Stress och hjärtsjukdom Diagnostik av humant herpesvirus-6 Vattenanalyser vid översvämningar
|
|
- Patrik Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nr 2 April 2002 Tidskrift för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap Stress och hjärtsjukdom Diagnostik av humant herpesvirus-6 Vattenanalyser vid översvämningar
2 Stress och hjärtsjukdom Störningar i den molekylära balansen mellan endokrinologi, immunologi och metabolism GÖRAN LINDSTEDT OCH ROLF EKMAN SAHLGRENSKA AKADEMIN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällets kostnader för långtidssjukskrivning når ständigt nya rekordnivåer. Det var omkring år 1997 som det började ske en dramatisk ökning av sjukskrivningstalen. Bland landstingsanställda är muskuloskeletala sjukdomar (främst ont i ryggen) vanligast. Den vanligaste psykiatriska diagnosen är depression. Den årliga kostnaden uppges överstiga 100 miljarder kronor, en nära ofattbart hög summa. Ökning sker med 25 miljoner kronor per dygn! Vad som mer ter sig nära ofattbart är att man uppskattat att endast en femtedel av dessa kostnader hänför sig till väl definierade och kända sjukdomar (Åke Nygren och Marie Åsberg vid Karolinska Institutet). Sjuttio procent hänför sig till sjukdomstillstånd som är mindre väl kända för landets läkare. I denna grupp återfinner vi sjukdomsyttringar och tillstånd som vi på mer eller mindre säker grund uppfattar som stressutlösta, som psykiatriska sjukdomar och muskuloskeletala sjukdomar. Vad är stress? Stress är inget entydigt begrepp. Enligt Björn Folkow, den medicinska fysiologiens store man i Sverige, verksam vid Medicinska Fakulteten i Göteborg sedan 1950-talet, valde Hans Selye fel ord när han översatte från sitt hemspråk, ungerska. Selye framhöll själv att en bättre be- Cytokiner, hormoner nämning hade varit strain. Folkow jämför med förhållandet mellan mekanikens load (belastning) och deformation (som ett uttryck för strain ). Elasticitet är förhållandet mellan stress och strain. När vi således idag använder begreppet stress i medicinen menar vi egentligen följderna av stress, hur vi påverkas negativt av en psykosocial stimulus eller belastning. Graden av påverkan varierar inte bara med graden av stimulus, utan också med individens reaktionsmönster. Detta påverkas av genetiska faktorer samt av tidigare och aktuella miljöfaktorer som tidigare sjukdomar, uppväxtmiljö, utbildning och aktuell fysisk och psykosocial miljö. Denna påverkas i sin tur Limbiska systemet ACh, 5-HT, NA, GABA CRH Hypotalamus Hypofysen Binjurebarken Kortisol HPA AVP ACTH Immunsystemet CRH av ett flertal faktorer som bemötandet i arbetsmiljön, graden av uppskattning för utförd arbetsinsats, möjligheten att påverka sin situation på arbetsplatsen och hemma, anhörigstödet, den känslomässiga stimulansen och individens val och utövande av sina fritidsaktiviteter. Arbetsplatsens design och utformning kan också spela en viktig roll. Risken för arbetsrelaterad sjukdom är uppenbar om individens insatser för arbetsplatsen inte motsvaras i en adekvat belöning i form av förståelse för insatsernas värde, adekvata möjligheter för att göra fortsatta insatser, position på arbetsplatsen och lön, likaså om arbetstagaren utsätts för uteslutningsaktioner som mobbing och val av synda- NA Locus coeruleus Hjärnstammen Sympatiska systemet Binjuremärgen Adrenalin LABORATORIET 2/ A SAM Figur 1. Molekylära kopplingar mellan kroppens signalsystem vid stress: HPA, hypotalamus-hypofys-binjureaxeln; SAM, sympatiko-adrenomedullära systemet; A, adrenalin; NA, noradrenalin; ACh, acetylkolin; ACTH, adrenokortikotropt hormon eller kortikotropin; AVP, arginin vasopressin; 5-HT, serotonin; GABA, gamma-aminosmörsyra; CRH, kortikotropinfrisättande hormon. NA
3 Hjärt/kärlsystemet bockar. Arbetsledningens kompetens, insikter i arbetsplatsens uppgifter och ansvarstagande för arbetets kvalitet är här av avgörande betydelse. Signalsystem i stressreaktionen För våra förfäder var stressreaktionen av avgörande betydelse för individens överlevnad. Stressreaktionen anses omfatta tre skilda grundläggande signalsystem vars aktiviteter styrs av hjärnan (Figur 1). Hypothalamus hypofys binjurebarkaxeln ( HPA-axeln ) med frisättning av kortisol, vilket reagerar med cellernas glukokortikoidreceptorer. Det autonoma nervsystemet, främst det sympatiska nervsystemet och binjuremärgen (det sympatikoadrenomedullära systemet, SAMsystemet). Immunsystemet Den livsavgörande betydelsen av intakt HPA-axel och SAM-system har klart visats av djurexperiment där man slagit ut gener för enzym i resp. system. Motsvarande experiment har oss veterligt ännu inte gjorts för immunsystemet. Induktionen av akut inflammatorisk reaktion är emellertid ett led i organismens försvar mot invaderande agens, ledande till avgränsning av infektiösa Stress Individens signalsystem DNA och transkriptionsmaskineriet Strukturella/funktionella organförändringar Nervsystemet Immunssystemet Figur 2. Stressens väg till DNA och effekter på olika organsystem. processer i kroppen och elimination av infektiösa agens - i vår värld är vi ju omgivna av mikroorganismer, som kan tränga in i kroppen genom skador i huden eller genom naturliga kroppsöppningar. Skulle vi drabbas av blödning eller blodpropp i samband med överfall eller kroppsskada aktiveras försvarssystem, som motverkar skadliga konsekvenser av händelsen. Aktivering även av immunsystemet är därför en vital komponent i stressreaktionen. Akuta effekter av stress Påvisbara hormonella effekter av stress är, inom några sekunder, ökad insöndring av katekolaminer (adrenalin, noradrenalin) från det autonoma nervsystemet. Ökad insöndring sker av kortikotropin-frisättande hormon till portavenen mellan hypothalamus och hypofys följt av kortikotropin (ACTH)-ökning i blod. Ökad frisättning sker också av prolaktin och tillväxthormon från hypofysen samt av glukagon från pankreas. Nedsatt insöndring sker av gonadotropinfrisättande hormon (GnRH) från hypothalamus följd av sänkt frisättning av gonadotropiner (FSH, LH) från hypofysen in i blodet. Några minuter senare ses ökning av kortisolkoncentrationen i blodet som följd av ACTHpåverkan på binjurebarken, samt sänkning av könshormoninsöndringen. Fysiologiska reaktioner på stress är omgående (dvs. inom sekunder till några minuter) ökning av kardiovaskulär tonus, aktivering av immunsystemet, energimobilisering (se nedan), minskning av sexuell lust och aktivitet, samt vattenretention, aptitförlust, ökat blodflöde i hjärnan och ökad inprägling av och medvetenhet om sensoriska intryck, dvs. minnesfunktionen. Mobiliseringen av kroppens resurser för att möta ett yttre hot innebär en mångfald omställningar av ämnesomsättningen. För att hjärnans och musklernas energibehov skall tillgodoses frisätts exempelvis glukos och fettsyror. Vi har emellertid fortfarande betydande brister i våra kunskaper om hur stresshormonerna påverkar ämnesomsättningen. Vi vet att hormonerna i huvudsak verkar genom att binda sig till och aktivera receptorer på eller i cellerna, och att påverkan i stor utsträckning sker via ändring av genuttryck (Figur 2). I en studie av nära 5000 gener i mononukleära celler i blod (dvs. främst lymfocyter) fann man att en glukokortikoid (dvs. ett hormon med kortisoleffekt) påverkade uttrycket av mer än tvåtusen gener (uppreglering eller nedreglering). Testosteron och DHEA (dehydroepiandrosteron) påverkade ett hundratal gener, i flera fall i motsatt riktning mot glukokortikoiden. Noggranna studier av såväl djur som människor krävs alltså för att definiera vilka hormonella effekter som är av störst betydelse för uppkomst av stressrelaterad funktionsstörning. Akuta kardiovaskulära effekter av stress Inom stressforskningen fr.a. i djurexperimentell vetenskap talar man om fyra skilda stressreaktionsmönster. De akuta effekterna vid fly eller fäkta - reaktionen (försvarsreaktionen, alarm reaction eller defence reaction ) är höjning av blodtrycket, hjärtfrekvensen (pulsen) och hjärtats slagvolym. Blod omfördelas från mage, tarm och njurar till hjärtmuskel, skelettmuskler och hjärna. Vid vaksamhetsreaktionen ( vigilance reaction eller freezing reaction ), däremot, sker det motsatta vad gäller hjärtat. Andningsfrekvensen minskar, och individen intar inandningsposition. Vaksamhetsreaktionen är oftast den initiala reaktionen, som på någon sekund kan övergå till försvarsreaktionen. Som motsats till de nämnda reaktionerna står hämningsreaktionerna, den oftast kortvariga playing dead -reaktionen och den utsträckta defeat -re- 6 LABORATORIET 2/2002
4 aktionen (frustrationsreaktionen). I det första fallet, välkänt från djurfysiologin, blir individen blickstilla med nedsatt andnings- och hjärtfrekvens samt blodtrycksänkning. Människan svimmar. Frustrationsreaktionen är också välkänd från djurfysiologin, närmare bestämt djur som lever i hierarkiskt uppbyggda samhällen. En normal reaktion säkerställer ett stabilt samhälle. Hos individer som upplever denna reaktion intensivt utvecklas svår sjukdom och förtidig död. Hos människa inträffar frustrationsreaktionen typiskt vid förlust av kontroll över den egna situationen, brist på uppskattning för sina insatser, brist på socialt stöd, uteslutning från gruppen och/eller mobbning. Vid denna reaktionstyp ses påtaglig aktivering av hypothalamus-hypofys-binjurebarksaxeln (HPA) med hög kortisolinsöndring, medan aktiveringen av det sympatiko-adrenomedullära systemet uteblir. I det långa loppet leder de höga kortisolkoncentrationerna till förhöjt blodtryck och det s.k. metabola syndromet med bukfetma, höga triglyceridkoncentrationer, hyperinsulinemi ( insulinresistens ), och ev. typ 2-diabetes. Typiskt för frustrationsreaktionen är sänkningen av hypofys-gonadaxelns aktivitet, liksom suppressionen av immunsystemet. I långdragna fall kan t.o.m. HPA-axelns aktivering utebli, och individens kortisolinsöndring blir låg. Skadliga effekter av långvarig stress I vårt samhälle har stressreaktionen inte samma betydelse för överlevnad som den hade för våra förfäder. Mobiliseringen av glukos och fettsyror används inte för exempelvis ökad muskelaktivitet, eller för att hjälpa oss överleva en begränsad tid utan föda. Istället lagras dessa substanser upp i fettväv och muskulatur. Upplagring i den intraabdominala fettväven leder till den skadliga fetman ( central fetma, visceral fetma ), där midjemåttet stiger i relation till måttet över höfterna. Denna s.k. midja-stusskvot (waist-hip circumference ratio, WHR) är en stark riskfaktor för typ 2 diabetes mellitus och för hjärt-kärlsjukdom. Insulinresistensen föregångare till och senare delkomponent av typ-2 diabetes har ansetts vara nära knuten till fettinlagring i muskelvävnaden. Långvarigt ökad koncentration av kortisol som följd av stress anses ha skadliga effekter på hjärnan, bl.a. på Figur 3. Nervcellen i den vänstra bilden är från en råtta som vistats i "vanlig miljö", den högra från en "stimulerande" miljö som medfört fler förgreningar. Från Johansson och Belichenko, hippocampus, säte för bl.a. inlärning och minne. Depression är vanlig hos patienter med Cushing-syndrom (innebär överproduktion av kortisol som följd av tumör i vanligen hypofys eller binjurebark). Likaså ses högt blodtryck, vilket är en riskfaktor för såväl förtidigt åldrande bl.a. genom påverkan på hjärnan som hjärt-kärlsjukdom. Patienter som behandlas med kortisonpreparat riskerar att få osteoporos som följd av påverkan på mineralinnehåll och bindväv i benvävnaden. Kortisonpreparat påverkar också immunsystemet och medför därmed ökad risk för bakteriella infektioner. Den sänkta insöndringen av gonadotropiner och könshormoner leder också till sänkt bildning av sädesceller hos mannen. Hos kvinnan uteblir menstruationscykeln och utvecklingen av äggceller. Sammanfattningsvis kan långvarig stress leda till påverkan på hjärnan ( man blir dummare och förlorar minnet ) med risk för förtidig död, på hjärtat och kärlsystemet samt på förmågan att få barn. Påverkan kan också ses på andra organ och organsystem. även på nästa generation? Risken för negativ påverkan på familjelivet som följd av långvarig stress är uppenbar. Det förefaller också finnas komplexa samband mellan fosterutveckling mätt som graviditetstidens längd och som barnets födelsevikt i relation till längden och psykosociala faktorer under graviditeten, som job strain, stress, känslomässiga störningar, näringsintag, etc. Möjligheten för ett lågviktigt barn att återhämta en normal viktsutveckling kan också påverkas negativt av stress. Prospektiva studier av stress hos gravida kvinnor ter sig alltså angelägna mot bakgrunden att låg födelsevikt är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom hos individer som senare i livet utsatts för psykosocial stress. Figur 3 visar i en djurexperimentell studie att en stimulerande och aktiverande miljö gynnsamt kan påverka hjärnans vidare utveckling. Inverkan av stress på barns och ungdomars hälsa är ännu sämre känd än effekterna på vuxna. Grundläggande värderingar som rättvisa, respekt och tolerans för olikheter viktiga uppgifter för förskolans pedagogik kan inte förmedlas i en situation där såväl barn som vuxna pressas hårt (Gunnel Kärrby, Borås högskola). Det är hög tid att med biokemiska undersökningar klarlägga stressreaktionsmönstret såväl hos normala som hos utsatta barn och ungdomar (ex. mobbade) som bas för prospektiva studier av långtidseffekterna av stress. Stress och depression Hjärnan är det centrala organet i stressreaktionen. De är genom våra sinnen som vi får information om yttre stimuli. Denna information bearbetas i hjärnan, som skickar signaler vidare till skilda organsystem för adekvat bemötande av stimulus. I det fall en stimulus uppfattas som ett hot aktiveras stress- LABORATORIET 2/2002 7
5 reaktionen med påverkan på hormoninsöndringen. I hjärnans reaktion ingår också skilda känslomässiga reaktioner som leder till skilda uttryck, som vrede, ilska, rädsla, ångest. Det skulle föra för långt att här gå in på de skilda påvisade eller föreslagna sambanden mellan stress och känslolivet. Depression kan emellertid vara en viktig komponent i reaktionen på långvarig stress. Detta kan även studeras i djurexperiment, exempelvis genom inlärd hjälplöshet och kronisk oförutsägbar mild stress. Depression och hjärtsjukdom Vid studier av relationen mellan stress och hjärt-kärlsjukdom har samband påvisats med hypertoni, ökad hjärtreaktivitet på stress, låg hjärtfrekvensvariabilitet (ett uttryck för låg vasovagal tonus), atheroskleros i arteria carotis och i koronarkärlen, ökad tjocklek av carotisväggen (intima media), koronar hjärtsjukdom och restenos efter koronarkärlsplastik. Att det föreligger samband mellan stress och hjärt-kärlsjukdom förefaller alltså vara klart. En rad psykosociala riskfaktorer har beskrivits vara associerade med risk för hjärt-kärlsjukdom (Tabell 1). Av dessa psykosociala riskfaktorer har depression visat de starkaste sambanden till uppkomst av hjärtsjukdom, och till sjuklighet och död hos patienter med känd hjärtsjukdom (ex. hjärtinfarkt). Det är emellertid viktigt att påpeka att statistiska samband inte automatiskt klargör om det finns kausala samband, ej heller vad som är den primära faktorn. Så kan exempelvis orsaken till överdödligheten efter hjärtinfarkt hos patienter med djup depression vara att de svårast sjuka hjärtinfarktpatienterna löper störst risk för att utveckla depression. Prospektiva studier är därför angelägna. Likaså föreligger ett stort behov av biokemiska markörer som ev. kan länka depression med hjärtsjukdom. Om sådana markörer kan identifieras och kvantifieras öppnas möjligheten för att bryta orsakskedjan och minska risken för uppkomsten av allvarlig hjärtsjukdom. Vi får också möjlighet för prevention av stressrelaterad sjukdom genom rationell ändring av ex. arbetsmiljön. Hur kan hjärtat påverkas vid stress? Påverkan på hjärtat kan ske via påverkan på koronarkärlen, dvs. kärlväggsförändringar som atheroskleros och kärltonusförändringar, på hjärtmuskeln, antingen nedsättning av funktionen av hjärtmuskelcellerna (ledande till systolisk dysfunktion) eller uppkomst av fibros, ledande till ett stelt hjärta med nedsatt förmåga till utvidgning (diastolisk dysfunktion), samt på hjärtats retbarhet, med risk för potentiellt dödlig arytmi. Möjliga mediatorer mellan stress och hjärtsjukdom Påverkan på hjärtat vid stress kan tänkas förmedlas via en rad skilda mekanismer, som det autonoma nervsystemet (ökad sympatikusaktivitet, nedsatt parasympatikusaktivitet), endokrin/ parakrin/autokrin påverkan genom katekolaminer, renin-angiotensinaldosteronsystemet eller endotelin, immunmediatorer, adhesionsmolekyler och tillväxtfaktorer. I det följande beskrivs några aktuella undersökningar som exemplifierar de sistnämnda tre möjligheterna, vilka för närvarande ådrar sig stort forskningsintresse. Stress och cytokiner. År 1998 publicerades en undersökning av cytokiner hos 38 medicine studerande i samband med en akademisk examination. Det visades att denna psykologiska stress Tabell 1. Psykosociala faktorer som i epidemiologiska studier visats vara riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom [enligt Frasure-Smith och Lespérance] Depression/hopplöshet/extrem utmattning (Depression/hopelessness/vital exhaustion) Ångest/ängslan och oro/bedrövelse (Anxiety/worry/distress) Avsaknad av socialt stöd/isolering (Absence of social support/isolation) Type A människa (Type A personality) Vrede/fientlig livsinställning (Anger/hostility) Stressigt liv (Life stress) Påfrestande arbete (Job strain) ökade koncentrationerna av tumörnekrosfaktorn-α (TNFα), interleukin-6 (IL-6), interferon-γ (IFN-γ), antagonisten till interleukin-1 (IL-1-receptorantagonist) samt av interleukin-10 (IL- 10). Högt anxiety response korrelerade till högre produktion av IFN-γ och lägre produktion av de antagonistiska interleukinerna, IL-4 och IL-10. Stress infektionskänslighet IL-6. I detta experiment tillfördes försökspersonerna en känd mängd influensavirus A via näsan sedan de bl.a. enligt Perceived Stress Scale (PSS-10) hade bedömt den grad som de upplevde livshändelser som stressfyllda. Följande dagar registrerades symtom enligt en skala liksom vikten av nässekretet. Koncentrationen av IL-6 mättes i nässekretet. Samtliga mått var högre hos dem med hög stresskänslighet. Resultaten tolkades som att högre stresskänslighet var associerad med ökad känslighet för infektion och en ökad immunologisk reaktivitet i form av IL-6-ökning. IL-6 prognos vid hjärtsvikt. I denna studie följdes 87 patienter med vänsterkammarsvikt (systolisk dysfunktion) under i medeltal 14 månader. Medelåldern var 57 år. Ett flertal variabler studerades. Av dessa befanns IL-6 och NYHA-klass (en gradering av den fysiska kapaciteten enligt New York Heart Association) vara oberoende prediktorer för nya hjärtsviktsepisoder, behov av hjärttransplantation eller död. ICAM-1 och risk för hjärtinfarkt. S.k. adhesionsmolekyler på endotelcellens yta binder monocyter till kärlväggen. Flera inflammatoriska cytokiner kan inducera bildning av adhesionsmolekyler. De kan komma ut i löslig form i blodbanan som följd av att de lossnar ( shedding ) från kärlväggens endotel och från glatt muskulatur. Exempel på sådana molekyler är ICAM-1 (intercellular adhesion molecule-1) och VCAM-1 (vascular cell adhesion molecule-1). Förekomst av lösliga adhesionsmolekyler i blodbanan kan tas som uttryck för kärlväggsskada genom exempelvis atheroskleros och/eller påverkan genom cytokiner, kortisol och/eller oxiderat LDLkolesterol. I Lancet publicerades 1998 en uppföljning under 9 år av initialt till synes friska manliga läkare. Under tiden fick 8 LABORATORIET 2/2002
6 474 individer sin första hjärtinfarkt, och dessa jämfördes med samma antal individer som fortsatt var kärlfriska. Koncentrationen av lösligt ICAM-1 vid studiens början befanns vara en signifikant riskfaktor för uppkomst av hjärtinfarkt. Transforming growth factor-β kardiomyopati med hjärtsvikt. Transforming growth factor-β (TGF-β) bildas i en mångfald celler, bl.a. hjärtats fibroblaster och myofibroblaster. TGF-β påverkar en rad skilda cellfunktioner, som utveckling, differentiering och vävnadsreparation. Den har också hormonella effekter och effekter på immunsystemet. Dess främsta effekter anses vara reparation av skadad vävnad ledande till fibros (bindvävsärr), dvs. bildning av kollagen genom påverkan på connective tissue growth factor och andra grundsubstansmolekyler. Såväl noradrenalin som angiotensin-ii vars insöndringar ökar vid stress kan öka uttrycket för TGF-β. I Heart publicerades nyligen en studie som påvisade höga cirkulerande koncentrationer av TGF-β vid kardiomyopati med hjärtsvikt samt höga koncentrationer av mrna för TGF-β i mononukleära celler i blod med ytmarkören CD-14. Resultaten talar för att stress kan påverka bildning av fibrosgenererande substanser i hjärta. Tidsaspekter Som nämndes ovan var det i mittenslutet av 1990-talet som man iakttog den dramatiska ökningen av sjukskrivningstalen i vårt land. Som vi antytt ovan uppstår sannolikt manifest stressrelaterad sjukdom i hjärna och hjärta först efter många år av störningar i den molekylära balansen mellan skilda signalsystem. För att klargöra mekanismerna bakom stressutlösande faktorer måste vi alltså gå många år bakåt i tiden för att se på samhälls- och näringslivsstrukturer, situationen på arbetsplatserna med speciell tonvikt lagd vid ledningsfrågor, familjebildningen, bemötandet människor emellan, omhändertagandet av barn, etc. Vilken betydelse hade ändringarna av ledningsfunktionerna i den offentliga sektorn, bort från företrädarna för professionell kompetens i form av hög utbildning och dokumenterad och långvarig arbetserfarenhet? Rör det sig om tider på 5 år, 10 år, 20 år eller mer för uppkomst av dagens sjukdomar ledande till ohälsa och sjukskrivning? Uppenbart är alltså att vi måste veta mer om patofysiologin vid dessa sjukdomstillstånd. Vad som ytterligare stämmer till eftertanke är frågan: Och vad händer se n? Sammanfattning Sammanfattningsvis finns det en lång rad evidens för att långvarig stress kan leda till allvarlig funktionsstörning och skador i skilda organ. Främst har uppmärksamheten riktats mot skador i hjärna och hjärta, samt nedsatt funktion av hjärna och reproduktionsorgan. En viktig uppgift för de kliniska laboratorierna är att utföra mätningar av markörer för stress och för stressutlöst organskada. Kan vi göra sådana mätningar i tidigt skede finns bättre förutsättningar för att gå in och bryta en ödesdiger utveckling. Grundläggande forskning är nödvändig för att klarlägga vilka markörer som är användbara. För denna krävs ett utökat samarbete mellan företrädare för skilda discipliner med kompetens inom basal biokemi, fysiologi och mätteknik såväl som medicinska insikter och erfarenheter från arbetslivsforskning. Även om vi sedan många år känt till de allvarliga effekterna av stress på människors liv och hälsa är våra kunskaper dock ännu högst ofullständiga vad gäller de molekylära mekanismerna för uppkomst av funktionsstörning och organskada. Därmed saknar vi ännu tillräckliga kunskaper om vilka substanser som bör mätas, och hur provtagning och mätning bör ske. I ljuset av de nära ofattbart höga kostnaderna för sjukskrivning och rehabilitering för stressutlöst sjukdom ter det sig än mer angeläget att vi ägnar ökad kraft åt att belysa dessa grundläggande frågor för vår hälsa och framtida välfärd. Läs vidare i: Folkow B. Physiologic aspects of the defence and defeat reactions. Acta Physiol Scand 1996;157 (Suppl 632):34-7. Frasure-Smith N, Lespérance F. Psychosocial risks and cardiovascular diseases. Can J Cardiol 1999;15 (Suppl G):93G-7G. Mc Ewen BS. The neurobiology of stress: from serendipity to clinical relevance. Brain Res 2000;886: Sapolsky RM, Romero LM, Munck AU. How do glucocorticoids influence stress responses? Integrating permissive, suppressive, stimulatory, and preparative actions. Endocr Rev 2000;21: Folkow B. Mental stress and its importance for cardiovascular disorders. Physiological aspects, From-mice-to-man. Scand Cardiovasc J 2001;35: Johansson BB, Lundborg G, Dahlin L, Forssberg H. Såväl frisk som skadad hjärna formas och omformas under hela livet. Läkartidningen 2001;98: Ekman R, Arnetz B (red). STRESS molekylerna, individen, organisationen, samhället. Stockholm: Liber Eriksson J. Låg födelsevikt och sociala faktorer påverkar risken för koronarsjukdom. Läkartidningen 2002;99(11):1209. Kärrby G. Förskolans kvalitet är i fara [Debatt]. Göteborgs-Posten 2002;19 mars:4. Ågren G. Ni sjukskriver utan kunskap [Debatt]. Dagens Nyheter 2002;11 mars:a4. LABORATORIET 2/2002 9
Stressfysiologi, 2011-11-09
Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merStressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer
Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer Stressforskningsinstitutet 1 Stressmekanismer Stress är i sig inget sjukdoms- tillstånd utan handlar mer om mobilisering av energi. Problem uppstår
Läs merEndokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),
Läs merHelhetshälsa - stress
Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet
Läs merENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213
ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi
Läs merLångtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
Läs merEndokrina organ. Håkan Karlsson
Endokrina organ Håkan Karlsson Endokrina organ producerar hormoner Inga utförsgångar (jämför med exokrina organ) Hormonerna utsöndras direkt till blodet eller extracellulärvätskan Specifika receptorer
Läs merVåra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merOmtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merAptitreglering. Stress
Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från
Läs merUlla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN
Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Både arv och miljö bidrar till uppkomsten och förloppet av psykisk ohälsa. Dess interaktion beskrivs i den så kallade stress-sårbarhetsmodellen,
Läs merDiabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing
Carina Ursing Schizofreni en sjukdom som förkortar livslängden Livslängden 20% kortare än generellt 1/3 onaturlig död 2/3 naturlig död hjärtkärl sjukdom dominerar Varför ökad överdödlighet i hjärtkärl
Läs merFakta och myter inom stress - Om kortisol
Fakta och myter inom stress - Om kortisol Har stressade personer högt kortisol och vad händer med kortisolkurvan när man blir utmattad? Draken 29 mars 2017 Föreläsare: Ingibjörg Jonsdottir, professor ISM
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merPsykosomatik och somatiseringstillstånd i gynekologin. Karin Sjöström MD, Ph Obstetrik & Gynekologi, KK, SUS Malmö
Psykosomatik och somatiseringstillstånd i gynekologin Karin Sjöström MD, Ph Obstetrik & Gynekologi, KK, SUS Malmö 1 Psykosomatikens forskningsområden Kan psykiska faktorer orsaka eller utlösa kropplig
Läs merAllmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock
1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och
Läs merStress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet
Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an
Läs merHormoner. Hormoner. Kreatin
Hormoner Hormoner Här beskrivs de s k superhormonerna, mycket kortfattat, eftersom det pågår en ganska intensiv forskning om dem framför allt i USA. Den som vill veta mer om hormoner kan söka vidare på
Läs mer* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1
Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention
Läs merSTRESS, UTMATTNINGSSYNDROM
STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs merHJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska
HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år
Läs merPronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merStyrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet
Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler
Läs merFMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU. Lärarhandledning. Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin
FMLOPE 2013-11-08 Sida 1 av 10 MENTAL TRÄNING UNDER GMU Lärarhandledning Redaktörer: David Bergman, Mikael Lindholm och Tommy Sundin FMLOPE 2013-11-08 Sida 2 av 10 Innehåll Inledning... 3 Stressen och
Läs merAnatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merNamn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.
Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad
Läs merSömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist. Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro 13 nov -12 Lena Leissner
Sömnfysiologi Sömnens funktioner Effekter av sömnbrist Lena Leissner Sömnenheten Neurokliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför sover vi (bort) 1/3 av livet? Sömnfysiologi Sömn -brist på vakenhet Aristoteles
Läs merMalatonin (Hormon) Melatonin
Malatonin (Hormon) Melatonin Melatonin är ett hormon som bildas i epifysen (tallkottkörteln), en liten körtel som ligger i mitten av hjärnan. Denna körtel har i långa tider omgivits av mystik, många betraktar
Läs merDeepti vill flytta fokus från huden
Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merSer patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras.
Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras. En föreläsning om sjukdomens mening Varför har Lisa ont i huvudet Varför har Pelle ont i magen? Nostalgia Det betyder smärtsam (sjuklig)
Läs merFysisk aktivitet och träning under och efter graviditet
Fysisk aktivitet och träning under och efter graviditet 9 dec 2015 Fördelar med fysisk aktivitet under graviditet Minskar risk för övervikt (graviditetsdiabetes, hypertoni, preklampsi Påverka insulinresistensen
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merFråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på
Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.
Läs merFysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Läs merHur gör kroppen energi?
Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar
Läs merKort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
Läs merEfter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)
Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,
Läs merEnergitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation. Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet
Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet Relative Energy Deficiency in Sports (RED-S) Psychological Reproductive
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)
EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa
Läs merBehandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott
Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.
Läs merPrimär och sekundär binjurebarksvikt. Eva Ekerstad överläkare
Primär och sekundär binjurebarksvikt Eva Ekerstad överläkare Innehåll 1. Basal anatomi, fysiologi 2. Primär binjurebarksvikt a) Etiologi b) Klinisk bild c) Utredning d) Behandling 3. Sekundär binjurebarksvikt
Läs merDiagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt
Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt
Läs merIT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt
Läs merHög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?
Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Alex Karlsson-Parra Docent, Överläkare Avdelningen för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Akademiska Sjukhuset Uppsala SVAR Jo, det betyder sannolikt
Läs merPeter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur och kultur. 2009.
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Stress Dick Delbro Ht-13 Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merKUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö
KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)
EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att
Läs merMelatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merBalans i Livet. Balans i Kroppen
MåBra grupper Balans i Livet Balans i Kroppen Lars P Nilsson Apotekare och Mental Tränare www.larsp.se www.larsp.se - 1 av 6 - Bakgrund Trots den materiella välfärden i Sverige fortsätter ohälsan inom
Läs merForskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs merInformation om EREKTIONSPROBLEM
11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att
Läs merBlir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Läs merImmun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet
Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener
Läs merProgramme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits
Dnr: G 2014/182 Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse
Läs merAkut och långvarig smärta (EB)
Akut och långvarig smärta (EB) Smärta är en subjektiv och individuell upplevelse där smärtan kan uttryckas på ett flertal olika sätt. Nociception är benämningen för aktivitet i smärtsystemet och nervfibrer
Läs merÄr åderförkalkning en TWAR-infektion?
Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Jens Boman virusspecialist, smittskyddsläkare i Västerbottens län Erling Petersen enheten för kirurgi Anders Waldenström professor, enheten för medicin (kardiologi)
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs merInformation om Testosteronbrist
Information om Testosteronbrist Inledning Om du är över 40 år har du kanske upplevt förändringar i din kropp och din allmänna hälsa, till exempel viktökning, nedstämdhet, sömnstörningar och minskat intresse
Läs merÅsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet
Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merPeter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur och kultur. 2009.
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Stress Dick Delbro Ht-11 Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merEndometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises
Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder
Läs merBo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, www.stressmedicin.se Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.
, 1996, 2015, Bo von Schèele, Stress Medicine AB (1/7-96 & 10/1-15) Patienten som en aktiv, utbildad, kompetent resurs i sin egen rehabilitering: En psykofysiologisk beteendemedicinsk manual som bygger
Läs merVad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Läs merStress på liv och död Föreläsning HEL1, VT-07 Nina Nelson och Evalotte Mörelius. Stress ur ett samhällsperspektiv
Stress på liv och död Föreläsning HEL1, VT-07 Nina Nelson och Evalotte Mörelius Stress i dagens samhälle Definitioner, akut och kronisk stress Stressorer Stressbiologi Att mäta stress Kronisk stress hälsoeffekter
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merVad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide
Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide Denna broschyr har tagits fram i samarbete mellan NNTG (Nordic Neuroendochrine Tumor Group), CARPA och Carcinor med stöd av Novartis. Håll dig
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merLite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s
Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för
Läs merMed kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs merPsykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande
Psykobiologiska processers betydelse för stress, hälsa och välbefinnande Vad IDA lärt oss och framtida forskningsfrågor att besvara m h a IDA Petra Lindfors & Ulf Lundberg Professorer, Stockholms universitet,
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merFör dig som behandlas med Tracleer (bosentan)
För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merOBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper
Tentamen Kurs: Immunologi, 7,5 högskolepoäng Kurskod: MC1702 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 53 poäng Poängfördelning: Birgitta Olsen 21 poäng Kristina Elgbratt
Läs merAtt hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki
Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu
Läs merLPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Läs merVälkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom
Välkommen till föreläsning om utmattningssyndrom Kärt barn har många namn Neurasteni (1869) Utmattningsdepression (1989) Utmattningssyndrom (2003) Vad är stress? Biologiskt perspektiv Ett tillstånd då
Läs merTILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)
TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande
Läs merFördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.
Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs merJanssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB
Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse
Läs merVisionsmål Delmål Indikator
1 Medicinska programberedningen Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson
Läs mer