SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR LANDSBYGD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR LANDSBYGD"

Transkript

1 SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR LANDSBYGD

2 Landsbygdslyftet Sverigedemokraterna 2013 Utgåva

3 INLEDNING Den urbanisering som inleddes omkring 1870 och pågick 100 år framåt var fullt naturlig utifrån ett ekonomiskt perspektiv och given utifrån hur industrialiseringen och tekniken förändrade samhället. Vid 1800-talets början levde en majoritet av svenska folket 9 av 10 personer på landsbygden och hade sin utkomst i jordbruk, skog och fiske. I dag bor omkring 15 procent av befolkningen på landsbygden, beroende på hur begreppet landsbygd definieras. Förklaringen till urbaniseringen brukar vara att en allt större andel av arbetstillfällena har blivit kunskapsintensiva och i högre grad uppstått i tjänstesektorn samtidigt som just dessa arbeten är mer beroende av närhet till kunder och leverantörer. Trenden med regionala centrum blir i sig ett självspelande piano; fler arbetstillfällen ger ökad inflyttning, vilket driver den ekonomiska tillväxten framåt. Urbaniseringen är således en naturlig konsekvens av utvecklingen mot en avancerad kunskapsekonomi. Samtidigt framstår det som uppenbart att det finns starka fördelar för en del företag, och i förlängningen för människor, att verka på landsbygden. Att de flesta landsbygdskommuner, i synnerhet de allra mest glesbefolkade, också är utflyttningskommuner med minskande befolkningar är inte en på förhand given utveckling. Däremot måste det finnas en politisk vilja att bevara tillverkningsindustrin i Sverige som trots allt sysselsätter fler än människor, exklusive den tjänstesektor som arbetar uteslutande åt industrin. Nuvarande statsminister Fredrik Reinfeldt menar att industrijobben praktiskt taget är borta och anför vidare att vi behöver fler låglönejobb, i synnerhet inom servicebranschen. Om utgångspunkten är att tillverkningsindustrin inte är viktig (eller ens existerar) är det svårt att skapa en långsiktigt optimal politik för ökad sysselsättning inom industrin. Det är Sverigedemokraternas mening att nuvarande politiker slagit in på fel linje i flertalet frågor som berör framtiden för den svenska landsbygden. Det är vår mening att det finns industrier som kan frodas i landsbygdsmiljö, att det går att motverka avfolkningstrenden och att verktygen för att uppnå detta inte främst återfinns bland skatter, stöd och subventioner utan genom att skapa optimala förutsättningar för tillväxt och sysselsättning på landsbygden. 3

4 De företag som kan antas må bättre på landsbygden än i tätorterna är företag som inte har samma nytta av de skalfördelar som uppstår i urban miljö, företag som inte har nytta av att befinna sig i närheten av sin marknad och företag som arbetar med utvinning eller förädling av någon form av råvaror. Utmaningen torde således ligga i att skapa attraktiva förutsättningar för näringar som drar nytta av de fördelar som landsbygden har: skog, jordbruk, vattenbruk, mineraler samt natur- och kulturmiljöer. I flera avseenden ser sysselsättningsutvecklingen tämligen likartad ut vid en jämförelse mellan landsbygd och tätort. Däremot har landsbygden en relativt sett starkare sysselsättningstillväxt vad gäller tillverkningsindustri inom maskiner, motorer, fordon, råvaruutvinning, framställning av stål och metall liksom verksamheter inom logistik, distribution och transport. Detta indikerar att det finns förutsättningar för sysselsättning på landsbygden givet ett större fokus på de områden där landsbygden har fördelar gentemot tätort. Det gäller i ovannämnda fall, men även för företag som är beroende av stora ytor med lägre lokalhyror men saknar uppenbara fördelar av att befinna sig i direkt anslutning till kund eller leverantör. Det förefaller som om det finns en generell betalningsvilja för att bevara ett öppet och varierat landskap med den natur, de kulturelement och den biologiska mångfald som det medför. Detta påstående stärks av att det finns en högre betalningsvilja för fastigheter i rika natur- och kulturmiljöer. Ett levande jordbruk torde vara en nyckelparameter för att uppnå detta. Det tycks vidare vara så att fler och fler är av åsikten att det är viktigt att köpa närproducerat. Intresset för matens ursprung har renderat i en tillväxt för småskalig livsmedelsförädling under senare år. Allt detta borgar för positiva förutsättningar för en rik och levande landsbygd. En studie av befolkningsutvecklingen på landsbygden under 2000-talet tyder på att det behövs ett lokalt tätortscentrum med minst invånare för att en kommun ska ha en positiv, förväntad befolkningsutveckling. Med bra kommunikationer och en fullgod infrastruktur kan vi möjliggöra att en större del av landet hamnar inom rimligt pendlingsavstånd från en tätort. Från Sverigedemokraternas perspektiv ser vi positivt på landsbygdens utmaningar och möjligheter. 1,4 miljoner svenskar bor och verkar på olika sätt på landsbygden. Dessa möjliggör en stark handelsbalans genom sitt värv inom skog, gruvor och metallindustrin. Den växande turismen ökar både sysselsättningen och inflyttningen. Sysselsättningstillväxten inom 4

5 turism uppgick till 24 procent mellan 2000 och 2010, samtidigt som den generella sysselsättningen växte med bara 5 procent. God infrastruktur vad gäller fysiska transporter och Internet är viktiga förutsättningar för landsbygden. Sverigedemokraterna vill vidta kraftfulla åtgärder för att landsbygden ska kunna leva, växa och frodas också under 2000-talet. Skogen, fisket, vattenbruket, jordbruket, turismen och besöksnäringen, gruvorna samt den återupprättade värnplikten tillsammans skapar vi förutsättningar för tiotusentals nya jobb på den svenska landsbygden! 5

6 1 - SKOGSINDUSTRIN SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: stärka tillväxt och sysselsättning inom skogsindustrin. rusta upp och modernisera Inlandsbanan och tvärbanorna. satsa på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt Linnéuniversitetet. göra en inventering över vilka torvmarker som kan vara lämpliga att bedriva att bedriva utvinning på. Idag sysselsätter den svenska skogsindustrin direkt och indirekt människor. Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och trävaror. Exportvärdet uppgick 2011 till 128 miljarder kronor. Skogsindustrin utgör 10 procent av den totala tillverkningsindustrin i landet och är ett fundament i den svenska ekonomin. Det finns stora värden i näringen redan i nuläget och Sverigedemokraternas målsättning är att skapa ytterligare sysselsättning. Utgångspunkten är två övergripande och jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Vi uppskattar ordningen med en spridd ägarbild av stora och små privata markägare samt statligt ägd mark. Samtidigt som friheten och ansvaret för markägarna bör betonas måste intressen mellan brukare, turister, allmännyttan och jägare ständigt vägas mot varandra. De övergripande målsättningarna med det svenska skogsbruket bör vara att öka tillväxten med hänsyn tagen till biologisk mångfald, att öka resurserna till forskning och att öka värdeskapandet och förädlingen av befintlig träråvara. TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING INOM SKOGSINDUSTRIN Skogstillväxten i Sverige har fördubblats sedan 1920-talet. Mycket pekar på att tillväxten kan öka ytterligare genom ökad användning av förädlade frön och plantor, bättre markberedning, smartare röjning och gallring samt dikesrensning. Andra rapporter pekar på att det går att öka såväl tillväxt som avverkning. 6

7 Skogsnäringen är synnerligen stark i landsbygd och i Norrland. Exempelvis är personaltätheten inom näringen högst i Västernorrlands län, där tre av tio är sysselsatta inom skogen, direkt följt av Värmlands, Norrbottens, Dalarnas, Västerbottens och Jämtlands län. Industrin investerar omkring 10 miljarder kronor årligen, motsvarande 15 procent av de totala industriinvesteringarna. De statliga åtgärderna, såsom satsningar på bättre infrastruktur, utbildning, forskning, innovationer och snabbare handläggningar, lämnar dock en del övrigt att önska. En attraktiv skogspolitik är till gagn för hela riket i allmänhet liksom för landsbygden i synnerhet. En fokusering på tillväxt och sysselsättning inom skogsnäringen i enlighet med vad Sverigedemokraterna anför är dessutom ett led i att lindra ungdomsarbetslösheten, vilken är högre på landsbygden än i storstaden. SMÅFÖRETAGANDE INOM SKOGSINDUSTRIN Skogsindustrin består inte bara av de stora bolagen inom massa- och pappersindustrin utan även av mindre företag som producerar exempelvis möbler enmansföretag är involverade inom näringen. Dessa behöver få rådgivning och information kring skogens villkor, företagande och ekonomi på ett enklare sätt. Sverigedemokraterna vill satsa på att utveckla Skogsstyrelsen för att hjälpa småföretagarna. TRÄHUS Trenden att bygga även större hus i trä ökar inte bara i Sverige utan även i resten av Europa. Exempelvis har byggherren Folkhem upprättat fyra åttavåningshus med trästomme och spån i stället för putsad fasad i Sundbyberg. Denna trend har alla möjligheter att utvecklas. Från politiskt håll bör vi stödja den bl.a. genom att utbilda byggnadsarbetare, konstruktörer och arkitekter. STABILA ELPRISER Skogsnäringen är beroende av stabila och konkurrenskraftiga elpriser. Sverigedemokraterna avser att agera offensivt för att möjliggöra modern kärnkraft i syfte att garantera en trygg elförsörjning till konkurrensmässiga elpriser under lång tid framöver. 7

8 ENKLA TRANSPORTER Sverigedemokraterna avvisar kilometerskatten som är en direkt straffskatt mot landsbygden och skogsnäringen. Vi föreslår kraftiga justeringar i det s.k. svaveldirektivet eftersom det fördyrar skogstransporter till sjöss. Sverigedemokraterna vill även att större transporter (30 meter långa specialfordon) ska kunna användas där så är lämpligt. SKOGEN OCH TURISMEN Skogen är inte bara en värdefull produktionsresurs utan ger också möjligheter till avkoppling och rekreation. Sverigedemokraterna vill utveckla möjligheterna att ta del av detta och stödja såväl friluftsorganisationer som turistnäringar med inriktning på dessa naturupplevelser. Turismen bör dessutom räknas in när skogens möjligheter analyseras utifrån ett sysselsättningsskapande perspektiv. MILJÖ OCH HÅLLBARHET För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att miljömålet är jämställt med produktionsmålet. Skogen ger oss biologisk mångfald, binder kol, ger bättre klimat samt möjlighet till rekreation och i förlängningen bättre fysisk och psykisk hälsa. Enligt Skogsstyrelsen har miljöhänsynen långt ifrån alltid levt upp till en acceptabel nivå. Alla arter ska kunna fortleva i det svenska skogslandskapet. INFRASTRUKTUR Skogsindustrin är beroende av tunga och skrymmande transporter. Målsättningen för en förnuftig skogspolitik måste vara att så lite som möjligt av transporterna sker med lastbil. Skogsnäringens transporter med tåg har ökat med 75 procent mellan 2001 och Detta har minskat lastbilstransporterna med i genomsnitt laster per år, motsvarande ton i utsläpp av koldioxid. Fortfarande transporteras 5,8 miljoner ton biobränsle på lastbil varje år. INLANDSBANAN OCH TVÄRBANORNA. För att stärka konkurrensen mellan lastbil och tåg ytterligare vill Sverigedemokraterna ge Inlandsbanan och tvärbanorna ett rejält lyft. Inlandsbanan behöver klara ett högre axeltryck, ha ett modernt trafikledningssystem och elektrifieras samtidigt som banan behöver avsevärda förbättringar i underhållet. Även tvärbanorna behöver elektrifieras. Det behövs också bättre terminaler anpassade för skogsråvara samt fler tågtider. 8

9 En upprustning och modernisering av Inlandsbanan är inte bara en skogspolitisk åtgärd. Banan fungerar som redundans för hela järnvägsnätet, och skulle stambanan bli oframkomlig kan Inlandsbanan verka som reserv. En upprustning möjliggör dessutom att mer biobränsle kan skördas och transporteras till de södra delarna av riket, vilket borgar för fler jobb. UTBILDNING Den svenska skogsindustrin har generellt bra produktionsanläggningar och processer men konkurrenskraftiga anläggningar finns numera i Asien och Sydamerika. Sverige bör utveckla en nisch inom högkvalitativ arbetskraft för att stå emot den globala konkurrensen. Ny teknik inom produktion och logistik måste utnyttjas optimalt. Sverigedemokraterna vill satsa på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt till Linnéuniversitetet som är huvudman för skogs- och träprogrammet. Fler unga män och kvinnor behövs i framtiden inom den svenska skogsnäringen. Intresset för en framtid inom skogsnäringen ökar i takt med att politiken väljer att prioritera en näringslivsvänlig inriktning för skogen. FORSKNING Sverige är en av de ledande nationerna inom skogsforskning. Textilier, bioplaster, superstarka kompositer, kolfibermaterial och en ny generation drivmedel utvecklas och produceras redan på laboratorier och i fabriker. Forsknings- och utvecklingsarbetet måste intensifieras ytterligare för att förverkliga nästa genombrott och Sverige måste hela tiden ligga i framkant. Skogsnäringen är beredd att skjuta till ansenliga medel om staten gör detsamma. För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att matcha näringens satsningar. Denna typ av initiativ mellan näring, universitet, högskolor, forskningsinstitut och stat är vad som fordras för att Sverige inte ska tappa sin världsledande roll i en för landet mycket viktig näring. TORV SOM BIODRIVMEDEL Ett komplement till trädbränslen är utvinningen och förädlingen av torv. Denna naturresurs kan ha en gynnsam inverkan på omgivningen. Genom eldning av torv kan vi hålla nere importen och användningen av olja och kol. Torven minskar även de askrelaterade problem som kan uppstå vid eldning av trädbränslen. 9

10 Enligt Svenska Torvproducentföreningen utgör torvland 25 procent av Sveriges totala landyta. Dock bedrivs det endast torvutvinning på 1 procent av den ytan. Sverigedemokraterna vill låta utreda konsekvenserna av torvutvinning grundligt utifrån ett miljö- och sysselsättningsperspektiv och är, givet resultatet av detta, öppna för att torv ska klassas som biodrivmedel. Då efterfrågan på biobränsle ökar kan det vara av intresse att närmare se till denna resurs. Vi vill också, i enlighet med SOU 2002:100, ge Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att göra en inventering över vilka torvmarker som kan vara lämpliga att bedriva utvinning på. ÖVRIGA INSATSER Sverigedemokraterna ser det som angeläget att öka kontrollen och tillsynen av skogen. Vi vill även satsa på utbildnings- och rådgivningsinsatser till markägarna. Förenklade myndighetskontakter och regelförenklingar tillsammans med snabbare handläggning av miljötillstånd borgar för en fortsatt ömsesidigt givande relation mellan markägaren, det offentliga och övriga intressenter inom skogens domäner. Sverigedemokraterna vill också prioritera natur- och kulturmiljövårdsåtgärder, biotopskydd samt naturvårdsavtal kraftigare än vad som nu sker. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket bör tilldelas resurser för att bidra i den riktningen. 10

11 2 - FISKODLING OCH VATTENBRUK SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: öka fiskodlingen i Sverige och utreda lämpliga insjöar för detta ändamål. ge bättre möjligheter till uppstartslån. utreda möjligheterna att få till stånd med fler musselodlingar. ÖKADE FISKODLINGAR Under 2011 odlades det vid våra svenska fiskodlingar ca ton fisk. Det är en ökning på närmare 140 procent sedan I Norge odlas varje år närmare 1 miljon ton fisk, huvudsakligen lax. Det finns skillnader mellan de svenska och norska förutsättningarna. Norges kust löper utmed Atlanten, ett hav som jämfört med Sveriges kust utmed Östersjön är betydligt friskare och långsiktigt mer stabilt tack vare dess överlägsna storlek. Östersjön är ett mindre och slutet hav som redan är drabbat av övergödning, algblomning och bottendöd. Östersjön ter sig således inte som en optimal plats för fler nätbaserade fiskodlingar. En lösning kan vara att satsa på ett mer miljövänligt alternativ till dagens fiskmjöl för att minska de utsläpp som redan sker i nätbaserade odlingar. Ett sådant alternativ är svampbiomassa som är en slags modifierad restprodukt från sågverk. Fiskodling är dock inte bunden till befintliga nätodlingar och vattendrag. I outnyttjade magasin från Försvarsmakten och tidigare gruvor kan landbaserade odlingsstationer placeras. Även om fiskodlingen inte bör begränsas till Norrland, då vissa arter är beroende av ett varmare klimat, vittnar dock situationen i norr om möjligheten att bygga upp en omfattande och lönsam industri. Därigenom skapas arbetstillfällen och bättre kommunal ekonomi. Samtidigt vore detta ett bra och miljövänligt alternativ för Östersjön. 11

12 Sverigedemokraterna vill utreda vilka insjöar som kan lämpa sig för fiskodlingar. Vi vill också utreda kostnaderna för näringsidkarna själva. Exempelvis måste en fiskodlare betala högre tillsynsavgifter än en urangruva, för närvarande 120 kronor per ton fisk. Lägre kostnader för näringsidkaren skulle öka lönsamheten och leda till en varaktig och ekonomiskt bärkraftig industri. Den största utmaningen är de stora uppstartskostnader som nya fiskodlingar tampas med. Detta vill vi underlätta genom bättre möjligheter till uppstartslån via instanser som Almi, möjligheter till statligt riskkapital samt en översyn av de kostnader och avgifter som befintliga odlingsplatser är ålagda att betala. Sverigedemokraternas målsättning är att öka odlingen av matfisk till ca ton. FISKEVÅRD FÖR MILJÖ OCH TURISM Miljön är för Sverigedemokraterna ett väldigt viktigt område. Vi måste värna om vår planet och säkerställa en frisk omgivning för kommande generationer. Det är viktigt att vi är rädda om den artrikedom som finns i våra vatten. Som ett led i det vill Sverigedemokraterna uppmuntra den fiskutsättning som sker. De arter som främst sätts ut i dag är lax och öring. Detta trots att fler fiskarter är hotade i vår närmiljö. Vi vill därför undersöka möjligheterna till ett mer varierat utsläpp. Ett exempel är ålen, vilken enligt WWF är akut hotad i Sverige och Europa. Av beståndet som fanns för 30 år sedan finns idag bara 1 till 5 procent kvar. Sverigedemokraterna vill också utreda möjligheterna att få till stånd fler musselodlingar, vilka har en genuint bra effekt på miljön genom att binda fosfor och kväve. Vidare anser organisationen Sportfiskarna att fisket av gädda och abborre längst ostkusten kraftigt har försämrats. Dessa två arter är viktigast för att upprätthålla det populära sportfisket. Utöver det rena nöjet bidrar denna aktivitet till motion, naturupplevelser och avkoppling. Fisketurismen har under senare tid växt och omfattar besök vid sjöar och älvar, stugbyar, båtuthyrningsfirmor, fiskekurser och mycket annat. Att uppmuntra till uppkomsten av nya sjöar med inplanterad fisk skulle bidra till fler arbetstillfällen, ökad turism och lokal tillväxt. 12

13 3 - JORDBRUK SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: ändra lagen om offentlig upphandling (LOU). höja återbetalningen av dieselskatt. förbättra lånevillkoren. tillåta gårdsförsäljning av alkohol. EU Sedan EU-inträdet har svensk jordbruksnäring minskat drastiskt. Sverigedemokraterna är starkt kritiskt till flera av de direktiv som EU stipulerar och som får negativa återverkningar på de svenska böndernas villkor. Sverigedemokraterna vill i grunden omförhandla avtalen för det svenska EU-medlemskapet för att på olika sätt gynna Sveriges jordbruksnäring. De svenska bönderna ska heller inte behöva skövla unik kulturmiljö, enkom för att landskapet ska passa in i EU:s standardiserade normer. LOU Lagen om offentlig upphandling är reglerad i såväl svensk rätt som EUrätt. I princip omöjliggör lagen att en offentlig upphandlare kan ställa krav på att livsmedel ska vara närproducerade. Sverigedemokraterna avser att ändra lagen och klart tydliggöra att det inte bara är möjligt utan önskvärt att livsmedel upphandlas lokalt och närproducerat. En dylik reform kan antas medföra långtgående fördelar för mindre jordbruk där lejonparten av den lokala eller regionala marknaden utgörs av det offentliga. Även i detta avseende är det Sverigedemokraternas mening att EU-avtalen ska omförhandlas för att gynna det svenska jordbruket. GÅRDSSTÖD I takt med att EU-medlemskapet i grunden omförhandlas försvinner också det av EU utbetalda gårdsstödet. För mottagarna kommer dock inte någon skillnad att märkas då staten övertar ansvaret och finansieringen. Ur ett fiskalt perspektiv är det i stället en direkt fördel. Av den svenska medlemsavgiften till EU på omkring 34 miljarder kronor 2014 är det nämligen endast omkring 12 miljarder kronor som på ett eller annat sätt 13

14 hittar tillbaka till svenska intressen. Mellanskillnaden på över 20 miljarder kronor är således en direktnettokostnad för de svenska skattebetalarna och Sverige har därmed allt att vinna på en omförhandling av EU-avtalen. BROTTSBEIVRAN Utförare av laglig näringsverksamhet utsätts återkommande för brott av individer och organisationer som ställer sig över lagen och utövar regelrätt terror mot utvalda företagare. Bland de som drabbas återfinns pälsuppfödare, försäljare av päls, jägare, tamdjurhållare, fiskodlare m.fl. Brotten kan t.ex. bestå av trakasserier, mordhot, anlagda bränder, materiell förstörelse och utsläppta djur. Hot och brott drabbar både företagare och deras familjer, ibland till och med deras barn. Målet är att företagaren till slut ska ge upp och lägga ned sin verksamhet, vilket tyvärr också sker alldeles för ofta. Förövarna ingår inte sällan i välorganiserade rörelser med förgreningar både inom och utanför landet. Ändå åläggs dessa brott lokala polismyndigheter. Sverigedemokraterna vill ha en effektiv och sträng lagstiftning för att kunna eftersöka, gripa och lagföra dessa individer. Vi vill ålägga Rikspolisstyrelsen att ta ett nationellt helhetsansvar för att kartlägga, bekämpa och lagföra de individer och organisationer som ägnar sig åt ekoterrorism. MJÖLK- OCH KÖTTBÖNDER Situationen för Sveriges mjölkbönder är på många sätt ansträngd. Till ganska stor del kan det förklaras av en ogynnsam inflationsökning. Medan den generella inflationen mellan 1990 och 2011 har legat på 50 procent så har inflationen på en liter mjölk legat på endast 25 procent. Under senare tid har mjölkpriset varit så lågt att det kan jämföras med priserna på 80-talet. Samtidigt har den inhemska efterfrågan på mjölk och mejeriprodukter minskat. Antalet mjölkbönder har minskat från till på bara några år. Samtidigt kan konstateras att för de större bönderna med 100 kor eller fler har trenden inte varit negativ. Köttproducenterna kan skönja en liknande utveckling. Antalet svin har minskat från drygt 2,7 miljoner 1980 till 1,6 miljoner 2008 medan höns och kycklingar minskat från 8,6 miljoner till 7,2 miljoner under samma period. Vad gäller den internationella konkurrensen är situationen än mer ansträngd varannan svensk biff är importerad. Detta sätter en oerhörd prispress på näringen. Problemet med dålig lönsamhet, höga kostnader 14

15 och låga ersättningar tydliggörs av bl.a. Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) och Lantmännens Riksförbunds (LRF) projekt Tillväxt nötkött. Sverigedemokraterna har förutom ovannämnda åtgärder som en reformering av lagen om offentlig upphandling och en omförhandling av EU-avtalen flera åtgärder som syftar till att förbättra lönsamheten för de svenska bönderna. ÅTERBETALNING AV DIESELSKATT Utöver högre krav på djurskydd och djurvälfärd har de svenska bönderna även en konkurrensnackdel gentemot kontinenten genom ett högre skattetryck i form av koldioxidskatt på diesel för skogs- och jordbruksmaskiner. Regeringen väljer att negligera problemet och drastiskt minska återbetalningen. Sverigedemokraterna vill göra precis tvärtom och höja återbetalningen till bönderna. JORDBRUKS-ALMI Mjölkbönder med 100 eller fler produktiva kor har inte blivit färre. Det är oftast de mindre gårdarna som har de största lönsamhetsproblemen. Sverigedemokraterna vill underlätta för småbönderna att expandera genom att förbättra lånevillkoren. Detta kan redan i dag ske inom ramen för Almi men Sverigedemokraterna är öppna för en lösning som riktas specifikt till jordbruket. Lånefaciliteten ska dessutom kunna underlätta för mjölkbönder som vill ställa om inriktningen på sin produktion. SMÅJORDBRUK Svenska småjordbruk får allt svårare att hävda sig. Detta beror på krångliga regler, höga skatter och på att Sverige agerar på en allt större internationell marknad samtidigt som vi har många regler och lagar som gör det svårt för framför allt de små familjejordbruken att överleva. Mellan 1990 och 2010 minskade t.ex. antalet jordbruksföretag med 25 procent. Regeringen säger sig vilja göra något åt detta men kommer samtidigt med miljöskatter, pålagor och andra förbud. Utöver att reformera lagen om offentlig upphandling vilket drastiskt kommer att gynna småbrukarna vill Sverigedemokraterna tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Vi vill även införa skattefri försäljning av vissa produkter, upp till ett prisbasbelopp per år. 15

16 GRÖN OMSORG Grön omsorg är en idé om vård, rehabilitering och daglig verksamhet ute på landet som Sverigedemokraterna vill utveckla. Detta är en åtgärd som provats med framgång i Norge och det finns skäl att i större utsträckning ge den uppmärksamhet även här. I Sverige har vi många gårdar och ett öppet och välkomnande landskap. Åtgärden finns till för personer med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar och utförs i samarbete med den enskilda lantbrukaren, olika brukargrupper och berörda myndigheter. Utbudet ska anpassas efter den personliga brukaren. Detta kan vara daglig verksamhet, utbildning eller arbetsträning, beroende på brukarens behov och gårdens resurser. Gårdens alla möjligheter ska tas till vara vid utformningen av brukarens behov av verksamhet. Olika aktiviteter kan t.ex. vara vård av djur och växter, skogsdrift, vård av kulturlandskapet eller underhåll av utrustning och byggnader. Det kan även finnas andra aktiviteter på gården som till exempel snickeri, hantverk, bakning osv. Grön omsorg kan vara allt ifrån enskilda besök till daglig vård året runt. Sverigedemokraternas målsättning är att det både ska finnas gårdar för timverksamhet och gårdar som erbjuder året-runtboende. 16

17 4 - INFRASTRUKTUR SVERIGEDEMOKRATERNA VILL: bygga ut malmbanan. höja milersättningen. bygga ut E20. BYGG UT MALMBANAN Sverigedemokraterna vill se en kraftig upprustning och utbyggnad av transportinfrastrukturen i landet. Vi föreslår att Malmbanan byggs ut till dubbelspår i de avsnitt där Trafikverkets kapacitetsutredning bedömt behoven vara som allra störst, det vill säga sträckan Kiruna-Riksgränsen samt sträckan Luleå-Boden. Malmbanan är idag kraftigt belastad och en utbyggnad till dubbelspår har klart positiva effekter för gruvnäringen och för hela regionen. HÖJD MILERSÄTTNING Sverigedemokraterna är oroade över den oförståelse för att många människor är direkt beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet. Många människor i vårt land bor helt enkelt på ett sätt där det överhuvudtaget inte finns några kollektiva färdmedel att välja bland. Milersättningen har under lång tid inte följt den allmänna prisutvecklingen på bl.a bränsle, fordon och skatter. Med höjd milersättning skapar vi en rörligare arbetsmarknad som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för människor på landsbygden. Eftersom vi eftersträvar en arbetslinje vill vi därför höja milersättningen för reseavdrag med totalt 4 kronor per mil. Milersättningen har legat still sedan 2008 samtidigt som bensinpriset stigit med närmare tre kronor per liter. Detta förslag bidrar till att skapa en rörligare arbetsmarknad som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden för människor på landsbygden. För en person som pendlar 10 mil per arbetsdag skulle detta innebära omkring 9000 kronor i ökat reseavdrag per år. 17

18 SÄRSKILD INVESTERINGSPOTT FÖR MARKNADSÅTGÄRDER Sverigedemokraterna vill öka medlen för såväl utveckling som vidmakthållande av statens transportinfrastruktur. Utöver den kraftfulla satsningen på dubbelspår på Malmbanan vill vi införa marknadspott för investeringar utöver den ordinarie budgetramen med en pott som ska beräknas från de totala satsningarna som görs på området kommunikationer. Marknadspotten syftar till att snabbt kunna användas för att bygga bort uppkomna flaskhalsar som står i vägen för betydande investeringar i näringslivet. Förslaget ligger i linje med vad som lyfts fram av Näringslivets Transportråd. BYGG UT E20 Avseende vägutbyggnader prioriteras en tidigareläggning av utbyggnaden av E20 till fyrfilig motorväg. I synnerhet i Västra Götalandsregionen är stora delar idag inte motorväg. Dessa avsnitt är oacceptabelt olycksbelastade. E20 förbinder därtill rikets två största städer. RENOVERING AV SKOLLOKALER Många av landets skolor lider av dåliga inomhusmiljöer, vilket är ett problem för såväl lärare som elever. Dessa problem kan vara exempelvis fukt, dålig luftkvalitet, flimmerbelysning, akustikproblem eller stor risk för legionella. I en rapport från Boverket och Energimyndigheten uppskattades upprustningsbehovet till omkring 5 miljarder kronor. En nedläggning av en skola på en mindre ort får stora konsekvenser för lokalbefolkningen varför detta är att ses som en landsbygdsfråga. 18

19 EGNA ANTECKNINGAR 19

20 20 EGNA ANTECKNINGAR

21 EGNA ANTECKNINGAR 21

22 22 EGNA ANTECKNINGAR

23

24 SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR LANDSBYGD

Landsbygdslyftet Sverigedemokraterna 2013 Utgåva 1 2013 10 07

Landsbygdslyftet Sverigedemokraterna 2013 Utgåva 1 2013 10 07 Landsbygdslyftet Sverigedemokraterna 2013 Utgåva 1 2013 10 07 INLEDING Den urbanisering som inleddes omkring 1870 och pågick 100 år framåt var fullt naturlig utifrån ett ekonomiskt perspektiv och given

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt

Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt Logistik i världsklass! med 74 ton och underhåll men utan vägslitageskatt 18 oktober 2016 Logistikdag Norr Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna www.twitter.com/skogstransport Skogsnäringen

Läs mer

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1.

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1. Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2891 av Per Klarberg m.fl. (SD) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om infrastruktur och

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om infrastruktur och Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2351 av Josef Fransson m.fl. (SD) Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.

Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

En närodlad politik för ett hållbart Karlskrona

En närodlad politik för ett hållbart Karlskrona En närodlad politik för ett hållbart Karlskrona Valprogram Karlskrona 2014 Jobbskapande Fyra av fem nya jobb skapas i småföretagen. Jobb och företagande är grunden för att vi ska få resurser till en grön

Läs mer

Hamnutredningen. Öppet informationsmöte 14 december 2011

Hamnutredningen. Öppet informationsmöte 14 december 2011 Hamnutredningen Öppet informationsmöte 14 december 2011 Syfte med dagens möte att ni ska få information om hamnutredningen så här långt och möjlighet att ställa frågor och ge synpunkter att vi ska få input

Läs mer

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum

Biogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

S15041 Enskild motion

S15041 Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen

Läs mer

Sammanfattning av Sverigedemokraternas skuggbudget för Budgetperioden 2014-2017

Sammanfattning av Sverigedemokraternas skuggbudget för Budgetperioden 2014-2017 Sammanfattning av Sverigedemokraternas skuggbudget för Budgetperioden 2014-2017 A-kassan Vi vill inrätta en gemensam arbetslöshetskassa och höja taket till 900 kr/dag, samt återinföra 300-dagarsregeln.

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

SAMMANFATTNING SKOGSINDUSTRIERNAS YTTRANDE

SAMMANFATTNING SKOGSINDUSTRIERNAS YTTRANDE 2013-11-15 Er ref: Boel Olin Diarienr: TRV 2013/66526 Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över samråd för upphörande av underhåll på järnvägssträckan

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Vad är det viktigt att en regional livsmedelsstrategi i Uppsala län innehåller? Ta med fokusområden och avgränsningar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Låt oss vårda denna unika fördel!

Låt oss vårda denna unika fördel! Vi vill väcka din uppmärksamhet på fördelarna med friska fiskrika vatten och att bevara framtida naturresurser. Sverige har de bästa förutsättningarna för fiske med spö i hela EU. Låt oss vårda denna unika

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2211 av Isak From och Monica Haider (båda S) Strategisk samverkan för ökad träförädling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Viktiga debattutmaningar som handlar om skillnad i politiken och skillnad för Norrbotten.

Viktiga debattutmaningar som handlar om skillnad i politiken och skillnad för Norrbotten. 2 (11) Socialdemokraternas riksdagsledamöter avslutar en intensiv vår med en debattrunda med regeringen om utbildning och jobb. Under våren har riksdagsledamöterna gjort ett tjugotal besök i Norrbotten

Läs mer

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Andreasgården i Mora den 22 oktober Andreasgården i Mora den 22 oktober 2009 Världens äldsta man har nyligen avlidit. Hans namn var

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Lennart Bjurström Macklean Strategiutveckling Macklean i korthet Strategi- och affärsutveckling

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer