Ett år med Vårdval Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett år med Vårdval Stockholm"

Transkript

1 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm Ett år med Vårdval Stockholm Vad har hänt på vårdcentralerna med tillgänglighet, vårdkvalitet och fördelning av sjukvård?

2 2 (30)

3 3 (30) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Ett år med Vårdval Stockholm detta har hänt... 3 Bakgrund...3 Vad har hänt med ekonomin?... 3 Läkare gör sjuksköterskors jobb... 3 Sjuksköterskor har försvunnit från utsatta områden...3 Barnläkare och geriatriker saknas i primärvården...3 Ökad arbetsbelastning i socialt utsatta områden...3 Vad har egentligen hänt med tillgängligheten?...3 Vårdval Stockholms effekter tre exempel...3 Slutsatser... 3 Så här har vi gjort undersökningen... 3 Material och litteratur... 3 Bilagor... 3

4 4 (30) Sammanfattning Minskad kvalitet för patienterna Mindre tid ges för patienterna när många korta besök premieras. Den förebyggande vården försämras när antalet distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor minskar. Det totala antalet vårdkontakter per telefon har minskat dramatiskt. Istället måste patienter besöka vårdcentraler i ärenden som tidigare löstes via telefon. Läkare tar över sjuksköterskornas arbetsuppgifter Vårdcentralerna ställer om från sjuksköterskebesök till läkarbesök eftersom det ger högre ersättning. År 2007 gick det i genomsnitt 2,4 läkarbesök per besök hos sjuksköterska/ undersköterska var genomsnittet 2,7 läkarbesök per besök hos sjuksköterska/undersköterska - en förändring med 11 procent. I utsatta områden har antalet besök till sjuksköterskor och undersköterskor minskat med nära 10 procent. I socioekonomiskt starka områden syns inte samma mönster. Kraftigt försämrad ekonomi och färre anställda i utsatta områden Trots att antalet listade patienter i det närmaste är oförändrat har vårdcentraler i utsatta områden i genomsnitt förlorat 3,9 miljoner kronor och 15 procent av årsarbetarna per vårdcentral under I områden med starkare socioekonomi har vårdcentraler i genomsnitt förlorat 1,9 miljoner kronor och antalet årsanställda har minskat med 1 procent. Färre antal anställda har lett till att arbetsbelastningen har ökat i genomsnitt med 27 procent på vårdcentraler i utsatta områden. På vårdcentraler i socioekonomiskt starka områden har arbetsbelastningen ökat med 10,4 procent. Det har följaktligen skett en kraftig förskjutning av resurser från utsatta till mer välbeställda områden. Tillgängligheten till vården ökar inte En sammanräkning av antalet vårdbesök och antalet telefonkontakter till läkare och övrig personal visar att tillgängligheten inte har förändrats sedan Vårdval Stockholm infördes. Det totala antalet vårdkontakter har endast ökat med 2,2 procent, vilket ska ställas mot en befolkningsökning om 1,6 procent. Vårdcentraler i socioekonomiskt starkare områden har ökat tillgängligheten med 8 procent, medan vårdcentraler i mer utsatta områden har minskat tillgängligheten med 7 procent.

5 5 (30) Inledning Den 1 januari förra året infördes Vårdval Stockholm. Införandet var omdebatterat och behäftat med stora farhågor, framför allt för att de socialt utsatta områdena i Stockholms län skulle få en försämrad hälso- och sjukvård. Vårdval Stockholm tar inte hänsyn till sociala faktorer och till det faktum att omfattningen av en vårdinsats kräver olika mycket resurser, bland annat beroende av socioekonomiska förhållanden. I den här rapporten redovisar vi effekterna av det första året med Vårdval Stockholm. Genom att gå igenom årsbokslut och befintlig statistik för Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), som tillhandahåller all landstingsdriven primärvård i Stockholms län, så kan för första gången en mer heltäckande bild tecknas av det verkliga utfallet av Vårdval Stockholm. Vår undersökning visar att Vårdval Stockholm resulterat i att vårdcentraler i områden med stora vårdbehov har förlorat miljontals kronor och tvingats skära ned sin bemanning av sjuksköterskor, distriktssköterskor och undersköterskor drastiskt. Vårdcentraler med högt så kallat socioekonomiskt index har i genomsnitt förlorat nära 5 heltidstjänster per vårdcentral under år Det intressanta är dock att detta inte beror på färre antal listade patienter eller ett minskat antal besök. Antalet patienter i socioekonomiskt utsatta områden är i stort sett oförändrat och läkarbesöken fler, men resurserna för att tillhandhålla vård till dessa patienter har minskat dramatiskt. Vår rapport visar vidare att alla vårdcentraler prioriterar korta och många besök. Kroniskt sjuka patienter och de med stora vårdbehov är inte högre prioriterade än patienter med lindriga åkommor, något som Läkarförbundet tidigare kritiserat. Därtill har effekten av Vårdval Stockholm blivit att läkare tagit över arbetsuppgifter från undersköterskor, distriktssköterskor och sjuksköterskor och att antalet vårdtillfällen via telefon minskat markant. När vi summerar såväl sjuksköterskebesök och vård via telefon, så har den totala tillgängligheten för patienterna inte ökat med Vårdval Stockholm. Rapporten visar att den kritik som hittills framförts har varit mer än befogad. De negativa konsekvenserna är ännu större än vad som tidigare befarats och förstärker intrycket av att Vårdval Stockholm är ett hastverk som slår hårt mot de mest utsatta patienterna.

6 6 (30) Andra vårdvalsmodeller i Sverige, bland annat Halland och Skåne, föregicks av flera års utredningar och föreberedelser. Vårdval Stockholm forcerades fram i rekordfart. Dialogen med professionen, patientföreningar och den politiska oppositionen fick stå tillbaka. Patientens rätt att välja sin vårdgivare är för oss en självklarhet. Däremot måste valfrihet för patienten kombineras med en rättvis fördelning av vårdens resurser. Vi Socialdemokrater menar att betydande förändringar av vårdvalet i Stockholms län behöver göras för att vården i Stockholms läns landsting ska leva upp till hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, 2)

7 7 (30) Ett år med Vårdval Stockholm detta har hänt Bakgrund Vårdval Stockholm infördes den 1 januari Vårdval i primärvården betyder att medborgarna väljer den vårdcentral de föredrar. En missnöjd medborgare byter till annan vårdenhet och den ekonomiska ersättningen följer med. Landstinget i Halland införde vårdval i primärvården redan den 1 januari 2007 och Stockholm och Västmanland från den 1 januari Därefter har en stort antal andra landsting infört eller startat planeringen för införande av vårdval. De olika vårdvalsmodellerna skiljer sig kraftigt åt, inte minst avseende utformningen av ersättningssystemet. I den primärvårdsmodell som fanns i Stockholms läns landsting innan Vårdval Stockholm infördes fick primärvården en avtalad ekonomisk ersättning från landstinget. Den ersättningen byggde på en prestationsbaserad del om procent utifrån antalet besök, 3 procent bestod av en målrelaterad ersättning och den resterande delen utgick som en fast ersättning utifrån antalet patienter i det geografiska område som vårdcentralen hade uppgift att tillhandahålla vård till. I Vårdval Stockholm har den prestationsbaserade ersättningen i form av läkarbesök ökat till 60 procent. I det ersättningssystem som gällde fram till utgången av 2007 fanns också ett viktigt inslag där hälsoläget i befolkningen inom det område som en vårdcentral betjänade påverkade ersättningen (behovsindex eller socioekonomiskt index). Detta socioekonomiska index var en del av den fasta ersättningen och innefattade variabler som till exempel befolkningens genomsnittliga ohälsotal, arbetslöshetsnivå, socialbidragsnivå och utbildningsnivå. I Vårdval Stockholm har detta slopats och förutom en särskild tolkersättning finns inga andra delar i systemet som kompenserar det faktum att vårdbehoven mellan olika patientgrupper skiljer sig åt på grund av socioekonomiska förhållanden.

8 8 (30) Vad har hänt med ekonomin? Vårdcentralernas ekonomi grupperat utifrån socioekonomiskt index Resultat 2008 Förändring i intäkter 07/08 i kronor Medelvärde Medelvärde Soc.ek. index < tkr -1,9 miljoner -6,7 % Soc.ek. index tkr -3,1 miljoner -8,4 % Soc.ek. index > tkr -3,9 miljoner -14,2 % Samtliga vårdcentraler -369 tkr -2,8 miljoner -9,1 % Resultat för 2008 samt förändring av intäkter mellan 2007 och Förändring i intäkter 07/08 i procent Medelvärde Innan Vårdval Stockholm sjösattes varnade både professionen, experter och den politiska oppositionen för att vården i utsatta områden skulle försämras. Utan hänsyn till att patienter är sjukare och därför kräver längre tid i resurssvaga områden försämras de ekonomiska förutsättningarna att bedriva kvalitativ vård. Sjukligheten är högre i dessa grupper än i befolkningen i övrigt och behovet av vård är därmed större. Kritiken fick inget gehör hos Sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt och Moderaterna. Alla patienter, oavsett vårdtyngd, ger samma ersättning. Det ekonomiska resultatet för år 2008 visar att vårdcentraler i områden med ett högt socioekonomiskt index i genomsnitt förlorat 3,9 miljoner på Vårdval Stockholm. Verksamheter i områden med ett medelhögt socioekonomiskt index har i genomsnitt förlorat 3,1 miljoner och de med lågt socioekonomiskt index har förlorat 1,9 miljoner. En förklaring till de dramatiska siffrorna skulle kunna vara att konkurrensen om patienterna ökat. Nya vårdcentraler har öppnat och skulle alltså ha kunnat attrahera patienter att lista sig där istället. I så fall skulle de minskade intäkterna innebära färre patienter och därmed en minskad arbetsbelastning, i ett sådant läge är minskade intäkter en fullständigt rimlig konsekvens. Våra resultat visar dock att den kraftigt försämrade ekonomiska situationen inte är en konsekvens av färre listade patienter.

9 9 (30) Förändring i antal listade patienter utifrån socioekonomiskt gruppering Förändring i antal listade patienter 07/08 Medelvärde i antal Soc.ek. index < ,1 % Soc.ek. index ,2 % Soc.ek. index > % Samtliga vårdcentraler -19-0,2 % Förändring av antal listade patienter per vårdcentral mellan 2007 och Förändring i antal listade patienter 07/08 Medelvärde i procent Tabellen visar att landstingets vårdcentraler i genomsnitt förlorat 19 listade patienter från varje mottagning, det motsvarar en minskning med 0,2 procent. De med högt socioekonomiskt index har i genomsnitt förlorat 307 patienter per mottagning. Så få patienter orsakar inte ett genomsnittligt intäktsbortfall på närmare 4 miljoner per mottagning. De vårdcentraler som har ett medelhögt socioekonomiskt index har ökat andelen listade patienter, men har trots det minskade intäkter med i genomsnitt 3,1 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet är alltså inte en konsekvens av ökad konkurrens och nyetableringar. Läkare gör sjuksköterskors jobb I Vårdval Stockholm ger ett läkarbesök 484 kronor i ersättning till vårdcentralen från landstinget. Ett besök hos en distriktssköterska eller sjuksköterska ger 200 kronor och besök hos en undersköterska 100 kronor i ersättning. Tidigt lyftes farhågan att denna stora skillnad skulle leda till en förskjutning mot fler läkarbesök och färre besök hos sköterskor. Vår undersökning visar att den farhågan besannades. År 2007 gick det i genomsnitt 2,4 läkarbesök per besök hos distriktssköterska/sjuksköterska /undersköterska. År 2008 hade det förändrats till i genomsnitt 2,7 läkarbesök per sjuksköterskebesök, en förändring med 11 procent. Skillnaderna mellan de socioekonomiska grupperna är stora. Inom gruppen vårdcentraler med lågt socioekonomiskt index är förändringen marginell, endast 2,7 procent fler läkarbesök per sjuksköterskebesök, medan gruppen vårdcentraler med högt socioekonomiskt index har ökat andelen läkarbesök per sjuksköterskebesök med hela 23,8 procent. Vi drar slutsatsen att de vårdcentraler som förlorat mest på Vårdval Stockholm också är de som i störst utsträckning måste kompensera det genom att ställa om sin verksamhet från sjuksköterskebesök till läkarbesök eftersom det ger mer ersättning.

10 10 (30) Förändring av antal läkarbesök per besök till dsk/ssk/usk Förändring 07/08 3,0 2,8 2,6 2,4 2,2 2,0 2,4 Alla 2,7 2,7 2,6 Soc.ek.index <90 2,5 2,8 Soc.ek.index ,1 2,6 Soc.ek.index > Vårdcentraler Antalet läkarebesök genom antalet besök till distriktsköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor. Sjuksköterskor har försvunnit från utsatta områden I utsatta områden har antalet besök hos distriktssköterska, sjuksköterska eller undersköterska minskat med 9,3 procent medan läkarbesök ökat med 12,6 procent. Ett talande exempel är Jordbro vårdcentral där läkarbesöken ökat med 9,8 procent medan sköterskebesöken minskat med hela 20,7 procent. Samtidigt har de tvingats minska personalstyrkan med tolv anställda. Orsaken till förändringarna är att vårdcentralen förlorat över 6 miljoner i intäkter på grund av Vårdval Stockholm. Det är en oroväckande utveckling, bland annat då förebyggande folkhälsoarbete som utförs av de yrkeskategorier som nu sägs upp är extra viktigt i områden med dålig folkhälsa. I Botkyrka, Södertälje, Rinkeby och Vantör rapporterar över 19 procent i åldern år att de röker dagligen. I Danderyd, Täby, Lidingö är andelen mindre än 11 procent 1. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är utvecklingen negativ då förebyggande insatser är billigare och mer effektiva än att vårda samma patienter i ett senare skede i sjukdomsförloppet. I socioekonomiskt starkare områden som inte förlorat lika mycket på Vårdval Stockholm syns inte samma mönster. Här ökar besök så väl till distriktssköterska, sjuksköterska eller undersköterska som till läkare. Det är alltså Vårdval Stockholms konstruktion, där vården i utsatta områden förlorat mångmiljonbelopp, som tvingat verksamheterna till dessa förändringar för att överleva. 1 Centrum för folkhälsa, Folkhälsorapport 2007, Folkhälsan i Stockholms län, s.113

11 11 (30) Förändring av besök till dsk/ssk/usk mellan 2007 och 2008 Förändring 07/08 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% -15,0% 11,8% 2,5% 3,6% Besök till dsk/ssk/usk -9,3% Vårdcentraler Alla Soc.ek.index <90 Soc.ek.index Soc.ek.index >150 Jämförelse av antal besök till distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor mellan 2007 och De vårdcentraler som hade ett socioekonomiskt index över 150 har i genomsnitt tvingats minska antalet årsarbetare med 15 procent eller 4,7 anställda per vårdcentral. Det är en föga förvånande utveckling eftersom vårdcentralerna i dessa områden i genomsnitt förlorat 14,2 procent av intäkterna under första året med Vårdval Stockholm. Verkligheten är en helt annan i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar. Här har antalet årsanställda minskat med 1 procent och intäkterna med 6,7 procent. Det är tydligt att en förskjutning av resurser från utsatta områden till mer välbeställda områden har skett. Förändring i antal årsarbetande mellan 2007 och % -2% Förändring 07/08-4% -6% -8% -10% -12% Medelvärde soc.ek.index <90 Medelvärde soc.ek.index Medelvärde soc.ek.index >150-14% -16% Vårdcentraler Jämförelse av antal årsarbetare mellan 2007 och 2008 utifrån socioekonomisk gruppering.

12 12 (30) Eftersom Vårdval Stockholm gör läkare mer lönsamma än distriktssköterska, sjuksköterska eller undersköterska finns det skäl att tro att det är distriktssköterskor/sjuksköterskor/undersköterskor som har försvunnit från vårdcentraler i utsatta områden. Antalet anställda har blivit färre och antalet besök har minskat. En indikation som säger att det ser lika illa ut bland de privata vårdcentralerna är att Kvalita AB, som bedriver vårdcentraler i Högdalen, Hagsätra och Södermalm, tvingats säga upp 16 undersköterskor 2. Barnläkare och geriatriker saknas i primärvården Vi genomför utvecklingen av patientvalssystemet med antagandet att det behövs fler allmänläkare i primärvården men det ska också vara möjligt för patienter att välja barnläkare eller geriatriker. Svar av sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt på interpellation 2007:4 om läkare i primärvården Ambitionen att föra ut specialister till den nära vården är bra. Under förra mandatperioden byggdes närakuterna upp i syfte att förbättra tillgängligheten till specialister. Barnläkare fanns på nästan alla närakuter. På äldrevårdcentralerna kunde äldre patienter lista sig hos geriatriker. Idag är alla äldrevårdcentraler nedlagda och endast 4 av 13 närakuter finns kvar. Sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt har vid upprepade tillfällen hävdat att Vårdval Stockholm gjort det möjligt att lista sig hos en barnläkare eller geriatriker. Vid en granskning av hur många specialister som faktiskt finns inom ramen för Vårdval Stockholm är verkligheten en annan. På Vårdguiden finns ingen information om någon barnläkare på någon vårdcentral. På Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning finns uppgift om en (1) registrerad barnläkare. Det finns tio stycken geriatriker registrerade, dock ingen information till patienterna via Vårdguiden. Möjligheten för patienterna att få tillgång till specialister har alltså försämrats med Vårdval Stockholm jämfört med föregående mandatperiod. 2 Siffror från Kommunal sektion 30

13 13 (30) Ökad arbetsbelastning i socialt utsatta områden Intäkterna har för många vårdcentraler sjunkit drastiskt sedan Vårdval Stockholm infördes. Trots att vårdcentralerna arbetat kreativt för att ställa om sina verksamheter till så inkomstbringande aktiviteter som möjligt, det vill säga fler läkarbesök, så har många ändå tvingats minska sin personalstyrka. Rinkeby vårdcentral har halverat sin personalstyrka från 36 anställda 2007 till 19 anställda Samtidigt är antalet listade patienter i princip oförändrat. Liknande utveckling ser vi på både Fisksätra vårdcentral och Jordbro vårdcentral som båda förlorat omkring en tredjedel av sina anställda, samtidigt som andelen listade bara sjunkit med knappa 3 procent. Samtidigt finns exempel på motsatsen: Både Trollbäckens vårdcentral och Täby vårdcentral ökar antalet årsarbetare med en femtedel med i princip oförändrat antal listade. Personalnedskärningar med samma antal patienter Vårdcentraler Socio-ekonomiskt index (2007) Förändring antal listade patienter Förändring antal årsarbetare Soc. ek. index <90 Viksjö vårdcentral 79-3,5% -25% Vendelsö VC 88 1,4% -10% Tullinge VC 88 0,2% -5% Soc. ek. index Trångsunds VC 93 2,7% -14% Gröndals VC 94-3,4% -15% Kungsängen vårdcentral 104 4,0% -11% Kista VC ,6% -20% Hässelby VC 132-2,0% -14% Valsta vårdcentral 134 1,7% -12% Soc. ek. index >150 Jordbro VC 154-2,7% -33% Brandbergens VC 157-0,2% -11% Hallonbergens vårdcentral 162 0,2% -18% Flemingsbergs VC 218-1,2% -14% Fisksätra VC 219-2,6% -31% Bredängs VC 246-0,8% -2% Skärholmens VC 253 1,1% -12% Vårby VC 263-0,6% -17% Rinkeby VC 299-0,5% -45% Övriga Björnstigens vårdcentral IU 1,7% -13% Ulriksdals VC IU 9,1% -14% Vårdcentraler som förlorat minst 10 procent årsarbetare utan att ha tappat mer än 3,5 procent listade patienter.

14 14 (30) Skillnaderna mellan vårdcentralerna i områden med lågt, medelhögt respektive högt socioekonomiskt index är stora. Det är i huvudsak gruppen vårdcentraler med socioekonomiskt index över 150 som tappar anställda, -15 procent eller 4,7 årsarbetare i genomsnitt per vårdcentral. Genomsnittet för vårdcentralerna med medelhögt socioekonomiskt index är 4,8 procent eller en minskning med 2,1 anställda. Vårdcentraler med lågt socioekonomiskt index har inte påverkats nämnvärt. Förändring i antal anställda utifrån socioekonomisk gruppering Antal anställda i medeltal/vårdcentral Anställda 2007 Anställda 2008 Skillnad 07/08 Skillnad 07/08 % Soc. ek. index <90 32,3 32,1-0,2-0,7% Soc. ek. index ,9 41,8-2,1-4,8% Soc. ek. index >150 31,2 26,5-4,7-15% Samtliga vårdcentraler 36,3 34,2-2,1-5,8% Skillnad i antalet anställda i medeltal per vårdcentral mellan 2007 och Vi konstaterar att många anställda har försvunnit från vårdcentralerna, framför allt i områden med högt socioekonomiskt index. Det är också de områdena som har förlorat mest intäkter i och med införandet av Vårdval Stockholm. Men vad har egentligen hänt med arbetsbelastningen? När socialdemokratiska politiker har varit ute och träffat personal på vårdcentralerna har bilden varit entydig: Det är stressigare och mer att göra på de vårdcentraler som förlorat mest pengar. Personalen har beskrivit läget som att de går på knäna. För att ta reda på hur arbetsbelastningen förändrats över hela gruppen vårdcentraler har vi adderat det sammanlagda antalet besök till läkare och distriktsköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor och delat det med antalet årsarbetare. Vi har sedan jämfört resultatet för 2007 och 2008 och kan därmed se förändringen. Detta är ett grovt mått, men det ger ändå en tydlig indikation på att arbetsbelastningen har ökat. Det är fler patientbesök per anställd 2008 än Arbetsbelastningen ökar i alla grupper, mycket på grund av att vårdcentralerna ställt om från telefonkontakter till besök, men det finns stora skillnader mellan de tre olika socioekonomiska grupperingarna. Läkare och sjuksköterskor på vårdcentraler med socioekonomiskt index över 150 har i genomsnitt fått 27,1 procent högre arbetsbelastning, medan läkarna och sjuksköterskorna på vårdcentraler med socioekonomiskt index under 90 bara fått ta emot 10,4 procent fler besök. Sambandet mellan socioekonomi och ökad arbetsbelastning är entydigt.

15 15 (30) Förändring av arbetsbelastning mellan 2007 och 2008 Förändring 07/08 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 27,1% 16,4% 15,1% 10,4% Vårdcentraler Totalt Soc.ek. index <90 Soc.ek. index Soc.ek. index >150 Det sammanlagda antalet besök till läkare samt distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor genom antalet årsarbetare. Förändringen mellan 2007 och Det finns stora skillnader mellan vårdcentralerna. De mottagningar där arbetsbelastningen ökat mest är Akalla och Kista vårdcentraler där arbetsbelastningen ökat med 72 procent respektive 85,2 procent under 2008 jämfört med föregående år. Andra vårdcentraler som visar en ökad arbetsbelastning på mer än 40 procent är Viksjö, Brommaplan, Hässelby, Jordbro, Fisksätra, Rinkeby och Fittja. I en första utvärdering av Vårdval Stockholm utförd av Ernst&Young konstaterades att läkare i vårdtunga områden gjorde 50 procent fler besök per läkare än läkare i områden med friskare patienter. Utvärderingen kom fram till att den höga arbetsbelastningen riskerade den medicinska kvaliteten i dessa områden 3. 3 Ernst&Young , Patientmixens betydelse för effektiviteten hos husläkarmottagningar

16 16 (30) Vårdcentraler där arbetsbelastningen har ökat med mer än 25 procent Vårdcentral Förändring av arbetsbelastning mellan 2007 och 2008 Soc. ek. index <90 Brommaplans vårdcentral 43,9% Viksjö vårdcentral 52,3% Husläkarmottagningen Johannes 26,6% Vendelsö vårdcentral 34% Tullinge vårdcentral 34,7% Soc.ek. index Trångsunds vårdcentral 35,2% Riksby vårdcentral 25,4% Gröndals vårdcentral 25,1% Kista vårdcentral 85,2% Västra skogens vårdcentral 32,6% Hässelby vårdcentral 40,2% Valsta vårdcentral 24,3% Soc.ek. index >150 Jordbro vårdcentral 50,3% Brandbergens vårdcentral 24,4% Vårdcentralen Väsby Centrum 27,9% Flemingsbergs vårdcentral 27,5% Fisksätra vårdcentral 45,8% Akalla vårdcentral 72% Hallunda vårdcentral 33,8% Vårby vårdcentral 39,4% Rinkeby vårdcentral 43% Fittja vårdcentral 42,5% Genomsnitt samtliga vårdcentraler 16,4% Vårdcentraler där arbetsbelastningen har ökat med mer än 25 procent. Några få vårdcentraler har också minskat sin arbetsbelastning, till exempel Enebyberg och Djursholm. Störst minskning av arbetsbelastning har Täby vårdcentral där läkarna och sjuksköterskorna tog emot 19,4 procent färre patienter per årsarbetare 2008 jämfört med Det finns bara en vårdcentral i gruppen med socioekonomiskt index över 150 som visar en minskning av arbetsbelastningen och det är Sätra vårdcentral med -10,4 procent.

17 17 (30) Vårdcentraler där arbetsbelastningen har minskat Vårdcentral Förändring av arbetsbelastning mellan 2007 och 2008 Soc. ek. index <90 Enebybergs vårdcentral -6,1% Djursholms vårdenhet -2,7% Trollbäckens vårdcentral -15,6% Spånga vårdcentral -3,8% Sigtuna läkarhus -1,1% Soc.ek. index Rissne vårdcentral -1,1% Täby vårdcentral -19,4% Skytteholms vårdcentral -11,8% Soc.ek. index >150 Sätra vårdcentral -10,4% Genomsnitt samtliga vårdcentraler 16,4% Vårdcentraler där arbetsbelastningen har minskat. Vad har egentligen hänt med tillgängligheten? Vår undersökning indikerar att det totala antalet vårdkontakter är oförändrat före och efter införandet av Vårdval Stockholm. När vi lägger samman antalet läkarbesök med antalet besök till distriktsköterska, sjuksköterska eller undersköterska samt telefonkontakterna för läkare och övrig personal, finner vi att tillgängligheten knappast ändrats alls. Det sammanlagda antalet besök och telefonkontakter har endast ökat med 2,2 procent totalt. Det är en mycket liten ökning i jämförelse med att produktionen inom öppenvården i genomsnitt ökat med 8 procent per år de senaste tio åren 4. Ökningen är också mycket liten sett till förra årets befolkningsökning i Stockholms län som var 1,6 procent. 5 4 Arthur D Little AB och Mapsec KB, Långtidsutredning inom hälso- och sjukvården i SLL ( ). Delrapport 1. s SCB Befolkningsstatistik, Folkmängd i riket, län och kommuner 31/12/2008 och befolkningsförändringar 2008, aspx ( ).

18 18 (30) Tillgänglighet i förhållande till befolkningsökning och historisk produktionsökning 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 2,2% 1,6% 8,0% Förändring tillgänglighet Befolkningsökning 2008 Produktionsökning de senaste 10 åren Förändring i tillgänglighet, befolkningsökning samt genomsnittlig produktionsökning de senaste 10 åren. Den senaste utvärderingen av Vårdval Stockholm som Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning genomförde, visar att tillgängligheten ökat. Denna slutsats baseras på att antalet läkarbesök ökat med 12 procent. 6 Utvärderingen redovisar dock inte den stora minskning i antalet telefonkontakter, för både läkare och sjuksköterskor, som de landstingsdrivna vårdcentralerna uppvisar. 7 Vår undersökning visar att skillnaderna mellan vårdcentraler med lågt, medelhögt och högt socioekonomiskt index är stora. För de vårdcentraler som har lågt socioekonomiskt index har tillgängligheten ökat med 8 procent. I mellangruppen ser vi också en ökning med 5,9 procent medan de vårdcentraler som har högt socioekonomiskt index i genomsnitt fått minskad tillgänglighet med -7,2 procent. Moderaternas påstående om ökad tillgänglighet framstår mer som ett önsketänkande. Vid en första anblick på årsredovisningen för Hälso- och sjukvårdsnämnden kan man tro att telefonkontakterna ökar antalet telefonkontakter med läkare som resulterar i receptförskrivning visar på en ökning. 8 Men det totala antalet telefonkontakter har minskat rejält när man ser till vårdcentralernas egen produktionsstatistik från SLSO. 6 Anne-Maj Berggren, Carolina Sandberg och Nadja Bogestam, Vårdval Stockholm Vårdvalsrapport januari-oktober Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning s.3 7 Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). Förvaltningsberättelse 2008, 8 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Årsredovisning 2008 för Hälso- och sjukvårdsnämnden.

19 19 (30) Varför har då inte tillgängligheten ökat? Orsaken är framför allt att antalet telefonkontakter 9 minskat drastiskt, både för läkare och för övrig personal. Det totala antalet läkarkontakter per telefon har minskat med 7,9 procent och för övrig personal med 16,7 procent. Skillnaderna mellan olika vårdcentraler och mellan olika socioekonomiska grupperingar av vårdcentraler är mycket stora. På vissa vårdcentraler ökar till och med telefonkontakterna, medan andra i princip har upphört att ha telefonkontakt med sina patienter. Rinkeby vårdcentral är ett exempel på det senare förhållandet. År 2007 hade gruppen övrig personal telefonkontakter med patienter och läkarna telefonkontakter. År 2008 hade motsvarande siffror minskat till 56 respektive 852 telefonkontakter. Tydligt är att de vårdcentraler som har förlorat mest på det nya ersättningssystemet, också är de vårdcentraler som har dragit ned mest på antalet telefonkontakter. Det totala antalet telefonkontakter har minskat med 27,9 procent för de vårdcentraler som har ett socioekonomiskt index över 150, men istället ökat med 2,7 procent för de vårdcentralerna med socioekonomiskt index under 90. I genomsnitt har telefonkontakterna minskat med 12 procent. Omräknat till en kvot för hur många besök som går på varje telefonsamtal ger det 6,6 besök på ett telefonsamtal år Det är mer än en dubblering av kvoten från 2,8 besök på ett telefonsamtal år Störst var förändringen hos vårdcentraler med högt socioekonomiskt index där har antalet besök per telefonsamtal nästan fyrdubblats. Antal besök per telefonkonakt Förändring 07/08 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,6 2,8 2,5 Alla 5,8 Soc.ek.index <90 3,8 Soc.ek.index ,6 6,9 2,0 Soc.ek.index > Vårdcentraler Sammanlagda antalet besök för läkare och distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor delat med sammanlagda antalet telefonkontakter för läkare och övrig personal. 9 Telefonkontakter är ett problematiskt begrepp och det finns brister i statistiken på området. Vi för ett resonemang om detta i både slutsatskapitlet och metoddiskussionen.

20 20 (30) Av ovanstående drar vi slutsatsen att vårdcentralerna ställer om sin verksamhet för att få in så mycket pengar som möjligt. Särskilt de vårdcentraler som har förlorat på det nya ersättningssystemet. Vårdval Stockholm ger ersättning för varje läkarbesök, men ersättning endast för telefonkontakter som rör receptförskrivning. Annan uppföljning per telefon ger inga pengar. De vårdcentraler som förlorat mest intäkter är också de som tydligast förändrat verksamheten till att nästan enkom använda det fysiska besöket för behandling och uppföljning av patienter. Ur vårdcentralernas perspektiv är denna omställning av verksamheten fullt logisk. För att kunna ge patienterna så bra vård som möjligt måste man få in pengar för att ha tillräcklig bemanning och andra resurser. Sett ur patienternas perspektiv medför förskjutningen att man tvingas ta sig till vårdcentralen mer än dubbelt så många gånger för att vårdcentralerna ska säkerställa tillräckliga intäkter. Det betyder mer än dubbelt så mycket tid borta från jobbet för den som är yrkesaktiv och behöver uppsöka vård. För den som är gammal och sjuk kan det betyda dubbla färdtjänstresor. För både den som jobbar och den som är gammal och sjuk betyder det mer krångel och dessutom dubbla patientavgifter. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det självklart inte bra med en vård som sköts ineffektivt. En telefonkontakt kräver de allra flesta gånger mångt mycket mindre arbetsinsats för vårdpersonalen, vilket frigör mer tid till annat. All vård bör ske på den lägsta effektiva omsorgsnivån (LEON). Många besök är inte nödvändigtvis detsamma som bra vård. Den uppföljning som kan ske per telefon, utan att det på något sätt är till men för patienten, bör ju också ske per telefon. Ett ersättningssystem som uppmuntrar vårdcentralerna att ta in patienter för minsta lilla samtal bidrar snarast till att försämra vårdens kvalitet. Vårdval Stockholms effekter tre exempel Rinkeby vårdcentral Rinkeby vårdcentral har ett socioekonomiskt index på 299 (2007 års värde). Det betyder att det är en av de tyngsta vårdcentralerna i länet. Farhågorna inför att Moderaterna skulle införa Vårdval Stockholm var att Rinkeby vårdcentral skulle tillhöra förlorarna på det nya ersättningssystemet. Hur har tillvaron på vårdcentralen förändrats från året före införandet, 2007, till det första året med det nya systemet, 2008?

21 21 (30) Ekonomiskt har det varit ett mycket tufft år för Rinkeby vårdcentral. Trots ett oförändrat antal listade, patienter år 2007 och patienter år 2008, har intäkterna minskat med 31,8 procent. Omräknat i pengar innebär det över 11 miljoner kronor mindre att bedriva vård för till samma antal patienter. De minskade intäkterna har i sin tur gett stora konsekvenser på personalstyrkan som har halverats från 36 anställda år 2007 till 19 år Personalen har fått slita hårt för att klara vården arbetsbelastningen har ökat med 43 procent. Men ledningen och personalen på Rinkeby vårdcentral har varit kreativ och flexibel och gjort så gott man har kunnat för att göra intäktsförlusten så lite kännbar som möjligt. År 2007 fick patienterna på Rinkeby vårdcentral gå på besök hos läkare eller sjuksköterska i genomsnitt 2,2 gånger per telefonsamtal med vårdcentralen. År 2008 gick det istället 29,8 besök per telefonsamtal. Telefonsamtal ger inga intäkter, men det ger besöken. Det är en logisk utveckling från vårdcentralens perspektiv som måste säkra tillräckliga intäkter för att bedriva den bästa möjliga vården för sina patienter. Men det är en mycket tragisk utveckling för patienterna vid Rinkeby vårdcentral. Nu tvingas de till läkaren eller sjuksköterskan för att göra det som tidigare klarades av per telefon. Det ger ökat krångel, mer tid borta från jobbet och mångdubbelt större kostnader för den enskilde i form av patientavgifter. Telefonkontakterna har minskat med 94,2 procent. Det, i kombination med det minskade antalet besök hos sjuksköterskor, leder till att den totala tillgängligheten (besök och telefonkontakt till läkare och sjuksköterskor) har minskat med 44,5 procent. Rinkeby vårdcentral har även fördubblat kvoten läkarbesök per sjuksköterskebesök. Från att läkare träffat patienter 1,3 gånger per sjuksköterskebesök år 2007 till att läkare träffar patienter 2,7 gånger per sjusköterskebesök år Detta främst på grund av att antalet sjuksköterskebesök har minskat med 51 procent medan läkarbesöken är oförändrade i jämförelsen. Liljeholmens vårdcentral Liljeholmens vårdcentral hade 2007 ett socioekonomiskt index på 101, den uppskattade vårdtyngden på mottagningens patienter bedömds således till medeltung. Sedan Vårdval Stockholms införande har vårdcentralen förlorat 1,5 miljoner kronor vilket motsvarar 1,9 procent av de totala intäkterna. Detta trots att vårdcentralen lyckats öka antalet listade patienter med personer, en ökning med 6,2 procent.

22 22 (30) För att kompensera för de ändrade ekonomiska förutsättningarna har personalen tvingats ställa om från besök hos sjuksköterska och undersköterska till besök hos läkare. Sköterskebesöken har minskat med 6,3 procent medan läkarbesöken ökat med 7 procent. Det visar en förskjutning av sjuksköterskornas uppgifter till läkaren. Tillgängligheten för patienterna har därmed inte förändrats nämnvärt. Trots anpassningen till sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldts läkarfokuserade Vårdval Stockholm var Liljeholmens vårdcentral tvungen att minska antalet anställda med 4 personer vilket motsvarar 3 årsarbetande eller 3 procent. Då antalet patienter i princip är desamma har arbetsbelastningen ökat med 17,9 procent för de undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som är kvar på mottagningen. Mot bakgrund av de verksamhetsförändringar Liljeholmens vårdcentral genomfört är det förvånande att den ändå går med förlust på kronor år Kvartersakuten Essingen Vårdcentralen Kvartersakuten Essingen är av de vårdcentraler som bedöms ha relativt lätta patienter. De hade ett socioekonomiskt index på 72 år Trots att vårdcentralen inte tillhör de stora förlorarna på Vårdval Stockholm så har verksamheten även här tvingats till förändringar. Kvartersakuten Essingen har lyckats öka antalet listade patienter med 197 patienter eller 2,5 procent. Trots att antalet patienter ökar har även Kvartersakuten Essingen ställt om från besök hos sjuksköterska till besök hos läkare. Sköterskebesöken har minskat med 18,3 procent medan läkarbesöken ökat med 7,1 procent. Det är även svårare för patienterna att via telefon kontakta sin läkare eller sjuksköterska. Telefonkontakterna har minskat med 71,8 procent från 2007 till För patienterna som är listade på Kvartersakuten Essingen innebär förändringen att man tvingas ta ledigt från jobbet och fysiskt ta sig till vårdcentralen i ärenden som tidigare kunde lösas via telefon. Det innebär en försämrad kvalitet för patienterna. Tillgängligheten har totalt sett minskat med 19,7 procent. Då Kvartersakuten Essingen har ett patientunderlag som generellt gynnas av Vårdval Stockholm ser ekonomin relativt bra ut. Vårdcentralen är en av de få verksamheter som lyckats öka intäkterna i förhållande till 2007 med en ökning på kronor eller 3,6 procent. Resultatet för år 2008 blev ett plus i kassan med kronor. Tack vare att vårdcentralen inte förlorat ekonomiskt på Vårdval Stockholm på samma sätt som vårdcentraler i mer socialt utsatta områden har man heller inte

23 23 (30) minskat personalstyrkan. Arbetsbelastningen har dock ökat eftersom de fysiska besöken ökat. Slutsats Minskad kvalitet för patienterna Mot bakgrund av vår undersökning konstaterar vi att kvaliteten för patienterna försämrats. Ur ett patientperspektiv ligger ingen vinst i att läkare tar över arbetsuppgifter från undersköterskor, distriktssköterskor och sjuksköterskor. En vårdcentral bör drivas utifrån att olika yrkeskompetenser arbetar i team och möter patientens behov. Läkaren är en viktig del i det teamarbetet, men inte den enda. I utsatta områden är behovet av förebyggande hälsovård från en distriktssköterska ofta större än ytterligare ett besök hos läkaren. En sjuksköterskas eller undersköterskas kompetens är unik och kan inte rakt av ersättas med en läkares kompetens. Modern sjukvård bör gå mer mot att kombinera besök hos läkare och annan vårdpersonal med behandling och uppföljning via Internet och telefon. Vårdval Stockholm är omodernt och driver utvecklingen tillbaka vad gäller telefonkontakter och Internet därför att vårdcentralerna måste genomföra fysiska läkarbesök för att klara ekonomin. Tillgängligheten till specialister i form av barnläkare och geriatriker har försämrats. Patienterna har inga möjligheter att via Vårdguiden få information om var barnläkarkompetens eller geriatrisk kompetens finns. Vårdval Stockholm har även försämrat möjligheten för patienterna att sköta vården via telefon. För patienterna innebär försämringen mer tid borta från jobbet och dyrare patientavgifter. Det tilltalar knappast den stressade storstadsbon. För personalen har Vårdval Stockholm inneburit mindre tid med varje patient. Kroniskt sjuka patienter och de med stora vårdbehov har tvingats stå tillbaka för fler korta besök med friskare patienter. Vår undersökning bekräftar därmed Läkarförbundets kritik som hävdar detsamma. 10 Klyftorna ökar inom sjukvården Enligt lagen ska vården vara jämlik och fördelas efter behov. Det ska inte spela någon roll var du bor, hur mycket pengar du tjänar eller vem du är. Undersökningen visar att sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldts Vårdval Stockholm resulterat i motsatsen. Vårdcentraler i områden med stora vårdbehov förlorar miljoner, blir av 10

24 24 (30) med vårdpersonal och får sämre tillgänglighet. Patienter i områden med mindre vårdbehov drabbas inte lika hårt av Vårdval Stockholm. Personalen på vårdcentraler i vårdtunga områden har fått en orimlig arbetsbelastning. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt är risken stor att personalen flyr från områden med stora vårdbehov och ytterligare ökar skillnaderna i vårdkvalitet och tillgänglighet mellan olika geografiska områden. Vårdval kan konstrueras på olika sätt men bygger i grunden på att patienten har rätt att välja vårdgivare och att ersättningen följer patientens val. Därmed har patientens makt i vården ökat, vilket är positivt. Makten över hur vårdgivaren ska få betalt för de patienter som valt vårdcentralen ligger däremot hos den ansvariga politikern Filippa Reinfeldt (M). De förödande konsekvenser undersökningen visar beror samtliga på ersättningssystemet. Moderaterna har bestämt att betala mycket för läkarbesök de har fått läkarbesök. Moderaterna har bestämt att betala lite för kompetensen hos undersköterskor/distriktssköterskor/sjuksköterskor denna personal sägs upp och besöken minskar till de yrkesgrupperna. Moderaterna har bestämt att ta bort resurser från utsatta områden kvalitet och tillgänglighet har försämrats i utsatta områden. Positivt är att om problemet ligger i politikens händer så måste även lösningen finnas där. Ersättningssystemet måste göras om så fort som möjligt. Undersökningen visar på skrämmande resultat efter ett år med Vårdval Stockholm, frågan är hur den nära vården i Stockholm ser ut nästa år om ingenting görs? Tyvärr är svaret från ansvarigt sjukvårdslandstingråd Filippa Reinfeldt att ingenting kommer att göras förrän tidigast år För patienter och personal kommer Vårdval Stockholm att bli tre bortkastade år i primärvården. Oförändrad tillgänglighet till ökade kostnader Sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt pratar ofta om att fler får komma till i vården med Vårdval Stockholm. Vår undersökning visar att tillgängligheten varken blivit bättre eller sämre. Det som skett är en förskjutning från insatser av undersköterska/distriktssköterska/sjuksköterska till läkarna samt en förskjutning från kontakt mellan patient och läkare via telefon till fysiska besök på vårdcentralen. Det är ett resultat av att ersättningssystemet ger mer än dubbelt så mycket i intäkter för ett besök hos läkare som hos en sjuksköterska och nästan fem gånger mer i intäkter än besök hos en undersköterska. Uppföljning av en patient via telefon ger ingen ersättning alls i Vårdval Stockholm.

25 25 (30) Trots att budgeten för vårdcentralerna ökade med 6 procent i samband med Vårdval Stockholms införande, konstaterar vi att patienterna inte har fått bättre tillgänglighet till primärvården. Så här har vi gjort undersökningen I undersökningen ingår alla landstingsdrivna vårdcentraler. De vårdcentraler som privatiserats under 2008 ingår inte. Likaså finns inte några privatdrivna vårdcentraler med i undersökningen. Mödravårdcentraler, barnavårdcentraler och andra vårdområden där vårdval införts finns inte heller med i undersökningen. Av länets cirka 200 vårdcentraler ingår 71 i vår undersökning, det motsvarar en dryg tredjedel av det totala antalet vårdcentraler. Det är en stor spridning på var i länet vårdcentralerna ligger och hur tungt område de jobbar i. Vi har grupperat vårdcentralerna i tre ganska jämnstora grupper utifrån det socioekonomiska index de hade år Den här rapporten tar sin utgångspunkt i den alldeles färska förvaltningsberättelsen för Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) för år SLSO är den förvaltning som driver de vårdcentraler som landstinget fortfarande äger. Siffrorna från förra förvaltningsberättelsen för år 2008 har vi sedan jämfört med samma siffror från 2007 års förvaltningsberättelse för att på så sätt kunna jämföra vårdcentralerna före och efter införandet av Vårdval Stockholm. Vi har kompletterat siffrorna från förvaltningsberättelserna med uppgifter om antal anställda och årsarbetare per vårdcentral för åren 2007 och Dessa uppgifter har vi begärt ut och fått från SLSO. De har också, på vår begäran, tillhandahållit uppgifter om besök och telefonkontakter för 2007 och Från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning har vi begärt ut och fått listor över socioekonomiskt index för vårdcentralerna år När vi lagt samman uppgifter om ekonomi, antal listade patienter, personal, besök, och telefonkontakter för två olika år har vi kunnat räkna ut förändringen före och efter Vårdval Stockholms införande. Vi har räknat ut förändringen dels per vårdcen- 11 Socioekonomiskt index: Den socioekonomiska ersättningen utgjorde i det gamla ersättningssystemet före Vårdval Stockholm knappt 10 procent av totalersättningen i genomsnitt. Ersättningen varierade mellan mottagningar baserat på ett socioekonomiskt index och ett tillägg för hög andel (>35%) utomnordiskt födda. Skillnaderna i ersättning varierar med skillnader i respektive ansvarsbefolknings ohälsotal vilket i sin tur är beräknat på ett antal mätbara socioekonomiska faktorer. Ersättningen varierade mellan 52 och 316 kr per patient. Det finns inga socioekonomiska index för vårdcentralerna för 2008, eftersom detta inte är en grund för ersättning.

26 26 (30) tral, dels för hela urvalet av vårdcentraler och dels inom varje socioekonomisk grupp av vårdcentraler. Dessutom har vi räknat ut förändringen av ett antal kvoter. För det första är det förändringen av antalet läkarbesök per besök till distriktssköterska/sjuksköterska/undersköterska. För det andra är det förändringen av antalet besök till antingen läkare eller distriktssköterska/sjuksköterska/undersköterska per telefonkontakt med antingen läkare eller övrig personal. För det tredje har vi räknat ut arbetsbelastningen genom att jämföra förändringen av antal besök till antingen läkare eller distriktssköterska/sjuksköterska/undersköterska per årsarbetare. Metoddiskussion Indelningen av vårdcentraler utifrån socioekonomiska index år 2007 har två brister. För det första är måttet ett år gammalt. Det hade varit bättre om det hade varit ett mått från år 2008 eftersom vissa förändringar i patientunderlaget med största sannolikhet skett. För det andra är enbart socioekonomiskt index ett trubbigt mått på hur vårdtunga patienter faktiskt är. Vi Socialdemokrater förespråkar ett ersättningssystem där den så kallade ACG-modellen (Adjusted Clinical Groups) tillsammans med ett index för socioekonomi (CNI Care Need Index) ska ligga till grund för den fasta ersättningen. ACG- modellen tar fasta på patienternas faktiska vårdbehov genom att faktorer som diagnos ger olika poäng. Trots dessa brister har vi ändå valt att göra jämförelsen. För det första har de socioekonomiska indexen före 2007 inte varierat särskilt mycket från ett år till ett annat. Det är därför rimligt att anta att vårdcentralerna ligger kvar på ungefär samma index om man skulle räkna idag. För det andra finns det idag inget bättre mått i Stockholms läns landsting på hur tunga patienter vårdcentralerna har. För det tredje är skillnaderna på hur Vårdval Stockholm slagit mellan de olika grupperna vårdcentraler så stora att det under alla förhållanden blir ett intressant, om än inte perfekt, mått. Vi har räknat ut arbetsbelastningen genom läkarnas och sjuksköterskornas besök genom antalet årsarbetare. Det är självfallet inget optimalt sätt att räkna ut arbetsbelastning. Men det ger ändå en jämförelse av en viktig parameter mellan två år och skillnaderna är så pass stora i jämförelsen att vi törs dra slutsatsen att arbetsbelastningen ökat. Vi har räknat ut den totala tillgängligheten genom att slå samman det totala antalet besök till läkare och distriktssköterska/sjuksköterska/undersköterska med det totala

27 27 (30) antalet telefonkontakter med läkare och övrig personal. Begreppet telefonkontakter innebär dock en rad problem: För det första tycks det som om att vårdcentralerna definierar telefonkontakter på olika sätt. För det andra verkar inrapporteringen av telefonkontakter till SLSO inte vara en prioriterad uppgift på vårdcentralerna, vilket medför luckor i den statistiska inrapporteringen. Orsaken är sannolikt att antalet telefonkontakter undantaget telefonsförskrivning av recept inte påverkar ersättningen till vårdcentralen från landstinget. Dessutom redovisas telefonkontakter olika hos Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning och SLSO. Vi har dock ändå valt att använda oss av den befintliga statistiken om telefonkontakter i vår undersökning. Det har vi gjort dels därför att vi inte jämför tillgängligheten mellan olika vårdcentraler utan bara mellan olika år. Olika definitioner på vad en telefonkontakt är mellan olika vårdcentraler gör därför ingen skillnad. Vi antar att vårdcentralerna behållit sin egen definition av vad en telefonkontakt är i den egna verksamheten. Då går det att jämföra varje vårdcentral med sig själv. Dels är skillnaderna mellan åren 2007 och 2008 så häpnadsväckande stora att vi drar slutsatsen att den stora förändringen på den stora majoriteten vårdcentraler inte bara kan vara ett räknefel. Till sist konstaterar vi att SLSO:s statistik över telefonkontakter är den mest heltäckande som idag går att uppbringa. Ingen av de utvärderingar av Vårdval Stockholm som landstingets egen förvaltning hittills genomfört har valt att inkludera telefonkontakterna när de mäter tillgänglighet. Det är ett stort problem och vi uppmanar därför landstingets förvaltningar att skaffa sig en bättre bild av vad som hänt med telefonkontakterna sedan det nya ersättningssystemet Vårdval Stockholm infördes. I undersökningen ingår bara landstingsdrivna vårdcentraler, inga privata. Det ger självklart upphov till frågan om man kan utgå från att resultatet är giltigt även för de privatdrivna. Urvalet av vårdcentraler är gjort utifrån det enkla faktum att det bara är för de landstingsdrivna vårdcentralerna vi har rätt att få ut så här detaljerad information och statistik. De privata vårdföretagen omfattas som bekant inte av offentlighetsprincipen. Materialet vi utgått från är dock ett relativt gott urval, trots att bara landstingsdrivna vårdcentraler ingår. För det första ingår en tredjedel av det totala antalet vårdcentraler i undersökningen. För det andra ingår vårdcentraler som allt ifrån Djursholm och Östermalm till vårdcentraler i Bredäng, Fittja och Skärholmen. Det vill säga vårdcentraler med patientgrupper som ser helt olika ut. För det tredje talar det faktum att antalet läkarbesök på de landstingsdrivna vårdcentralerna ökat med lika mycket som besöken på de privata vårdcentralerna för att urvalet är gott. För det fjärde har vi delat in vårdcentralerna i tre olika socioekonomiska grupperingar och kan därför dra slutsatser om skillnader mellan vårdcentraler med olika vårdtunga patienter.

Bilaga 5. Telefonkontakter, s.1

Bilaga 5. Telefonkontakter, s.1 Bilaga 5. Telefonkontakter, s.1 Stocksunds vårdenhet Enebybergs vårdenhet Norrviken vårdcentral Djursholms vårdenhet Socioekonomiskt index 2007 52 56 56 64 69 71 71 72 74 75 75 78 78 79 79 procent 2,0%

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Bilaga 1. Tillgänglighet, s.1

Bilaga 1. Tillgänglighet, s.1 Bilaga 1. Tillgänglighet, s.1 Stocksunds Enebybergs Norrviken Djursholms Socioekonomiskt index 2007 52 56 56 64 69 71 71 72 74 75 75 78 78 Besök läkare+ssk/dsk/usk 2007, antal 12976 16127 15363 20916 19518

Läs mer

Konsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016

Konsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016 Primärvårdsförvaltning 2015-11-16 Ärendenummer: 2015/00836 Primärvårdsstaben Dokumentnummer: 2015/00836-1 Eva Karlsson Pagels Till Nämnden för primärvård och tandvård Konsekvenser av budget och ersättningsmodell

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

sätter hallänningen i centrum

sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7

Läs mer

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg 11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Bilaga Ersättning 2015

Bilaga Ersättning 2015 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge

555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge 555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge -Sverigedemokraterna Blekinge, budgetförslag 2015-2017 Skattesatsen för år 2015 får förbli oförändrad. Skatteväxlingen vi tidigare föreslagit får komma

Läs mer

Bilaga Ersättning 2016

Bilaga Ersättning 2016 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?

Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet... Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Anders Anell Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet Frågor i Vinnvård

Läs mer

Hälsoval Kalmar län. Ersättning för vården 2016. Diarienummer: LS150732 Datum: 151214

Hälsoval Kalmar län. Ersättning för vården 2016. Diarienummer: LS150732 Datum: 151214 Hälsoval Kalmar län Ersättning för vården 2016 Diarienummer: LS150732 Datum: 151214 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Ersättningsmodell Hälsoval 2016 3 Vårdpeng 4 Listning 4 Adjusted

Läs mer

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 1 1 Bakgrund... 3 2 Ny ersättningsmodell... 3 3 Ersättning... 4 3.1 Fördelning...4 4 Generell ersättning... 4 4.1 Vårdpeng...4 4.1.1

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting

Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Kalmar Januari 2016 Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M)

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Utlåtande 2015: RI (Dnr 309-1479/2014) Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2014 september 2015 Arbetsgivarverket Dnr 2016/0174 Förord Inom det statliga avtalsområdet sker fortlöpande förändringar av antal

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

RAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg

RAPPORT. (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg RAPPORT (S)-förslag hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg (S)-förslag om höjda arbetsgivaravgifter hotar minst 1700 ungdomsjobb i Skaraborg Socialdemokraternas förslag om höjda arbetsgivaravgifter slår

Läs mer

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2014-2022 Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Bokslut över jämställdhetsarbetet

Bokslut över jämställdhetsarbetet Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Vårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård

Vårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård Vårdnära service en viktig del i framtidens sjukvård En viktig del i framtidslösningen Svensk sjukvård är komplex, dynamisk, kunskapsintensiv och spännande. Utvecklingen har varit och är omfattande när

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande

Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Fastighetsskatten är ofta på tapeten i skattedebatten. Bland såväl politiker som ekonomer framförs

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

2013-05-23. Jämlik hälsa

2013-05-23. Jämlik hälsa 2013-05-23 Jämlik hälsa 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 En god hälsa för alla medborgare... 4 Den geografiska ojämlikheten... 4 Socioekonomiska förutsättningar för en god hälsa... 5 Ojämlikhet

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

MYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

MYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag MYNDIGHETSRANKING 2013 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Vilka myndigheter

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999

Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999 Fuu 1999:1 ISSN 1401-8144 Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Fuu som utges av AMS Försäkringsenhet AMS Fuu 1999:1 Försäkringsenheten

Läs mer

Sätta dagordningen Fokus

Sätta dagordningen Fokus Sätta dagordningen Fokus DAGS FÖR FLER JOBB I DALARNA INVESTERA FÖR FRAMTIDSTRO OCH ARBETE RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Arbetslösheten biter

Läs mer

Trogna bankkunder med bunden ränta

Trogna bankkunder med bunden ränta Trogna bankkunder med bunden ränta - bolånemarknadens förlorare SBAB:s uppdrag från ägaren, staten, är att bidra till konkurrens och mångfald på bolånemarknaden. Bolånerapporten belyser trender på bolånemarknaden

Läs mer

Löneutveckling i Järfälla

Löneutveckling i Järfälla Löneutveckling i Järfälla Vad krävs för att Järfälla ska placera sig i topp fem i Stockholms län? Sandra Backlund Rapportnr: Dnr Bun 2016/160 Juni 2016 2016-04-29 1 (13) Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1.

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Så drabbar Stockholmsskatten

Så drabbar Stockholmsskatten Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten

Läs mer

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Sjukskrivningsstudien i Sydvästra Stockholm

Sjukskrivningsstudien i Sydvästra Stockholm Sjukskrivningsstudien i Sydvästra Stockholm 27 vårdcentraler deltog 356 000 Listade personer Ca 448 000 läkarbesök utfördes 2006 2007-05-25 Pierre Bergensand Ek gruppen i Sydvästra Stockholm CeFam 1 Undersökningstid

Läs mer

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR!

I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! NYCKELTALS- INSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2016 I ÅR FYLLER NYCKELTALSINSTITUTET 20 ÅR! Vi började 1996 med en ambition att skapa ett gemensamt språk inom HR ekonomi, en slags svensk standard för att mäta och

Läs mer

Uppföljning av nystartsjobben

Uppföljning av nystartsjobben 1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och

Läs mer

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH

Läs mer