Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsa
|
|
- Tobias Anton Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsa Läsåret
2 Innehåll Inledning... 2 Organisation... 3 Elevhälsagrupp... 3 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 4 Arbetsorganisation... 4 Arbetet i förskola/skola... 4 Elevhälsa i Säters kommun... 4 Steg Steg Steg Steg Elevassistenter... 6 Barnen/elevernas svårigheter/funktionsnedsättningar... 6 Antal registrerade ärenden och antal kontakttillfällen läsåret Specialpedagogerna... 7 Skolkuratorerna... 8 Tal-, språk- och hörselpedagogen... 8 Ärenden fördelade i problemområden läsåret Specialpedagoger... 9 Kuratorer... 9 Tal-, språk- och hörselpedagogen Skolsköterskor och skolläkare Analys av arbetsmiljöenkäten 2012, Elevhälsa Elevhälsa: Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Förhållningssätt Språkutveckling Delaktighet för elever Nyanlända Elevhälsas prioriterade utvecklingsområden läsåret 2013/ Bilaga Elevassistenternas utvärderingsfrågor läsåret 2012/
3 Inledning I den nya Skollagen (2011) blir elevhälsa ett nytt begrepp. Elevhälsa ska anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Säters kommun har även beslutat att elevhälsa ska anordnas för förskolan. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Det innebär att Elevhälsa ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsas roll ska därför främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsa ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och elevhälsa har därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling. Elevhälsa ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol, narkotika och doping samt jämställdhet och sex- och samlevnad. Även om elevhälsas fokus i första hand ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Varje elev ska också under tiden i förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det innebär att alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. 2
4 Organisation Elevhälsans organisation sammanfattas i nedanstående bild: Figur 1. Elevhälsans organisation Elevhälsas personal har under läsåret haft sitt arbete förlagt till åtta olika arbetsplatser inom förskolor och skolor i kommunen. Elevhälsagruppen, Kristineskolan, och elevassistenterna delade i två grupper, har bildat varsitt arbetslag. Elevhälsagrupp En elevhälsagrupp bestående av specialpedagoger, tal-, språk- och hörselpedagog, skolkuratorer, skolsköterskor, skolläkare, skolpsykolog är knutna till Elevhälsan. Till varje rektorsområde/arbetslag i kommunens skolområden kopplas en specialpedagog, kurator och skolsköterska från Elevhälsa. Till förskoleområden kopplas en specialpedagog från Elevhälsa. De har som uppdrag att samordna elevhälsoarbetet. Detta sker i steg 1 genom att man kontinuerligt deltar i arbetslagens konferenser. Teamet ska tillsammans med klasslärare, mentorer eller ansvarig förskollärare ansvara för att kartläggningar genomförs, åtgärdsprogram utarbetas och utvärderas. I steg 2 deltar man i rektorsområdets barn-/elevhälsoteam och samverkar med rektor och biträdande rektor i det aktuella elevhälsoarbetet och i planering för att utveckla verksamheten. Ärenden där behov finns av basutredning eller ytterligare stödresurs går via områdets team till Elevhälsa, steg 3. Där samverkar hela elevhälsagruppen utifrån sin specialkompetens. Man gör fördjupade kartläggningar, utredningar och insatser. Elevhälsagruppen bedriver kompetensutveckling inom området barn/elever i behov av särskilt stöd. Gruppen initierar, planerar och genomför förebyggande insatser övergripande i kommunen. 3
5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Arbetsorganisation Tjänster inom organisationen är fördelade på specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor samt elevassistenter. Till verksamheten köps timmar av psykolog och skolläkare. Elevhälsa berör barn/elever 2 16 år. Arbetet i förskola/skola Elevhälsa i Säters kommun Elevhälsa i Säters kommun består av ett antal olika kompetenser som ska kunna möta de problem som kan uppstå när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande och hälsa: Omvårdnadskompetens, psykologisk kompetens, medicinsk kompetens, kompetens i socialt arbete och specialpedagogisk kompetens. Arbetet sker i etapper utifrån en s.k. trappa: Figur 2. Trappan, arbetsgång för elevvårdsärenden Steg 1 Ett mindre team från Elevhälsan, bestående av specialpedagog och kurator, har som uppdrag att samordna elevhälsoarbetet i arbetslagen i kommunens rektorsområden. Teamet ska tillsammans med klasslärare, mentorer och ansvarig förskollärare ansvara för att kartläggningar genomförs, åtgärdsprogram skrivs och utvärderas. I arbetslagen genomförs elevhälsoarbete utifrån i forskning utprovade metoder, väl dokumenterat och utvärderat, byggt på arbetslagets behovsanalys. Detta sker främst genom att man kontinuerligt deltar i arbetslagens konferenser. Teamet träffar arbetslagen minst en gång per månad då ärende från pedagogerna tas upp och diskuteras. Vid 4
6 diskussionen görs en plan upp om hur arbetet ska fortskrida t.ex. genom att en kartläggning skall göras, eleven ska träffa kurator för samtal eller att skrivandet av ett åtgärdsprogram initieras. Vid nästa träff utvärderas planen och om detta arbete inte ger önskat resultat går ärendet vidare till Barnteam/EVT (steg 2). Teamet deltar kontinuerligt i arbetslagens konferenser. Steg 2 I EHT ska det strategiska elevhälsoarbetet för rektorsområdet ske, t.ex. analys av rektorsområdets behov på individ-, grupp- och organisationsnivå, planering av förebyggande insatser, fördelning av resurser, planering av kompetensutveckling rörande barn/elever i behov av särskilt stöd, arbetsfördelning av stödresurser, kontinuerlig utvärdering av rektorsområdets elevhälsoarbete. Steg 3 Elevhälsagruppen har, utifrån sina specialkompetenser bl.a. arbetat med att göra fördjupad basutredning. En sådan utredning ger en samlad information om barnet/elevens möjligheter och svårigheter och är en viktig grund för handledning/rådgivning och ev. resurstilldelning. Om frågetecken kvarstår ligger basutredningen till grund för vidare remittering. T.ex. till Habiliteringen eller Barn- och ungdomspsykiatrin krävs basutredningar från remitterande kommun utifrån sociala, medicinska, pedagogiska och psykologiska aspekter. Kartläggningar av läs- och skrivsvårigheter samt matematiska svårigheter genomförs enligt gemensamt utarbetad modell i samarbete med speciallärare på skolorna. Tal-, språk- och hörselpedagogen gör utredningar som ligger till grund för remiss till logoped. Basutredningar och kartläggningar har i sin tur lett till olika insatser, handledning till pedagogerna, riktade insatser till elever med läs- och skrivsvårigheter t.ex. kompensatoriska datahjälpmedel, tal- och språkträning, tillsättande av elevassistent, mottagande i särskola. Steg 4 Arbetet på steg 4, som avser samarbete med samhällets övriga stödfunktioner har utvecklats vad gäller samverkan mellan BVC och Elevhälsans specialpedagoger för förskolan. Samverkansavtal med socialtjänsten har inneburit ett stort steg mot samverkan rörande barn/elever som far illa, eller riskerar att fara illa. Idag har kommunen, tack vare en bred och även fördjupad kompetens, möjlighet att ge barn med svårigheter inom neuropsykiatri, tal- och språk och läs- och skriv det stöd de behöver. När det gäller mindre vanliga funktionsnedsättningar är kommunen i behov av fortsatt stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM. 5
7 Elevassistenter I Säters kommun finns idag ett antal barn/elever med omfattande stödbehov utifrån funktionsnedsättning. Dessa barn/elever har behov av extra stöd i form av; anpassad fysisk miljö, individualiserad pedagogik, stöd av elevassistent, tekniska hjälpmedel och en i allt genomtänkt och välplanerad dag på förskolan/skolan. Barnen/elevernas svårigheter/funktionsnedsättningar Aspergers syndrom eller Autismspektrumstörning ADHD Psykosocial problematik CP-skada Utvecklingsstörning Synskada/blind Hörsel Tourettes syndrom Rörelsehinder Förvärvad hjärnskada kombinerad utvecklingsstörning/ autismspektrumstörning kombinerad syn/ hörsel kombinerad utvecklingsstörning/ CP-skada kombinerad hörsel/ utvecklingsstörning i pågående utredning utan beskriven orsaksbakgrund Elevassistenterna är i sitt arbete helt beroende att samverkan med pedagogerna fungerar bra. Att tid finns för samplanering, att elevassistenten informeras kontinuerligt så att möjlighet ges för dem att planera olika moment i undervisningen. Att t.ex. kunna förbereda barnet/eleven på vad som ska ske och eventuella förändringar under dagen kan vara helt avgörande för barnet/elevens mående. 6
8 Antal registrerade ärenden och antal kontakttillfällen läsåret Specialpedagogerna Förskolan 2 tj: Registrerade kontakttillfällen: Flickor: 199 kontakttillfällen Pojkar: 213 kontakttillfällen S:a 412 kontakttillfällen Barn som haft stöd av elevassistent under läsåret flickor 0 pojkar Sa: 4 barn Grundskolan och särskolan 4 tj: Registrerade kontakttillfällen: Flickor: 207 kontakttillfällen Pojkar: 607 kontakttillfällen S:a 814 kontakttillfällen Elever som haft stöd av elevassistent under läsåret flickor 26 pojkar Sa: 30 elever 7
9 Skolkuratorerna Grundskolan och särskolan 2,75 tj: KG/PG: Registrerade kontakttillfällen: Flickor: 136 st Kontakttillfällen Pojkar: 103 st Kontakttillfällen S:a 239 st kontakttillfällen Enbacka och Stora Skedvi: Flickor: 187 st Kontakttillfällen Pojkar: 223 st Kontakttillfällen S:a 410 st kontakttillfällen Klockarskolan: Flickor: 92 st Kontakttillfällen Pojkar: 41 st Kontaktillfällen S:a 133 st kontakttillfällen Tal-, språk- och hörselpedagogen Förskolan 0,5 tj + Grundskolan och särskolan 0,5 tj: Flickor: 219 kontakttillfällen Pojkar: 286 kontakttillfällen Sa: 505 st kontakttillfällen 8
10 Ärenden fördelade i problemområden läsåret Statistiken kan inte ses som lika med antal barn/elever eftersom samma barn/elev ibland finns redovisad inom flera olika problemområden. Samma barn/elev kan också finnas redovisad hos mer än en personal i Elevhälsa. Specialpedagoger Generella inlärningssvårigheter 52 Läs- och skrivsvårigheter 33 Matematiksvårigheter 6 Psykiska problem 16 Beteendeproblem 77 Fysisk funktionsnedsättning 17 Sjukdom 6 Utvecklingsstörning 24 Tal- och språksvårigheter 13 Psykosociala problem 19 Hörapparatbärare 3 Synproblematik 3 Sa: 269 Handledning till personal 279 Utdelade kompensatoriska hjälpmedel 22 Genomförd pedagogisk utredning som del av basutredning 16 Kuratorer Psykosocial problematik 122 Beteendesvårigheter 115 Sjukdom 7 Fysisk funktionsnedsättning 14 Sa: 258 Handledning i arbetslag, gäller 2 kuratorer 128 Handledning till personal, gäller 2 kuratorer 50 Genomförd pedagogisk kartläggning som del av basutredning 11 Klockarskolans kurator: Handledning till personal: Under hösten 2012, implementerat Likabehandlingsplanen i ett arbetslag. Deltagit i den individuella handledningen till enskilda lärare i Klockarskolans EHT. Fortlöpande diskussion med enskilda lärare avseende elevers olika svårigheter. 9
11 Tal-, språk- och hörselpedagogen Beteendeproblem 1 Sjukdom 1 Utvecklingsstörning 5 Tal- och språksvårigheter 70 Hörapparatbärare 10 Sa: 87 Handledning till pedagoger 132 Skolsköterskor och skolläkare Grundskolan och särskolan 1,75 tj: Enbacka och Stora Skedvi Hälsobesök Antal Åk 1 Hälsobesök elev+förälder. Längd, vikt, syn, hörsel +hälsosamtal 41 Åk 2 Hälsobesök. Längd, vikt, syn 84 Åk 4 Hälsobesök elev, längd, vikt, syn, rygg +hälsosamtal 70 Åk 6 Hälsobesök elev. Längd, vikt, rygg, syn, färgseende + hälsosamtal 59 Summa 254 Vaccinationer Åk 2 Mässling, påssjuka, röda hund (MMR) 83 Åk 5 Gardasil flickor 3 vacc vid 3 tillfällen 66 Åk 6 Mässling, påssjuka, röda hund (MMR) 57 Summa 206 Planerade besök Enbacka (54 flickor+84 pojkar) 138 Stora Skedvi (41 flickor+29 pojkar) 70 Summa 208 Oplanerade besök Enbacka (97 flickor+48 pojkar) 145 Stora Skedvi (24 flickor+18 pojkar) 42 Summa
12 Klockarskolan, Kungsgårdsskolan, Prästgärdsskolan, Kristineskolan Totalt antal elever: 630 st Hälsobesök/ klassundersökningar Antal Åk 1 Längd, vikt, syn, hörsel +hälsosamtal 57 Åk 2 Längd, vikt, syn (vaccination) 55 Åk 4 Längd, vikt, syn, rygg+hälsosamtal 44 Åk 6 Längd, vikt, syn, färgsyn, rygg +hälsosamtal 52 Åk 8 Längd, vikt, syn, ev. hörsel, rygg, färssyn+hälsosamtal 98 Nyanlända elever (Kontroller, vaccinationer) 24 Summa 330 Vaccinationer Åk 2 Mässling, påssjuka, röda hund (MMR) 54 Åk 5+6 Gardasil, flickor, 3 vacc.tillfällen 142 Åk 6 Mässling, påssjuka, röda hund (MMR) 52 Nyanlända Infanrix Hexa 7 Summa 255 Planerade besök Klockarskolan (34 flickor+89 pojkar) 123 KG, PG, Kristine (73 flickor+76 pojkar) 149 Summa 272 Oplanerade besök Klockarskolan (172 flickor+116 pojkar) 288 KG, PG, Kristine (116 flickor+32 pojkar) 148 Summa
13 Analys av arbetsmiljöenkäten 2012, Elevhälsa Motivation/arbetsglädje: Meningsfullt arbete upplevs det totalt att man har (4,76) Arbetsmiljön ur hälsosynpunkt ligger lite lågt på särskolan. (3,17) Det är något vi arbetat med och vi arbetar vidare med både lokaler (fysiskt) och handledning (psykiskt). De flesta trivs på arbetet (4,44) Ledarskapet: Totalt på 4,59 vilket är hedrande. Det ser ut som om jag har personalens förtroende och visar uppskattning till alla för deras arbetsinsatser. Styrning/organisation: Samarbetet inom särskolans arbetslag har inte fungerat optimalt (3,5). Några i personalen har inte mått bra av personliga skäl. Barngruppen har varit krävande. Under vårterminen ser arbetslaget helt annorlunda ut. Flera insatser har gjorts för att stärka arbetslagets samarbete. Samarbetet inom Elevhälsa arbetslag ligger högt (4,62). En trygg personalgrupp väl bekanta med varandra. Lönekriterier är alla inte helt klara över (3,85). Detta är något vi arbetar med i olika former. Det är inte förvånande och siffrorna bör öka med mer information. Helhet: Medelbetygen ligger högt på alla delar. Det är glädjande och viktigt för en viktig organisation. Arbetet fortsätter för att få alla nöjda och delaktiga i sitt arbete. 12
14 Elevhälsa: Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning I kvalitetsredovisningen för läsåret 2011/2012 identifierades följande utvecklingsområden: Förhållningssätt Språkutveckling Delaktighet för elever Nyanlända Förhållningssätt Under läsåret har 2 kuratorer och 4 specialpedagoger utbildats i ICDP (Vägledande Samspel). Syftet är att arbeta förebyggande i arbetslagen kring personalens förhållningssätt. 2 specialpedagoger och 1 kurator fortsätter med en steg 2 utbildning under läsåret 2013/2014. Utbildningen leder fram till kompetens att handleda i personal i samspel. Kuratorerna bistår aktivt elevrådet utifrån att eleverna ska få ökat inflytande och delaktighet över sitt arbete. Skolsköterskorna har fokus på att prata direkt med barnen/eleverna kring frågor som rör deras hälsa och få dem med delaktiga och tänka själva. En specialpedagog har lett en studiecirkel i Läraren som klassens ledare. Studiecirkeln genomfördes inte fullt ut av flera anledningar. Förskolans specialpedagoger har riktat handledningen till arbetslagen när det gäller ökad kunskap/insikt hos pedagogerna i förskolan om hur det egna språkbruket påverkar samspelet med barnens språkutveckling. Ett uppföljningsarbete är inplanerat. Språkutveckling Tal- språkpedagogen har genom samråd med förskolechefer och rektorer erbjudit personal inom förskola och skola kompetensutbildning kring barns språkutveckling samt kring språkstörning. Frågan har skjutits till läsåret 2013/2014. En specialpedagog har lett en studiecirkel utifrån materialet God skrivutveckling. Analysen visar att pedagogerna har utökat sitt professionella språk när det gäller skrivutveckling. De har också samlat på en idébank för det fortsatta arbetet. Det har framförts att pedagogerna önskar ytterligare studiecirklar kring andra teman. Kompetensen hos specialpedagogerna gällande läs- och skrivkartläggning har säkrats. Detta har skett genom internutbildning samt genom föreläsningar vid Högskolan Dalarna. Delaktighet för elever I möten som Elevhälsapersonal bjuder in till uppmuntras alltid barnet/eleven att delta. Möten planeras och anpassas så att barnet/eleven känner delaktighet. Till läsåret 2013/
15 ska en checklista över vad som är bra att tänka på när barnet/eleven deltar i möten, t.ex. Val av lokal, antal deltagare, förbereda barnet/eleven utarbetas. För att arbeta förebyggande med att säkra delaktighet och inflytande kring eleverna i klass 6-9 e (grundsärskolan) har en specialpedagog arbetat med anpassningar i schema, samråd med Ungdomens Hus och LSS, all personal på skolan osv. Resultatet har blivit gott vilket visas i bla enkäter kring upplevd trygghet. Nyanlända Elevhälsagruppen har deltagit på ett flertal utbildningar under läsåret som berör ämnet nyanlända ur flera aspekter. Detta har gett ökad medvetenhet, insyn och kunskap om andra kulturer. Fyra specialpedagoger har i samverkan med förskolechefer och rektorer upprättat en handlingsplan gällande mottagandet av nyanlända barn och ungdomar förskola till årskurs 9. Tal- språkpedagogen har presenterat ett förslag för förskolechefer och rektorer där hon erbjuder kompetensutveckling i ämnet andraspråksinlärning hos pedagoger som tar emot nyanlända barn/elever. Uppföljning på erbjudandet sker läsåret 2013/2014. Elevhälsas prioriterade utvecklingsområden läsåret 2013/2014 Matematikutveckling Språkutveckling Nyanlända Förhållningssätt Delaktighet/Inflytande Elevhälsa, Anette Westrin Chef för Elevhälsa 14
16 Bilaga 1 Elevassistenternas utvärderingsfrågor läsåret 2012/2013 Hur upplever du arbetsfördelningen mellan dig och pedagogen/pedagogerna? Genomgående ganska bra... någon enstaka pedagog verkar ha väldigt svårt att förstå vad elevassistentens roll är då får man vara väldigt tydlig med vad man gör och vad man INTE gör... att man inte är där bara som polis. Jag upplever fördelningen/sammarbetet som mycket bra i vår arbetsgrupp vilket resulterar i att barnet gör framsteg. Då jag finns som stöd går skolarbetet framåt, stöd när humöret svänger är väldigt viktigt. Att undvika misslyckanden som är allt för onödiga stärker barnet och där har jag en stor roll tycker att ja lyckas bra. Arbetet med delaktighet är mycket viktigt som har haft stor betydelse då barnet ska få känna sig med i klassen, där har vårt samarbete oss personal/vuxna/pedagoger emellan stor betydelse. Kan vi kommunisera och samarbeta så har det stor betydelse för barnet. Jag har bara positiva upplevelser Har bra samarbete med pedagogerna. På grund av behov har jag arbetat mycket ensam med eleven. Tiden för att vara uppdaterad tillsammans med pedagogerna har inte varit helt optimalt. Detta beror på att schemat är fullt och jag går direkt till fritids och arbetar några dagar i veckan. V19 Sattes en extra pedagog in så nu finns inte samma planeringsbehov. Den fungerar bra. Vi har jobbat länge ihop. Bra allt har fungerat. Arbetsfördelningen har fungerat bra, Pedagogerna har tagit mycket mer ansvar än vad jag är van vid. Det har fungerat bra mellan mig och de som jag samarbetar med. Alla pedagoger har gett mig information om vad som ska göras och gett mig material för att kunna jobba vidare med. Ibland har vi varit kvar i klassen ibland enskilt arbete i grupprum bredvid klassrummet. Om något inte blivit gjort under lektion har vi jobbat extra med det under klassen val. Där finns möjlighet att kunna göra det färdigt under en lektion i veckan. 15
17 Det har fungerat bra, med de flesta pedagogerna. De (allra flesta) håller i lektionerna och är pedagoger men jag får oftast ta över helt när uppgifter ska göras. Där skulle jag önska att lärarna var lite mer aktiva och frågade eleven mer i klassrumssituationer. Lärarna ser elevassistenter som en resurs och man känner att de tycker att man gör ett bra jobb (även om vi inte alltid lyckas ) Några pedagoger frågar också om mina synpunkter om uppgifter som ska göras, känns bra. Någon pedagog skulle jag vilja klona. Elev 2: Jag har egen nyckel till elevens elevskåp och kan hämta saker som glömts, vilket händer då och då. För att slippa bära, har eleven en del böcker i olika klassrum + extraböcker hemma. Föreslog att eleven skulle få bärbar dator, fick det ht-12 och genom det är det lättare för eleven att skriva på t ex prov och olika övningar. Elev 3: Föreslog att eleven skulle få bärbar dator, fick det under vt-13 och det underlättar på prov och olika övningar. För att underlätta för elev 1, 2 och 3 för jag anteckningar på SO, så att eleverna bara behöver lyssna. Det har faktiskt alltid fungerat mycket bra, de har aldrig lämnat över jobb på mig som jag inte ska göra. Detta läsår har jag jobbat med så många men det har fungerat lika bra och vi har hjälpts åt från båda håll när t.ex. någon varit borta. Jag tycker att jag och pedagogen har haft ett bra samarbete, det har aldrig varit några funderingar på vem som har vilken roll. Jag har varit assistent med allt det innebär och pedagogen har varit pedagog. Resurs i gruppen tolkas väl bokstavligt ibland, och för vem är jag resurs, barnen eller de vuxna? Samtidigt har vi haft livliga diskussioner om saken ibland. Vilka resultat upplever du att barnet/eleven har uppnått med stöd av dig? Jag försöker lägga mitt fokus på att eleven själv ska känna och ta ansvar för sin egen studiesituation och framtid i största möjliga mån, att eleven ska vara delaktig i de beslut som rör dem... Alla mina elever visar på en bra utvecklingskurva... ibland tar de beslut som kanske inte är så bra... då pratar vi om det så man kanske tänker annorlunda nästa gång man ställs inför samma beslut. Eleven har svårt att vara i stor grupp och är väldigt kravkänslig. Med stöd får eleven hjälp att hantera konflikter när dessa uppstår. Leken går lite bättre nu. Innan jul hade eleven jobbat sig tillbaka in i klassrummet mer tid. Tidigare arbetade eleven mycket enskilt. Efter jullovet har det fungerat betydligt sämre. Nu arbetar eleven mycket enskilt igen. Idrott och slöjd klarar eleven bättre. Han jobbar längre arbetspass, mer koncentrerat och fungerar bättre i små grupper. Med upp styrning har vi kommit så långt att det går bra att sitta i klassrummet och jobbat. Tillsammans med övrig personal har det hänt mycket med båda barnen på och avklädning, mera självgående vid olika uppgifter, leken, raster, talet, ber om hjälp, tar kontakt med andra barn. 16
18 Bra resultat med många fler betyg mot det förra läsåret. Men svårt med matte med tanke på att de har bytt lärare som inte har mattekunskap på att lära ut och göra sig förstådd hur man gör sina uträkningar och beräkningar. Jag saknar mer muntlig genomgång på tavlan tillsammans i klassen och låta eleverna sedan jobba vidare i sin takt. Helst med ett datum när kapitlet ska vara färdigt för att göra ett prov och för att sedan gå vidare på något nytt. Jag och vi har gjort många prov och tester för att kunna se vad det är för kunskap som fattas för att nå betyg. Det gäller att vara envis och inte ge sig i första taget utan att nöta mer och för att gå vidare. Det har hjälpt i andra ämnen och då klarar man ett betyg. Att få ihop 8 betyg känns att man har jobbat i rätt anda. Det stärker både elever och en själv. De har klarat av sin skolsituation. Eleven skulle inte komma alls till skolan, jag är tryggheten och en förutsättning för att skolgången ska fungera så bra som möjligt. Att eleven trivs i klassen och är accepterad av klasskamraterna. Närvarooch betygsmässigt gick ht-12 över förväntan, vt-13 har tyvärr gått sämre. E, pojke i 4:an har under tiden jag varit med blivit mer och mer självständig tack vare att jag funnits med så att han och jag fått skola ut oss i lugn och ro, är helt övertygad om att det är det som har gett resultat. O, pojke i 4:an klarat vissa svårigheter med mitt stöd men haft det för svårt att klara allt, blev en flytt till Kristineskolan som visat sig blev en lyckad flytt, fått ett lugn att kunna i framtiden klara det svåra, tror jag. M, pojke i 4:an honom har jag haft vid vissa tillfällen under veckan samt på fritids. Jag märker med tiden att det blivit bättre pga. att man varit konsekvent i vissa situationer men väldigt flexibel i vissa, här har man vägt med guldvåg för att nå framgång. Detta har tagit tid, hela detta läsår. Har tagit tid att bygga upp ett förtroende, vi har haft våra duster och det har gjort att man fått börja om från början igen och bygga förtroende men det känns att det gått framåt och det har fungerat. Har även börjat lyssna bättre på instruktioner och följt regler som jag ger honom och som vi belönat. Största tillgången för honom är att han haft otroligt lugna, tålmodiga assistenten Erik!! Jag har 4 st. pojkar som har uppnått olika resultat, (pojke 1) upplever jag har blivit mer självständig i sitt arbete men att jag har varit ett stöd i att se till att saker kommit hem till föräldrar. Att strukturera upp stora arbeten, att hjälpa till att förklara saker på ett enklare rakare sätt t.ex. i provsituationer mm. Uppmuntra när han är på rätt väg, tänker rätt. Tycker att han blivit en i gruppen trots sina svårigheter. (pojke 2) Han arbetar nu så gott som helt självständigt, vet när han ska ta upp och lägga ner böcker. Har blivit en säkrare pojke på det mesta. (pojke 3) Han borde ha uppnått bättre resultat om han hade samma förutsättningar varje dag. Jag har haft mycket kontakt med hemmet men det räcker tyvärr inte alltid med att nå ända fram. (pojke4) Tyvärr har han backat väldigt mycket efter jul orsaken har varit dåligt mående, pubertet mm. Tränar motorik, både fin och grov. Lärt sig regler till spel. Tränar språkljud. Tar olika pussel, inte bara de hon vet att hon kan, ser hur bitarna passar ihop. Räknar. Börjar teckna mer och mer, bättre kontakt kommunikation, även svara på frågor om vad hon vill ha. Springer, busar. 17
19 Vilka effekter har du märkt av Elevhälsas fokus på läsårets utvecklingsområden delaktighet och förhållningssätt? I mitt arbete har jag inte märkt någon skillnad, det är något jag redan la fokus på. Från mars har vi inte haft några handledningsträffar med specialpedagog. Det har varit synd för behov finns. På APT träffar och på assistentträffar har vi fått bra uppgifter att arbeta med. Jag själv har fått ett annat tänk. Tycker att det är bra att man jobbar med dessa två utvecklingsområden. Bra för både barn och vuxna. Vi har blivit mera delaktiga i våra möten, förhållningssättet har blivit mycket bättre, man tänker lite mer hur man är själv och mot andra både barn och vuxna. Delaktigheten har ökat med en bra information från vår chef. Att vi har våra PK:n tillsammans i Elevhälsan. Förhållningssättet mellan vår personal fungerar bra. Med möten och träffar samt att vi har en pedagog som är knuten till oss. Särskilda träffar bara med assistenter är också viktiga där vi har en gemensam roll tillsammans. Samt att man alltid bemöts av kunnig personal från Elevhälsan. Att vi även har lagträff en gång i veckan. Fått mig själv att tänka efter lite extra. Det har varit bra, att få reflektera över begreppen. Eleverna har varit delaktiga på idrottslektionerna. Eleven har tillfrågats om vad som kan förändras för att skolgången ska fungera så bra som möjligt. Att jag har ändrat på mitt schema (i stort elevens schema) för att det ska fungera bättre. Har nog inte märkt så stor skillnad, för de jag jobbar/jobbat med och jag själv alltid försöker göra det bästa. Fast visst tänker man lite extra i vissa situationer när man fått tänkt till och diskuterat ämnet. En fråga som jag känner att är svår att svara på, jag har haft väldigt lite kontakt med någon specialpedagog detta läsår. Mina elever är helt delaktiga i klassrummet och i allt som sker i skolan och i kring skolan. Jag har även arbetat för att föräldrar ska känna delaktighet i utvecklingen hos sitt barn, genom att ha kontakt kontinuerligt med hemmet. Detta läsår har varit jobbigt och tagit på krafterna på många vis. Jag har känt delaktighet i mitt arbetslag och i elevhälsan. Givande diskussioner på PK på Elevhälsa. Svårt med delaktigheten när man är på olika ställen, gäller mest att gilla läget. 18
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merGefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016
Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass
Läs merHandlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14
Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merSektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA
Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merBarn- och elevhälsoplan
ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merElevhälsoplan för Tuna skola
Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merKvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015
Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merBarn- och elevhälsoplan Knivsta kommun
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merBarn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.
Läs merElevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merKvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda
Kvalitetsredovisning 2010 Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personal... 3 Beskrivning av hur verksamheten är organiserad... 3 Det pedagogiska arbetet.... 3 Underlag
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun
VINDELNS KOMMUN Datum 2015-03-30 Utbildnings och Fritidsförvaltningen Hällnäs skola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun Det här är Vindelns kommuns
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2009/10 1. Inledning Förskoleklassens kvalitetsredovisning har sammanställts av rektor. Underlag för sammanställningen är arbetslagets utvärdering
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merBarn- och Elevhälsoplan
Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam
Läs merElevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01
Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merRiktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun
Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess
Läs merKvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan
Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merElevhälsoplan/EHP. för Järvsö utbildningsområde. Gäller från och med höstterminen 2013
sidan 1 av 8 Elevhälsoplan för Järvsö utbildningsområde Gäller från och med höstterminen 2013 Lärare och klassföreståndare Elevhälsosarbetet är en mycket viktig del av varje elevs socialisationsprocess
Läs merReviderad 2013-09-26. Tegnérskolan
Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets
Läs merÖvergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola
2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merInformation skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merLokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10
Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Inledning Vallaskolan är en F-9-skola. Skolan är organiserad i två spår, Alfaspåret F-9 och Omegaspåret F-9. Vallaskolan har ett kommunövergripande uppdrag
Läs merTill stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14
SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...
Läs merBarn och elevhälsoplan 2011
Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår
Läs merElevhälsa Errarps skola
Elevhälsorutiner Errarps skola 2015/2016 1 Elevhälsa Errarps skola Det lokala elevhälsoteamet på Errarps skola består av: Rektor Agneta J:son Eklund Agneta.JsonEklund@engelholm.se Specialpedagog Jessica
Läs merHACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16
1 HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16 Läs igenom och skriv under och lämna in sista sidan till skolan som bekräftelse på att du tagit del av Likabehandlingsplanen.
Läs merHEMMASITTANDE ELEVER. Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro
HEMMASITTANDE ELEVER Främja närvaro och förebygga skolfrånvaro Arbeta lösningsfokuserat Fokusera på sådant som är bra för alla elever. Bra skolmiljö, jobba mot mobbning och arbeta för att upptäcka inlärningsproblem
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merKvalitetsredovisning 2010. för. Grundskoleverksamheten i Storfors kommun. Bjurtjärns skola
Kvalitetsredovisning 2010 för Grundskoleverksamheten i Storfors kommun Bjurtjärns skola Innehåll 1. Inledning Sid. 1 2. Beskrivning av verksamheten Sid. 1 3. Elever Sid. 1-2 4. Personal Sid. 2 5. Förutsättningar
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens
Läs merKvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs merElevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015
Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014
Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun 2013-2014 ÖVERTORNEÅ KOMMUN www.overtornea.se/elevhalsan.shtml 1. Målsättning - Organisera ett välfungerande elevhälsoteam för hela kommunen där en tydlig
Läs merArbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan
TYNNEREDSSKOLAN 2013-05-30 Reviderad 2014-02-26 Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan På Tynneredskolan arbetar vi för att alla elever ska må bra och nå målen. Goda relationer till varandra,
Läs merKvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014
Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit
Läs merHandlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015
Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se
Läs merEkebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram:
Elevhälsoplan Bakgrund Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram: El- och energiprogrammet Hantverksprogrammet
Läs merBarn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun
Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsan i Policydokument Beslutad av Nämnden för Förskola & Grundskola 2013-04-25, 30 1 Utges av 09-04-22, reviderad 2013-04-25 2 Förord Ett gott barn- och elevhälsoarbete
Läs merKVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se
KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se Med vänlig hälsning Carina Leffler, rektor FÖRUTSÄTTNINGAR Vittra på Adolfsberg är en förskola
Läs merkuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och
Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merArbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Läs merVerksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013
Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken
Läs merElevhälsan vid Edenskolan
Elevhälsan vid Edenskolan Sida! 1 av 9 Innehållsförteckning 1. Skollag a) Elevhälsans omfattning b) Hälsobesök c) Enkla sjukvårdsinsatser 2. Elevhälsans syfte 3. Elevhälsans lokala omfattning 4. Elevhälsans
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merVerksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem
Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem S Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Förutsättningar sid 4 3. Läroplansmål Normer och värden sid 5 4. Läroplansmål Kunskaper sid 7 5.
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merKristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundsärskola Ansvariga för planen
Läs merUTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14
Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:
Läs merElevhälsoplan VÄXTHUSET
UPPSALA KOMMUN VÅRD OCH BILDNING Elevhälsoplan VÄXTHUSET Elevhälsoplan Växthuset skola 0 Innehåll Inledning 2 Elevhälsoteamets sammansättning och ansvar..2 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd
Läs merLokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan
Lokal elevhälsoplan för Rosendalsskolan Inledning I enlighet med Skollagen (2010:800) har skolan ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Visioner
Läs merResultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merKvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson
Kvalitetsrapport Fritidshem Läsåret 2012/2013 Strömtorpsskolans fritidshem Utbildningens syfte Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan
Läs merElevhälsoplan Ekebygymnasiet
Elevhälsoplan Ekebygymnasiet Bakgrund Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på tre yrkesförberedande gymnasieprogram: El- och energiprogrammet Hotell-
Läs merJäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(14) Margareta Skog 2013-06-24 Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Inledning Järbo/Jäderfors ro kvalitetsredovisar sin verksamhet
Läs merUtvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkestaskolan 2015-2016 1 Innehåll Diskrimineringslagen och skollagen... 3 Definitioner av nyckelbegrepp... 3 Handlingsplikt och krav på aktiva åtgärder...
Läs merVerksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014
Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Blåklinten 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Blåklinten 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merKvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)
Läs mer2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009
2008-08-25 LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009 FÖRUTSÄTTNINGAR:20080818 PERSONAL: Lärare klass : 11,29 Lärare Musik 0,42 Lärare Slöjd 1,80 Lärare Idrott 1,07 Lärare Hemkunskap 0,24 Speciallärare 2,85
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merElevhälsa Hallandsgemensam granskning
Revisionsrapport Elevhälsa Hallandsgemensam granskning Halmstads kommun Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Linda Gustafsson Bo Thörn, certifierad kommunal revisor December 2012 Innehåll Sammanfattning...
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun
Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar
Läs mer