nette Ut på vedbacken! Hur använder du energi? Ända till Kaamanen VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING

Transkript

1 nette VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 2 07 Ut på vedbacken! Hur använder du energi? Ända till Kaamanen

2 K U N D TJ Ä N S T E N INFORMERAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING El till din tomt För att vara säker på att få el till din tomt på önskat datum, bör anslutningsavtalet uppgöras minst tre veckor på förhand. Hur? Genom att personligen underteckna anslutningsavtalet hos den tekniska kundbetjäningen vid Kyrkoesplanaden 4, öppet vardagar klockan Vilka uppgifter behövs? Ta med situationsplan, en karta över området och fråga elplaneraren om hur stor huvudsäkringen bör vara. Var får man mer information? Vi berättar till exempel om hur man ordnar med el i byggnadsskedet, hur elkabeln dras till tomten och om alternativa mätarcentraler. Telefon (06) eller (06) OBS! Påbörja inte grävarbetet om du inte är HELT SÄKER på om det finns elkablar på din tomt. Vi kan förse dig med en karta över var elkablar finns. 4 Hur man bygger transformatorer på ABB i Vasa Ledaren Vad innehåller en transformator? Stadskärnan i Vasa får pålitligare eldistribution med högre kapacitet Hur använder du energi? Ända till Kaamanen Hartmanhuset luftkonditioneras Luftkonditionering kräver mycket kabel Ut på vedbacken! Nette svarar på läsarnas frågor I korthet Tillåtna elarbeten Korsord Resultat i läsartävlingen 14 8 Nette hälsade på hos Vasa Elektriskas mest avlägsna kund i Kaamanen, Enare. Ut på vedbacken! Som verktyg används yxa, klyvspett, vedklyv och elektrisk vedklyv. Pärmbild Mikko Lehtimäki

3 LEDAREN Högsta betyg För några år sedan satte Vasa Elektriska målet att bli ett effektivt och lönsamt företag med förmånliga priser. Eller mer precist uttryckt: att bli Finlands effektivaste, mest lönsamma och förmånligaste energibolag. Tidningen Talouselämäs undersökning, där Vasa Elektriska var det enda energibolaget i Finland som fick högsta betyg, vittnar om att målen har uppnåtts. Kundtillväxten och olika prisjämförelser har upprepade gånger indikerat konkurrenskraften i Vasa Elektriskas priser. De har inte alltid varit lägst, men alltid ett av de förmånligaste alternativen. Idén har varit att en satsning på effektivitet skall ge resultat i form av lönsamhet för ägarna och förmånliga priser för kunderna. Målet med ökad effektivitet har varit betydelsefullt, men förklarar ändå endast en del av framgången. Mer avgörande har de gynnsamma förhållandena varit, speciellt de som rådde under Sedan år 2002 har Vasa Elektriska tagit sju olika beslut om att utöka produktionskapaciteten. Genom dessa beslut har investeringarna, och därmed även risken, spridits ut över fem olika produktionsformer. Nästa tillskott i produktionen kommer i årsskiftet, när kraftverket i Torneå är färdigt. Oro över fördelningen av utsläppsrätter Största bekymret för Vasa Elektriska just nu är att kolkraftverken i Finland behandlas hårdare än i övriga Europa, när det gäller fördelningen av utsläppsrätter. Den här frågan görs speciellt brännande av att kraftverken i fråga, som nu blir olönsamma, dels står för referenspriset på elmarknaden och dels garanterar tillgången på el. Elmarknaden får ett helt nytt perspektiv i och med Rysslands planer på att koppla om elkabeln så att den kan användas både för import av rysk el till Finland, såväl som för export av finländsk el till Ryssland. Hur långt räcker månne de förnyelsebara energiresurserna om de, förutom att klara av den ökande konsumtionen, även skall ersätta de kolkraftverk som har avvecklats som olönsamma. Hannu Linna verkställande direktör nette 2/2007 3

4 Markku Peräsalo monterar kärnan i en trefastransformator. När tillräckligt många, tunna stålplåtar staplats ovanpå varandra, bildar de tre runda torn. Vad innehåller en transformator? Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Transformatorn är en apparat som behövs för att ändra elenergins växelspänning till ett för konsumenten användbart format. Nette besökte ABB i Vasa för att se hur en transformator konstrueras. På fabriken tillverkas även den stora transformator som Vasa Elnät beställt, och som tas i bruk i november. ABB är världens största transformatortillverkare. Företaget tillverkar transformatorer i 57 fabriker världen över. Fabriken i Vasa är den enda där man gör transformatorer för speciella ändamål, exempelvis för fartyg och oljeborrningsplattformar. - Vi tillverkar förstås även helt vanliga, stora transformatorer. Transformatorerna tillverkas alltid utgående från en specifik beställning, de finns inte färdiga i lager, säger Jukka Auranen, chef för affärsverksamheten. Fabriken för specialtransformatorer i Vasa producerar årligen cirka 800 transformatorer. Enhetens omsättning är cirka 80 miljoner euro. I november kommer en transformator från ABB att installeras vid kraftverket på Brändö. Vasa Elnäts nya transformator är över sex meter hög, vilket med ABB:s mått mätt fortfarande är en liten transformator. Den kommer alltså inte upp i ens medelstor klass. En transformator transformerar spänningen Elektriciteten i Finland levereras med olika hög spänning. Spänningen beror på energimängden som skall distribueras och leveransavståndet. Energin transporteras vanligtvis med hög spänning och levereras till kunden med låg spänning. En transformator behövs varje gång spänningen ändras. Kärnan är hantverk Tillverkningen av en transformator börjar med elplaneringen, transformatorn planeras så att den uppfyller kundens krav. Transformatorn måste till exempel tåla den spänning och den kortslutningsström som kan förekomma. Vid konstruktionsplaneringen planeras de mekaniska delarna, så som skalet och den yttre utrustningen. Hjärtat i en transformator tillverkas av en speciell sorts magnetiska stålplåtar, så kallade kärnplåtar. Transformatorns kärna tillverkas för hand, av kärnplåtar som vanligtvis är tre millimeter tjock. Markku Peräsalo från Korsholm placerar tunna plåtar i en trefastransformator. I sin högra hand har Markku en magnet med vars hjälp han lyfter den översta plåten i stapeln. Plåtarna måste placeras med millimeterprecision. >> 4 nette 2/2007

5 Timo Myllykangas från Vasa och Ismo Haapaharju från Lillkyro, virar koppartråd kring lästen. Resultatet blir en transformatorlindning. Lindning är en elektrisk komponent där ström cirkulerar och som är spänningsförande. Genom att ändra antalet lindningsvarv erhålls olika spänningar och strömmar. Vasa Elektriskas transformator Väger kilo Är ungefär 6 meter hög Innehåller ungefär kilo kärnplåtar Cirka kilo trä- och pappersisolering Cirka liter isoleringsolja nette 2/2007 5

6 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Stadskärnan i Vasa får pålitligare eldistribution med högre kapacitet >> Fabriken i Vasa levererar årligen cirka 800 transformatorer i varierande storlek. Ismo Haapaharju har byggt transformatorer i ca tio år. - Det här är ett fysiskt tungt arbete, berättar Peräsalo.Han har 33 års erfarenhet av arbetet och vet således vad han pratar om. - Fast plåtarna är tunna är totalvikten för alla plåtar man sammanlagt lyfter per år i Vasa ungefär 4 miljoner kilo. En person förflyttar ett par tiotusen kilo under en normal arbetsvecka. Spolar av aluminium eller koppar Spolarna tillverkas av antingen koppar- eller aluminiumtråd. En transformator innehåller i normala fall nio spolar. En typisk trefastransformator innehåller per fas en långspänningslindning, en högspänningslindning och en regleringslindning, med vars hjälp spänningsnivån kan justeras. - Man skulle kunna säga att det är tack vare regleringslindningen som alla Vasabor exempelvis kan steka sin julskinka, åskådliggör montör Esko Nuru som arbetet med ABB:s transformatorer i 38 år. Vid monteringen installeras spolarna i transformatorkärnan och kopplas ihop. Efter monteringen torkas transformatorn. Torkningen sker först i en kerosinugn, där kärnan och spolarna värms upp av 130 grader varm kerosinånga, och sedan med hjälp av vakuum. Fukten i en transformator orsakas av det trä och det papper man använder som isolering. En enda transformator avger i torkningsfasen tiotals liter vatten. Efter torkningen placeras transformatorn i sitt skal, som fylls med olja. Varje transformator provkörs, vilket säkerställer att transformatorn uppfyller kundens krav och att den klarar av de påfrestningar som spänningsvariationer och kortslutningar i elnätets kan förorsaka. När allt är klart och i sin ordning, förpackas transformatorn för sin resa ut i världen. Vid Vasa Elektriska intill Brändö bro håller man som bäst på med att bygga en ny huvudtransformatorstation. Hela stadskärnan i Vasa får sin el från den här stationen, där man snart kommer att installera en ny transformator tillverkad av ABB. - Den station som i början av 1960-talet byggdes vid kraftverket har gjort sitt, säger Vasa Elnät Ab:s vd Juha Rintamäki. Vid den gamla stationen finns två transformatorer. Den ena kommer att behållas som reservtransformator, medan den andra kommer att grundrenoveras vid ABB:s transformatorfabrik. Den cirka 450 kvadratmeter stora byggnaden skall stå klar i augusti och transformatorerna installeras i oktober. Stationen är klar att tas i bruk i november. Elkonsumtionen ökar Elkonsumtionen i Vasa centrum ökar på grund av bland annat industrins investeringar. Det har byggts många nya bostäder alldeles i centrum och hushållen skaffar sig allt fler eldrivna apparater. Även kontorsbyggnadernas luftkonditionering kräver energi. Den nya transformatorstationen beräknas kosta ungefär 5 miljoner euro och kommer att förbättra eldistributionens driftssäkerhet. Områdets elkapacitet kommer samtidigt att öka med en femtedel. - Utrustningen och utrymmena är dimensionerade för att tillåta en lika stor förhöjning av kapaciteten i framtiden, säger Rintamäki. Eftersom den nya stationen byggs helt och hållet inomhus ökar den även säkerheten, med tanke på att områdets trafik blir allt tätare. Det är 15 år sedan Vasa Elektriska senast byggde en ny huvudstation. Rintamäki bedömer dock att nästa kommer att byggas inom en betydligt kortare tidsperiod, eftersom elförbrukningens kraftiga ökning förutses fortgå. I fjol ökade elkonsumtionen med 4 procent jämfört med föregående år. En ny huvudtransformatorstation byggs invid Brändö bro. Den nya byggnaden har planerats av Arkitektbyrå Aitoaho & Viljanen. 6 nette 2/2007

7 Delta i ett forskningsprojekt genom att berätta en historia. Skriv ned dina tankar om energi och om hur du använder den i ditt dagliga liv. Mobiltelefonens pip väcker mig klockan Batteriet i mobilen har laddats fullt över natten. Jag tar telefonen med mig och påbörjar mina morgonrutiner. Mobiltelefonladdaren blir kvar i eluttaget som vanligt. I vardagsrummet lägger jag till min stora förtret märke till att jag glömt teven i standbyläge över natten, trots att jag vanligtvis stänger av den helt varje kväll. Jag knäpper på teven... Välj en helt vanlig vardag och berätta om ditt energibruk den dagen. Du får skriva så mycket eller så lite du vill och berättelsens stilgrepp är helt fritt. Berätta också om de olika energispartips du råkat stöta på och om du tycker att det överhuvudtaget är nödvändigt att hushålla med energin? Berättelserna kommer att användas i forskningssyfte av Sanna Pohjonen från Västra Finlands formgivningscenter Muova och Lotta Hernesniemi från VaasaEMG. Syftet med undersökningen är att hitta metoder som underlättar folks energisparande och att sporra till effektivare energianvändning. Genom forskningsprojektet vill man göra den osynliga energin synligare, och därmed göra folk mer medvetna om sin egen energikonsumtion. Målsättningen är att finna metoder som gör energisparande enkelt och till en del av vardagen. - Det talas mycket om energieffektivitet, energisparande och om klimatförändringarna. Men diskussionen förs alltid på en nivå som Forskarna Sanna Pohjonen och Lotta Hernesniemi förväntar sig berättelser om energi; hur den används och hur man sparar på den. Hur använder du energi? inte har något med vanliga människors liv att göra. Var och en av oss kan emellertid göra mycket för att spara energi. Genom skriverierna vill forskarna förstå sig på folks vardag och vilka tankar den dagliga energikonsumtionen ger upphov till. Det man främst är ute efter är idéer om hur man kan underlätta energisparande och effektivt användande av energi. - Vi vet inte ännu om det vi söker är en apparat, tjänst eller någonting annat, säger Sanna Pohjonen. Undersökningen kommer förmodligen att visa att det finns många olika sorters energikonsumenter. Av den orsaken kan man också utgå ifrån att det måste finnas fler möjliga lösningar än en. Industriformgivarna deltar i forskningsprojektet genom att, utgående från berättarnas idéer, skapa koncept som sedan testas på verkliga konsumenter. Forskningsprojektet finansieras av Tekes och beräknas ta två år i anspråk. De företag som deltar i projektet är: Vasa Elektriska, Tampereen Sähkölaitos, Helsingfors Energi och TeliaSonera. Dessutom deltar ett irländskt gasföretag och en fransk konsultfirma. Skicka din berättelse inom augusti månad Sänd oss din text inom augusti månad, antingen per e-post till: energiatutkimus@uiah.fi eller per post till: Länsi-Suomen muotoilukeskus Muova, Wolffskavägen 36, Vasa. Märk brevet med NETTE. Uppge även dina kontaktuppgifter och din ålder. Bland alla deltagande skribenter utlottas i slutet av september tre presentkort värda 100 euro. För de texter som publiceras i Nette, betalas ett arvode på 100 euro. Tilläggsuppgifter beträffande forskningsprojektet fås av Sanna Pohjonen på Muova, tfn (06) nette 2/2007 7

8 Ända till Kaamanen Text och foto Hannu Rintala Nette hälsade på hos Vasa Elektriskas mest avlägsna kund i Kaamanen, Enare. I föregående nummer av Nette frågade vi våra läsare: Vad vill du läsa om i kommande nummer av Nette? En läsare från Vasa föreslog en artikel om Vasa Elektriskas mest avlägsna kund. Det här var en så intressant idé att vi bara var tvungna att genast undersöka saken närmare. En ingenjör från elhandelsenheten räknade en god stund med olika koordinater och kom fram till att den mest avlägsna företagskunden är bybutiken i Kaamanen. Även den mest avlägsna privatkunden, Valtteri Orpana, återfinns på Toivonniementie i samma by. Juha Watt Vainio sjunger i en sång om en resa norrut. Herrarna i visan kör längs Kaamanenvägen på sin resa för att av en man vid namn Jouni i Nuorgami köpa renhornsextrakt ett välkänt naturpreparat mot äldre mäns besvär. Tack vare denna gamla slagdänga känner många vänner av finsk populärmusik igen byanamnet Kaamanen. På webbplatsen Wikipedia kan man om Kaamanen läsa att namnet på nordsamiska uttalas Gámas, vilket är en referens till skinnet på en rens bakben. Byn ifråga finns i Enare kommun, intill riksväg fyra och Kaamasjoki som är utflöde till Muddusjärvi. I byn bor ungefär 200 människor och de huvudsakliga sysselsättningarna finns inom renskötseln och servicesektorn. Enligt ett ruttplaneringsprogram på Internet är det 814,8 kilometer från Vasa Elektriskas gårdsplan till bybu- 8 nette 2/2007

9 I bybutiken Kaamasen Kotipuoti finns allt mellan himmel och jord. tiken i Kaamanen. Väl framme vid Kaamasen Kotipuoti frågar jag en ung dam var själva byn kan tänkas ligga och får som svar veta att jag befinner mig mitt i den. Framför mig öppnar sig ett landskap med ett gästgiveri och dess stugor längs stranden samt två egnahemshus. Jaha, tack för upplysningen. En intressant historia Mer om byns historia får vi veta av Hugo Sietiö, som har bott bredvid bybutiken hela sitt liv. Jag hittar den 78 år gamle taxichauffören Hugo bakom en vedtrave fullt upptagen vid vedklyvningsmaskinen. - Så vitt man vet var min morfars far den som först kom hit med sin renhjord. Hugo berättar att tyska soldater år 1944 byggde ett elverk på bybutikens nuvarande plats, högst antagligen för de behov som deras närbelägna flygfält hade. Hugo med familj tvangs fly undan kriget ända till Ylivieska. - När vi åkte var grunden färdig och när vi återvände tre månader senare fanns bara ruinerna av den söndersprängda byggnaden kvar. Endast en knut stod fortfarande upprätt, minns Hugo. År 1947 ersattes elverksruinerna med butiken Takalappi. Hugo drar sig till minnes att butiken skötts av åtminstone sju olika köpmän sedan dess, och att butiken även hunnit byta namn några gånger de senaste decennierna. - Den har bland annat hetat Lapinmaa, E- myymälä och Kiira. Det var föregående ägare som döpte om den till nuvarande namn, Kaamasen Kotipuoti. - En gång i tiden hade byn en egen skola, där jag gick de obligatoriska fyra åren. Det fanns en lärare och alla elever gick i en och samma klass. Det känns som att vi hann bli lika kloka på fyra år som dagens skolelever hinner bli på tio, skämtar Hugo. Den lokala bybutikens fortlevnad är mycket viktig för hela byn eftersom nästnärmaste butik finns i Enare, på 27 kilometers avstånd. Köpman i Kaamanen Hilkka Raasakka från Sodankylä besökte Kaamanen för ett knappt år sedan tillsammans med sin syster och fick då höra att byns både största och enda butik var till salu. Hilkka bestämde sig för att påbörja ett nytt kapitel i sitt liv. - När man varit bokförare i 20 år och skött om ungefär hundra företagskunders pappersarbete börjar man så småningom fundera att det vore roligt att pröva på någonting annat. Nu får jag i praktiken se om de råd jag gav som bokförare faktiskt duger till någonting, säger Hilkka och skrattar. Hilkka vill hålla så flexibla öppethållningstider som möjligt. - Jag har försäljning när det passar kunderna, helt enkelt. När Nette besöker Hilkka i mitten av maj stängde hon dock butiken klockan fem. - Ni förstår, jag har bråttom till den närbelägna våtmarken för lite fågelskådning. I går sågs nämligen en alfågel på väg till Ishavet för att bygga bo. Även tranorna, gässen och svanarna är i farten just nu, förklarar Hilkka entusiastiskt för mig en lekman som på sin höjd känner igen kråkor och skator. >> nette 2/2007 9

10 Kotipuodin kassalla Hannu Hämäläistä palvelee vaasalaissyntyinen Marika Ylimartimo. >> En riktig diversehandel När man stiger på hos bybutiken i Kaamanen förflyttas man tiotals år bakåt i tiden till barndomens riktiga butik. Inte en enda av stadens superhypermarketar kommer i närheten av den unika atmosfär och skrattande personal man finner här. Butikens utbud kan man verkligen beskriva som mångsidigt. Förutom vanliga livsmedel finns där nämligen också ett apotek, en meter lång lapinleuku (en slags kniv), veikkausspel, bränsle, gummistövlar, hembakta bullar, postombudstjänst och en dator med Internetuppkoppling, som byborna får använda för en euro medan utomstående betalar två. Här finns också en apparat som mäter blodtrycket. - När det är 70 kilometer till närmsta hälsocentral lönar det sig inte att åka för så små saker, när man här kan mäta själv helt gratis, påpekar butiksägaren. Även reklamen sköter man om på egen hand. Vid kassan finns en reklamtext riktad till pilkfiskare: Söta, storögda, skolade larver och maskar har anlänt till bybutiken. - Den föregående butiksinnehavaren hade allt möjligt från de senaste decennierna kvar i lager. Så om det är något ni har svårt att hitta kom till Kaamasen Kotipuoti här finns det mesta tipsar köpmannen med glimten i ögat. från Vasa, Marika Ylimartimo. - Mina föräldrar har en stuga här, så Kaamanen är bekant ända sedan barndomen. Wasalandias sommarjobb intresserade mig som 18-åring inte längre, så jag drog norrut och på den resan är jag fortfarande. Jag hittade ursprungligen sommarjobb här via bokningsfirman Muotkan Ruotku och sen gick det inte bättre än att jag hittade en karl här och flyttade hit för gott år Vi har tre barn tillsammans som alla nu just går i skolan i Enare, berättar Marika. - Jag kommer förmodligen aldrig att flytta tillbaka söderut och eftersom Vasa inte längre känns som min hemstad antar jag att Lappland är platsen för mig, säger Marika efter att ha funderat en stund. Som Vasabo är man van med tvåspråkighet, men hur är det här finns det kunder som talar samiska? - Jag har aldrig träffat någon same som inte skulle ha behärskat finska och åtminstone här i trakten är det ovanligt med samiska. Den mest avlägsna privatkunden Den mest avlägsna privatkunden, Valtteri Orpana, bor på andra sidan älven Kaamasjoki. Världen är liten, sägs det Man skulle kanske inte ha förväntat sig att i kassan på Kaamanens bybytik finna en tjej Risto Penttinen (vänster) vek in på en kaffekopp till Valtteri Orpanas stuga. 10 nette 2/2007

11 före detta arbetskamraten Risto Penttinen råkar komma på besök mitt i intervjun blir han genast mer pratsam med yviga gester berättar han om flygturer med olika plan. Valtteri Orpana hittade sin elleverantör via Internet. I det här hushållet har man verkligen satt elbolagen under lupp Penttinen har till och med skrivit ett eget datorprogram med vars hjälp det är lätt att jämföra elpriserna. De har också varit medvetna om att alla elbolag inte har försäljning utanför sitt eget område, och att även Vasa Elektriska tar ett lägre pris inom sitt eget område än när de säljer till Lappland. - Hur skulle det vara att göra en kommunsammanslagning mellan Vasa och Kaamanen? Då skulle vi få ännu billigare el, föreslår de och skrattar. Jag lovade dem att beslutsfattarna i Vasa säkert får läsa om detta förslag och att åtminstone Nette-tidningen stöder en sammanslagning å det snaraste. I början av året började Hilkka Raasakka från Sodankylä som köpman i Kotipuoti. Från avtaget till Valtteris infart är det cirka 100 kilometer till Norge. Älghunden Pomo tar emot och låter meddela att det är en man söderifrån som nu står på gården, och inte någon älg. Även om just en älg nog också var på besök tidigare samma morgon. Valtteri, hemma från Käkisalmi vid Karelska näset, kom till Kaamasjoki som pensionär. I sitt yrkesverksamma liv var han chef för gränsbevakningen och har även jobbat inom luftfartsbranschen. Hans längsta stationering som försvarare av vårt territorium var vid gränsstationen i Anteri i östra Finland, på jämnhöjd med Saariselkä. För en som haft flygning som hobby hela livet var det naturligt att slå in på luftfartens väg, och Valtteri kom att arbeta som chef för flygplatsen i Ivalo fram till sin pensionering Som tidigare evakuerad har jag flyttat runt i Finland hela mitt liv och eftersom jakt och fiske är stora intressen har jag inte velat slå rot i någon tätort. Här i Kaamanen råkade jag komma över en passlig tomt intill älven, berättar Valtteri. Enligt fruntimren i huset är Valtteri som en snäcka han öppnar sig inte så lätt. Men när 78 år gamle Hugo Sietiö har bott bredvid bybutiken i Kaamanen i hela sitt liv och känner väl till människorna och deras livsöden. nette 2/

12 Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Hartmanshuset luftkonditioneras Det över 90 år gamla Hartmanshuset vid torget i Vasa moderniseras. Ett nytt luftkonditioneringssystem ger svalka under varma sommardagar. Hartmanhuset renoveras med respekt för det gamla. Inget har hafts sönder och vid behov kan allting återställas till ursprungsskick, berättar Arto Vuorinen och Styrbjörn Blomberg. Kompressorernas kondensvärme leds till vattenkylarna på taket. Hartmanshuset byggdes 1913 av Erik Hartman, son till grundaren av Hartmans kolonialvaruhandel, C.J. Hartman. Det som i dag är känt som Harmans järnaffär var ursprungligen ett tvåvåningshus i trä, där man sålde allt möjligt. Bland annat fanns med båt anlända kolonialvaror som kaffe, te, socker och tobak. När verksamheten gick från far till son ordnade Erik, som själv drömt om arkitektstudier, en arkitekttävling. Resultatet blev en så stilig byggnad att den kallades för Hartmans affärspalats. Byggnaden har planerats av arkitekten Kauno S. Kallio. - Huset är skyddat, vilket ställer särskilda krav på renoveringsarbetet, säger fastighetschef Styrbjörn Blomberg. Luftkonditioneringssystemet har planerats av ingenjör Arto Vuorinen från Ingenjörsbyrå Granlund Vasa Ab. Två stora aggregat som kyler vatten till 8 grader har installerats på vinden. Uppe i taket i varje rum finns minst en fyrkantig apparat, en fläktkonvektor, som distribuerar den vattenkylda luften. Kondensvärmen från kompressorerna leds till vattenkylare som installerats på taket. Luftkonditioneringen är eldriven. Systemets eleffekt är 200 kilowatt och nedkylningseffekten ungefär 600 kilowatt. - Förvisso stiger elförbrukningen, men elräkningen blir ändå inte hutlöst dyr eftersom luftkonditioneringen behövs endast under endast en liten del av året, säger Vuorinen. Tidigt på våren och sent på hösten drar luftkonditioneringen dessutom nytta av den kalla uteluften. Hyresgästerna ville ha det svalare Rummen i Hartmanshuset är stora, och har en takhöjd på över tre meter. Trots att det finns rikligt med luft så är luften kvalmig 12 nette 2/2007 Vattnet leds nedåt i våningarna via den s.k. kökstrappan. Trappan användes förr till att leverera brasved till lägenheterna, berättar Arto Vuorinen och Styrbjörn Blomberg.

13 Luftkonditionering kräver mycket kabel I maj var man tvungen att gräva upp torget av många orsaker. I två av fallen rörde det sig om Raveras anställda som utförde arbeten för Vasa Elnäts räkning. Arbetet skedde först vid Hartmanshuset och sedan mellan Citymarket och HS Center. Vattnet som på vinden kylts ned till 8 grader sprider svalka i rummen via apparater uppe på taket. Temperaturen kan regleras separat i varje rum. och luftkvaliteten har varit det som hyresgästerna mest av allt velat förbättra. Lokalerna hyrs i första hand av företag, endast ett fåtal används som bostäder. Totalt finns det 50 kontor i huset, där 400 personer dagligen arbetar. - Våra hyresgäster får nu förutom god service även moderna utrymmen vad lufttemperaturen beträffar, säger Blomberg. Luftkonditionering är i dag standard när man planerar nya kontorsbyggnader, eftersom elapparaterna och belysningen avger mycket överskottsvärme. - De orsakar en uppvärmning på watt per kvadratmeter, påpekar Vuorinen. I samband med att luftkonditionering installeras har man samtidigt passat på att renovera annat. B-trappan har fått en ny hiss och trapphuset har målats om. Byggandet av luftkonditioneringen inleddes hösten 2005 och Blomberg uppskattar att arbetet ännu skall ta drygt ett år i anspråk. - Arbetet görs smidigt och försiktigt på hyresgästernas villkor, eftersom verksamheten är i full gång under hela renoveringsarbetet. Svalare rum kommer man dock att få njuta av redan i sommar när luftkonditioneringen tas i bruk i en del av byggnaden. - Vi förstärkte byggnadernas elkablar, berättar Karl-Gustav Kolam från Vasa Elnät. Båda jobben hade att göra med installationer av luftkonditionering. Varför installerar man inte en gång för alla tillräckligt mycket kabel, så att torget inte behöver grävas upp gång efter gång? - Det går inte att för säkerhets skull installera kablar på förhand, eftersom arbetet som skall göras alltid styrs av kundens val, förklarar Kolam. Till Hartmanshuset gick tidigare tre kablar. Dessa har nu bytts ut och en fjärde kabel har lagts till. Man hade varit tvungen att gräva upp torget även om det under marknivå färdigt Elkablarna till Hartmanshuset har bytts ut och blivit grövre, berättar Vasa Elnäts planeringschef Karl-Gustav Kolam. hade funnits kablar av rätt storlek, eftersom elcentralen i Hartmanshuset flyttades i samband med renoveringen. Kommer torget alltså att grävas upp varje sommar? - Det är fullt möjligt att så är fallet. Installation av luftkonditionering är ett nytt fenomen, så den typen av jobb blir det sannolikt fler av. Eftersom det tar sin tid att få tillstånd för grävarbetena rekommenderar Kolam att man tar kontakt genast efter sommarledigheten om man vill installera luftkonditionering i fastigheten till nästa sommar. nette 2/

14 Ut på På gården ligger tre fällda träd: en tall, en gran och en björk. Heidi Haapamäki, Osmo Lammi och Ulf Hultholm kavlar upp ärmarna och skrider till verket. Ulf är den stadigast byggda av de tre och tilldelas därför yxan, en svart Toolmate. Ulf, som är van vid att hantera en yxa, granskar kritiskt yxeggen. - Eggvinkeln är för bred. Det här biter inte ordentligt i trä, speciellt inte om virket är vått. Om det här var min yxa skulle jag nog vässa om den. Yxan studsar mycket riktigt resultatlöst vid flera tillfällen, men inte mer än att Ulf åstadkommer användbar ved i alla fall. Efter tre björkklabbar spricker skyddsgummit på yxans skaft och flyger ut i naturen. Skyddsgummit är inte oumbärligt men testarna väljer att gå vidare till de övriga redskapen. - En god sida med yxan är att man åtminstone slipper frysa, säger Ulf och torkar av sig svetten. Osmo fällde en vinter 15 björkar på sin gård och gjorde alltihopa till ved med yxa. Det var ett tidskrävande arbetet, men Osmo uppskattar yxans filosofiska dimensioner. - Man får utlopp för all ilska och alla bekymmer. Yxa är dessutom det redskap som Juha Mieto föredrar för sina vedklabbar. Ulf och yxan I Nettes sommartest klyver vi ved. Som verktyg används yxa, klyvspett, vedklyv och en elektrisk vedklyv. Utmärkta redskap allesammans, konstaterade testgruppen. Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki 14 nette 2/2007 Heidi och Smart Splitter

15 vedbacken! Yxa Toolmate 2 500g, Starkki i Vasa, 25 euro + ett machoverktyg + ger muskelträning + bra sätt att få utlopp för ilska och bekymmer - kräver styrka - man orkar klyva endast en liten mängd åt gången - vedklabbarna flyger omkring - stor olycksrisk Osmo och klyvspettet Smart späntvedsklyvare Klyvspettet liknar ett spjut eller ett järnspett. Det består av två delar: eggen och dess rörformade fortsättning inuti vilken det finns en stålstav. Vedklabben klyvs genom att man placerar spettet på klabben och stöter den övre rörliga delen neråt. Heidi, Ulf och Osmo prövar alla på klyvspettet. Runt vedklabben har placerats ett bildäck och alla vedbitar som lossnar hålls på insidan av däcket. - Det här är bra för man slipper plocka upp ved från halva gårdsplan. Ännu snyggare blir vedhuggningen om man köper den korg som finns som extrautrustning. Vedbitarna fångas upp av korgen, så det går bra att hugga inomhus om man så vill. - En bra grej att göra tändved med, konstaterar testarna. Klyvspettet klarar dock inte av att klyva grova klabbar, utan veden måste klyvas gradvis från kanterna och inåt. Effektiv vedklyv Vedklyven Smart Splitter är en apparat som ofta förevisas på mässor. Klyven är betydligt slagkraftigare än klyvspettet men bygger på samma koncept. Vedklyven måste monteras på huggkubben innan man kan börja och för att fästa vedklyven behöver man en borrmaskin. Ett borrbett finns med i förpackningen. Vedklabben placeras under eggen, en vikt lyfts upp med båda händerna och skickas ned över vedklabben. Det här är en säker metod eftersom man släpper taget innan vikten träffar kilen. Även grova klabbar ger vika efter 4 5 stötar. Lätt med el I den elektriska vedklyven får man lägga högst 25 centimeter tjocka klabbar. Veden läggs liggande i sin växtriktning mellan två styrskivor. För att sköta maskinen krävs bägge händerna. Med den högra trycker man på startknappen, medan den vänstra kontrollerar hydrauliken. Det hörs ett lågmält brummande och veden klyvs i två bitar. - Lätt som en plätt! Det tyngsta i hela proceduren är att lyfta upp veden i apparaten, säger Heidi. Testgruppen tycker att arbetet skulle gå ännu lättar och ännu fortare om man arbetar i par. En person trycker på knapparna och den andra lyfter klabbarna. - En smula lukt- och smaklös är den nog ändå, grubblar Osmo. Att trycka på en knapp ger inte den rätta vedhuggningskänslan utan det känns snarare som att stå vid ett löpande band på en fabrik. Enligt Heidi, Ulf och Osmo är Smart Splitter en effektiv apparat, men jämfört med den elektriska vedklyven är den onödigt dyr. Åtminstone Ulf vore beredd att betala 59 euro mer för den dyrare apparaten. - Sen behöver man förstås el, vilket gör att detta kanske inte är rätta apparaten för sommarstugan, påpekar Heidi och Osmo. För en riktig karl (eller kvinna) Yxan är ett verktyg i traditionell mening. Varje människa som uppskattar genuina prylar bör ha en i sitt förråd. Klyvspett Logmatic, Oivakaihdin Oy, 69 euro + smart lösning: går att klyva t.o.m. inomhus + lagom svettigt arbete - man får inga stora klabbar För romantikern Klyvspettet passar bäst till att göra tändved med. Passar bäst för romantiker som har för vana att koka pannkaffe i sitt lantligt romantiska kök. Vedklyv Smart Splitter vedklyv, Oscar Trade, 136 euro, mässerbjudande 120 euro + lättast att använda av testets manuella verktyg + klyver både grövre och klenare ved + ger lagom mycket motion - vedklabbarna flyger omkring - borrmaskin behövs för att komma igång - relativt dyr För hobbyutövare Smart Splitter passar för dem som har vedklyvning som motion och tycker att det är en trevlig hobby. Ett bra redskap för hushåll där det går åt mycket ved. När vedklyven väl är monterad på huggkubben är det lätt och behändigt att dagligen klyva ved. Elektrisk vedklyv LS4T-37 Starkki i Vasa, 179 euro + lättare än så här blir det inte + tystgående + ger snabbt resultat - förlorar sin charm efter ett tag och blir lite tråkig - den riktiga vedhuggarkänslan saknas - ingen svett, oavsett hur mycket man bjuder till - kräver elström För stadsbor För den urbane skogshuggaren som inte vill svettas ute i skogen. Så snygg och prydlig att man kunde använda den i festkläder. Lämplig för den som beundrar teknikens framsteg. Nette tackar Starkki i Vasa, Oivakaihdin och Oscar Trade för utlåningen av testets produkter. nette 2/

16 NETTE SVARAR PÅ LÄSARNAS FRÅGOR Hur länge håller en fjärrvärmeanläggning? Vid användning i normala privathushåll är livslängden år. Betydligt äldre anläggningar är förvisso fortfarande i bruk. Om den trasiga fjärrvärmeanläggningen är över 20 år gammal lönar det sig att överväga en totalsanering istället för att börja byta del för del. Kan en privatperson köpa aktier i Vasa Elektriska, i så fall till vilket pris? Vasa stad innehar 99,3 procent av aktierna och resten är i privat ägo. Ägarna kan tillfrågas om eventuell försäljning och pris. Är Vasa Elektriskas elpris lägst i landet? Du kan ta reda på saken själv via Energimarknadsverkets webbplats Där finns en jämförelse av elpriserna för privatkunder. Nette testade tjänsten 15.5 och har ett litet tips: Om du får förmånligare pris från ett annat bolag än Vasa Elektriska lönar det sig definitivt att köpa. Dator+skärm drar 82 W i standbyläge, alltså nästan 718 kwh/år. Hur kan man spara? Här kan Nette inte komma med bättre råd än att stänga av apparaterna när de inte är i användning. Nollställer sig elmätaren av sig själv när siffrorna inte räcker till, eller måste den nollställas manuellt? Man behöver inte göra någonting. Mätaren har antingen 5 eller 6 heltal. När alla siffror är nior startar de automatiskt om från noll. Varför får en del finskspråkiga den svenska tidningen och vice versa? Tidningen delas ut på basen av de kunduppgifter som finns i Vasa Elektriskas kundregister. Kunden kan själv välja språk genom att kontakta kundtjänsten via telefon (06) eller via e-post, asiakaspalvelu@vaasansahko.fi. När kommer Vasa elektriska att inkludera vindkraft i sin elproduktion? Vindkraftens andel av Vasa Elektriskas elproduktion ökar i början av nästa år, när Ajos vindkraftspark i Kemi börjar producera el. Vasa Elektriskas andel i vindkraftsparken är ungefär 1,5 megawatt. Fler möjligheter att producera vindel utreds som bäst. Vilka hushållsapparater slukar mest energi? Vi testade programmet eldoktorn som finns på vår webbplats (under teknisk rådgivning). Vi fyllde i parametrar för en trepersoners familj i ett höghus, med egen bastu, två kylskåp och en frys. Elförbrukningen fördelades procentuellt så här: frys och kyl 29, belysning och småapparater 19, bastuugn 15, underhållningselektronik 13, matlagning 12, disk 7, tvätt och torkning 5 procent. 1 FÖR EN EURO Dammsuger du i13 timmar. *uträkningarna är baserade på Vasa Elektriskas pris för allmän el 16 nette 2/2007

17 I KORTHET Läsartävlingens vinnare från Korsholm Singsbybon Alvar Lithén, 81 år, gläds över digitalkameran han vann i vår läsartävling. - Det har i det närmaste varit genant att fotografera på släktkalas med min 25 år gamla kamera, när alla andra har modern utrustning. Det är nog hög tid att gå över till den digitala eran. Lithén har redan en dator och han tror sig veta att barnbarnen, som bor i huset bredvid, kommer att hjälpa honom bemästra den nya kameran. I årets första nummer av Nette tyckte Lithén att testet av cirkelsågar var intressantast. Han har snickrat rekvisita åt Wasa teater och tar testets förlorare i försvar. - Jag äger just en sådan såg (Nutool), och den fungerar alldeles utmärkt. Nimitysuutisia Timo Leppäkorpi från Vasa har utnämnts till drifttekniker på fjärvärmeenheten. Kirsti Achrén från Korsholm har utnämnts till faktureringsansvarig på Vasa Elektriska. Kraftverket i Torneå håller tidtabellen Vecka 23 lyftes generatorn på plats. Via Etelä-Pohjanmaan Voima är Vasa Elektriska delaktig i det kraftverk som nu byggs i Torneå. Kraftverket byggs bredvid Outokumpus stålverk och kommer att producera värme för stålverkets behov och el för delägarna i Etelä-Pohjanmaan Voima. Byggnadsarbetet har gått som planerat och enligt den utsatta tidtabellen. Provkörningen av kraftverkspannan inleds i juli, och turbingeneratorn kommer att testas gradvis från och med september. - Den kontinuerliga provkörningsfasen inleds i mitten av november, säger Frans Liski, verkställande direktör för Tornion Voima Oy. Kraftverket bör kunna tas i kommersiellt bruk enligt de ursprungliga planerna, i början av Kraftverket kommer att leverera cirka 50 miljoner kilowattimmar el till Vasa Elektriska, vilket motsvarar ungefär eluppvärmda egnahemshus årsförbrukning. Vasa elektriska fick högsta betyg Tidningen Talouselämä (20/2007) har gjort en jämförelse över de 500 största företagens bokslut i Finland år Ur tidningens tabell framgår att Vasa Elektriska Ab är det enda energibolaget i Finland som når upp till högsta betyg. TE-betyget baserar sig på en kombination av tre faktorer: avkastning på placerat kapital, soliditet och gearing eller nettoskuldsättningsgraden. nette 2/

18 TILLÅTNA ELARBETEN Årsundelhåll av kyl/frysskåpet Förutom avfrostning behöver kyl/frysskåpet också underhåll. Det är bra att dra ut kylskåpet och dammsuga baksidan en gång om året. Dammet som samlas på kondensorn och ventilationsgallren höjer energiförbrukningen och kan också innebära en brandrisk. Det går bra att dra stickproppen till kyl/ frysskåpet ur väggutaget medan man rengör. Frysen hålls kall i flera timmar utan ström bara dörren hålls stängd. 1. Dra ur stickproppen ur väggkontakten och dra ut kyl/frysskåpet så att du kommer åt att dammsuga bakom skåpet. Bakre delen av skåpet är vanligen försedd med hjul; lyft upp framdelen och dra. Dra inte i dörrhandtagen. 2. Dammsug kondensorn. Om luften inte kan cirkulera fungerar inte kondensorn ordentligt, vilket avsevärt kan öka elförbrukningen. 3. Dammsug kompressorn noggrant, eftersom kompressorns temperatur stiger onödigt högt om den isoleras av ett dammlager. Damm är också brandfarligt. 4. Dammsug ventilationsgallren. 5. Kontrollera tätningarna. Torka smutsiga tätningar med en mild tvättmedelslösning och byt ut trasiga eller förhårdnade tätningar mot nya. Fråga i hushållsmaskinsaffären om du kan göra arbetet själv på din modell. TIPS! Sätt en vanlig utomhustermometer i frysen och kontrollera om temperaturen verkligen är 18 grader. Temperaturmätaren i äldre frysskåp visar inte nödvändigtvis den rätta temperaturen och det kan gå åt avsevärda mängder energi i onödan. Ställ in rätt temperatur. En ändring på 1 grad motsvarar 5 % av energiförbrukningen. 1 FÖR EN EURO ser du på bildrörs-tv i128 timmar. LCD-tv i98 timmar. plasma-tv i49 timmar. *uträkningarna är baserade på Vasa Elektriskas pris för allmän el 18 nette 2/2007

19 nette 2/

20 Resultat från läsartävlingen I förra numrets läsartävling fick vi svar. Artikeln om frontmannahusets värmepump hade flest läsare. Läsarna bidrog med många goda reportageidéer, varav en förverkligades i detta nummer när huvudredaktören åkte för att träffa Vasa Elektriskas mest avlägsna kunder. Vad tyckte du om följande artiklar? Har inte läst Tillfredsställande Bra Utmärkt Ledaren 25 % 21 % 47 % 7 % Vikingaborna böt till fjärrvärme 17 % 16 % 53 % 14 % Ett sprakande arbetsliv 27 % 31 % 36 % 6 % på Bock s Office Ravera utvidgade i Sydösterbotten 36 % 26 % 33 % 5 % Cirkelsågar i test 24 % 14 % 44 % 18 % En luftvärmepump installerades 13 % 12 % 49 % 26 % i frontmannahuset Tillåtna elarbeten 14 % 9 % 46 % 31 % Vad tyckte du om layouten på Nette-tidningen Tillfredsställande Bra Utmärkt 7 % 75 % 18 % Jag läser nästan alla artiklar Jag ögnar igenom Jag läser inte alls tidningen Hur aktivt läser du Nette-tidningen? 54 % 44 % 1 % Hurudana artiklar skulle du vara intresserad av att läsa? Om alternativa energiformer, solpaneler, trafikljusens funktion och skötsel, trädgårdsfontäner, växtlampor, el ur en kvinnas synvinkel, LED-lampor, något om elbilar, elmopeder och -cyklar. Ris och ros Ros: För en euro rutorna bra, ungdomliga och fräscha, faktaartiklar i kompakt format, man lär sig alltid något nytt, trevlig artikel om praktikanterna. Man Kvinna Svararens kön: 50 % 50 % Svararens ålder: under 20 3 % % % % % över % Ris: Kanske lite för mycket framåt, pappret brinner inte och luktar illa, för tekniska artiklar, för mycket riktad till män. Digitalkameran man kunde vinna i läsartävlingen har överräckts till vinnaren. KONTROLLERA TILLGÄNGLIGHETEN FÖR NETTE BREDBAND I DITT HUSHÅLL INSTALLATION INOM 2 ARBETSDAGAR