre än utsläppen år De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Det nationella målet om att minska utsläppen av växthusgaser med minst fyra procent ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. I Dalarna ska dessutom följande sektorsmål gälla: Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsen vara brutet. Användning av fossila bränslen för uppvärmning och varmvattenberedning av bostäder och lokaler ska år 2010 vara 20 procent lägre än år 2000 och senast år 2025 endast ske med begränsade inslag av fossila bränslen. Utsläppen av koldioxid från transporter ska år 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. Industrins tillförsel av fossila bränslen per producerad enhet ska minska fram till (Skärpt jämfört med motsvarande nationella mål) God bebyggd miljö Riksdagens miljökvalitetsmål: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. I ett generationsperspektiv bör enligt regeringens bedömning miljömålet innebära bl.a. följande preciseringar: 1. Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas. 7. Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads- eller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. 8. Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda. 9. Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. 11. Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och främst förnybara energikällor används. 16. Andelen förnybar energi har ökat och ska på sikt svara för den huvudsakliga energitillförseln. Delmål 1. Planeringsunderlag: a) Bebyggelsestruktur och transporter. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande i Dalarna grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Det innebär bl.a. attraktiva gång- och cykeltransporter i tätorterna, olika former av kollektivtrafik och omsorgsfullt planerade handelsområden. (Anpassat jämfört med motsvarande nationella mål) e) Energi. Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande i Dalarna grundas på program och strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. (Oförändrat jämfört med motsvarande nationella mål) Delmål 6. Energianvändning m.m. i byggnader: Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler i Dalarna minskar och är lägre år 2010 än år Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. Den genomsnittliga användningen av köpt energi per kvadratmeter ska år 2010 vara 10 procent lägre än år 2000, 30 procent lägre år 2025 och 50 procent lägre år Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsen vara brutet. Användning av fossila bränslen för uppvärmning och varmvattenberedning av bostäder och lokaler ska år 2010 vara 20 procent lägre än år 2000 och senast år 2025 endast ske med begränsade inslag av fossila bränslen. Fram till 2010 ska användningen av el för uppvärmning minska. (Anpassat jämfört med motsvarande nationella mål) Delmål 7. Energieffektivisering: Energieffektiviteten i Dalarna ska fram till år 2010 öka till nivån 1,5 2,5 procent per år genom att: bostads- och servicesektorns energianvändning per invånare för uppvärmning och el effektiviseras med hjälp av tekniska och andra åtgärder transportsektorns energianvändning för godstransporter per producerad enhet minskar och för privata och övriga transporter per invånare effektiviseras med hjälp av tekniska och andra åtgärder samt samhällsplanering industrins energitillförsel per producerad enhet minskar. (Eget mål för Dalarna) Delmål 8. Förnybar energi och spillvärme: I Dalarna ska följande mål för uttag av förnybar energi gälla: Uttaget av bioenergi från jordbruks- och skogsmark ska öka från GWh år 2002 till GWh år

15 Arealen jordbruksmark som odlas med energigrödor ska uppgå till ha och ge minst 250 GWh. Produktionen av vindkraft ska öka från dagens ca 5 GWh till 800 GWh år Produktionen av solenergi ska öka från dagens knappt 1 GWh till minst 5 GWh år 2010 genom ett ökat intresse inom kommunerna samt genom att flera installatörer, fastighetsbolag och hustillverkare har solenergi som en del av sin ordinarie verksamhet. Då ska även solenergi användas på minst en offentlig byggnad i varje kommun. I Dalarna ska även gälla: Andelen förnybar energi och spillvärme av den totala energitillförseln i Dalarna ska till år 2010 öka från ca 40 procent år 2002 till minst 50 procent med följande inriktning: vattenkraft ca 25 procent motsvarande dagens nivå, bioenergi, vindkraft, solenergi och övriga förnybara energislag samt spillvärme minst 25 procent jämfört med ca 15 procent Biobränsle- eller spillvärmebaserade fjärr- eller närvärmenät ska år 2010 vara utbyggda eller utredda i alla tätorter över 500 invånare. Andelen förnybara fordonsbränslen ska år 2010 överstiga det nationella målet på 5,8 procent av den totala bränslemängden som används för vägtransporter. (Eget mål för Dalarna) Frisk luft Riksdagens miljökvalitetsmål: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. I ett generationsperspektiv bör enligt regeringens bedömning miljömålet innebära bl.a. följande precisering: Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma (se tabell). Generationsmål för luftkvalitet Förorening: Halt som inte bör överstigas: Medelvärdetid: (mikrogram per m 3 ) Bensen 1 År Bens(a)pyren 0,0001 År Eten 1 År Formaldehyd 10 Timme Partiklar < 10 mikrometer, PM Dygn 15 År Sot 10 År 20 Dygn Ozon 80 Timme 50 Sommarhalvåret 70 Åttatimmarsmedevärde Delmål 1. Halter av svaveldioxid: Halten 5 mikrogram/ m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga Dalarnas kommuner år (Oförändrat jämfört med motsvarande nationella mål) Delmål 2. Halter av kvävedioxid: Halterna 60 mikrogram/ m 3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas i Dalarna år Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. (Oförändrat jämfört med motsvarande nationella mål) Delmål 3. Halten av marknära ozon: Halten marknära ozon ska i Dalarna inte överskrida 120 mikrogram/ m 3 som åttatimmarsmedelvärde år (Oförändrat jämfört med motsvarande nationella mål) Delmål 4. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen: År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Dalarna, exklusive metan, ha minskat med cirka 40 procent. (Skärpt jämfört med motsvarande nationella mål) Delmål 5. Halter av partiklar: Halterna 35 mikrogram/ m 3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/ m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM10) ska i Dalarna underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/ m 3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/ m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska i Dalarna underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. (Oförändrat jämfört med motsvarande nationella mål) Delmål 6. Halt av benso(a)pyren: Halten 0,3 nanogram/ m 3 som årsmedelvärde för benso(a)pyren ska i huvudsak i Dalarna underskridas år (Oförändrat jämfört med motsvarande nationella mål) Bara naturlig försurning och Ingen övergödning Delmål 3. Utsläpp av svaveldioxid: År 2010 ska utsläppen i Dalarna av svaveldioxid till luft ha minskat med minst 10 procent från 1999 års nivå. (Anpassat jämfört med motsvarande nationella mål) Delmål 4. Utsläpp av kväveoxider: År 2010 ska utsläppen i Dalarna av kväveoxider till luft ha minskat med minst 40 procent från 1999 års nivå. (Anpassat jämfört med motsvarande nationella mål) 15

16 Sedan Dalarnas miljömål kom har mycket hänt i det regionala miljöarbetet och en ambitionshöjning kan märkas. Flera samverkansprocesser, där miljöförbättringar nås samtidigt med regional utveckling, har initierats. Miljömålsuppföljningen, som är under uppbyggnad, ska visa om målen nås genom att förändringen inom ett antal indikatorer återkommande följs. Dalarnas miljömålsuppföljning är samordnad med Sveriges gemensamma miljömålsuppföljning. Kommunerna berörs i hög grad av det regionala miljömålsarbetet. I ett flertal av handlingsplanens åtgärder deltar de som aktörer. Uppföljningssystemet ska fullt utbyggt även redovisa situationen lokalt. Läs vidare: Information om Dalarnas miljömålsarbete, med uppföljning av mål och handlingsplanen åtgärder, finns på Länsstyrelsens webbplats (Dalarnas miljömål) EnergiIntelligent Dalarna EnergiIntelligent Dalarna är ett energiprogram (fastställt 2006) och en process för regional energisamverkan, som syftar till att uppnå miljömålen för energi och klimatpåverkan samt regionala utvecklingsmål. Arbetet bidrar till Länsstyrelsens uppdrag att samordna regionalt energi- och klimatarbete och att hålla en regional klimat- och energistrategi. Under 2008 har programmet kompletterats med en övergripande energi- och klimatstrategi (som är ute på samråd i länet under 2009) och en strategi för miljöanpassade transporter (fastställd av Region Dalarna våren 2009). En organisation med flera grupper verkar inom den regionala energisamverkan. Denna hålls ihop av Länsstyrelsen. Där ingår en styrgrupp med Landshövdingen och ordföranden för Region Dalarna, Högskolan Dalarna och olika sektorer. Tanken är att en stärkt och fördjupad regional och mellankommunal samverkan ska leda till fler åtgärder för effektivare energianvändning och transporter. De framtagna styrdokumenten innehåller vision, mål och åtgärder, som kan fungera som inspiration till egna initiativ bland olika aktörer och utgöra grund för gemensamma insatser i samverkan. Flertalet åtgärder är tänkta att genomföras inom pågående sektorsarbete och verksamheter hos berörda. Kommunerna genomför åtgärder rörande rådgivning, planering, ägande och drift av bolag m.m. Gävle Dala Energikontor och energirådgivarna är viktiga utförare här. Byggdialog Dalarna är ett viktigt forum att ta om hand insatserna för fastighetsägarna. Åtgärder för att effektivisera och miljöanpassa transporter utvecklas inte i energiprogrammet utan i samverkansprojektet Dala-Mats. Ur programmet EnergiIntelligent Dalarna (2006): Vision: Ett EnergiIntelligent Dalarna har skapats där hållbara och miljöanpassade energilösningar är en naturlig del av samhällsutvecklingen Framgångsfaktorer: Energieffektivisering, Förnybar energi, Samverkan och informationsspridning, Energiplanering och styrning, Höjd energikompetens. Mål 2010: Åtgärder och andra insatser är vidtagna och en regional energisamverkan etablerad som varaktigt stärker och bidrar till Dalarnas ekonomi, sociala situation och uppsatta miljömål. Ur den regionala klimat- och energistrategin (remissversion 2008): Visionen är ett energiintelligent Dalarna där: Energieffektiva och miljöanpassade energi- och transportsystem är en naturlig del av samhällsutvecklingen och våra konsumtions- och produktionsmönster är globalt sett hållbara. I strategin presenteras nio strategiska områden som är centrala i det fortsatta arbetet i Dalarna: 16

17 1: Energisnåla byggnader 2: Energieffektiv industri 3: Miljöanpassade transporter vägen in i framtiden 4: Klimatsmart konsumtion och beteende 5: Produktion av förnybar energi 6: Samhällsplanering för energieffektivitet 7: Energiomställningen som hävstång för utveckling och tillväxt 8: Utbildning, kunskap insikt handling 9: Systemeffektivitet Strategin visar att det genom energieffektivisering och ökad produktion av förnybar energi är möjligt att klara energiomställningen och minska utsläppen av växthusgaser till 2050 samtidigt som det ger flera tusen nya långsiktiga arbetstillfällen i Dalarna. Läs vidare: Den regionala energisamverkan redovisas på Byggdialog Dalarna på och Dala-MaTs på 17

18 2 Energianvändningens inverkan på miljön och samhället 2.1 ALLMÄNT OM PÅVERKAN PÅ MILJÖ, KLIMAT OCH HÄLSA All energianvändning och alla transporter påverkar miljön på olika sätt, genom utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, resursutnyttjande och anläggningars intrång i landskap och bebyggelsemiljöer. Luftföroreningar m.m. påverkar även människors hälsa. Utsläpp av växthusgaser sker därutöver från andra verksamheter, inte minst jordbruket (se avsnitt 6.1). Energieffektivisering är nödvändig ur miljösynpunkt eftersom utsläppen minskar samtidigt som trycket på naturresurserna för att klara energiförsörjningen minskar. Olika slag av energi och miljöpåverkan Ett vanligt sätt att dela in energislag är i icke-förnybara och förnybara. Förstnämnda finns i jordskorpan i vissa givna kvantiteter. Människans användning av dessa utarmar successivt lagren och flyttar dem från jordskorpan till biosfären. Energikällor här är fossila bränslen (framför allt olja) och uran. Förnybara energislag är dels sådana som ständigt strömmar över jordklotet, varav de vanligaste är vatten- och vindkraft samt solenergi.. De kan användas fritt och i obegränsade mängder under förutsättning att användningen inte skadar ekologiska system. Dels utgörs de av biologisk produktion som de ekologiska systemen åstadkommer, dvs. bioenergi. Ur resurshushållningssynpunkt kan de användas fritt så länge uttag och återväxt är i balans med varandra och så länge de ekologiska systemen inte skadas. Då det finns andra användningsområden föreligger ibland intressekonflikt om hur den biologiska produktionen ska användas. Miljöpåverkan från energianvändningen kan vara såväl lokal, som regional och globalt. Lokal påverkan är t.ex. hälsoeffekter på grund av utsläpp av luftföroreningar, förändring av landskapsbilden eller effekter av deponering av restprodukter. Regional påverkan är t.ex. försurning på grund av utsläpp av svavel- och kväveoxider. Global påverkan utgörs framför allt av risker för klimatpåverkan på grund av koldioxidutsläpp. En kraftigt ökad import av bioenergi kan också leda till global påverkan om den resulterar i avskogning av regnskog. Klimatpåverkan Klimatfrågan är en ödesfråga för mänskligheten. Knappast någon annan miljöfråga har sådan global karaktär och ställer så stora krav på förändringar. Den finns en global samstämmighet om att klimatfrågan är ett reellt och akut problem som pockar på en lösning. Hela världen behöver medverka, men i-länderna har ett speciellt ansvar eftersom de orsakat och alltjämt orsakar mest utsläpp. Genom FN:s klimatkonvention 1992 hamnade klimatfrågan på den internationella agendan (se vidare avsnitt 1.1). IPCC, FN:s klimatpanel med forskare, följer utvecklingen. Växthusgaser, främst koldioxid (CO 2 ), finns naturligt i atmosfären. Sedan industrialismens genombrott har mänskligt orsakade utsläpp av växthusgaser ökat kraftigt. Det gäller främst koldioxid från eldning av fossila bränslen som kol och olja. Samtidigt har ekosystemens förmåga att absorbera och binda växthusgaser minskat som en följd av försurning av haven och avskogning i framför allt regnskogsområden. Sistnämnda är en betydande post till de ökade utsläppen av växthusgaser. (I de fall skog ersätts av ny skog, vilket är fallet i Sverige, uppstår ingen nettotillskott i atmosfären eftersom koldioxiden normalt binds i ny vegetation.) Forskarna kan slå fast att den globala medeltemperaturen stigit, och att det med stor sannolikhet 18

19 beror på dessa mänskligt orsakade utsläpp och påverkan på ekosystemen. Mer eller mindre stora klimatförändringar befaras om temperaturen stiger ytterligare, t.ex. ändrade förutsättningar för odling, påverkan på växt- och djurarter, fler översvämningar, ökenspridning och höjd havsyta. Några av dessa förändringar kan vara positiva, men i allt väsentligt bedöms förändringarna bli negativa för världen. Även om trenden vänder och utsläppen minskar globalt, tyder det mesta på att temperaturen kommer att fortsätta stiga. Vi måste därför även förbereda oss på att anpassa våra verksamheter efter ett förändrat klimat. De svenska utsläppen består till 80 procent av koldioxid från transporter, byggnader och industri, resten härrör framför allt från jordbruket (metan, dikväveoxid). Utsläppen minskade kraftigt under 1980-talet då kärnkraft och fjärrvärme byggdes ut, men var sedan under lång tid relativt oförändrade. Sedan 1990 har utsläppen från uppvärmning av byggnader fortsatt att minska genom ytterligare fjärrvärme och byte av oljepannor. Utsläppen från industrin har varit relativt oförändrade, medan utsläppen från transporter ökat med 10 procent. Genom mål och insatser under senare år minskar nu de svenska utsläppen sakta. I de flesta andra länder har utsläppen ökat kontinuerligt. För att den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än två grader, vilket bedöms vara gränsen för allvarliga klimatförändringar, krävs avsevärda minskningar av utsläppen inom bara några årtionden. I princip krävs det att i-länderna minskar sina utsläpp med procent till En allmänt accepterad grundtanke är att utsläppen per invånare på sikt måste bli mer rättvist fördelade över världen. Omställning av energi- och transportsystemen, men även av vår livsföring, mat och konsumtion, är centrala för att vi ska ta sin del av ansvaret för klimatfrågan. Luftföroreningar Luftföroreningar uppstår vid förbränning men även genom reaktioner mellan föroreningar i lufthavet. De orsakar cancer, hjärt- och lungsjukdomar samt andningsproblem. Dessutom skadar de material och växter samt leder till försurning, övergödning och andra störningar av ekosystemen. De vanligaste luftföroreningarna är svaveldioxid (SO 2 ), kväveoxider (NO X ) som kvävedioxid (NO 2 ), marknära ozon, kolväten framför allt flyktiga organiska ämnen (VOC), såsom bensen samt sot och partiklar. Olika luftföroreningar förflyttas olika långt. Största delen av de föroreningar som faller ner över Dalarna kommer från andra regioner och länder. Merparten utsläppen i kommunen förs på liknande sätt med vindarna till andra regioner. De svenska utsläppen av försurande svaveldioxid har minskat kraftfullt de senaste 25 åren och även kväveoxider, som bidrar både till försurning och övergödning, har minskat med en tredjedel sedan Nedfallet av svavel har minskat påtagligt i Dalarna och ligger nu på samma nivå som på 1950-talet. Kvävenedfallet har dock inte minskat. I Dalarna kommer utsläppen av svaveldioxid huvudsakligen från industrier medan huvuddelen av kväveoxidutsläppen kommer från transporter och annan förbränning. Tätorternas luftkvalitet påverkas huvudsakligen av lokala utsläpp, framför allt från transporter, arbetsmaskiner och förbränning. Småskalig vedeldning med dålig utrustning och dåligt handhavande ger höga utsläpp av kolväten. Industriprocesser står idag endast för en mindre del av kväveutsläppen, medan vissa kolväten har industrin som huvudkälla. Under det senaste åren har tätorternas luftkvalitet förbättrats. Svaveldioxidhalterna har minskat drastiskt. Även kvävedioxidhalterna och utsläppen av kolväten har minskat, främst genom att bilarna utrustats med katalysatorer. Partiklar bedöms idag vara den luftförorening som medför störst hälsoproblem i tätorter. Problem med dålig luftkvalitet är störst i större städer. 19

20 Både EU och FN arbetar för att minska utsläpp till luft och luftföroreningar. Förutom miljömålen finns miljökvalitetsnormer för flera luftföroreningar som har större lagstöd än miljömålen. Om en miljökvalitetsnorm överskrids ska ett åtgärdsprogram upprättas. För- och nackdelar med olika energislag Olja och andra fossila bränslen är relativt kompakta och innehåller förhållandevis mycket energi i en liten volym. Detta är ur transportsynpunkt en fördel jämfört med biobränslen som är mer voluminösa. Sett till totalt transportarbete är sträckorna dock långa och förknippade med risker, t.ex. utsläpp till vatten. Förbränning av olja innebär förutom utsläpp av koldioxid, även utsläpp av andra luftföroreningar. Oljeaska innehåller relativt höga halter av miljöstörande ämnen. Hushållningen med naturresurser är dålig, eftersom fossila bränslen på sikt kommer att ta slut. Elanvändning ger inga utsläpp där elen används, vilket är en fördel vid t.ex. individuell eldning. På produktionsplatsen får man dock miljökonsekvenser av olika slag. Den svenska elen ingår i ett omfattande samkörningssystem med bl.a. kärnkraft, vattenkraft samt olje- och biobränslebaserade värmeverk som bas för elproduktionen. Kärnkraft är förknippad med risk för radioaktiv strålning vid olyckor samt problem med slutligt omhändertagande av radioaktivt avfall. Brytningen av uran kan orsaka lokala miljökonsekvenser. Fördelar med vatten- och vindkraft är att sådana anläggningar inte avger några utsläpp eller restprodukter. Nackdelar är påverkan på växt- och djurliv, landskapsbild m.m. Svensk elanvändning är alltså inte detsamma som svensk elproduktion då elsystemen är sammanbyggda i Europa. Detta gör att dansk och tysk kolkondenskraft hela tiden ligger på marginalen. När elanvändningen ökar är det marginalelen som läggs på och när elanvändningen minskar är det den man drar ner på först. Varje kilowattimme kolkondensel ger upphov till 1 kg koldioxid, medan varje kilowattimme olja ger upphov till 0,3 kg koldioxid, vilket beror på att 70 procent av värmen kyls bort och bara 30 procent av kolets energiinnehåll omvandlas till el. Till skillnad mot svensk biobränslebaserad kraftvärme, som producerar både värme och el, är dessa kolkondensverk både klimatpåverkande och ineffektiva. Värmepumpsanläggningar drivs vanligtvis av el. I normaldrift är de utsläppsfria. Läckage av köldbärarvätska kan dock ske, liksom markpåverkan. Hushållningen med naturresurser kan anses god vid nyttjande av värmepumpanläggningar eftersom gratis värme kan nyttjas. Uttag av bioenergi från skogen kan ge en ekologisk och växtnäringsmässig påverkan. Askåterföring kan motverka det sistnämnda. Bioenergi från jordbruksmark i form av fleråriga energigrödor kan påverka landskapsbilden. Uttag och transport av bioenergin orsakar koldioxidutsläpp. Eldning med biobränslen innebär utsläpp av luftföreningar. Problemen är störst i mindre omoderna vedeldade pannor. I större biobränsleeldade anläggningar med god driftskontroll, processtyrning och rökgasrening är utsläppen förhållandevis små. Vid eldning av fasta bränslen uppkommer restprodukter i form av askor. Intresset för ett nyttiggörande av dessa har ökat, eftersom de innehåller näringsämnen. Hushållningen med naturresurser kan anses god vid biobränsleutnyttjande eftersom energiråvaran är förnybar. Avfallsförbränning, som förekommer i stora anläggningar, är både ett system för energiutvinning och kvittblivning av avfall. Avfallet kan bestå av såväl förnybara resurser, t.ex. papper, som av icke-förnybara, t.ex. plaster framställda av olja. Eftersom avfall ofta består av olika material blir utsläppsbilden en annan än vid förbränning av rena bränslen. Utsläpp av tungmetaller och dioxin förekommer. Av tillgängliga energislag är solenergi troligen det som ger minst negativa miljökonsekvenser. 20

Klimatstrategi med energiplan för Ludvika kommun 2010-2013 fakta- och underlagsdel

Klimatstrategi med energiplan för Ludvika kommun 2010-2013 fakta- och underlagsdel Fakta- och underlagsdel till Klimatstrategi med energiplan för Ludvika kommun 2010 2013 Innehåll INLEDNING 3 Energiplanering en process 3 Samverkan i Dalarna 3 Energiplanering i Ludvika kommun 4 1. MÅL,

Läs mer

Fakta och underlagsmaterial till. Klimatsmart Borlänge

Fakta och underlagsmaterial till. Klimatsmart Borlänge Fakta och underlagsmaterial till Klimatsmart Borlänge 1 Innehåll INLEDNING 3 Om detta fakta och underlagsmaterial 3 Energiplanering en process 3 Samverkan i Dalarna 4 Energi och klimatstrategisk planering

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

ENERGI OCH KLIMATPLAN

ENERGI OCH KLIMATPLAN Anpassa elementet genom att skala (storleksförändra) proportionellt och placera filen så att de svarta strecken tangerar formatets sidkanter. När du är färdig, beskär bort alla svarta markeringar, men

Läs mer

ENERGIPLAN MED KLIMATSTRATEGI 2011-2014

ENERGIPLAN MED KLIMATSTRATEGI 2011-2014 ENERGIPLAN MED KLIMATSTRATEGI 2011-2014 DEL B FAKTA OCH UNDERLAG REMISSVERSION MARS 2011 REMISSVERSION Underlag till reviderad energiplan Orsa kommun 2011-03-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ENERGIPLANERING

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn Åsa Hill Charlotta Hedvik Miljöförvaltningen Stockholm Disposition Inledning Miljöbalken Utbildning av inspektörer och chefer Tillsynen ska säkerställa

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Framtagen av Länsstyrelsen i Skåne län 2012 Foton: Roza Czulowska och Björn Olsson Energihushållning är allas

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Energi och klimatstrategi Smedjebacken

Energi och klimatstrategi Smedjebacken Energi och klimatstrategi Smedjebacken Framtida energi och klimathantering i Smedjebackens kommun 2009 Antagen av fullmäktige den 23 februari 2009 1 Innehåll sid Inledningsord 3 Bakgrund till klimatstrategin

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN

LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN DEL 3 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Miljömålen: Frisk luft Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning (delar av) God bebyggd miljö (delar av) 2004:1 MILJÖKONTORET,

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Underlagsrapport för Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (13) 3 (13) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 INTERNATIONELLA,

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24)

Remissvar över Klimatberedningens slutbetänkande Svensk Klimatpolitik (SOU 2008:24) 2008-06-12 Miljödepartementet Dnr: 103 03 Stockholm M2008/1040/Mk Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag Många bäckar små Energimyndighetens arbete med små och medelstora företag Fakta om oss Energimålen för Sverige till 2020 är: minst 50 % förnybar energi minst 10 % förnybar energi i transportsektorn 20

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG

MTG kommuner i samarbete. Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG MTG kommuner i samarbete Bilaga 1 Sammanställning av mål som legat till grund för strategin Ett Grönt och Skönt MTG Innehåll 1. FN/Globalt... 3 2. EU... 3 3. Nationellt... 3 3.1. Nationella miljömål...

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

DEL A MÅL OCH ÅTGÄRDER REMISSVERSION MARS 2011

DEL A MÅL OCH ÅTGÄRDER REMISSVERSION MARS 2011 DEL A MÅL OCH ÅTGÄRDER REMISSVERSION MARS 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 VISION, MÅL OCH STRATEGI LÅNGSIKTIGT OCH ÖVERGRIPANDE...3 VISION OCH MÅL...3 STRATEGISKA OMRÅDEN...4 KOMMUNALA RIKTLINJER...7

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden 2012-2015 171 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan Sidan 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Nationella förutsättningar...

Läs mer