REDOVISNING AV UPPDRAG INTERNATIONELL TILLGÄNGLIGHET INOM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REDOVISNING AV UPPDRAG INTERNATIONELL TILLGÄNGLIGHET INOM"

Transkript

1 REDOVISNING AV UPPDR AG INTERNATIONELL TI LLGÄNGLIGHET INOM SATSA ll

2 UPPDRAGETS OMFATTNING HAR VARIT FÖLJANDE: 1. Kartlägga aktörerna i Sverige och utomlands som är av vikt för projektet. Tillsammans med projektledaren lista relevanta frågeställningar för projektet. 2. Utgöra ett projektledningsstöd och hitta ett bra arbetssätt och form för arbetsgruppen att genomföra projektet. 3. Genomföra en enklare SWOT analys. 4. Utifrån en problemställning definiera tydliga mål för projektet. 5. Tillsammans med projektledaren arrangera en (1) workshop. 2

3 1. KARTLÄGGNING AV AKTÖRER I SVERIGE OCH UTOMLANDS SOM ÄR AV VIKT FÖR PROJEKTET Nedanstående är ett försök att på ett ordnat sätt förteckna de aktörer 1 såväl som de intressenter 2 som i dagsläget är av vikt för projektet. Antalet aktörer som genom sitt agerande kan påverka den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen är relativt begränsad. Det bör därför vara relativt enkelt att föra en dialog med dem för att på så vis dels: A. förankra ett enat synsätt och förslag kring utvecklingen av den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen B. få till stånd ett engagemang från aktörerna kring frågan så att de genom sitt agerande kan bidra till utvecklingen av den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen Antalet intressenter som på olika vis är beroende av den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen är däremot stort, förmodligen ännu större än vad nedanstående förteckning ger sken av, och det skulle kräva stora resurser att på olika sätt möta alla dessa på ett meningsfullt och konstruktivt sätt om det ens skulle gå. Därför behöver projektet besluta om en avgränsning och/eller prioritering av såväl de aktörer som de intressenter som på olika vis kan skapa ett värde för projektet och/eller där projektet i någon mening påverkar dem. Dvs. projektet behöver besluta om att ur denna bruttoförteckning extrahera en kategori som vi kan kalla målgrupper 3. Kriterierna för en sådan avgränsning och/eller prioritering bör utgå från en skala som tar hänsyn till hur påtagligt eller hur perifert dessa målgrupper är involverade i eller påverkade av projektet. Icke desto mindre finns det ett stort behov att få en input av idéer, åsikter, insikter och synpunkter från en bred krets av intressenter som projektet sedan kan jobba vidare med. Det finns också ett stort behov att få en bred och genuin acceptans och förankring av den kunskap, idéer, analyser, slutsatser, ställningstaganden och förslag som projektet genererar. En väl fungerande kommunikation mellan projektet och aktörerna respektive intressenterna är A och O för att projektet ska krönas med framgång. Denna kommunikation behöver bedrivas på flera fronter och med allehanda 3

4 kanaler. Mycket av kommunikationsarbetet med framförallt många av intressenterna kommer att behöva ske indirekt även om det med framförallt aktörerna kommer att behöva ske i direktkontakter. 1 Aktörer = i huvudsak juridiska personer som genom ett aktivt agerande inom politik, förvaltning, näringsliv m.m. direkt påverkar utvecklingen av den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen. 2 Intressenter = i huvudsak juridiska personer med ekonomiskt eller annat intresse av den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen men utan vilja, behov eller möjlighet att direkt kunna påverka den. 3 Målgrupp = en definierad grupp av aktörer och/eller intressenter med vilja, behov och/eller möjlighet av att direkt kunna påverka den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen. Observera också att såväl aktörerna såväl som intressenterna kan komma att variera över tid i projektet. Dvs. de kan komma att gå från en grupp som är ganska ointressant att adressera till en extremt viktig målgrupp som dagligen behöver adresseras och sedan tillbaka igen. Naturligtvis kan deras roll som aktör respektive intressent också variera över tid; dvs. de kan gå från att vara intressent till att bli aktör och tillbaka igen. Och naturligtvis kan nya aktörer och/eller intressenter tillkomma och i detta dokument nämnda aktörer och/eller intressenter falla ifrån. Aktörer och intressenter är grupperade i de fyra grupperna: 1. Samhälle (politik, myndigheter, intresseorganisationer, media, opinionsbildare, akademi/forskning) 2. Marknad (kunder, leverantörer, konkurrenter) 3. Finansiärer/ägare (privata, offentliga) 4. Flygtrafiksystemets aktörer och medarbetare (flygbolag, flygplatser, etc. & medarbetare och deras företrädare) OBSERVERA: Nedanstående förteckning är att betrakta som ett levande dokument som i detta fall försöker beskriva läget i skiftet mellan 1:a och 2:a kvartalet våren Under projekttidens treåriga löptid , behöver aktuell status för de olika kategorierna regelbundet, åtminstone en gång per kvartal, kontrolleras och förflyttningar av dem göras efter behov. Skälet till detta är att hela flygmarknaden är extremt rörlig och i många fall kortsiktig 4

5 där yttre betingelser påverkar aktörernas agerande i mycket stor utsträckning. 1. Samhälle: Politiken: skapar och övervakar övergripande förutsättningar. Aktörer: Stockholms Läns Landsting, Arlandas närkommuner, Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board m.fl. delar av Stockholms stad, regeringen (Näringsdepartementet), riksdagens trafikutskott m.fl. Intressenter: ULL, Landstinget Sörmland, övriga landsting i regionen, övriga kommuner i regionen, Kommun- och regionförbund i regionen m.fl. Utanför Sverige: Sannolikt inte aktuellt annat än de städer och regioner som speglar Stockholmsregionen och där det därför finns ett ekonomiskt, kulturellt och/eller socialt utbyte som motiverar en flyglinje. Europaparlamentets svenska delegater och EU:s regionkommitté liksom Kommissionen via sitt representationskontor i Sverige kan övervägas i sammanhanget. Myndigheter: genomför och övervakar övergripande förutsättningar Aktörer: Miljödomstolen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Trafikverket m.fl. Intressenter: Transportstyrelsen, Tillväxtverket, Naturvårdsverket, Invest Sweden, de (blivande) regionala kollektivtrafikmyndigheterna m.fl. Utanför Sverige: Sannolikt inte aktuellt, men bl.a. följande myndigheter kan övervägas i sammanhanget: Europeiska Investeringsbanken, European Aviation Safety Agency (EASA), Single European Sky Committee, SESAR samt ICAO Intresseorganisationer: potentiella ambassadörer och opinionsbildare Aktörer: Svenska Flygbranschen, Föreningen Svenskt Flyg, Stockholms Handelskammare, Företagarna(region Stockholm), Visit Sweden, Intressenter: Transportgruppen, Svenskt Näringsliv, Östsvenska Handelskammaren, Handelskammaren Mälardalen, RTS Rese och Turistnäringen i Sverige, Sveriges Hotel och Restaurangföretag (SHR), Svensk Handel, ALMEGA, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), de organisationer som är knutna till Fördubblingsprojektet 4 m.fl. Utanför Sverige: IATA, ARC, ACI m.fl. 5

6 4 Fördubblingsprojektet = syftar till att nå kollektivtrafikbranschens gemensamma mål om en fördubbling av kollektivtrafiken. I projektet ingår Svensk Kollektivtrafik, Bussbranschens Riksförbund (BR), Svenska Taxiförbundet, Branschföreningen Tågoperatörerna, SKL & Trafikverket Intresseorganisationer: potentiella ambassadörer och opinionsbildare Aktörer: SKL, Svenska Flygbranschen, Föreningen Svenskt Flyg, Stockholms Handelskammare, Företagarna (region Stockholm), Visit Sweden, Intressenter: Transportgruppen, Svenskt Näringsliv, Östsvenska Handelskammaren, Handelskammaren Mälardalen, RTS Rese och Turistnäringen i Sverige, Sveriges Hotel och Restaurangföretag (SHR), Svensk Handel, ALMEGA, de organisationer som är knutna till Fördubblingsprojektet m.fl. Utanför Sverige: IATA, ARC, ACI m.fl. Medier och opinionsbildare: viktiga kanaler för att inhämta extern kunskap och för att sprida förståelse för projektets syfte och för att förankra slutsatser och förslag hos aktörer och intressenter (se även Intresseorganisationer ovan) Aktörer (media): framförallt Stockholmsregionens media som t.ex. Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dagens Industri, Metro, City, de lokala nyhetsredaktionerna vid SVT, TV4, Sveriges Radio, lokala radiostationer men även facktidskrifter, nyhetsbrev och webbplatser som Flygtendenser, Nordisk Infrastruktur, Flygtorget, Flygrevyn, Travel Report m.fl. Aktörer (opinionsbildare): enskilda medborgare i olika delar av regionen, nyhets- såväl som ledarskribenter i ovanstående medier, politiker i berörda kommuner, enskilda politiker i riksdagen, trafikutskottets ledamöter, Stockholmsbänken i riksdagen, fristående opinionsbildare, företrädare för intresseorganisationer, företrädare för näringslivet, företrädare för besöksnäringen think tanks m.fl. Aktörer (akademi): KTH, Handelshögskolan Stockholms Universitet m.fl. Intressenter (media): övriga svenska dagstidningar och facktidskrifter, Uppsala Nya Tidning, Göteborgsposten, Sydsvenska Dagbladet, Veckans affärer, Affärsvärlden, Dagens samhälle, Nyhetsbyrån Direkt, TT, (riks)nyhetsredaktionerna vid SVT, TV4, DI-TV, andra nyhetsbyråer, Sveriges Radio, övrig fackpress m.fl. Såväl nyhetsredaktioner som ledarredaktioner. 6

7 Intressenter (opinionsbildare): se ovan. Intressenter (akademi): Forskare och akademiker inom områden som transporter och mobilitet, samhällsplanering, regional utveckling, ekonomisk tillväxt, innovationsstrategi, men även andra forskare som är beroende av internationell tillgänglighet för att kunna bedriva sitt forskningsarbete m.m. Nota bene att relationen till medier och opinionsbildare bygger helt och hållet på deras villkor och att projektet endast kan förse dem med underlag. Så egentligen går det i detta fall inte prata om begrepp som aktörer, intressenter eller målgrupper. Såväl nyhetsredaktionen som ledarredaktionen är intressanta att närma sig när det gäller media. Utifrån detta kommer dessa att fatta egna beslut om huruvida det är intressant att rapportera och/eller uttrycka åsikter om projektets förehavanden eller inte. Opinionsbildare come in all shapes and sizes dvs. de finns överallt och kan vara både aktörer och intressenter. Det kan vara oberoende bloggare (se t.ex. eller det kan vara politiker, det kan vara företrädare för bransch- och intresseorganisationer, det kan vara ledarskribenter, men det kan också vara enskilda medborgare m.fl. Utanför Sverige: Framförallt facktidskrifter som Flight international, Airports, nyhetsbrev och webbplatser som AnnaAero m.fl. Förteckningen är ett levande dokument där dels aktuell status för de olika kategorierna regelbundet behöver kontrolleras och förflyttningar av dem behöver göras efter behov. 2. Marknad Kunder: dvs. alla som har en kundrelation till flygtrafiksystemets aktörer Kundbegreppet kan och behöver definieras olika beroende på perspektivet; det finns en kundrelation mellan flygplatshållaren och flygbolaget, mellan flygbolaget och dess resenärer, mellan resebyrån och resenärer MEN också mellan resebyrån och flygbolaget, mellan flygplanstillverkaren och flygbolaget etc, etc. Den viktigaste kundrelationen är naturligtvis den till alla resenärer som köper en flygresa eller på annat sätt utnyttjar flygtrafiksystemets tjänster oavsett om de reser i tjänsten eller på fritiden. Denna kategori är inte homogen utan omfattar ett tvärsnitt av alla medborgare allt från barn till pensionärer, från arbetande till arbetslösa etc. Aktörer: SAS, övriga flygbolag på Arlanda, SBTA 5 Intressenter: enskilda resenärer, researrangörer, övriga resebyråer, Svenska Resebyråföreningen, näringslivet, mäss- och eventarrangörer, 7

8 potentiella flygbolag på Arlanda m.fl. i sin roll som institutionella kunders företrädare m.fl. Leverantörer: dvs. alla som har en leverantörsrelation till flygtrafiksystemets aktörer Aktörer: Swedavia, LFV, marktransportörer (t.ex. A-Train AB, SL, UL, SJ AB, Flygbussarna) m.fl. Intressenter: externa leverantörer på Arlanda bränsleleverantörer, cateringföretag, städföretag, underhållsleverantörer m.fl. andra externa leverantörer såsom flygplanstillverkare, men också leverant vörer av stödjande tjänster så som biluthyrningsföretag, hotell, marktransportörer m.fl. Konkurrenter: dvs. alla utanför flygtrafiksystemet som kan leverera en produkt som helt eller delvis kan substituera en flygresa Intressenter: privatbilen, aktörer inom inrikes tågtrafik, långväga busstrafik, sjöfart (Gotland), i viss mån telekom & IT-tjänster m.fl. Utanför Sverige: I viss mån privatbilen, utrikes tågtrafik, långväga busstrafik, sjöfart (destinationer kring Östersjön), i större mån än inrikes; telekom & IT-tjänster m.fl. Förteckningen är ett levande dokument där dels aktuell status för de olika kategorierna regelbundet behöver kontrolleras och förflyttningar av dem behöver göras efter behov. 5 SBTA = Swedish Business Travel Association 3. Finansiärer/ägare Finansiärer och ägare av resurser och aktörer i flygtrafiksystemet agerar på kort och lång sikt med förutsättningen att räntabilitet och nytta överstiger kostnaderna Aktörer: staten, i sin roll som delägare i SAS, som ägare av Swedavia och LFV, övriga institutionella och privata aktieägare i SAS m.fl. Intressenter: institutionella och privata aktieägare med ägarintressen i flygbolag, leverantörer av direkta och indirekta tjänster som 8

9 flygtrafiksystemet är beroende av m.m. Staten och den kommunala sektorn som anslagsmyndigheter och bidragsgivare (i vissa fall), banker och andra finansinstitut m.fl. Oavsett vilken ägarkategori det är frågan om garanterar man i denna roll ytterst kapitalet i sina hel- och delägda aktörer. Man har en viktig roll i att ge dessa organisationer det mandat de behöver för att kunna fullfölja sina uppgifter. Utanför Sverige: Aktörer: Danska respektive norska staten i sina roller som delägare i SAS. Intressenter: andra stater som hel- eller delägare av flygplatser och flygbolag som flygtrafiksystemet i Stockholmsregionen är beroende av och vice versa samt institutionella och privata aktieägare med ägarintressen i flygplatser, flygbolag, leverantörer av direkta och indirekta tjänster som flygtrafiksystemet i Stockholmsregionen är beroende av och vice versa, EUkommissionen med dess institutioner som bidragsgivare (i vissa fall), banker och andra finansinstitut. Förteckningen är ett levande dokument där dels aktuell status för de olika kategorierna regelbundet behöver kontrolleras och förflyttningar av dem behöver göras efter behov. 4. Flygtrafiksystemets aktörer och medarbetare Aktörer: dvs. flygbolag, flygplatser, etc. som vill skapa värden i den egna verksamheten Aktörer: SAS, övriga svenska flygbolag, Swedavia, LFV, Internationella flygbolag som opererar på Stockholmsregionens flygplatser (genom BARIS) etc. Utanför Sverige: Internationella flygbolag som skulle kunna tänkas operera på Stockholmsregionens flygplatser, strategiska flygplatser som har (eller som skulle kunna få) linjetrafik med Stockholmsregionens flygplatser etc. Medarbetare: dvs. medarbetare (och deras företrädare) som är fast eller tillfälligt knutna till flygtrafiksystemet och som behöver veta vad som händer på kort och lång sikt för att säkra engagemang, motivation och lojalitet 9

10 Intressenter: medarbetare hos ovanstående aktörer, relevanta fackföreningar etc. Utanför Sverige: Knappast aktuellt, men medarbetare hos ovanstående aktörer, relevanta fackföreningar etc. kan övervägas. Förteckningen är ett levande dokument där dels aktuell status för de olika kategorierna regelbundet behöver kontrolleras och förflyttningar av dem behöver göras efter behov. Vilka aktörer är då av vikt för projektet? Inledningsvis bedöms framförallt följande aktörer i Sverige och utomlands vara av vikt för projektet och därmed vara de målgrupper med vilka en dialog behöver föras i syfte att förankra projektets synsätt och förslag kring utvecklingen av den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen: (i bokstavsordning) 1. Airports Council International (ACI), 2. Airport Regions Conference (ARC), 3. Danska staten i sin roll som delägare i SAS, 4. Föreningen Svenskt Flyg, 5. Konkurrerande flygplatser till Arlanda, 6. LFV, 7. Länsstyrelsen i Stockholms län, 8. Lärosäten som KTH, Handelshögskolen, Stockholms Universitet, 9. Marktransportörer: SL, SJ AB, Flygbussarna, Taxi Stockholm m.fl. 10. Miljödomstolen, 11. Norska staten i sin roll som delägare i SAS, 12. Regeringen (Näringsdepartementet), 13. SAS, 14. SBTA6 i sin roll som institutionella kunders företrädare, 15. Arlandas närkommuner, 16. Stockholms Handelskammare, 17. Stockholms Läns Landsting, 18. Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board m.fl. delar av Stockholms stad, 19. Svenska Flygbranschen (Transportgruppen), 10

11 20. Svenska staten i sin roll som delägare i SAS och som ägare av Swedavia och LFV, 21. Swedavia, 22. Trafikutskottet och dess ledamöter, 23. Övriga flygbolag som opererar på Arlanda, 24. Övriga institutionella och privata aktieägare i SAS. Media och opinionsbildare: (i bokstavsordning) 1. City, 2. Dagens Industri, 3. Dagens Nyheter, 4. Dagens Samhälle, 5. Fristående opinionsbildare (se t.ex. ellerwww.newsmill.se), 6. Flight International, 7. Flygtendenser, 8. Flygrevyn, 9. Flygtorget, 10. Företrädare för stora/betydelsefulla/intressanta företag/myndigheter/organisationer i Stockholm, 11. Tongivande förtroendevalda i berörda kommuner, 12. Lokala nyhetsredaktioner vid SVT, TV4, Sveriges Radio, 13. Metro, 14. Nordisk Infrastruktur, 15. Nyhetsbrev och webbplatser som AnnaAero m.fl. 16. Nyhets- såväl som ledarredaktionerna i dessa medier, 17. Stockholmsbänken i Riksdagen, 18. Svenska Dagbladet, 19. Trafikutskottets ledamöter, 20. Travel Report. Men, som framgår ovan, kan såväl aktörerna såväl som intressenterna komma att variera över tid i projektet. Dvs. de kan komma att gå från en grupp som är ganska ointressant att adressera till en extremt viktig målgrupp som dagligen behöver adresseras och sedan tillbaka igen. Naturligtvis kan deras roll som aktör respektive intressent också variera över tid; dvs. de kan gå från att vara intressent till att bli aktör och tillbaka igen. Och naturligtvis kan nya aktörer och/eller intressenter tillkomma och i detta 11

12 dokument nämnda aktörer och/eller intressenter falla ifrån. Som framgår är förteckningen en förteckning över institutioner och inte en förteckning över individer. Intressenter som finns utanför Sverige som i någon form bör skannas av under projekttiden är: Städer och regioner som i någon definierad mening är av intresse och som speglar Stockholmsregionen och där det därför finns ett ekonomiskt, kulturellt och/eller socialt utbyte som motiverar en flyglinje Media som regelbundet rapporterar från Stockholmsregionen utan att ha egen personal på plats Företrädare för näringsliv, företrädare för incoming visitors m.fl. som på olika vis har intresse i Stockholmsregionens tillväxt men som saknar representation i regionen Institutionella och privata aktieägare med ägarintressen i flygplatser, flygbolag, leverantörer av direkta och indirekta tjänster som flygtrafiksystemet i Stockholmsregionen är beroende av och vice versa Internationella flygbolag som idag inte opererar på Stockholmsregionens flygplatser, strategiska flygplatser som har (eller som skulle kunna få) linjetrafik med Stockholmsregionens flygplatser etc. Företrädare för forskning och akademi inom områden som transporter och mobilitet, samhällsplanering, regional utveckling, ekonomisk tillväxt, innovationsstrategi m.m. Förteckningen är ett levande dokument där dels aktuell status för de olika kategorierna regelbundet behöver kontrolleras och förflyttningar av dem behöver göras efter behov. 12

13 2. ARBETSSÄTT OCH FORM FÖR ARBETSGRUPPEN ATT GENOMFÖRA PROJEKTET Arbetsgruppen representerar projektets huvudmän och utgör dessutom flera av de viktiga aktörerna i frågan kring den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen. Därför är det självklart att arbetsgruppen ska involveras så mycket som möjligt i arbetet. Det finns flera skäl till detta, t.ex: Att genom arbetsgruppens ledamöter inhämta såväl kunskap som erfarenheter om de olika problem och frågeställningar som kan bli aktuella att behandla och som projektet således kan ha nytta av i sina analyser, slutsatser, ställningstaganden och förslag Att hos arbetsgruppen nå koncensus i projektets analyser, slutsatser, ställningstaganden och förslag är önskvärt, men det är inte givet att så kommer att ske i alla dess delar. Då är det en styrka att var och en tvingas motivera sitt ställningstagande för eller emot. Det ställningstagande som blir projektets blir på så sätt mer robust än om det inte prövats på detta sätt Att vinna förtroende och genom detta underlätta förankringen av projektets, slutsatser och förslag är en viktig framgångsfaktor oavsett om det är fråga de aktörer som är direkt involverade i arbetet eller mer perifera intressenter. Man ska inte förringa betydelsen av ett budskaps avsändare; projektets tyngd som avsändare ökar väsentligt av att ha dessa huvudmän med sig Det ideala är naturligtvis om arbetsgruppens ledamöter är beredda att avsätta avsevärt med tid för att berika projektets arbete. I praktiken kommer det sannolikt att visa sig vara svårt då alla idag har nog med ordinarie arbetsuppgifter och därmed i praktiken begränsat med tid som man kan lägga på ett projekt av detta slag. Därför är det mer sannolikt att arbetsgruppen kommer att fungera som en referensgrupp där projektets analyser, slutsatser, ställningstaganden och förslag förankras innan de går till beslut hos projektets styrgrupp. Men, graden av engagemang i projektet är ju någonting som arbetsgruppens 13

14 ledamöter väljer själva, så det är inte på något vis givet att arbetsgruppens funktion blir just den som här beskrivits. Oavsett i vilken grad arbetsgruppens ledamöter kan eller vill engagera sig i projektets arbete är det av stor vikt att projektet regelbundet kommunicerar aktuella frågor med arbetsgruppen för att på så sätt förankra projektets analyser, slutsatser, ställningstaganden och förslag. Denna kommunikation kan ske på olika sätt, allt från regelbundna möten, individuella avstämningar, utskick av PM m.m. Ett projekt oavsett skala behöver planeras och dokumenteras för att säkerställa att projektet kan genomföras enligt relevanta krav och på så vis att förväntningarna uppfylls. Det är av stor vikt att projektet följer den beslutade planeringen och att mål och strategier ständigt hålls uppdaterade, följs upp och vid behov revideras. 14

15 3. ENKEL SWOT 7 -ANALYS AVSEENDE STOCKHOLMSREGIONENS INTERNATIONELLA TILLGÄNGLIGHET Styrkor: 1. Stark och växande ekonomi 2. Växande befolkning 3. Hög kompetens- och utbildningsnivå 4. Hyggligt med internationella direktlinjer på Arlanda 5. Hygglig spridning av flygbolag på Arlanda man är inte i händerna på en totalt dominerande aktör 6. Stark matning med inrikes till Arlanda 7. Små trängselproblem i peak på Arlanda 8. Inga eller små kapacitetsproblem på Arlanda 9. Flera interkontinentala aktörer sprider risker 10. Bra kollektivtrafikförsörjning från Arlanda till Stockholm city och Uppsala 11. Alternativ flygplatskapacitet (Bromma, Skavsta m.fl.) i regionen 12. Arlanda agerar professionellt, tidigare politisk agenda borta i och med bolagiseringen Svagheter: 1. Relativt litet resandeunderlag tål inte spridning på hur många flygplatser som helst 2. Viss splittring av inrikesflyget mellan Arlanda & Bromma 3. Svag splittring av utrikes utbud mellan Arlanda och Skavsta 4. Hemmabolaget SAS har sin bas för interkontinental trafik på Kastrup 5. Svårt bryta människors föreställningar folk knorrar inte om att de tvingas byta flyg annorstädes, de åker ändå utan att ställa krav på direktförbindelser 6. Det finns en vanemässig acceptans, sannolikt beroende på okunskap, om att Arlanda är en matarflygplats som anknyter till andra flygknutpunkter. Det finns anledning att tro att detta leder detta till att fler och bättre internationella direktförbindelser inte efterfrågas i tillräcklig utsträckning 7. Inget påtagligt nätverkstänkande mellan regionens flygplatser 8. Svag kollektivtrafik mellan flygplatserna 15

16 9. Svag kollektivtrafik från Arlanda till viktiga upptagningsområden som Täby, Danderyd, Sollentuna/Kista/Solna & Lidingö samt till söder om Slussen 10. Svag trafikförsörjning från Arlanda överlag nordväst och sydväst om Stockholm 11. Ingen uttalad och samlad strategi för hur regionen ska förhålla sig till den internationella tillgängligheten 12. Arlandas position fortfarande svag i jämförelse med Kastrup 7 SWOT = Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats, dvs. Styrkor, Svagheter, Möjligheter, Hot Möjligheter: 1. Någon bygger hub-produkt på Arlanda kanske inom Star Alliance (SAS) ELLER inom någon annan allians 2. Fler strategiska direktlinjer 3. Knyta ihop regionens flygplatser i nätverk 4. Stärka kollektivtrafikförbindelserna mellan regionens flygplatser 5. Kommande integrering av Arlanda i SL:s pendeltågssystem 6. Kommande Ostlänk angör Skavsta 7. Beslut om Arlandas miljövillkor tas snabbt och okomplicerat 8. Medvetandegöra resenärer, samhällsföreträdare, näringsliv samt andra parter om Arlandas betydelse för regionens tillväxt 9. Medvetandegöra utländska flygbolag om Arlanda som en möjlig Nordic Gateway 10. En mer och mer internationaliserad och flexibel arbetssituation för många människor gör att det finns möjligheter att locka människor att bosätta sig i Stockholmsregionen förutsatt att flygförbindelserna med andra relevanta regioner håller tillräckligt hög kvalitet Hot: 1. Arlandas miljövillkor (CO2 och buller) innebär restriktioner för verksamheten 2. Beslut med anledning av Arlandas ansökan om nytt miljötillstånd dröjer (3-4-5 år?) 3. Nytt miljötillstånd innebär snävare villkor än idag 4. Osäker framtid och strategi för SAS 5. Ingen bygger hub-produkt på Arlanda 6. Kollektivtrafikförsörjning byggs ej ut i takt med ökad efterfrågan 16

17 7. Arlanda hamnar i och fastnar i en marknadsposition mitt emellan OBSERVERA: Liksom förteckningen över aktörer och intressenter är denna SWOT att betrakta som ett levande dokument som försöker beskriva läget i skiftet mellan 1:a och 2:a kvartalet våren Under projekttidens treåriga löptid , behöver aktuell status för de olika kategorierna regelbundet, åtminstone en gång per kvartal, kontrolleras och förflyttningar, tillägg och strykningar av dem göras efter behov. Skälet till detta är att hela flygmarknaden är extremt rörlig och i många fall kortsiktig där yttre betingelser påverkar aktörernas agerande i mycket stor utsträckning. 4. PROBLEMSTÄLLNING, MÅL OCH STRATEGIER FÖR PROJEKTET Problem: 1. Arlandas existerande miljötillstånd innehåller alltför många restriktioner för att Arlanda påtagligt ska kunna utveckla sina roller Samtidigt finns det stora osäkerheter kring processen när Arlanda lämnar in en ansökan om ett nytt miljötillstånd till Miljödomstolen i april. Handläggningstiden beräknas vara mellan tre till fem år och det är inte alls givet att det nya miljötillståndet kommer att innebära en lättnad jämfört med idag. Under denna tid är det av stor vikt att: Arlanda fortsätter att arbeta med att leva upp till det nuvarande tillståndet, Arlanda har beredskap för att utfallet av det nya tillståndet inte är så fördelaktigt som man verkar förutsätta. Det har hos flera aktörer uttryckts förhoppningar om att förnuftet ska segra och att inte ens de nuvarande villkoren egentligen ska utgöra någon restriktion i Arlandas verksamhet under den tid som det nya miljötillståndet handläggs. Av den anledningen är det av stor vikt att aktörerna inte förutsätter att det bara är Arlandas ansvar att leva upp till miljövillkoren utan att man är beredd att bidra till möjligheterna att leva upp till dessa, idag såväl som imorgon. I detta sammanhang är det också av stor vikt att de andra aktörerna kring frågan om internationell tillgänglighet redan nu påbörjar en dialog om: 17

18 dels vilken kunskap och vilka fakta man kan tillföra processen kring ett nytt miljötillstånd, dels plan B, dvs. hur man ska agera om det visar sig att det nya miljötillståndet så småningom visar sig innebära en skärpning av villkoren jämfört med idag. De finns två huvudfrågor som avgör Arlandas framtida miljövillkor. Det är dels utsläppen av koldioxid från flygtrafiken, från marktransporterna till och från Arlanda samt utsläpp från Arlandas egna verksamhet dvs. från fordon som används i driften, uppvärmning elförsörjning etc. Här riskerar Arlanda att bara inom några år slå i taket vilket, åtminstone i teorin, skulle innebära att man är tvungen att stänga verksamheten under den resterande delen av det året. Den andra huvudfrågan är ett förbud i nuvarande miljötillstånd att efter år 2018 flyga över Upplands Väsby. Om detta skulle behöva efterlevas skulle Arlandas kapacitet i ett slag halveras då den tredje banan då blir obrukbar. Oavsett vilket skulle detta få katastrofala följder för tillgängligheten till regionen och för allt arbete som lagts ner för att stärka Stockholmsregionens varumärke. Att få en ordnad utveckling av Arlandas miljövillkor på ett sätt som både ger Arlanda incitament att fortsätta sitt miljöarbete samtidigt som de tillåter Arlanda att utveckla sina roller som porten till Stockholmsregionen och internationellt nav för flyget är helt nödvändigt om den internationella tillgängligheten ska kunna förbättras och om regionen ska kunna växa. Att Arlanda har varit och är framgångsrikt i sina ansträngningar att leva upp till sina miljövillkor visas inte minst genom de utmärkelser som Arlanda fått för sitt miljöarbete. Det är därför svårt att se att verksamheten på Arlanda skulle hota Stockholmsregionens miljö mer än en motsvarande flygplats i en annan del av världen. Arlandas miljövillkor och turerna kring detta är inte i första hand ett reellt och påtagligt miljöproblem utan snarare en juridisk fråga. 2. Kunskapen om betydelsen av den internationella tillgängligheten behöver öka hos regionens samhällsföreträdare, näringslivet och i andra sektorer Idag är sannolikt kunskapen om betydelsen av den internationella tillgängligheten inte tillräckligt utvecklad hos allehanda aktörer för att detta på ett bra sätt ska kunna användas för att stödja Stockholmsregionens tillväxt- och utvecklingsmål. Sveriges internationella beroende tillsammans med Stockholmsregionens geografiska läge i utkanten av Europa gör att flyget är och förblir det transportslag som kan garantera den internationella tillgängligheten. 18

4. Flygtrafiksystemets aktörer och medarbetare (flygbolag, flygplatser, etc. & medarbetare och deras företrädare)

4. Flygtrafiksystemets aktörer och medarbetare (flygbolag, flygplatser, etc. & medarbetare och deras företrädare) 1. Kartläggning av aktörer i Sverige och utomlands som är av vikt för projektet Nedanstående är ett försök att på ett ordnat sätt förteckna de aktörer1 såväl som de intressenter2som i dagsläget är av vikt

Läs mer

Stockholm Connectivity Study

Stockholm Connectivity Study Stockholm Connectivity Study Analys av utvalda företag och myndigheters långväga internationella resande Satsa ll Stockholms Länsstyrelse september Bakgrund Razormind tog under fram ett av de underlag

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse -

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - - En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - Vår uppgift Ägardirektiv Tillsammans med ägaren, regionen och näringslivet utveckla, driva och förvalta Kalmar flygplats. Kalmar Airport skall utveckla

Läs mer

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar:

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar: Swedavias resvanebarometer Kvartal 1, 2011 Sammanfattande kommentar: Den totala ökningen av privat- samt affärsresor inom och utom Sverige ökade under det första kvartalet 2011 med 9 procent. I denna rapport

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Sedan Swedavia bildades 2010 har antalet passagerare ökat med 6,5 miljoner eller 21 procent. Tillväxten vid

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Sammanställning av enkät och framtida resande från Linköping City Airport

Sammanställning av enkät och framtida resande från Linköping City Airport Sammanställning av enkät och framtida resande från Linköping City Airport Syftet med den tidigare utskickade enkäten är att skapa ett fördelaktigt samarbete med Linköping City Airport för alla medlemsföretag

Läs mer

Stockholmsregionens tillgänglighet 2014. Swedavia

Stockholmsregionens tillgänglighet 2014. Swedavia Stockholmsregionens tillgänglighet Swedavia 13 10 januari februari 2015 Copenhagen Economics uppdrag Copenhagen Economics har av Swedavia ombetts analysera Stockholmsregionens tillgänglighet. Beräkningarna

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Flygfraktens betydelse för näringslivet

Flygfraktens betydelse för näringslivet Frukostseminarier med tema: Att förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet för att främja regionens långsiktiga utveckling - ekonomiskt, socialt och kulturellt Tema för frukostseminarium

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

En förutsättning. för ett framgångsrikt näringsliv och en god livskvalitet är goda kommunikationer.

En förutsättning. för ett framgångsrikt näringsliv och en god livskvalitet är goda kommunikationer. En förutsättning för ett framgångsrikt näringsliv och en god livskvalitet är goda kommunikationer. Bara vetskapen om att världen är nära gör livet lite enklare. Vem trodde att man kunde flyga från Dala

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013. Länsstyrelsen i Stockholm 14 januari 2014 2014

Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013. Länsstyrelsen i Stockholm 14 januari 2014 2014 Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013 Länsstyrelsen i Stockholm 14 januari 2014 2014 Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013 Vårt uppdrag Copenhagen Economics har av Länsstyrelsen

Läs mer

Arlandas utsläppstak hotar flygtrafiken

Arlandas utsläppstak hotar flygtrafiken 2010 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Arlandas utsläppstak hotar flygtrafiken För flygresor finns tydliga regler. Flygplatsverksamheten på Stockholm-Arlanda Airport är bland annat reglerad

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Agenda 2012-09-19 Swedavia och dess flygplatser Inledning passagerarterminalens flöden Hur planerar man

Läs mer

NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal!

NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal! NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal! Arlanda byggs ut för 13 miljarder Arlanda flygplats ska byggas ut

Läs mer

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 Bakgrund och problembeskrivning... 3 Åtgärder och fortsatt arbete... 3 Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet... 5 Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda...

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24

Stockholm Arlanda Airport. Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Stockholm Arlanda Airport Möte med Fp Stockholmsgrupp 2013-03-24 Innehåll Allmänt om Swedavia, flyget och Arlandas utveckling Vad händer på flygplatsen just nu Arlandas miljöprövning Arlandas miljöarbete

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB ETT ÅR SOM RUSTAT FÖR FRAMTIDEN 2014 var ett bra år, sett till både verksamhet och resultat. De aktiviteter och förändringar

Läs mer

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision Att i bred samverkan bygga ett nytt Nationellt Civilt Luftfartsmuseum av internationell toppklass; som håller högsta kulturella kvalitet,

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

MARKNADSPLAN 2008 CARLSSONS RESOR. För fler kunder och större omsättning! Lyssna först till vad marknaden vill ha och sedan uppfyll önskningarna!

MARKNADSPLAN 2008 CARLSSONS RESOR. För fler kunder och större omsättning! Lyssna först till vad marknaden vill ha och sedan uppfyll önskningarna! MARKNADSPLAN 2008 För fler kunder och större omsättning! Lyssna först till vad marknaden vill ha och sedan uppfyll önskningarna! CARLSSONS RESOR INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. SAMMANFATTNING 3-4 2. VARFÖR

Läs mer

STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport Regions

STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport Regions PM - slutrapport Regionplane- och trafikkontoret Caroline Olsson STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport Regions Stockholms läns landsting Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport

Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport Sammanfattning av Swedavias ansökan om miljö tillstånd för Stockholm Arlanda Airport Detta är en förenklad redovisning av Swedavias ansökan om nytt miljötillstånd för Stockholm Arlanda Airport. Den kompletta

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012 Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier

Läs mer

Bakgrund. Flygplatsbolaget Tillgänglighet 2011-2030

Bakgrund. Flygplatsbolaget Tillgänglighet 2011-2030 Airport Bakgrund Utvecklandet av området Södra Lappland kan beskrivas genom tre olika faser. Genom skapandet av ett destinationsbolag har de fyra kommunerna lagt grunden för att öka antalet besökare och

Läs mer

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR)

Remiss av betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) (Dnr N2007/8184/IR) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida Den tillgängliga regionen 2007-12-14 Remissyttrande 1(6) Harry Wiesel Dnr: 07-459 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkandet Framtidens

Läs mer

Skriv. Airport City Göteborg Landvetter Airport

Skriv. Airport City Göteborg Landvetter Airport Skriv Airport City Göteborg Landvetter Airport Davis Bergström Fastighetschef Stor arbetsplats Sveriges 3:e största arbetsplats utanför tätort Sysselsätter 3 500 personer 670 Swedavia-medarbetare 100 verksamma

Läs mer

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 1 Olika initiativ samma mål Finansplats Stockholm samarbetsprojekt på branschens initiativ 2005 Finansmarknadsrådet tillsatt av regeringen med uppdraget att främja

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-11, 117 STRATEGI Besöksnäringsstrategi för Haninge kommun Vision 2020 Haninge är navet för besöksnäringen bland Stockholms kranskommuner och den

Läs mer

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Utfall för helår 2011: Utfallet 2011 visar att det totala resandet och boendet hamnar på en rekordnivå jämfört med 2010, dock

Läs mer

Vägledning för Flyg utrikes

Vägledning för Flyg utrikes Sid 1 (6) 2013-06-03 Vägledning för Flyg utrikes Allmänna kommentarer Word-mallen är ful, försök hitta en bättre www.avropa.se borde alltid vara en hyperlänk Hänvisningar inom dokumentet ska vara korsreferenser

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Så lyfter Örebro. - en rapport om reguljärflygets förutsättningar. Örebro maj 2012 Gaby Back Jenny Emerén

Så lyfter Örebro. - en rapport om reguljärflygets förutsättningar. Örebro maj 2012 Gaby Back Jenny Emerén Så lyfter Örebro - en rapport om reguljärflygets förutsättningar Örebro maj 2012 Gaby Back Jenny Emerén FÖRORD Goda kommunikationer med omvärden är en förutsättning för att vår region ska växa. I den regionala

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

En utvecklingskraftig bussbransch

En utvecklingskraftig bussbransch En utvecklingskraftig bussbransch bidrar till en fördubblad kollektivtrafik Juni 2014 Sveriges Bussföretag 2014-06-10 Hög effektivitet förutsättning för en utvecklingskraftig bussbransch Regering, riksdag

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren Flyglinjen Torsby - Hagfors - Arlanda Foto: Ulrika Andersson En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren Enkätundersökning om flyglinjen Torsby - Hagfors - Arlanda Resvaneundersökning

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september?

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september? Frågor och Svar: 2004-02-03 Nedan följer svar på frågor vi fått från våra aktieägare. Frågorna har vi fått via email under de senaste två till fyra veckorna. Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD)

Läs mer

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret

Borgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret 2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742

Läs mer

FLYGPLATSREKLAM Stockholm Arlanda Airport

FLYGPLATSREKLAM Stockholm Arlanda Airport FLYGPLATSREKLAM Stockholm Gäller från och med juni 2015 med reservation för tryckfel och prisändringar. Resenärstatistik hela flygplatsen TRANSPORT Tar bussen 18% RESENÄREN 2014 Antal resenärer: 22 048

Läs mer

Riktlinjer för tjänsteresor och möten

Riktlinjer för tjänsteresor och möten Riktlinjer för tjänsteresor och möten Fastställd av: Rektor 2013-06-25. 1 1 Inledning 3 1.1 Syfte 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Övriga riktlinjer, detaljerad information 3 2 Definitioner 3 3 Planering 4 3.1 Telefon-,

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Arlanda-resenärer får påverka framtidens flygplats

Arlanda-resenärer får påverka framtidens flygplats PRESSMEDDELANDE Stockholm den 24 september 2007 Arlanda-resenärer får påverka framtidens flygplats Stockholm-Arlanda Airport ska utrustas med levande laboratorier för att flygplatsens närmare 18 miljoner

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

FLYGET MÖJLIGGÖR FÖR NYA MÖTEN OCH KONGRESSER

FLYGET MÖJLIGGÖR FÖR NYA MÖTEN OCH KONGRESSER FÖRENINGEN Svenskt Flyg Nr 1 2012 Svenskt Flyg FLYGET MÖJLIGGÖR FÖR NYA MÖTEN OCH KONGRESSER Föreningen Svenskt Flyg är en intresseorganisation som kommunicerar idéer, åsikter och kunskap om det kommersiella

Läs mer

RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011

RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011 RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011 Utfall Q3 2010: Resandet till, från och inom Sverige samt antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och stugbyar ökar sammantaget med 2

Läs mer

Projektverktygsdagen 2013

Projektverktygsdagen 2013 Projektverktygsdagen 2013 Conny Ulvestaf Projektstrateg Swedavia PMO Swedavias roll Att skapa den tillgänglighet Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten. Vår vision Tillsammans för vi

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Ombud: jur.kand. Rolf Larsson, Gernandt & Danielsson Advokatbyrå, Box 5747, 114 87 Stockholm

Ombud: jur.kand. Rolf Larsson, Gernandt & Danielsson Advokatbyrå, Box 5747, 114 87 Stockholm KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-05-24 Dnr 320/2011 1 (5) Anmälande företag Braganza II AB, u.ä.t. Braathens Aviation AB, org.nr 556747-6592, Box 37, 201 20 Malmö Ombud: jur.kand. Rolf Larsson, Gernandt

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer