SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR LANDSBYGD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR LANDSBYGD"

Transkript

1 SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR LANDSBYGD

2 Landsbygdslyftet Sverigedemokraterna 2013 Utgåva

3 INLEDNING Den urbanisering som inleddes omkring 1870 och pågick 100 år framåt var fullt naturlig utifrån ett ekonomiskt perspektiv och given utifrån hur industrialiseringen och tekniken förändrade samhället. Vid 1800-talets början levde en majoritet av svenska folket 9 av 10 personer på landsbygden och hade sin utkomst i jordbruk, skog och fiske. I dag bor omkring 15 procent av befolkningen på landsbygden, beroende på hur begreppet landsbygd definieras. Förklaringen till urbaniseringen brukar vara att en allt större andel av arbetstillfällena har blivit kunskapsintensiva och i högre grad uppstått i tjänstesektorn samtidigt som just dessa arbeten är mer beroende av närhet till kunder och leverantörer. Trenden med regionala centrum blir i sig ett självspelande piano; fler arbetstillfällen ger ökad inflyttning, vilket driver den ekonomiska tillväxten framåt. Urbaniseringen är således en naturlig konsekvens av utvecklingen mot en avancerad kunskapsekonomi. Samtidigt framstår det som uppenbart att det finns starka fördelar för en del företag, och i förlängningen för människor, att verka på landsbygden. Att de flesta landsbygdskommuner, i synnerhet de allra mest glesbefolkade, också är utflyttningskommuner med minskande befolkningar är inte en på förhand given utveckling. Däremot måste det finnas en politisk vilja att bevara tillverkningsindustrin i Sverige som trots allt sysselsätter fler än människor, exklusive den tjänstesektor som arbetar uteslutande åt industrin. Nuvarande statsminister Fredrik Reinfeldt menar att industrijobben praktiskt taget är borta och anför vidare att vi behöver fler låglönejobb, i synnerhet inom servicebranschen. Om utgångspunkten är att tillverkningsindustrin inte är viktig (eller ens existerar) är det svårt att skapa en långsiktigt optimal politik för ökad sysselsättning inom industrin. Det är Sverigedemokraternas mening att nuvarande politiker slagit in på fel linje i flertalet frågor som berör framtiden för den svenska landsbygden. Det är vår mening att det finns industrier som kan frodas i landsbygdsmiljö, att det går att motverka avfolkningstrenden och att verktygen för att uppnå detta inte främst återfinns bland skatter, stöd och subventioner utan genom att skapa optimala förutsättningar för tillväxt och sysselsättning på landsbygden. 3

4 De företag som kan antas må bättre på landsbygden än i tätorterna är företag som inte har samma nytta av de skalfördelar som uppstår i urban miljö, företag som inte har nytta av att befinna sig i närheten av sin marknad och företag som arbetar med utvinning eller förädling av någon form av råvaror. Utmaningen torde således ligga i att skapa attraktiva förutsättningar för näringar som drar nytta av de fördelar som landsbygden har: skog, jordbruk, vattenbruk, mineraler samt natur- och kulturmiljöer. I flera avseenden ser sysselsättningsutvecklingen tämligen likartad ut vid en jämförelse mellan landsbygd och tätort. Däremot har landsbygden en relativt sett starkare sysselsättningstillväxt vad gäller tillverkningsindustri inom maskiner, motorer, fordon, råvaruutvinning, framställning av stål och metall liksom verksamheter inom logistik, distribution och transport. Detta indikerar att det finns förutsättningar för sysselsättning på landsbygden givet ett större fokus på de områden där landsbygden har fördelar gentemot tätort. Det gäller i ovannämnda fall, men även för företag som är beroende av stora ytor med lägre lokalhyror men saknar uppenbara fördelar av att befinna sig i direkt anslutning till kund eller leverantör. Det förefaller som om det finns en generell betalningsvilja för att bevara ett öppet och varierat landskap med den natur, de kulturelement och den biologiska mångfald som det medför. Detta påstående stärks av att det finns en högre betalningsvilja för fastigheter i rika natur- och kulturmiljöer. Ett levande jordbruk torde vara en nyckelparameter för att uppnå detta. Det tycks vidare vara så att fler och fler är av åsikten att det är viktigt att köpa närproducerat. Intresset för matens ursprung har renderat i en tillväxt för småskalig livsmedelsförädling under senare år. Allt detta borgar för positiva förutsättningar för en rik och levande landsbygd. En studie av befolkningsutvecklingen på landsbygden under 2000-talet tyder på att det behövs ett lokalt tätortscentrum med minst invånare för att en kommun ska ha en positiv, förväntad befolkningsutveckling. Med bra kommunikationer och en fullgod infrastruktur kan vi möjliggöra att en större del av landet hamnar inom rimligt pendlingsavstånd från en tätort. Från Sverigedemokraternas perspektiv ser vi positivt på landsbygdens utmaningar och möjligheter. 1,4 miljoner svenskar bor och verkar på olika sätt på landsbygden. Dessa möjliggör en stark handelsbalans genom sitt värv inom skog, gruvor och metallindustrin. Den växande turismen ökar både sysselsättningen och inflyttningen. Sysselsättningstillväxten inom 4

5 turism uppgick till 24 procent mellan 2000 och 2010, samtidigt som den generella sysselsättningen växte med bara 5 procent. God infrastruktur vad gäller fysiska transporter och Internet är viktiga förutsättningar för landsbygden. Sverigedemokraterna vill vidta kraftfulla åtgärder för att landsbygden ska kunna leva, växa och frodas också under 2000-talet. Skogen, fisket, vattenbruket, jordbruket, turismen och besöksnäringen, gruvorna samt den återupprättade värnplikten tillsammans skapar vi förutsättningar för tiotusentals nya jobb på den svenska landsbygden! 5

6 1 - SKOGSINDUSTRIN SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: stärka tillväxt och sysselsättning inom skogsindustrin. rusta upp och modernisera Inlandsbanan och tvärbanorna. satsa på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt Linnéuniversitetet. göra en inventering över vilka torvmarker som kan vara lämpliga att bedriva att bedriva utvinning på. Idag sysselsätter den svenska skogsindustrin direkt och indirekt människor. Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och trävaror. Exportvärdet uppgick 2011 till 128 miljarder kronor. Skogsindustrin utgör 10 procent av den totala tillverkningsindustrin i landet och är ett fundament i den svenska ekonomin. Det finns stora värden i näringen redan i nuläget och Sverigedemokraternas målsättning är att skapa ytterligare sysselsättning. Utgångspunkten är två övergripande och jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Vi uppskattar ordningen med en spridd ägarbild av stora och små privata markägare samt statligt ägd mark. Samtidigt som friheten och ansvaret för markägarna bör betonas måste intressen mellan brukare, turister, allmännyttan och jägare ständigt vägas mot varandra. De övergripande målsättningarna med det svenska skogsbruket bör vara att öka tillväxten med hänsyn tagen till biologisk mångfald, att öka resurserna till forskning och att öka värdeskapandet och förädlingen av befintlig träråvara. TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING INOM SKOGSINDUSTRIN Skogstillväxten i Sverige har fördubblats sedan 1920-talet. Mycket pekar på att tillväxten kan öka ytterligare genom ökad användning av förädlade frön och plantor, bättre markberedning, smartare röjning och gallring samt dikesrensning. Andra rapporter pekar på att det går att öka såväl tillväxt som avverkning. 6

7 Skogsnäringen är synnerligen stark i landsbygd och i Norrland. Exempelvis är personaltätheten inom näringen högst i Västernorrlands län, där tre av tio är sysselsatta inom skogen, direkt följt av Värmlands, Norrbottens, Dalarnas, Västerbottens och Jämtlands län. Industrin investerar omkring 10 miljarder kronor årligen, motsvarande 15 procent av de totala industriinvesteringarna. De statliga åtgärderna, såsom satsningar på bättre infrastruktur, utbildning, forskning, innovationer och snabbare handläggningar, lämnar dock en del övrigt att önska. En attraktiv skogspolitik är till gagn för hela riket i allmänhet liksom för landsbygden i synnerhet. En fokusering på tillväxt och sysselsättning inom skogsnäringen i enlighet med vad Sverigedemokraterna anför är dessutom ett led i att lindra ungdomsarbetslösheten, vilken är högre på landsbygden än i storstaden. SMÅFÖRETAGANDE INOM SKOGSINDUSTRIN Skogsindustrin består inte bara av de stora bolagen inom massa- och pappersindustrin utan även av mindre företag som producerar exempelvis möbler enmansföretag är involverade inom näringen. Dessa behöver få rådgivning och information kring skogens villkor, företagande och ekonomi på ett enklare sätt. Sverigedemokraterna vill satsa på att utveckla Skogsstyrelsen för att hjälpa småföretagarna. TRÄHUS Trenden att bygga även större hus i trä ökar inte bara i Sverige utan även i resten av Europa. Exempelvis har byggherren Folkhem upprättat fyra åttavåningshus med trästomme och spån i stället för putsad fasad i Sundbyberg. Denna trend har alla möjligheter att utvecklas. Från politiskt håll bör vi stödja den bl.a. genom att utbilda byggnadsarbetare, konstruktörer och arkitekter. STABILA ELPRISER Skogsnäringen är beroende av stabila och konkurrenskraftiga elpriser. Sverigedemokraterna avser att agera offensivt för att möjliggöra modern kärnkraft i syfte att garantera en trygg elförsörjning till konkurrensmässiga elpriser under lång tid framöver. 7

8 ENKLA TRANSPORTER Sverigedemokraterna avvisar kilometerskatten som är en direkt straffskatt mot landsbygden och skogsnäringen. Vi föreslår kraftiga justeringar i det s.k. svaveldirektivet eftersom det fördyrar skogstransporter till sjöss. Sverigedemokraterna vill även att större transporter (30 meter långa specialfordon) ska kunna användas där så är lämpligt. SKOGEN OCH TURISMEN Skogen är inte bara en värdefull produktionsresurs utan ger också möjligheter till avkoppling och rekreation. Sverigedemokraterna vill utveckla möjligheterna att ta del av detta och stödja såväl friluftsorganisationer som turistnäringar med inriktning på dessa naturupplevelser. Turismen bör dessutom räknas in när skogens möjligheter analyseras utifrån ett sysselsättningsskapande perspektiv. MILJÖ OCH HÅLLBARHET För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att miljömålet är jämställt med produktionsmålet. Skogen ger oss biologisk mångfald, binder kol, ger bättre klimat samt möjlighet till rekreation och i förlängningen bättre fysisk och psykisk hälsa. Enligt Skogsstyrelsen har miljöhänsynen långt ifrån alltid levt upp till en acceptabel nivå. Alla arter ska kunna fortleva i det svenska skogslandskapet. INFRASTRUKTUR Skogsindustrin är beroende av tunga och skrymmande transporter. Målsättningen för en förnuftig skogspolitik måste vara att så lite som möjligt av transporterna sker med lastbil. Skogsnäringens transporter med tåg har ökat med 75 procent mellan 2001 och Detta har minskat lastbilstransporterna med i genomsnitt laster per år, motsvarande ton i utsläpp av koldioxid. Fortfarande transporteras 5,8 miljoner ton biobränsle på lastbil varje år. INLANDSBANAN OCH TVÄRBANORNA. För att stärka konkurrensen mellan lastbil och tåg ytterligare vill Sverigedemokraterna ge Inlandsbanan och tvärbanorna ett rejält lyft. Inlandsbanan behöver klara ett högre axeltryck, ha ett modernt trafikledningssystem och elektrifieras samtidigt som banan behöver avsevärda förbättringar i underhållet. Även tvärbanorna behöver elektrifieras. Det behövs också bättre terminaler anpassade för skogsråvara samt fler tågtider. 8

9 En upprustning och modernisering av Inlandsbanan är inte bara en skogspolitisk åtgärd. Banan fungerar som redundans för hela järnvägsnätet, och skulle stambanan bli oframkomlig kan Inlandsbanan verka som reserv. En upprustning möjliggör dessutom att mer biobränsle kan skördas och transporteras till de södra delarna av riket, vilket borgar för fler jobb. UTBILDNING Den svenska skogsindustrin har generellt bra produktionsanläggningar och processer men konkurrenskraftiga anläggningar finns numera i Asien och Sydamerika. Sverige bör utveckla en nisch inom högkvalitativ arbetskraft för att stå emot den globala konkurrensen. Ny teknik inom produktion och logistik måste utnyttjas optimalt. Sverigedemokraterna vill satsa på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt till Linnéuniversitetet som är huvudman för skogs- och träprogrammet. Fler unga män och kvinnor behövs i framtiden inom den svenska skogsnäringen. Intresset för en framtid inom skogsnäringen ökar i takt med att politiken väljer att prioritera en näringslivsvänlig inriktning för skogen. FORSKNING Sverige är en av de ledande nationerna inom skogsforskning. Textilier, bioplaster, superstarka kompositer, kolfibermaterial och en ny generation drivmedel utvecklas och produceras redan på laboratorier och i fabriker. Forsknings- och utvecklingsarbetet måste intensifieras ytterligare för att förverkliga nästa genombrott och Sverige måste hela tiden ligga i framkant. Skogsnäringen är beredd att skjuta till ansenliga medel om staten gör detsamma. För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att matcha näringens satsningar. Denna typ av initiativ mellan näring, universitet, högskolor, forskningsinstitut och stat är vad som fordras för att Sverige inte ska tappa sin världsledande roll i en för landet mycket viktig näring. TORV SOM BIODRIVMEDEL Ett komplement till trädbränslen är utvinningen och förädlingen av torv. Denna naturresurs kan ha en gynnsam inverkan på omgivningen. Genom eldning av torv kan vi hålla nere importen och användningen av olja och kol. Torven minskar även de askrelaterade problem som kan uppstå vid eldning av trädbränslen. 9

10 Enligt Svenska Torvproducentföreningen utgör torvland 25 procent av Sveriges totala landyta. Dock bedrivs det endast torvutvinning på 1 procent av den ytan. Sverigedemokraterna vill låta utreda konsekvenserna av torvutvinning grundligt utifrån ett miljö- och sysselsättningsperspektiv och är, givet resultatet av detta, öppna för att torv ska klassas som biodrivmedel. Då efterfrågan på biobränsle ökar kan det vara av intresse att närmare se till denna resurs. Vi vill också, i enlighet med SOU 2002:100, ge Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att göra en inventering över vilka torvmarker som kan vara lämpliga att bedriva utvinning på. ÖVRIGA INSATSER Sverigedemokraterna ser det som angeläget att öka kontrollen och tillsynen av skogen. Vi vill även satsa på utbildnings- och rådgivningsinsatser till markägarna. Förenklade myndighetskontakter och regelförenklingar tillsammans med snabbare handläggning av miljötillstånd borgar för en fortsatt ömsesidigt givande relation mellan markägaren, det offentliga och övriga intressenter inom skogens domäner. Sverigedemokraterna vill också prioritera natur- och kulturmiljövårdsåtgärder, biotopskydd samt naturvårdsavtal kraftigare än vad som nu sker. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket bör tilldelas resurser för att bidra i den riktningen. 10

11 2 - FISKODLING OCH VATTENBRUK SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: öka fiskodlingen i Sverige och utreda lämpliga insjöar för detta ändamål. ge bättre möjligheter till uppstartslån. utreda möjligheterna att få till stånd med fler musselodlingar. ÖKADE FISKODLINGAR Under 2011 odlades det vid våra svenska fiskodlingar ca ton fisk. Det är en ökning på närmare 140 procent sedan I Norge odlas varje år närmare 1 miljon ton fisk, huvudsakligen lax. Det finns skillnader mellan de svenska och norska förutsättningarna. Norges kust löper utmed Atlanten, ett hav som jämfört med Sveriges kust utmed Östersjön är betydligt friskare och långsiktigt mer stabilt tack vare dess överlägsna storlek. Östersjön är ett mindre och slutet hav som redan är drabbat av övergödning, algblomning och bottendöd. Östersjön ter sig således inte som en optimal plats för fler nätbaserade fiskodlingar. En lösning kan vara att satsa på ett mer miljövänligt alternativ till dagens fiskmjöl för att minska de utsläpp som redan sker i nätbaserade odlingar. Ett sådant alternativ är svampbiomassa som är en slags modifierad restprodukt från sågverk. Fiskodling är dock inte bunden till befintliga nätodlingar och vattendrag. I outnyttjade magasin från Försvarsmakten och tidigare gruvor kan landbaserade odlingsstationer placeras. Även om fiskodlingen inte bör begränsas till Norrland, då vissa arter är beroende av ett varmare klimat, vittnar dock situationen i norr om möjligheten att bygga upp en omfattande och lönsam industri. Därigenom skapas arbetstillfällen och bättre kommunal ekonomi. Samtidigt vore detta ett bra och miljövänligt alternativ för Östersjön. 11

12 Sverigedemokraterna vill utreda vilka insjöar som kan lämpa sig för fiskodlingar. Vi vill också utreda kostnaderna för näringsidkarna själva. Exempelvis måste en fiskodlare betala högre tillsynsavgifter än en urangruva, för närvarande 120 kronor per ton fisk. Lägre kostnader för näringsidkaren skulle öka lönsamheten och leda till en varaktig och ekonomiskt bärkraftig industri. Den största utmaningen är de stora uppstartskostnader som nya fiskodlingar tampas med. Detta vill vi underlätta genom bättre möjligheter till uppstartslån via instanser som Almi, möjligheter till statligt riskkapital samt en översyn av de kostnader och avgifter som befintliga odlingsplatser är ålagda att betala. Sverigedemokraternas målsättning är att öka odlingen av matfisk till ca ton. FISKEVÅRD FÖR MILJÖ OCH TURISM Miljön är för Sverigedemokraterna ett väldigt viktigt område. Vi måste värna om vår planet och säkerställa en frisk omgivning för kommande generationer. Det är viktigt att vi är rädda om den artrikedom som finns i våra vatten. Som ett led i det vill Sverigedemokraterna uppmuntra den fiskutsättning som sker. De arter som främst sätts ut i dag är lax och öring. Detta trots att fler fiskarter är hotade i vår närmiljö. Vi vill därför undersöka möjligheterna till ett mer varierat utsläpp. Ett exempel är ålen, vilken enligt WWF är akut hotad i Sverige och Europa. Av beståndet som fanns för 30 år sedan finns idag bara 1 till 5 procent kvar. Sverigedemokraterna vill också utreda möjligheterna att få till stånd fler musselodlingar, vilka har en genuint bra effekt på miljön genom att binda fosfor och kväve. Vidare anser organisationen Sportfiskarna att fisket av gädda och abborre längst ostkusten kraftigt har försämrats. Dessa två arter är viktigast för att upprätthålla det populära sportfisket. Utöver det rena nöjet bidrar denna aktivitet till motion, naturupplevelser och avkoppling. Fisketurismen har under senare tid växt och omfattar besök vid sjöar och älvar, stugbyar, båtuthyrningsfirmor, fiskekurser och mycket annat. Att uppmuntra till uppkomsten av nya sjöar med inplanterad fisk skulle bidra till fler arbetstillfällen, ökad turism och lokal tillväxt. 12

13 3 - JORDBRUK SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: ändra lagen om offentlig upphandling (LOU). höja återbetalningen av dieselskatt. förbättra lånevillkoren. tillåta gårdsförsäljning av alkohol. EU Sedan EU-inträdet har svensk jordbruksnäring minskat drastiskt. Sverigedemokraterna är starkt kritiskt till flera av de direktiv som EU stipulerar och som får negativa återverkningar på de svenska böndernas villkor. Sverigedemokraterna vill i grunden omförhandla avtalen för det svenska EU-medlemskapet för att på olika sätt gynna Sveriges jordbruksnäring. De svenska bönderna ska heller inte behöva skövla unik kulturmiljö, enkom för att landskapet ska passa in i EU:s standardiserade normer. LOU Lagen om offentlig upphandling är reglerad i såväl svensk rätt som EUrätt. I princip omöjliggör lagen att en offentlig upphandlare kan ställa krav på att livsmedel ska vara närproducerade. Sverigedemokraterna avser att ändra lagen och klart tydliggöra att det inte bara är möjligt utan önskvärt att livsmedel upphandlas lokalt och närproducerat. En dylik reform kan antas medföra långtgående fördelar för mindre jordbruk där lejonparten av den lokala eller regionala marknaden utgörs av det offentliga. Även i detta avseende är det Sverigedemokraternas mening att EU-avtalen ska omförhandlas för att gynna det svenska jordbruket. GÅRDSSTÖD I takt med att EU-medlemskapet i grunden omförhandlas försvinner också det av EU utbetalda gårdsstödet. För mottagarna kommer dock inte någon skillnad att märkas då staten övertar ansvaret och finansieringen. Ur ett fiskalt perspektiv är det i stället en direkt fördel. Av den svenska medlemsavgiften till EU på omkring 34 miljarder kronor 2014 är det nämligen endast omkring 12 miljarder kronor som på ett eller annat sätt 13

14 hittar tillbaka till svenska intressen. Mellanskillnaden på över 20 miljarder kronor är således en direktnettokostnad för de svenska skattebetalarna och Sverige har därmed allt att vinna på en omförhandling av EU-avtalen. BROTTSBEIVRAN Utförare av laglig näringsverksamhet utsätts återkommande för brott av individer och organisationer som ställer sig över lagen och utövar regelrätt terror mot utvalda företagare. Bland de som drabbas återfinns pälsuppfödare, försäljare av päls, jägare, tamdjurhållare, fiskodlare m.fl. Brotten kan t.ex. bestå av trakasserier, mordhot, anlagda bränder, materiell förstörelse och utsläppta djur. Hot och brott drabbar både företagare och deras familjer, ibland till och med deras barn. Målet är att företagaren till slut ska ge upp och lägga ned sin verksamhet, vilket tyvärr också sker alldeles för ofta. Förövarna ingår inte sällan i välorganiserade rörelser med förgreningar både inom och utanför landet. Ändå åläggs dessa brott lokala polismyndigheter. Sverigedemokraterna vill ha en effektiv och sträng lagstiftning för att kunna eftersöka, gripa och lagföra dessa individer. Vi vill ålägga Rikspolisstyrelsen att ta ett nationellt helhetsansvar för att kartlägga, bekämpa och lagföra de individer och organisationer som ägnar sig åt ekoterrorism. MJÖLK- OCH KÖTTBÖNDER Situationen för Sveriges mjölkbönder är på många sätt ansträngd. Till ganska stor del kan det förklaras av en ogynnsam inflationsökning. Medan den generella inflationen mellan 1990 och 2011 har legat på 50 procent så har inflationen på en liter mjölk legat på endast 25 procent. Under senare tid har mjölkpriset varit så lågt att det kan jämföras med priserna på 80-talet. Samtidigt har den inhemska efterfrågan på mjölk och mejeriprodukter minskat. Antalet mjölkbönder har minskat från till på bara några år. Samtidigt kan konstateras att för de större bönderna med 100 kor eller fler har trenden inte varit negativ. Köttproducenterna kan skönja en liknande utveckling. Antalet svin har minskat från drygt 2,7 miljoner 1980 till 1,6 miljoner 2008 medan höns och kycklingar minskat från 8,6 miljoner till 7,2 miljoner under samma period. Vad gäller den internationella konkurrensen är situationen än mer ansträngd varannan svensk biff är importerad. Detta sätter en oerhörd prispress på näringen. Problemet med dålig lönsamhet, höga kostnader 14

15 och låga ersättningar tydliggörs av bl.a. Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) och Lantmännens Riksförbunds (LRF) projekt Tillväxt nötkött. Sverigedemokraterna har förutom ovannämnda åtgärder som en reformering av lagen om offentlig upphandling och en omförhandling av EU-avtalen flera åtgärder som syftar till att förbättra lönsamheten för de svenska bönderna. ÅTERBETALNING AV DIESELSKATT Utöver högre krav på djurskydd och djurvälfärd har de svenska bönderna även en konkurrensnackdel gentemot kontinenten genom ett högre skattetryck i form av koldioxidskatt på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner. Regeringen väljer att negligera problemet och drastiskt minska återbetalningen. Sverigedemokraterna vill göra precis tvärtom och höja återbetalningen till bönderna. JORDBRUKS-ALMI Mjölkbönder med 100 eller fler produktiva kor har inte blivit färre. Det är oftast de mindre gårdarna som har de största lönsamhetsproblemen. Sverigedemokraterna vill underlätta för småbönderna att expandera genom att förbättra lånevillkoren. Detta kan redan i dag ske inom ramen för Almi men Sverigedemokraterna är öppna för en lösning som riktas specifikt till jordbruket. Lånefaciliteten ska dessutom kunna underlätta för mjölkbönder som vill ställa om inriktningen på sin produktion. SMÅJORDBRUK Svenska småjordbruk får allt svårare att hävda sig. Detta beror på krångliga regler, höga skatter och på att Sverige agerar på en allt större internationell marknad samtidigt som vi har många regler och lagar som gör det svårt för framför allt de små familjejordbruken att överleva. Mellan 1990 och 2010 minskade t.ex. antalet jordbruksföretag med 25 procent. Regeringen säger sig vilja göra något åt detta men kommer samtidigt med miljöskatter, pålagor och andra förbud. Utöver att reformera lagen om offentlig upphandling vilket drastiskt kommer att gynna småbrukarna vill Sverigedemokraterna tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Vi vill även införa skattefri försäljning av vissa produkter, upp till ett prisbasbelopp per år. 15

16 GRÖN OMSORG Grön omsorg är en idé om vård, rehabilitering och daglig verksamhet ute på landet som Sverigedemokraterna vill utveckla. Detta är en åtgärd som provats med framgång i Norge och det finns skäl att i större utsträckning ge den uppmärksamhet även här. I Sverige har vi många gårdar och ett öppet och välkomnande landskap. Åtgärden finns till för personer med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar och utförs i samarbete med den enskilda lantbrukaren, olika brukargrupper och berörda myndigheter. Utbudet ska anpassas efter den personliga brukaren. Detta kan vara daglig verksamhet, utbildning eller arbetsträning, beroende på brukarens behov och gårdens resurser. Gårdens alla möjligheter ska tas till vara vid utformningen av brukarens behov av verksamhet. Olika aktiviteter kan t.ex. vara vård av djur och växter, skogsdrift, vård av kulturlandskapet eller underhåll av utrustning och byggnader. Det kan även finnas andra aktiviteter på gården som till exempel snickeri, hantverk, bakning osv. Grön omsorg kan vara allt ifrån enskilda besök till daglig vård året runt. Sverigedemokraternas målsättning är att det både ska finnas gårdar för timverksamhet och gårdar som erbjuder året-runtboende. 16

17 4 - INFRASTRUKTUR SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: bygga ut malmbanan. höja milersättningen. bygga ut E20. BYGG UT MALMBANAN Sverigedemokraterna vill se en kraftig upprustning och utbyggnad av transportinfrastrukturen i landet. Vi föreslår att Malmbanan byggs ut till dubbelspår i de avsnitt där Trafikverkets kapacitetsutredning bedömt behoven vara som allra störst, det vill säga sträckan Kiruna-Riksgränsen samt sträckan Luleå-Boden. Malmbanan är idag kraftigt belastad och en utbyggnad till dubbelspår har klart positiva effekter för gruvnäringen och för hela regionen. HÖJD MILERSÄTTNING Sverigedemokraterna är oroade över den oförståelse för att många människor är direkt beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet. Många människor i vårt land bor helt enkelt på ett sätt där det överhuvudtaget inte finns några kollektiva färdmedel att välja bland. Milersättningen har under lång tid inte följt den allmänna prisutvecklingen på bl.a bränsle, fordon och skatter. Med höjd milersättning skapar vi en rörligare arbetsmarknad som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för människor på landsbygden. Eftersom vi eftersträvar en arbetslinje vill vi därför höja milersättningen för reseavdrag med totalt 4 kronor per mil. Milersättningen har legat still sedan 2008 samtidigt som bensinpriset stigit med närmare tre kronor per liter. Detta förslag bidrar till att skapa en rörligare arbetsmarknad som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för människor på landsbygden. För en person som pendlar 10 mil per arbetsdag skulle detta innebära omkring 9000 kronor i ökat reseavdrag per år. 17

18 SÄRSKILD INVESTERINGSPOTT FÖR MARKNADSÅTGÄRDER Sverigedemokraterna vill öka medlen för såväl utveckling som vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Utöver den kraftfulla satsningen på dubbelspår på Malmbanan vill vi införa marknadspott för investeringar utöver den ordinarie budgetramen med en pott som ska beräknas från de totala satsningarna som görs på området kommunikationer. Marknadspotten syftar till att snabbt kunna användas för att bygga bort uppkomna flaskhalsar som står i vägen för betydande investeringar i näringslivet. Förslaget ligger i linje med vad som lyfts fram av Näringslivets Transportråd. BYGG UT E20 Avseende vägutbyggnader prioriteras en tidigareläggning av utbyggnaden av E20 till fyrfilig motorväg. I synnerhet i Västra Götalandsregionen är stora delar idag inte motorväg. Dessa avsnitt är oacceptabelt olycksbelastade. E20 förbinder därtill rikets två största städer. RENOVERING AV SKOLLOKALER Många av landets skolor lider av dåliga inomhusmiljöer, vilket är ett problem för såväl lärare som elever. Dessa problem kan vara exempelvis fukt, dålig luftkvalitet, flimmerbelysning, akustikproblem eller stor risk för legionella. I en rapport från Boverket och Energimyndigheten uppskattades upprustningsbehovet till omkring 5 miljarder kronor. En nedläggning av en skola på en mindre ort får stora konsekvenser för lokalbefolkningen varför detta är att ses som en landsbygdsfråga. 18

19 EGNA ANTECKNINGAR 19

20 20 EGNA ANTECKNINGAR

21 EGNA ANTECKNINGAR 21

22 22 EGNA ANTECKNINGAR

23

24 SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR LANDSBYGD

Landsbygdslyftet Sverigedemokraterna 2013 Utgåva 1 2013 10 07

Landsbygdslyftet Sverigedemokraterna 2013 Utgåva 1 2013 10 07 Landsbygdslyftet Sverigedemokraterna 2013 Utgåva 1 2013 10 07 INLEDING Den urbanisering som inleddes omkring 1870 och pågick 100 år framåt var fullt naturlig utifrån ett ekonomiskt perspektiv och given

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Sammanfattning av Sverigedemokraternas skuggbudget för Budgetperioden 2014-2017

Sammanfattning av Sverigedemokraternas skuggbudget för Budgetperioden 2014-2017 Sammanfattning av Sverigedemokraternas skuggbudget för Budgetperioden 2014-2017 A-kassan Vi vill inrätta en gemensam arbetslöshetskassa och höja taket till 900 kr/dag, samt återinföra 300-dagarsregeln.

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Hamnutredningen. Öppet informationsmöte 14 december 2011

Hamnutredningen. Öppet informationsmöte 14 december 2011 Hamnutredningen Öppet informationsmöte 14 december 2011 Syfte med dagens möte att ni ska få information om hamnutredningen så här långt och möjlighet att ställa frågor och ge synpunkter att vi ska få input

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Preliminär SWOT för LLU Norra Bohuslän (utkast april 2014)

Preliminär SWOT för LLU Norra Bohuslän (utkast april 2014) Preliminär SWOT för LLU Norra Bohuslän (utkast april 2014) Styrkor (för området) Allmänt Kombination av kust, hav och inland gör området attraktivt för både boende och besökare. Området har av nyhetskanalen

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer