KVALITETSSAMMANFATTNING FLYINGESKOLAN LÄSÅR

Transkript

1 1. Kunskaper Flyingeskolan har under läsåret nått goda resultat. Samtliga elever i åk 6 har nått kunskapskraven vid de nationella proven (tabell 4 i tabellbilagan). I stort sett samtliga elever har uppnått lägst betyget E i åk 6 i alla ämnen, flertalet når högre betyg (tabell 3). Tabell 5 visar relationen mellan nationella prov och betyg i åk 6. Samstämmig heten är mycket god. I åk 3 ser vi också goda resultat, här har alla elever, med något enstaka undantag, nått kunskapskraven vid de nationella proven (tabell 2). De mycket goda resultaten på nationella prov och betyg beror på engagemang från elever och höga förväntningar av lärare. Läxhjälp har stöttat vissa elever. Undervisningen har varit involverande, i åk 6 har jobbat mycket utifrån arbetssättet EPA (enskilt, par, alla) då man börjar med att fundera själv, sedan i par och därefter har gemensamma redovisningar. Flertalet elever har tagit stort ansvar för sina studier och haft en egen drivkraft. Skolan arbetar målmedvetet för att varje elev ska nå så långt det är möjligt. Flyingeskolan har mestadels små klasser/grupper och lärarna har goda kunskaper om elevernas styrkor och svagheter. Arbetet i klassrummen planeras med läroplanen som grund men också med hänsyn till våra elevers förutsättningar och behov. Anpassningar görs i första hand i klassrummet av elevens lärare. Vid en del lektioner finns två lärare i klassrummet, vilket gör att elever kan få mer individuellt stöd. Elever med stort stödbehov har åtgärdsprogram (ÅP), en del av dessa elever träffar även skolans speciallärare, i några fall har elever heldagsstöd av en elevhandledare. Kommunens Lärmiljöteam har använts med viss framgång i en klass under året. I förskoleklass görs kartläggningar kring språklig utveckling och matematik. Nästa läsår kommer alla elever i landet att göra samma tester/bedömningar i förskoleklass. Eslövs kommun har beslutat att skolorna skulle genomföra dessa tester redan i förskoleklass. Det är ett omfattande material som tagit mycket tid att genomföra, materialet kommer att revideras inför att det blir ett obligatorium. Flyingeskolans elever har genomfört testerna väl, 95% av eleverna når målen eller däröver. Många elever visar att de behöver extra utmaningar vilket har kommunicerats vidare till blivande lärare i åk 1. Ett par elever visar på att de behöver extra stöd i svenska och matematik kommande år. Dessa elever kommer att få extra anpassningar samt får träffa speciallärare redan i början av höstterminen. Skolan satsar på tidiga insatser för att förhindra senare svårigheter eller påverkan av elevers självbild. För åk 1 finns ett kommunalt läsmål (tabell 1) som de flesta elever klarar, en del elever har behövt få extra anpassningar eller särskilt stöd för att utveckla sin läsning. Föregående års kartläggning i förskoleklass visade att det behövdes insatser för att öka språklig medvetenhet och kunskap bokstav/ljud. Skolans speciallärare har använt metoden Läsklart vilket gett bra resultat för flera elever. Klassläraren och klassens fritidspedagog har tränat läsning dagligen med klassen. De elever som ännu inte nått läsmålen för åk 1, det gäller framför allt läsförståelse, kommer att få fortsatt stöd. 1

2 På skolan finns generellt ett stort kunnande inom läsning och man arbetar medvetet och strukturerat med läsningen för att våra elever ska bli goda läsare men också för att de ska tycka att det är roligt att läsa. Vi har ett mycket gott samarbete med biblioteket. Varje elev besöker biblioteket regelbundet för lässtimulerande åtgärder och för att låna. Under sommaren inspirerar vi eleverna till att delta i Sommarläsningen. Åk 1 3 har arbetat med ett STL projekt (skriva sig till lärande). STL är en metod för att introducera digitala verktyg i undervisningen. Modellen har tydlig koppling till läroplanen Lgr11 och bygger på samarbete och formativ återkoppling mellan elever och mellan elevlärare. Eleverna arbetar digitalt och elevarbeten publiceras digitalt i ett slutet rum. Lärarna har gått kurs och låtit klasserna arbeta med metoden. Samtliga elever är igång men det är särskilt åk 3 som har använt sig av metoden, vilket vi menar har påverkat elevernas resultat i positiv riktning på de nationella proven. Alla elever i åk 1 3 har tillgång till en egen ipad, tyvärr har inte tekniken fungerat riktigt under året och det behöver göras en del ytterligare förbättringar. Skolans äldre elever, åk 4 6, har sedan flera år tillbaka egna ipads. Fler elever har koll på sina uppgifter, lärarna kan ge feedback enkelt och snabbt, eleverna utvecklar olika färdigheter inom studieteknik osv. Vi ser också att skrivandet utvecklas positivt, framför allt för pojkar. Varje elev har tillgång till Inläsningstjänst vilket kan vara till en stor hjälp i samtliga skolämnen. På ipaden kan elever med t ex dyslexi få inlagt speciella program och appar för att underlätta skolarbete. Det görs genom kommunens Skoldatatek. Sedan föregående läsår har skolan minskat tiden något för specialundervisning. En resurslärare som skulle bistå specialläraren, i åk 4 6, har behövt använda merparten av sin avsatta tid för att stötta elever som haft svårt att fungera inne i klassrummet. Inför kommande läsår har skolan anställt ytterligare en speciallärare. Elever som fått studiehandledning på sitt modersmål har ökat sin måluppfyllelse. Modersmålsundervisning är också positivt och stärker språket och språkutvecklingen. Åk 6 har läst sitt språkval på högstadiet på Ölyckeskolan. Våra elever åker dit en gång i veckan med buss. Samarbetet med Ölyckeskolan underlättar elevernas övergång till högstadiet. Kontinuitet ger stabilitet, skolan har under året haft få förändringar i personalgruppen. På Flyingeskolan är alla lärare utbildade och legitimerade, det påverkar naturligtvis resultaten i positiv riktning. Skolan har dessutom en stor andel utbildade och legitimerade fritidspedagoger. Förutom det som nämnts ovan har skolans elever mer idrott än vad timplanen förskriver samt har aktiva raster med mycket rörelse. Vi menar att mycket rörelse, en mobilfri skola samt satsningen på läsning har påverkan på elevernas resultat. 2

3 2. Normer, värden, trygghet och studiero Under året görs ett antal elevenkäter i klasserna och på fritidshemmet. Resultaten av elevenkäten Elevernas trygghet och trivsel som görs i åk 3 6 (i tabell 6 redovisas bara en del av frågeställningarna) visar att Flyingeskolans elever tycker att de lär sig mycket i skolan och att det finns bra saker att göra på rasterna. Eleverna uppger vidare att de upplever att lärarna förväntar sig att de ska uppnå goda resultat och att de får hjälp i sitt skolarbete. Elever vet var de ska vända sig om de blivit utsatt för en kränkande handling eller behöver annan hjälp. Vidare svarar elever att de upplever en del platser som otrygga, att man tycker att andra elever stör lektioner samt att skolmaten får låga värden. Sammantaget har Flyingeskolan förhållandevis låga enkätresultat i Elevernas trygghet och trivsel. I många fall känner eleverna inte riktigt igen sig i svaren när man diskuterat enkätsvaren på klassråden. I analysarbetet av elevenkäten framkommer att de yngre eleverna tycker att frågorna är svåra och vi ser också att svaren påverkas av dagsformen. I samtal med eleverna, då resultaten av enkäten redovisats och analyserats, uppger de att de nästan alltid känner sig trygga i skolan och att olika åtgärder som görs i klasserna gör att det känns bra. I åk 4 6 uppger eleverna att andra elever inte följer ordningsreglerna. Flera elever är kravkänsliga och har svårt att leva upp till även ganska lågt ställda krav. Diskussionerna i klasserna har varit goda och alla barn vet hur man ska göra för att inte störa lektioner eller vara taskig mot andra. I de klasser där det varit elever som stört studieron har det satts in olika åtgärder, bl a har kommunens Lärmiljöteam engagerats, föräldrakontakter har intensifierats samt elever har fått arbeta med resurspersonal. Den negativa tonen som fanns i ett par klasser vid läsårsstarten har förändrats till det bättre. Förutom elevenkäten har eleverna fått göra trygghetsvandringar där det har framkommit att elever känner sig otrygga vid duschsituationer och på fotbollsplanen. För att åtgärda detta har skolan satt upp mellanväggar i duscharna samt gjort upp schema för fotbollsplanerna. Skolmaten har under året diskuterats på matrådet. I den årliga fritidshemsenkäten ser vi att de flesta vårdnadshavarna är nöjda, eller mycket nöjda med verksamheten och de känner sig trygga med att ha barnen på fritids. Årets enkät fick tyvärr en låg svarsfrekvens (gäller hela kommunen) vilket vi kopplar till att enkäten skickades ut till föräldrarna via mail. Det känns angeläget att få in svar från ett stort antal föräldrar och barn för att kunna få en bra återkoppling på fritidshemmets arbete. Föregående år gjordes en noggrann analys av fritidshemsenkäten och därefter har man arbetat med några förbättringsområden som t ex åtgärder för att skapa lugn och ro, eleverna önskade också mer inflytande, vilket de har fått. Under året har fritidshemmet gjort en del egna utvärderingar med eleverna och eleverna uppger att de känner sig nöjda med de förbättringar som gjorts under året för att skapa lugn och ro på fritids samt för att öka elevinflytandet. Skolan har även ökat bemanningen på morgonfritids, fler elever än tidigare är inskrivna på fritids och de har generellt längre dagar. På hösten har fritidshemmet ett gemensamt tema som handlar om att lära känna varandra, om regler och hur vi är mot varandra. Pedagogerna är förebilder och uppmärksammar alla, alla ska ha någon att leka med och positiva handlingar uppmuntras. I arbetet med trygghet och lugn och ro delas eleverna in i mindre grupper och man jobbar med aktivitetstavlor på varje avdelning. Aktivitetstavlan bidrar till en fördelning av barnen i de olika rummen, att alla barn är sysselsatta samt man kan få hjälp att välja en aktivitet. Uppdelningen av grupperna och veckoschemat har fungerat bra. Fritidshemmet har haft tillgång till idrottshallen varje eftermiddag, vilket är mycket värt. Inför nästa läsår planeras fler lärarledda aktiviteter som 3

4 t ex musiklek, idrott och slöjdklubb. Ett antal elever uppger att de blivit kränkta av andra elever under året och här ser skolan också ett ökat arbete i Likabehandlingsgruppen kring de här frågorna. Kränkningar kan aldrig tolereras, varje anmälan går vidare till huvudmannen. Skolans likabehandlingsgrupp är aktiv och stabil. Den kan sammankallas med kort varsel. Likabehandlingsgruppen har under läsåret bestått av 5 personer som har träffats varannan vecka för ett längre möte. Däremellan har man gjort utredningar och fört samtal i olika ärenden som gruppen arbetat med. Under året har Likabehandlingsgruppen varit inkopplade i ca 30 händelser, några har kunnat hanteras på kort tid och en del har tagit längre tid och krävt flera samtal och uppföljningar. Skolan har fått en anmälan från Skolinspektionen angående ett av ärendena och det är fortfarande under utredning. Händelser på fritiden, särskilt på sociala medier, är inte uppklarade när eleverna kommer till skolan och personal får använda en hel del tid för att reda i olika konflikter mellan elever. Rasterna är också svåra för en del elever. I några fall har elever behövt enskilt stöd under rasten. Elever har varit kritiska till att rastvakterna inte tar tag i konflikter som sker ute. Det är ett av skolans förbättringsområde under kommande läsår. Ett steg att ta är nu att ge eleverna metoder för att lösa konflikter på egen hand genom att samtala med varandra och kunna visa empati mm. Kamratsamtal har varit en bra metod där det lyfts konflikter och även lösts konflikter. Ett viktigt område att arbeta med är allas rättigheter så att elever förstår att negativa handlingar inskränker andras rättigheter. Varje år skrivs en handlingsplan för kommande år i Likabehandlingsplanen. Planen är baserad på systematiskt insamlad kunskap om elevernas skolsituation och lärmiljö samt genom olika kartläggningar bland elever och personal. Under läsåret 18/19 har planen bl a innehållit fadderverksamhet, nollmätning, arbete med att bli en rättighetsbaserad skola (RBS), arbete kring barnkonventionen, olika övningar för elever i klasserna, temadagar för hela skolan, organiserad rastlek, olika arbeten kring skolans regler genomförda av elevrådet samt dagligt stöd till elever i behov av särskilt stöd. Planen har genomförts och utvärderats. Under året har nya kommunala blanketter introduceras hur anmälningar för kränkande behandling ska ske. Tanken är att dessa nya blanketter ska ge en högre rättssäkerhet. För att öka kompetensen i personalgruppen har skolan gett utbildningar i ritprat för att hantera konflikter samt kring elever inom autismspektrat. Båda dessa kurser har getts till all personal av kommunens skolpsykologer. All personal har genomgått en UNICEF:s utbildning för att bli en rättighetsbaserad skola. Kommande läsår ges kurser inom förhållningssätt ICDP, kring neuropsykiatriska funktionshinder samt en fortsättning av UNICEF utbildningen. EHM, elevhälsomöten, har genomförts under året då elevhälsans personal kunnat träffa lärare och fritidspedagoger vid 2 3 ggr per termin och klass. Elevhälsan kommer närmre verksamheten och får mer kännedom om klasser och elever. Elevhälsan kan härigenom vara ett stöd till personalen i deras arbete med grupper och elever. Inför skolstart fick alla föräldrar, i samarbete med samrådet, ett nytt infohäfte från skolan. Förutom information kring frånvaro, läxor, parkering och annat viktigt kan man som förälder också läsa om skolans vision, ömsesidiga förväntansdokument och skolans regler. Detta häfte fick ett positivt mottagande och kommer att delas ut inför varje läsårsstart. 4

5 3. Elevernas delaktighet På skolan finns klassråd, elevråd och matråd. Eleverna får, genom elevrådet, vara med och påverka. På Flyingeskolan genomförs årligen olika gemensamma aktiviteter och temadagar för att stärka gemenskapen mellan klasser och elever. Elevrådet har blivit mer aktivt och har bl a genomfört olika aktiviteter för skolan. Under läsåret har elevrådet utvecklas till ett Rättighetsbaserat elevråd, vilket fungerar fint. Det har gjort att eleverna blivit mer och mer delaktiga i olika beslut på skolan. Elevrådet har planerat och genomfört aktiviteter för hela skolan. Nästa höst kommer elevrådet att göra en plan för gemensamma aktiviteter under året. Personalen utbildas fortlöpande kring Barnkonventionen och kring rättighetsarbetet. På skolan finns två koordinatorer som driver på, de ger varje månad lämpliga övningar till klasserna. Detta arbete fortsätter kommande läsår. Inom ramen för rättighetsbaserad skola ska eleverna få kunskap och verktyg för att bli mer och mer delaktiga i skolans arbete och sin utbildning. I trivselenkäten som nämns under punkt 2 finns också frågor om skolarbetet, här uppger flertalet elever att man diskuterar och debatterar olika frågor under lektionerna. I samtal med eleverna framkommer att eleverna tycker att deras lärare tar hänsyn till elevernas åsikter. Högst av allt skattar eleverna lärarnas positiva förväntningar på eleverna samt att eleverna vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. I undervisningen (reellt elevinflytande) har eleverna enligt lärarna möjlighet att påverka i de pedagogiska planeringarna som läraren gör inför varje arbetsområde. Eleverna kan påverka arbetssättet och hur de ska redovisa sina kunskaper inom ett tema. Flera klasser har målarbete eller IUP tid där elever får arbeta med sin individuella utvecklingsplan (IUP). Vid läsårets utvärderingsdag menar lärarna de varit blivit bättre på att synliggöra det elevinflytande som finns, men det kan bli än bättre. Det är en pågående process och elevernas mognad påverkar hur stor del eleverna kan och bör ha inflytande över undervisningen. Men att känna sig delaktig är viktigt i alla åldrar och är också kopplat till känsla av sammanhang och generar ett intresse för skolan och undervisningen. Varje klass jobbar aktivt med att man ska kunna samarbeta med olika kamrater, både i klassrummet och på rasten. Som metod använder några lärare kooperativt lärande. Denna metod introduceras varje läsår i förskoleklassen och därefter tar lärarna vid from åk 1. De lite äldre eleverna har kunnat ta ett lite större ansvar kring arbetssätt och vilka förutsättningar som gynnar deras lärande, de har målböcker eller utvärderings böcker för att synliggöra sina mål och resultat. Alla elever ska kunna framföra sin åsikt eller sin lösning i olika skoluppgifter, detta prövas även i de muntliga delarna i de nationella proven. Skolans äldre elever får själva driva klassråd, de har en stående punkt på klassrådet om påverkan och ansvar för sitt lärande. För eleverna i åk 4 6 har ipadsatsningen och möjligheten till tät kommunikation med lärarna i Classroom gett goda resultat. Eleverna får hjälp med struktur och planering och kan ta ett större ansvar för sitt lärande, det gäller i synnerhet elever i behov av särskilt stöd. Att bli mer självständig bidrar till en nöjdhet hos eleven, självkänsla och självförtroende stärks. 5

6 I en del klasser har eleverna haft ett stort ansvar vid utvecklingssamtalen. De planerar samtalen och leder sina samtal. De blir då än mer medvetna om sina utvecklingsmål. På fritids får eleverna påverka olika aktiviteter genom att man har Barnens röstmöte och förslagslådor på avdelningarna. I utvärderingar uppger elever att de fått ökat inflytande på fritidshemmet. 4. Slutsats Flyingeskolan har goda resultat, eleverna får goda grundkunskaper. Flyingeskolan har generellt sett elever som tycker det är roligt att lära sig och de är aktiva på lektionerna. Flertalet elever har föräldrar som tycker att skola är viktig och engagerar sig i sina barns skolgång. Skolan satsar extra på läsning och rörelse. Vi har ett gott samarbete med biblioteket. Eleverna har mer idrott än läroplanen föreskriver, bra utemiljö och rastaktiviteter med rörelse. Samtliga lärare är legitimerade, skolan har också hög andel utbildade och legitimerade fritidspedagoger. Skolan har engagerad personal, låg personalomsättning samt höga frisktal i personalgruppen. Stabilitet och kontinuitet har positiv påverkan på resultaten. Elevhälsan har succesivt utökats och under året har EHM, elevhälsomöten införts. Personal och elevhälsan träffas regelbundet. Fritidshemmet erbjuder många olika aktiviteter. Personalen arbetar för ökat lugn och trygghet. Äppleträdet finns på varje avdelning för att synliggöra mål, arbetsområden och utvärderingar visuellt. Kränkningar förekommer och de hanteras av personal och av Likabehandlingsgruppen enligt gällande regler. Anmälning om kränkande handling görs till huvudmannen. Skolan arbetar aktivt för att minska antalet kränkningsärenden. RBS arbetet, en rättighetsbaserad skola, hjälper skolan att arbeta med främjande och förebyggande arbete kring normer, värden, trygghet och studiero. Genom RBS arbetar vi med Barnkonventionen och elever tränas att ta mer ansvar och bli mer delaktiga i skolarbetet. Fokusområden läsåret : Goda resultat genom god undervisning EHM arbetet sätter sig, elevhälsan är närmre elever och personal RBS fortsätter, utvecklar elevers inflytande STL, skriva sig till lärande, alla elever i åk 1 3 deltar ICDP kurs för fritidshemmet inom förhållningssätt och professionellt bemötande Färre kränkningsanmälningar, aktivt arbete för god studiero och ett gott klimat på skolan Matematik, en genomlysning genom kommunens matematikutvecklare. 6

7 Tabellbilaga Observera: om uppgiften baseras på färre än 10 elever visas **. Tabell 1 Läsning åk 1 Andel elever som nått läsmålet Flickor Pojkar Totalt Andel elever 100% 77,8 % 90,9 % Tabell 2: Nationella prov åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på respektive delprov Matematik Flickor Pojkar Totalt Muntlig kommunikation 100 % 100 % 100 % Statistik, sannolikhet och kombinatorik 100 % 100 % 100 % Förståelse för räknesätten 100 % 100 % 100 % Symmetri, massa 92 % 100 % 100 % Enkla problem 100 % 100 % 100 % Skriftliga räknemetoder, addition 100 % 100 % 100 % Skriftliga räknemetoder, subtraktion 100 % 100 % 100 % Uppdelning av tal, tal i bråkform, uppskattning 100 % 100 % 100 % Huvudräkning och likhetstecknets betydelse 100 % 100 % 100 % Svenska Flickor Pojkar Totalt Tala: Muntlig uppgift 100 % 100 % 100 % Läsa: Berättande text 100 % 100 % 100 % Läsa: Faktatext 100 % 100 % 100 % Läsa: Enskild högläsning 100 % 100 % 100 % Läsa: Enskilda textsamtal 100 % 100 % 100 % Skriva: Berättande text 100 % 92 % 96 % Skriva: Stavning och interpunktion 100 % 100 % 100 % Skriva: Faktatext 100 % 100 % 100 % Svenska som andra språk (SvA) Flickor Pojkar Totalt Tala: Muntlig uppgift ** ** ** Läsa: Berättande text ** ** ** Läsa: Faktatext ** ** ** Läsa: Enskild högläsning ** ** ** Läsa: Enskilda textsamtal ** ** ** Skriva: Berättande text ** ** ** Skriva: Stavning och interpunktion ** ** ** Skriva: Faktatext ** ** ** 7

8 Tabell 3: Betyg åk 6 Andel elever betyg A E Genomsnittligt betygspoäng Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Bild 100,0% ** 95,0% 16,5 11,9 14,5 Engelska 100,0% ** 100,0% 15,8 12,9 15,1 Hem och konsumentkunskap 100 % ** 100 % 16,3 ** 14,8 Idrott och hälsa 100,0% ** 100,0% 14 14,7 14,3 Matematik 100,0% ** 100,0% 14,8 15,9 15,3 Musik 100,0% ** 100,0% 15,2 13,1 14,4 NO 100 % ** 100 % 16,0 ** 15,3 SO 100 % ** 95 % 13,8 ** 12,9 Slöjd 100 % ** 100 % 14,0 ** 13,4 Svenska 100 % ** 100 % 16,4 ** 15,6 SvA ** ** ** ** ** ** Teknik 100 % ** 100 % 16,3 ** 16,0 Flickor Pojkar Totalt Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen* 100 % 100 % 100 % *) motsvarande kravnivån för behörighet till ett praktiskt gymnasieprogram Tabell 4: Nationella prov åk 6 Andel elever med betyg A E Flickor Pojkar Totalt Engelska 100 % ** 100 % Matematik 100 % ** 100 % Svenska 100 % ** 100 % SvA ** ** ** Tabell 5: Relationen mellan nationella prov och terminsbetyg åk 6 Antal elever med provbetyg och terminsbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre terminsbetyg jmf med provbetyget Lägre Lika Högre Engelska 20 0,0% 100,0% 0,0% Matematik 20 0,0% 90,0% 10,0% Svenska 18 5,6% 88,9% 5,6% SvA 2 ** 100 % ** 8

9 Tabell 6: Elevenkäten elevernas trivsel och trygghet åk 3 6 Andel stämmer inte alls/ Stämmer ganska dåligt Andel stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Jag känner mig trygg i skolan 15,8 % 22,0 % 19,0 % 84,2 % 78,0 % 81,0 % Jag trivs i skolan 42,1 % 31,7 % 36,7 % 57,9 % 68,3 % 63,3 % Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen 10,5 % 9,8 % 10,1 % 89,5 % 90,2 % 89,9 % 2,6 % 7,3 % 5,1 % 97,4 % 92,7 % 94,9 % 2,6 % 7,3 % 5,1 % 97,4 % 92,7 % 94,9 % Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det Det är lugn och ro i klassrummet På lektionerna ges vi elever möjlighet att påverka på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 10,5% 19,5% 15,2% 89,5% 80,5% 84,8% 28,9% 29,3% 29,1% 71,1% 70,7% 70,9% 24,3% 22,0% 23,1% 75,7% 78,0% 76,9% Lärarna i min skola tar hänsyn till 13,2% 12,2% 12,7% 86,8% 87,8% 87,3% elevernas åsikter Om totala andelen inte blir 100 % beror detta på att alla elever inte besvarat den specifika frågan. 9