Vad görs med förenade krafter?

Transkript

1 Vad görs med förenade krafter? En kartläggning av förebyggande insatser och resurser inom alkohol- och drogområdet i Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner. Alkohol- och drogsamordnare Pia Nyman Alkohol- och drogsamordnare Helena Berlin I samverkan med: Styrgrypp Stefan Lamme, Simrishamns kommun Gert-Åke Mårtensson, Simrishamns kommun Ingrid Sandelin, Sjöbo kommun Kent-Ivan Andersson, Sjöbo kommun Kristina Jönsson, Tomelilla kommun Ledningsgrupp Mats Carlsson, Simrishamns kommun Seth Selleck, Simrishamns kommun Petra West-Stenkvist, Sjöbo kommun Anne Montén, Sjöbo kommun Mats Ekberg, Tomelilla kommun Lars Lindgren, Tomelilla kommun Göran Fredriksson, Tomelilla kommun

2 Sammanfattning Kommunstyrelserna i Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner blev juni 2003, av Länsstyrelsen, beviljade totalt kr till ett ettårigt projekt gällande alkohol- och drogförebyggande insatser. Länsstyrelsen har även beviljat medel för projektår två och beslut inväntas avseende år tre. Projekt Alkohol- och drogsamordnare i Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner samverkar sedan den 1 mars 2004 med målet att utarbeta förslag till långsiktigt förebyggande arbete inom alkohol- och drogområdet samt revidera befintliga handlingsplaner. Rapporten Vad görs med förenade krafter? En kartläggning av förebyggande insatser och resurser inom alkohol- och drogområdet i Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner baseras på intervjuer, litteratur, nyheter i media samt utredningar och rapporter om preventionsforskning. Kartläggningen syftar till att skapa en gemensam bild av det förebyggande arbetet i de tre kommunerna. Intervjupersonerna återfinns bland kommunalanställd personal, polismyndigheten, hälso- och sjukvård, studieförbund, föräldrar, föreningslivet, näringsliv och trafikorganisationer. I rapporten hänvisas till Samhällsdiagnos Beskrivning av Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner utifrån de nationella målområdena för folkhälsan. I de nationella handlingsplanerna betonas vikten av att det förebyggande arbetet samordnas, att det kommunala ansvaret slås fast samt att utvecklingen av målinriktade, samordnade och förebyggande insatser stimuleras lokalt, i nära samverkan med centrala, regionala och nationella myndigheter. Under intervjuerna inom socialtjänsten framkommer att en mindre del förebyggande arbete sker, men oftast är insatserna på sekundär- eller tertiärnivå. Inom skolan sker en del förebyggande arbete, oftast i de lägre årskurserna i form av övningar som syftar att stärka barnen. Detta äger oftast rum i ostrukturerad form, d.v.s. utan strukturerad manual. Andra insatser är filmvisning, ibland i ett större sammanhang med efterföljande diskussioner men även som punktinsats. Inom kultur och fritidsområdet drivs t.ex. föräldragrupper i studieförbundens regi, initiativ från föreningar och föräldrar i form av fritidsgårdar, alkohol- och drogfria musikevenemang samt ledarutbildningar för föreningslivet. Ideellt arbete är framträdande inom detta område. Tillsynsarbetet i de tre kommunerna är av skiftande omfattning och organisation. Under intervjuerna framkommer oro kring föräldrarollen, i form av gränssättningsproblematik och bjudvanor. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 3 Projekt Alkohol- och drogsamordnare 5 Varför arbeta förebyggande? 5 Rapportens upplägg 5 Metod 6 Definitioner 6 Droger 6 Prevention 7 Främjande/förebyggande 7 Primärprevention 7 Sekundärprevention 7 Tertiärprevention 7 Nationell utveckling 8 Lokal utveckling 9 Samhällets ansvar och resurser 10 Socialtjänst 11 Simrishamns kommun 11 Sjöbo kommun 11 Tomelilla kommun 11 Skola 12 Simrishamns kommun 12 Sjöbo kommun 12 Tomelilla kommun 13 Sydskånska Gymnasieförbundet 13 Bollerups Naturbruksgymnasium 14 Kultur och fritid 14 Politiska-/fackföreningar 14 Studieförbund 14 Kommunala fritidsgårdar 14 Föreningslivet 15 Förenings- och föräldradrivna fritidsgårdar 16 Unga idéer och miljöer 16 Demokrati 16 Musik 16 Drag utan droger 17 Sommarfestival 17 Hiphopshow 17 Tingvalla 17 Föräldrar 18 Föräldrarollen 18 Bjudvanor 18 Tillsyn 19 Simrishamns kommun 19 Sjöbo kommun 20 Tomelilla kommun 20 Polis 20 3

4 Kyrkliga organisationer 20 Svenska Kyrkan 20 Frikyrkor 21 Näringsliv och företagare 21 Alkoholpolicy 21 Servering av alkoholhaltiga drycker 21 Alna 22 Trafik 22 NTF 22 Don t Drink and Drive 22 Källförteckning 23 Bilaga 1: Intervjumanual för skolan 24 Bilaga 2: Intervjumanual för socialtjänst/näringsliv 25 Bilaga 3: Intervjumanual för hälso- och sjukvård 26 Bilaga 4: Intervjumanual för kyrkan 27 Bilaga 5: Intervjumanual för fritidsverksamhet 28 Bilaga 6: Intervjumanual för nätverk/samverkan 29 4

5 Projekt Alkohol- och drogsamordnare Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner samverkar sedan den 1 mars 2004 i en gemensam satsning inom alkohol- och drogområdet, Projekt Alkohol- och drogsamordnare. Målet är att utarbeta förslag till långsiktigt förebyggande arbete i respektive kommun samt revidera befintliga handlingsplaner. Länsstyrelsen har beviljat utvecklingsmedel för två år och två samordnare har anställts för att arbeta i projektet. Varför arbeta förebyggande? I ett välfärdssamhälle är hälsa och trygghet några av de viktigaste grundstenarna och av denna anledning är det viktigt att undanröja och dämpa allt som riskerar rubba dessa grunder. Bland de allra viktigaste hoten finner vi felaktig användning av alkohol samt all användning av narkotika. Missbruk av ovanstående kan leda till såväl våld som kriminalitet och därmed utgöra ett allvarligt hot mot tryggheten i vårt samhälle. Att arbeta förebyggande med hälsans riskfaktorer och främjande av hälsans friskfaktorer innebär samtidigt en förstärkning av det trygghetsskapande arbetet. Drogbekämpning är ett arbete som kräver tålamod, långsiktighet och samverkan mellan olika aktörer, föreningar och organisationer samt engagemang från alla invånare i vårt samhälle. Rapportens upplägg Rapporten Vad görs med förenade krafter? En kartläggning av förebyggande insatser och resurser inom alkohol- och drogområdet i Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner hänvisar till rapporten Samhällsdiagnos Beskrivning av Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner utifrån de nationella målområdena för folkhälsan kan med fördel läsas parallellt. I rapporten Samhällsdiagnos 2004 beskrivs de lokala förutsättningarna i form av inkomst, utbildning, familjeförhållande, jämställdhet, ohälsa etc. I kartläggningen hänvisas också till drogvaneundersökningen 2003 som genomfördes av CERUM bland årskurs 9-elever i de tre kommunerna samt i större delen av Skåne. Under rubriken Metod beskrivs arbetssättet som använts för att på bästa sätt tillvarata information och tankar i de tre kommunerna. Rubriken Definitioner förklarar olika begrepp som används i rapporten. Nationell utveckling ger en bild av det förebyggande arbetet på nationell nivå medan Lokal utveckling speglar det samhälle vi lever i. Delen Samhällets ansvar och resurser omfattar befintliga förebyggande insatser och resurser samt intervjumaterial från socialtjänst, skola, fritidsgårdar, föreningsliv, kyrka, polis, näringslivet, Försäkringskassa samt hälso- och sjukvård. 5

6 Metod Kartläggningen baseras på intervjuer, litteratur, nyheter i media samt utredningar och rapporter om preventionsforskning, d.v.s. forskning om förebyggande arbete. Antalet enskilda intervjuer är 140 och gruppintervjuer 14. Presentation av Projekt Alkohol- och Drogsamordnare har ägt rum inom olika verksamheter, såsom kommunala förvaltningar, föreningslivet, näringslivet, kyrkan, Polismyndigheten, Försäkringskassan, hälso- och sjukvård, i Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner. En del verksamheter har p.g.a. tidsbrist eller andra orsaker inte tagit del av projektpresentationen. Under presentationsmöten har de olika verksamheterna getts möjlighet att utse nyckelpersoner men alkoholoch drogsamordnarna har även till viss del styrt valet. Urvalet har skett utifrån tanken att få en så bred och heltäckande bild som möjligt. Rapporten består av intervjupersonernas uppfattning om det förebyggande arbete som äger rum i kommunerna. Citaten i kartläggningen är baserade på uttalande från intervjupersoner inom olika verksamheter. Nyckelpersonerna har intervjuats utifrån strukturerade färdigställda intervjumanualer, se bilaga 1-6. Telefonintervjuer har ägt rum med företag inom Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner i syfte att diskutera policydokument och handlingsplaner. Nätverk, som exempelvis Drogrådet (s. 11) i Simrishamns kommun, har getts möjlighet att besvara enkät avseende nätverkets mål, uppbyggnad, handlingsplaner. Delen Samhällets ansvar och resurser omfattar enbart intervjupersonernas bild av det förebyggande arbetet inom alkohol- och drogområdet. Under kartläggningen har goda exempel lyfts och vissa förslag på förändringar getts. Inventeringen skapar därmed en grund för det fortsatta förändringsarbetet. En del av inventeringen har även bestått av Alkohol- och drogsamordnares deltagande i arrangemang i olika ungdomsmiljöer. Projektperioden har också ägnats åt att träffa föräldrar i olika sammanhang. Det ska understrykas att det säkerligen finns ytterligare förebyggande arbete som äger rum i de tre kommunerna och som inte dokumenterats i kartläggningen. Definitioner Droger Det finns många olika typer av droger i vårt samhälle, både legala och illegala. Synen på vad som är en drog samt vad som kännetecknar en drog skiljer sig mellan olika sammanhang. I det lokala drogförebyggande arbetet är det viktigt att ha en tydlig definition, dels för att undvika missförstånd, men även för att kunna formulera gemensamma och tydliga mål. Det förebyggande arbetet måste utgå utifrån ett helhetsperspektiv och den verklighet som omger våra kommuninvånare, därför har vi valt att inkludera legala och illegala droger i samma definition: 6

7 Med droger avser vi sådana substanser som är beroendeframkallande och/eller sinnesförändrande såsom tobak, alkohol, narkotika, som cannabis, centralstimulantia, opiater, hallucinogener och bensodiazepiner, samt lösningsmedel och dopingpreparat. Eftersom inga personer under 18 år får använda de legala drogerna räknas all användning av droger, legala eller illegala, bland ungdomar som missbruk. Prevention Enligt Sven Andreasson (2002) genomförs prevention definitionsmässigt innan problem uppstår, det vill säga syftet är att förebygga eller begränsa problem. Bäst sker detta genom att eliminera eller reducera orsakerna till problem. Främjande/förebyggande Bjarne Olsson (2001) beskriver främjande arbete såsom att bygga vidare på det som redan fungerar och målgruppen kan exempelvis vara samtliga elever på en skola, hela idrottsföreningen, samtliga anställda på en arbetsplats. Det är alltså inget konstaterat problem som är utgångspunkten utan de friskfaktorer som gör att människor utvecklas och mår bra. På samhällsnivå handlar det om att utveckla och bygga vidare på de strukturer som gör att drogkonsumtionen hålls tillbaka. Att förebygga handlar däremot om att genomföra insatser som syftar till att undvika problem. Målgruppen är mer definierad jämfört med främjande arbete och förhoppningsvis även det man vill förebygga. Man måste därför veta vilken målgruppen är, vilka förändringar man förväntar sig samt målet med verksamheten. Primärprevention Bjarne Olsson (2001) definierar primärprevention som allmänna åtgärder och dessa kan t.ex. handla om att begränsa tillgängligheten av alkohol med hjälp av prispolitik, kommunens tillståndsprövning av servering av alkohol och tillsyn. Det vill säga, lagstiftare och politiska församlingar påverkar tillgängligheten. Åtgärder som påverkar efterfrågan är påverkan av konsumentledet och här spelar främjande insatser en viktig roll. Lärare, föreningsaktiva och personal på arbetsplatser som möter större grupper av människor är viktiga aktörer på den primärpreventiva arenan. Sekundärprevention Sekundärprevention handlar om riktade insatser till dem som riskerar att utveckla missbruk. Gruppen är alltså definierad, avgränsad, och består av en person eller grupp vars beteende visar på risker för en allvarlig problematik. Det kan handla om ungdomar som skolkar, dricker alkohol i låg ålder, röker eller vuxna som har återkommande frånvaro från arbetet eller högkonsumtion av alkohol. Tertiärprevention Den sista preventionsnivån kallas för den tertiära. Behandling av individer som har tydliga problem med sitt missbruk är ett exempel på tertiärprevention. Insatserna riktar sig främst till enskilda personer och är mer omfattande än övriga preventionsnivåer. Aktörer kan vara socialtjänst, psykiatri samt speciella verksamheter inom skolan och sjukvården. 7

8 Nationell utveckling Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt och det finns indikationer på bland annat sänkt debutålder, ökad användning av droger, rattfylleri. Det har även skett en förändring av dryckesmönstret mellan de nordiska och kontinentala europeiska länderna. Tidigare var vårt förhållningssätt till alkohol vitt skilt, med en uppdelning av öl-, vin- och spritländer, men idag närmar vi oss varandra på många olika sätt. Dock väljs inte ett konsumtionsmönster, t.ex. den kontinentala dryckeskulturen, utan det tidigare berusningsdrickandet adderas med det kontinentala. Förutsättningarna för en restriktiv nationell alkoholpolitik har också förändrats i flera avseende sedan Sveriges EU-inträde Danmark sänkte spritskatten i oktober 2003 och Finland sänkte alkoholskatten i början av Kontrollinstrumentet tillgänglighet har därför minskat sin betydelse då tillgängligheten till alkohol har ökat, bl.a. genom ökade införselkvoter, speciellt sedan den 1 januari I Sverige har alkoholskatten sänkts på starköl och vin och ytterligare sänkningar av spritskatten diskuteras. Systembolagets öppettider har utökats och i flera butiker har även självbetjäning införts. Bag in box-viner, alkoläsk och starkcider är nya produkter som påverkar våra konsumtionsvanor. Ytterligare faktorer som påverkar tillgängligheten är det ökade antalet serveringstillstånd (se Samhällsdiagnos 2004 s. 26) samt en utökning av restaurangernas öppettider. Dock är för närvarande åldersgränserna för servering på restauranger (18 år) och för inköp av alkohol i livsmedelsaffär (18 år) och på Systembolaget (20 år) fortfarande ett verkningsfullt instrument i den svenska alkoholpolitiken. För att möta de förändrade förutsättningarna för den nationella alkohol- och narkotikapolitiken har riksdagen antagit två nationella handlingsplaner, Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20) och Nationell handlingsplan mot narkotika (prop. 2001/02:91). Målsättningen för förebyggande arbete avseende alkoholskador ska, enligt Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20), även fortsättningsvis vara att reducera alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Detta uppnås bl.a. genom att förhindra att människor blir storkonsumenter och påverka storkonsumenternas dryckesbeteende. Ett flertal delmål prioriteras såsom ingen alkohol i trafiken, på arbetsplatsen eller under graviditet. Uppväxten ska vara alkoholfri och alkoholdebuten ska skjutas upp. Berusningsdrickandet ska minska och det ska finnas fler alkoholfria miljöer. Den illegala alkoholhanteringen ska också undanröjas. Målsättningen i Nationell handlingsplan mot narkotika (prop. 2001/02:91) är som tidigare ett narkotikafritt samhälle. Målet ska nås genom minskad nyrekrytering av missbrukare, förmå fler missbrukare att upphöra med sitt missbruk samt minska tillgången på narkotika. Bland delmålen nämns en narkotikafri uppväxt och att ungdomar ska förmås att aldrig ens prova narkotika. Enligt Mobilisering mot narkotikas årsrapport 2004 har priset på gatan för narkotika sjunkit relativt kraftigt under den senaste 15-årsperioden. Samtidigt har det skett en ökning av Tullens och Polisens beslag. 8

9 Narkotikabrott hör till de brottskategorier där antalet anmälda brott både påverkas av polisens och tullens resurser samt tillgången av narkotika på den illegala marknaden. Antal beslag hänger samman med de båda myndigheternas resurser och prioriteringar av insatser men sjunkande priser och ökade beslag signalerar ändå att en utbudsökning har skett. Allra lägst är priserna generellt i de sydligaste länen, i synnerhet i Skåne. Narkotika får även ses som en av få varor som över tid faktiskt blivit billigare. Lokal utveckling Det finns en stor acceptans för alkohol i de tre kommunerna, såväl bland vuxna som unga, och fenomenet är väl utbrett det dricks mycket. En föreningsledare uttrycker: Här på Österlen dricker vi så mycket som möjligt, så starkt som möjligt och så snabbt som möjligt. I intervjuerna framkommer en stor oro gällande ungdomars ökade alkoholkonsumtion som upplevs ha krupit allt längre ner i åldrarna. Alkoholen är mycket lätt att få tag på och det finns införselsprit i allt större mängd. I flera av intervjuerna berättar representanter från skilda verksamheter om att såväl gammal som ung med ett enkelt telefonsamtal kan beställa alkohol för leverans direkt till dörren eller annan överenskommen plats. Närheten till våra grannländer innebär att det numera är vanligt med välfyllda privata lager av alkohol i källare och garage. Annonser i våra skånska tidningar lockar med mellandagsreapriser på alkohol i kombination med billiga båtbiljetter. Inköpsresor till våra grannländer har för många blivit en trevlig utflykt. Resorna kan vara ekonomiskt lönsamma även för dem som bor längre norrut i landet. I Skåne förekommer en mycket omfattande svartspritförsäljning samtidigt som spritförsäljningen på Systembolagen i Skåne, Blekinge och Halland under december 2004 minskade med 9,6 procent medan vin- och starkölsförsäljningen ökade. Under året 2004 minskade försäljningen i Systembolagets butiker i Skåne med totalt sett 16,9 procent. Trots förändringen med generösa införselkvoter finns hembränt kvar i vissa delar av Sverige och den traditionen delar vi bl.a. med kommuner i norra Sverige. Hembränt har, enligt vad som framkommit i intervjuerna, minskat i omfattning under de senaste 4-5 åren. I Ystads Allehanda stod att läsa att: Runt huset stod en omisskännlig doft av mäsk. Det blev hembrännarens fall. Olika sorters narkotika finns på marknaden och enligt polisen är priserna är låga. Det finns en medvetenhet hos ungdomarna om var de kan få tag på narkotika, vilket även drogvaneundersökningen 2003 vittnar om, se diagram s

10 Fråga: Vet du någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? Urval: Både män och kvinnor, Grundskola åk. 9, Hemkommuner: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla, Alla rektorsområden/skolor Totalt antal personer: Antal personer Nej, ingen Ja, tror det Ja, vet säkert Ej svarat 3 Vi vet att 80 procent av dem som testar narkotika för första gången är berusade, enligt CERUM:s föreläsning , Folkets Park, Tomelilla. Därför finns all anledning att kraftsamla för att minska berusningsdrickandet. För Sjöbos del har det från föräldrarna vid flera tillfällen uttalats en oro för den ökande förekomsten av heroin som förekommer bland tonåringar. En grupp föräldrar tog i december 2004 initiativ till diskussionsmöten där man bjöd in ansvariga från socialtjänsten, polismyndigheten, Länsstyrelsen, Tull, sjukvården och Alkohol- och drogsamordnare. Samhällets ansvar och resurser I de nationella handlingsplanerna betonas att det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet måste samordnas. Det kommunala ansvaret för bland annat det förebyggande arbetet slås fast samtidigt som det konstateras att hälso- och sjukvården har ett ansvar för att förebygga ohälsa. Också samarbete med näringslivet och frivilligorganisationer är av stort värde. Särskilt betonas behovet av att stimulera utvecklingen av målinriktade, samordnade och förebyggande insatser lokalt som utvecklas gemensamt av kommuner och landsting, i nära samverkan med centrala och regionala och nationella myndigheter. Mobilisering mot narkotika har i uppdrag att initiera och samordna insatserna mot narkotika på nationell nivå och Björn Fries är nationell samordnare för detta arbete. 10

11 Socialtjänst Enligt Socialtjänstlagen 3 kap. 7 ska socialnämnden arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. I socialtjänstlagen betonas också att socialtjänsten bör arbeta med både strukturinriktade insatser, allmänt inriktade insatser och individuella insatser. Simrishamns kommun I Simrishamns kommun finns i socialtjänstens regi bl.a. KAK-huset och Ungdomsgruppen som bl.a. arbetar förebyggande. Inom KAK-husets verksamhet arbetar man i förebyggande syfte tillsammans med Barnavårdscentralen (BVC), Mödravårdscentralen (MVC) och kyrkan. Ungdomsgruppen till vilken fältassistenten är knuten arbetar förebyggande men även behandlande. Det förebyggande arbetet sker i samverkan med Jonebergskolans skolidrottsförening i form av Volleybollträning. Ett led i samarbetet var Volleybollturneringen som landslagets damlag medverkade i Valborgsmässoafton Syftet var att skapa en motkraft i samhället mot alkohol och andra droger bland ungdomarna. Onsdagsklubben, som bedrivs i Jonebergskolans elevrum, vänder sig till årskurs 4-6 och syftar bl.a. till att skapa kontakt med barnen på ett tidigt stadium. Fältassistenten besöker också kommunen högstadieskolor och gymnasieskola varje vecka i syfte att hålla sig ajour med dagsläget och ha kontakt med kommunens ungdomar. Drogrådet är ett nätverk bestående av skolsköterskor, kuratorer, polis, lärare, biträdande rektor samt behandlingsassistenter och fältsekreterare från Ungdomsgruppen. Drogrådets arbetsuppgifter är att förankra handlingsplan i respektive nämnd och organisation, revidera befintlig handlingsplan, samordna informationsträffar, vara stödgrupp till lärarna, samarbeta med Benka-Dí som är kommunens kulturcenter för ungdomar, samt vara uppdaterade, det vill säga, kompetensutveckling för egen del. Sjöbo kommun Socialförvaltningen ingår i Familjeförvaltningen där Råd och stödenheten arbetar med förebyggande insatser. Fältsekreterarna, som arbetar i Råd och stödenheten, är två och har som målsättning att arbeta förebyggande men också med behandling. Samverkan sker med elevhälsoansvarig/-samordnare, fritidsgårdarna, VISBOO (nattvandrare), skolpersonal och andra aktörer som arbetar med eller kring ungdomar. Sommaren 2004 hade fältsekreterare tillsammans med familjebehandlare Sommarverksamhet för en tjejgrupp, ålder år, och en killgrupp år. Syftet med verksamheten var att fånga upp barn och ungdomar i riskzon och motivera till aktivitet inom föreningslivet med fokus på sociala färdigheter. Tomelilla kommun Arbetsformerna för det förebyggande arbetet kommer att utvecklas i den nyligen gjorda omorganisationen. Ansvaret vilar på Team Stöd & Lärande. 11

12 Skola Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut och Myndigheten för skolutveckling (tidigare Skolverket) uppdraget att tillsätta en arbetsgrupp som ska se över det alkohol- och drogförebyggande arbetet i skolan. Målet är att kommunerna tar ansvar för att stimulera skolorna att skapa handlingsplaner för att främja elevernas hälsa och förebygga bl.a. alkoholskador, drogmissbruk. Simrishamns kommun Det förebyggande arbetet på en del skolor, oftast i lägre årskurser F-6, består av övningar i syfte att stärka barnen. Att barnen medvetandegörs, lär sig ta ansvar för sina handlingar och blir stärkta i jaget. En årskurs på en av kommunens F-6-skolor använder sig av det strukturerade materialet SET (social emotionell träning). Filmen Typ... Key West? används i de högre årskurserna på kommunens högstadieskolor i upplysningssyfte. Inom Simrishamns kommun arbetar Kulturpedagogiskt centrum, KPC, med film, konst, drama etc. KPC är en del av Kulturenheten, tidigare Kommunala Musikskolan. Inom Kulturenheten talar man om vikten av att stärka barn och ungdomars självkänsla bl.a. genom dans och musik. Målet är att det ska finnas kulturverksamhet för barn och att dessa ska få en viss upplevelse. Kulturskolan genomförde också en SÖSK-konsert Gala i sydost hösten 2004 där musicerande barn och ungdomar från de fem kommunerna tillsammans bildade en stor orkester med konsertframträdande. I skolsköterskornas hälsosamtal med eleverna ställs frågor om rökning, alkohol och narkotika samt om man vill sluta. Hälsosamtalen som äger rum i årskurs fyra, åtta samt på gymnasiet omfattar mat, sömn, familj, trygghet, skola etc. Ett verktyg är Sluta röka -grupper för rökande årskurs 7-9-elever som skolsköterskan ibland ansvarar för tillsammans med kurator. Inom Simrishamns kommun arbetar man efter Drogrådets handlingsplan. I den nya skolplanen står det inte direkt skrivet om förebyggande arbete, d.v.s. tobak, alkohol och narkotika nämns inte, utan man betonar vikten av delaktighet och inflytande. Sjöbo kommun Det förebyggande arbetet på en del skolor, oftast i lägre årskurser F-6, består av övningar i syfte att stärka barnen. Att barnen medvetandegörs, lär sig ta ansvar för sina handlingar och blir stärkta i jaget. Filmen Typ... Key West? används på många av skolorna i i upplysningssyfte. I intervju med en kurator framkom det att då en skola bjudit in f.d. missbrukare så var ungdomarna kritiska till metoden. Sjöbo kommun har i varje rektorsområde anställt elevhälsoansvariga/-samordnare. Arbetsuppgifter består bl.a. av att arbeta förebyggande, samordna kring eleven, starta processer, samverka och ha erfarenhetsutbyte med övriga rektorsområden. 12

13 I en samverkansgrupp, Sjöbo kommun, med bl.a. personal från Råd och stödenheten samt fritidsgårdarna har arbetet påbörjats avseende Alkohol- och drogpolicy för kommunens skolor och fritidsgårdar. Alla vet vad som gäller på fritidsgården, det borde vara så överallt, även i skolan! Tomelilla kommun Det förebyggande arbetet på en del skolor, oftast i lägre årskurser F-6, består av övningar i syfte att stärka barnen. Att barnen medvetandegörs, lär sig ta ansvar för sina handlingar och blir stärkta i jaget. Filmen Typ... Key West? används på många av skolorna i upplysningssyfte. En skolledare berättar: Vi har passerat den tid då vi använde överlevande narkomaner i undervisningen. I Tomelilla har kultur- och dramapedagog samt kurator arbetat med Forumteater utifrån Hälsofrämjande skolas tankegångar. Olika problemsituationer har utspelats av skådespelare för elever i årskurs 4 och 6 samt föräldrar har getts möjlighet att stoppa föreställningen och rätta till beteendet. Kultur- och drama pedagog och kurator inom Resursenheten, Team Stöd & Lärande, tillsammans med F-6-skolorna arbetat med Forumteater och dramaövningar för elever och föräldrar. Sluta röka -grupper, som skolsköterskan leder själv eller tillsammans ned kurator, erbjuds till rökande årskurs 7-9-elever. Inom Tomelilla kommun finns det för årskurs 7-9 Åtgärdsprogram mot droger och tobak. Sydskånska Gymnasieförbundet Österportskolan vill vara effektiv och enhetlig i sitt arbetssätt då elever använder droger. Det är skolans mål att alla vuxna är överens om vad som gäller och har ett gemensamt förhållningssätt. Syftet med en alkohol- och drogpolicy är att få struktur för ett långsiktigt och framgångsrikt förebyggande arbete. Det finns dock svårigheter med att ägarkommunerna hanterar problematiken på olika sätt. En skolledare uttrycker att: Policy för gymnasiet är det inget fel på förutom att man inte jobbar efter den i kommunerna. Österportskolan har tidigare bjudit in ägarkommunerna i syfte att sammanställa en gemensam handlingsplan. Alla kommuner deltog inte i mötet. Andra åsikter från gymnasieskolan är fördelarna med att ha kunskap om ungdomarnas tidigare erfarenheter gällande förebyggande arbete från grundskolan i ägarkommunerna. Förhoppningen är att SÖSK (Sydöstra Skånes kommuner) närmar sig varandra och skapar en gemensam grund i detta arbete. 13

14 Bollerups Naturbruksgymnasium På skolan arbetar fritidsledare, kurator, internatansvarig och skolsköterska tillsammans med föräldrar och elevråd med förebyggande insatser och upprättandet av konkret handlingsplan. Alkomätare är också inköpt. Skolans ANT-undervisning (Alkohol, Narkotika, Tobak) är återkommande och diskussionerna utgår från elevernas vardag. Undervisningen förändras över tid utifrån de erfarenheter som görs. Personalens mål är att vara uppdaterad om effektiva metoder för att främja hälsa och förebygga missbruk. Skolans ansvar gentemot föräldrar är en angelägen fråga, speciellt med tanke på skolans internatverksamhet. Ungdomsmottagningen finns numera på skolan en dag i veckan. Kultur & Fritid Under rubriken Kultur & Fritid sker indelning av intervjumaterialet utifrån område, inte kommunindelning. Politiska-/fackföreningar Centerkvinnorna anordnade visning av filmen Typ Key West? och diskussionskväll. I diskussionspanelen medverkade skådespelare från filmen, polis och alkohol- och drogsamordnare. LO i Simrishamns kommun har bjudit sina medlemmar till temakvällar avseende alkohol och narkotika där alkohol- och drogsamordnare medverkat. En av de fackliga organisationerna i Tomelilla kommun har bjudit medlemmarna på inköpsresa till Tyskland. Studieförbund Flera studieförbund arbetar utifrån ett förebyggande perspektiv, bl.a. i form av föräldragrupper. Föräldracirklar har under hösten 2004 genomförts i Vuxenskolan Österlens regi i Simrishamn. Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV, har tagit fram ett eget material Ung och kung till föräldragrupper. Medborgarskolan i Ystad har tidigare arrangerat föreläsningsserien Uppgift förälder. Studiefrämjandet Östra Skåne samverkar med musikföreningen RIFF och Benka- Dí inom ramen för projekt Grogrund & Drivkraft, se rubriken Musik s. 16. Samma studieförbund ansvarade för utbildning till nattvandrare, se Nattvandrare s. 15. Kommunala fritidsgårdar Fritidsgårdarna i de tre kommunerna bedriver öppen verksamhet under eftermiddagar och kvällar. Sjöbo kommun har kommunala fritidsgårdar i Sjöbo, Blentarp, Vollsjö och Lövestad. Simrishamn och Tomelilla kommuner har fritidsgårdar drivna i kommunal regi i tätorten. Målsättningen för verksamheten är bl.a. att nå och skapa sysselsättning för de ungdomar som inte fångats upp av övrig föreningsverksamhet samt att få dessa delaktiga i fritidsgårdens verksamhet. 14

15 Föreningslivet Enligt Nationella handlingsplan för att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20) har föreningslivet en viktig fostrande roll och kan utgöra ett kompletterande stöd om man t.ex. har besvärliga hemförhållande. Föreningar bör i möjligaste mån ha en klar policy i alkoholfrågor. Av den bör det framgå att all verksamhet där minderåriga deltar, inklusive resor och föreningsfester, är alkoholfri och att vuxna som deltar beaktar detta. Riksidrottsförbundet ställer sig bakom samhällets mål att minska alkoholkonsumtionen och framför allt senarelägga ungdomars alkoholdebut. Som landets i särklass största ungdomsrörelse anser man sig ha ett stort medansvar när det gäller idrottsungdomars alkoholvanor. Utgångspunkten är att idrotten ska utgöra en trygg miljö också ur alkoholsynpunkt och föräldrar ska med förtroende kunna låta sina barn delta i föreningslivet. Detta ställer krav på idrottens ledare, som i sin samvaro med barn och ungdomar måste vara medvetna om sin roll som vuxna förebilder. Detsamma gäller tobaksrökning och snus som idrotten på olika sätt arbetar för att minska. Förutom att frågan tas upp i ledarutbildningen är det också en medveten strävan att skapa helt rökfria idrottsmiljöer inomhus och rökfria zoner utomhus. Handslaget, är från Riksidrottsförbundet, en extra statlig satsning på barn- och ungdomsidrott. En miljard kronor kommer under en fyraårsperiod att fördelas till projektverksamhet och de krav som ställs är att föreningen genomför projekt med inriktning mot ökad jämlikhet (alla ska ges möjlighet att träna), minskade avgifter, satsande på flickors idrottande, deltagande i kampen mot droger samt samverkan med skolan. En del av de föreningar som hittills erhållit projektmedel är Föreningen Tomelilla Sportskyttar, Jonebergsskolans Skolidrottsförening samt Simrishamns Segelsällskap. Det finns ytterligare föreningar som planerar för projektansökan. Under hösten 2004 har Skåneidrotten tillsammans med kommunernas Fritidsförvaltning eller motsvarande bjudit in till Mötesplats för barn- och ungdomsledare. Träffarna i Simrishamn och Tomelilla kommuner var välbesökta dock fick träffen i Sjöbo kommun ställas in p.g.a. för få anmälda deltagare. Frågor som diskuterades var t.ex. vad idrotten kan göra i det drogförebyggande arbetet samt den viktiga rollen som tränare, ledare och coach. Yngre ledare erbjöds utbildning avseende ledarrollen. Friluftsfrämjandet och KFUM/KFUK-scouterna i Sjöbo kommun är några av de föreningar som verkar för en drogfri miljö. Inom verksamheterna förekommer ingen alkohol även då det gäller ledarträffar och läger. Uthyrning av scouternas klubbstuga, i form av festlokal, äger inte rum eftersom man inte vill förknippas med alkohol. Nattvandrarföreningarna i Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner är kopplade till riksnätverket Nattvandrare i Sverige. Föreningarna i Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner har i samarbete med Studiefrämjandet Östra Skåne genomfört en utbildning utifrån huvudorganisationens riktlinjer. Utbildningen har bl.a. bestått att ämnen som lag och rätt, drogtecken och symtom, besök av f.d. fältsekreterare. 15

16 Förenings- och föräldradrivna fritidsgårdar I ett flertal byar i Simrishamn och Tomelilla kommuner driver föreningar och/eller föräldrar fritidsgårdar, ibland i en av kommunen ägd lokal. Viktig policy för dessa föreningar är att verksamheten ska vara öppen för alla och gratis. Med avsikt att väcka barnens intresse för nya aktiviteter har en fritidsgård i Simrishamns kommun genomfört speciella temakvällar i syfte att presentera andra föreningars verksamheter. I Simrishamns kommun har det på initiativ av Kultur- och Fritidsförvaltningen genomförts träffar tillsammans med de föreningsdrivna fritidsgårdarna. Trots en mindre uppslutning vill gärna föreningsrepresentanterna fortsätta med detta i någon form. Unga idéer och miljöer I kartläggning beskrivs det förebyggande arbetet i form av olika barn- och ungdomsmiljöer, ungdomsinitiativ samt demokratiarbete i de tre kommunerna. Demokrati Demokrati-Tomelilla, där barn och ungdomar från grundskolan diskuterade, tillsammans med alkohol- och drogsamordnare, sina tankar och idéer om förebyggande arbete i syfte att undvika missbruk. En deltagare uttryckte att det handlar om att verkligen bestämma sig. För att hantera frågan om alkohol och droger på bästa sätt är det en fördel att ha ett bra självförtroende, uttryckte en ungdom, och fortsatte sedan med att vi behöver vuxnas hjälp med detta. I Simrishamn genomförs en satsning där ungdomsdemokratin sätts i fokus. I form av Ungdomsomröstning samverkar Ungdomsrådet och Benka-dí för att samtliga elever i kommunen ska ges möjlighet att vara delaktiga i en demokratisk process. Under hösten 2004 har ungdomar träffats för att samla krafter och skapa nätverk inom olika områden. Ungdomarna har getts möjlighet att lämna förslag på hur de vill använda summan kr. De tre förslag som fått flest röster får en budget på kr. Resultatet av ungdomsomröstningen kommer att presenteras för berörda kommunala tjänstemän, politiska nämnder och kommunstyrelse. Av Ungdomsrådet totala budget på kronor disponeras kronor till denna satsning. Musik Grogrund & Drivkraft är ett projekt som musikföreningen RIFF, som tillsammans med Studiefrämjandet Österlen och Benka-Dí, ansvarar för. Målgruppen är ungdomar i åldern år i Simrishamn och Tomelilla kommuner. Syftet är att ge ungdomar en grundläggande kompetens i arbetet att arrangera konserter samt möjlighet till utbyte med musiker. I projektet arbetar man också aktivt drogförebyggande då man ser det som en förutsättning för att nå framgång. Drogfritt är såväl en arbetsmiljö- som en säkerhetsfråga i branschen. Ett musikarrangemang ska kunna jämföras med vilken arbetsplats som helst, vilket innebär att såväl artister som arrangörer ska vara drogfria. 16

17 Drag utan droger Simrishamns kommun bedriver sedan 1987 Drag utan droger, ett drogfritt disco för högstadie- och gymnasieungdomar. Samverkansgruppen, med ansvarar för arbetet kring discot, består av personal från Barn & Utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kultur & Fritidsförvaltningen, Lions, Nattvandrare, Föräldraföreningarna Jonebergskolan och Korsavadsskolan samt föräldrar från kommunens högstadieskolor. Under kvällen vandrar föräldrar och andra vuxna i Simrishamn. Utifrån sitt arbete med rutiner och ramar för arrangemanget har man med gemensamma ansträngningar lyckats att skapa en attraktiv nöjesmiljö för ungdomar i Simrishamns kommun. Samtliga ungdomar får blåsa i alkoholmätare och kontroll av väskor och dylikt äger rum. Rökning är tillåten utanför lokalen. Kvällen avslutas med gratis bussresa hem. Det har under det senaste året varit turbulens kring diskotekets fortlevnad p.g.a. ekonomin, det vill säga ersättning till personal från Barn- och utbildningsförvaltningen. Samarbetsgruppen har ansökt och beviljats medel från Lions och Baskemölla Helnykterhetsförening. Politiker i de olika nämnderna har engagerats i frågan. Sommarfestival Sommarfestivalen i Simrishamns kommun är ett arrangemang, av och för ungdomar, som äger rum i Brunnsparken under skolavslutningskvällen. Årets upplaga med musik av lokala förmågor samt band utifrån lockade många barn, ungdomar och vuxna till Brunnsparken. Under kvällen fanns personal från Benkadí, Ungdomsgruppen, Kultur- och Fritidsförvaltningen på plats tillsammans med Nattvandrare och föräldrar. Olika vuxna rör sig i Simrishamns tätort och besöker även stranden. Under kvällen talade polisen med ungdomarna, beslagtog alkohol och ingrep då någon ungdom var berusad. Arrangemanget startade som ett initiativ för att bryta trenden med ungdomsfylleri och sammanhörande våldsinslag på Borrby strand. Hiphopshow Showen i Sjöbo kommun anordnades av och för ungdomar och ägde rum under en dag. Showen innehöll allt från trolleri till dans. Ungdomar genomförde fyra föreställningar under skoltid och hade under kvällen en längre show på Florabiografen under kvällen. I planeringsarbetet fanns fältsekreterare till hands som ett stöd för ungdomarna. Tingvalla Tingvalla, Tomelillas nöjesplats, lockar ungdomar från stort sett hela Skåne, ibland även från Småland och Blekinge. Bussar går från många av de skånska orterna till Tingvalla. Åldersinriktningen år innebär att ungdomar över 18 år har möjlighet att genom legitimering vistas i Grottan som även har en bar. En stor del av ungdomarna, är berusade då de anländer och har även flaskor med sig i person- och taxibilarna. Polisen är aktiva och omhändertar alkohol och skriver rapporter. Många nattvandrare från Tomelilla och Sjöbo kommun finns på plats. Ungdomar rör sig i kvarteren för att dricka upp den sista alkoholen. Grannar till Tingvalla har vid flera tillfällen klagat och i intervjuerna har svårigheten framkommit att det är svårt att få en vilsam hemmakväll. En granne berättar att: 17

18 Vi grannar har hjälpt fulla ungdomar och ringt deras föräldrar. Vi har även försökt att påverka vad vi kan såsom grannar. Vi har träffat kommunen och polisen men det har inte lett till någon förändring.// Det är inte vanligt med vuxna som rör sig i kvarteren. Av de vuxna som finns på plats står de flesta utanför entrén. Tyvärr är det så att de yngre stör mest. En samverkansgrupp, bestående av Tingvallas ägare, polisen, fältsekreterare och nattvandrare från Tomelilla och Sjöbo kommuner bildades hösten 2002 i syfte att minska fylleriet och införa ålderskontroll. Åtgärderna bestod bl.a. uppvisade av legitimation (även på bussarna) samt kontroll av berusningsgrad. Under en tid fungerade detta för att sedan återgå till i stort sett som tidigare. Föräldrar Föräldrar har den största möjligheten att påverka sina barn. Föräldrarollen Diskussioner om föräldrarollen har varit en gemensam nämnare för i stort sett samtliga intervjuer. Gränssättningsproblematiken kan vara svår då barnet t.ex. säger men alla andra får ju! Sådana majoritetsmissförstånd förekommer i olika sammanhang. Föräldrars svårigheter och dilemman kan handla om tidsbrist men även rädslan att göra fel, vilket ibland resulterar i att inte alls agera. Det är också viktigt att ett barn har fler vuxna än föräldrarna i sin närhet, vilket innebär att andra vuxna kan stötta barnet under uppväxten. En intervjuad ser positivt på familjekonstellationer som innebär att ett barn har fler vuxna än bara de biologiska föräldrarna omkring sig, vilket innebär att fler vuxna kan finnas som stöd under uppväxten. Alla kommuninvånare och anställda kan fylla en viktig funktion som en betydelsefull annan person under barns uppväxt. Personal inom förskolan berättar om en tydlig förändring som skett över tid, att föräldrarna lämnar över ansvaret på personalen för att undvika konflikt med barnen. Föräldrar kan också vägra att inse att barnet har svårigheter. Barnen befinner sig på förskolan i större omfattning jämfört med tidigare, idag är det inte ovanligt att föräldrar lämnar barnet för städa eller handla. En förskollärare ställer sig frågan: Var börjar föräldrarnas ansvar och var börjar vårt? Bjudvanor Föräldrars inställning och attityd till alkohol som är en mycket stor och betydelsefull faktor för ungdomars alkoholvanor. En kommunal tjänsteman oroas av vuxnas liberala inställning till alkohol och att barnen ska lära sig dricka hemma, uttrycker: Barn gör som vuxna gör. Attityden är att lära sig dricka hemma, föräldrarna bjuder hemma. En yrkesgrupp som är verksam på kvällar och där människor träffas är taxichaufförer. En taxichaufför med lång yrkeserfarenhet är bekymrad över att föräldrar i så stor utsträckning accepterar att ungdomar dricker. Det största problemet är att det är legalt att sitta hemma hos föräldrarna och supa. 18

19 En stor del av våra ungdomar i Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner får, enligt drogvaneundersökningen 2003, tillgång till alkohol av sina egna föräldrar, se tabell nedan. Hur många årskurs 9-elever får alkohol av föräldrarna? Får sprit Får vin Får starkcider Får starköl Får mellanstark cider Får folköl Totalt antal: 487 elever Tillsyn Kommunen har, tillsammans med polismyndigheten, ett tillsynsansvar inom alkohol- och tobaksområdet. Länsstyrelsen har direkt ansvar som regional tillsynsmyndighet och Statens folkhälsoinstitut är den centrala tillsynsmyndigheten. Tillgängligheten av alkohol styrs av alkohollagen, som är en skyddslagstiftning, och syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar. För att få sälja folköl (klass II, i detaljhandel eller servering) krävs att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal med stöd av 22 3 stycket livsmedelslagen (1971:511). För livsmedelshandlare och andra med folkölsförsäljning finns kravet på anmälan till kommunen men också egentillsynsprogram, ett för verksamheten lämpligt program. Om inte detta sker så är företaget förbjudet att sälja folköl. Även tobaksförsäljning ska anmälas till kommunen som ges möjlighet att för detta ta ut en årlig tillsynsavgift, i likhet med för folkölsförsäljning. De tre kommunerna - Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla - har olika organisationer gällande tillståndsgivning och tillsyn av tobak, folköl och alkohol. En första samverkansträff har ägt rum med de tre kommunernas alkoholhandläggare, livsmedels-/miljöinspektörer, tillsynspersonal och alkoholoch drogsamordnare. Gemensamma aktiviteter har redan ägt rum, t.ex. Simrishamn och Tomelilla kommuners alkoholhandläggare bjöd under våren 2003 till gemensam krögarträff. Simrishamns kommun Det är livsmedelsinspektören i Simrishamns kommun ansvarar för tillsyn av både livsmedel och folköl. Tillsynsarbetet sker i samverkan med alkoholhandläggaren och med detta arbetssätt kontrolleras såväl tobaks- som alkoholförsäljningen samtidigt. I Simrishamns kommun är det alkoholhandläggaren, Socialförvaltningen, som utreder serveringstillståndet och socialnämnden fattar beslut utifrån underlaget. 19

20 Alkoholtillsynen bedrivs av samma handläggare och sker även tillsammans med polis vilket bl.a. lett till minskat antal polisanmälningar. Det är enbart polismyndigheten som har befogenhet att kontrollera legitimation på plats. Sjöbo kommun I Sjöbo kommun ansvarar livsmedelsinspektören för tillsyn av både livsmedel och folköl. Utredare inom Myndighetsenheten, Familjeförvaltningen, ansvarar för framtagande av det underlag som Kommunstyrelsen fattar beslut utifrån. Tillsynsansvaret åligger andra handläggare inom Råd och stödenheten. Skattemyndigheten har funnits på plats i Sjöbo kommun, i samband med tillsynsbesök, i syfte att kontrollera kassaregister. Tomelilla kommun I Tomelilla kommun ansvarar alkoholhandläggaren för tobak, folköl och alkohol. Det är också samma handläggare som utreder och framställer beslutsunderlag till Kommunstyrelsen samt har tillsynsansvar. Dock har livsmedelsinspektören enbart ansvar för offentliga miljöer. Skattemyndigheten har funnits på plats i Tomelilla kommun, i samband med tillsynsbesök, i syfte att kontrollera kassaregister. Svårigheter som framkommer är kombinationen av rollen som tillståndsgivare i förhållande till rollen som kontrollant. Tillsynen är den del av arbetet som ofta får stå till sidan då många av alkoholhandläggarna arbetar med andra arbetsuppgifter. Polis Polisen talar om det viktiga arbetet att, enligt Nationella handlingsplanen mot narkotika (prop. 2001/02:91), stoppa nyrekryteringen. Det brottsförebyggande arbetet inom polisen är en av de tre verksamhetsinriktningar som ska prioriteras under Lokala Brottsförebyggande råd finns i samtliga tre kommuner och drivs i kommunal regi. Representant från polismyndigheten medverkar i arbetet. God kontakt med t.ex. skolpersonal underlättar polisens arbete. Vissa skolor ser det positiva med att polisen rör sig på skolan medan andra upplever motsatsen. Då polisen kör hem berusad ungdom är det inte helt ovanligt att föräldrarna tillhandahållit alkoholen men detta framkommer inte vid samtalet. Däremot berättar gärna ungdomarna om detta vid senare tillfälle. Kyrkliga organisationer Svenska Kyrkan Församlingarna inom Svenska kyrkan arbetar utifrån lokala förutsättningar med att på olika sätt möta människor. Detta sker genom babycafé, barntimme, skolbarnsgrupper, café för daglediga, körer, samtal och dialogmöte. Församlingarna möter många familjer genom att de allra flesta väljer att döpa sina barn. I konfirmandundervisningen möter församlingarna ca % av ungdomarna då dessa väljer att delta. I konfirmandarbetet belyses viktiga psykologiska aspekter för åldersgruppen och församlingarna tycker därför att det är viktigt att ha kunskap om hur livssituationen ser ut. 20

21 Personal från Sjöbo församling medverkar en kväll i veckan i verksamhet på fritidsgården Qvarnen. Ett annat exempel på samverkan är Sjöbo församlings samverkan med socialtjänst och Mödravårdscentral. Frikyrkor Centrumkyrkan, som är Pingstförsamlingen i Sjöbo, har startat en förskola med kristna värderingar. Näringsliv och företagare Under rubriken Näringsliv och företagare är indelningen utifrån område på grund av antalet intervjuer som inte kan utgöra grund för kommunindelning. Kommunen är den största arbetsgivaren och ska vara en god förebild som arbetsgivare i frågan. Alkoholpolicy SoRAD:s Forskningsrapport nr 5 (2002) Alkohol- och drogförebyggande arbete på mindre arbetsplatser presenterar en rikstäckande undersökning baserad på intervjuer med 445 företag, med anställda. Resultatet redovisas i form av en uppdelning av tre regioner där Skåne-Blekinge utgör en region. Några större skillnader mellan de olika regionerna kan man inte finna. I undersökningen framkommer att det är vanligt förekommande (över 80 %) att företagen har riktlinjer för hur och vem som ska agera då alkohol- eller narkotikaproblem uppstår. Något mindre förekommande (ca 40 %) var policy för i vilka sammanhang som man serverar alkohol. En del företag, varierar mellan 7-17 % utifrån antalet anställda, använder alkohol- och narkotikatester. Det främsta skälet till dessa tester är säkerheten, då man anser att risken för olyckor minskar. I telefonintervjuer med olika företag, med ca 100 anställda, framkom att policydokument finns. I ett av företagen har man även antagit policydokument avseende representation. Det framkommer att en del av företagen även använt handlingsplaner praktiskt då man funnit missbruk på arbetsplatsen. Handlingsplaner har också utifrån uppkomna behov och erfarenheter reviderats. Tomelilla kommuns policydokument antogs 1995 och omfattar arbetsrättsliga åtgärder samt åtgärds- och handlingsplan. För närvarande upprättar Tomelilla kommun ett förslag till riktlinjer för kommunens representation. Sjöbo kommun har nyligen reviderat sin alkohol- och drogpolicy för anställda. I Simrishamns kommuns drogpolicy ingår även alkohol och åtgärdsprogram. Servering av alkoholhaltiga drycker Enligt intervjupersoner i Simrishamns kommun kan det finnas ett motsatsförhållande i kommunens uppdrag att besluta om serveringstillstånd (se Tillsyn s. 19) och näringslivet. Reglerna avseende serveringstillstånd, alkohollagen, ställer krav på tillståndsinnehavaren. Kraven omfattar bl.a. ekonomi och det kan innebära att en restaurang som är på obestånd inte får behålla sitt serveringstillstånd och på detta sätt får ytterligare svårigheter med att förändra ekonomin. Sett ur alkoholhandläggarens perspektiv så kan ekonomin leda till att reglerna inte följs, t.ex. att redan överförfriskade personer eller minderåriga serveras alkohol. 21

22 Alna Alna bildades 1961 av SAF, LO och TCO i Stockholms län. Samarbete med arbetsmarknadernas parter har sedan starten varit en av grundstenarna för Alnas verksamhet. Genom att skapa Alna hittade parterna ett konstruktivt sätt att lösa problem kring alkohol och droger på arbetsplatser, både för arbetsgivare och företagare. Från början arbetade Alna framför allt med rehabilitering. Sedan dess har fokus flyttats till förebyggande insatser. Alna är arbetslivets resurs som kan hjälpa till med uppbyggnad och revidering av arbetsplatsernas policy och handlingsplaner i alkohol- och drogfrågor. Trafik Promillegränsen för rattfylleri fyller fortfarande en viktig funktion i den nationella alkoholpolitiken. Enligt Vägverket har det skett en ökning med 24 % av antalet trafikdödade förare under perioden % av de åringar som dog i singelolyckor under 2003 hade alkohol i blodet och bilresor per dag sker med berusade förare. Var tredje rattfyllerist är mellan 18 och 24 år. NTF Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande, NTF, bedriver en del verksamhet i kommunerna. NTF arbetar bland annat med opinionsbildning och nätverk. Ett exempel på detta är att man tillsammans med ungdomar utvecklar nya metoder där ungdomar ges möjlighet att kommunicera med varandra för att tillsammans komma fram till ett ställningstagande mot rattfylleri. Målet är att reducera antalet rattfulla förare i gruppen åringar i Skåne. Ungdomarnas egna beslut i vardagen betonas, det vill säga att inte köra rattfull själv, att inte åka med någon som är berusad och i den mån det är möjligt försöka avstyra andra att göra detsamma. NTF använder, förutom skolan, även ungdomarnas egen vardagliga kommunikationsarena Internet. Don t Drink and Drive Don t Drink & Drive är samlingsnamnet på en rad aktiviteter i Vägverkets regi. Målet är, i likhet NTF:s verksamhet, att stärka ungdomar och ge dem insikt att aldrig köra alkohol- eller drogpåverkad, vägra åka med onykter förare samt hindra andra att köra rattfulla. Under hösten 2004 anordnade Sydskånska Gymnasieförbundet, tillsammans med Vägverket, filmvisning och föreläsning för elever, skolpersonal samt personal från socialtjänsten. Filmen Länge leve livet visades och alkoholläkare Bengt Sternebring föreläste för personalen om ämnet Ungdom, alkohol, trafik och folkhälsa. I början av föreläsningen poängterades vikten av att arbeta långsiktigt, att inte göra filmvisningen till ett upplevelsejippo, utan det viktiga är arbetet efteråt. De ordinarie lärarna som redan har en uppbyggd relation med eleverna är de bäst lämpade att leda det förebyggande arbetet. Under dagarna då Don t Drink & Drive genomfördes ägde en otäck dödsolycka rum utanför Ystad och verkligheten kom nära. Orsaken till dödsolyckan var alkohol. 22