Samhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008"

Transkript

1 Samhällsekonomiska kalkyler för Energimyndighetens långsiktsprognos 2008 Magnus Sjöström och Göran Östblom Externa PM, september 2008 PUBLISHED BY THE NATIONAL INSTITUTE OF ECONOMIC RESEARCH (NIER)

2 Förord Konjunkturinstitutet har på Energimyndighetens uppdrag utfört samhällsekonomiska modellberäkningar som underlag för myndighetens långsiktiga energiprognos. Uppdraget innefattar ett referensscenario samt två alternativa scenarier: ett med högre ekonomisk tillväxt och ett med högre priser på energibärare och utsläppsrätter. Samma styrmedelsförutsättningar (2008 års skatter) gäller i övrigt för samtliga scenarierna. Kalkylerna har utförs med hjälp av Konjunkturinstitutets allmän jämviktsmodell EMEC. Energimyndigheten svarar för indata avseende antaganden om framtida priser på energibärare och på utsläppsrätter medan Konjunkturinstitutet svarar för antaganden om utvecklingen av modellens övriga exogena variabler. Kalkylresultaten har rapporterats till Energimyndigheten i september Kalkylernas förutsättningar och resultat sammanfattats i föreliggande PM, som överlämnades till Energimyndigheten 30 september 2008 och uppdraget är därmed avslutat. KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12-14, BOX 3116, SE STOCKHOLM TEL: FAX: HOMEPAGE:

3 Innehåll Förord Inledning Kort beskrivning av emec Kalkylernas förutsättningar Ekonomiska kalkyler för 2010 och

4 4 1. Inledning Vi har utgått från förutsättningarna i Konjunkturinstitutets (KI:s) konjunkturprognos för den makroekonomiska utvecklingen till 2010 och från KI:s medelfristiga kalkyler för den makroekonomiska utvecklingen till 2020 när vi genomfört de samhällsekonomiska kalkylerna för Energimyndighetens långsiktsprognos Perioden fram till 2010 uppvisar en förhållandevis hög tillväxt och en mycket stark sysselsättning. Under den efterföljande perioden, sjunker tillväxten något och sysselsättningen återgår till en lägre nivå. Den strukturella bilden har byggts upp med historiska trender för skilda sektorers produktivitetsutveckling, tendenser i strukturomvandlingen under de senaste tio åren och antaganden om skilda sektorers framtida förutsättningar på världsmarknaden. Energimyndigheten har lämnat förutsättningar för kalkylerna i form av energipriser och priser på utsläppsrätter för koldioxid. Kalkylerna skall inte ses som prognoser utan som alternativa utvecklingsbanor för svensk ekonomi i ett långsiktigt perspektiv vid olika förutsättningar på energiområdet och givet antaganden om produktivitet, sysselsättning, energieffektivisering och förutsättningar på världsmarknaden. 2. Kort beskrivning av EMEC Konjunkturinstitutets allmän jämviktsmodell EMEC 2 (Environmental Medium term EConomic model) har under 10 års tid kontinuerligt utvecklats och använts i utredningssammanhang. Den nya modellversionen, EMEC 2.0, som använts för de kalkyler som redovisas i detta PM, är en väsentlig utveckling av den tidigare modellversionen. Det är framför allt transportefterfrågans bestämning som har utvecklats i modellen så att både hushåll och företag nu har möjligt att substituera mellan skilda transportslag. Detta har också medfört att den tidigare samfärdselsektorn har delats upp i flera transportslag och att hushållens privata transporter delats upp på arbetsresor och fritidsresor. Elproduktion och värmeproduktion har också delats upp i separata sektorer. I syfte att förbättra representationen av energiintensiva sektorer bildar metallverk och jord - och stenvaruindustri egna sektorer tillika med att läkemedelsindustri inte längre ingår i kemisk industri utan bildar en egen sektor. Det är också möjlighet att studera fördelningseffekter av miljöpolitik genom att hushållen fördelats på sex grupper efter inkomst och regional hemvist. Modellen har 26 näringslivssektorer och en offentlig sektor. Företag, hushåll och offentlig sektor efterfrågar 33 sammansatta varor och tjänster som insatsvaror samt för investeringar och privat konsumtion. De sammansatta varorna framställs av importerade varor och inhemskt producerade varor som även kan exporteras. Näringslivet och offentlig sektor använder dessutom arbetskraft, realkapital, transporter och energi som insatsfaktorer i produktionen av varor och tjänster. Näringslivets aktivitet och hushållens konsumtion medför miljöföroreningar. Det är i första hand olika slags förbränning som medför utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och partiklar men även produktionsprocesser bidrar till luftutsläppen. Tilldelning av utsläppsrätter 1 Konjunkturprognosen publiceras i KI:s Konjunkturläget, augusti 2008 och den medelfristiga prognosen publiceras på hemsidan i Svensk ekonomi (http://www.konj.se/statistik/konjunkturlaget/svenskekonomi ) 2 För en beskrivning av EMEC-modellen se Östblom, G., An Environmental Medium Term Economic Model EMEC Working Paper No. 69, Konjunkturinstitutet, 1999, och för EMEC version 2.0 se Östblom G. och Berg, C. The EMEC model. Version 2.0, Working Paper No. 96, Konjunkturinstitutet, 2006.

5 5 omfattar anläggningar inom järn- och stålindustri, raffinaderier, massa- och pappersindustri, mineralindustri samt inom el- och värmeproduktion. I modellen förekommer emellertid inte uppgifter om enskilda anläggningar så därför räknas all produktion i aktuella sektorer till den s.k. handlande sektorn. De ekonomiska aktörerna reagerar på priser inklusive skatter genom att företagen byter till relativt billigare produktionsfaktorer och genom att hushållen byter till relativt billigare konsumtionsvaror. Modellens långsiktiga karaktär innebär att marknadens aktörer hinner anpassa sig fullt ut till de prisförändringar som äger rum när ekonomin rör sig mot ett nytt jämviktsläge. Detta antas vara en acceptabel förutsättning på års sikt. Hur stora anpassningarna blir vid en given prisförändring beror på aktörernas känslighet för prisförändringar. Aktörernas priskänslighet är en bedömningsfråga grundad på ett mycket varierande empiriskt underlag. Styrkan i den ekonomiska tillväxten styrs i modellen av tillgången på produktionsfaktorer, såsom arbetskraft och kapital, och på teknisk utveckling mätt som arbetsproduktivitet. Tillgången på arbetskraft, priset på kapital och arbetsproduktivitetens utveckling är exogent givna utanför modellen. Det är också möjligt att låta begränsningar för miljöutsläpp inverka på tillväxtens storlek och inriktning. 3. Kalkylernas förutsättningar Kalkylerna omfattar ett referensalternativ, ett tillväxtalternativ med bibehållen inriktning på tillväxten men där produktivitetstillväxten blir något högre än i referensalternativet samt ett högprisalternativ där priset på energibärare stiger med ca 33 procent under perioden för att därefter inte förändras. Produktivitetstillväxten i referensalternativet för hela perioden och perioden ansluter till trenden för perioden, enligt diagram 1. I samklang med de historiska siffrorna för perioden och ekonomiska utsikter för åren , ligger produktivitetsutvecklingen betydligt under denna trend för perioden

6 6 Diagram 1. Näringslivets produktivitetsutveckling i referensscenariot (REF , REF och REF ), tillväxtscenariot (TIL , TIL och TIL ) och historiska trender för perioderna , och Index TILL TILL Prodiktivitet Index 130 REF REF TILL REF Antal år Källa: Nationalräkenskaperna och EMEC I alternativet med en högre tillväxt har vi däremot antagit att näringslivets produktivitetsökning ligger högre än i referensfallet och närmar sig trenden för perioden för hela perioden och perioden Produktivitetstillväxten för den första perioden ( ) hamnar även i tillväxtalternativen under den historiska trenden för perioden Referensalternativet och tillväxtalternativet innehåller ett grundantagande om utsläppspriset 30 per ton CO2 medan utsläppspriset i högprisalternativet är 35 per ton CO2. De tre alternativen betecknas REFU30, TILU30 samt PRISU35 och priserna och prisutvecklingen för energibärare i de olika alternativen redovisas i tabell 1.

7 7 Tabell 1. Pris på utsläppsrätter och energibärare 2005, 2010 och 2020 (2005 års priser) samt årlig real prisutveckling för och i procent. Källa: Energimyndigheten REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 Utsläppsrätt (Euro/ton) Proc. per år Proc. per år El (öre/kwh) 27, ,0 15,5 3,7 4,7 Råolja (USD/fat) 54,4 83, , ,0 15,4 2,9 4,9 Kol (USD/ton) 61,1 89, , ,8 14,2 2,5 4,5 Naturgas (USD/Mbtu) 6,0 8,5 11,3 8,5 11,3 7,5 13,7 2,3 4,3 Bensin (SEK/liter) 4,0 5,0 6,2 5,0 6,2 4,8 9,3 1,5 3,0 Diesel (SEK/liter) 4,7 6,4 8,2 6,4 8,2 6,2 11,7 2,1 3,8 De tre prisantagandena för utsläppsrätter och därmed förknippade elpriser, samt prisutvecklingar för övriga energislag har angivits av Energimyndigheten. Kalkylerna utgår från de energi- och miljöskatter som gäller för 2008 samt de justeringar av nedsättningarna av koldioxidskatten som kommer att ske till 2010 för verksamheter som omfattas av EU ETS. I samtliga alternativ antas kärnkraftverken ha en livslängd på 60 år, vilket betyder att dagens kärnkraftverk finns kvar Ekonomiska kalkyler för 2010 och 2020 Referensalternativets makroekonomiska utveckling under perioderna beskriver en stark ekonomisk utveckling i nivå med den historiska utvecklingen under men med en starkare utveckling av sysselsättningen. Detta innebär att produktivitetstillväxten blir förhållandevis låg jämfört med den historiska perioden. Den andra perioden, , uppvisar en lägre ekonomisk tillväxt och svagare utveckling av sysselsättningen. Den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsutvecklingen hamnar i detta fall mellan utvecklingarna under de historiska perioderna och Under den inledande perioden ( ) drivs tillväxten av en stark export medan den privata konsumtionen driver tillväxten under den andra perioden ( ). BNP växer med 2,7 och 2,1 procent årligen under perioderna respektive Tabell 2. Försörjningsbalans och sysselsättning Årlig procentuell förändring REF BNP 1,6 3,0 2,6 2,1 2,3 Privat konsumtion 1,3 2,7 2,5 3,2 2,9 Offentlig konsumtion 1,4 0,7 1,3 0,5 0,8 Investeringar 0,6 4,0 4,9 2,3 3,2 Export 4,8 6,8 5,9 4,9 5,3 Import 3,8 5,7 6,5 5,6 5,9 Sysselsättning 1) 0,0 0,3 1,5 0,15 0,6 1) Arbetade timmar Källa: venska nationalräkenskaperna och EMEC

8 8 Exportens antas växa relativt kraftigt, med 5,9 och 4,9 procent årligen under perioden respektive , men i en något lägre takt än vad som förevarit perioden , som representerar en period av mycket kraftig exporttillväxt sett ur ett längre tidsperspektiv. Den privata konsumtionen antas ta ett ökat utrymme jämfört med utvecklingen under de båda historiska perioderna och växer med 2,5 och 3,2 procent årligen under perioden respektive Detta innebär att den privata konsumtionen växer snabbare än BNP under den andra perioden. Däremot kommer den offentliga konsumtionen att växa i betydligt långsammare takt än BNP. Den starkt exportinriktade tillväxten under den första perioden medför också ökade investeringar i framför allt den kapitalintensiva exportindustrin under denna period. Under den andra perioden, , sjunker investeringarna till 2,3 då tillväxten under denna period drivs i ökad utsträckning av den privata konsumtionen. Ekonomin växer något starkare under den första perioden till följd av ökad sysselsättning till stor del beroende på ekonomiska reformer stimulerat arbetsutbudet. Tillväxtalternativet uppvisar likartade tendenser som i referensalternativet för utvecklingen av försörjningsbalansens komponenter. Komponenternas utvecklingstakter ligger dock högre än i referensalternativet till följd av antagande om en starkare produktivitetsutveckling i detta alternativ (TILU30 i tabell 3). Tabell 3. Försörjningsbalans och sysselsättning i alternativen Årlig procentuell förändring Sysselsättning BNP Privat 1 konsum- tion Offentlig konsumtion Investeringar Export Import REFU30 1,51 2,64 2,50 1,33 4,94 5,91 6,47 TILU30 1,51 2,90 2,65 1,40 5,68 6,21 6,77 PRISU35 1,51 2,53 2,05 1,33 4,91 5,90 6, REFU30 0,15 2,06 3,16 0,54 2,29 4,94 5,57 TILU30 0,15 2,68 3,89 0,65 3,23 5,54 6,17 PRISU35 0,15 2,05 3,16 0,54 2,30 4,95 5, REFU30 0,60 2,25 2,94 0,80 3,17 5,26 5,87 TILU30 0,60 2,75 3,47 0,90 4,04 5,76 6,37 PRISU35 0,60 2,21 2,79 0,80 3,16 5,26 5,81 1) Arbetade timmar Källa: SCB och EMEC I alternativen med ett högre pris på utsläppsrätter och energibärare (PRISU35) sker en viss avmattning i den ekonomiska tillväxten. Det är framför allt utvecklingen för den privata konsumtionen som försvagas under den första perioden som karaktäriseras av en hög ökningstakt för energipriserna. I en jämförelse mellan alternativen av utvecklingarna för försörjningsbalansens komponenter framgår också att investeringarna och exporten inte påverkas lika kraftigt som den privata konsumtionen av stigande pris på utsläppsrätter och energibärare. Denna utveckling är mest uttalad för perioden eftersom priserna stiger kraftigt fram till 2010 för att sedan ligga på en oförändrad nivå fram till 2020.

9 9 Tabell 4. Strukturomvandling i näringslivet Årlig procentuell förändring av förädlingsvärdet Bransch REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 REFU30 TILU30 PRISU35 Jordbruk 0,95 1,18 0,76 1,16 1,80 1,13 1,09 1,59 1,00 Fiske 1,11 1,30 0,31 1,77 2,18 1,66 1,55 1,88 1,20 Skogsbruk 1,48 1,76 1,47 1,24 1,91 1,22 1,32 1,86 1,30 Gruvor och mineralbrott 1,97 2,43 1,43 1,69 2,59 1,63 1,78 2,54 1,56 Övrig tillverkningsindustri 1,04 1,30 0,91 1,70 2,39 1,68 1,48 2,03 1,42 Jord- och stenvaruindustri 2,42 2,84 2,35 2,10 2,91 2,10 2,21 2,89 2,19 Massa, papper och grafisk 0,64 1,03 0,66 1,50 2,40 1,47 1,21 1,94 1,20 Läkemedelsindustri 2,20 2,50 2,46 2,86 3,57 2,85 2,64 3,21 2,72 Kemisk industri 2,20 2,57 2,08 2,85 3,64 2,82 2,63 3,28 2,57 Järn- och stålverk 2,23 2,66 1,35 2,10 2,99 1,99 2,15 2,88 1,78 Metallverk 0,80 1,22 0,41 2,35 3,18 2,28 1,83 2,52 1,65 Verkstadsindustri 4,50 4,87 4,74 4,36 5,07 4,37 4,41 5,00 4,49 Petroleumraffinaderier -0,90-0,75-2,73 1,25 1,63 2,21 0,53 0,83 0,53 Elverk -2,38-2,15-3,87 2,82 3,55 2,48 1,06 1,61 0,32 Värmeverk 3,57 3,70 3,60 2,23 2,84 2,58 2,68 3,12 2,92 Gasverk 0,78 0,94-0,30 1,95 2,57 1,93 1,56 2,02 1,18 Vatten- och avloppsverk 2,22 2,43 2,00 2,43 3,09 2,42 2,36 2,87 2,28 Byggnadsindustri 4,41 5,05 4,33 2,32 3,23 2,32 3,01 3,83 2,98 Järnväg 2,19 2,41 2,12 1,64 2,26 1,64 1,82 2,31 1,80 Kollektiva trp., buss o taxi 2,13 2,29 2,01 1,71 2,29 1,71 1,85 2,29 1,81 Åkerier 2,83 3,19 2,87 2,09 2,78 2,10 2,34 2,92 2,35 Sjöfart 0,68 1,21-2,53 1,45 2,46 1,49 1,19 2,04 0,13 Luftfart 0,96 1,23 0,59 1,10 1,75 1,02 1,05 1,58 0,88 Post, tele och övr. trp. 3,28 3,55 3,10 1,33 2,04 1,33 1,98 2,54 1,92 Handel och övriga tjänster 3,60 3,94 3,58 1,91 2,67 1,92 2,47 3,09 2,47 Bostäder och fastigheter 2,80 2,99 2,44 2,62 3,32 2,61 2,68 3,21 2,55 Näringslivet totalt 0,95 3,23 2,78 2,58 3,30 2,57 2,69 3,28 2,64 Produktivitetsantaganden och antaganden om förutsättningar på världsmarknaden skiljer sig åt mellan sektorer och medför att tillväxttakterna, som redovisas i Tabell 4 också skiljer sig åt mellan sektorer i samtliga alternativ. Inom tillverkningsindustrin är det framför allt verkstadsindustrin som urskiljer sig med en hög tillväxttakt. Läkemedelsindustri och kemisk industri har också en hög tillväxttakt medan massa-, pappersoch grafisk industri och metallverk har utvecklingar där förädlingsvärdet växer i lägre takt än genomsnittet för näringslivet. Byggnadsindustrin uppvisar en hög tillväxttakt, över genomsnittet för näringslivet, främst till följd av en ovanligt god byggkonjunktur under åren Våra antaganden om kraftigt stigande elpriser till 2010 leder till ökad övergång till fjärrvärme och kraftig tillväxt för värmeverken medan elverken uppvisar en mycket kraftig tillbakagång under den inledande perioden. Dessa resultat ska dock tolkas med försiktighet eftersom tidshorisonten är väsentligt kortare än de som kan behövas för att nå en ny jämvikt i ekonomin. För att åstadkomma det höga elpriset tvingas vi att rent modelltekniskt försämra produktiviteten i elsektorn, som därmed drabbas av både lägre efterfrågan (till följd av ett högre pris) och en lägre produktivitet. Detta leder till en överdrivet ogynnsam strukturutveckling för elsektorn som är främst modelltekniskt betingad och därför inte skall tolkas fullt ut i ekonomisk mening. Det stigande elpriset påverkar tillväxten för elintensiva sektorer som järn- och stålverk samt metallverk, vilket i sin tur påverkar efterfrågan på gruvsektorns produkter. De höga priserna på fossila bränslen leder till en minskad efterfrågan från både

10 10 näringslivet och hushållen vilket gör att raffinaderisektorn går tillbaka. De strukturella likheterna mellan alternativen är påfallande men i fallet med en högre ekonomisk tillväxt så återspeglas naturligtvis detta antagande också i högre tillväxttakter för enskilda sektorer. Det finns en påtaglig skillnad i strukturutvecklingen till följd av kalkylernas alternativa förutsättningar på energiområdet. Tillväxten i elintensiva sektorer såsom metallverk och järn- och stålverk hämmas i större utsträckning än andra sektorer av högre utsläppspriser och högre elpriser. De lägre tillväxttakterna för dessa sektorer framgår tydligt när vi jämför alternativen REFU30 och PRISU3

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 7. 2010. Samhällsekonomiska scenarier för Energimyndihetens långsiktsprognos 2010. Av Charlotte Berg och Tomas Forsfält

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 7. 2010. Samhällsekonomiska scenarier för Energimyndihetens långsiktsprognos 2010. Av Charlotte Berg och Tomas Forsfält FÖRDJUPNINGS-PM Nr 7. 2010 Samhällsekonomiska scenarier för Energimyndihetens långsiktsprognos 2010 Av Charlotte Berg och Tomas Forsfält Förord Konjunkturinstitutet har fått i uppdrag att ta fram ekonomiska

Läs mer

3.3 Sysselsättningen vid skärpta klimatmål

3.3 Sysselsättningen vid skärpta klimatmål 3.3 Sysselsättningen vid skärpta klimatmål Analysen i detta avsnitt visar att en flexibel reallön är en viktig komponent för att klara omställningen till ett kolsnålt samhälle till så låg samhällsekonomisk

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 8. 2011

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 8. 2011 FÖRDJUPNINGS-PM Nr 8. 2011 Hur påverkas svensk ekonomi av ett väsentligt högre elpris? En snabbanalys utifrån skattade elasticiteter och en allmänjämviktssimulering Av Thomas Broberg, Tomas Forsfält, Eva

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

CERE Working Paper, 2011:7

CERE Working Paper, 2011:7 Effekter för den elintensiva industrin av att dessa branscher i olika grad omfattas av kvotplikt inom elcertifikatsystemet Runar Brännlund, CERE, University of Umeå Tommy Lundgren, CERE, Swedish University

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Sveriges ekonomi. Ett långsiktsscenario fram till år 2035 SPECIALSTUDIER NR 30, MARS 2012 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET

Sveriges ekonomi. Ett långsiktsscenario fram till år 2035 SPECIALSTUDIER NR 30, MARS 2012 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET Sveriges ekonomi Ett långsiktsscenario fram till år 2035 SPECIALSTUDIER NR 30, MARS 2012 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och prognoser över den svenska ekonomin samt bedriver

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 15. 2012. Frågor rörande EMEC:s tillgänglighet och förbättringsmöjligheter

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 15. 2012. Frågor rörande EMEC:s tillgänglighet och förbättringsmöjligheter FÖRDJUPNINGS-PM Nr 15. 2012 Frågor rörande EMEC:s tillgänglighet och förbättringsmöjligheter Förord Konjunkturinstitutet har i 2012 års regleringsbrev fått i uppdrag att analysera hur allmänjämviktsmodellen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 Energimyndigheten Naturvårdsverket Prognoser för utsläpp och

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna studie kommer vi fram till att störningar i efterfrågan och utbud på bostäder förklarar en mycket liten del av fluktuationerna i svensk inflation och BNP. Vi finner dock

Läs mer

Lönsamheten hos företag i Sverige

Lönsamheten hos företag i Sverige Lönebildningsrapport 12 59 FÖRDJUPNING Lönsamheten hos företag i Sverige Arbetsproduktiviteten och prisutvecklingen avgör på lång sikt utrymmet för löneökningar. Om företagens totala arbetskostnader stiger

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070)

Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE 18 juni 2004 Dnr: 6-4-04 Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) I mars 2004 presenterades Långtidsutredningens huvudbetänkande, SOU 2004:19.

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Varför är inflationen låg?

Varför är inflationen låg? Varför är inflationen låg? PENNINGPOLITISK RAPPORT 5 Inflationen har varit låg i Sverige de senaste åren och föll ytterligare under senare delen av, då främst prisökningstakten för tjänster avtog. Denna

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt

Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

El för framtiden ett användarperspektiv

El för framtiden ett användarperspektiv El för framtiden ett användarperspektiv VÄGVAL EL Arbetsgrupp Framtidens elanvändning i perspektivet 2030-2050 Maria Sunér Fleming, ordförande Deltagare arbetsgrupp Användning Charlotte Bergqvist, PowerCircle

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på

Läs mer

SIKA Rapport 2005:7. Omvärldsförutsättningar. Underlag till transportprognoser 2020

SIKA Rapport 2005:7. Omvärldsförutsättningar. Underlag till transportprognoser 2020 Rapport 2005:7 Omvärldsförutsättningar Underlag till transportprognoser 2020 Rapport 2005:7 Omvärldsförutsättningar Underlag till transportprognoser 2020 Statens institut för kommunikationsanalys 2 Rapport

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys PM Nr 23, 2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Miljöekonomiska enheten 2014-01-23 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys SAMMANFATTNING EU-kommissionen

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens

Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens YTTRANDE 2 maj 2013 Dnr. 6-18-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

DEN EKONOMISKA UTVECKLINGENS PÅVERKAN PÅ TRANSPORTERNA

DEN EKONOMISKA UTVECKLINGENS PÅVERKAN PÅ TRANSPORTERNA DEN EKONOMISKA UTVECKLINGENS PÅVERKAN PÅ TRANSPORTERNA UNDERLAGSPROMEMORIA TILL RAPPORT 24:7 OMVÄRLDSANALYS 2 Förord Under försommaren 24 fick i uppdrag av regeringen att utföra en omvärldsanalys som underlag

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk)

Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk) Stockholm 11 april 2008 registrator@environment.ministry.se david.mjureke@environment.ministry.se Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring

Läs mer

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys

FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys FLYGSKATT - en samhällsekonomisk analys ALMEDALEN 2015-07-01 Av: Johan Ericson & Rickard Hammarberg Samhällsekonomiska kostnader Betalar flyget sina samhällsekonomiska kostnader? En modell att studera

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Lönebildningsrapporten

Lönebildningsrapporten Lönebildningsrapporten 2006 Utgiven av Konjunkturinstitutet Stockholm 2006 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver forskning i anslutning

Läs mer

Sveriges ekonomi. Scenarier på lång sikt. Martin Hill Philip Löf Thomas Pettersson. Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008.

Sveriges ekonomi. Scenarier på lång sikt. Martin Hill Philip Löf Thomas Pettersson. Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008. Sveriges ekonomi Scenarier på lång sikt Martin Hill Philip Löf Thomas Pettersson Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 Stockholm 2008 SOU 2008:108 2008_SOU försätts S-format_sv.indd 1 2008-11-12 10:11:44

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Specialstudier. Nr 43. Mars 2015. Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Specialstudier. Nr 43. Mars 2015. Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Specialstudier Nr 43. Mars 2015 Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna SPECIALSTUDIE NR 43, MARS 2015 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Energi 2014 Energipriser 2014, 3:e kvartalet Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt Priserna på fossila bränslen och el fortsatte sjunka under årets tredje kvartal. Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer