G A L GEOARKEOLOGI. Kallrostar och slagglager Lämningar efter kopparhantering i Gruvrondellen

Transkript

1 GEOARKEOLOGI Dnr , Kallrostar och slagglager Lämningar efter kopparhantering i Gruvrondellen Undersökning i samband med ombyggnad av riksväg 50 Sanders Hemman - Gruvgatan RAÄ 109 Falu stad Dalarna G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV GAL Annika Willim, Svante Forenius Lena Grandin, Daniel Andersson

2 Omslagsbild: Del av profil 3294 i schakt 332. Fotomontage.

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 METOD OCH UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE... 5 UNDERSÖKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR... 8 KOPPARHANTERINGENS PROCESSER... 9 PROCESSLED, PRODUKTER OCH AVFALL VAD HÄNDER KEMISKT? RESULTAT SCHAKT Profil Kallrost A1232 i profil Kallrost A638 i profil Kallrost A1172 i profil Profil Anläggningar i plan Kallrost A Kallrost A Kallrost A SCHAKT Profil Profil Profil Profil Anläggningar i plan Kallrost SCHAKT Profil Profil Anläggningar i plan MATERIAL Indelning av materialet och analysurval ANALYSER Vedartsanalyser C-analyser Makrofossilprover Petrografisk undersökning och elektronmikrosondanalys av malmer och slagger Totalgeokemisk analys av malmer och slagger DISKUSSION - TOLKNING SLAGGLAGER OCH FASINDELNINGAR Fas Fas Fas Fas PROCESSER DET HISTORISKA KÄLLMATERIALET Malmen Kallrostningen Sulubruket Historiskt kartmaterial SLUTDISKUSSION Kallrostar teknik, material och rumslig organisation

4 Slagglager och processled Området som en helhet rumslig struktur och arbetsorganisation SAMMANFATTNING TERMINOLOGI RÖRANDE MALMER, BERGARTER OCH KOPPARHANTERINGEN VID FALU KOPPARGRUVA ANLÄGGNINGSTABELL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER REFERENSER ANALYSTABELLER BILAGA. PROFILER

5 Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Dalarna, i beslut och , har Geoarkeologiskt Laboratorium (UV GAL) vid Riksantikvarieämbetet genomfört en särskild arkeologisk undersökning i Gruvrondellen i delar av RAÄ 109, Falu stad, Dalarna (Fig. 1). Undersökningen bekostades av Falu kommun och skedde i gott samarbete med Vägverket och PEAB. Fornlämningen utgör en del av gruv- och hyttområdet vid Falu gruva och undersökningen föranleddes av en byggnation av en gång- och cykelport samt omläggningen av VA-ledningar i samband med ombyggnad av RV50. Undersökningsområdet ligger i kanten av det som i historiska källor går under namnet Leret. Inom området finns enligt de skriftliga källorna från 1600-talet minst ett par hyttor. Inom undersökningsområdet har tidigare tre arkeologiska undersökningar utförts (Fig. 1), en av Dalarnas Museum 1990 och två av Riksantikvarieämbetet Den förstnämnda utfördes i samband med nedläggning av fjärrvärmeledningar. Området som då berördes sträckte sig från Gruvrondellens norra sida till området mellan Timmervägen och Pilbokorset i söder. I huvudsak berördes vägens östra sida av arbetena, utom i den nordligaste delen där ledningsdragningen förlades till den västra sidan. Resultatet av kontrollen visade att rester efter rostar fanns omedelbart norr och söder om Gruvrondellen (Sandberg 1994, s. 24). Riksantikvarieämbetets två undersökningar bestod av en förundersökning och en kompletterande förundersökning. Förundersökningen gjordes i samband med om- och utbyggnad av RV 50. Resultaten visade entydigt på omfattande hyttverksamhet i området (Bergold 1997). Den kompletterande förundersökningen genomfördes även den 1997 och resultatet kunde påvisa ytterligare spår av gruvdriften i området samt möjliga konstruktioner som kan kopplas till en hyttdrift (Hjärthner-Holdar m.fl. 1997). Den arkeologiska undersökningen genomfördes under perioden Det huvudsakliga området som berördes var beläget i direkt anslutning till det tidigare undersökta d.v.s. mitt i Gruvrondellen och strax öster därom ner mot Gruvgatan. Undersökningen planerades av Eva Hjärthner-Holdar, som också varit projektledare under hela projektets gång. Svante Forenius, Eva Hjärthner-Holdar och Annika Willim, arkeometallurger deltog i hela fältarbetsfasen tillsammans med kontinuerliga besök av Anders Biwall, systemförvaltare och arkeolog. Dessutom deltog arkeolog Kajsa Häringe-Frisberg vid två tillfällen. Lena Grandin, mineralkemist och Håkan Ranheden, arkeobotaniker, gjorde även ett par besök i fält för provtagning och diskussioner om provurval. Rapporten har utarbetats av Annika Willim, Svante Forenius, Daniel Andersson (geokemist) och Lena Grandin. Ulf Strucke, UV Mitt, har genomfört och utvärderat vedartsanalyser, samt utvärderat 14 C-dateringar. Håkan Ranheden, UV Mitt, har genomfört makrofossilanalyser och utvärderat resultaten. Anders Biwall har framställt kartmaterialet till rapporten. Mål och syfte UV GAL har utfört en arkeometallurgisk undersökning av anläggningar och material från bergshanteringen i området Leret vid Falu koppargruva. Tidigare undersökningar i området har givit det äldsta tidsintervallet tal. Undersökningen genomfördes med den övergripande målsättningen att utifrån det långa tidsperspektivet ingående försöka studera förändringar eller ickeförändringar i kopparhanteringen inom ett begränsat område över tiden. Stor vikt har lagts vid att försöka tolka organisation, process och teknik och relationen mellan dessa begrepp. Det finns t.ex. få källor före 1600-talets slut som berättar något om tekniska 3

6 förändringar inom hyttverksamheten vid Stora Kopparberget. Undersökningen har därför varit ett ypperligt tillfälle att bl.a. studera dessa frågor. Målet har varit att beröra frågor om använd malmtyp, bränsle, processteknik och kvaliteter. Till denna frågeställning kan tolkningar gällande konstruktionstekniker föras. Vilka av processledens anläggningstyper finns representerade? Hur har dessa anlagts och vilket eller vilka material har använts till konstruktionerna? Till diskussionen hör även frågan om rumslig struktur. Hur såg anläggningars inbördes förhållande ut samt förhållande till bl.a. topografi? I ett vidare perspektiv diskuteras även relationen mellan hytta, gruva och stad. Hur såg arbetsorganisationen ut? Kan vi utifrån våra undersökningsresultat skapa en sammanhängande bild av relationen mellan hyttan och rostarna på Leret? Har ägarstrukturer kunnat utläsas eller anläggandet av vägnät? N Stortorget Hyttkammaren Hälsingtorget Dalpilen Hyttgården Leret Gruvrondellen Elfsborg Meter Figur 1. Karta över det moderna Falun med undersökningen i Gruvrondellen markerad samt tidigare arkeologiska undersökningar i området. Utöver denna rapport där de ovan nämnda frågorna ventileras kommer ytterligare en publikation/artikel att ges ut där mer ingående tolkningar kommer att göras. Där kommer även fler utblickar mot Gruvrondellens närområden att tas i beaktande. I sammanhanget bör även nämnas att det ursprungliga syftet och tillvägagångssättet var att till största del undersöka de aktuella ytorna i profil, d.v.s ingen plandokumentation var aktuell. Dessa förutsättningar ändrades dock under arbetets gång, varför även ytor i plan kom att dokumenteras. Denna dokumentation har emellertid inte gjorts i den utsträckning som profilerna vilket medför att insamlade data från plan inte alltid är lika omfattande som de från profilerna. 4

7 Viktigt att notera är också att undersökningens upplägg och utförande samt det efterföljande analys- och tolkningsarbetet i sig i viss mån utgjort en frågeställning. I fokus för undersökningens genomförande och för mycket av efterarbetet har användandet av digital dokumentation stått. Syftet har varit att länka ihop den erhållna informationen till tolkningsbara kontexter. Detta har inneburit möjligheter, men även ibland begränsningar. Undersökningsytorna i Gruvrondellen med sin komplexa sammansättning med svårtolkade slagglager och recenta inslag har inneburit att både digitala, men även i viss mån analoga arbetsmetoder utmanats. Metod och undersökningens genomförande För att göra det möjligt att nå det ovan formulerade målet har flera olika metoder varit aktuella. Ytor och anläggningar har i flera fall studerats både i plan och profil. Stor vikt har även lagts vid digital dokumentation. Undersökningen har genomförts på följande sätt: Ytavbaning De undersökta ytorna fanns fördelade på tre schakt (Fig. 2) vilka samtliga ytavbanades. Detta gjordes till största del med hjälp av maskin. De massiva och hårt kompakterade slagglagren som dominerade området gjorde det nästintill omöjligt att prioritera handgrävning. I möjligaste mån tillämpades dock lagergrävning. Nivåer med konstruktioner, avsatta och påförda lager följdes stratigrafiskt från topp till botten. Profildokumentation Totalt dokumenterades åtta profiler vilket utgjorde en längd på 168 m. Höjden på profilerna varierade mellan 2,5 och 3 m. Samtliga profiler handritades och mättes in digitalt som separata sektioner. I profilerna urskiljdes strukturer och lager. Lagerbeskrivningar och en nummerserie för samtliga lager i varje enskild profil gjordes. Dessa lager har även skapats digitalt i Intrasis där varje lager fått ett unikt id-nummer. Detta gjordes för att göra ett försök att även skapa en digital bild av lagerföljderna i profilerna dit sedan ytterligare data kunde relateras. De prover och fynd som samlades in noterades även på respektive profil. Utifrån dessa profilritningar har en stratigrafisk analys gjorts vilken delvis har legat till grund för tolkning och diskussion. Provtagning i fält Det provtagna materialet omfattar flera olika kategorier. Det som kanske står mest i fokus är slagger, malmer och stenmaterial för arkeometallurgiska analyser. Från dessa har ett provurval för process- och råvaruanalys gjorts. Vidare har prover för datering och vedartsbestämning tagits. Dessa består av kol- och träprover från både lager och anläggningar. I flera fall har prover för datering men även vedart tagits i anslutning till de för process- och råvaruanalys. Bland det provtagna materialet finns även makroprover. Dessa innehåller information om växtligheten i området. Även om det inte räknas som prov utan som fynd bör vi i detta sammanhang också nämna förekomsten av t.ex. läder, textil, keramik och glas. En del av detta är mer recent material, men där det ansågs relevant samlades detta material in och dokumenterades på samma sätt som proverna. 5

8 N W E S Meters Figur 2. Undersökningsområdet med de dokumenterade kallrostarna. Från väster: schakt 332, 4692 och

9 Digital inmätning På undersökningen tillämpades digital inmätning med totalstation. Alla schakt och områden, konstruktioner, lager, profiler, prover och fynd mättes in. Resterna efter kallrostar som var den mest frekvent förekommande anläggningstypen mättes in på flera nivåer när de framkom under ytavbaningen i plan. Digitalfotodokumentation All fotodokumentation skedde med digitalkamera. För fotografering av de åtta profilerna tillämpades sekvensfotografering. Arkivstudier Falu koppargruva och den kontinuitet av verksamhet som finns dokumenterad skriftligt utgör ett viktigt komplement till all den information som undersökningen i Gruvrondellen bidragit med. Till exempel har Sten Lindroths omfattande verk Gruvbrytning och kopparhantering vid Stora Kopparberget intill 1800-talets början (Lindroth 1955) varit till stor hjälp, men även historiska kartor ger viktiga detaljer. Vi har studerat kartor från år 1640, 1687, 1777 och 1815 (Fig ) där området för vår undersökning inte bara kunnat lokaliseras utan även läggas ut digitalt. Våra schakt från år 2004 har därmed landat i 1600 t.o.m talens Falun och en jämförelse mellan våra spår från kopparhanteringen i olika faser och de som finns utmärkta på de historiska kartorna har kunnat göras. Arkeometallurgiska undersökningar Samtliga i fält insamlade prover undersöktes okulärt och beskrevs i samband med registreringen av Intrasis (Tab. 1). Proverna grupperades med avseende på sammansättning, malm, slagg, lera osv. Tillämpning av en provurvalsstrategi, som behandlas mer utförligt tillsammans med analysresultaten, ledde till att femton polerade slagg- och malmprover tillverkades av MINOPREP i Hunnebostrand och av UV GAL. Petrografiska undersökningar av dessa prover utfördes i genomfallande och påfallande planpolariserat ljus för att identifiera kristallina- och glasfaser samt texturella drag. Undersökningarna genomfördes i ett Zeiss Axioskop 40A polarisationsmikroskop utrustat med en digitalkamera. Vidare utfördes mikrosondanalyser av ingående faser med Camecainstrumentet vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, av Hans Harryson. Metoden innebär att en elektronstråle fokuseras på önskad punkt (områden ned till 2µm i diameter kan analyseras). Den reflekterade röntgenstrålningen relateras till ett referensprov med känd sammansättning. På detta sätt får man kvantitativa data över sammansättningen av de olika komponenterna i materialet. Några olika programrutiner används för olika mineral och metaller och omfattar olika element (se resultattabellerna). Totalkemisk analys utfördes på 24 slaggprov, 6 malmprov, 4 lerprov och ett skärstensprov hos Analytica, Luleå. Använd analysmetod är ICP-AES för huvudelement och ICP-QMS för spårelement. Elementen svavel och bly ingår normalt inte i de totalkemiska analyser. Detta beror på att det ofta är relativt låga halter av dessa element i proven och att det medför en extra uppslutning (lakning med salpetersyra/väteperoxid) av provmaterialet. Då provmaterialet bestod av sulfidmalmer, rika i både svavel och bly, eller slagger från dem kompletterades de totalkemiska analyserna med dessa element. Totalt analyserades 48 element i varje prov. Analysresultaten presenteras i sin helhet i tabell 8. 7

10 Undersökningens förutsättningar och begränsningar Innan vi går vidare och presenterar det analyserade materialet och våra resultat bör ett par ord nämnas om förutsättningar och begränsningar. Den arkeologiska undersökningen i Gruvrondellen hösten 2004 innebar både ett unikt tillfälle till dokumentation av delar av ett världsarvsområde, men även vissa begränsningar. Idag är Gruvrondellen ett nav där cyklister och gångtrafikanter samsas tillsammans med tung trafik (Fig. 3). Den befintliga trafikapparaten, byggandet av en bensinstation m.m. har lett till att området i modern tid blivit omstrukturerat och utplanat. Med andra ord är det recenta inslaget i miljön stort. Detta leder givetvis i sin tur till att det arkeologiska tolkningsarbetet försvåras. Hela den arkeologiska undersökningen föranleddes av byggandet av en gång- och cykeltunnel samt omläggningen av VA-ledningar vilket var ett arbete som var igång parallellt med det arkeologiska. En historisk aspekt finns också. Bergshanteringen innebar stora ingrepp i Faluns miljö. Det för oss idag mest påtagliga är de ofantliga mängder avfallsmaterial i form av slagg som deponerats. Det är även i dessa slagglager som vi idag till största del finner spår från produktion, processer m.m. Denna slagg har under en lång tidsperiod dumpats inom området. Det förekom dessutom att en avfallsyta återanvändes genom att där starta ny verksamhet. Vanligt var t.ex. att kallrostar grävdes in i äldre slaggvarp. Så var även fallet i Gruvrondellen. I slagglagren fanns deponerat material varvat med ingrävda kallrostar som i sin tur efter sin brukningsperiod fyllts med nya avfallsmassor, d.v.s. ny slagg. Att i detta sammelsurium finna den röda tråden är en arkeologisk utmaning. Så samtidigt som vi har möjligheten att arbeta med unika stratigrafier är det viktigt att komma ihåg att vi faktiskt arbetar med olika tidssekvenser samtidigt. Figur 3. Vy över schakt 332 från väst. Foto UV GAL. 8

11 Kopparhanteringens processer Innan en presentation av resultaten från undersökningen är det även på sin plats att kort beskriva kopparframställningsprocessen. Kopparhanteringens processer är många, komplexa och tidskrävande. I korthet går de ut på att utvinna koppar ur malm. Det finns några alternativa metoder och vilken som väljs beror bland annat på malmens egenskaper. Faktorer som organisation och tillgång på bränsle kan också påverka eftersom processleden kan utföras på flera platser och av olika aktörer. Terminologin kan ibland vara förvirrande och andra benämningar för processer, råvaror och produkter än de vi har använt kan förekomma. För den som är speciellt intresserad av mer detaljer om kopparhanteringen finns mer att hämta i andra skrifter. Som vi redan har berört behandlas detta bland annat av Lindroth (1955). När vi längre fram tolkar och diskuterar våra resultat kommer vi också att jämföra med den information som finns att få från skriftliga källor, speciellt vad gäller de processled som vi ser spår av antingen i form av konstruktioner eller material. Figur 4. Schematisk bild över kopparhanteringens processled. Figuren har hämtats från en bok om Falu gruvas miljöhistoria (Lindeström 2003 s 19). 9

12 Processled, produkter och avfall Den metod som har använts i Falun med omgivning omfattar fem processled där malmernas sulfider successivt omvandlas till metallisk koppar. En schematisk bild (Fig. 4) visar råvaror, processer och produkter steg för steg. Efter att malmen har brutits ur gruvan och krossats, ska den rostas i en kallrost för att driva bort en del av svavlet i malmen. En kallrosts funktion och uppbyggnad återkommer vi till längre fram (se kapitlet det historiska källmaterialet). Den rostade malmen, kallrostverk, sätts därefter upp i en suluugn. Produkten från denna smältning är en skärsten vilken är en komplext blandad sulfidsmälta. Samtidigt bildas också stora mängder slagg som körs till slaggvarpet. Skärstenen går vidare till nästa led, vändrostning, där sulfiderna omvandlas till oxider. Denna rostade skärsten, vändrostverk, smältes i råkopparugnen varvid metallisk koppar bildas. Även vid denna smältning bildas slagger. Råkopparen behöver renas ytterligare vilket sker genom garning i en garugn. Figur 4 illustrerar i stor utsträckning processerna men vad vi inte ser i denna bild är vilka volymer som behandlas, inte heller vilken tid som åtgår i varje processled. Dessa båda frågor återkommer vi till. Den avfallsprodukt, i form av slagg, som bildas vid de båda smältningsfaserna i suluugnen och råkopparugnen framträder inte heller. Som vi redan har antytt är slaggerna det dominerande materialet i vår undersökning och ingår i vårt fortsatta analysarbete. Därför är det av betydelse att också känna till vilka kemiska processer som sker inom varje processteg för att kunna identifiera metaller och mineral som är karaktäristiska för slagger från de olika processleden. Det är också relevant att kunna urskilja delprodukter, som kallrostverk, skärsten eller vändrostverk i det omfattande provmaterialet. Detta låter sig inte alltid göras morfologiskt varför kompletterande kemiska analyser utgör en viktig länk. Vad händer kemiskt? Vid kallrostningen av malmerna avgår svavel men stora mängder finns kvar i kallrostverket bundet till koppar i sulfidmineral. En del av järnsulfiderna omvandlas emellertid till järnoxider. Vi den första smältningen, i suluugnen i reducerande miljö bildas skärsten som är en komplex sulfidsmälta, och slagg som innehåller järnsilikat, järnoxid och sulfiddroppar. Vid vändrostningen omvandlas sulfiderna i skärstenen till koppar- och järnoxider. Kopparoxiden reduceras i sin tur vid smältningen i råkopparugnen till metallisk koppar. Den slagg som bildas innehåller järnsilikat och järnoxid. Metalldroppar kan också förekomma. Processerna i varje processled motsvarar därmed en kombination av metaller och mineral. Genom att i detalj studera vårt provmaterial finns det förutsättningar att kunna urskilja de olika processleden och vidare behandla dem med utgångspunkt i de frågeställningar vi presenterade inledningsvis. 10

13 Resultat Undersökningen i Falun och Gruvrondellen hösten 2004 visade sig på flera sätt bli en utmaning både arkeologiskt, men även rent metodiskt. Mitt i världsarvet och mitt i Gruvrondellen som är en högst levande infart till Falun och knutpunkt för hela Dalarna, hade vi fått i uppdrag att knyta ihop ett par trådar till den enorma historiska väv som bergshanteringen i och omkring Falu koppargruva utgör. Det visade sig att de anläggningar som kom att dominera vid undersökningen i Gruvrondellen var kallrostarna. Denna typ av rostgrop anlades ofta på eller i slaggvarp med tre sidor bestående av murar medan den fjärde var öppen. I Gruvrondellen kunde totalt ca. 40 kallrostar dokumenteras. Dessa bestod av rester av mer eller mindre välbevarade anläggningar. Vissa påträffades i plan, men många av dem upptäcktes i de undersökta profilerna. Skillnader i struktur, innehåll, form m.m. kunde noteras. Flera var direkt ingrävda i slaggvarp medan andra verkade vara mer fristående med rester efter stenlagda murar. Förutom lämningarna efter kallrostningen, den första processen i det långa och mödosamma arbetet för att få den eftertraktade råkopparen, påträffades också ytor som mer fungerat som dumpningsområden, delvis för slagg och andra restprodukter från produktionen, men även mer hushållsbetonat avfall i anslutning till gruvarbetarområdet Elsborg. För att bringa ordning i denna slaggoreda och för att få en inblick i alla de schakt, profiler anläggningar, fynd och prover som dokumenterades följer nedan en uppställning och genomgång av de mest väsentliga bitarna. Varje schakt finns redovisat för sig med de dokumenterade profilerna, anläggningarna m.m. Schakt 332 I schakt 332 föranleddes undersökningen av omläggning av VA-ledningar och arbetsnamnet för detta område blev därmed VA-schaktet eller det västra VA-schaktet eftersom detta arbetsområde resulterade i två schakt, 332 och 467. Schakt 332 låg längst västerut inom undersökningsytan omringad av Gruvrondellens körbanor. I den västra delen av schakt 332 fanns en kulvertering av Gruvbäcken och den östra delen begränsades av ett djupschakt avsett för VA. Djupet på schaktet varierade mellan 2,5 och 3 meter. I schaktet dokumenterades två profiler, 3294 och 3705 samt rester efter ett femtontal kallrostar (Fig. 5). Dessa påträffades både i plan och i profil. En beskrivning av de mest informativa och mer välbevarade av dessa kallrostar följer i ett separat stycke under respektive profil eller i plan. Förutom spåren av kallrostarna framkom dessutom anläggningar som bör tolkas som rester av slaggvarp, olika former av aktivitetsytor och utkastlager, men det kan även vara mer diffusa rester efter kallrostanläggningar. Rostarna var ingrävda i äldre slaggvarp. Vid schaktningsarbetet togs enorma mängder slagg bort och varpen kunde tydligt följas i de båda profilerna. Området bör helt ha varit avsatt för kopparproduktion som under en lång period skapat stora mängder restavfall. Rostavfallet har man i sin tur utnyttjat för att på platsen anlägga nya kallrostanläggningar och fortsätta produktionen av den åtråvärda kopparn. I de båda schakten togs prover bestående av slagg- och malmprover, kol- och vedartsprover samt makroprover. Dessa var relativt jämnt fördelade mellan schakten. Föremålsfynd saknades nästan helt i schakt

14 N W E 1172 S Geoarkeologiska prov Miljöprov Kolprov Vedartsprov Kallrost Sten Sektion Område Meters Figur 5. Schakt

15 Profil 3294 Profilen hade en längd av ca. 26 m. I denna fanns resterna efter tre tydliga rostar, A1232, A638, och A1172 (se profilbilaga). Dessa låg vinkelrätt mot schaktkanten och uppnådde en bredd av drygt 4, m och ett djup på ca. 1,5 m. Alla tre låg även placerade med nacken söder om profilväggen. Öppningen på rostarna bör då ha varit ett par meter in i schaktväggen mot norr. Delar av anläggningar gick även att följa i plan (se anläggningar i plan i detta kapitel). Dessa tre kallrostar låg stratigrafiskt på samma nivå och kan ha varit i bruk samtidigt. Resultaten av 14 C-dateringarna från dessa anläggningar landar inom ungefär samma tidsspann. Kallrostarna A1232 och A1172 överensstämmer väl dateringsmässigt och bör ha varit i bruk samtidigt. Kallrost A638 avviker något. Denna rost är även på andra sätt speciell och inte lik de övriga från Gruvrondellen, men mer om detta nedan. Dateringar och information om varje enskild kallrost följer i separat kapitel. På en nivå under dessa kallrostar fanns spår efter vad som kan ha varit ytterligare tre kallrostar. Dessa syntes i profilen som diffusa linser. Den ena låg väster om A1232 och bestod av ett rosabeige, lerigt lager med inslag av sten (lager 14). Den andra var belägen direkt under kallrost A1232 och bestod av lager 18 som var ett falurött, siltigt och lerigt lagrer med större stenar. Från detta lager finns även en datering som hamnar inom ungefär samma intervall som kallrost A1132, d.v.s. början av 1500-talet till mitten av 1600-talet. Den tredje rosten låg direkt under A638 och var ett falurött, flammigt lager (lager 31). Möjligt är dock att dessa bottenrester istället för separata kallrostanläggningar bör tolkas som spår av en äldre fas eller del av de överliggande rostarna. De två som låg direkt under A1232 och A638 kunde möjligtvis tolkas som tillhörande samma kallrostar. Om vi återgår till de tre mer tydliga kallrostarna i profilen och deras placering kan vi konstatera att alla tre låg ingrävda i ett och samma slaggvarp. Resterna av detta slaggvarp utgjordes till största del av lager 4. Detta lager var ca. 1 m tjockt och bestod av en kompakt och homogen slaggkaka där det var svårt att urskilja separata delar. Slaggen bestod av trögfluten och fluten slagg upp till ett par decimeter stora bitar. Slaggen var mycket hårt sammankittad och har troligtvis både påverkats av rostningsprocesserna i kallrostarna och av den miljö som utgör den naturliga botten i schakt 332. Slaggvarpet ser ut att ha påverkats av vatten och olika typer av urlakningsprocesser. Markmiljön bör därför ha varit fuktig när man bestämde sig för att börja dumpa slagg där. Under lagren som kan tolkas vara restmaterial och anläggningar från kopparhanteringen fanns en siltig morän. Anläggningarna har med andra ord mer eller mindre anlagts direkt på den ursprungliga markytan. Detta trots att kallrostar bör ligga torrt placerade. Inga direkta markhorisonter gick att utläsa i profilen. Makroprov från bottenlagren innehöll inga frön eller frukter, enbart enstaka kolfragment och tre fragment av granbarr. De lager som påträffades ovanför slaggvarpet och de tre stora kallrostarna bestod till största delen av massor påförda vid anläggandet av själva rondellen. Under denna mer recenta horisont fanns dock ett lager (lager 10) som kan vara en rest av en väg. Denna eventuella vägrest syntes som en jämn och rak, ca. en decimeter tjockt, grått lager och avvek tydligt från de övriga lagren. Lagret innehöll sand och en blandning av småslagger. Det kan vara spåren efter en väg som gick genom området för Gruvrondellen (Stigaregatans förlängning) och syns redan på en karta över Falun från 1687 (se fig. 61) samt även på en senare från 1761 (se fig. 62). Sträckningen av vägen på kartorna i jämförelse med placeringen för schakt 332 och då närmare bestämt profil 3394 överensstämmer relativt väl. Vi får dock räkna med en viss förskjutning då vi måste ha en viss felmarginal i åtanke när det gäller det historiska kartmaterialet. Om så är fallet att vi har en rest av denna 1600-tals väg har vi därmed också ett 13

16 tidsbestämt lock att lägga över slagvarpet och kallrostanläggningarna som betyder att de inte bör vara yngre än Utöver de ovan beskrivna lagren och anläggningarna fanns i profilen även mindre, mellan rostarna påförda lager. Dessa var oftast tunnare linser och kan ses som arbetsytor eller trampytor mellan eller omkring rostarna där material från anläggningarna dragits runt. Med andra ord är de mer eller mindre knutna till anläggningarna. Exempel på sådana lager är lager 11, 12 och 13 väster om kallrost A1232 samt lager 37, 41 och 42 väster om kallrost A1172. Kallrost A1232 i profil 3294 I kallrost A1232 kunde fyra lager räknas in som tillhörande anläggningen. Lager 16, som var ett falurött lager med inslag av blålila slagg och lager 15 som var gult, siltigt och svavelbemängt vilka utgjorde den yttre kransen på anläggningen och syntes som en balja i profilen. Den inre delen, eller fyllningen bestod av lager 17 och 19. Det förstnämnda var ett gulbeige sandigt lager, något lerigt, och det andra innehöll en slaggfyllning mestadels bestående av flutna, decimeterstora bitar. I både lager 17 och 19 kunde tydliga strimmor eller skikt skönjas som hade sin början i den västra delen. Detta bör betyda att den slagg som rosten var fylld med bör ha tippats i från väster. Ovanpå denna balja som utgjorde formen på kallrosten fanns lager 20. Detta var ett rosabrunt, siltigt lager med inslag av småslagger som troligtvis bör räknas in som en del av denna anläggning. Bredden på anläggningen var ungefär 4,10 m och det dokumenterade djupet drygt 1,5 m. A1232 har en datering från lager 16, ett falurött sandigt lager med inslag av blålila slagg, som sträcker sig från mitten av 1400-talet fram till början av 1600-talet (PK3989, Ua-27601). Kallrost A638 i profil 3294 De fem lager som ingick i A638 var lager Lager 25 var ett kolstybbslager med rottrådar och låg som en lins överst i den västra delen av kallrosten. Möjligtvis kan detta tolkas som ett senare påfört lager som inte direkt behöver kopplas ihop med rosten och verksamheten i den. Lager 26 var ett lager som var likartat med lager 16 i A1232, d.v.s. ett falurött sandigt lager med inslag av blålila slagg. Detta låg som en baljformad krans och angav formen för själva rosten. Därefter följde lager 27 som även det kan jämföras med ett liknande lager i kallrost Lager 17 var gulbeige, sandigt och något lerigt. Lager 28 syntes i rosten som en ca. decimetertjock gulbrun lins bestående av sand, grus, slagg samt bränd lera med magring. Eventuellt kan detta vara ett raseringslager. Det sista av rostens lager, 29 var själva rostens fyllning (Fig. 6). Denna är något förbryllande och gör att kallrost A638 avviker från de övriga påträffade vid undersökningen i Gruvrondellen. Lager 29 bestod av ca. halvdecimeterstora malmbitar som föreföll vara orostade. Ett urval har analyserats och de kemiska analyserna visar att de inte hade blivit rostade. Analysresultaten beskrivs mer detaljerat senare. På flera ställen mellan malmstyckena fanns fint tillskurna stickor placerade vinkelrätt mot profilen (Fig. 7). Stickorna var mellan 0,15 och 0,20 meter och en vedartsanalys på en av dessa gav resultatet tätvuxen yngre stam av tall. Vad dessa stickor fyllt för funktion i rosten är oklart. Kanske bör de tolkas som någon typ av fyrstickor. Av någon anledning har denna kallrost vid något tillfälle fyllts med rostgods för att vad vi bör anta tändas och rostas men detta har aldrig genomförts. Kanske har något i arbetsgången gått fel eller eventuellt har vi att göra med orsaker som vi med dagens information inte kan komma åt. Bredden på anläggningen var 4,1 m med ett djup på ungefär 1,5 m. A638 har ett daterat kolprov från fyllningslagret 29 (PK4018, Ua-27602) som gav resultatet övergången 1300 till1400-talet, slutet av 1300-talet och fram till slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. 14

17 Figur 6. Kallrost A638 i profil 3294, schakt 332. Foto UV GAL. Figur 7. Pinnar instuckna bland den orostade malmen i kallrost A638 i profil 3294, schakt 332. Foto UV GAL från söder. 15

18 Kallrost A1172 i profil 3294 Den tredje av de större och tydliga kallrostarna i profil 3294, A1172 bestod av tre separata lager. Det första av dessa var lager 47 som syntes i profilen som ett svavelgult parti som löpte som en yttre, ca. decimetertjock lodrät linje. Denna kan tolkas som rostens avgränsning västerut. Innanför denna fanns lager 48 som var ett falurött lager. Därefter följde rostfyllningen, lager 49, som bestod av slagg. Precis som de ovan två beskrivna kallrostarna hade denna form av en balja med ett yttre mer svavelbemängt lager och en inre krans bestående av ett falurött lager. Den bredd som var möjlig att mäta uppnådde ungefär 3 meter, men anläggningen har varit något bredare. Denna rost låg nämligen i den östra kanten av profil 3294 vilket gjorde att ett fullständigt mått inte gick att komma åt. Djupet på rosten var drygt 1,5 m. Från A1172 finns en datering från lager 48 (PK4040, Ua-27604). Denna landar i början av 1400-talet och fram till 1600-talet. Profil 3705 I denna profil var anläggningar och strukturer inte lika tydliga som i den motsatta profilen 3294 i schakt 332 (se profilbilaga). Längden var ungefär 27 m. Sektionen hade i flera avsnitt recenta störningar, bl.a. ett VA-schakt som försvårade tolkningarna. Spåren efter ett par kallrostar gick dock att utläsa. Dessa såg ut att vara placerade med längdsidan vinkelrätt mot profilen precis som i profil Huruvida det var deras nacke eller öppning gick dock inte att utläsa. Om vi överför informationen från kallrostarna som framkom i profil 3294 kan vi sluta oss till att även dessa kallrostrester ursprungligen bör ha varit av ungefär samma form och storlek. I två av anläggningarna fanns lager som påminde om den baljform som visade sig vara karaktäristisk för flera av kallrostarna i Gruvrondellen. Lagren innehöll rester av faluröda partier samt områden med ett gult svavelpåverkat material. Den tydligaste av dessa två, A1695, syntes i lager 18, 19, 20 och 21. Denna rost gick även att följa i plan (se Anläggningar i plan nedan). Lager 20 var ett svart kompakt slagglager som utgjorde fyllningen till rosten. Inget prov har tagits ur detta lager så förekomsten av rostgods har inte kunnat bekräftas i samband med analysarbetet. Lager 21 var ett mindre lager i botten av rosten som var skarpt mörkrött. På en nivå ovanför dessa två lager fanns lager 18 och 19. Dessa var små tunnare linser med svavelgula och faluröda grusiga och något leriga nyanser innehållande bitar av slagger. Eventuellt bör även lager 17 räknas in som en del av denna konstruktion. Detta var ett slagglager med både trögfluten och fluten slagg samt ett par större stenar. I slaggen kunde strimmor noteras som hade sin början i den östra delen och som kan liknas vid de som fanns i A1232. Kanske rör det sig även här om skikt som avslöjar de lass med slagg som efter anläggningens brukningstid ett efter ett har tippats ner i rosten. Anläggningen var svagt baljformad med en bredd på ca. 2 m och ett djup på 1,5 m, då med slaggen i lager 17 inräknad. Från den mer diffusa av dessa två kallrostar finns ett daterat kolprov, PK4053, Ua från lager 5 som var ett falurött lager. Dateringsresultatet ligger inom intervallet 1400-tal fram till 1600-tal vilket gör att om vi tolkar denna rest som en del av en kallrost så bör den ha varit i bruk under ungefär samma tidsperiod som de övriga daterade inom schakt 332. Frågan återstår dock om dessa mer otydliga spår verkligen ska tolkas som delar av en kallrostanläggning eller egentligen mer som en rest av aktiviteten i och omkring rostarna såsom utkastlager och utdraget material. Ytorna kring dessa konstruktioner har även blivit påverkade av värme från anläggningarna samt utfällningar m.m. som rostgodset i sig bör har avsatt. Ett lager som troligtvis hör hemma inom denna kategori är A3270. Om detta är en bottenrest av en kallrost så är det den enda av de i profilerna i schakt 332 som ser ut att vara 16

19 placerad med långsidan längs profilväggen. Denna eventuella botten utgörs av en tunn strimma lager 11, ett smetigt lila lager, som var nästan 7 m lång. När det gäller det ursprungliga slaggvarpet som kallrostarna har varit ingrävda i var detta inte lika tydligt här som i profil En rest av den hårda slaggkakan, lager 14, gick dock att följa från den östra profilkanten längs sektionen fram till den störning som befintlig VAledning utgjorde. Där detta lager var som kraftigast uppnådde det en tjocklek på ungefär 0,5 m. I bottennivå fanns samma gråa bottenlera som i profil Övriga lager i profilen kan förutom recenta inslag som VA-schakt och fyllnadsmassor till sentida befintlig väg tolkas som spår av utkastlager, aktivitetsytor och markprocesser som urlakningar m.m. i samband med kopparproduktionen i området. Anläggningar i plan Förutom profilerna med deras lager och anläggningar dokumenterades även strukturer och rester av konstruktioner i plan. Under schaktningsarbetet kunde totalt åtta säkert fastställda kallrostar registreras. Förutom dessa fanns enstaka mer diffusa anläggningar som var rester av lager, slaggvarp eller rostar. Att följa strukturerna stratigrafiskt både i profil och i plan gav värdefull information där resultaten kunde komplettera varandra. T.ex. kunde vissa av kallrostarna, såsom A1172 och A1695, dokumenteras både i profil och även på flera olika nivåer i plan. Över lag verkar det röra sig om ungefär samma typ av kallrostar. Rektangulära anläggningar som har grävts in i det äldre slaggvarpet på något olika nivåer och med variation när det gäller konstruktionsdetaljer såsom spår efter stenlagda rostmurar. Nedan följer en genomgång av ett par av kallrostarna i plan. Kallrost A1465 Anläggningen var belägen i den östra delen av schaktet där den begränsades av djupschaktet för VA-nedläggningen. Rosten mättes in på flera olika nivåer och hade en något oval nästintill hästskoformad utsträckning. I den inre delen dominerade en svavelgul fyllning utanför den fanns en omgärdande faluröd krans. I konstruktionen fanns rester av slagg samt kol. I det provtagna materialet ingår slagger men inget rostgods. Längs den sydvästra långsidan fanns även en mindre rad av stenar, vilket bör tolkas som en rest av rostmuren (Fig. 8). Denna kallrost har med andra ord delvis varit byggd av sten. Rosten var dessutom i stort sett anlagd direkt på bottenleran. När det gäller rostens öppning har denna troligtvis varit i den södra delen av anläggningen. Längden som avser den som var synlig innan djupschaktet tog vid var ca. 5 meter och bredden 5,42. Kallrost A1498 A1498 låg strax sydväst om A1465 och var den mest välbevarade kallrosten som dokumenterades vid undersökningen i Gruvrondellen. Flera likheter fanns med A1465. Den framträdde som en avlång anläggning (Fig. 9) med svagt rundade ändar och kunde mätas in på fyra olika nivåer. Den största delen utgjordes av ett kraftigt falurött lager vilket innehöll hårt bränd sten, kol samt slagg. I det provtagna materialet ingår slagger men malmer har inte observerats, inte heller i de prover som tagits där kallrosten skär profil Som en yttre avgränsning fanns lagda stenar som utgjort en rostmur (Fig. 9). Dessa var tydligast i den västra delen av rosten och varierade i storlek mellan 0,15 och 0,25 m. Rostens verkar ha haft sin öppning mot söder. Möjligt är att denna anläggning, precis som den föregående kallrosten tillhör en äldre fas. Båda var nästintill anlagda direkt på bottenleran och har inte enbart varit ingrävda i tidigare slaggvarp utan har åtminstone delvis haft stenbyggda rostmurar. Längden på rosten uppmätte 9,66 m medan bredden var 2,24 m. 17

20 Figur 8. Kallrost A1465 i schakt 332. Foto UV GAL från norr. Figur 9. Kallrost A1498 i schakt 332. Foto UV GAL från sydväst. 18

21 Figur 10. Kallrost A1498 i schakt 332 med delar av den stenbyggda rostmuren frilagd. Foto UV GAL från nordöst. Figur 11. Kallrost A1695 i schakt 332. Foto UV GAL från norr. 19

22 Kallrost A1695 A1695 kunde i flera faser dokumenteras i plan, men även i profil 3705 (se kapitel profil 3705 ovan). Delar av hårt vittrad sten fanns i en kant. Detta bör vara rester efter en rostmur liknande de i A1465 och A1498. Innanför denna rest fanns en fyllning bestående av kraftigt svavelgula och faluröda områden. Den faluröda fyllningen låg även som en avgränsande krans i de yttre delarna av anläggningen (Fig. 11). Bitar av bränd sten, kol samt slagg påträffades också. Det prov som tagits från A1695 utgörs endast av slagg. Där kallrosten skär profil 3705 har slaggprover samlats in men malmstycken har inte observerats. Längden, 5,0 m, avser det som var synligt utanför profil 3705 och bredden var 5,15 m. Denna anläggning påträffades på ett tidigt stadium i schaktningen och kunde följas ner till bottennivån i slaggvarpet. Schakt 4692 Detta schakt frilades och dokumenterades med anledning av byggnationen av en gång och cykeltunnel. Ytan undersöktes i vad som kan kallas två etapper, d.v.s. först banades den södra delen av och därefter följde den norra. Djupet på schaktet varierade mellan 2,5 och 3 meter. Öster om schaktet fanns schakt 467 (se Schakt 467 nedan). I övrigt var området mer eller mindre omringat av körbanorna i och i anslutning till Gruvrondellen. Detta schakt var det som var mest påverkat av recenta ingrepp såsom ledningsdragningar av olika slag vilket i viss mån begränsade friläggandet av anläggningar och andra strukturer. Trots detta påträffades 24 rester av kallrostar (Fig. 12) och fyra profiler ritades. En beskrivning av de mest informativa och mer välbevarade av dessa kallrostar följer i samband med genomgången av respektive profil eller schaktet i plan. Förutom spåren av kallrostarna framkom precis som i schakt 332 även anläggningar som bör tolkas som rester av slaggvarp, olika former av aktivitetsytor och utkastlager. Här fanns dessutom en något större andel mer diffusa rester efter kallrostanläggningar. Även om lämningarna här över lag inte var lika välbevarade och tydliga som i schakt 332 bör vi dock räkna med att huvuddelen av kallrostarna varit ingrävda i tidigare slaggvarp. Området bör ses som en produktionsplats för kopparhanteringen där kallrostningen stått i fokus. Inga spår efter andra aktiviteter fanns att notera. I schaktet togs flera prover, bestående av slagg- och malmprover, kol- och vedartsprover samt makroprover. Föremålsfynd förekom, bl.a. rester av läder, keramik och glas fanns i profilerna. En kallrost som använts som avfallsdump påträffades också (A4961). Denna innehöll allt från glas, keramik, porslin till järnskrot och textil samt läder. Profil 4571 Profil 4571 var den östra profilen i schakt 4692 och hade en längd av ca. 21 m (se profilbilaga). Profilen stördes i de övre delarna av en längsgående elledning samt i den norra där en större elledning löpte tvärs över schaktet och in i profilen. I profilen fanns rester efter en eventuell kallrost som i såfall kan ha varit resterna efter A3752 som även mättes in i plan. I profil låg denna på en nivå och hade en storlek som gör det möjligt att det faktiskt kan röra sig om en och samma anläggning. Denna var tyvärr mycket otydlig i profilen där den i princip enbart utgjordes av ett lager, lager 25 som tolkades som ett gulorange raseringslager med bränd lera, trögfluten slagg samt kolbitar. Kanske har även slagglager 26 något samband med denna eventuella kallrost. Lager 26 avvek från den omgivande slaggen och bestod av mindre bitar fluten och trögfluten slagg med relativt mycket kol. I slaggen kunde en avgränsning skönjas som kan tolkas som spår efter en av kallrostens sidor, men kan också vara skikt som har bildats efter att slagg tippats från en riktning, i det här fallet norrifrån. Om tippning skett norr ifrån kan man också tänka sig att den aktivitet som slaggen härrör från ligger norrut. Detta är slagg som rosten fyllts med efter sin användningstid. 20

23 N 5089 W S E Geoarkeologiska prov Vedartsprov Kolprov Miljöprov Fynd Kallrost Sten Sektion Område Meters Figur 12. Schakt

24 I övrigt kunde inga fler säkra anläggningar i profilen dokumenteras. Däremot fanns ett likartat kompakt slagglager som i profilerna i schakt 332. Detta (lager 10) innehöll mestadels flutna slagger och var ungefär 0,8 m tjockt. Karaktären på denna kraftigt hopkittade slagg leder återigen till teorin om att den fuktiga markmiljön i området tillsammans med effekterna av kallrostningen bör ha lett till urlakningsprocesser m.m. vilket skapat dessa sammankittade kakor av slagg. Ett makroprov som tagits från lager 13 som var den gråa bottenleran visade sig innehålla en del träkol, men inga frön eller frukter. De lager som dokumenterades i den övre delen av profilen (lager 1,2, 16 och 29) bör räknas som mer recenta och påförda i samband med markutjämning och byggandet av rondellen. I övrigt framkom även mindre linser och rester av lager, främst i den norra delen. Möjligt är att här fanns spår av en kallrost där större delar gått förlorade p.g.a. en elledning som dragits igenom denna del av profilen. I såfall kan lager 5, 6 och 7 räknas till denna konstruktionsrest. Lager 5 var ett rött, lila och orange och gult raseringslager. Lager 6 syntes som ett slagglager med oljig småslagg och mycket kolbitar och lager 7 var ett grått kompakt lerlager som var lila mot botten. I profilen påträffades även mindre stycken av fint vävd textil (lager 14) och bitar av rödgodskeramik (lager 31). Profil 5770 Denna profil låg på motsatt sida från profil 4571, d.v.s. på den västra sidan och var kraftigt påverkad av recenta ingrepp. Denna sektion dokumenterades aldrig fullständigt p.g.a. ett elkabelschakt som gav ett brott på ca. 4 m i profilen. Med detta avbrott inräknat uppnådde profilen en längd av ca. 20 m (se profilbilaga). Väster om denna störning var det även här påverkan av recenta ingrepp, bl.a. gick sträckningen för ytterligare en elkabel igenom profilen. Om vi bortser från detta och istället fokuserar på lagren kopparframställningen avsatt kan vi till att börja med följa den hårt, kompakterade slaggkakan som är karaktäristisk för profilerna i samtliga schakt. Här utgjordes den av lager 6, ett gult hårt hopkittat slagglager med rostbruna skikt mot botten samt lager 5 bestående av mestadels fluten slagg i större hopkittade eller hopsmälta flak. Tillsammans hade dessa lager en tjocklek på drygt 1 m. I övrigt fanns två lager som kan tolkas vara en del av en kallrost. Detta var lager 9, ett gulbrunt till rostrött samt delvis grågult lager med inslag av träbitar och lager 10, ett gulbrunt och delvis falurött lager med fluten slagg, eventuella malmrester och kol. I partiet söder om avbrottet för elkabeln togs inga prover. I den norra delen framkom delar av en kallrost, A5473, bestående av vad som såg ut att vara tre olika lager. Lager 23 var en gulgrå, något lerig lins som löpte vågrätt, något snett från norr till söder. Därefter följde lager 18 som var falurött och framkom strax under det föregående lagret. Som en större enhet, under de övriga, fanns sedan lager 24. Detta var gulorange och sandigt med enstaka mindre slaggbitar. Från denna anläggning finns ett dateringsresultat (PK6230, Ua-27606) som ligger inom intervallet mitten av 1400-talet till början av 1600-talet. Från bottenlagret, lager 7, som bestod av lera finns ett makroprov som innehöll enstaka kolfragment och små slaggliknande bitar, men inga frön eller frukter. Profil 5759 Denna kortare sektion var ungefär 15 m lång. I sin västra ände gick den ihop med profil 5770 och denna kant bör också tolkas som mer eller mindre samma enhet (se profilbilaga). Till att börja med fortsatte delar av kallrost 5473 som framkom i profil 5770 även vidare in i profil Här kom dessa delar att bli lager 7 och 8 och motsvarade i princip lager 23 och 18 samt lager 24. Lager 7 var ljusgult till gulbrunt med rosa fläckar och enstaka slaggbitar. Lager 8 hade mer karaktären av en fyllning som var gulfärgad med både trögflutna och flutna slaggbitar. Profilen fick ett avbrott på ca. 2 m ungefär i mittenpartiet p.g.a. ett elkabelschakt. På den östra sidan om denna störning kunde inga delar av anläggningar noteras. Däremot 22

25 kunde ett par kraftiga slagglager följas. Dessa kan med vissa mindre skillnader liknas vid lager 5 och 6 som fanns i profil I den östra delen om elkabelschaktet utgjordes dessa varp av lager 11 och 12. Lager 11 bestod mestadels av trögfluten slagg som fläckvis var oljig och hade inslag av större hopsmälta klumpar. Lager 12 som låg under 11 var gulfärgat och hårt hopkittat med mycket större trögflutna klumpar. Dessa lager var tillsammans bitvis 1,5 m tjocka, d.v.s. något kraftigare än de flesta av de andra slagglagren som dokumenterades i profilerna. I det östra partiet om elkabelstörningen fanns slagglagren 27 och 28 som motsvarade lager 11 och 12 i det västra partiet, men hade vissa nyansskillnader. Lager 27 bestod av trögfluten slagg, något oljig med en delvis gulfärgad yta på slaggen. Lager 28 motsvarar lager 12, men innehöll flera större slagger. Tjockleken var även här som mest ca. 1,5 m. Mot botten växte ett lerlager fram som i sina övre delar var slaggblandat. Även en mindre slagglins noterades i leran, lager 29, i den östra kanten. Detta tyder på att slagg dumpats mer eller mindre direkt på den naturliga bottenleran, kanske medan platsen utgjorde en våtmark. Två makroprover har också analyserats. Det ena togs i lager 7, ett av de lager som tillhör kallrost A5473. Resultatet gav inga spår av frön eller frukter, men rottrådar och enstaka kolfragment. Det andra kom från lager 10 som låg på samma nivå som lager 7 och sträckte sig i ett vågmönster längs hela profilen, med en viss uttunning mot den östra sidan. Lagret innehöll sandigt material som var rostbrunt med gula fläckar. Även värmepåverkad sten och trögfluten slagg förekom. I den östra delen påträffades även organiskt material. Det var från denna del makroprovet togs och detta visade sig innehålla aggregerade vedfragment, men inga frön eller frukter. Profil 5757 Profil 5757 kan kallas för baksidan av profil 5759, d.v.s. detta var den norra sidan av den kvarlämnade delen för elledningen i det nordvästra hörnet av schakt Längden på denna mätte ca. 13 m (se profilbilaga). Inverkan från recent aktivitet var stor på denna sträcka. Exempelvis utgjordes det övre lagret, lager 1 av vägfyllningsmaterial och den västra delen hade blivit störd och omrörd p.g.a. sekundära fyllmassor till ett elkabelschakt. I den östra delen av sektionen kunde trots detta en anläggning som har tolkats som en rest av en kallrost dokumenteras. Denna, A5315, mättes även in i plan som ett 1,75 1,10 m stort ovalt lager som tolkades vara en del av en kallrost. I profilen bestod rost A5315 av lager 14, en faluröd linsformad rest och lager 15, ett tunt småslaggslager som låg strax under det föregående. I den västra delen av profilen fanns även där något som kan tolkas som en liten kvarleva av en kallrostanläggning. Lager 4 en ca. 0,5 m lång oval faluröd fläck med lager 3, med gulbrunt och något rostfärgat material med kol och enstaka träbitar som låg som en krans runtom. Förutom dessa lämningar påträffades omfattande slagglager mot botten. Totalt rörde det sig om en ca. 1 m tjock slaggmassa. Denna kunde separeras i två olika lager. Lager 5 bestod mestadels av flutna, oljiga slagger medan det andra, lager 7 som var det nedre strax ovanför den grå bottenleran innehöll fler större slaggklumpar och stenar som var hårt sammankittade med en gulorange beläggning på slaggerna. Denna beläggning är utmärkande för slagglagren i profil 5757 och blir mer markant mot botten. Troligtvis är det urlakningsprocesser från slagger och övrigt material som i samband med fukt skapat denna beläggning, d.v.s. sekundära processer. I och direkt under lager 7 fanns t.ex. ett mörkbrunt, utfällt material med ett flerskiktat, gulbrunt, slammat och sedimenterat område. Från detta utfällningsområde togs ett par prover, bl.a. slagg, men dessa kunde aldrig mätas in digitalt. Arbetsmiljöförhållandena under arbetet med detta schakt gjorde det omöjligt att med totalstation komma åt att mäta in prover. 23