Vindenergi utan haveri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vindenergi utan haveri"

Transkript

1 Vindenergi utan haveri En studie av vindkraften i Sverige och dess tjänstebehov VIDAR OLBURS Examensarbete Stockholm, Sverige 2008

2 Vindenergi utan haveri En studie av vindkraften i Sverige och dess tjänstebehov av Vidar Olburs Examensarbete INDEK 2008:77 KTH Industriell teknik och management Industriell ekonomi och organisation SE STOCKHOLM

3 Förord Jag vill tacka alla som på olika sätt bidragit till denna uppsats. Alla de som avvarat tid till mina intervjuer och låtit mig ta del av sina erfarenheter har varit mycket värdefulla för mitt arbete. Ett stort tack vill jag även rikta till dem på Inspectas huvudkontor i Stockholm som kommit med värdefulla synpunkter och bjudit på trevlig samvaro. Slutligen vill jag självfallet tacka mina handledare Thomas Sandberg (KTH) och Annika Haglund (Inspecta Technology) för deras insatser. Tack! Stockholm, juni 2008 Vidar Olburs 3

4 Master of Science Thesis INDEK 2008:77 Reliable Wind Power The Services Required by the Swedish Wind Power Market to Secure Operation Approved Examiner Thomas Sandberg Commissioner Inspecta Vidar Olburs Supervisor Thomas Sandberg Contact person Annika Haglund Abstract This Master Thesis investigates the possibilities of creating competitive services for inspection and durability evaluation for the Swedish wind power market. This market is growing rapidly both in Sweden and in the rest of the world. In recent years the physical size of the wind turbines has increased substantially, implying that the durability has decreased, with more frequent breakdowns. The Inspecta Corporation, today offering durability and security/safety inspection services, initiated this Master Thesis. The assignment comprised investigating the wind power situation in Sweden today and identifying business opportunities that could constitute synergies between the company s current business offerings and the demand for services from wind power market players/stakeholders. This study shows that there are several possible services within Inspecta's current core competence area that could be offered to the wind power market. The new services could be offered with a low risk level for Inspecta. Potential customers for the new services include wind turbine manufacturers, wind farm developers, plant owners and insurance companies. This market can be entered with great flexibility and development potential since additional services can be added as the market size and conditions evolve. 4

5 Examensarbete INDEK 2008:77 Vindenergi utan haveri En studie av vindkraften i Sverige och dess tjänstebehov Godkänt Examinator Thomas Sandberg Uppdragsgivare Inspecta Vidar Olburs Handledare Thomas Sandberg Kontaktperson Annika Haglund Sammanfattning I detta examensarbete utreds möjligheterna till att skapa konkurrenskraftiga tjänster kring inspektion och hållfasthet för vindkraftmarknaden i Sverige. Vindkraftmarknaden växer idag i en rasande fart både i Sverige och i övriga världen. De senaste åren har den fysiska storleken på verken ökat betydligt vilket inneburit att påfrestningarna på konstruktionerna resulterat i en ökning av skador och driftstörningar. Företaget Inspecta som är initiativtagare till detta examensarbete arbetar idag med tjänster kring hållfasthet och inspektion. Mitt uppdrag har varit att utreda vindkraften i Sverige och identifiera möjliga affärssynergier mellan företagets nuvarande verksamhetsområden och efterfrågan hos aktörer inom vindkraftbranschen. Mina studier visar att det finns goda möjligheter för Inspecta att skapa flera olika konkurrenskraftiga tjänster för vindkraftbranschen, utan att företaget behöver frångå nuvarande kärnkompetensområde. Risknivån för en sådan satsning kan anses vara låg. De potentiella kunderna för tjänster som skulle kunna erbjudas går att finna bland många olika intressenter, alltifrån vindkrafttillverkare och projektörer till ägare och försäkringsbolag. I tjänsterna finns stora utvecklingsmöjligheter och god flexibilitet eftersom kompletterande tjänster kan utformas i takt med att marknadens storlek och förutsättningar förändras. 5

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Problematik Utförande Företagspresentation Historia Svenska verksamheten Dokumentationssystem Vindkraftens situation och utveckling i Sverige Ekonomiskt stöd Vindkraft Konstruktion Framtiden Intervjupersonernas syn på framtiden Diskussion Villkor och affärsområden för vindkraft Tillförlitlighet, livslängd och säkerhet Lagar, förordningar och föreskrifter Försäkringar Affärsområden Diskussion Utformning av tjänster och strategi Allmänt om tjänster Strategi Intervjuer Diskussion Slutsatser Geografiska konkurrensfördelar Potentiella kundkategorier och tjänster Sälja in tjänsterna Referenser Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga

7 1 Inledning I följande kapitel ges en kort beskrivning av bakgrunden till rapporten och vilka frågor som ska besvaras. Läsaren får även veta hur arbetet med rapporten bedrivits. 1.1 Bakgrund Luftmassorna på vår jord sätts i rörelse genom temperatur- och tryckskillnader som skapas genom solens instrålning. Genom att fånga upp rörelseenergin i vinden med en propeller är det möjligt att omvandla propelleraxelns mekaniska arbete till elektrisk energi. Ett vindkraftverk avger därför inte några utsläpp eller avfall under användandet. De utsläpp som uppstår hittar man istället under produktions-, transport-, monterings- och avvecklingsfasen. Idag ger massmedia stort utrymme för debatten kring förnyelsebara energikällor och uthålligt nyttjande av naturresurserna. Olika alternativa tekniker för energiframställning anses bli allt viktigare för att begränsa påverkan på klimat och miljö, eftersom befolkningen på vår planet stadigt ökar samtidigt som levnadsstandarden förbättras vilket kräver större energiresurser. Man kan anta att företag som tidigt etablerar sig på områden kring förnyelsebar energi har stor potential att vinna stora ekonomiska fördelar av detta, eftersom en tillväxt av förnyelsebara energikällor kan förväntas. Förutom vindkraft utvärderar man på flera ställen runtom i världen även utnyttjande av bland annat havsvågor och solenergi. Inom vindkraftsområdet har ny kunskap kring material och andra tekniska framsteg, möjliggjort att dagens vindkraftverk har väsentligt förbättrad prestanda jämfört med för bara några år sedan. Det finns idag tillverkare som lyckats bygga vindkraftverk kapabla att leverera effekter på över 6 MW vilket måste anses som klart betydande effektmängder. Under 2007 ökade den totala elproduktionen i Sverige med 3 procent och vindkraften ökade sin elproduktion med 45 procent. Landets totala elproduktion uppgick till 145 TWh varav vindkraft stod för 1,4 TWh. Elproduktionen från kärn- respektive vattenkraft uppgick till ca 65 TWh för respektive del. I riksdagen har man fattat beslut om målsättningar för en kraftig utbyggnad av vindkraftverk inom närmaste åren med en första ökning till 10 TWh vindkraftproducerad el om året till år Det finns dock många sakkunniga som anser att nya effektivare verk och optimal placering av dessa skulle kunna möjliggöra en betydligt högre realistisk målsättning för vindkraftens energibidrag. Eftersom vindkraftverk utsätts för stora påfrestningar från naturens krafter, innebär denna utbyggnad givetvis att marknaden för inspektionsrelaterade tjänster för vindkraft kommer att växa kraftigt i framtiden. Inspectas kompetens inom mekanik, hållfasthet och inspektion innebär att denna marknad är ett högst intressant område för vidare utredning och analys. 7

8 1.2 Problematik Vindkraftverk är en mycket komplex konstruktion som ska vara i drift året runt så länge vindstyrkan ligger i driftintervallet. Byggnation av ett nytt vindkraftverk innebär stora investeringskostnader och det är därför av stor betydelse att konstruktionen fungerar som den ska och kan producera el utan driftstörningar. Man räknar med att ett vindkraftverk som står placerat där vindförhållandena är goda, producerar el under cirka timmar per år 1. På en tjugoårsperiod är siffran uppe i timmar. Detta kan jämföras med en personbil som brukar skrotas efter mil eller drifttimmar. Med dessa siffror som jämförelse är det inte svårt att förstå att inspektion och service är av största betydelse för ett vindkraftverk. Påfrestningarna och slitaget från vinden och omgivningen har dock varit större än många konstruktörer och ägare räknat med vilket resulterat i ett flertal haverier av bland annat lager, växellådor och generatorer. Skadorna resulterar förutom i utebliven produktion och försämrad lönsamhet för vindkraftsanläggningen, även i konflikter mellan tillverkare, användare och försäkringsbolag. En viktig aspekt för att undvika onödiga problem är att inspektionsarbete samt dokumentation av drift och underhåll sköts på ett tillbörligt sätt. Frågeställningen för examensarbetet formuleras genom följande två huvudfrågor: Hur ser vindkraftmarknaden ut i Sverige? Vilka tjänster skulle Inspecta kunna erbjuda olika aktörer inom branschen? För att besvara dessa frågor kommer följande frågeställningar att analyseras och besvaras: Vilka faktorer påverkar utbyggnaden av vindkraftverk? Hur stor är vindkraftparken i Sverige och var är nuvarande och planerade framtida verk placerade? Vilka krav ställs på vindkraftverksägaren från myndigheter och försäkringsbolag? Hur bör eventuella tjänster för vindkraftmarknaden utformas för att de ska vara konkurrenskraftiga och passa in i företagets nuvarande verksamhetsområde? 1 Dansk vindmölleförening. 8

9 Examensarbetet syftar till att utreda vindkraftmarknadens storlek och förutsättningar samt utvärdera huruvida vindkrafttjänster kan tänkas vara ett nytt affärsområde för Inspecta. Detta innefattar att undersöka vilka sorters kompetenser och tjänster som krävs under ett vindkraftverks livscykel och utreda vilka aktörer som kan tänkas efterfråga respektive tjänster. Slutligen syftar examensarbetet till att utreda hur dessa tjänster bör utformas för att vara konkurrenskraftiga och strategiskt lämpliga. Tyngdpunkten för arbetet ligger på tjänster kring inspektion och hållfasthet, vilket är företagets huvudsakliga arbetsområde. 1.3 Utförande För att samla in det material som krävs för att kunna ge några rekommendationer om och i så fall hur, Inspecta ska etablera sig på vindkraftmarknaden, användes en kombination av litteraturstudier och intervjuer med olika aktörer inom vindkraftbranschen samt olika personer på relevanta avdelningar inom företaget Inspecta. Avgränsningen för detta examensarbete utgjordes av vindkraftverk som är större än 1 MW och där ägaren är innehavare av mer än ett vindkraftverk. Denna inriktning gjordes med antagandet att dessa aktörer har bäst inblick i hur branschen fungerar och de problem som finns hos de vindkraftstorlekar som krävs för den planerade utbyggnaden. För få en uppfattning om vindkraftstekniken och vindkraftbranschen som helhet genomfördes initialt en övergripande genomgång av litteratur, artiklar, besök på vindkraftkonferenser och även besök på Internetsidor relaterade till vindkraft. Detta gav en viss förståelse för tänkbara intressanta områden för vidare utredning. Vid intervjuerna har en intervjuguide med huvudfrågor använts. Dock har inte intervjuerna slaviskt följt guiden, utan utrymme för följdfrågor eller utveckling av den intervjuades resonemang har medgivits. För att det lättare ska gå att koncentrera sig på intervjusamtalet har dessa spelats in. I efterhand har intervjuerna lyssnats av och sammanfattningar på det som framkommit under samtalen har skrivits ned. För att få en relation mellan empiri och teori brukar en deduktiv respektive induktiv ansats diskuteras. Med en induktiv ansats menas att man utifrån det insamlade empiriska materialet drar generella slutsatser utifrån erfarenheter och tendenser. Med en deduktiv ansats menas att slutsatsen följs av andra satser och om satserna är logiskt sanna måste även slutsatsen vara logiskt sann. Detta gäller inte för den induktiva ansatsen 2. Då syftet med detta examensarbete är att skapa en uppfattning om kompatibilitet mellan Inspectas kompetensområde och efterfrågade tjänster hos svenska vindkraftsaktörer, studeras 2 Johansson & Törnqvist

10 en mängd olika faktorer och områden. För att få en inblick i branschens behov och efterfrågan av tjänster innebär en stor del av metoden att ha nära kontakt med nyckelaktörer inom branschen. Presenterade fakta och teorier är tänkt som hjälpmedel vid förståelse samt identifiering av viktiga frågor kring inspektionstjänster för vindkraftverk. Relationen mellan teori och empiri blir med ovanstående definition mer en induktiv ansats, där empirin baseras på kvalitativa studier och intervjuer snarare än kvantitativ insamling av data. 10

11 2 Företagspresentation Inspectas historia och nuvarande verksamhet presenteras i detta kapitel. Läsaren får även veta hur företagets affärssystem Q3 är uppbyggt och kan användas vid inspektionsdokumentation. 2.1 Historia År 1975 bildades Teknisk Industri Kontroll i Finland. Det var då ett statligt ägt bolag vars främsta arbetsområde var att utföra kontroller av tryckbärande anordningar. Under 1990-talet avreglerades marknaden för kontroll och inspektion i Finland och Teknisk Industri Kontroll hamnade i privat ägo. Namnet för det nya företaget kom att bli Inspecta och 1995 sysselsatte företaget 147 personer. Under senaste tioårsperioden har företaget haft en betydande expansion. Detta har till viss del skett genom organisk tillväxt, men till största delen genom förvärv. I dagsläget har Inspecta över 1000 medarbetare varav 550 i Sverige. I Finland har man bland annat förvärvat Huber Testing samt SFS Certification. Utanför Finland gjordes under 2005 stora förvärv som innefattade det lettiska inspektionsföretaget IBNA och Det Norske Veritas svenska verksamheter DNV Inspection, DNV Nuclear Technology samt DNV Technology Sweden. Uppdelningen av de svenska bolagen i tre separata bolag har bibehållits och namnen för dessa är idag Inspecta Sweden, Inspecta Nuclear och Inspecta Technology. 2.2 Svenska verksamheten Inspecta Sweden innefattar 480 personer på ett tjugotal kontor runtom i landet. Deras verksamhet består av tjänster relaterade till besiktning och provning. Även produkt- och personcertifiering samt utbildning innefattas i deras verksamhet. Företaget är även ackrediterat av SWEDAC för: besiktning av tryckbärande anordningar och lyftanordningar, laboratorieverksamhet för mekanisk och förstörande provning, certifiering av svetsare, lödare samt svetsprocesser. Inspecta Nuclear sysselsätter trettiotalet medarbetare i Stockholm, Forsmark och Oskarshamn. Företaget är ackrediterat av SWEDAC att utföra besiktningar i delar av svenska kärnkraftverk men arbetar även med rådgivning och utbildning inom det kärntekniska området. Man bistår även i frågor som rör föreskrifter och standarder. 11

12 Inspecta Technology har kontor i Stockholm med ett trettiotal anställda. De arbetar främst med teknisk konsultverksamhet inom material, hållfasthet, brottmekanik samt risk- och säkerhetsanalyser. Exempel på tjänster man erbjuder är: Skadetålighetsanalyser Skade- och haveriutredningar Konditions- och livslängdsbedömningar Risk- och säkerhetsanalyser Inspektions- och underhållplanering Uppdragsforskning Utbildning 2.3 Dokumentationssystem Inom företaget har man på senare år tagit fram ett databaserat dokumentationssystem som är utformat för att behandla besiktnings- och provningsverksamhet. Systemet är uppbyggt av tre delar som kommunicerar med varandra. 1. En fältapplikation som besiktningsmannen har med sig då han/hon utför själva inspektionerna och besiktningarna. Där matas resultatet från inspektionen in och om det genomförts besiktningar på objektet tidigare visas även det gamla resultatet. Besiktningsmannen får på så sätt en god inblick i objektets status. Fältapplikationen innehåller även också ett planeringsverktyg som effektiviserar jobbet genom att det går att få reda på om fler objekt inom samma område ska inspekteras. 2. När man matat in resultatet från besiktningarna överför man det sedan till det centrala systemet som utgör kärnan och kallas Q3. Det centrala systemet behandlar och ger information om exempelvis inspektionsintervaller och liknande. Efter en genomförd besiktning kan systemet automatiskt räkna ut datum för nästkommande besiktning och så vidare. I systemet finns en hel del inbyggd logik. Om ett objekt exempelvis inte blir godkänt under besiktningen får den inget nytt intervall innan dess att en ombesiktning har utförts och blivit registrerad i systemet. 3. I Q3Web kan kunden själv se vilka besiktningar som är gjorda, när nästa besiktning är planerad samt resultatet från genomförd besiktning. Samtidigt finns det även ett filarkiv som möjliggör länkning av dokument och bilder. Redan i fältapplikationen kan man exempelvis ta en bild på en skada som då skickas och arkiveras både i det centrala systemet samtidigt som det läggs upp på webben. Systemet är på så sätt väldigt flexibelt. 12

13 3 Vindkraftens situation och utveckling i Sverige Läsaren får en övergripande inblick i villkoren och situationen för vindkraftbranschen i Sverige, hur tekniken fungerar samt vilken utveckling som kan förväntas i framtiden. Kapitlet behandlar även vindkraftverkets tekniska uppbyggnad och delarnas olika funktioner. 3.1 Ekonomiskt stöd Utbyggnaden av ny förnybar elproduktion är i högsta grad, utöver tillståndshinder eller acceptansproblematik, beroende av den ekonomiska lönsamheten för den som ska äga verket. En betydande aspekt i lönsamheten utöver elpriset är de olika stödsystem som har för avsikt att främja utbyggnaden av förnyelsebar elenergiproduktion Elcertifikat I Sverige infördes under 2003 ett elcertifikatsystem. Principen innebär att producenter av förnybar elenergi får ett elcertifikat av staten för varje megawattimme de producerar. Systemet med elcertifikat har som främsta syfte att främja det förnyelsebara energislag som är mest kostnadseffektivt. För att skapa efterfrågan på elcertifikaten åläggs elleverantörer och elanvändare att varje år köpa ett antal elcertifikat beroende på förbrukning. Skyldigheten brukar benämnas kvotplikt. Elintensiv industri är dock befriad från kvotplikten. I syfte att skapa en växande marknad för elcertifikat ökar kvotplikten varje år fram till Målet med elcertifikaten är att den svenska förnybara elproduktionen ska öka med 17 TWh mellan år 2002 till Elcertifikatberättigad produktion ska enligt planerna alltså öka från 6,4 TWh till 23,4 TWh, vilket innebär att ökningen skulle utgöra cirka 12 procent av den totala elförbrukningen. I Sverige producerades under 2006 cirka 70 TWh förnyelsebar el varav storskalig vattenkraft, som inte är elcertifikatberättigad, stod för den övervägande delen 3. I Sverige finns idag totalt elproducerande anläggningar som är berättigade till elcertifikat. Av dessa består 899 av vindkraftverk 4. Det finns i dagsläget inga anläggningar som producerar el med vågkraft eller geotermi 5. 3 Bättre kontakt via nätet, SOU 2008:13 4 Energimyndigheten. 5 Bättre kontakt via nätet, SOU 2008:13 13

14 Antal anläggningar Biobränsle Sol Vatten Vind Kraftslag Figur 1. Anläggningar berättigade till elcertifikat i Sverige. (Källa: Energimyndigheten) En viktig faktor för utbyggnaden av förnyelsebar energiproduktion är långsiktiga och stabila ekonomiska förutsättningar för marknadens aktörer. Riksdagen har beslutat att elcertifikatsystemet ska finnas fram till Systemet kan på så sätt anses relativt långsiktigt. Däremot är det mer oklart hur exempelvis prisnivån på elcertifikat kommer att förändras. Generellt kan man säga att efterfrågan på elcertifikat minskar när elpriset ökar eftersom en producent av förnyelsebar elenergi då kan sänka priset på certifikatet men ändå få samma totala intäkt från både elcertifikat och elförsäljning Miljöbonus Det finns även andra stödsystem som har för avsikt att främja utbyggnad av förnyelsebar energi. Miljöbonus innebär att den som yrkesmässigt levererar el som framställts i ett svenskt vindkraftverk och är skyldig att betala skatt för att leverera el till slutkunden, får göra ett skatteavdrag. Miljöbonusen infördes 1994 på nivån 9 öre/kwh men man har för avsikt att avveckla den till Under år 2008 ligger nivån på 2 öre/kwh för landbaserad och 13 öre/kwh för havsbaserad vindkraft 6. Mellan år 2000 och 2003 fanns något som gick under beteckningen 9-öringen 7. Det innebar att alla elproducenter med effekter på högst 1500 kw fick ett temporärt stöd på 9 öre/kwh. 6 Bättre kontakt via nätet, SOU 2008:13 7 Bättre kontakt via nätet, SOU 2008:13 14

15 Syftet var att förbättra villkoren för småskalig elproduktion såsom vindkraft. När elcertifikatsystemet infördes frångick man detta stöd Investeringsstöd Även investeringsstöd har förekommit i olika former som har haft stor inverkan på totalekonomin för elproducerande anläggningar. Under 1990-talet gav Energimyndigheten investeringsstöd till bland annat vindkraftverk, småskalig vattenkraft och biobränslebaserade kraftvärmeanläggningar. Det förekom också lokala investeringsprogram som ersattes på 2000-talet av klimatinvesteringsprogram som extra stöd till förnybar elproduktion. Många befintliga produktionsanläggningar har därigenom redan från start fått betydligt bättre ekonomiska förutsättningar än de som byggts enbart med eget kapital. 3.2 Vindkraft Av Sveriges totala elenergiproduktion bidrar vindkraft idag bara med cirka 1 procent. Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har varit betydligt långsammare jämfört med många andra länder i Europa som exempelvis Tyskland, Danmark och Spanien. Dock har utbyggnadstakten varit snabbare än i grannländerna Norge och Finland. En avgörande faktor för utbyggnadstakten har varit den inriktning på energipolitik som respektive land valt att följa. Det är inte realistiskt att man i Sverige ska kunna klara hela elförsörjningen i landet med enbart förnyelsebara energikällor i form av vattenkraft och vindkraft. Det skulle krävas en betydligt större överkapacitet hos vattenkraften för att klara elförsörjningen även de dagar som det är vindstilla. Somliga vindkraftförespråkare uppger att det skulle vara möjligt att använda vindkraftverkens elproduktion till att producera vätgas de dagar det blåser mycket för att på så sätt kunna lagra energin i gasform. Tekniken att låta vindkraftverk producera vätgas skulle även kunna användas till att producera bränsle till förbränningsmotorer som drivs av vätgas. På så sätt finns även möjligheten att låta ett antal vindkraftverk uteslutande arbeta med vätgasproduktion på exempelvis platser där det av olika skäl är dyrt eller problematiskt att ansluta vindkraftverket till elnätet. Tekniken för vätgasproduktion med vindkraftverk är ännu inte fullt utvecklad, men förhoppningar finns att utvecklingen inom något eller några tiotal år hunnit generera ekonomiskt konkurrenskraftiga produkter 8. Storleken på de vindkraftverk som byggs har varit stadigt växande. Sedan början av talet har en fördubbling av storleken skett ungefär vart fjärde år. Idag är de största verken på över 6 MW och har en rotordiameter på över 125 meter. Man kan anta att denna storlek börjar närma sig vad som är praktiskt och ekonomiskt genomförbart att tillverka med de material och produktionstekniker som idag finns att tillgå. 8 Projektrapport: Vindkraft utan elnät, Leader+ Gotland 15

16 Förutom att storleken ökat har även tekniken förfinats och förbättrats under åren. Datoriserade styrsystem har blivit mer avancerade samtidigt som kostnaden för dessa minskat. Ny design på turbinbladen har ökat energiutnyttjandet från vinden och förbättrad kraftelektronik möjliggör att verken kan drivas med variabelt varvtal. Driften har även optimerats på flera andra sätt 9. Förutom att de enskilda vindkraftverken ökat i storlek har även antalet verk i anläggningarna ökat. Tidigare var det vanligt att ett verk i taget byggdes medan man idag mer gått över till större vindkraftsparker både på land och till havs. I Sverige finns goda förutsättningar för vindkraft. Vindförhållandena är goda och den väl utbyggda vattenkraften har möjlighet att till viss del utgöra energibuffert de dagar vinden inte blåser Situationen idag Redan idag är en stor del av Sveriges elenergiproduktion förnyelsebar då cirka hälften produceras med vattenkraft. I dagsläget kan vattenkraften i princip anses vara fullt utbyggd eftersom de älvar som fortfarande står orörda sparats av miljöskäl. De förändringar som skulle kunna vara aktuella inom vattenkraften innefattar främst mindre effektivitetsförbättringar i befintliga vattenkraftverk. Under maj månad 2008 fanns det i Sverige 886 stycken vindkraftverk i drift. Effekten hos dessa låg mellan 55 kw till 3 MW och totala energiproduktionen från vindkraften i Sverige uppgick 2007 till 1,4 TWh. Under 2007 ökade den totala elproduktionen i Sverige med 3 procent och vindkraften ökade sin elproduktion med 45 procent. Elproduktionen från kärnrespektive vattenkraft uppgick under 2007 till ca 65 TWh för respektive del 10. Tillförsel av el i Sverige Terawattimmar (TWh) Förändring från 2006 i procent Tillförsel Produktion inom landet Vattenkraft (inkl pumpkraft), netto Vindkraft 1 1,4 40 Kärnkraft (kondens), netto Konventionell värmekraft, netto Bruttoöverföring till Sverige inkl transitering (import) Summa Tabell 1. Elproduktion i Sverige 2006 och 2007 (Källa: Statistiska centralbyrån) 9 Wizelius Statistiska centralbyrån. 16

17 3.2.2 Geografisk utbredning Många platser i Sverige lämpar sig väl för vindkraftsanläggningar. Eftersom en stor del av landet omgärdas av vatten finns inte några större hinder för vindens framfart. De vindkraftverk som hittills byggts är spridda över hela landet, även om de största antalen hittas i anslutning till landets södra kustområden, Öland och Gotland samt områdena kring de stora sjöarna Vänern och Vättern. Figur 2. Vindkraftverkens geografiska placering (Källa: Energimyndigheten) 17

18 3.2.3 Vindförhållanden Uppsala universitet har på Energimyndighetens uppdrag genomfört vindkarteringar där landets vindförhållanden på höjd ovan mark som är lämpliga för vindkraftverk kartlagts. Modellen man använt sig av kallas MIUU (Meteorological Institute Uppsala University Model) 11. För att ett område ska anses intressant som plats för vindkraftverk ska årsmedelvinden 72 meter över nollplansförskjutningen vara 6 m/s. Nollplansförskjutningen anges som 3/4 av omgivande vegetation vilket innebär att då omgivande träd är 20 meter höga är nollplansförskjutningen i detta fall 15 meter över marken 12. Eftersom skogen skapar turbulens och därmed minskar energiutbytet från vinden måste vindkraftstornen vara högre vid byggnation i skogsområden. Kostnaderna för byggnation i skogsområden blir därför högre jämfört med öppna områden. Som synes av den förteckning av vindkarteringen som är gjord på 72 meters höjd över nollplansförskutningen (se nedan) är det många områden i Sverige som vindenergimässigt är lämpade för vindkraft. Längs landets kuster, på Gotland och Öland, kring de stora sjöarna Vänern och Vättern, i de södra delarna av landet samt många högt belägna platser i Norrlands inland finns goda vindförhållanden. Självfallet är även grundbankarna i vattnen innanför territorialgränsen intressanta ut vindenergisynpunkt. 11 Vindforsk, 12 Med vindkraft i tankarna -Vindkraft i Sverige

19 Figur 3. Årsmedelvinden på 72 m höjd ovan nollplansförskjutningen beräknat med MIUU-modellen, 1 km horisontell upplösning. (Källa: Energimyndigheten) 19

20 3.2.4 Ägandeform Det råder stora skillnader i ägandeformen för vindkraftverk i Sverige. Det finns privatägda vindkraftverk och många verk som ägs av företag vars huvudsakliga sysselsättning är annat än kraftproduktion och kraftdistribution. Även andelsägande, kooperativa föreningar och aktiebolag tillämpas. Kommunala energiverk och energibolag är också ägare till flertalet verk. De stora kraftbolagen dominerar i Sverige byggandet av nya större vindkraftsparker, både havs- och landbaserade 13. Aktiebolag bildat för vindkraftsägande Antal verk Effekt (MW) Privatperson, eget företag Samfällighetsförening, andelsförening, Ekonomisk förening Företag med annan huvudverksamhet än energi Energiföretag, Kraftföretag, Distributionsföretag Endast rapportör angiven Tabell 2. Ägandeformers respektive andelar sett till antal verk och total effekt. Svenska vindkraftverk år (Källa: Elforsk, rapport 08:26) Som synes i ovanstående diagram är det inte energibolagen, vilket man spontant kan tro, som är dominerande på den svenska marknaden varken sett till antal verk eller effekt. 13 Elforsk rapport 08:26 20

21 3.3 Konstruktion Under årens lopp har en rad olika konstruktionslösningar prövats vilket påvisat svagheter och styrkor med olika varianter. Den dominerande designen idag utgörs av så kallade HAWTmodeller (Horisontal Axis Wind Turbine) där turbinen är placerad i lovart i förhållande till maskinhuset och där tornet består av ett koniskt stålrör 14. Bild 1. Vindkraftverk av HAWT-modell, Enercon E-70. (Foto: Vidar Olburs) 14 Wizelius

22 3.3.1 Turbinen Vindturbinens rotorblad är i allmänhet tre till antalet vilket visat sig vara en bra avvägning mellan effektivitet och vikt. Turbinens löptal betecknas λ och utgör kvoten mellan vspets bladspetshastighet och vindhastighet ( λ = ). För trebladiga turbiner bör λ ligga runt 7 för v vind bästa verkningsgrad. Ökad vindhastighet innebär alltså att varvtalet måste ökas för att löptalet ska kunna hållas konstant. Vid ökad spetshastighet ökar dock även ljudnivån på vindkraftverket och till stor del är det turbinens spetshastighet som utgör begränsning för turbinens maximala varvtal för att en acceptabel ljudnivå ska kunna bibehållas. n2πr Spetshastigheten kan beräknas på följande sätt v spets = där n=varvtalet per minut, R= 60 rotorns radie 15. Vindkraftverk med större rotordiameter arbetar därför med lägre turbinvarvtal än mindre modeller Maskinhus Vindkraftverkets maskinhus innehåller en maskinbädd innehållande komponenter för kraftöverföringen. Denna innefattar bland annat en huvudaxel från turbinen med tillhörande lager, en generator och även en girmotor som riktar upp maskinhuset mot vindriktningen. Beroende på om generatorn är konstruerad för att leverera högkvalitativ ström direkt till elnätet eller opreparerad ström som kräver mer omfattande transformation innan den når elnätet, innefattar maskinhuset ibland även en växellåda. Högkvalitativ ström kräver att rotorn har ett konstant varvtal vilket växellådan ser till. Direktdrivna generatorer levererar en ström som först måste transformeras innan den kan transporteras in i elnätet 16. Växellådorna har som funktion att växla upp varvtalet så att generatorn får arbeta med eller varv/min, vilket är det som krävs för att strömmen som skapas i en sex- respektive fyrpolig generator ska få rätt frekvens (50 Hz) som är anpassad till elnätet. Denna uppväxling är så stor att den måste ske i flera steg, ofta tre, vilket innebär att de flesta verk har en trestegs växellåda. Påfrestningarna på dessa är mycket stora i ett stort vindkraftverk och kräver oljepump och oljekylare för att smörjningen ska fungera 17. Eftersom växellådorna innebär ytterligare en möjlig felkälla som försämrar driftsäkerheten har flera tillverkare övergått till direktdrift av generatorerna. Särskilt hos vindkraftverk placerade till havs där underhåll är både krångligt och dyrt upplevs direktdrivna generatorer vara mer lämpliga. Strömmen som genereras varierar både i spänning samt frekvens i takt med varvtalet. Strömmen måste först omvandlas till likström och därefter omvandlas till växelström för att frekvensen ska överensstämma med elnätets. Omvandlingen medför vissa förluster men verkningsgraden är fortfarande goda 97 procent vilket innebär att förlusterna 15 Hau Wizelius Wizelius

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi Näringslivstillväxt inom vindenergin Matthias Rapp Svensk Vindenergi Power Väst CHALMERS 21 JANUARI 2010 Svensk Vindenergi 124 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013 Vindkraft/El från vinden Vad är vind? Solen värmer land och hav. Varm luft är lättare än kall. Det blir tryckskillnader- låg- och högtryck. För att utjämna mellan

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft. framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW INSTALLATION OCH BRUKSANVISNING MW VÄLKOMMEN! Tack för att du köpt ett horisontellt vindkraftverk från Eco Production, en förnybar energikälla, en generator som använder

Läs mer

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON VINDKRAFT I SVERIGE Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftigt ökad utbyggnad av förnybar energi. EU har som mål att 20 procent av energin

Läs mer

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del. Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com V112-3.0 MW En vindturbin som passar hela världen vestas.com VI LEVERERAR TILLFÖRLITLIG VINDKRAFT EN EFFEKTIV, PÅLITLIG VINDTURBIN SOM PASSAR I HELA VÄRLDEN Effektiv och pålitlig V112-3.0 MW är en effektiv,

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk.

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Vertical Wind Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Det första 12kW kraftverket startades i December 2006 vilket var startskottet för kommersialiseringen

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft

Särskild satsning på havsbaserad vindkraft Särskild satsning på havsbaserad vindkraft April 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning och sammanfattning... 3 2. Goda skäl för en särskild satsning på havsbaserad vindkraft... 4 2.1 Försörjningstrygghet...

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen

Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen 100 000 nya jobb I takt med vindkraftens snabba expansion växer också en helt ny arbetsmarknad fram i Sverige. Enligt siffror från 2012 byggs det ungefär ett

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19

EOLUS VIND AB. Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Vindkraftseminarium Falköping 2010-02-19 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har etablerat fler än 200 vindkraftverk Ca 35 anställda Kontor i Hässleholm, Vårgårda, Falun, Halmstad, Motala och Sundsvall.

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Vindkraft. Sammanfattning

Vindkraft. Sammanfattning Av: Petter Dyverfeldt och Tomas Westin Vindkraft Sammanfattning Människan har under alla tider utnyttjat vinden som kraft. Från 1271 f.kr. finns en beskrivning från främre Orienten av ett vindkraftverk

Läs mer

RÄKNA MED VINDKRAFTEN

RÄKNA MED VINDKRAFTEN Vi skulle kunna ha betydligt mer vindkraft i Sverige. Med hjälp av vattenkraften kan de oberäkneliga vindarna jämnas ut. Men miljöhänsyn begränsar utbyggnaden. RÄKNA MED VINDKRAFTEN AV LENNART SÖDER Den

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO VINDKRAFT GLEMMINGEBRO OM VINDKRAFT Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Elcertifikatsmarknaden i Sverige Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB

Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Erbjudande om delägande i Nordanstig Vind AB Eolus Vind AB (publ) Eolus Vind AB är Sveriges ledande vindkraftprojektör med branschens längsta erfarenhet. Vi projekterar, uppför, säljer och förvaltar vindkraftanläggningar

Läs mer

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Stefan Karlsson Marknadschef, Renewable Energy, AB SKF Stockholm, 2014-01-23 Aktuell status, Vindkraft i Sverige Vindkraft svarar

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Frågor och svar från informationsmöte

Frågor och svar från informationsmöte Frågor och svar från informationsmöte Nedan listas de frågor som har dokumenterats från informationsmötet den 12 juni. Svaren har i vissa fall utvecklats med mer information än vad som gavs muntligt på

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2 Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har

Läs mer

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning

Header. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter. så har nya aktörer blivit energiproducenter

Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter. så har nya aktörer blivit energiproducenter Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter så har nya aktörer blivit energiproducenter Presentation Författare Vindkraft i teori och praktik, m.fl. Lärare Högskolan på Gotland SLU

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Frotorp Vindpark. Endast ett fåtal andelar kvar! Projekt Frotorp

Frotorp Vindpark. Endast ett fåtal andelar kvar! Projekt Frotorp Projekt Frotorp Endast ett fåtal andelar kvar! Frotorp Vindpark Eolus Vind har under 2012 byggt 3 vindkraftverk utanför Vretstorp i Hallsbergs kommun. Parken drivs gemensamt i ett driftbolag. Vindkraftverken

Läs mer

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Boverket Yttrande Datum 2015-07-07 Diarienummer 1793/2015 1(5) Myndigheten för semhattsptanermq, byggande oct, boende Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Remiss av Energimyndighetens

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Investera i vindkraft!

Investera i vindkraft! Info: Investera i vindkraft! Vindkraft är en lönsam investering i grön energi. Här kan du läsa om hur det fungerar att investera och vilka möjligheter det ger. Du får kalkylexempel och information om bland

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Störst på småskalig vindkraft!

Störst på småskalig vindkraft! Störst på småskalig vindkraft! Produktinformation Innehållsförteckning Innehåll Sid.Nr Företaget, verksamheten, vision och Affärsidé. 1 Vindkarta över Sverige. 2 Förutsättningar för ett lyckat resultat.

Läs mer

Nationella Vindkraftskonferensen

Nationella Vindkraftskonferensen Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Vindkraft SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Min bakgrund Teknik & Utveckling 10 personer 2 civilingenjörer Teknisk Fysik 2 civilingenjörer Elektro 2 civilingenjörer Maskinteknik

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 SAMMANFATTNING Vinden är en förnybar energikälla, så den tar aldrig slut. För att få ett lönsamt (ekonomiskt) vindkraftverk

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun Årsrapport 213 Brahehus 4 Mörbylånga Kommun SAMMANFATTNING Denna rapport innehåller produktionsstatistik och analyser för teknisk och kommersiell förvaltning av Brahehus 4 under perioden 213-1-1 213-12-31.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2008. Istad Vind AB. Årsredovisning 2008

ÅRSREDOVISNING 2008. Istad Vind AB. Årsredovisning 2008 ÅRSREDOVISNING 2008 Istad Vind AB Årsredovisning 2008 Styrelsen för Istad Vind AB avger härmed årsredovisning för 2008, bolagets andra verksamhetsår. Stämma äger rum den 23 maj kl. 12.00 i Albökegården.

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer