När elen inte räcker. En tidning från SOS Alarm Nr Stroke. Personbilen. Från stenar. vanligaste feldiagnosen. som kompletterar ambulanserna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När elen inte räcker. En tidning från SOS Alarm Nr 1 2014. Stroke. Personbilen. Från stenar. vanligaste feldiagnosen. som kompletterar ambulanserna"

Transkript

1 S O S En tidning från SOS Alarm Nr PROFILEN, SIDAN 12 Det är svårt att gå till val på att förebygga katastrofer som kan hända 20 år framåt. Margareta Wahlström, FN:s särskilda representant för katastrofrisk reducering Stroke vanligaste feldiagnosen Personbilen som kompletterar ambulanserna Från stenar till dialog i Rosengård Systemet fördröjer polisens insats med flera minuter. Jörgen Berggren, poliskommissarie vid Rikspolisstyrelsen När elen inte räcker

2 S O S Innehåll nr Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Edita Bobergs 2014 Omslaget: Chris Cheadle/ Getty images Nästa nummer av SOS kommer ut i maj Citera oss gärna, men ange alltid källan. 04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont. 07 Alarm! Mer mångfald behövs, anser Banar Sabet. 08 Fokus Vid elbrist kan hela regioner släckas ned. 12 Profil Margareta Wahlström förebygger kriser i hela världen. 15 Effekt Räddningstjänsten motar stenkastning med dialog. Tidigare styrdes räddningsinsatser av om olyckan inträffade på statligt eller kommunalt vatten. I dag larmas alla tillgängliga enheter ut samtidigt. 18 Effekt Succé med extrautrustad person bil som avlastar ambulanserna i Göteborg. 20 Utveckling Olika ledningssystem orsakar förseningar vid insatser. 22 Insats Ingen tvekan längre vid räddning till sjöss. 24 Utveckling Stroke är vanligaste feldiagnosen vid larm. 27 Fråga SOS Alarm Om försvunna barn, mobilapp, VMA i radion och hur döva kan larma. 28 Årtalet: 1974 Fyrtio år sedan första SOS-centralen invigdes. SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret och har även en cent ral roll i samhällets krisberedskap. Verksamheten innefattar även säkerhets- och jourtjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting. 2 SOS

3 Intro FOTO: ERIQ AGÉLII FOTO: TOBIAS OHLS Vad är mångfald för dig? Stenkastningen är bara ett stenkast bort, det gäller att hela tiden förebygga och samverka. Det säger Sonja Adzic, brand- och säkerhetsvärd vid Räddningstjänsten Syd och en av personerna som vi har intervjuat i artikeln Relationer istället för sköldar på sidan 15. Sverige är i dag ett land fyllt av personer med olika bakgrund. Många är födda i andra länder, andra praktiserar en mindre vanlig religion eller är på andra sätt en minoritet. Att alla ska känna sig trygga och välkomna i vårt samhälle är ett ansvar vi alla har. Hur bidrar du eller din omgivning till att inkludera samhällets alla medborgare och med att skapa samma plattform för alla? Vad är mångfald för dig? I detta första nummer av SOS för 2014 skriver vi om olika områden som ligger nära vår verksamhet men gemensamt är ledorden gemenskap, samverkan och trygghet. Något som alla förtjänar, oavsett bakgrund. Jag vill också passa på att uppmärksamma att det är 40 år sedan den första SOS-centralen invigdes i Västerås 1974 (se sista sidan i tidningen). I många aspekter lever vi i ett helt annat samhälle i dag, samtidigt är SOS Alarms uppdrag i grunden detsamma som då att på snabbast möjliga sätt ta emot nödsamtal och förmedla tillgängliga resurser till hjälpsökande. Dygnet runt. Året om. Johan Hedensiö vd SOS Alarm FOTO: ANITA GÖRANSSON 3 frågor till... Martin Arkel, biträdande kommunikationsdirektör i Helsingborg stad, som har jobbat med informationsnumret under stormarna Simone och Sven då helsingborgarna bland annat ombads koka sitt dricksvatten. Hur har allmänheten reagerat på informationsnumret ? De reaktioner vi har fått har varit positiva, men numret är inte inarbetat som en given informationskanal. Vi försöker sprida numret till allmänheten och media, och påminna om att det finns. Men för ett riktigt genomslag tror jag bör göra en ordentlig nationell informationskampanj. Intressant vore också om kunde punktannonsera för numret i direkt anslutning till krisrelaterade nyheter i webbtidningar och liknande. Informationsnumret pilottestades ju i nordvästra Skåne redan under stormarna Hur har ni utvecklat kommunikationen sedan dess? Vi har startat ett eget kontaktcenter där vi kan ge information och rekommendationer åt allmänheten direkt. Nu använder vi som en första instans, innan vi själva är igång. När vi sedan är i gång och har egen förmåga att svara ber vi att hänvisa till oss. Det verkar fungera fint. Vad har du för tips till andra kommuner vid kommunikation via ? Att komma ihåg att numret finns och att använda det! Det fina med är att det är öppet dygnet runt och att man kan komma överens om hur man vill bruka numret. Man kan välja att förse med information och använda det som sin egen upplysningscentral. Eller kanske bara i uppstarten i ett läge där alla frågar men kommunen inte har hunnit få sin organisation på fötter. Jag ser det som en jätteviktig samhällsfunktion som kommunen kan ha mycket nytta av. Och flexi biliteten medger antagligen använd ningsområden som ingen har tänkt på än. Text: Cecilia Vinell SOS 3

4 signaler Databas över naturolyckor För att kunna dra lärdomar av olyckor och kriser har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en databas över naturolyckor. Dokumentationen har tidigare funnits utspridd på många olika instanser i samhället men har nu samlats och sammanställts till en helhetsbild. Databasen ger kommuner och andra myndigheter eller organisationer stöd vid planering av effektiva räddningsinsatser. Databasen finns på ndb.msb.se Första Segwaygripandet I november gjorde tre män ett inbrott i en butik i Göteborg. En väktare på Segway tog upp jakten och höll fortlöpande kontakt med polisen. Efter jakt genom centrala Göteborg greps männen. Han har följt efter gärningsmännen på Segway. Det är första gången jag har hört talas om något liknande. Vi är historiska i Västra Götaland, kommenterar Ulf Lövstad, biträdande vakthavande befäl på polisens länskommunikationscentral, i en artikel i Göteborgsposten. Vi måste se över regler och lagstiftning kring rekrytering av deltidsbrandmän men också öka antalet kvinnor i de funktionerna. SKL:s ordförande Anders Knape på mässan Mötesplats Samhällssäkerhet 4 SOS

5 Värna hemvärnet I senaste SOS skrev vi om olika frivilligorganisationer som samhället kan ta hjälp av. Av misstag kom inte Hemvärnet med på listan. Hemvärnets nationella skyddsstyrkor stöder polis, räddningstjänst och andra myndigheter vid till exempel skogsbränder, översvämningar, pandemier eller eftersök av försvunna personer. Det är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation samtal inkom på det nya informationsnumret under Numret lanserades den 11 mars Hej, Peter Söderlund! Den 18 november tillträdde Peter Söderlund sin nya tjänst som chef för SOS Alarms affärsområde Säkerhet/Jourtele. Även om han är ny på SOS Alarm så är han redan väl insatt i verksamheten. Varifrån kommer du närmast? De senaste fyra åren har jag arbetat som strategikonsult på Connecta. Dessförinnan var jag drygt 20 år i flygbranschen, närmast på SAS där jag de senaste sju åren var ansvarig för kunderbjudandet för SAS gruppens samtliga flygbolag. illustratör: cecilia pettersson Chatta med präst Svenska kyrkans samtalstjänst Jourhavande präst expanderar. Sedan 1 september nås de jourhavande prästerna även via chatt och mejl. Förhoppningen med den nya nätsatsningen är att fler unga ska använda tjänsten. Jourhavande präst är öppen för alla i behov av stöd. Nattetid nås jourhavande präst endast via nödnumret 112. Prästerna i jouren har absolut tystnadsplikt och mottar årligen tiotusentals samtal från människor i behov av stöd. Vad har du för erfarenhet av säkerhetstjänster? På Connecta arbetade jag de senaste dryga två åren med SOS Alarm, bland annat med den stora förändringen av kundsupport som centraliserades till Västerås. Under en tid gick jag även in som tillförordnad kundsupportchef. Jag har också varit kundansvarig mot SOS Alarm i ett flertal olika projekt. Så jag har redan arbetat både i och tillsammans med SOS Alarm och det här affärsområdet. Vad har du för ambitioner för affärsområdet? Den stora utmaningen under 2014 är till viss del kopplad till alarmerings tjänstutredningen. Den kommer att påverka oss en hel del, även om vi ännu inte vet riktigt hur. Vi har ett starkt varumärke och många nöjda kunder samtidigt kan man alltid bli bättre. Ett fortsatt fokus på kund, på kvalitet och effektivitet i allt vi gör för att behålla vår position som en kompetent leverantör av våra tjänster. Sandra Lindström SOS 5

6 SOS_Alarm_C_insida (framsida) signaler Prisad forskning om hjärtstillestånd Katarina Bohm, sjuksköterska och medicine doktor på Karolinska Institutet och Södersjukhuset samt konsult på SOS Alarm, har tilldelats Matts Halldins forskningspris. Motiveringen är hennes framgångsrika och unika forskningsinsatser rörande akutlarm med fokus på hjärtstillestånd där hon även spridit kunskap både nationellt och internationellt. Det känns hedrande och kul att den här forskningen uppmärksammas. Den prehospitala vården har varit ett marginaliserat område inom forskningen. SOS-centralen är den första länken i vårdkedjan och en jätteviktig del för hur det går för patienten genom hela vårdkedjan, säger hon. I sin forskning har Katarina Bohm bland annat undersökt vilken typ av instruktion SOS-operatören ska ge i telefon i händelse av hjärtstopp, och hur operatören identifierar exempelvis hjärtstopp, stroke och blodförgiftning under larmsamtalet. 104 personer omkom i 94 bränder under Det visar preliminär statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Rökning dominerar som brandorsak. Brandsäkrad is 64 rum och sviter samt korridorer och isbaren på ishotellet i Jukkasjärvi ska utrustas med rök- och värmedetektorer. Nya lagkrav har gjort att även ett hotell som är byggt av is och snö måste ha brandskydd, även om det innehåller få saker som kan fatta eld. Vi söker folk som kan prata i telefon och rädda liv. Samtidigt. HOLY DIVER foto: David Clapp/getty images Vill du hjälpa människor i nöd? Som SOS-sjuksköterska eller SOS-operatör är personliga erfarenheter och egenskaper minst lika viktiga som tidigare arbetslivserfarenhet. Efter utbildningen kan rätt person se fram emot ett ovanligt spännande och givande jobb. Läs mer och ansök på sosalarm.se/jobb. 112 Lägg inte på En svarstid på 8 sekunder eller mer kan kännas lång för den som är i nöd. SOS Alarm införde därför i somras ett informationsmeddelande som spelas upp efter 6 signaler. Där uppmanas den inringande att inte lägga på utan stanna i telefonen. Genom att inte lägga på och riskera att hamna längst bak i kön förkortas handläggningstiden betydligt och hjälpen kommer snabbare på plats. SOS Alarm söker dig med stort hjärta och is i magen Vill du hjälpa människor i nöd? Som SOS-sjuksköterska eller SOS-operatör är personliga erfarenheter och egenskaper minst lika viktiga som tidigare arbetslivserfarenhet. Efter utbildningen kan rätt person se fram emot ett ovanligt spännande och givande jobb. Läs mer om SOS Alarms lediga tjänster på sosalarm.se/jobb. 6 SOS

7 Alarm! Mångfald krävs för en hållbar verksamhet Glöm inte... ÅRE RISK EVENT mars på Holiday Club Åre. Temat är eventsäkerhet. miun.se/areriskevent... SVENSK-NORSKT SKOGBRAND- SEMINARIUM 1 2 april på Thon Hotel Gardermoen, Norge. goo.gl/wv8iny De flesta vill ha fler övervakningskameror Sex av tio svenskar uppger att de vill ha fler övervakningskameror på offentliga platser. Det framgår av en undersökning från försäkringsbolaget If. Samtidigt visar uppgifter från polisen att många kamerasystem inte fungerar eller har installerats så att de inte kan dokumentera tillräckligt. Bilder från en övervakningskamera är ofta avgörande både för att hitta och åtala en förövare. Därför måste de kameror som sitter uppe också fungera. Den som installerar en övervakningskamera bara för syns skull gör inget långsiktigt bidrag till brottsbekämpningen, säger Göran Kellner, utredningsschef på If. Olikheter inom en verksamhet bidrar till större kompetens att hantera omgivningen. Mångfald bör därför vara en viktig ingrediens för att skapa trovärdig, konkurrenskraftig och hållbar verksamhet. I Sverige har vi lagar mot diskriminering och bristande arbetsmiljö. Att följa dessa lagar är en självklarhet för de flesta verksamheter och deras kunder. Frågan är om livsviktiga samhällsfunktioner så som SOS Alarm, räddningstjänst, polis, Ta stegen förbi vad lagen kräver. landsting, med flera, ska nöja sig med att bara göra tillräckligt för att uppnå lagen? Min mening är att verksamheter som uppfyller dessa lagar kommer att få en tolerans för mångfald på sin arbetsplats, men befinna sig i status quo. Det innebär dock inte att de är attraktiva arbetsgivare som lockar till sig den kompetens som behövs. Eller för den delen kan tillhanda hålla det bästa för kunden/medborgaren. För att skapa en konkurrenskraftig verksamhet, där innovation och en naturlig dynamisk arbetsmiljö är vardag, bör företag och organisationer fokusera på hur man tar stegen förbi vad lagen kräver. Det vill säga skapa en miljö som är konkurrenskraftig och ger bästa möjliga service. I Sverige har vi bra förutsättningar att följa lagen, men många arbetsplatser försöker fortfarande reda ut vad det är lagen vill att vi ska förhålla oss till. Den mångfald jag vill tala om, har redan lagen som en förutsättning där ledare ser den faktiska fördelen med mångfald för att skapa produkter och tjänster till en förändrad marknad. Det kommer att behöva arbetas med mångfald som ett verktyg för att skapa hållbara, konkurrenskraftiga och trovärdiga verksamheter. Det ställer andra krav på organisationer. Särskilt gäller det organisationer som driver verksamhet för medborgare i form av säkerhet och trygghet. Hur ser trovärdigheten ut för oss i samhällets alla skikt? Söker sig den kompetens vi behöver till oss? Når vi ut till alla kunder/medborgare vars liv vilar i våra händer? Det är frågor som ska tillhöra det dagliga arbetet för alla som vill vara en del av framtiden. Att göra det man måste är inte svårt, att göra det som behövs och veta varför det behövs kräver mer ansträngning. Mångfald kan bara bli en verklighet där modiga ledare sätter tydliga mål, med uppföljning och ansvarsutkrävande. För att det sedan ska gå att förverkliga måste organisationen se till att förklara varför till alla medarbetare. Det räcker inte med planer, strategier och policy om det saknas trovärdighet, utanför och innanför verksamheten. Banar Sabet Strateg inom mångfald, värdegrund och hållbarhet SOS 7

8 fokus makten över elen När Sverige riskerar att slockna Samhället blir allt mer beroende av el. Vad händer vid ett riktigt stort elavbrott? En samverkansövning i höstas satte fingret på en öm punkt i fråga om prioriteringar och förmågan att skydda viktiga samhällsfunktioner. Text: Gabriella Sköldenberg Foto: Elisabeth Zeilon/Johnér, Getty images, Lauri Rotko och Daniel Hertzell/Folio Det är en bitande kall vinterdag och hushållen brassar på elementen för att hålla värmen. Samtidigt är tillgången på vatten i landets vattenkraftverk låg och de svenska kärnkraftverken kan av tekniska skäl inte gå på full effekt. Nu finns det en risk att balansen mellan tillgång och efterfrågan rubbas. För att bibehålla den kritiska jämvikten i kraftsystemet behöver därför delar av användarna kopplas bort för att inte helheten ska kollapsa. I det här läget kan Svenska Kraftnät, den myndighet som ansvarar för att stamnätet för el ska klara kritiska situationer och svåra störningar, beordra bortkoppling av delar av nätet. Om det är för lite energi i det totala nätet så kollapsar systemet och det blir svart överallt, säger Erik Ek, driftchef på Svenska Kraftnät Du kan tänka på elsystemet som en cykel, kör man i brant uppförsbacke utan att växla ner stannar cykeln. Vid hög belastning måste man tillföra mer kraft, direkt. Det måste alltid vara balans i systemet, i varje ögonblick. Har vi för lite el i systemet måste vi därför antingen plocka in mer produktion eller koppla bort delar av förbrukningen. Ett scenario är att vi annars skulle hamna i en situation då vi har för lite effekt i systemet och att det samtidigt finns ett stort behov av el. Än så länge har vi aldrig varit tvungna att beordra prioriterad frånkoppling, men det har absolut varit nära. Den prioriterade bortkoppling 8 SOS

9 Vem har rätt till elen? När man gör en prioritering inom planeringssystemet Styrel av vem som ska få elförsörjning, tar man hänsyn till vilken verksamhet som har betydelse för liv, hälsa och för att samhället ska fungera. Bland de viktigaste funktionerna återfinns till exempel: 4 Akutsjukhus 4 Räddnings- och larmtjänst 4 Äldreboenden 4 Vattenförsörjning 4 Telekommunikationer Så här görs Styrelsprioriteringen: 4 Kommunen och elnätsföretagen identifierar vilken samhällsviktig verksamhet som finns i kommunen och hur samhällsviktiga elanvändare kan prioriteras vid elbrist. 4 Länsstyrelsen lämnar över ett sammanställt regionalt underlag till elnätsföretagen, vilket ligger till grund för elnätsföretagens planering av frånkoppling. Elnätsföretagens planering handlar främst om att identifiera de elledningar som har huvudsakligen oprioriterade elanvändare anslutna och därför ska kopplas från först. 4 Uppkommer en allvarlig akut elbristsituation får Svenska Kraftnät besluta om manuell förbrukningsfrånkoppling. Elnätsföretagen inom det berörda området måste verkställa frånkopplingen inom 15 minuter. Erik Ek talar om är en manuell förbrukningsfrånkoppling, och handlar om att man vid ett scenario som ovan, när tillgången riskerar att understiga efterfrågan, i möjligaste mån ska se till att verksamhet som har betydelse för liv, hälsa och samhälle fortsätter att få ström så att det fungerar. Enligt ändringen av ellagen från 2011 ska det vid elbrist göras en prioritering av vem som får el, så att samhällsviktiga användare ges företräde, till skillnad från tidigare då alla användare skulle värderas lika. Planeringssystemet som tagits fram kallas Styrel och metoden bygger på att myndigheter, länsstyrelser, kommuner och elnätsföretag identifierar och planerar för hur samhällsviktiga användare, till exempel akutsjukhus, äldreboenden Du kan tänka på elsystemet som en cykel, kör man i brant uppförsbacke utan att växla ner stannar cykeln. Erik Ek, Svenska Kraftnät och larmtjänst, ska kunna prioriteras vid eleffektbrist. Men i praktiken är det inte så enkelt. Länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland bestämde sig 2013 för att göra gemensam sak och testa samhällets förmåga att möta upp ett elavbrott, genom en samverkansövning som kallades El Prio. Bakgrunden till El Prio är att vårt arbete blir allt mer komplext, i och med att vi blir fler invånare, får fler företag och fler delar som ska fungera tillsammans. Vi måste öva för att vara beredda när något händer, säger Kerstin Jarlsdotter Hägg på Länsstyrelsen i Stockholm och projektledare för övningen. Efter en inledande kunskapshöjande fas samlades i höstas repre sentanter från 35 organisationer i Stockholm och ytterligare cirka som övade på distans runt om i Sverige. Övningsdagen utgick från scenariot att en skogsbrand spritt sig och riskerar att slå ut anlägg ningar för både el- och vattenförsörjning. Övningen kom SOS 9

10 fokus makten över elen Även samhällsviktiga användare som akutsjukhus, äldreboende och larmtjänst riskerar att kopplas bort från elnätet. att sätta fingret på en öm punkt i fråga om svensk elberedskap: hur idealbilden av en krishantering ser ut och hur den fungerar i praktiken. Under El Prio framkom det att det finns en del missförstånd kring Styrel och manuell förbrukningsfrånkoppling. Ansvariga i en kommun kanske tror att bara för att de har gjort en prioriteringsplan, behöver de inte tänka på hur de ska klara sig om man måste slå av elen akut. Men Styrel är ingen trollformel som gör att det alltid kommer att lysa där du har bestämt att det ska lysa. Ansvaret ligger alltid på kommunen och enskilda verksamheter att klara situationen i alla fall, vid såväl större som mindre elavbrott, säger Erik Ek. Vad många tycks ha missuppfattat är att Styrel-planeringen inte bygger på ett olycksscenario, utan på en förutsedd och relativt kortvarig eleffektbrist. Många beredskapsplaner utgår alltså från antagandet att Styrel också kan användas när en oförutsedd händelse stryper tillgången till el. Men när Svenska Kraftnät beordrar en avstängning har det berörda elbolaget bara en kvart på sig att se till att nätet slås av, eftersom nätet just annars riskerar att kollapsa. Att låta en del av nätet slås ifrån är bättre än att hela nätet kollapsar och hela Sverige riskerar att slockna. Planen för Styrel blir i ett akut scenario snarare ett verktyg att använda sig av efteråt, för att prioritera vilka som ska få tillbaka elen först. Ju längre från problemet desto mindre är kunskapen och samsynen om vad som måste göras, säger Kerstin Jarlsdotter Hägg och får medhåll av sin projektkollega Jonas Andersson, från Länsstyrelsen i Skåne: Det som framkom under övningen var att de flesta tänkte att Styrel är ingen trollformel som gör att det alltid kommer att lysa där du har bestämt att det ska lysa. Erik Ek man skulle kunna gå direkt till Styrel-planeringen. Men det fungerar inte i verkligheten vilket innebär att man har fel beredskap. Många fick en aha-upplevelse kring skillnaden mellan manuell frånkoppling och Styrel, säger Jonas Andersson. En annan aspekt som El Prioövningen satte fokus på är behovet av god informationsberedskap när det sker en planerad frånkoppling, så att medborgarna ska kunna förstå och acceptera de konsekvenser som kan följa i spåren av detta. Planeringen enligt Styrel är relativt omfattande med många olika aktörer inblandade: kommuner, landsting, länsstyrelser, centrala 10 SOS

11 myndigheter och elnätsföretag. Nu när grovjobbet är gjort i den första omgången blir det betydligt enklare att hålla Styrel-planeringen uppdaterad, säger Bo Gellerbring, handläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och en av experterna på El Prioövningen. I diskussionerna om informationsfrågor uppmärksammade man bland annat riskerna som kommer med att en stor del av vården bedrivs med hjälp av privata vårdgivare, till exempel i hemmet, påpekar Jonas Andersson. Eftersom vården många gånger utförs av privata företag är det inte säkert att de grupperna finns med i en Styrel-planering. Har kommunen inte specifikt avtalat om att det privata företaget ska göra en planering för eventuella elavbrott är det svårt att veta hur deras beredskap ser ut, även om Jonas Andersson tror att utvecklingen går Övningen El Prio I ett akut scenario blir Styrel en plan för vilka prioreterade verksam heter som ska få tillbaks elen först. Vad händer om elen måste stängas av? Det var den grundläggande frågan för den samverkansövning, kalllad El Prio, som länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland genomförde under Målet för övningen var att öka kunskapen om processer vid frånkoppling av elanvändare vid elbrist och om samhällets krisberedskap. El Prio-övningen inleddes efter sommaren med en kunskapshöjande fas, med bland annat filmer och diskussionsunderlag. Den 24 oktober genomfördes en övning med representanter från mer än 35 organisationer på plats på Nalen i Stockholm och ytterligare på distans runt om i Sverige. i rätt riktning. Kommunerna blir bättre på att skriva avtal med privata aktörer och man blir mer medveten om vilka delar som måste täckas in. El Prio gav många en tankeställare, säger Jonas Andersson. Många inblandade Konsekvenserna för samhället vid ett elavbrott kan potentiellt bli mycket allvarliga, när till exempel sjukvården, dricksvatten, kollektivtrafiken och handeln inte kan fungera som vanligt. Om det uppstår en akut situation av hotande elbrist är det Svenska Kraftnät som tar beslut om att beordra frånkoppling av delar av elnätet. Myndigheten beordrar då sex särskilt angivna regionelnätsbolag om så kallad manuell förbrukningsfrånkoppling. En sådan ska kunna genomföras inom 15 minuter. Parallellt med detta larmar Svenska Kraftnät SOS Alarm, som i sin tur skickar larmet vidare till berörda myndigheter med tjänstemän i beredskap och till övriga samhället via viktigt meddelande till allmänheten, VMA. I kombination med detta används det nationella informationsnumret för att informera allmänheten om läget. Hit kan även allmänheten lämna information om händelser som inträffar i spåren av till exempel ett elavbrott. Svenska Kraftnät är elberedskapsmyndighet i Sverige och ansvarar för att stamnätet för el ska klara kritiska situationer och svåra störningar genom att frekvensbalansen upprätthålls. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan bistå kommunerna med förstärkningsresurser, men varje kommun är ytterst ansvarig för sin verksamhet och att de som bor, jobbar eller besöker kommunen får det stöd och den hjälp de behöver vid ett elavbrott. Det kan bland annat handla om att ordna reservkraft och vatten för äldreomsorg, skola och förskola. På regional nivå är det länsstyrelsen som ansvarar för generell krishantering för att stödja ledning, kommunikation och potentiell resursfördelning. SOS 11

12 12 SOS

13 profilen Margareta Wahlström Svårt att få upp riskförebyggande på agendan Hon försöker få världens regeringar att förstå vikten av beredskap vid naturkatastrofer. Möt norrbottningen och den tidigare biståndsarbetaren Margareta Wahlström. Text: Tomas Nilsson Foto: Annelie Carlström / Woo agentur, UNISDR Photo Gallery En ljushårig, kortklippt kvinna står på scenen och blickar ut över åhörarna. Hon gestikulerar inlevelsefullt medan hon talar om de sociala och ekonomiska förlusterna som världens naturkatastrofer för med sig. Hennes namn är Margareta Wahlström och hon är FN:s särskilda representant för katastrofriskreducering. Det var 2008 som FN:s general sekreterare Ban Ki-moon utnämnde Margareta Wahlström till den prestigefyllda och viktiga rollen. Hon är knuten till The United Nations Office for Disaster Risk Reduction, UNISDR, ett FN-organ som jobbar för att regeringar ska investera i katastrofförebyggande. Vårt jobb är att samtala med regeringar och argumentera för att det lönar sig att investera i insatser som minskar förlusterna vid katastrofer. Det låter som en no-brain, att det är en självklarhet att alla regeringar lägger resurser på det här. Men det stämmer inte. Tvärtom är det inte så enkelt att få regeringar att prioritera katastrofriskfrågorna, Personligt Namn: Marga reta Wahlström Född: Boden 1950 Bor: I Genève Gör: Sedan 2008 FN:s särskilda representant för katastrofriskreducering. Bakgrund: 30-årigt biståndsarbete för bland annat Röda Korset och FN. Livsmotto: Business as usual fungerar inte. deklarerar Margareta Wahlström för publiken. En stund senare träffas vi över en kopp kaffe i fiket utanför salen. Vi är på Mötesplats Samhällssäkerhet på Kistamässan i norra Stockholm, en branschmässa för aktörer som på olika sätt jobbar med säkerhet. Margareta Wahlström har tillsammans med försvarsminister Karin Enström deltagit och talat på den inledande konferensen. Mässan och vårt möte äger rum samtidigt som tyfonen Haiyan åstadkommer förödelse på Filippinerna. Tidningarna rapporterar om tals omkomna, ödelagda städer och socialt lidande bortom förståelse. I en sådan situation måste vi som arbetar med riskreducering vid katastrofer tänka efter litegrann. Det är lätt att säga att någon borde ha gjort si eller så. Det är viktigt att sätta sådana här katastrofer i ett långsiktigt perspektiv. På Filipperna satsar regeringen mycket på katastrofförebyggande arbete. Men en sådan här kraftig tyfon kanske de inte var beredda på att tackla, säger hon. Hemma i Boden utvecklade Margareta Wahlström redan som ung ett intresse för omvärldsfrågor. Pappan var militär på regementet i staden och blev ett slags inkörsport till samhällsengagemanget. Hennes tanke var visserligen att bli bibliotekarie, men istället åkte hon till 1979 Vietnam för biståndsarbete. På 80-talet arbetade Margareta Wahlström för Röda Korset i Kambodja. Därefter blev det FN-uppdrag, först i Afghanistan på 90-talet och sedan i Thailand efter tsunamin 2004, innan hon fick sin nuvarande roll. Situationen i Vietnam var en väldigt närvarande fråga i Sverige under 60- och 70-talet. Det som motiverade mig var nog att hjälpa till och bidra till utvecklingen av en bättre värld. När jag var i Kambodja 1981, efter de stora tragedierna med Röda khmererna, blev jag starkt påverkad av vilken överlevnadsförmåga människor har när det gäller alltifrån att skaffa mat till att hålla ihop sina familjer, säger Margareta Wahlström. Numera bor hon i Genève, där SOS 13

14 profilen Margareta Wahlström Jag kan garantera att många politiker funderar på hur vissa städer ska kunna flyttas i framtiden. UNISDR:s kontor ligger. Men närmare 75 procent av arbetstiden är hon på resande fot för att träffa maktens människor. Frågan om riskreducering har fått ett ökat internationellt fokus sedan tsunamin i Sydostasien år 2004, vilket blev ett slags paradigmskifte. Ett år senare slöts Hyogo-avtalet inom FN, med målet att få samtliga världens regeringar att arbeta för en minskning av skador vid katastrofer. Men trots att många länder tycks ta frågan på allt större allvar och investerar i förebyggande riskarbete, finns mycket kvar att göra, enligt Margareta Wahlström. Antalet människor som omkommer på grund av katastrofer runtom i världen fortsätter att öka och har så gjort de senaste tjugo åren. Tsunamin 2004 blev en vändpunkt. Den gav hela frågan en helt annan dimension, eftersom den drabbade människor i länder som låg geografiskt långt bort. Efter det har flera såväl rika som fattiga länder drabbats av katastrofer och debatten om klimatförändringarna har tilltagit, vilket sätter mer fokus på frågan. Du har sagt att du har ett omöjligt uppdrag. Vad menar du med det? Haha, det är många som tycker det. Det handlar om den mänskliga faktorn. Det är inte svårt att få regeringar att investera i arbete med naturkatastrofer när de väl har skett, det som är svårt är att övertyga dem om vikten av investeringar innan katastroferna sker. Det är en vanlig attityd att tänka katastrofer drabbar inte mig, utan andra. Kanske handlar det lika mycket om kunskap. Katastrofförebyggande kan inte bara bespara samhället oerhörd social förödelse utan också rent ekonomiska förluster. Om en stat satsar på att uppföra säkrare byggnader i dag behöver den inte bygga nya hus om katastrofen inträffat i morgon. Men detta samband har dessvärre inte tydliggjorts tillräckligt. Det är inte så att politikerna inte lyssnar, men det är svårt att gå till val med att de ska förebygga katastrofer som kan hända 20 år framåt. Ett annat nyckelord i sammanhanget är samhällsplanering. Det handlar om att bygga på rätt typ av mark, på rätt sätt och i områden som inte löper risk för till exempel översvämningar. Kvaliteten på byggnaderna är viktig, men också att ha bra avrinning för vatten ifall det sker plötsliga stigningar av vattennivåerna. Tyvärr ligger många av världens städer på låglänt mark vid kusterna, precis där man inte ska bygga dem. Det kanske inte förs offentliga diskussioner om det, men jag kan garantera att många politiker funderar på hur vissa städer ska kunna flyttas i framtiden. Hur ser du på Sveriges sårbarhet för katastrofer? Visst finns en sårbarhet även i Sverige, framför allt för översvämningar. Det är väl så att många vill leva i närheten av vattendrag. Men det innebär också en högre risk om nivåerna stiger, som vi har sett i och med de senaste årens översvämningar. Jag tror att det är viktigt att det finns en integrerad samsyn från alla samhällssektorer och ett samarbete mellan politikerna och näringslivet. Att förebygga eller hantera katastrofer kan inte göras av en enskild aktör, utan samtliga i samhället måste ta ansvar. Klockan närmar sig lunchtid och trots att Margareta Wahlström i flera timmar har avhandlat risker och katastrofer syns inte ett spår av trötthet i hennes ansikte. Längtar du inte efter att återigen kavla upp ärmarna och jobba mer direkt på fältet? Ja, personligen saknar jag det mer praktiska biståndsarbetet. Det är roligt att få bidra till förbättring på ett direkt sätt och att vara med och lära sig hur allt fungerar vid katastrofer. Människorna visar verkligen sina bästa sidor i kriser och det är fantastiskt att se. Vad tror du om framtiden för frågan om riskprevention? Jag tror att vi kan omintetgöra en stor del av effekterna av katastrofer. Möjligheterna finns, men det gäller att utnyttja dem. Det krävs att vi får en samsyn mellan alla olika aktörer och att vi planerar våra samhällen med insikt, säger Margareta Wahlström. The United Nations Office for Disaster Risk Reduction, UNISDR, är ett FN-organ, bildat 1999, som arbetar för att minska konsekvenserna av naturkatastrofer. UNISDR samarbetar med regionala och nationella regeringar och organisationer, liksom civilsamhället och näringslivet, för att diskutera, utveckla och implementera katastrofförebyggande strategier. UNISDR bedriver även ett informationsarbete om sambandet mellan riskprevention och de sociala och ekonomiska konsekvenserna vid naturkatastrofer. UNISDR har lanserat kampanjen One million safe schools and hospitals som handlar om att katastrofsäkra skolor och sjukhus. En annan är att, med hjälp av nationella och regionala regeringar, göra städer mer motståndskraftiga och anpassliga för katastrofer. 14 SOS

15 effekt dialog Sonja Adzic jobbar som brand- och säkerhetsvärd på Räddningstjänsten Syd. Hon och 23 andra medarbetare anställdes för några år sedan till den här nyinrättade befattningen i syfte att bredda den etniska mångfalden. Tillsammans representerar de elva nationer och talar 18 spåk. Relationer istället för sköldar Efter flera år med incidenter som kulminerade i de våldsamma händelserna i Rosengård har Räddningstjänsten Syd helt ändrat inriktning på sitt arbete. Text: Lars Österlind Foto: Mattias Johansson När Sonja Adzic ritar bilder tillsammans med fyra- till sexåringar på Sånglärkans förskola, en förskola i Malmö, och lär dem hur man beter sig när det brinner, är det långt från den bild många fortfarande har av vad räddningstjänsten gör. Sonja Adzic jobbar på Räddningstjänsten Syd som brand- och säkerhetsvärd, en tjänst som skapades så sent som Hon var en av 24 män och kvinnor med elva nationaliteter och som tillsammans behärskar 18 språk som fick gå en ny utbildning. Syftet med den var att stödja räddningstjänstens nya inriktning mot socialt förebyggande arbete. Jag har alltid velat hjälpa till och blev nyfiken på att jobba förebyggande. Det fanns inte någon tydlig arbetsbeskrivning från början så det har varit spännande att få vara med och påverka, säger Sonja Adzic. Ett annat syfte med utbildningen var att bredda den etniska mångfalden och få in fler kvinnor inom räddningstjänsten. Tidigare hette de flesta Magnus eller Stefan och rekryterades från hantverksyrken eller var idrottsmän, säger Ulf Nilsson, verksamhetsansvarig på Räddningstjänsten Syd. Den traditionella brandmannautbildningen fokuserade på praktiska övningar, som att släcka bränder. Att agera snabbt och effektivt när något allvarligt redan hänt. Mötet SOS 15

16 effekt xxxxxxxxx Mitt jobb är otroligt givande och jag trivs som fisken i vattnet. Det ger mig jättemycket energi och kraft att träffa människor varje dag, och att veta att den här människan är lite säkrare efter vårt möte. Sonja Adzic med medborgaren var inte prioriterat. Men under 2000-talet ökade antalet incidenter mellan räddningstjänst och medborgare. För Räddningstjänsten Syd inträffade det första allvarliga tillfället 2003 när Malmös moské brandhärjades. Det kastades inte sten men det var oroligt. De förstod inte vad vi gjorde, och vi förstod inte vad de ville. Det blev en krock mellan myndighet och den berörda, berättar Ulf Nilsson. Det blev början till en stor omställning av räddningstjänstens arbetssätt och inriktning. Med hjälp av projektpengar anställdes brobyggare, som skulle skapa relationsbroar. Projektet pågick några år och relationerna blev under en tid bättre. Eftersom vi såg att antalet olyckor var konstanta behövde vi bli mer kommunikativa och ändra vårt arbetssätt för att nå våra mål. Vi behövde jobba uppsökande, förebyggande och inte sitta och vänta på olyckorna, säger Ulf Nilsson. Men relationen mellan framför Det är inte stenarna som gör ont Ett resultat från den forskning som bedrivits är en film om hur Räddningstjänsten Syd arbetar. Den kan du se här: goo.gl/uludrf allt polisen och ungdomsgäng boende i några av Malmös miljonprogramområden såsom Lindängen, Holma och Kroksbäck blev allt tuffare. Flera konflikter blossade upp under Ett exempel är konflikten mellan fastighetsägare och polis på ena sidan och ungdomar i stadsdelen Rosengård i östra Malmö på den andra. Under några dygn i december 2008 utspelades upploppsliknande händelser i området (se sidoruta). Det var första gången som vi var tvungna att avbryta en insats och åka därifrån. Reaktionen efteråt var otrygghet bland medborgarna: nu bryr sig inte brandkåren heller. Det uppstod ett massivt kommunikationsbehov och behovet av förändring blev akut, förklarar Ulf Nilsson. Att attackera räddningstjänsten var ett sätt att komma åt polisen. Varken ambulans eller brandkår kunde köra fram förrän polis var på plats. Det hade aldrig hänt tidigare, säger Per Olof Hallin, forskare vid Malmö högskola som redan på våren 2008 startat ett projekt i syfte att analysera orsakerna till konflikter mellan ungdomsgäng och myndigheter. Forskarna följde händelserna på plats. År 2009 startades utbildningen för brand- och säkerhetsvärdar, vilket var nästa led i förändringen. Genom att anställa personer med annan etnisk bakgrund och som bättre förstår de kulturella koder som finns i områden med många etniska grupper skulle det bli lättare att möta medborgare i vardagssituationer. I dag arbetar tio av de utbildade som brand- och säkerhetsvärdar och fem som brandmän. En socionom har också anställts. Samtidigt började även räddningstjänstens brandstyrka med hembesök i förebyggande syfte. Det förebyggande arbetet och samverkan med andra myndigheter kännetecknar den nya inriktningen för Räddningstjänsten Syd. Sedan januari 2009 samverkar man med polisen, stadsdelsförvaltningen, skola, socialtjänst, hemtjänst och stadens säkerhetsfunktion. Man 16 SOS

17 Foto: Simeon Ogén / tt Räddningstjänsten Syd arbetar förebyggande genom att bland annt besöka förskolor. möts en gång i veckan för att informera varandra och diskutera åtgärder på detaljnivå, till exempel att någon eldade på trapphusens lysrör på vissa adresser. Det var ingen fara för de boende, men det skapade oro. Vi rapporterade om detta på mötet. Fastighetsägaren bytte till obrännbara lysrör och vi gick tillsammans med stadsdelens kommunikatörer ut och pratade med de boende. Veckan efter hade problemet försvunnit, säger Ulf Nilsson. Samarbetet med forskarna på högskolan har också fortsatt. Det har utmynnat i en film som handlar om räddningstjänstens nya sätt att arbeta och i ett antal rapporter. Det förebyggande arbetet med att besöka folk hemma, informera förskolebarn och skolelever, och bjuda in till öppet hus på brandstationen har varit framgångsrikt. Efter 2009 har det inte blossat upp några större oroshärdar. När det gäller anlagda bränder utomhus var de cirka hundra under en månad när det var som värst I juni 2013 var siffran noll. Antalet polisanmälda incidenter, från verbala hot till stenkastning mot räddningstjänsten, har gått från 20 under 2009 till en enda anmälan under Men det finns ännu mycket kvar att göra för räddningstjänsten. Framöver ska vi jobba ännu mer målgruppsanpassat. Vi vet att många äldre är överrepresenterade i bostadsbränder. Det finns mycket okunskap bland unga vuxna, och kvinnor känner sig mer otrygga än män, säger Ulf Nilsson. Han och Sonja Adzic menar båda att ett tryggare samhälle byggs med relationer. Stenkastningen är bara ett stenkast bort, det gäller att hela tiden förebygga och samverka, säger Sonja Adzic. Det viktiga är att välja det relationella som huvudåtgärd, inte bygga sköldar, säger Ulf Nilsson. I sin forskning nämner Per Olof Hallin att vissa bostadsområden stigmatiseras, vilket begränsar levnadsvillkoren för de som bor i exempelvis Rosengård. Men det finns sätt att ladda om ett områdes varumärke. Skolan är central, man behöver kunna erbjuda bra utbildning. Det behövs även fastighetsägare som satsar på området. Det är möjligt att man också behöver få nya befolkningsgrupper att flytta in eller att det ska finnas fler möjligheter att byta bostad inom stadsdelen. Begreppet Rosengård borde också vara lätt att ladda om som varumärke eftersom det är så känt. Tänk dig ett klädmärke för streetwear till exempel som kopplas till Rosengård! Varför kasta sten? Händelserna i Rosengård följde de mönster som kännetecknar den här typen av oroligheter. Den sociala oron är ett uttryck för stark frustration och djupt missnöje främst hos unga arbetslösa bosatta i socialt och ekonomiskt eftersatta stads delar. Ungdomarna känner en utsatthet och orättvisa, ett utanförskap. Bland invånarna finns ofta många invandrade och/eller etniska minoriteter. Arbetslösheten är i regel hög i området. Möjligheterna till förändring och politiskt inflytande upplevs som små. Likaså är misstron mot politiker stor och framtidstron låg. Den utlösande faktorn till kravaller är ofta någon form av konfrontation mellan polisen och några av dem som bor i området. Händelserna brukar vara starkt symboliskt laddade. I Rosengård stängdes en moské inrymd i en källarlokal. När den islamiska kulturföreningen lämnade lokalen ockuperades den av protesterande ungdomar. Efter att fastighetsägaren polisanmält ockupationen utrymdes lokalen av polis. Våldet riktades först mot polisen och övergick sedan till att bli ett uttryck för vi-dom-mentalitet där fastighetsägare, socialtjänst, räddningstjänst och kollektivtrafik blev de andra som också attackerades. En stark mediemedvetenhet finns bland ungdomarna som använder tillfällena för att få bekräftelse eller få ut sitt budskap. Inte sällan uppstår kravallturism där händelserna utnyttjas av grupper med helt andra syften. Enligt polisen var de flesta omhändertagna i Rosengård medlemmar i vänsterextrema AFA, Antifascistisk Aktion. Säkra arbetsmiljön För att trygga arbetsmiljön för sin personal inom Räddningstjänsten Syd under våldsamheterna genomfördes ett antal åtgärder: glasrutor på räddningsbilarna förstärktes, visirhjälmar köptes in och bilarna försågs med kameror. Nya rutiner infördes, exempelvis att backa in till området så att man snabbt skulle kunna köra därifrån. Ensamarbete förekommer inte, man jobbar alltid två och två. SOS 17

18 effekt bedömningsbil Enkel lösning Sedan ett halvår tillbaka använder ambulanssjukvården i Göteborg en bedömningsbil för mindre akuta ärenden eller där vårdbehovet är oklart. Bilen bemannas av en specialistsjuksköterska som ofta kan lösa patientens problem direkt på plats. Text: Sara Bergqvist Foto: Jonny Lindh Alla berörda parter är överens bedömningsbilen är en fantastisk resurs som löser en rad problem. Först och främst minskar trycket på de mer akuta ambulansuppdragen. Eftersom många patien ter kan vårdas färdigt hemma eller få vidare hjälp av till exempel primärvården minskar också belastningen på akutmottagningarna. Dessutom är kostnaden lägre, eftersom bedömningsbilen bara bemannas av en person och inte två som ambulanserna. Men de allra största vinnarna är patienterna. Vi upplever att patienterna är mycket nöjda. Här får de träffa en 18 SOS

19 Bedömnings bilen började som ett pilotprojekt på Sahlgrenska i Göteborg men har nu permanentats. Per Lindvall är en av nio sjuksköterskor som bemannar bilen. Det är precis så här jag vill jobba. Allra bäst är det när vi kan ordna så att patienten slipper tas in för slutenvård. Pär Lindvall specialistutbildad sjuksköterska som har tid att sätta sig ner med dem och reda ut deras problem. Inte minst gäller det många äldre som annars skulle åkt ambulans in till akutmottagningen och blivit liggande där i flera timmar. Nu kanske de kan vårdas färdigt hemma eller få vidare hjälp av primärvården i samarbete med bedömningssköterskan, säger Carita Gelang, verksamhetsutvecklare på ambulanssjukvården Sahlgrenska i Göteborg. Tanken på en bedömningsbil har funnits med länge, men blev verklighet först efter att Sahlgrenska tog över ambulanssjukvården i egen regi för ett år sedan. Till en början handlade det om ett pilotprojekt, som samordnades med ett forskningsprojekt kring sköra äldre patienter. Men nu är det klart att bedömningsbilen blir kvar. Bedömningsbilen har fått en otrolig uppmärksamhet över hela Sverige och många har varit här för att titta på den. Nu hoppas vi att det sprider sig och att vi får medel för en bil till, säger Carita Gelang. En av de nio sjuksköterskor som bemannar bedömningsbilen är Pär Lindvall. I bilen har han tillgång till samma utrustning som i en vanlig ambulans, bortsett från bår och viss fixationsutrustning. Det är precis så här jag vill jobba. Allra bäst är det när vi kan ordna så att patienten slipper tas in för sluten vård. Ett av många exempel var en äldre patient som vi bedömde hade urinvägsinfektion och där vi kunde ta alla prover i hemmet. Med hjälp av vårdcentralens läkare fick hon en bra antibiotikabehandling och kunde vara kvar hemma, berättar Pär Lindvall. För att välja ut vilka ärenden som kan vara lämpliga för bedömningsbilen har man ett nära samarbete med SOS Alarm. Varje arbetspass börjar med ett besök på SOScentralen, där ambulansdirigenten och SOS-sjuksköterskan föreslår ärenden som kan vara aktuella. I första hand åker de på prio 2- och prio 3-larm. Men även prio 1-larm kan vara aktuella om bedömningsbilen är närmaste resurs och kan göra skillnad. I och med att ärendevolymen ökar varje år behövs nya vägar för att optimera de begränsade ambulansresurser som finns. Då är det här ett jättebra komplement som kan komplettera ambulanssjukvården och korta insatstiden tills vi har en resurs framme, säger Anders Fredriksson, tillförordnad vårdchef på SOS Alarm i Göteborg. Bedömningsbilen 4 Finns i Göteborg. 4 Startade i juni Bemannas av nio specialistutbildade sjuksköterskor på ett roterande schema. 4 Hanterar cirka 5 8 ärenden per dag kör enbart under dagtid, ej helger. 4 Hanterar i första hand prio 2- och prio 3-larm. 4 Har samma akutläkemedel och utrustning som en ambulans, förutom bår och fixationsutrustning. Utfall av 421 granskade vårdärenden där bedömningsbilen använts 4 20 procent kunde vårdas färdigt hemma procent fick vidare hjälp av primärvården. 4 6 procent fick direkt hjälp av biståndshandläggare för vårdplanering i hemmet. 4 9 procent blev direktinlagda på mottagning. 4 2 procent fick vidare hjälp av mobilt psykiatriteam procent åkte till akutmottagning med hjälp av bedömningsbilen procent åkte vidare till akutmottagning med sittande sjuktransport procent behövde åka ambulans till akutmottagningen, vissa på grund av att annan liggande sjuktransport saknades. SOS 19

20 FOTO: ISTOCK PHOTO, VÄRENDS RÄDDNINGSTJÄNST, TT NYHETSBYRÅN, SOS ALARM utveckling ledningssystem Att samhällets krisaktörer har egna ledningssystem som inte kan överföra information mellan varandra gör utrycknings- och insatstiderna längre. Systemfel i kriskommunikationen Ett nytt gemensamt ledningssystem behövs för landets krisberedskapsorganisationer. Det skulle hjälpa krisaktörerna att lösa sina uppgifter och samverka på ett bättre sätt. Och spara mycket pengar. Det visar en färsk förstudie. Text: Boel Halldén och Eriq Agélii Dagens olika ledningssystem fördröjer polisens insats med flera minuter. Ett gemensamt system skulle ge snabbare och säkrare kommunikation. Polisen skulle få rätt information vid rätt tillfälle, säger Jörgen Berggren, poliskommissarie vid Rikspolisstyrelsen och ansvarig för en förstudie, i samarbete med Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap, MSB. Samhällets krisaktörer har i dag sina egna ledningssystem, som främst används i den egna verksamheten. Systemen kommer från olika leverantörer och är byggda efter skilda tekniska lösningar. Polisen och SOS Alarm har de två största ledningssystemen. SOS Alarms system används också av många räddningstjänster. Andra räddningstjänster och länsstyrelser använder systemen WIS och Lupp, som MSB har tagit fram. Flera landsting har egna specifika system liksom Kustbevakningen, Tullverket och Sjöfartsverket. Problemet är att det inte går att överföra information mellan de olika systemen, vilket medför att utrycknings- och insatstiderna blir längre. Det ger negativa konsekvenser för allmänheten, säger Jörgen Berggren. Ett konkret exempel, enligt Jörgen Berggren, är Ridöolyckan i januari 2006 då 14 skridskoåkare gick igenom isen i sundet mellan Ridö och Enhörnalandet i Mälaren. Två personer avled av nedkylning och en person skadades allvarligt. Statens haverikommission visade i 20 SOS 14SOSK1_utveckling_ledningssytem_9025.indd :03:22

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

SOS Alarm. Företagspresentation v https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8

SOS Alarm. Företagspresentation v https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8 SOS Alarm Företagspresentation https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8 2014 v1.2 1 MISSION, VISION OCH KÄRNVÄRDEN SOS Alarms mission är att arbeta för ett tryggare samhälle. Affärsidén är att utveckla,

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Olycksfall och krisstöd

Olycksfall och krisstöd Olofströms kommun 1 (5) Krishanteringsplan för Olofströms kommun I denna handlingsplan tar vi upp åtgärder som kan behövas vid olycksfall, akut sjukdom, brand m.m. Dessa åtgärder kan även appliceras vid

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna:

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna: Dokumentation Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015 Första diskussionspunkterna: 1. Vart vänder man sig för att hitta bästa mottagningsort? 2. Vem har mandat att fatta beslut om mottagning? 3. Vet kommunerna

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Välkomna till SOS Alarm

Välkomna till SOS Alarm Välkomna till SOS Alarm VISION Ett tryggare Sverige för alla MISSION Vi är navet som skapar trygghet och säkerhet SOS Alarm har en kritisk roll som nav i det svenska trygghetssystemet Från en statisk alarmeringskedja

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Trygghetens Hus - från vardag till kris

Trygghetens Hus - från vardag till kris Trygghetens Hus - från vardag till kris 1 Jämtlands län - en stor del av Sverige 2 Cirka 8-11 miljoner gästnätter i länet varje år. 3 4 Polisstationer i Jämtlands län Bräcke Funäsdalen Hammarstrand Hoting

Läs mer

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist

Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Styrel Styrning av el vid en kris Ellagen ändras nu kan samhällsviktiga elanvändare prioriteras vid elbrist Riksdagen har beslutat att ellagen ska ändras, för att underlätta prioriteringen av samhällsviktig

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Sida 1 (5) Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Årets seminarier genomförs på traditionellt sätt det vill säga delat i två olika delar med lite olika målgrupper, seminarierna har delvis

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun Räddningstjänst Länsstyrelsen samordning

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Vid alla typer av kriser ska kommunens information vara:

Vid alla typer av kriser ska kommunens information vara: 1 (7) RIKTLINJE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING RIKTLINJE Riktlinje för information vid kris Sala kommuns information i samband med en olycka eller extraordinär händelse syftar till att ge drabbade, allmänhet,

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Kommunikation är samarbete

Kommunikation är samarbete Kommunikation är samarbete Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Kommunikation är samarbete Innehåll Samverkan Innehåll i kommunikation Organisation Informationsansvarig Kanalansvariga Drabbade/anhörigcenter

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Genomfördes 12 november 2009 www.lansstyrelsen.se 2010-04-23 Dnr: 455-02299-2010 Utvärdering av övning för utveckling av samverkan

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

HEL-projektet i korthet:

HEL-projektet i korthet: HEL-projektet i korthet: 2001 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utveckla elförsörjningens säkerhet och beredskap genom att skapa en helhetssyn och utveckla formerna för samverkan och informationsutbyte.

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Redovisning CBRNE-övning

Redovisning CBRNE-övning www.lansstyrelsen.se/orebro Redovisning CBRNE-övning - Samverkansövning 3 oktober Dnr: 455-9117-2012 1 1 Bakgrund Örebro län är ett nordiskt logistik- och transportcentrum där det löper transportflöden

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Styrelsen har ordet. Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2. Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus

Styrelsen har ordet. Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2. Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus Göteborgsaktivisten Nr.8 201 2 Innehåll: styrelsen har ordet Distriktet Ungdomsverksamhet Utbildningar Månadens grupp i fokus D å har snart en till månad paserat och vi går djupare in i hösten. Här i Göteborgsdistriktet

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Olycksundersökning Brand på äldreboende Geråshus, Bergsjön Göteborg den 19 maj 2011. Göteborg 2011-10-19

Olycksundersökning Brand på äldreboende Geråshus, Bergsjön Göteborg den 19 maj 2011. Göteborg 2011-10-19 Olycksundersökning Brand på äldreboende Geråshus, Bergsjön Göteborg den 19 maj 2011 Göteborg 2011-10-19 Postadress Besöksadress Telefon, vx Org.nr: 222000-0752 Box 5204 Åvägen 2 031-335 26 00 Hemsida:

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse.

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse. Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset En gatusmart väg till ökad förståelse. 2 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll Krisplan för Bele Barkarby Innebandy Innehåll Inledning...2 Krisplanen syfte...2 Krisen kommer...2 Svårare olycka eller dödsfall...2 Första insatsen...2 Efter olycka / dödsfall... 2 Insatser efter olycka

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke.

En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris är en oväntad händelse som riskerar att skada vår verksamhet och vårt varumärke. En kris och ett problem är inte samma sak. Denna plan är till för kriser. Problem bör självklart alltid hanteras,

Läs mer

Erfarenheter från november 2011

Erfarenheter från november 2011 Erfarenheter från 16-17 november 2011 Helhetsintryck av Samhällssäkerhet? Positivt Bra kvalitet på besökare, positivt med blandningen av företag/myndigheter/ organisationer. Fler besökare än väntat Upplägget

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

18-årsundersökning Oktober 2013

18-årsundersökning Oktober 2013 18-årsundersökning Oktober 2013 Disposition 1. Syfte och mål med undersökningen 2. Om undersökningen 3. Sammanfattning av resultat 4. Resultatredovisning 5. Mediestrategi 6. Jämförelser mellan län 7. Resultat

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer