REDOVISNING AV UPPDRAG INTERNATIONELL TILLGÄNGLIGHET INOM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REDOVISNING AV UPPDRAG INTERNATIONELL TILLGÄNGLIGHET INOM"

Transkript

1 REDOVISNING AV UPPDR AG INTERNATIONELL TI LLGÄNGLIGHET INOM SATSA ll

2 UPPDRAGETS OMFATTNING HAR VARIT FÖLJANDE: 1. Kartlägga aktörerna i Sverige och utomlands som är av vikt för projektet. Tillsammans med projektledaren lista relevanta frågeställningar för projektet. 2. Utgöra ett projektledningsstöd och hitta ett bra arbetssätt och form för arbetsgruppen att genomföra projektet. 3. Genomföra en enklare SWOT analys. 4. Utifrån en problemställning definiera tydliga mål för projektet. 5. Tillsammans med projektledaren arrangera en (1) workshop. 2

3 1. KARTLÄGGNING AV AKTÖRER I SVERIGE OCH UTOMLANDS SOM ÄR AV VIKT FÖR PROJEKTET Nedanstående är ett försök att på ett ordnat sätt förteckna de aktörer 1 såväl som de intressenter 2 som i dagsläget är av vikt för projektet. Antalet aktörer som genom sitt agerande kan påverka den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen är relativt begränsad. Det bör därför vara relativt enkelt att föra en dialog med dem för att på så vis dels: A. förankra ett enat synsätt och förslag kring utvecklingen av den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen B. få till stånd ett engagemang från aktörerna kring frågan så att de genom sitt agerande kan bidra till utvecklingen av den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen Antalet intressenter som på olika vis är beroende av den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen är däremot stort, förmodligen ännu större än vad nedanstående förteckning ger sken av, och det skulle kräva stora resurser att på olika sätt möta alla dessa på ett meningsfullt och konstruktivt sätt om det ens skulle gå. Därför behöver projektet besluta om en avgränsning och/eller prioritering av såväl de aktörer som de intressenter som på olika vis kan skapa ett värde för projektet och/eller där projektet i någon mening påverkar dem. Dvs. projektet behöver besluta om att ur denna bruttoförteckning extrahera en kategori som vi kan kalla målgrupper 3. Kriterierna för en sådan avgränsning och/eller prioritering bör utgå från en skala som tar hänsyn till hur påtagligt eller hur perifert dessa målgrupper är involverade i eller påverkade av projektet. Icke desto mindre finns det ett stort behov att få en input av idéer, åsikter, insikter och synpunkter från en bred krets av intressenter som projektet sedan kan jobba vidare med. Det finns också ett stort behov att få en bred och genuin acceptans och förankring av den kunskap, idéer, analyser, slutsatser, ställningstaganden och förslag som projektet genererar. En väl fungerande kommunikation mellan projektet och aktörerna respektive intressenterna är A och O för att projektet ska krönas med framgång. Denna kommunikation behöver bedrivas på flera fronter och med allehanda 3

4 kanaler. Mycket av kommunikationsarbetet med framförallt många av intressenterna kommer att behöva ske indirekt även om det med framförallt aktörerna kommer att behöva ske i direktkontakter. 1 Aktörer = i huvudsak juridiska personer som genom ett aktivt agerande inom politik, förvaltning, näringsliv m.m. direkt påverkar utvecklingen av den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen. 2 Intressenter = i huvudsak juridiska personer med ekonomiskt eller annat intresse av den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen men utan vilja, behov eller möjlighet att direkt kunna påverka den. 3 Målgrupp = en definierad grupp av aktörer och/eller intressenter med vilja, behov och/eller möjlighet av att direkt kunna påverka den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen. Observera också att såväl aktörerna såväl som intressenterna kan komma att variera över tid i projektet. Dvs. de kan komma att gå från en grupp som är ganska ointressant att adressera till en extremt viktig målgrupp som dagligen behöver adresseras och sedan tillbaka igen. Naturligtvis kan deras roll som aktör respektive intressent också variera över tid; dvs. de kan gå från att vara intressent till att bli aktör och tillbaka igen. Och naturligtvis kan nya aktörer och/eller intressenter tillkomma och i detta dokument nämnda aktörer och/eller intressenter falla ifrån. Aktörer och intressenter är grupperade i de fyra grupperna: 1. Samhälle (politik, myndigheter, intresseorganisationer, media, opinionsbildare, akademi/forskning) 2. Marknad (kunder, leverantörer, konkurrenter) 3. Finansiärer/ägare (privata, offentliga) 4. Flygtrafiksystemets aktörer och medarbetare (flygbolag, flygplatser, etc. & medarbetare och deras företrädare) OBSERVERA: Nedanstående förteckning är att betrakta som ett levande dokument som i detta fall försöker beskriva läget i skiftet mellan 1:a och 2:a kvartalet våren Under projekttidens treåriga löptid , behöver aktuell status för de olika kategorierna regelbundet, åtminstone en gång per kvartal, kontrolleras och förflyttningar av dem göras efter behov. Skälet till detta är att hela flygmarknaden är extremt rörlig och i många fall kortsiktig 4

5 där yttre betingelser påverkar aktörernas agerande i mycket stor utsträckning. 1. Samhälle: Politiken: skapar och övervakar övergripande förutsättningar. Aktörer: Stockholms Läns Landsting, Arlandas närkommuner, Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board m.fl. delar av Stockholms stad, regeringen (Näringsdepartementet), riksdagens trafikutskott m.fl. Intressenter: ULL, Landstinget Sörmland, övriga landsting i regionen, övriga kommuner i regionen, Kommun- och regionförbund i regionen m.fl. Utanför Sverige: Sannolikt inte aktuellt annat än de städer och regioner som speglar Stockholmsregionen och där det därför finns ett ekonomiskt, kulturellt och/eller socialt utbyte som motiverar en flyglinje. Europaparlamentets svenska delegater och EU:s regionkommitté liksom Kommissionen via sitt representationskontor i Sverige kan övervägas i sammanhanget. Myndigheter: genomför och övervakar övergripande förutsättningar Aktörer: Miljödomstolen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Trafikverket m.fl. Intressenter: Transportstyrelsen, Tillväxtverket, Naturvårdsverket, Invest Sweden, de (blivande) regionala kollektivtrafikmyndigheterna m.fl. Utanför Sverige: Sannolikt inte aktuellt, men bl.a. följande myndigheter kan övervägas i sammanhanget: Europeiska Investeringsbanken, European Aviation Safety Agency (EASA), Single European Sky Committee, SESAR samt ICAO Intresseorganisationer: potentiella ambassadörer och opinionsbildare Aktörer: Svenska Flygbranschen, Föreningen Svenskt Flyg, Stockholms Handelskammare, Företagarna(region Stockholm), Visit Sweden, Intressenter: Transportgruppen, Svenskt Näringsliv, Östsvenska Handelskammaren, Handelskammaren Mälardalen, RTS Rese och Turistnäringen i Sverige, Sveriges Hotel och Restaurangföretag (SHR), Svensk Handel, ALMEGA, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), de organisationer som är knutna till Fördubblingsprojektet 4 m.fl. Utanför Sverige: IATA, ARC, ACI m.fl. 5

6 4 Fördubblingsprojektet = syftar till att nå kollektivtrafikbranschens gemensamma mål om en fördubbling av kollektivtrafiken. I projektet ingår Svensk Kollektivtrafik, Bussbranschens Riksförbund (BR), Svenska Taxiförbundet, Branschföreningen Tågoperatörerna, SKL & Trafikverket Intresseorganisationer: potentiella ambassadörer och opinionsbildare Aktörer: SKL, Svenska Flygbranschen, Föreningen Svenskt Flyg, Stockholms Handelskammare, Företagarna (region Stockholm), Visit Sweden, Intressenter: Transportgruppen, Svenskt Näringsliv, Östsvenska Handelskammaren, Handelskammaren Mälardalen, RTS Rese och Turistnäringen i Sverige, Sveriges Hotel och Restaurangföretag (SHR), Svensk Handel, ALMEGA, de organisationer som är knutna till Fördubblingsprojektet m.fl. Utanför Sverige: IATA, ARC, ACI m.fl. Medier och opinionsbildare: viktiga kanaler för att inhämta extern kunskap och för att sprida förståelse för projektets syfte och för att förankra slutsatser och förslag hos aktörer och intressenter (se även Intresseorganisationer ovan) Aktörer (media): framförallt Stockholmsregionens media som t.ex. Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dagens Industri, Metro, City, de lokala nyhetsredaktionerna vid SVT, TV4, Sveriges Radio, lokala radiostationer men även facktidskrifter, nyhetsbrev och webbplatser som Flygtendenser, Nordisk Infrastruktur, Flygtorget, Flygrevyn, Travel Report m.fl. Aktörer (opinionsbildare): enskilda medborgare i olika delar av regionen, nyhets- såväl som ledarskribenter i ovanstående medier, politiker i berörda kommuner, enskilda politiker i riksdagen, trafikutskottets ledamöter, Stockholmsbänken i riksdagen, fristående opinionsbildare, företrädare för intresseorganisationer, företrädare för näringslivet, företrädare för besöksnäringen think tanks m.fl. Aktörer (akademi): KTH, Handelshögskolan Stockholms Universitet m.fl. Intressenter (media): övriga svenska dagstidningar och facktidskrifter, Uppsala Nya Tidning, Göteborgsposten, Sydsvenska Dagbladet, Veckans affärer, Affärsvärlden, Dagens samhälle, Nyhetsbyrån Direkt, TT, (riks)nyhetsredaktionerna vid SVT, TV4, DI-TV, andra nyhetsbyråer, Sveriges Radio, övrig fackpress m.fl. Såväl nyhetsredaktioner som ledarredaktioner. 6

7 Intressenter (opinionsbildare): se ovan. Intressenter (akademi): Forskare och akademiker inom områden som transporter och mobilitet, samhällsplanering, regional utveckling, ekonomisk tillväxt, innovationsstrategi, men även andra forskare som är beroende av internationell tillgänglighet för att kunna bedriva sitt forskningsarbete m.m. Nota bene att relationen till medier och opinionsbildare bygger helt och hållet på deras villkor och att projektet endast kan förse dem med underlag. Så egentligen går det i detta fall inte prata om begrepp som aktörer, intressenter eller målgrupper. Såväl nyhetsredaktionen som ledarredaktionen är intressanta att närma sig när det gäller media. Utifrån detta kommer dessa att fatta egna beslut om huruvida det är intressant att rapportera och/eller uttrycka åsikter om projektets förehavanden eller inte. Opinionsbildare come in all shapes and sizes dvs. de finns överallt och kan vara både aktörer och intressenter. Det kan vara oberoende bloggare (se t.ex. eller det kan vara politiker, det kan vara företrädare för bransch- och intresseorganisationer, det kan vara ledarskribenter, men det kan också vara enskilda medborgare m.fl. Utanför Sverige: Framförallt facktidskrifter som Flight international, Airports, nyhetsbrev och webbplatser som AnnaAero m.fl. Förteckningen är ett levande dokument där dels aktuell status för de olika kategorierna regelbundet behöver kontrolleras och förflyttningar av dem behöver göras efter behov. 2. Marknad Kunder: dvs. alla som har en kundrelation till flygtrafiksystemets aktörer Kundbegreppet kan och behöver definieras olika beroende på perspektivet; det finns en kundrelation mellan flygplatshållaren och flygbolaget, mellan flygbolaget och dess resenärer, mellan resebyrån och resenärer MEN också mellan resebyrån och flygbolaget, mellan flygplanstillverkaren och flygbolaget etc, etc. Den viktigaste kundrelationen är naturligtvis den till alla resenärer som köper en flygresa eller på annat sätt utnyttjar flygtrafiksystemets tjänster oavsett om de reser i tjänsten eller på fritiden. Denna kategori är inte homogen utan omfattar ett tvärsnitt av alla medborgare allt från barn till pensionärer, från arbetande till arbetslösa etc. Aktörer: SAS, övriga flygbolag på Arlanda, SBTA 5 Intressenter: enskilda resenärer, researrangörer, övriga resebyråer, Svenska Resebyråföreningen, näringslivet, mäss- och eventarrangörer, 7

8 potentiella flygbolag på Arlanda m.fl. i sin roll som institutionella kunders företrädare m.fl. Leverantörer: dvs. alla som har en leverantörsrelation till flygtrafiksystemets aktörer Aktörer: Swedavia, LFV, marktransportörer (t.ex. A-Train AB, SL, UL, SJ AB, Flygbussarna) m.fl. Intressenter: externa leverantörer på Arlanda bränsleleverantörer, cateringföretag, städföretag, underhållsleverantörer m.fl. andra externa leverantörer såsom flygplanstillverkare, men också leverant vörer av stödjande tjänster så som biluthyrningsföretag, hotell, marktransportörer m.fl. Konkurrenter: dvs. alla utanför flygtrafiksystemet som kan leverera en produkt som helt eller delvis kan substituera en flygresa Intressenter: privatbilen, aktörer inom inrikes tågtrafik, långväga busstrafik, sjöfart (Gotland), i viss mån telekom & IT-tjänster m.fl. Utanför Sverige: I viss mån privatbilen, utrikes tågtrafik, långväga busstrafik, sjöfart (destinationer kring Östersjön), i större mån än inrikes; telekom & IT-tjänster m.fl. Förteckningen är ett levande dokument där dels aktuell status för de olika kategorierna regelbundet behöver kontrolleras och förflyttningar av dem behöver göras efter behov. 5 SBTA = Swedish Business Travel Association 3. Finansiärer/ägare Finansiärer och ägare av resurser och aktörer i flygtrafiksystemet agerar på kort och lång sikt med förutsättningen att räntabilitet och nytta överstiger kostnaderna Aktörer: staten, i sin roll som delägare i SAS, som ägare av Swedavia och LFV, övriga institutionella och privata aktieägare i SAS m.fl. Intressenter: institutionella och privata aktieägare med ägarintressen i flygbolag, leverantörer av direkta och indirekta tjänster som 8

9 flygtrafiksystemet är beroende av m.m. Staten och den kommunala sektorn som anslagsmyndigheter och bidragsgivare (i vissa fall), banker och andra finansinstitut m.fl. Oavsett vilken ägarkategori det är frågan om garanterar man i denna roll ytterst kapitalet i sina hel- och delägda aktörer. Man har en viktig roll i att ge dessa organisationer det mandat de behöver för att kunna fullfölja sina uppgifter. Utanför Sverige: Aktörer: Danska respektive norska staten i sina roller som delägare i SAS. Intressenter: andra stater som hel- eller delägare av flygplatser och flygbolag som flygtrafiksystemet i Stockholmsregionen är beroende av och vice versa samt institutionella och privata aktieägare med ägarintressen i flygplatser, flygbolag, leverantörer av direkta och indirekta tjänster som flygtrafiksystemet i Stockholmsregionen är beroende av och vice versa, EUkommissionen med dess institutioner som bidragsgivare (i vissa fall), banker och andra finansinstitut. Förteckningen är ett levande dokument där dels aktuell status för de olika kategorierna regelbundet behöver kontrolleras och förflyttningar av dem behöver göras efter behov. 4. Flygtrafiksystemets aktörer och medarbetare Aktörer: dvs. flygbolag, flygplatser, etc. som vill skapa värden i den egna verksamheten Aktörer: SAS, övriga svenska flygbolag, Swedavia, LFV, Internationella flygbolag som opererar på Stockholmsregionens flygplatser (genom BARIS) etc. Utanför Sverige: Internationella flygbolag som skulle kunna tänkas operera på Stockholmsregionens flygplatser, strategiska flygplatser som har (eller som skulle kunna få) linjetrafik med Stockholmsregionens flygplatser etc. Medarbetare: dvs. medarbetare (och deras företrädare) som är fast eller tillfälligt knutna till flygtrafiksystemet och som behöver veta vad som händer på kort och lång sikt för att säkra engagemang, motivation och lojalitet 9

10 Intressenter: medarbetare hos ovanstående aktörer, relevanta fackföreningar etc. Utanför Sverige: Knappast aktuellt, men medarbetare hos ovanstående aktörer, relevanta fackföreningar etc. kan övervägas. Förteckningen är ett levande dokument där dels aktuell status för de olika kategorierna regelbundet behöver kontrolleras och förflyttningar av dem behöver göras efter behov. Vilka aktörer är då av vikt för projektet? Inledningsvis bedöms framförallt följande aktörer i Sverige och utomlands vara av vikt för projektet och därmed vara de målgrupper med vilka en dialog behöver föras i syfte att förankra projektets synsätt och förslag kring utvecklingen av den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen: (i bokstavsordning) 1. Airports Council International (ACI), 2. Airport Regions Conference (ARC), 3. Danska staten i sin roll som delägare i SAS, 4. Föreningen Svenskt Flyg, 5. Konkurrerande flygplatser till Arlanda, 6. LFV, 7. Länsstyrelsen i Stockholms län, 8. Lärosäten som KTH, Handelshögskolen, Stockholms Universitet, 9. Marktransportörer: SL, SJ AB, Flygbussarna, Taxi Stockholm m.fl. 10. Miljödomstolen, 11. Norska staten i sin roll som delägare i SAS, 12. Regeringen (Näringsdepartementet), 13. SAS, 14. SBTA6 i sin roll som institutionella kunders företrädare, 15. Arlandas närkommuner, 16. Stockholms Handelskammare, 17. Stockholms Läns Landsting, 18. Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board m.fl. delar av Stockholms stad, 19. Svenska Flygbranschen (Transportgruppen), 10

11 20. Svenska staten i sin roll som delägare i SAS och som ägare av Swedavia och LFV, 21. Swedavia, 22. Trafikutskottet och dess ledamöter, 23. Övriga flygbolag som opererar på Arlanda, 24. Övriga institutionella och privata aktieägare i SAS. Media och opinionsbildare: (i bokstavsordning) 1. City, 2. Dagens Industri, 3. Dagens Nyheter, 4. Dagens Samhälle, 5. Fristående opinionsbildare (se t.ex. ellerwww.newsmill.se), 6. Flight International, 7. Flygtendenser, 8. Flygrevyn, 9. Flygtorget, 10. Företrädare för stora/betydelsefulla/intressanta företag/myndigheter/organisationer i Stockholm, 11. Tongivande förtroendevalda i berörda kommuner, 12. Lokala nyhetsredaktioner vid SVT, TV4, Sveriges Radio, 13. Metro, 14. Nordisk Infrastruktur, 15. Nyhetsbrev och webbplatser som AnnaAero m.fl. 16. Nyhets- såväl som ledarredaktionerna i dessa medier, 17. Stockholmsbänken i Riksdagen, 18. Svenska Dagbladet, 19. Trafikutskottets ledamöter, 20. Travel Report. Men, som framgår ovan, kan såväl aktörerna såväl som intressenterna komma att variera över tid i projektet. Dvs. de kan komma att gå från en grupp som är ganska ointressant att adressera till en extremt viktig målgrupp som dagligen behöver adresseras och sedan tillbaka igen. Naturligtvis kan deras roll som aktör respektive intressent också variera över tid; dvs. de kan gå från att vara intressent till att bli aktör och tillbaka igen. Och naturligtvis kan nya aktörer och/eller intressenter tillkomma och i detta 11

12 dokument nämnda aktörer och/eller intressenter falla ifrån. Som framgår är förteckningen en förteckning över institutioner och inte en förteckning över individer. Intressenter som finns utanför Sverige som i någon form bör skannas av under projekttiden är: Städer och regioner som i någon definierad mening är av intresse och som speglar Stockholmsregionen och där det därför finns ett ekonomiskt, kulturellt och/eller socialt utbyte som motiverar en flyglinje Media som regelbundet rapporterar från Stockholmsregionen utan att ha egen personal på plats Företrädare för näringsliv, företrädare för incoming visitors m.fl. som på olika vis har intresse i Stockholmsregionens tillväxt men som saknar representation i regionen Institutionella och privata aktieägare med ägarintressen i flygplatser, flygbolag, leverantörer av direkta och indirekta tjänster som flygtrafiksystemet i Stockholmsregionen är beroende av och vice versa Internationella flygbolag som idag inte opererar på Stockholmsregionens flygplatser, strategiska flygplatser som har (eller som skulle kunna få) linjetrafik med Stockholmsregionens flygplatser etc. Företrädare för forskning och akademi inom områden som transporter och mobilitet, samhällsplanering, regional utveckling, ekonomisk tillväxt, innovationsstrategi m.m. Förteckningen är ett levande dokument där dels aktuell status för de olika kategorierna regelbundet behöver kontrolleras och förflyttningar av dem behöver göras efter behov. 12

13 2. ARBETSSÄTT OCH FORM FÖR ARBETSGRUPPEN ATT GENOMFÖRA PROJEKTET Arbetsgruppen representerar projektets huvudmän och utgör dessutom flera av de viktiga aktörerna i frågan kring den internationella tillgängligheten till Stockholmsregionen. Därför är det självklart att arbetsgruppen ska involveras så mycket som möjligt i arbetet. Det finns flera skäl till detta, t.ex: Att genom arbetsgruppens ledamöter inhämta såväl kunskap som erfarenheter om de olika problem och frågeställningar som kan bli aktuella att behandla och som projektet således kan ha nytta av i sina analyser, slutsatser, ställningstaganden och förslag Att hos arbetsgruppen nå koncensus i projektets analyser, slutsatser, ställningstaganden och förslag är önskvärt, men det är inte givet att så kommer att ske i alla dess delar. Då är det en styrka att var och en tvingas motivera sitt ställningstagande för eller emot. Det ställningstagande som blir projektets blir på så sätt mer robust än om det inte prövats på detta sätt Att vinna förtroende och genom detta underlätta förankringen av projektets, slutsatser och förslag är en viktig framgångsfaktor oavsett om det är fråga de aktörer som är direkt involverade i arbetet eller mer perifera intressenter. Man ska inte förringa betydelsen av ett budskaps avsändare; projektets tyngd som avsändare ökar väsentligt av att ha dessa huvudmän med sig Det ideala är naturligtvis om arbetsgruppens ledamöter är beredda att avsätta avsevärt med tid för att berika projektets arbete. I praktiken kommer det sannolikt att visa sig vara svårt då alla idag har nog med ordinarie arbetsuppgifter och därmed i praktiken begränsat med tid som man kan lägga på ett projekt av detta slag. Därför är det mer sannolikt att arbetsgruppen kommer att fungera som en referensgrupp där projektets analyser, slutsatser, ställningstaganden och förslag förankras innan de går till beslut hos projektets styrgrupp. Men, graden av engagemang i projektet är ju någonting som arbetsgruppens 13

14 ledamöter väljer själva, så det är inte på något vis givet att arbetsgruppens funktion blir just den som här beskrivits. Oavsett i vilken grad arbetsgruppens ledamöter kan eller vill engagera sig i projektets arbete är det av stor vikt att projektet regelbundet kommunicerar aktuella frågor med arbetsgruppen för att på så sätt förankra projektets analyser, slutsatser, ställningstaganden och förslag. Denna kommunikation kan ske på olika sätt, allt från regelbundna möten, individuella avstämningar, utskick av PM m.m. Ett projekt oavsett skala behöver planeras och dokumenteras för att säkerställa att projektet kan genomföras enligt relevanta krav och på så vis att förväntningarna uppfylls. Det är av stor vikt att projektet följer den beslutade planeringen och att mål och strategier ständigt hålls uppdaterade, följs upp och vid behov revideras. 14

15 3. ENKEL SWOT 7 -ANALYS AVSEENDE STOCKHOLMSREGIONENS INTERNATIONELLA TILLGÄNGLIGHET Styrkor: 1. Stark och växande ekonomi 2. Växande befolkning 3. Hög kompetens- och utbildningsnivå 4. Hyggligt med internationella direktlinjer på Arlanda 5. Hygglig spridning av flygbolag på Arlanda man är inte i händerna på en totalt dominerande aktör 6. Stark matning med inrikes till Arlanda 7. Små trängselproblem i peak på Arlanda 8. Inga eller små kapacitetsproblem på Arlanda 9. Flera interkontinentala aktörer sprider risker 10. Bra kollektivtrafikförsörjning från Arlanda till Stockholm city och Uppsala 11. Alternativ flygplatskapacitet (Bromma, Skavsta m.fl.) i regionen 12. Arlanda agerar professionellt, tidigare politisk agenda borta i och med bolagiseringen Svagheter: 1. Relativt litet resandeunderlag tål inte spridning på hur många flygplatser som helst 2. Viss splittring av inrikesflyget mellan Arlanda & Bromma 3. Svag splittring av utrikes utbud mellan Arlanda och Skavsta 4. Hemmabolaget SAS har sin bas för interkontinental trafik på Kastrup 5. Svårt bryta människors föreställningar folk knorrar inte om att de tvingas byta flyg annorstädes, de åker ändå utan att ställa krav på direktförbindelser 6. Det finns en vanemässig acceptans, sannolikt beroende på okunskap, om att Arlanda är en matarflygplats som anknyter till andra flygknutpunkter. Det finns anledning att tro att detta leder detta till att fler och bättre internationella direktförbindelser inte efterfrågas i tillräcklig utsträckning 7. Inget påtagligt nätverkstänkande mellan regionens flygplatser 8. Svag kollektivtrafik mellan flygplatserna 15

16 9. Svag kollektivtrafik från Arlanda till viktiga upptagningsområden som Täby, Danderyd, Sollentuna/Kista/Solna & Lidingö samt till söder om Slussen 10. Svag trafikförsörjning från Arlanda överlag nordväst och sydväst om Stockholm 11. Ingen uttalad och samlad strategi för hur regionen ska förhålla sig till den internationella tillgängligheten 12. Arlandas position fortfarande svag i jämförelse med Kastrup 7 SWOT = Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats, dvs. Styrkor, Svagheter, Möjligheter, Hot Möjligheter: 1. Någon bygger hub-produkt på Arlanda kanske inom Star Alliance (SAS) ELLER inom någon annan allians 2. Fler strategiska direktlinjer 3. Knyta ihop regionens flygplatser i nätverk 4. Stärka kollektivtrafikförbindelserna mellan regionens flygplatser 5. Kommande integrering av Arlanda i SL:s pendeltågssystem 6. Kommande Ostlänk angör Skavsta 7. Beslut om Arlandas miljövillkor tas snabbt och okomplicerat 8. Medvetandegöra resenärer, samhällsföreträdare, näringsliv samt andra parter om Arlandas betydelse för regionens tillväxt 9. Medvetandegöra utländska flygbolag om Arlanda som en möjlig Nordic Gateway 10. En mer och mer internationaliserad och flexibel arbetssituation för många människor gör att det finns möjligheter att locka människor att bosätta sig i Stockholmsregionen förutsatt att flygförbindelserna med andra relevanta regioner håller tillräckligt hög kvalitet Hot: 1. Arlandas miljövillkor (CO2 och buller) innebär restriktioner för verksamheten 2. Beslut med anledning av Arlandas ansökan om nytt miljötillstånd dröjer (3-4-5 år?) 3. Nytt miljötillstånd innebär snävare villkor än idag 4. Osäker framtid och strategi för SAS 5. Ingen bygger hub-produkt på Arlanda 6. Kollektivtrafikförsörjning byggs ej ut i takt med ökad efterfrågan 16

17 7. Arlanda hamnar i och fastnar i en marknadsposition mitt emellan OBSERVERA: Liksom förteckningen över aktörer och intressenter är denna SWOT att betrakta som ett levande dokument som försöker beskriva läget i skiftet mellan 1:a och 2:a kvartalet våren Under projekttidens treåriga löptid , behöver aktuell status för de olika kategorierna regelbundet, åtminstone en gång per kvartal, kontrolleras och förflyttningar, tillägg och strykningar av dem göras efter behov. Skälet till detta är att hela flygmarknaden är extremt rörlig och i många fall kortsiktig där yttre betingelser påverkar aktörernas agerande i mycket stor utsträckning. 4. PROBLEMSTÄLLNING, MÅL OCH STRATEGIER FÖR PROJEKTET Problem: 1. Arlandas existerande miljötillstånd innehåller alltför många restriktioner för att Arlanda påtagligt ska kunna utveckla sina roller Samtidigt finns det stora osäkerheter kring processen när Arlanda lämnar in en ansökan om ett nytt miljötillstånd till Miljödomstolen i april. Handläggningstiden beräknas vara mellan tre till fem år och det är inte alls givet att det nya miljötillståndet kommer att innebära en lättnad jämfört med idag. Under denna tid är det av stor vikt att: Arlanda fortsätter att arbeta med att leva upp till det nuvarande tillståndet, Arlanda har beredskap för att utfallet av det nya tillståndet inte är så fördelaktigt som man verkar förutsätta. Det har hos flera aktörer uttryckts förhoppningar om att förnuftet ska segra och att inte ens de nuvarande villkoren egentligen ska utgöra någon restriktion i Arlandas verksamhet under den tid som det nya miljötillståndet handläggs. Av den anledningen är det av stor vikt att aktörerna inte förutsätter att det bara är Arlandas ansvar att leva upp till miljövillkoren utan att man är beredd att bidra till möjligheterna att leva upp till dessa, idag såväl som imorgon. I detta sammanhang är det också av stor vikt att de andra aktörerna kring frågan om internationell tillgänglighet redan nu påbörjar en dialog om: 17

18 dels vilken kunskap och vilka fakta man kan tillföra processen kring ett nytt miljötillstånd, dels plan B, dvs. hur man ska agera om det visar sig att det nya miljötillståndet så småningom visar sig innebära en skärpning av villkoren jämfört med idag. De finns två huvudfrågor som avgör Arlandas framtida miljövillkor. Det är dels utsläppen av koldioxid från flygtrafiken, från marktransporterna till och från Arlanda samt utsläpp från Arlandas egna verksamhet dvs. från fordon som används i driften, uppvärmning elförsörjning etc. Här riskerar Arlanda att bara inom några år slå i taket vilket, åtminstone i teorin, skulle innebära att man är tvungen att stänga verksamheten under den resterande delen av det året. Den andra huvudfrågan är ett förbud i nuvarande miljötillstånd att efter år 2018 flyga över Upplands Väsby. Om detta skulle behöva efterlevas skulle Arlandas kapacitet i ett slag halveras då den tredje banan då blir obrukbar. Oavsett vilket skulle detta få katastrofala följder för tillgängligheten till regionen och för allt arbete som lagts ner för att stärka Stockholmsregionens varumärke. Att få en ordnad utveckling av Arlandas miljövillkor på ett sätt som både ger Arlanda incitament att fortsätta sitt miljöarbete samtidigt som de tillåter Arlanda att utveckla sina roller som porten till Stockholmsregionen och internationellt nav för flyget är helt nödvändigt om den internationella tillgängligheten ska kunna förbättras och om regionen ska kunna växa. Att Arlanda har varit och är framgångsrikt i sina ansträngningar att leva upp till sina miljövillkor visas inte minst genom de utmärkelser som Arlanda fått för sitt miljöarbete. Det är därför svårt att se att verksamheten på Arlanda skulle hota Stockholmsregionens miljö mer än en motsvarande flygplats i en annan del av världen. Arlandas miljövillkor och turerna kring detta är inte i första hand ett reellt och påtagligt miljöproblem utan snarare en juridisk fråga. 2. Kunskapen om betydelsen av den internationella tillgängligheten behöver öka hos regionens samhällsföreträdare, näringslivet och i andra sektorer Idag är sannolikt kunskapen om betydelsen av den internationella tillgängligheten inte tillräckligt utvecklad hos allehanda aktörer för att detta på ett bra sätt ska kunna användas för att stödja Stockholmsregionens tillväxt- och utvecklingsmål. Sveriges internationella beroende tillsammans med Stockholmsregionens geografiska läge i utkanten av Europa gör att flyget är och förblir det transportslag som kan garantera den internationella tillgängligheten. 18

19 Likaså behöver kunskapen om de ekonomiska förutsättningarna för att ett flygbolag ska etablera trafik öka. Det är lätt att tycka att man i alla lägen ska kunna åka direkt till en destination. Men flygbolagen bedriver kommersiell trafik, så marknaden måste finnas där för att nya destinationer ska komma till stånd. Man kan också misstänka att kunskapen hos internationella flygbolag om Stockholmsregionens potential att generera och locka en betydande mängd resande, inte minst interkontinentalt, behöver förbättras. 3. Samverkan och samarbete kring hela Stockholmsregionens flygplatssystem är inte tillräckligt utvecklat Den samverkan och det samarbete som idag finns kring Arlandas utveckling i form av Arlanda Forum och Stockholm Access involverar ett antal offentliga regionala organ i Stockholmsregionen samt ett antal statliga myndigheter. Former och arenor för att involvera även andra parter som kan förklara och förmedla den nytta som internationell tillgänglighet med flyg skapar för Stockholmsregionen, t.ex. det privata näringslivet, flygbolag, näringslivs- och arbetstagarorganisationer, akademi, opinionsbildare m.fl. behöver utvecklas på bred front. Stockholmsregionens flygplatser samverkar idag i mycket liten trots att de kompletterar varandra snarare än konkurrerar. Undantaget är naturligtvis Arlanda och Bromma då de båda förvaltas av Swedavia. Arlanda är den naturliga internationella storflygplatsen, Bromma är cityflygplatsen, Skavsta har (idag) en tydlig LCC-profil (Low Cost Carrier) och fungerar som en av Ryanairs baser, Västerås är en kompletterande LCC-flygplats med viss chartertrafik, Örebro har en begränsad inrikestrafik men en direktförbindelse med Kastrup samt en tämligen omfattande chartertrafik och frakttrafik. En diskussion om eventuell samverkan bör tas upp i detta sammanhang. Sett i det stora hela är Stockholmsregionen en liten region i världen. Inte ens om man slår ihop alla de nordiska huvudstadsregionerna når vi upp till samma befolkningsmängd eller ekonomiska storlek som t.ex. de största asiatiska regionerna. Samtidigt kan det noteras att åtminstone Stockholmsregionen och Öresundsregionen verkar ha ungefär samma framtidsambitioner. Även om det naturligtvis är en känslig fråga bör det kanske påbörjas en diskussion om hur de nordiska huvudstadsregionerna skulle kunna samverka i frågan om hur man ska stärka den internationella tillgängligheten till Norden och hur de nordiska huvudstädernas flygplatser skulle kunna samverka i samma syfte. Även i detta fall bör en diskussion om eventuell samverkan initieras. 19

20 4. Det finns idag inte någon tydligt utpekad aktör eller process med ansvar och mandat för att den internationella tillgängligheten fungerar och utvecklas Detta gör att många aktörer tar flyget för givet och ingenting man behöver engagera sig i. Samtidigt förstår många aktörer idag behovet av samverkan och samarbete mellan olika parter kring frågan om vilken tillgänglighet det är vi behöver utveckla. Om en sådan aktör eller process skulle pekas ut med ett tydligt ansvar och mandat kan man dels samla regionen kring en gemensam målbild och strategi i frågan och dels ge flygmarknadsaktörerna förutsättningar att kunna leverera den önskvärda tillgängligheten. Det skulle sannolikt också underlätta möjligheterna att motivera flygmarknadsaktörerna till att bidra till att stärka Stockholmsregionen. En möjlig sådan aktör som skulle kunna utgöra en bas för vidare arbete är projektet Stockholm Access som konstitueras av Swedavia, Stockholm Business Region, Stockholm Visitors Board, Visit Sweden och Länsstyrelsen i Stockholms Län. Parternas gemensamma intresse är att förbättra flygförbindelserna till framförallt Stockholmsregionen och att öka det internationella flygresandet till regionen. De övergripande målen är att öka Stockholmsregionens och därmed Sveriges marknadsutbyte med utländska regioner i termer av: Flygtrafik/passagerarutveckling (intresse Swedavia) Turismutveckling (intresse VS och SVB) Utländska företagsetableringar (intresse SBR) Projektdeltagarna besöker flygbolag och flygplatser på respektive marknad, arrangerar agentbesök, pressbesök och deltar i business-to-business (B2B) mässor. Projektgruppen samarbetar också med ambassader och konsulat i utlandet. 5. Det finns brister i tillgängligheten till Arlanda men även mellan regionens flygplatser Detta gäller framförallt kollektivtrafiken som inte i tillräcklig utsträckning förmått locka resenärer att resa kollektivt till och från framförallt Arlanda. Givet Arlandas miljövillkor behöver kollektivtrafikens roll för tillgängligheten till Arlanda stärkas. Fr.o.m. december år 2012 förlänger SL sin pendeltågstrafik upp till Uppsala vilket gör att även viktiga arbetsplats- och bostadsområden som Solna, Kista och Sollentuna får en påtagligt förbättrad tillgänglighet till Arlanda. Samtidigt ska resenärerna betala en särskild avgift när de kliver av eller på på Arlanda. Att förklara detta för resenärerna är minst sagt en pedagogisk utmaning. Det finns en uppenbar risk att kollektivtrafikens ställning i trafiken till och från Arlanda inte får det 20

4. Flygtrafiksystemets aktörer och medarbetare (flygbolag, flygplatser, etc. & medarbetare och deras företrädare)

4. Flygtrafiksystemets aktörer och medarbetare (flygbolag, flygplatser, etc. & medarbetare och deras företrädare) 1. Kartläggning av aktörer i Sverige och utomlands som är av vikt för projektet Nedanstående är ett försök att på ett ordnat sätt förteckna de aktörer1 såväl som de intressenter2som i dagsläget är av vikt

Läs mer

Delprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan

Delprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan Delprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan Utfärdare: Avdelningen för tillväxt Ver 2 Versionshantering Datum: Redigerare: Godkänd av: 1: 2011-07-08 xx 2: 2012-01-25 David Schubert 3: 2012-01-27

Läs mer

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?

Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda Swedavia AB Bildades 1 april 2010

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Stockholm Connectivity Study

Stockholm Connectivity Study Stockholm Connectivity Study Analys av utvalda företag och myndigheters långväga internationella resande Satsa ll Stockholms Länsstyrelse september Bakgrund Razormind tog under fram ett av de underlag

Läs mer

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse -

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - - En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - Vår uppgift Ägardirektiv Tillsammans med ägaren, regionen och näringslivet utveckla, driva och förvalta Kalmar flygplats. Kalmar Airport skall utveckla

Läs mer

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar:

Swedavias resvanebarometer. Kvartal 1, 2011. Sammanfattande kommentar: Swedavias resvanebarometer Kvartal 1, 2011 Sammanfattande kommentar: Den totala ökningen av privat- samt affärsresor inom och utom Sverige ökade under det första kvartalet 2011 med 9 procent. I denna rapport

Läs mer

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36)

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Utlåtande 2004: RIII (Dnr 314-1934/2002) Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:36 av Per Ohlin (v) anses

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling. av det framtida flygplatssystemet (SOU 2007:70)

Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling. av det framtida flygplatssystemet (SOU 2007:70) TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Landstingsdirektören Handläggare: Hans Brattström 2007-11-10 LS 0710-1097 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling av det framtida flygplatssystemet

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) SKRIVELSE 1 (2) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET

Läs mer

Lämpliga verksamheter och organisering av samverkan mellan flygplatserna i Linköping och Norrköping.

Lämpliga verksamheter och organisering av samverkan mellan flygplatserna i Linköping och Norrköping. 130225 Lämpliga verksamheter och organisering av samverkan mellan flygplatserna i Linköping och Norrköping. 1. Uppdraget och hur vi arbetat.... 2 2. LFV Aviation Consulting AB:s konsultrapport.... 3 3.

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

En förutsättning. för ett framgångsrikt näringsliv och en god livskvalitet är goda kommunikationer.

En förutsättning. för ett framgångsrikt näringsliv och en god livskvalitet är goda kommunikationer. En förutsättning för ett framgångsrikt näringsliv och en god livskvalitet är goda kommunikationer. Bara vetskapen om att världen är nära gör livet lite enklare. Vem trodde att man kunde flyga från Dala

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

Sammanställning av enkät och framtida resande från Linköping City Airport

Sammanställning av enkät och framtida resande från Linköping City Airport Sammanställning av enkät och framtida resande från Linköping City Airport Syftet med den tidigare utskickade enkäten är att skapa ett fördelaktigt samarbete med Linköping City Airport för alla medlemsföretag

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Stockholmsregionens tillgänglighet 2014. Swedavia

Stockholmsregionens tillgänglighet 2014. Swedavia Stockholmsregionens tillgänglighet Swedavia 13 10 januari februari 2015 Copenhagen Economics uppdrag Copenhagen Economics har av Swedavia ombetts analysera Stockholmsregionens tillgänglighet. Beräkningarna

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (4)

Stockholms läns landsting 1 (4) Stockholms läns landsting 1 (4) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-07 LS 1409-1048 Handläggare: Hans Brattström Ankom Stockholms läns landsting

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser Rapport 1 (23) Upprättad av Pernilla Gunnarsson Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Sektionen för marknad Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet

Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Swedavia, flyget och förbättrad tillgänglighet Sedan Swedavia bildades 2010 har antalet passagerare ökat med 6,5 miljoner eller 21 procent. Tillväxten vid

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Fem solklara skäl att etablera ditt företag hos oss

Fem solklara skäl att etablera ditt företag hos oss Fem solklara skäl att etablera ditt företag hos oss Varmt välkommen till Karlstad Business Region Karlstad Business Region är en expansiv region med liv, rörelse och dynamik där det alltid händer intressanta

Läs mer

Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren

Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren Remissvar Dnr 2012/3.2.2/84 Sid. 1(8) 2012-04-23 Handläggare: Susanna Höglund, 08-508 297 58 Till Finansroteln Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren Svar

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Föredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande.

Föredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande. PM 2012: RI+VI (Dnr 303-1633/2011) Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten Sigtuna Arlanda 2:1, samt vattenverksamhet Yttrande till Nacka tingsrätt,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Stockholm-Arlanda Airport

Stockholm-Arlanda Airport Stockholm-Arlanda Airport Postal grannundersökning 2011 Totalt Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Transport, information och attityder Sammanfattning Slutsats

Läs mer

Totala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var 72 886. Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart.

Totala antalet flygplansrörelser 1998 på Bromma var 72 886. Dessa utgjordes av följande kategorier: Militär luftfart. NULÄGESBESKRIVNING OCH UTVECKLING AV BROMMA FLYGPLATS FRAM TILL ÅR 2010 RAPPORT AV LFV.1 Nulägesbeskrivning Bromma (15 januari 2000).1.1 Brommas roll Brommas betydelse för avregleringen av flygmarknaden

Läs mer

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 1 Olika initiativ samma mål Finansplats Stockholm samarbetsprojekt på branschens initiativ 2005 Finansmarknadsrådet tillsatt av regeringen med uppdraget att främja

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (17) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2012-03-29 39 Miljötillstånd verksamheten vid Stockholm-Arlanda Airport (KS 2010.021) Beslut Näringslivs- och

Läs mer

Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport,

Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda Airport, Datum 2016-11-15 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Johan Stock Kommunstyrelsen Yttrande till länsstyrelsen gällande Handlingsplan för minskade utsläpp till luft, Stockholm Arlanda

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Flygfraktens betydelse för näringslivet

Flygfraktens betydelse för näringslivet Frukostseminarier med tema: Att förbättra Stockholmsregionens internationella tillgänglighet för att främja regionens långsiktiga utveckling - ekonomiskt, socialt och kulturellt Tema för frukostseminarium

Läs mer

Version 1.0

Version 1.0 1(5) 2015-06-14 Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg Bakgrund År 2017 planeras Citybanan öppna för trafik, vilket innebär att pendeltågen trafikerar egna spår. Därmed frigörs kapacitet

Läs mer

YTTRANDE. SFBs uppfattning är att existerande regelverk gällande slots (förordning 95/93 inkl. ändringar)

YTTRANDE. SFBs uppfattning är att existerande regelverk gällande slots (förordning 95/93 inkl. ändringar) YTTRANDE Transportstyrelsen Luftfartsavdelningen 601 73 Norrköping Skickad som e-post till: luftfart@transportstyrelsen.se Stockholm 2012-01-27 Ref: TSL 2011-6109 Svenska FlygBranschens yttrande över kommissionens

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars

men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars 1 men har gett ett splittrat intryck till våra kunder Källa: Bild på informationsskärmen vid gaten på Bromma flygplats den 6 mars 2014 2 Nu får Sverige ett nytt inrikesflyg! 3 BRA för Malmö 4 Vi har gjort

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-11, 117 STRATEGI Besöksnäringsstrategi för Haninge kommun Vision 2020 Haninge är navet för besöksnäringen bland Stockholms kranskommuner och den

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Flygets betydelse för regionen och Trafikverkets upphandling till 2019 Lycksele 13 mars 2014

Flygets betydelse för regionen och Trafikverkets upphandling till 2019 Lycksele 13 mars 2014 Flygets betydelse för regionen och Trafikverkets upphandling till 2019 Lycksele 13 mars 2014 Flygets betydelse och Trafikverkets upphandling Världens snabbast växande näring Upphandlad flygtrafik Konsekvenser

Läs mer

Turismfunktionen vid VKL

Turismfunktionen vid VKL Välkommen! Välkommen till en kunskaps- och inspirationsdag om hur besöksnäringen kan utvecklas från traditionell torghandel till en modern och vinstdrivande industri. Vad är det som gör skillnaden mellan

Läs mer

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 Bakgrund och problembeskrivning... 3 Åtgärder och fortsatt arbete... 3 Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet... 5 Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda...

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012 Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier

Läs mer

Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013. Länsstyrelsen i Stockholm 14 januari 2014 2014

Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013. Länsstyrelsen i Stockholm 14 januari 2014 2014 Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013 Länsstyrelsen i Stockholm 14 januari 2014 2014 Stockholmsregionens internationella tillgänglighet 2013 Vårt uppdrag Copenhagen Economics har av Länsstyrelsen

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM

Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision och Verksamhetsidé Luftfartsmuseum på Arlanda PM Vision Att i bred samverkan bygga ett nytt Nationellt Civilt Luftfartsmuseum av internationell toppklass; som håller högsta kulturella kvalitet,

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Motion till riksdagen 1987/88: av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne Regionens s. k. infrastruktur är av stor betydelse. Här spelar kommunikationerna en viktig roll. Det måste råda

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015 VERKSAMHETSPLAN 2016 -beslutad av styrelsen december 2015 Tillväxt Gotland har 2015 påbörjat en förändringsprocess kallat projekt Branschsamverkan. I ett första av totalt tre år har föreningen börjat utveckla

Läs mer

Flygplatsens komplexitet - Planering och passagerarflöden. Marcus Öberg, Pontarius AB / Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet - Planering och passagerarflöden. Marcus Öberg, Pontarius AB / Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet - Planering och passagerarflöden Marcus Öberg, Pontarius AB / Swedavia Konsult Agenda 2013-09-12 Svenska flygplatser och Swedavia AB Att planera en flygplats Passagerarterminalen

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Sammanfattning av SATSA II - Delprojektet Internationell Tillgänglighet LS 1102-0284

Sammanfattning av SATSA II - Delprojektet Internationell Tillgänglighet LS 1102-0284 Sammanfattning av SATSA II - Delprojektet Internationell Tillgänglighet LS 1102-0284 Titel: Författare: Beställare: Sammanfattning av SATSA II - Delprojektet Internationell Tillgänglighet Ramböll Management

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Samhällets roll för besöksnäringen -

Samhällets roll för besöksnäringen - Samhällets roll för besöksnäringen - Västerås 2011-10-12 Jörgen Elbe Högskolan Dalarna www.du.se/tourism jel@du.se Kurbits Kurbits Destinationsutveckling Utveckla turistdestinationer Exportmognad Exportmognadsguiden

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer

Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje

Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje 1 (2) Datum 2011-03-16 SL-2011-01569 TN 1103-083 Trafiknämnden Uppföljning av utvärdering av bussområdena Järfälla/ Upplands Bro och Södertälje Bakgrund Sedan 2006 bedriver Nobina Sverige AB busstrafiken

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

Förslag till budget 2012 och inriktning för 2013 och 2014 för koncernen Stockholm Business Region

Förslag till budget 2012 och inriktning för 2013 och 2014 för koncernen Stockholm Business Region Tjänsteutlåtande Datum: Diarienr: 7 februari 2011 SBR 12-14/2011 Handläggare: Telefon: Lena Häggdahl 08-508 28095 lena.haggdahl@stockholm.se Till Styrelsen för Stockholm Business Region Förslag till budget

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Rapporter, analyser och statistik om rese- och turistnäringen

Rapporter, analyser och statistik om rese- och turistnäringen Rapporter, analyser och statistik om rese- och turistnäringen Information om rese- och turistnäringens publikationer, samlade på ett och samma ställe 0-0- 6 www.rts.se info@rts.se Inledning I Sverige såväl

Läs mer

Bakgrund. Flygplatsbolaget Tillgänglighet 2011-2030

Bakgrund. Flygplatsbolaget Tillgänglighet 2011-2030 Airport Bakgrund Utvecklandet av området Södra Lappland kan beskrivas genom tre olika faser. Genom skapandet av ett destinationsbolag har de fyra kommunerna lagt grunden för att öka antalet besökare och

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Agenda 2012-09-19 Swedavia och dess flygplatser Inledning passagerarterminalens flöden Hur planerar man

Läs mer