AstraZeneca-dagarna i samarbete med ASTA

Transkript

1 AstraZeneca-dagarna i samarbete med ASTA De kom, de såg, de lärde. De årliga utbildningsdagarna för landets astma/kol-sköterskor gick av stapeln i Södertälje i oktober. Två dagar, åtta föreläsningar och åtskilliga möten mellan gamla och nya bekantskaper. AstmaNytt lyssnade på tre av föreläsningarna och refererar på följande sidor. Annelie Gustafsson (ovan tv) och Ros-Mari Dygd från VC Tändstickan i Tidaholm är förväntansfulla på vägen till Södertälje. - Jag förväntar mig lite nyheter och att få träffa kollegor, säger Annelie. - Alla där jobbar med samma sak, man får en kick, sa Ros-Marie. - Det blir en nystart för oss. Vi har legat lite lågt med astmamottagningen ett tag. Men nu prioriteras det om. De pratar om kvalitet, och vikten av att kunna utvärdera vad man håller på med. De är lite nyfikna på om ALMA, ALVA och ALBA kan vara något för dem. - Målet är att hjälpa patienten till ett bättre liv, säger Ros-Mari. Texter och foto: Karin Storm Maud Svensson, från Barnmottagningen i Västervik (ovan tv), och Anna Karin Johnson, Barn- och ungdomsmedicinska avdelningen i Västervik, bläddrar i det nya ALBA-materialet och frågar AstraZenecas representant hur de gör en beställning. - Verkar vara lättifyllt, säger Anna Karin. Inte svårt att förstå för föräldrar eller lite större barn. Är det mycket eller för krångligt fylls det inte i. - Det är bra att ha öppna frågor att ställa, säger Maud. Det får barn och föräldrar att tänka efter och få en gradering av hur svår astma barnen har. Eva Österlund Efraimsson (tv ovan) och Ylva Blomfjord, båda VC Norslund i Falun, fick en del att tänka på efter Ted Jakobssons föreläsning om barn och ungdomar med astma: - Förhållningssättet. - Att tala med tonåringar på tonåringars vis, och med lärda män på latin. - Tänka på hur det ser ut från hans eller hennes sida. Liselotte Lundell, medicinavdelningen vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ovan): - Jag jobbar själv på en avdelning, så jag kände igen mej själv i Birgitta Söderkvists exempel. Det är lätt att lägga in en värdering i frågan till patienten. Jag kommer att vara mer öppen i fortsättningen. Berit Falk, Medicinmottagningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ovan), efter föreläsningen om inhalationsteknik: - Det var mycket aha-upplevelser. Som att det inte bara är vi som tycker det är svårt att använda rätt teknik. Och alla gör olika. Ulla-Britt Andersson, Hallunda barnläkarmottagning i Hallunda (tv), frågade ifall informationen om ALBA finns på fler språk. Svaret blev nej. - Vi är intresserade av ALBA på mottagningen. Vi har många med utländsk bakgrund hos oss, och det går förmodligen bra att fylla i med hjälp av tolk. Men de vill gärna ha med sig något hem att läsa igenom. Aina Persson, Lungmottagningen, Blekingesjukhuset i Karlshamn (ovan): - Jag är här för att höra mer om hur man bygger upp en KOL-mottagning. Idag jobbar vi mest med lungcancer. Vi hoppas på en utveckling där vi får utrymme för en KOL-mottagning. 3

2 E paket om dagen i e år är e paketår, säger Kerstin. Det finns en tendens a siffran stiger ju fler som har frågat. Och det är oa skrämmande höga siffror. Senaste året kan vi se a alla som är rökare också aktivt har blivit erbjudna rökavvänjning, säger Malou. Men vi kan ju inte tvinga dem. Det är ungefär en tredjedel som lyckas av dem som får hjälp, och det är en bra siffra. Ändrade diagnoser Ulla-Britt Lagerhäll (längst tv), distriktssköterska tillsammans med Kerstin Andersson (mitten), specialist i allmänmedicin och Malou Cederfalk, distriktssköterska från Rissne vårdcentral. Rökningen i centrum Resurser eller inte resurser - det var frågan för astma/kol-teamet på Rissne vårdcentral. Nu är de tillbaka där de startade, personalmässigt. Men kunskapen har vuxit. När Rissne vårdcentral 1999 skulle få en egen astma/kolmoagning var de en samling glada entusiaster. Mycket vilja och lite kunskap, säger de själva. I starten fick de en omfaande utbildning. De sökte projektpengar och fick anslag under drygt två år. Vi fick vara med i Genombrosprojektet, beräar distriktssköterskan Malou Cederfalk. Där lärde vi oss a det inte handlar om a förändra världen. Det handlar om de små stegen. Och vi lärde oss föra statistik, så vi kan visa vad vi gör. Tiden har krympt När teamet var som störst bestod det av två sköterskor på vardera 40%, en rökavvänjningssköterska på 20%, en läkare på halvtid och tillgång till en sjukgymnast. Idag har den avsaa tiden för astma/kol-moagningen krympt betydligt. Det finns ingen avsa läkartid och de två distriktssköterskorna har, liksom rökavvänjningssköterskan, vardera 4 fyra timmar/vecka. Antalet patienter som får diagnosen KOL stiger fortfarande, trots a vi inte längre är privilegierade, säger allmänläkare Kerstin Andersson. Det beror på a alla på moagningen har blivit bäre på a hia dem. Röklåda och paketår Distriktssköterskan Ulla-Bri Lagerhäll beräar om röklådan: Vi hängde upp en låda i receptionen. Där erbjöd vi alla som ville en gratis spirometri med uppföljande läkarbesök. Eer 14 dagar tömde vi lådan. Där fanns tio namn. Av dem fick sju diagnosen KOL! Nu hänger de upp lådan igen så snart de betat av dem som anmält intresse. Den har blivit en av många kanaler för a fånga upp potentiella KOL-patienter. I telefonrådgivningen är alla uppmärksamma på hesa och hostande patienter, och samtliga frågar om rökningen. De har även infört begreppet Paketår som sökord i journalen: När de startade upp astma/kolmoagningen testade de alla patienter som stod på β2-blockerare för a se om de verkligen hade astma. Många hade aldrig gjort någon spirometri. En del hade ingen diagnos, andra fick ändrad diagnos eer spirometriundersökningen. Strukturerade besök har blivit vardag. Nu finns checklistor för både sköterskor och läkare. Paketår återkommer på alla listor. Inhalationsteknik tar sköterskorna upp vid varje besök, liksom kost och aktiviteter, livsstil och inkontinens. Alla som kan står upp vid en spirometri, förklarar Ulla-Bri. Den som är rädd a kissa på sej vågar inte ta i. Men det är ju också något vi kan hjälpa till med. Kunniga entusiaster Alla KOL-patienter erbjuds rökavvänjning, lungröntgen och sjukgymnast. Hos denne erbjuds andningsteknik, hjälp med motion och träning 30 minuter två gånger i veckan under 6-8 veckor. Däreer får de fortsäa a träna i lokalen, men betala 350 kronor för tio gånger. Något som många väljer a göra. De känner sig trygga med närheten till sjukgymnasten. När vi hade mer tid hann vi både bygga upp, planera och utvärdera, säger UllaBri. Nu är vi återigen glada entusiaster utan större resurser, men med erfarenhet och kunskap i bagaget.

3 I dialog med ASTA Vad behövs för att kunna kalla sig astma/kol-mottagning? En arbetsgrupp från ASTA och SFAM:s nätverk för astma- och allergiintresserade distriktsläkare har under ett års tid arbetat med denna fråga. Kriterierna är gamla, nära tio år, och nya är på gång. Inger Kull och Birgitta Jagorstrand från ASTA redogjorde för vad arbetsgruppen kommit fram till så långt och bad om synpunkter. Gruppen har arbetat med de nya kriterierna i e år. Ännu är inte arbetet klart, men det närmar sig... Under AstraZeneca-dagarna tog Inger och Birgia tillfället i akt a höra vad landets astma/ KOL-sköterskor tycker i frågan. Rimliga krav innehåll. Här är socialstyrelsen mycket tydlig med vad pengarna skall räcka till. Yerligare punkter är kvalitetsuppföljning, samverkan och moagningsresurser. I de gamla kriterierna beräknas 0.5 timmar i veckan per invånare för astmasjuksköterskans arbete. Hur det nya förslaget kommer a se ut är inte klart, men olika alternativ diskuterades. Här blev synpunkter och frågor många. Hur har ni beräknat tiden i det nya förslaget? Genom en uppskaning utifrån socialstyrelsens riktlinjer, svarade Birgia. Se det som en driväder, e hjälpmedel. Jag har blivit uppringd av en verksamhetschef som frågade om just dea för a kunna ta med i sin planering. Till grund för gruppens arbete ligger socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv sjukdom (2004). En viktig fråga i kriterierna är kompetens och utbildning hos sjuksköterskan på astma/kolmoagningen. ASTA:s förslag är a sjuksköterskan bör ha minst 10 högskolepoäng inom området astma/allergi/kol och regelbunden fortbildning. Tycker ni a det är det rimligt? undrade Inger. Svaret från auditoriet blev e klart ja, men någon påpekade a Uppmaningen hörsammades det är svårt a hia fortbildning. Vi sköterskor är dåliga på a Sådana här dagar till exempel, dokumentera, sa Inger. Vi tycker mycket och framför allt - vi vill. påpekade Birgia. I det nya förslaget vill vi tydliggöra vad vi kan göra med de timhjälpmedel i planeringen mar vi har till förfogande. De fortsae punkt för punkt med Inger och Birgia fick också läkarens kvalifikationer (här leddes diskussionen in på spirometri- med sig en hel del a visa för de övriga i arbetsgruppen på körkort, något som också är på möte. Birgias gång), utrustning (arbetsgrup- kommande uppmaning a ta chansen a pen är överens om a det behövs standardiseringar, till exempel vara med och påverka hörsamför torrlusprovokation men de mades flitigt. Nu väntar vi på är inte överens om hur dessa arbetsgruppens resultat och de skall se ut), arbetsorganisation nya riktlinjerna för astma/kol(vad som är sjuksköterskans res- moagningar. AstmaNy återpektive läkarens roll) och arbets- kommer i ämnet. - Jag tycker det är jättebra när det finns ett dokument att ta med hem till chefen. Då har jag något att visa, sa Lena Hjelmqvist från Vivalla VC i Örebro (ovan i blå kofta). Rosita Sundberg (ovan i brun skinnkavaj) var med och startade ASTA för dryga 20 år sedan. Idag arbetar hon bland annat som kursledare och lärare med vidareutbildning inom området allergi och annan överkänslighet vid Göteborgs universitet: - Det behövs sådana här utbildningsdagar och att komma samman och diskutera. Det händer så mycket nytt. Hos oss har vi formella utbildningar som ger poäng och formell kompetens, anpassade inte bara efter verksamheten utan även efter sjuksköterskorna själva. Men sådana här dagar ger oerhört mycket. I synnerhet för de många som jobbar ensamma. Här byggs nätverk och vid kaffet kan de diskutera hur andra gör. Det är mycket värdefullt. 5

4 Fenomen att fundera kring "Varför gör inte patienterna som vi säger?" var titeln på Birgitta Klangs föreläsning. Den handlade mycket om vikten av att klargöra för sig själv vad olika fenomen innebär. - Det är mer fascinerande att fundera över varför patienter ibland faktiskt gör som vi säger. Den som äntrade föreläsningssalen i förhoppning om a få en enhetlig modell a arbeta eer blev besviken. Birgia har genomfört sin forskning på kroniskt njursjuka patienter och är klinisk lektor vid Röda Korsets Högskola. Hon har fortsa a studera e antal avhandlingar och undersökningar kring patientundervisande/stödjande åtgärder. Frågan om huruvida en tydlig modell som utgångsbas kan underläa planering, genomförande och uppföljning blev med nej besvarad. Det finns ingen enhetlig modell som garanterar e lärande. Det handlar om komplexiteten hos oss människor. Vi reflekterar alla utifrån vår egen världsbild. Bra förutsättningar Men personal vid astma/kolmoagningarna har bra förutsäningar för a arbeta med dessa frågor, jämfört med till exempel slutenvården. Där sker patientundervisningen oa informellt, spontant, oreflekterat och integrerat i det dagliga arbetet. Vi vet a vi har massor av knep i vårt pedagogiska utövande. Men vi sjuksköterskor är dåliga på a verbalisera dem. Birgia bar auditoriet reflektera över några företeelser: 6 Vi undervisar: ger råd, instruerar, var patienten befinner sig. ger stöd, handleder, uppmuntrar, En bra början på e samtal kan förklarar. vara a fråga: Vad tänker du på Vi informerar: ger direktiv, idag? Eller, när det handlar om vägleder, visar, beräar och upp- en undervisningssituation: Hur manar. gör du när du till exempel skall Information är en passiv säa ihop en Ikeahylla? I våra handling. Vi lär ut, patienten olika sä a lära oss nya saker lär in. Undervisning innebär e måste några se helheten innan de lärande hos båda två. kan gå in på detaljerna, andra vill ta detalj för detalj för a i slutet Ikeahyllan visar skillnader knyta ihop säcken. Birgia gav åhörarna e par illustrationer a fundera över, Inställningen färgar av sig figur 1 och 2. När är vi expert och Birgia beräade om dialysnär är vi konsulter? Och hur ser personalens egen inställning till vi på patienten? Är han/hon en patientens sjukdom: novis eller en expert med andra En del såg dialysen som kunskaper? räddningen i livet, andra som A ha klart för sig var man helvetet på jorden. Självklart själv står underläar i mötet med färgar vår inställning av sig i unpatienten. Men varje människa dervisningen av patienten. Men är som bekant unik, och kontak- vi tar oss sällan tid a diskuten underläas om vi tar reda på tera den med varandra. Expert - Konsult Vårdpersonalens syn på sitt ansvar Expert: Jag skall lösa problemet Jag matar dig med lösningar Jag vet vad som är bra för dig Jag är en skicklig problemlösare. Konsult: Jag deltar i att lösa problemet Jag respekterar och accepterar din känsla Jag utgår från att du har kapacitet att lösa problemet Jag är skicklig i att fråga och lyssna. Figur 1. Teorier om kunskap Expert - Novis Kunskap innehas och förmedlas av en expert på området - i detta fall vårdpersonal. Patienten är novisen. Expert -Expert Vårdaren är generell expert utifrån utbildning och möten med patienter. Patienten är expert på att leva med sjukdom och behandling. En dialog. Figur 2.

5 Fler synpunkter från AstraZeneca-dagarna Solveig Thorin (tv) och Ingalill Ericson från VC Ekensberg i Nyköping får tillfälle att prata med varandra. - Vi håller på att spåna fram lite nytt, säger Solveig. Vi hinner inte prata så mycket på jobbet. Det kollegiala utbytet är givande. Det är alltid ett säkert kort på sådana här dagar. Ingalill håller med: - Det blir mycket tips och råd. Vi lär av varandra. Carina Bernau, Hagsätra Kvartersmottagnng, Hagsätra: - Den här dagen var jättegivande. Det är ju en stor andel av patienterna som har KOL. Jag har fått lite tips om hur jag skulle vilja att mottagningen såg ut. När Inger Kull och Birgitta Jagorstrand gick igenom kriterierna kändes det bra. För en del av det uppnår vi redan. Och det vi inte har kan vi sträva efter. 7