När elen inte räcker. En tidning från SOS Alarm Nr Stroke. Personbilen. Från stenar. vanligaste feldiagnosen. som kompletterar ambulanserna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När elen inte räcker. En tidning från SOS Alarm Nr 1 2014. Stroke. Personbilen. Från stenar. vanligaste feldiagnosen. som kompletterar ambulanserna"

Transkript

1 S O S En tidning från SOS Alarm Nr PROFILEN, SIDAN 12 Det är svårt att gå till val på att förebygga katastrofer som kan hända 20 år framåt. Margareta Wahlström, FN:s särskilda representant för katastrofrisk reducering Stroke vanligaste feldiagnosen Personbilen som kompletterar ambulanserna Från stenar till dialog i Rosengård Systemet fördröjer polisens insats med flera minuter. Jörgen Berggren, poliskommissarie vid Rikspolisstyrelsen När elen inte räcker

2 S O S Innehåll nr Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB, fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Edita Bobergs 2014 Omslaget: Chris Cheadle/ Getty images Nästa nummer av SOS kommer ut i maj Citera oss gärna, men ange alltid källan. 04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont. 07 Alarm! Mer mångfald behövs, anser Banar Sabet. 08 Fokus Vid elbrist kan hela regioner släckas ned. 12 Profil Margareta Wahlström förebygger kriser i hela världen. 15 Effekt Räddningstjänsten motar stenkastning med dialog. Tidigare styrdes räddningsinsatser av om olyckan inträffade på statligt eller kommunalt vatten. I dag larmas alla tillgängliga enheter ut samtidigt. 18 Effekt Succé med extrautrustad person bil som avlastar ambulanserna i Göteborg. 20 Utveckling Olika ledningssystem orsakar förseningar vid insatser. 22 Insats Ingen tvekan längre vid räddning till sjöss. 24 Utveckling Stroke är vanligaste feldiagnosen vid larm. 27 Fråga SOS Alarm Om försvunna barn, mobilapp, VMA i radion och hur döva kan larma. 28 Årtalet: 1974 Fyrtio år sedan första SOS-centralen invigdes. SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret och har även en cent ral roll i samhällets krisberedskap. Verksamheten innefattar även säkerhets- och jourtjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting. 2 SOS

3 Intro FOTO: ERIQ AGÉLII FOTO: TOBIAS OHLS Vad är mångfald för dig? Stenkastningen är bara ett stenkast bort, det gäller att hela tiden förebygga och samverka. Det säger Sonja Adzic, brand- och säkerhetsvärd vid Räddningstjänsten Syd och en av personerna som vi har intervjuat i artikeln Relationer istället för sköldar på sidan 15. Sverige är i dag ett land fyllt av personer med olika bakgrund. Många är födda i andra länder, andra praktiserar en mindre vanlig religion eller är på andra sätt en minoritet. Att alla ska känna sig trygga och välkomna i vårt samhälle är ett ansvar vi alla har. Hur bidrar du eller din omgivning till att inkludera samhällets alla medborgare och med att skapa samma plattform för alla? Vad är mångfald för dig? I detta första nummer av SOS för 2014 skriver vi om olika områden som ligger nära vår verksamhet men gemensamt är ledorden gemenskap, samverkan och trygghet. Något som alla förtjänar, oavsett bakgrund. Jag vill också passa på att uppmärksamma att det är 40 år sedan den första SOS-centralen invigdes i Västerås 1974 (se sista sidan i tidningen). I många aspekter lever vi i ett helt annat samhälle i dag, samtidigt är SOS Alarms uppdrag i grunden detsamma som då att på snabbast möjliga sätt ta emot nödsamtal och förmedla tillgängliga resurser till hjälpsökande. Dygnet runt. Året om. Johan Hedensiö vd SOS Alarm FOTO: ANITA GÖRANSSON 3 frågor till... Martin Arkel, biträdande kommunikationsdirektör i Helsingborg stad, som har jobbat med informationsnumret under stormarna Simone och Sven då helsingborgarna bland annat ombads koka sitt dricksvatten. Hur har allmänheten reagerat på informationsnumret ? De reaktioner vi har fått har varit positiva, men numret är inte inarbetat som en given informationskanal. Vi försöker sprida numret till allmänheten och media, och påminna om att det finns. Men för ett riktigt genomslag tror jag bör göra en ordentlig nationell informationskampanj. Intressant vore också om kunde punktannonsera för numret i direkt anslutning till krisrelaterade nyheter i webbtidningar och liknande. Informationsnumret pilottestades ju i nordvästra Skåne redan under stormarna Hur har ni utvecklat kommunikationen sedan dess? Vi har startat ett eget kontaktcenter där vi kan ge information och rekommendationer åt allmänheten direkt. Nu använder vi som en första instans, innan vi själva är igång. När vi sedan är i gång och har egen förmåga att svara ber vi att hänvisa till oss. Det verkar fungera fint. Vad har du för tips till andra kommuner vid kommunikation via ? Att komma ihåg att numret finns och att använda det! Det fina med är att det är öppet dygnet runt och att man kan komma överens om hur man vill bruka numret. Man kan välja att förse med information och använda det som sin egen upplysningscentral. Eller kanske bara i uppstarten i ett läge där alla frågar men kommunen inte har hunnit få sin organisation på fötter. Jag ser det som en jätteviktig samhällsfunktion som kommunen kan ha mycket nytta av. Och flexi biliteten medger antagligen använd ningsområden som ingen har tänkt på än. Text: Cecilia Vinell SOS 3

4 signaler Databas över naturolyckor För att kunna dra lärdomar av olyckor och kriser har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en databas över naturolyckor. Dokumentationen har tidigare funnits utspridd på många olika instanser i samhället men har nu samlats och sammanställts till en helhetsbild. Databasen ger kommuner och andra myndigheter eller organisationer stöd vid planering av effektiva räddningsinsatser. Databasen finns på ndb.msb.se Första Segwaygripandet I november gjorde tre män ett inbrott i en butik i Göteborg. En väktare på Segway tog upp jakten och höll fortlöpande kontakt med polisen. Efter jakt genom centrala Göteborg greps männen. Han har följt efter gärningsmännen på Segway. Det är första gången jag har hört talas om något liknande. Vi är historiska i Västra Götaland, kommenterar Ulf Lövstad, biträdande vakthavande befäl på polisens länskommunikationscentral, i en artikel i Göteborgsposten. Vi måste se över regler och lagstiftning kring rekrytering av deltidsbrandmän men också öka antalet kvinnor i de funktionerna. SKL:s ordförande Anders Knape på mässan Mötesplats Samhällssäkerhet 4 SOS

5 Värna hemvärnet I senaste SOS skrev vi om olika frivilligorganisationer som samhället kan ta hjälp av. Av misstag kom inte Hemvärnet med på listan. Hemvärnets nationella skyddsstyrkor stöder polis, räddningstjänst och andra myndigheter vid till exempel skogsbränder, översvämningar, pandemier eller eftersök av försvunna personer. Det är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation samtal inkom på det nya informationsnumret under Numret lanserades den 11 mars Hej, Peter Söderlund! Den 18 november tillträdde Peter Söderlund sin nya tjänst som chef för SOS Alarms affärsområde Säkerhet/Jourtele. Även om han är ny på SOS Alarm så är han redan väl insatt i verksamheten. Varifrån kommer du närmast? De senaste fyra åren har jag arbetat som strategikonsult på Connecta. Dessförinnan var jag drygt 20 år i flygbranschen, närmast på SAS där jag de senaste sju åren var ansvarig för kunderbjudandet för SAS gruppens samtliga flygbolag. illustratör: cecilia pettersson Chatta med präst Svenska kyrkans samtalstjänst Jourhavande präst expanderar. Sedan 1 september nås de jourhavande prästerna även via chatt och mejl. Förhoppningen med den nya nätsatsningen är att fler unga ska använda tjänsten. Jourhavande präst är öppen för alla i behov av stöd. Nattetid nås jourhavande präst endast via nödnumret 112. Prästerna i jouren har absolut tystnadsplikt och mottar årligen tiotusentals samtal från människor i behov av stöd. Vad har du för erfarenhet av säkerhetstjänster? På Connecta arbetade jag de senaste dryga två åren med SOS Alarm, bland annat med den stora förändringen av kundsupport som centraliserades till Västerås. Under en tid gick jag även in som tillförordnad kundsupportchef. Jag har också varit kundansvarig mot SOS Alarm i ett flertal olika projekt. Så jag har redan arbetat både i och tillsammans med SOS Alarm och det här affärsområdet. Vad har du för ambitioner för affärsområdet? Den stora utmaningen under 2014 är till viss del kopplad till alarmerings tjänstutredningen. Den kommer att påverka oss en hel del, även om vi ännu inte vet riktigt hur. Vi har ett starkt varumärke och många nöjda kunder samtidigt kan man alltid bli bättre. Ett fortsatt fokus på kund, på kvalitet och effektivitet i allt vi gör för att behålla vår position som en kompetent leverantör av våra tjänster. Sandra Lindström SOS 5

6 SOS_Alarm_C_insida (framsida) signaler Prisad forskning om hjärtstillestånd Katarina Bohm, sjuksköterska och medicine doktor på Karolinska Institutet och Södersjukhuset samt konsult på SOS Alarm, har tilldelats Matts Halldins forskningspris. Motiveringen är hennes framgångsrika och unika forskningsinsatser rörande akutlarm med fokus på hjärtstillestånd där hon även spridit kunskap både nationellt och internationellt. Det känns hedrande och kul att den här forskningen uppmärksammas. Den prehospitala vården har varit ett marginaliserat område inom forskningen. SOS-centralen är den första länken i vårdkedjan och en jätteviktig del för hur det går för patienten genom hela vårdkedjan, säger hon. I sin forskning har Katarina Bohm bland annat undersökt vilken typ av instruktion SOS-operatören ska ge i telefon i händelse av hjärtstopp, och hur operatören identifierar exempelvis hjärtstopp, stroke och blodförgiftning under larmsamtalet. 104 personer omkom i 94 bränder under Det visar preliminär statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Rökning dominerar som brandorsak. Brandsäkrad is 64 rum och sviter samt korridorer och isbaren på ishotellet i Jukkasjärvi ska utrustas med rök- och värmedetektorer. Nya lagkrav har gjort att även ett hotell som är byggt av is och snö måste ha brandskydd, även om det innehåller få saker som kan fatta eld. Vi söker folk som kan prata i telefon och rädda liv. Samtidigt. HOLY DIVER foto: David Clapp/getty images Vill du hjälpa människor i nöd? Som SOS-sjuksköterska eller SOS-operatör är personliga erfarenheter och egenskaper minst lika viktiga som tidigare arbetslivserfarenhet. Efter utbildningen kan rätt person se fram emot ett ovanligt spännande och givande jobb. Läs mer och ansök på sosalarm.se/jobb. 112 Lägg inte på En svarstid på 8 sekunder eller mer kan kännas lång för den som är i nöd. SOS Alarm införde därför i somras ett informationsmeddelande som spelas upp efter 6 signaler. Där uppmanas den inringande att inte lägga på utan stanna i telefonen. Genom att inte lägga på och riskera att hamna längst bak i kön förkortas handläggningstiden betydligt och hjälpen kommer snabbare på plats. SOS Alarm söker dig med stort hjärta och is i magen Vill du hjälpa människor i nöd? Som SOS-sjuksköterska eller SOS-operatör är personliga erfarenheter och egenskaper minst lika viktiga som tidigare arbetslivserfarenhet. Efter utbildningen kan rätt person se fram emot ett ovanligt spännande och givande jobb. Läs mer om SOS Alarms lediga tjänster på sosalarm.se/jobb. 6 SOS

7 Alarm! Mångfald krävs för en hållbar verksamhet Glöm inte... ÅRE RISK EVENT mars på Holiday Club Åre. Temat är eventsäkerhet. miun.se/areriskevent... SVENSK-NORSKT SKOGBRAND- SEMINARIUM 1 2 april på Thon Hotel Gardermoen, Norge. goo.gl/wv8iny De flesta vill ha fler övervakningskameror Sex av tio svenskar uppger att de vill ha fler övervakningskameror på offentliga platser. Det framgår av en undersökning från försäkringsbolaget If. Samtidigt visar uppgifter från polisen att många kamerasystem inte fungerar eller har installerats så att de inte kan dokumentera tillräckligt. Bilder från en övervakningskamera är ofta avgörande både för att hitta och åtala en förövare. Därför måste de kameror som sitter uppe också fungera. Den som installerar en övervakningskamera bara för syns skull gör inget långsiktigt bidrag till brottsbekämpningen, säger Göran Kellner, utredningsschef på If. Olikheter inom en verksamhet bidrar till större kompetens att hantera omgivningen. Mångfald bör därför vara en viktig ingrediens för att skapa trovärdig, konkurrenskraftig och hållbar verksamhet. I Sverige har vi lagar mot diskriminering och bristande arbetsmiljö. Att följa dessa lagar är en självklarhet för de flesta verksamheter och deras kunder. Frågan är om livsviktiga samhällsfunktioner så som SOS Alarm, räddningstjänst, polis, Ta stegen förbi vad lagen kräver. landsting, med flera, ska nöja sig med att bara göra tillräckligt för att uppnå lagen? Min mening är att verksamheter som uppfyller dessa lagar kommer att få en tolerans för mångfald på sin arbetsplats, men befinna sig i status quo. Det innebär dock inte att de är attraktiva arbetsgivare som lockar till sig den kompetens som behövs. Eller för den delen kan tillhanda hålla det bästa för kunden/medborgaren. För att skapa en konkurrenskraftig verksamhet, där innovation och en naturlig dynamisk arbetsmiljö är vardag, bör företag och organisationer fokusera på hur man tar stegen förbi vad lagen kräver. Det vill säga skapa en miljö som är konkurrenskraftig och ger bästa möjliga service. I Sverige har vi bra förutsättningar att följa lagen, men många arbetsplatser försöker fortfarande reda ut vad det är lagen vill att vi ska förhålla oss till. Den mångfald jag vill tala om, har redan lagen som en förutsättning där ledare ser den faktiska fördelen med mångfald för att skapa produkter och tjänster till en förändrad marknad. Det kommer att behöva arbetas med mångfald som ett verktyg för att skapa hållbara, konkurrenskraftiga och trovärdiga verksamheter. Det ställer andra krav på organisationer. Särskilt gäller det organisationer som driver verksamhet för medborgare i form av säkerhet och trygghet. Hur ser trovärdigheten ut för oss i samhällets alla skikt? Söker sig den kompetens vi behöver till oss? Når vi ut till alla kunder/medborgare vars liv vilar i våra händer? Det är frågor som ska tillhöra det dagliga arbetet för alla som vill vara en del av framtiden. Att göra det man måste är inte svårt, att göra det som behövs och veta varför det behövs kräver mer ansträngning. Mångfald kan bara bli en verklighet där modiga ledare sätter tydliga mål, med uppföljning och ansvarsutkrävande. För att det sedan ska gå att förverkliga måste organisationen se till att förklara varför till alla medarbetare. Det räcker inte med planer, strategier och policy om det saknas trovärdighet, utanför och innanför verksamheten. Banar Sabet Strateg inom mångfald, värdegrund och hållbarhet SOS 7

8 fokus makten över elen När Sverige riskerar att slockna Samhället blir allt mer beroende av el. Vad händer vid ett riktigt stort elavbrott? En samverkansövning i höstas satte fingret på en öm punkt i fråga om prioriteringar och förmågan att skydda viktiga samhällsfunktioner. Text: Gabriella Sköldenberg Foto: Elisabeth Zeilon/Johnér, Getty images, Lauri Rotko och Daniel Hertzell/Folio Det är en bitande kall vinterdag och hushållen brassar på elementen för att hålla värmen. Samtidigt är tillgången på vatten i landets vattenkraftverk låg och de svenska kärnkraftverken kan av tekniska skäl inte gå på full effekt. Nu finns det en risk att balansen mellan tillgång och efterfrågan rubbas. För att bibehålla den kritiska jämvikten i kraftsystemet behöver därför delar av användarna kopplas bort för att inte helheten ska kollapsa. I det här läget kan Svenska Kraftnät, den myndighet som ansvarar för att stamnätet för el ska klara kritiska situationer och svåra störningar, beordra bortkoppling av delar av nätet. Om det är för lite energi i det totala nätet så kollapsar systemet och det blir svart överallt, säger Erik Ek, driftchef på Svenska Kraftnät Du kan tänka på elsystemet som en cykel, kör man i brant uppförsbacke utan att växla ner stannar cykeln. Vid hög belastning måste man tillföra mer kraft, direkt. Det måste alltid vara balans i systemet, i varje ögonblick. Har vi för lite el i systemet måste vi därför antingen plocka in mer produktion eller koppla bort delar av förbrukningen. Ett scenario är att vi annars skulle hamna i en situation då vi har för lite effekt i systemet och att det samtidigt finns ett stort behov av el. Än så länge har vi aldrig varit tvungna att beordra prioriterad frånkoppling, men det har absolut varit nära. Den prioriterade bortkoppling 8 SOS

9 Vem har rätt till elen? När man gör en prioritering inom planeringssystemet Styrel av vem som ska få elförsörjning, tar man hänsyn till vilken verksamhet som har betydelse för liv, hälsa och för att samhället ska fungera. Bland de viktigaste funktionerna återfinns till exempel: 4 Akutsjukhus 4 Räddnings- och larmtjänst 4 Äldreboenden 4 Vattenförsörjning 4 Telekommunikationer Så här görs Styrelsprioriteringen: 4 Kommunen och elnätsföretagen identifierar vilken samhällsviktig verksamhet som finns i kommunen och hur samhällsviktiga elanvändare kan prioriteras vid elbrist. 4 Länsstyrelsen lämnar över ett sammanställt regionalt underlag till elnätsföretagen, vilket ligger till grund för elnätsföretagens planering av frånkoppling. Elnätsföretagens planering handlar främst om att identifiera de elledningar som har huvudsakligen oprioriterade elanvändare anslutna och därför ska kopplas från först. 4 Uppkommer en allvarlig akut elbristsituation får Svenska Kraftnät besluta om manuell förbrukningsfrånkoppling. Elnätsföretagen inom det berörda området måste verkställa frånkopplingen inom 15 minuter. Erik Ek talar om är en manuell förbrukningsfrånkoppling, och handlar om att man vid ett scenario som ovan, när tillgången riskerar att understiga efterfrågan, i möjligaste mån ska se till att verksamhet som har betydelse för liv, hälsa och samhälle fortsätter att få ström så att det fungerar. Enligt ändringen av ellagen från 2011 ska det vid elbrist göras en prioritering av vem som får el, så att samhällsviktiga användare ges företräde, till skillnad från tidigare då alla användare skulle värderas lika. Planeringssystemet som tagits fram kallas Styrel och metoden bygger på att myndigheter, länsstyrelser, kommuner och elnätsföretag identifierar och planerar för hur samhällsviktiga användare, till exempel akutsjukhus, äldreboenden Du kan tänka på elsystemet som en cykel, kör man i brant uppförsbacke utan att växla ner stannar cykeln. Erik Ek, Svenska Kraftnät och larmtjänst, ska kunna prioriteras vid eleffektbrist. Men i praktiken är det inte så enkelt. Länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland bestämde sig 2013 för att göra gemensam sak och testa samhällets förmåga att möta upp ett elavbrott, genom en samverkansövning som kallades El Prio. Bakgrunden till El Prio är att vårt arbete blir allt mer komplext, i och med att vi blir fler invånare, får fler företag och fler delar som ska fungera tillsammans. Vi måste öva för att vara beredda när något händer, säger Kerstin Jarlsdotter Hägg på Länsstyrelsen i Stockholm och projektledare för övningen. Efter en inledande kunskapshöjande fas samlades i höstas repre sentanter från 35 organisationer i Stockholm och ytterligare cirka som övade på distans runt om i Sverige. Övningsdagen utgick från scenariot att en skogsbrand spritt sig och riskerar att slå ut anlägg ningar för både el- och vattenförsörjning. Övningen kom SOS 9

10 fokus makten över elen Även samhällsviktiga användare som akutsjukhus, äldreboende och larmtjänst riskerar att kopplas bort från elnätet. att sätta fingret på en öm punkt i fråga om svensk elberedskap: hur idealbilden av en krishantering ser ut och hur den fungerar i praktiken. Under El Prio framkom det att det finns en del missförstånd kring Styrel och manuell förbrukningsfrånkoppling. Ansvariga i en kommun kanske tror att bara för att de har gjort en prioriteringsplan, behöver de inte tänka på hur de ska klara sig om man måste slå av elen akut. Men Styrel är ingen trollformel som gör att det alltid kommer att lysa där du har bestämt att det ska lysa. Ansvaret ligger alltid på kommunen och enskilda verksamheter att klara situationen i alla fall, vid såväl större som mindre elavbrott, säger Erik Ek. Vad många tycks ha missuppfattat är att Styrel-planeringen inte bygger på ett olycksscenario, utan på en förutsedd och relativt kortvarig eleffektbrist. Många beredskapsplaner utgår alltså från antagandet att Styrel också kan användas när en oförutsedd händelse stryper tillgången till el. Men när Svenska Kraftnät beordrar en avstängning har det berörda elbolaget bara en kvart på sig att se till att nätet slås av, eftersom nätet just annars riskerar att kollapsa. Att låta en del av nätet slås ifrån är bättre än att hela nätet kollapsar och hela Sverige riskerar att slockna. Planen för Styrel blir i ett akut scenario snarare ett verktyg att använda sig av efteråt, för att prioritera vilka som ska få tillbaka elen först. Ju längre från problemet desto mindre är kunskapen och samsynen om vad som måste göras, säger Kerstin Jarlsdotter Hägg och får medhåll av sin projektkollega Jonas Andersson, från Länsstyrelsen i Skåne: Det som framkom under övningen var att de flesta tänkte att Styrel är ingen trollformel som gör att det alltid kommer att lysa där du har bestämt att det ska lysa. Erik Ek man skulle kunna gå direkt till Styrel-planeringen. Men det fungerar inte i verkligheten vilket innebär att man har fel beredskap. Många fick en aha-upplevelse kring skillnaden mellan manuell frånkoppling och Styrel, säger Jonas Andersson. En annan aspekt som El Prioövningen satte fokus på är behovet av god informationsberedskap när det sker en planerad frånkoppling, så att medborgarna ska kunna förstå och acceptera de konsekvenser som kan följa i spåren av detta. Planeringen enligt Styrel är relativt omfattande med många olika aktörer inblandade: kommuner, landsting, länsstyrelser, centrala 10 SOS

11 myndigheter och elnätsföretag. Nu när grovjobbet är gjort i den första omgången blir det betydligt enklare att hålla Styrel-planeringen uppdaterad, säger Bo Gellerbring, handläggare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och en av experterna på El Prioövningen. I diskussionerna om informationsfrågor uppmärksammade man bland annat riskerna som kommer med att en stor del av vården bedrivs med hjälp av privata vårdgivare, till exempel i hemmet, påpekar Jonas Andersson. Eftersom vården många gånger utförs av privata företag är det inte säkert att de grupperna finns med i en Styrel-planering. Har kommunen inte specifikt avtalat om att det privata företaget ska göra en planering för eventuella elavbrott är det svårt att veta hur deras beredskap ser ut, även om Jonas Andersson tror att utvecklingen går Övningen El Prio I ett akut scenario blir Styrel en plan för vilka prioreterade verksam heter som ska få tillbaks elen först. Vad händer om elen måste stängas av? Det var den grundläggande frågan för den samverkansövning, kalllad El Prio, som länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland genomförde under Målet för övningen var att öka kunskapen om processer vid frånkoppling av elanvändare vid elbrist och om samhällets krisberedskap. El Prio-övningen inleddes efter sommaren med en kunskapshöjande fas, med bland annat filmer och diskussionsunderlag. Den 24 oktober genomfördes en övning med representanter från mer än 35 organisationer på plats på Nalen i Stockholm och ytterligare på distans runt om i Sverige. i rätt riktning. Kommunerna blir bättre på att skriva avtal med privata aktörer och man blir mer medveten om vilka delar som måste täckas in. El Prio gav många en tankeställare, säger Jonas Andersson. Många inblandade Konsekvenserna för samhället vid ett elavbrott kan potentiellt bli mycket allvarliga, när till exempel sjukvården, dricksvatten, kollektivtrafiken och handeln inte kan fungera som vanligt. Om det uppstår en akut situation av hotande elbrist är det Svenska Kraftnät som tar beslut om att beordra frånkoppling av delar av elnätet. Myndigheten beordrar då sex särskilt angivna regionelnätsbolag om så kallad manuell förbrukningsfrånkoppling. En sådan ska kunna genomföras inom 15 minuter. Parallellt med detta larmar Svenska Kraftnät SOS Alarm, som i sin tur skickar larmet vidare till berörda myndigheter med tjänstemän i beredskap och till övriga samhället via viktigt meddelande till allmänheten, VMA. I kombination med detta används det nationella informationsnumret för att informera allmänheten om läget. Hit kan även allmänheten lämna information om händelser som inträffar i spåren av till exempel ett elavbrott. Svenska Kraftnät är elberedskapsmyndighet i Sverige och ansvarar för att stamnätet för el ska klara kritiska situationer och svåra störningar genom att frekvensbalansen upprätthålls. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan bistå kommunerna med förstärkningsresurser, men varje kommun är ytterst ansvarig för sin verksamhet och att de som bor, jobbar eller besöker kommunen får det stöd och den hjälp de behöver vid ett elavbrott. Det kan bland annat handla om att ordna reservkraft och vatten för äldreomsorg, skola och förskola. På regional nivå är det länsstyrelsen som ansvarar för generell krishantering för att stödja ledning, kommunikation och potentiell resursfördelning. SOS 11

12 12 SOS

13 profilen Margareta Wahlström Svårt att få upp riskförebyggande på agendan Hon försöker få världens regeringar att förstå vikten av beredskap vid naturkatastrofer. Möt norrbottningen och den tidigare biståndsarbetaren Margareta Wahlström. Text: Tomas Nilsson Foto: Annelie Carlström / Woo agentur, UNISDR Photo Gallery En ljushårig, kortklippt kvinna står på scenen och blickar ut över åhörarna. Hon gestikulerar inlevelsefullt medan hon talar om de sociala och ekonomiska förlusterna som världens naturkatastrofer för med sig. Hennes namn är Margareta Wahlström och hon är FN:s särskilda representant för katastrofriskreducering. Det var 2008 som FN:s general sekreterare Ban Ki-moon utnämnde Margareta Wahlström till den prestigefyllda och viktiga rollen. Hon är knuten till The United Nations Office for Disaster Risk Reduction, UNISDR, ett FN-organ som jobbar för att regeringar ska investera i katastrofförebyggande. Vårt jobb är att samtala med regeringar och argumentera för att det lönar sig att investera i insatser som minskar förlusterna vid katastrofer. Det låter som en no-brain, att det är en självklarhet att alla regeringar lägger resurser på det här. Men det stämmer inte. Tvärtom är det inte så enkelt att få regeringar att prioritera katastrofriskfrågorna, Personligt Namn: Marga reta Wahlström Född: Boden 1950 Bor: I Genève Gör: Sedan 2008 FN:s särskilda representant för katastrofriskreducering. Bakgrund: 30-årigt biståndsarbete för bland annat Röda Korset och FN. Livsmotto: Business as usual fungerar inte. deklarerar Margareta Wahlström för publiken. En stund senare träffas vi över en kopp kaffe i fiket utanför salen. Vi är på Mötesplats Samhällssäkerhet på Kistamässan i norra Stockholm, en branschmässa för aktörer som på olika sätt jobbar med säkerhet. Margareta Wahlström har tillsammans med försvarsminister Karin Enström deltagit och talat på den inledande konferensen. Mässan och vårt möte äger rum samtidigt som tyfonen Haiyan åstadkommer förödelse på Filippinerna. Tidningarna rapporterar om tals omkomna, ödelagda städer och socialt lidande bortom förståelse. I en sådan situation måste vi som arbetar med riskreducering vid katastrofer tänka efter litegrann. Det är lätt att säga att någon borde ha gjort si eller så. Det är viktigt att sätta sådana här katastrofer i ett långsiktigt perspektiv. På Filipperna satsar regeringen mycket på katastrofförebyggande arbete. Men en sådan här kraftig tyfon kanske de inte var beredda på att tackla, säger hon. Hemma i Boden utvecklade Margareta Wahlström redan som ung ett intresse för omvärldsfrågor. Pappan var militär på regementet i staden och blev ett slags inkörsport till samhällsengagemanget. Hennes tanke var visserligen att bli bibliotekarie, men istället åkte hon till 1979 Vietnam för biståndsarbete. På 80-talet arbetade Margareta Wahlström för Röda Korset i Kambodja. Därefter blev det FN-uppdrag, först i Afghanistan på 90-talet och sedan i Thailand efter tsunamin 2004, innan hon fick sin nuvarande roll. Situationen i Vietnam var en väldigt närvarande fråga i Sverige under 60- och 70-talet. Det som motiverade mig var nog att hjälpa till och bidra till utvecklingen av en bättre värld. När jag var i Kambodja 1981, efter de stora tragedierna med Röda khmererna, blev jag starkt påverkad av vilken överlevnadsförmåga människor har när det gäller alltifrån att skaffa mat till att hålla ihop sina familjer, säger Margareta Wahlström. Numera bor hon i Genève, där SOS 13

14 profilen Margareta Wahlström Jag kan garantera att många politiker funderar på hur vissa städer ska kunna flyttas i framtiden. UNISDR:s kontor ligger. Men närmare 75 procent av arbetstiden är hon på resande fot för att träffa maktens människor. Frågan om riskreducering har fått ett ökat internationellt fokus sedan tsunamin i Sydostasien år 2004, vilket blev ett slags paradigmskifte. Ett år senare slöts Hyogo-avtalet inom FN, med målet att få samtliga världens regeringar att arbeta för en minskning av skador vid katastrofer. Men trots att många länder tycks ta frågan på allt större allvar och investerar i förebyggande riskarbete, finns mycket kvar att göra, enligt Margareta Wahlström. Antalet människor som omkommer på grund av katastrofer runtom i världen fortsätter att öka och har så gjort de senaste tjugo åren. Tsunamin 2004 blev en vändpunkt. Den gav hela frågan en helt annan dimension, eftersom den drabbade människor i länder som låg geografiskt långt bort. Efter det har flera såväl rika som fattiga länder drabbats av katastrofer och debatten om klimatförändringarna har tilltagit, vilket sätter mer fokus på frågan. Du har sagt att du har ett omöjligt uppdrag. Vad menar du med det? Haha, det är många som tycker det. Det handlar om den mänskliga faktorn. Det är inte svårt att få regeringar att investera i arbete med naturkatastrofer när de väl har skett, det som är svårt är att övertyga dem om vikten av investeringar innan katastroferna sker. Det är en vanlig attityd att tänka katastrofer drabbar inte mig, utan andra. Kanske handlar det lika mycket om kunskap. Katastrofförebyggande kan inte bara bespara samhället oerhörd social förödelse utan också rent ekonomiska förluster. Om en stat satsar på att uppföra säkrare byggnader i dag behöver den inte bygga nya hus om katastrofen inträffat i morgon. Men detta samband har dessvärre inte tydliggjorts tillräckligt. Det är inte så att politikerna inte lyssnar, men det är svårt att gå till val med att de ska förebygga katastrofer som kan hända 20 år framåt. Ett annat nyckelord i sammanhanget är samhällsplanering. Det handlar om att bygga på rätt typ av mark, på rätt sätt och i områden som inte löper risk för till exempel översvämningar. Kvaliteten på byggnaderna är viktig, men också att ha bra avrinning för vatten ifall det sker plötsliga stigningar av vattennivåerna. Tyvärr ligger många av världens städer på låglänt mark vid kusterna, precis där man inte ska bygga dem. Det kanske inte förs offentliga diskussioner om det, men jag kan garantera att många politiker funderar på hur vissa städer ska kunna flyttas i framtiden. Hur ser du på Sveriges sårbarhet för katastrofer? Visst finns en sårbarhet även i Sverige, framför allt för översvämningar. Det är väl så att många vill leva i närheten av vattendrag. Men det innebär också en högre risk om nivåerna stiger, som vi har sett i och med de senaste årens översvämningar. Jag tror att det är viktigt att det finns en integrerad samsyn från alla samhällssektorer och ett samarbete mellan politikerna och näringslivet. Att förebygga eller hantera katastrofer kan inte göras av en enskild aktör, utan samtliga i samhället måste ta ansvar. Klockan närmar sig lunchtid och trots att Margareta Wahlström i flera timmar har avhandlat risker och katastrofer syns inte ett spår av trötthet i hennes ansikte. Längtar du inte efter att återigen kavla upp ärmarna och jobba mer direkt på fältet? Ja, personligen saknar jag det mer praktiska biståndsarbetet. Det är roligt att få bidra till förbättring på ett direkt sätt och att vara med och lära sig hur allt fungerar vid katastrofer. Människorna visar verkligen sina bästa sidor i kriser och det är fantastiskt att se. Vad tror du om framtiden för frågan om riskprevention? Jag tror att vi kan omintetgöra en stor del av effekterna av katastrofer. Möjligheterna finns, men det gäller att utnyttja dem. Det krävs att vi får en samsyn mellan alla olika aktörer och att vi planerar våra samhällen med insikt, säger Margareta Wahlström. The United Nations Office for Disaster Risk Reduction, UNISDR, är ett FN-organ, bildat 1999, som arbetar för att minska konsekvenserna av naturkatastrofer. UNISDR samarbetar med regionala och nationella regeringar och organisationer, liksom civilsamhället och näringslivet, för att diskutera, utveckla och implementera katastrofförebyggande strategier. UNISDR bedriver även ett informationsarbete om sambandet mellan riskprevention och de sociala och ekonomiska konsekvenserna vid naturkatastrofer. UNISDR har lanserat kampanjen One million safe schools and hospitals som handlar om att katastrofsäkra skolor och sjukhus. En annan är att, med hjälp av nationella och regionala regeringar, göra städer mer motståndskraftiga och anpassliga för katastrofer. 14 SOS

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse.

Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset. En gatusmart väg till ökad förståelse. Ambulanssjukvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset En gatusmart väg till ökad förståelse. 2 Ambulanssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Sida 1 (5) Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Årets seminarier genomförs på traditionellt sätt det vill säga delat i två olika delar med lite olika målgrupper, seminarierna har delvis

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Inbjudan till RSK Operativ 2014

Inbjudan till RSK Operativ 2014 2014-05-27 Inbjudan till RSK Operativ 2014 Regional samverkanskurs (RSK) Operativ i Halland 24-26 september 2014 Plats: Tylebäck, Kungsvägen 1, Halmstad. Anmälan senast: 2014-08-01 Länsstyrelsen genomför

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan 1 Grafisk form och produktion: Incitera, www.incitera.se Foto: Daniel Jeminen Tryckt av EO Grafiska Stockholm 2008 SOS Alarm en strategisk partner till vården VI PÅ SOS

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014

TEXT HELENA MIRSCH FOTO MARIA ÅSÉN VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2014 Arvidsjaur. Inte långt från polcirkeln är ambitionen stor att ge högklassig vård, trots svåra villkor. Men det var här hela vårdcentralen polisanmäldes för svartkassa. Trots att de bara ville att invånarna

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne

Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Övningsvärdering - övning Alma från sjukvården Region Skåne Tisdagen den 30 september 2014 genomfördes en samverkansövning med deltagare från Kristianstad Österlen Airport, räddningstjänst nordost, polis

Läs mer

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB)

Arbetsbeskrivning för. Skåne Nordvästs. Kommunikatör i Beredskap (KiB) Arbetsbeskrivning för Skåne Nordvästs Kommunikatör i Beredskap (KiB) 0 Detta dokument utgör slutrapport på projektet Kriskommunikation Skåne Nordväst. Dokumentet utgör ett förslag på beredskapsorganisation

Läs mer

Aktörer som kommer att delta under övningen 19 maj

Aktörer som kommer att delta under övningen 19 maj Närvarande vid mötet Lena-Maria Öberg MIUN Andreas Ring MIUN Jörgen Johansson Jämtkraft elnät AB Simon Keskitalo Länsstyrelsen Anders Sigfridsson Räddningstjänsten Åre Per Arne Stavnäs Fylkesmannen i Nord

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014

Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli 2012-januari 2014 MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (6) UB USAM Irén Andersson 010-240 5303 iren.andersson@msb.se Sammanställning av Alumni undersökning på SMO studerande som avslutat utbildningen juli

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva 1 Broschyren är framtagen av Sveriges Dövas Riksförbund TEXTREDIGERING: Helena Fremnell Ståhl ILLUSTRATIONER: Jacob Lind LAYOUT: Birgitta Orström

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

Kommunalt Rakelforum

Kommunalt Rakelforum Kommunalt Rakelforum Samling & genomgång av praktikaliteter Lunch Inledning Presentation av respektive deltagare, - Namn och Roll - Nuläge Rakelanslutning - Planer framöver - Förväntningar Forum/nätverk

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med. Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE

LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE LEKTION 2: I EN VERKLIG SITUATION FÖRHASTAR VI OSS INTE Copyright: 2014 SPEK, Texter: Eevi-Kaisa Yrjölä, Layout: HUVILA Brand & Design, ISBN: 978-951-797-483-7, Kopieringsbegränsning: Det är tillåtet att

Läs mer

Kartläggning av landets socialjourer 2009.

Kartläggning av landets socialjourer 2009. Kartläggning av landets socialjourer 2009. Bakgrund Vid BRIS Operativa enhets planeringsmöte i september 2009 fattades beslut om att BRIS skulle försöka göra en kartläggning av landets socialjourer. Detta

Läs mer

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-29 KS-2014/1199.142 1 (4) HANDLÄGGARE Tillman, Sven Sven.Tillman@huddinge.se Kommunstyrelsen Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar

Läs mer

Samhällssäkerhet på Kistamässan

Samhällssäkerhet på Kistamässan Samhällssäkerhet på Kistamässan 16-17 november 2011 på Kistamässan Mötesplatsen med fokus på samhällssäkerhet, beredskap och krishantering Registrera dig på Huvudpartners Myndigheter/Branschorganisationer

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Den som upptäcker en olycka, en brand eller ett gasutsläpp skall SKADEPLATS Upptäckt Växelansluten telefon: Ring 0-112 Mobiltelefon (också norsk) Ring 112

Läs mer

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning Hackathon 2324 May Utmaningars beskrivning Innehåll Dirigera ambulanser: Grunden för dirigering... 2 Begränsade resurser... 2 Prioritet... 2 Medicinskt index... 2 Ambulansernas tillstånd... 2 Utmaningar

Läs mer

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007

LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm. Verksamhetsberättelse 2007 LAHOLMS BRANDFÖRSVARS UNGDOMSBRANDKÅR Våxtorp - Knäred - Laholm Verksamhetsberättelse 2007 Redovisning av skolutbildning - hösten 2007 1 Verksamheten i korthet Under året har vi haft 14 övningar på respektive

Läs mer

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Ann Malmström, divisionschef Social omsorg Kristina Silverarfve, enhetschef Social omsorg Susanne Arnberg, stabschef Tekniska divisionen Stefan Ekholm, räddningschef

Läs mer

SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm

SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan 1, Stockholm Beredskap och säkerhet Thord Eriksson Elberedskapsrådet 2011-03-25 MINNESANTECKNINGAR Sammanträde Elberedskapsrådet Tid: 2011-03-24, kl 1000-1200 Plats: Närvarande: SAS Radisson Royal Viking Hotel, Vasagatan

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING Handlingsplanen ska ge all personal på Värnamo Vuxenutbildning grundläggande information, kunskap och beredskap om hur man kan agera vid krissituationer

Läs mer

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information

Första hjälpen och krisstöd. Planering Utbildning Information Första hjälpen och krisstöd Planering Utbildning Information Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Första hjälpen Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste genom föras

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19

Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19 Samverkansövning enligt 3ns 2011-10-19 Redovisning: Nedan följer en redovisning av en av de samverkansövningar som har genomförts enligt 3ns. Tanken med denna redovisning är att inte bara att de övande

Läs mer

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Viktiga telefonnummer SOS Alarm, larma på telefonnummer 112 Uppgifter att delge SOS-alarm: Företagsadress: Arnljothallen Öneslingan

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

Säkerhets och sjukvårdsplan. För. Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010. Quesadatältet

Säkerhets och sjukvårdsplan. För. Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010. Quesadatältet Säkerhets och sjukvårdsplan För Girls Invitation Cup 19-21 mars 2010 Quesadatältet Arrangerad av Boo FF F12 1. Innehåll 1. Innehåll 2. Syfte med planen, dess innehåll och distribution 3. Säkerhetsaspekter

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer