Samhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008"

Transkript

1 Samhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008 Magnus Sjöström och Göran Östblom Externa PM, september 2008 PUBLISHED BY THE NATIONAL INSTITUTE OF ECONOMIC RESEARCH (NIER)

2 Förord Konjunkturinstitutet har på Energimyndighetens uppdrag utfört samhällsekonomiska modellberäkningar som underlag för myndighetens långsiktiga energiprognos. Uppdraget innefattar ett referensscenario samt två alternativa scenarier: ett med högre ekonomisk tillväxt och ett med högre priser på energibärare och utsläppsrätter. Samma styrmedelsförutsättningar (2008 års skatter) gäller i övrigt för samtliga scenarierna. Kalkylerna har utförs med hjälp av Konjunkturinstitutets allmän jämviktsmodell EMEC. Energimyndigheten svarar för indata avseende antaganden om framtida priser på energibärare och på utsläppsrätter medan Konjunkturinstitutet svarar för antaganden om utvecklingen av modellens övriga exogena variabler. Kalkylresultaten har rapporterats till Energimyndigheten i september Kalkylernas förutsättningar och resultat sammanfattats i föreliggande PM, som överlämnades till Energimyndigheten 30 september 2008 och uppdraget är därmed avslutat. KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12-14, BOX 3116, SE STOCKHOLM TEL: FAX: HOMEPAGE:

3 Innehåll Förord Inledning Kort beskrivning av emec Kalkylernas förutsättningar Ekonomiska kalkyler för 2010 och

4 4 1. Inledning Vi har utgått från förutsättningarna i Konjunkturinstitutets (KI:s) konjunkturprognos för den makroekonomiska utvecklingen till 2010 och från KI:s medelfristiga kalkyler för den makroekonomiska utvecklingen till 2020 när vi genomfört de samhällsekonomiska kalkylerna för Energimyndighetens långsiktsprognos Perioden fram till 2010 uppvisar en förhållandevis hög tillväxt och en mycket stark sysselsättning. Under den efterföljande perioden, sjunker tillväxten något och sysselsättningen återgår till en lägre nivå. Den strukturella bilden har byggts upp med historiska trender för skilda sektorers produktivitetsutveckling, tendenser i strukturomvandlingen under de senaste tio åren och antaganden om skilda sektorers framtida förutsättningar på världsmarknaden. Energimyndigheten har lämnat förutsättningar för kalkylerna i form av energipriser och priser på utsläppsrätter för koldioxid. Kalkylerna skall inte ses som prognoser utan som alternativa utvecklingsbanor för svensk ekonomi i ett långsiktigt perspektiv vid olika förutsättningar på energiområdet och givet antaganden om produktivitet, sysselsättning, energieffektivisering och förutsättningar på världsmarknaden. 2. Kort beskrivning av EMEC Konjunkturinstitutets allmän jämviktsmodell EMEC 2 (Environmental Medium term EConomic model) har under 10 års tid kontinuerligt utvecklats och använts i utredningssammanhang. Den nya modellversionen, EMEC 2.0, som använts för de kalkyler som redovisas i detta PM, är en väsentlig utveckling av den tidigare modellversionen. Det är framför allt transportefterfrågans bestämning som har utvecklats i modellen så att både hushåll och företag nu har möjligt att substituera mellan skilda transportslag. Detta har också medfört att den tidigare samfärdselsektorn har delats upp i flera transportslag och att hushållens privata transporter delats upp på arbetsresor och fritidsresor. Elproduktion och värmeproduktion har också delats upp i separata sektorer. I syfte att förbättra representationen av energiintensiva sektorer bildar metallverk och jord - och stenvaruindustri egna sektorer tillika med att läkemedelsindustri inte längre ingår i kemisk industri utan bildar en egen sektor. Det är också möjlighet att studera fördelningseffekter av miljöpolitik genom att hushållen fördelats på sex grupper efter inkomst och regional hemvist. Modellen har 26 näringslivssektorer och en offentlig sektor. Företag, hushåll och offentlig sektor efterfrågar 33 sammansatta varor och tjänster som insatsvaror samt för investeringar och privat konsumtion. De sammansatta varorna framställs av importerade varor och inhemskt producerade varor som även kan exporteras. Näringslivet och offentlig sektor använder dessutom arbetskraft, realkapital, transporter och energi som insatsfaktorer i produktionen av varor och tjänster. Näringslivets aktivitet och hushållens konsumtion medför miljöföroreningar. Det är i första hand olika slags förbränning som medför utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och partiklar men även produktionsprocesser bidrar till luftutsläppen. Tilldelning av utsläppsrätter 1 Konjunkturprognosen publiceras i KI:s Konjunkturläget, augusti 2008 och den medelfristiga prognosen publiceras på hemsidan i Svensk ekonomi (http://www.konj.se/statistik/konjunkturlaget/svenskekonomi ) 2 För en beskrivning av EMEC-modellen se Östblom, G., An Environmental Medium Term Economic Model EMEC Working Paper No. 69, Konjunkturinstitutet, 1999, och för EMEC version 2.0 se Östblom G. och Berg, C. The EMEC model. Version 2.0, Working Paper No. 96, Konjunkturinstitutet, 2006.

5 5 omfattar anläggningar inom järn- och stålindustri, raffinaderier, massa- och pappersindustri, mineralindustri samt inom el- och värmeproduktion. I modellen förekommer emellertid inte uppgifter om enskilda anläggningar så därför räknas all produktion i aktuella sektorer till den s.k. handlande sektorn. De ekonomiska aktörerna reagerar på priser inklusive skatter genom att företagen byter till relativt billigare produktionsfaktorer och genom att hushållen byter till relativt billigare konsumtionsvaror. Modellens långsiktiga karaktär innebär att marknadens aktörer hinner anpassa sig fullt ut till de prisförändringar som äger rum när ekonomin rör sig mot ett nytt jämviktsläge. Detta antas vara en acceptabel förutsättning på års sikt. Hur stora anpassningarna blir vid en given prisförändring beror på aktörernas känslighet för prisförändringar. Aktörernas priskänslighet är en bedömningsfråga grundad på ett mycket varierande empiriskt underlag. Styrkan i den ekonomiska tillväxten styrs i modellen av tillgången på produktionsfaktorer, såsom arbetskraft och kapital, och på teknisk utveckling mätt som arbetsproduktivitet. Tillgången på arbetskraft, priset på kapital och arbetsproduktivitetens utveckling är exogent givna utanför modellen. Det är också möjligt att låta begränsningar för miljöutsläpp inverka på tillväxtens storlek och inriktning. 3. Kalkylernas förutsättningar Kalkylerna omfattar ett referensalternativ, ett tillväxtalternativ med bibehållen inriktning på tillväxten men där produktivitetstillväxten blir något högre än i referensalternativet samt ett högprisalternativ där priset på energibärare stiger med ca 33 procent under perioden för att därefter inte förändras. Produktivitetstillväxten i referensalternativet för hela perioden och perioden ansluter till trenden för perioden, enligt diagram 1. I samklang med de historiska siffrorna för perioden och ekonomiska utsikter för åren , ligger produktivitetsutvecklingen betydligt under denna trend för perioden

6 6 Diagram 1. Näringslivets produktivitetsutveckling i referensscenariot (REF , REF och REF ), tillväxtscenariot (TIL , TIL och TIL ) och historiska trender för perioderna , och Index TILL TILL Prodiktivitet Index 130 REF REF TILL REF Antal år Källa: Nationalräkenskaperna och EMEC I alternativet med en högre tillväxt har vi däremot antagit att näringslivets produktivitetsökning ligger högre än i referensfallet och närmar sig trenden för perioden för hela perioden och perioden Produktivitetstillväxten för den första perioden ( ) hamnar även i tillväxtalternativen under den historiska trenden för perioden Referensalternativet och tillväxtalternativet innehåller ett grundantagande om utsläppspriset 30 per ton CO2 medan utsläppspriset i högprisalternativet är 35 per ton CO2. De tre alternativen betecknas REFU30, TILU30 samt PRISU35 och priserna och prisutvecklingen för energibärare i de olika alternativen redovisas i tabell 1.

7 7 Tabell 1. Pris på utsläppsrätter och energibärare 2005, 2010 och 2020 (2005 års priser) samt årlig real prisutveckling för och i procent. Källa: Energimyndigheten REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 Utsläppsrätt (Euro/ton) Proc. per år Proc. per år El (öre/kwh) 27, ,0 15,5 3,7 4,7 Råolja (USD/fat) 54,4 83, , ,0 15,4 2,9 4,9 Kol (USD/ton) 61,1 89, , ,8 14,2 2,5 4,5 Naturgas (USD/Mbtu) 6,0 8,5 11,3 8,5 11,3 7,5 13,7 2,3 4,3 Bensin (SEK/liter) 4,0 5,0 6,2 5,0 6,2 4,8 9,3 1,5 3,0 Diesel (SEK/liter) 4,7 6,4 8,2 6,4 8,2 6,2 11,7 2,1 3,8 De tre prisantagandena för utsläppsrätter och därmed förknippade elpriser, samt prisutvecklingar för övriga energislag har angivits av Energimyndigheten. Kalkylerna utgår från de energi- och miljöskatter som gäller för 2008 samt de justeringar av nedsättningarna av koldioxidskatten som kommer att ske till 2010 för verksamheter som omfattas av EU ETS. I samtliga alternativ antas kärnkraftverken ha en livslängd på 60 år, vilket betyder att dagens kärnkraftverk finns kvar Ekonomiska kalkyler för 2010 och 2020 Referensalternativets makroekonomiska utveckling under perioderna beskriver en stark ekonomisk utveckling i nivå med den historiska utvecklingen under men med en starkare utveckling av sysselsättningen. Detta innebär att produktivitetstillväxten blir förhållandevis låg jämfört med den historiska perioden. Den andra perioden, , uppvisar en lägre ekonomisk tillväxt och svagare utveckling av sysselsättningen. Den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsutvecklingen hamnar i detta fall mellan utvecklingarna under de historiska perioderna och Under den inledande perioden ( ) drivs tillväxten av en stark export medan den privata konsumtionen driver tillväxten under den andra perioden ( ). BNP växer med 2,7 och 2,1 procent årligen under perioderna respektive Tabell 2. Försörjningsbalans och sysselsättning Årlig procentuell förändring REF BNP 1,6 3,0 2,6 2,1 2,3 Privat konsumtion 1,3 2,7 2,5 3,2 2,9 Offentlig konsumtion 1,4 0,7 1,3 0,5 0,8 Investeringar 0,6 4,0 4,9 2,3 3,2 Export 4,8 6,8 5,9 4,9 5,3 Import 3,8 5,7 6,5 5,6 5,9 Sysselsättning 1) 0,0 0,3 1,5 0,15 0,6 1) Arbetade timmar Källa: venska nationalräkenskaperna och EMEC

8 8 Exportens antas växa relativt kraftigt, med 5,9 och 4,9 procent årligen under perioden respektive , men i en något lägre takt än vad som förevarit perioden , som representerar en period av mycket kraftig exporttillväxt sett ur ett längre tidsperspektiv. Den privata konsumtionen antas ta ett ökat utrymme jämfört med utvecklingen under de båda historiska perioderna och växer med 2,5 och 3,2 procent årligen under perioden respektive Detta innebär att den privata konsumtionen växer snabbare än BNP under den andra perioden. Däremot kommer den offentliga konsumtionen att växa i betydligt långsammare takt än BNP. Den starkt exportinriktade tillväxten under den första perioden medför också ökade investeringar i framför allt den kapitalintensiva exportindustrin under denna period. Under den andra perioden, , sjunker investeringarna till 2,3 då tillväxten under denna period drivs i ökad utsträckning av den privata konsumtionen. Ekonomin växer något starkare under den första perioden till följd av ökad sysselsättning till stor del beroende på ekonomiska reformer stimulerat arbetsutbudet. Tillväxtalternativet uppvisar likartade tendenser som i referensalternativet för utvecklingen av försörjningsbalansens komponenter. Komponenternas utvecklingstakter ligger dock högre än i referensalternativet till följd av antagande om en starkare produktivitetsutveckling i detta alternativ (TILU30 i tabell 3). Tabell 3. Försörjningsbalans och sysselsättning i alternativen Årlig procentuell förändring Sysselsättning BNP Privat 1 konsum- tion Offentlig konsumtion Investeringar Export Import REFU30 1,51 2,64 2,50 1,33 4,94 5,91 6,47 TILU30 1,51 2,90 2,65 1,40 5,68 6,21 6,77 PRISU35 1,51 2,53 2,05 1,33 4,91 5,90 6, REFU30 0,15 2,06 3,16 0,54 2,29 4,94 5,57 TILU30 0,15 2,68 3,89 0,65 3,23 5,54 6,17 PRISU35 0,15 2,05 3,16 0,54 2,30 4,95 5, REFU30 0,60 2,25 2,94 0,80 3,17 5,26 5,87 TILU30 0,60 2,75 3,47 0,90 4,04 5,76 6,37 PRISU35 0,60 2,21 2,79 0,80 3,16 5,26 5,81 1) Arbetade timmar Källa: SCB och EMEC I alternativen med ett högre pris på utsläppsrätter och energibärare (PRISU35) sker en viss avmattning i den ekonomiska tillväxten. Det är framför allt utvecklingen för den privata konsumtionen som försvagas under den första perioden som karaktäriseras av en hög ökningstakt för energipriserna. I en jämförelse mellan alternativen av utvecklingarna för försörjningsbalansens komponenter framgår också att investeringarna och exporten inte påverkas lika kraftigt som den privata konsumtionen av stigande pris på utsläppsrätter och energibärare. Denna utveckling är mest uttalad för perioden eftersom priserna stiger kraftigt fram till 2010 för att sedan ligga på en oförändrad nivå fram till 2020.

9 9 Tabell 4. Strukturomvandling i näringslivet Årlig procentuell förändring av förädlingsvärdet Bransch REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 Jordbruk 0,95 1,18 0,76 1,16 1,80 1,13 1,09 1,59 1,00 Fiske 1,11 1,30 0,31 1,77 2,18 1,66 1,55 1,88 1,20 Skogsbruk 1,48 1,76 1,47 1,24 1,91 1,22 1,32 1,86 1,30 Gruvor och mineralbrott 1,97 2,43 1,43 1,69 2,59 1,63 1,78 2,54 1,56 Övrig tillverkningsindustri 1,04 1,30 0,91 1,70 2,39 1,68 1,48 2,03 1,42 Jord- och stenvaruindustri 2,42 2,84 2,35 2,10 2,91 2,10 2,21 2,89 2,19 Massa, papper och grafisk 0,64 1,03 0,66 1,50 2,40 1,47 1,21 1,94 1,20 Läkemedelsindustri 2,20 2,50 2,46 2,86 3,57 2,85 2,64 3,21 2,72 Kemisk industri 2,20 2,57 2,08 2,85 3,64 2,82 2,63 3,28 2,57 Järn- och stålverk 2,23 2,66 1,35 2,10 2,99 1,99 2,15 2,88 1,78 Metallverk 0,80 1,22 0,41 2,35 3,18 2,28 1,83 2,52 1,65 Verkstadsindustri 4,50 4,87 4,74 4,36 5,07 4,37 4,41 5,00 4,49 Petroleumraffinaderier -0,90-0,75-2,73 1,25 1,63 2,21 0,53 0,83 0,53 Elverk -2,38-2,15-3,87 2,82 3,55 2,48 1,06 1,61 0,32 Värmeverk 3,57 3,70 3,60 2,23 2,84 2,58 2,68 3,12 2,92 Gasverk 0,78 0,94-0,30 1,95 2,57 1,93 1,56 2,02 1,18 Vatten- och avloppsverk 2,22 2,43 2,00 2,43 3,09 2,42 2,36 2,87 2,28 Byggnadsindustri 4,41 5,05 4,33 2,32 3,23 2,32 3,01 3,83 2,98 Järnväg 2,19 2,41 2,12 1,64 2,26 1,64 1,82 2,31 1,80 Kollektiva trp., buss o taxi 2,13 2,29 2,01 1,71 2,29 1,71 1,85 2,29 1,81 Åkerier 2,83 3,19 2,87 2,09 2,78 2,10 2,34 2,92 2,35 Sjöfart 0,68 1,21-2,53 1,45 2,46 1,49 1,19 2,04 0,13 Luftfart 0,96 1,23 0,59 1,10 1,75 1,02 1,05 1,58 0,88 Post, tele och övr. trp. 3,28 3,55 3,10 1,33 2,04 1,33 1,98 2,54 1,92 Handel och övriga tjänster 3,60 3,94 3,58 1,91 2,67 1,92 2,47 3,09 2,47 Bostäder och fastigheter 2,80 2,99 2,44 2,62 3,32 2,61 2,68 3,21 2,55 Näringslivet totalt 0,95 3,23 2,78 2,58 3,30 2,57 2,69 3,28 2,64 Produktivitetsantaganden och antaganden om förutsättningar på världsmarknaden skiljer sig åt mellan sektorer och medför att tillväxttakterna, som redovisas i Tabell 4 också skiljer sig åt mellan sektorer i samtliga alternativ. Inom tillverkningsindustrin är det framför allt verkstadsindustrin som urskiljer sig med en hög tillväxttakt. Läkemedelsindustri och kemisk industri har också en hög tillväxttakt medan massa-, pappersoch grafisk industri och metallverk har utvecklingar där förädlingsvärdet växer i lägre takt än genomsnittet för näringslivet. Byggnadsindustrin uppvisar en hög tillväxttakt, över genomsnittet för näringslivet, främst till följd av en ovanligt god byggkonjunktur under åren Våra antaganden om kraftigt stigande elpriser till 2010 leder till ökad övergång till fjärrvärme och kraftig tillväxt för värmeverken medan elverken uppvisar en mycket kraftig tillbakagång under den inledande perioden. Dessa resultat ska dock tolkas med försiktighet eftersom tidshorisonten är väsentligt kortare än de som kan behövas för att nå en ny jämvikt i ekonomin. För att åstadkomma det höga elpriset tvingas vi att rent modelltekniskt försämra produktiviteten i elsektorn, som därmed drabbas av både lägre efterfrågan (till följd av ett högre pris) och en lägre produktivitet. Detta leder till en överdrivet ogynnsam strukturutveckling för elsektorn som är främst modelltekniskt betingad och därför inte skall tolkas fullt ut i ekonomisk mening. Det stigande elpriset påverkar tillväxten för elintensiva sektorer som järn- och stålverk samt metallverk, vilket i sin tur påverkar efterfrågan på gruvsektorns produkter. De höga priserna på fossila bränslen leder till en minskad efterfrågan från både

10 10 näringslivet och hushållen vilket gör att raffinaderisektorn går tillbaka. De strukturella likheterna mellan alternativen är påfallande men i fallet med en högre ekonomisk tillväxt så återspeglas naturligtvis detta antagande också i högre tillväxttakter för enskilda sektorer. Det finns en påtaglig skillnad i strukturutvecklingen till följd av kalkylernas alternativa förutsättningar på energiområdet. Tillväxten i elintensiva sektorer såsom metallverk och järn- och stålverk hämmas i större utsträckning än andra sektorer av högre utsläppspriser och högre elpriser. De lägre tillväxttakterna för dessa sektorer framgår tydligt när vi jämför alternativen REFU30 och PRISU3

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 7. 2010. Samhällsekonomiska scenarier för Energimyndihetens långsiktsprognos 2010. Av Charlotte Berg och Tomas Forsfält

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 7. 2010. Samhällsekonomiska scenarier för Energimyndihetens långsiktsprognos 2010. Av Charlotte Berg och Tomas Forsfält FÖRDJUPNINGS-PM Nr 7. 2010 Samhällsekonomiska scenarier för Energimyndihetens långsiktsprognos 2010 Av Charlotte Berg och Tomas Forsfält Förord Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag att ta fram ekonomiska

Läs mer

Rapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt

Rapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt EU: s direktiv Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 10. 2012. Samhällsekonomiska effekter av energi- och koldioxidskatteförändringar som beslutades av riksdagen 2009

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 10. 2012. Samhällsekonomiska effekter av energi- och koldioxidskatteförändringar som beslutades av riksdagen 2009 FÖRDJUPNINGS-PM Nr 10. 2012 Samhällsekonomiska effekter av energi- och koldioxidskatteförändringar som beslutades av riksdagen 2009 Av Charlotte Berg och Tomas Forsfält 2 Förord Konjunkturinstitutet har

Läs mer

Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel?

Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel? GÖRAN ÖSTBLOM Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel? Europaparlamentet väntas besluta att handel med utsläppsrätter för koldioxid skall starta inom EU 2005 och denna handel väntas begränsa utsläppen

Läs mer

Rapport 2002:1 Konsekvenser av restriktioner på koldioxidutsläpp. ekonomiska kalkyler fram till år 2010

Rapport 2002:1 Konsekvenser av restriktioner på koldioxidutsläpp. ekonomiska kalkyler fram till år 2010 Rapport 2002:1 Konsekvenser av restriktioner på koldioxidutsläpp ekonomiska kalkyler fram till år 2010 Rapport 2002:1 Konsekvenser av restriktioner på koldioxidutsläpp Ekonomiska kalkyler fram till år

Läs mer

3.3 Sysselsättningen vid skärpta klimatmål

3.3 Sysselsättningen vid skärpta klimatmål 3.3 Sysselsättningen vid skärpta klimatmål Analysen i detta avsnitt visar att en flexibel reallön är en viktig komponent för att klara omställningen till ett kolsnålt samhälle till så låg samhällsekonomisk

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP

En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Fler exemplar av denna rapport beställer du på: Energimyndighetens

Läs mer

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt

Läs mer

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! TCO-ekonomerna analyserar Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! Hur förändras bilden av svensk ekonomi i och med revideringen av Nationalräkenskaperna? Inledning 1 Den 5 december publicerade Statistiska

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 8. 2011

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 8. 2011 FÖRDJUPNINGS-PM Nr 8. 2011 Hur påverkas svensk ekonomi av ett väsentligt högre elpris? En snabbanalys utifrån skattade elasticiteter och en allmänjämviktssimulering Av Thomas Broberg, Tomas Forsfält, Eva

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:

Läs mer

1 Avlänkning mellan koldioxidutsläpp och ekonomisk tillväxt i Sverige

1 Avlänkning mellan koldioxidutsläpp och ekonomisk tillväxt i Sverige 1 Avlänkning mellan koldioxidutsläpp och ekonomisk tillväxt i Sverige 1950-2005 1 Magnus Lindmark och Lars Fredrik Andersson Institutionen för ekonomisk historia Umeå Universitet 1.1 Avlänkning mellan

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Sveriges ekonomi. Ett långsiktsscenario fram till år 2035 SPECIALSTUDIER NR 30, MARS 2012 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET

Sveriges ekonomi. Ett långsiktsscenario fram till år 2035 SPECIALSTUDIER NR 30, MARS 2012 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET Sveriges ekonomi Ett långsiktsscenario fram till år 2035 SPECIALSTUDIER NR 30, MARS 2012 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser över den svenska ekonomin samt bedriver

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009

KONJUNKTURRAPPORT ELTEKNIKMARKNAD. KVARTAL 1-4 2007 Mars 2008. Elteknikmarknad 2000-2009 KONJUNKTURRAPPORT Elteknikmarknad 2000-0 000 55 000 50 000 45 000 40 000 5 000 2000 2001 2002 200 2004 2005 200 200 200 ELTEKNIKMARKNAD KVARTAL 1-4 200 Mars 200 0 000 0 000 50 000 40 000 0 000 20 000 10

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

CERE Working Paper, 2011:7

CERE Working Paper, 2011:7 Effekter för den elintensiva industrin av att dessa branscher i olika grad omfattas av kvotplikt inom elcertifikatsystemet Runar Brännlund, CERE, University of Umeå Tommy Lundgren, CERE, Swedish University

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009 Sid 1 (5) OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport På uppdrag av Medlingsinstitutet

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Konjunkturbarometern Kvartal. April 2005

Konjunkturbarometern Kvartal. April 2005 Konjunkturbarometern Kvartal April 25 Utgiven av Konjunkturinstitutet Stockholm 28 april 25 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just

Läs mer

Samhällsekonomiska konsekvenser av olika bördefördelning av ett europeiskt klimatmål

Samhällsekonomiska konsekvenser av olika bördefördelning av ett europeiskt klimatmål PM Nr 26 2014 Samhällsekonomiska konsekvenser av olika bördefördelning av ett europeiskt klimatmål Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Analysmetod... 2 3 Referensscenario... 4 4 Scenarier baserade på alternativa

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 28 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 23 JANUARI 28 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt

Läs mer

Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro

Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro Riksbankens företagsundersökning: viss avmattning under hösten och ökad konjunkturoro 54 Företagen uppger att både produktionen och sysselsättningen har fortsatt att öka det senaste kvartalet jämfört med

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren

Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren Viveka Palm Adj. professor vid Inst. för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH Bitr. avdelningschef Regioner och miljö,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

PRODUKTIVITETEN. Diagram 1. Produktivitetsutveckling, tillverkningsindustrin, kv1 1998 - kv3 2011

PRODUKTIVITETEN. Diagram 1. Produktivitetsutveckling, tillverkningsindustrin, kv1 1998 - kv3 2011 PRODUKTIVITETEN Produktivitetsutvecklingen är en av de centrala storheterna som bestämmer företagens betalningsförmåga och därmed de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. De andra två

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)

Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2016 och 2017 2016-06-08 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Intervjuundersökning två gånger om året

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Energimyndigheten Naturvårdsverket Prognoser för utsläpp och

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 15. 2012. Frågor rörande EMEC:s tillgänglighet och förbättringsmöjligheter

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 15. 2012. Frågor rörande EMEC:s tillgänglighet och förbättringsmöjligheter FÖRDJUPNINGS-PM Nr 15. 2012 Frågor rörande EMEC:s tillgänglighet och förbättringsmöjligheter Förord Konjunkturinstitutet har i 2012 års regleringsbrev fått i uppdrag att analysera hur allmänjämviktsmodellen

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

Fimo-baserade beräkningar av offentliga finansiella effekter

Fimo-baserade beräkningar av offentliga finansiella effekter Sten Hansen 7 september 2006 Dnr.: 31-1-06, 41-6-06, 41-11-06 Fimo-baserade beräkningar av offentliga finansiella effekter Sida 1 (24) Håkan Jönsson 24 mars 2006 Dnr: 31-1-06 Svenskt Näringsliv Anders

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Lönsamheten hos företag i Sverige

Lönsamheten hos företag i Sverige Lönebildningsrapport 12 59 FÖRDJUPNING Lönsamheten hos företag i Sverige Arbetsproduktiviteten och prisutvecklingen avgör på lång sikt utrymmet för löneökningar. Om företagens totala arbetskostnader stiger

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer