Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20, Helsingfors. Grupperna och kaffe kl Rubrik Sida

Transkript

1 PROTOKOLL 4/ Landskapsfullmäktige TID klo 10:00-12:35 PLATS Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20, Helsingfors. Grupperna och kaffe kl 9.00 ÄRENDEN SOM BEHANDLATS Rubrik Sida 34 Öppnande av sammanträdet, förrättande av namnupprop och konstaterande av de närvarande 6 35 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 7 36 Val av protokolljusterare 8 37 Behandlingsordning för ärenden på föredragningslistan 9 38 Godkännande av Nylands förbunds budget för 2018 samt godkännande av verksamhets- och ekonomiplanen för Godkännande av Nylandsprogrammet 2.0 och dess miljöbeskrivning Förberedelsernas struktur inför vård- och landskapsreformen i Nyland, till landskapsfullmäktige för kännedom 41 Lägesöversikt över valfriheten inom vården till landskapsfullmäktige för kännedom 42 Lägesrapport om Nylands förbunds landskapsplaner till landskapsfullmäktige för kännedom Tidpunkt för nästa sammanträde 29

2 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ OSALLISTUJAT Namn Uppgift Ytterl.inf. NÄRVARANDE Ahola Riitta Apter Ted Arajärvi Pentti avlägsnade sig kl vid 41 Aura Anssi Bergman-Auvinen Marie Clewer Leena Eerola Antero Granberg Fred Haapaniemi Timo anlände sig kl vid 38 Harjanne Atte Heinäluoma Eveliina Holopainen Mari ordförande Hällfors Christoffer Isola Samuli avlägsnade sig kl vid 40 Jalovaara Ville avlägsnade sig kl vid 41 Juva Kati Kaleva Atte Kemppi-Virtanen Pirjo Kilpi Jukka Kopra Pia Koulumies Terhi Kukkola Jussi Laakso Päivi Lahtinen Teemu anlände sig kl vid 38 Laiho Mia protokolljusterare Liinamaa Reijo Lintula Tiia Lohikoski Pia avlägsnade sig kl vid 41 Luhtanen Leena I viceordförande Meri Otto Modig Silvia avlägsnade sig kl vid 38 Muttilainen Sami Muurinen Seija II viceordförande Månsson Björn Mölsä Jukka avlägsnade sig kl vid 40 Nevanlinna Risto Nieminen Pinja Nieminen Tea Niikko Mika avlägsnade sig kl vid 38 Ohisalo Maria Oksanen Jari Orlando Carita Pajuoja Matti Parviainen Kristian

3 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Pynnönen Kristel avlägsnade sig kl vid 41 Raatikainen Mika avlägsnade sig kl vid 39 Räty Virpi Sazonov Daniel Silvennoinen Sveta Soivio Miikka avlägsnade sig kl vid 39 Stenberg Stefan Sundberg Tuija Tuiskula Teemu Tuomela Tiina Urho Ulla-Marja avlägsnade sig kl vid 39 Vanhanen Reetta protokolljusterare Vanhatalo Tuula Weckman Markku Vestman Heikki Vettenranta Jari Wilskman Kaarina avlägsnade sig kl vid 41 Vuornos Henrik Huhmarniemi Saara ersättare Järvenpää Kaarina ersättare Kajander Petri ersättare Lackman Taina ersättare Liljestrand Tom ersättare Nieminen Elmeri ersättare Peni Raili ersättare Vesikansa Sanna ersättare avlägsnade sig kl vid 41 Åberg Anu ersättare Asikainen Mimmi ls Heijnsbroek-Wirén Mia ls Krohn Minerva ls Rautava Risto ls Rissanen Laura ls Taipale Kaarin ls FRÅNVARANDE Diarra Fatim Feldt-Ranta Maarit Hamid Jasmin Hava Eeva Hyvärinen Reetta Kaikkonen Antti Karimäki Johanna Kivelä Mai Kokko Ismo Laukkanen Antero Palenius Aslak Rantanen Mari Saxberg Mirita Taiveaho Satu Tapiolinna Maiju Wikberg Barbro Viljanen Eerikki

4 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Yanar Ozan ÖVRIGA Savolainen Ossi landskapsdirektör Vikman-Kanerva Merja direktör Eskelinen Juha direktör Autioniemi Paula förvaltn.- o ekonomidir. sekr. Kanerva Inka kommunikationsdir. Aronkytö Timo förändringsledare Suursalmi Tero jurist Karlsson Patricia translator Elo Seija kommunikationschef

5 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ UNDERSKRIFTER Mari Holopainen Ordförande Paula Autioniemi Sekreterare ÄRENDEN SOM BEHANDLATS PROTOKOLLJUSTERING / 2017 / 2017 Mia Laiho Reetta Vanhanen PROTOKOLLET ALLMÄNT FRAMLAGT

6 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Landskapsfullmäktige Öppnande av sammanträdet, förrättande av namnupprop och konstaterande av de närvarande Landskapsfullmäktige De närvarande fullmäktigeledamöterna och ersättarna konstateras enligt 76 i förvaltningsstadgan elektroniskt eller genom namnupprop som förättas kommunvis i alfabetisk ordning. Förslag: Landskapsfullmäktiges ordförande öppnar sammanträdet. Landskapsfullmäktiges sekreterare förrättar namuppropet. Närvarande fullmäktigeledamöter och ersättare konstateras. Landskapsfullmäktiges ordförande Mari Holopainen öppnade mötet. Namnuppropet förrättades elektroniskt. 69 ledamöter konstaterades närvara vid mötet. I protokollet antecknades för kännedom att republiken Finlands president har beviljat Ossi Savolainen hederstiteln landskapsråd för sitt arbete till fördel för det finländska samhället.

7 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Landskapsfullmäktige Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Landskapsfullmäktige Enligt 69 i förvaltningsstadgan ska kallelsen skickas minst 7 dagar före landskapsfullmäktiges sammanträde till varje ledamot och till dem som har rätt att närvara eller plikt att närvara vid sammanträdet. Kallelsen skickas till ersättarna och kommunstyrelserna i Nylands förbunds skommuner för kännedom samt vid behov till fullmäktigegruppernas sekreterare. Inom samma tid ska det informeras om sammanträdet på Nylands förbunds webbplats. Sammanträdeskallelsen och föredragningslistan har skickats Enligt 103 i kommunallagen är landskapsfullmäktige beslutfört, då minst 2/3 av ledamöterna är närvarande. Förslag: Landskapsfullmäktiges sammanträde konstateras vara samman kallat enligt gällande bestämmelser och beslut samt lagligt. Sammanträdet konstateras vara beslutfört. Landskapsfullmäktige konstaterade att sammanträdet var sammankallat enligt gällande bestämmelser och beslut samt lagligt. Sammanträdet konstaterades vara beslutfört.

8 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Landskapsfullmäktige Val av protokolljusterare Landskapsfullmäktige Förslag: Landskapsfullmäktige väljer två protokolljusterare vilka samtidigt tjänstgör som rösträknare. Landskapsfullmäktige valde Mia Laiho och Reetta Vanhanen till protokolljusterare.

9 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Landskapsfullmäktige Behandlingsordning för ärenden på föredragningslistan Landskapsfullmäktige Förslag: Sammanträdets ärenden behandlas i den ordning de är på föredragningslistan om inte landskapsfullmäktige beslutar annat. Landskapsfullmäktige beslutade att ärendena behandlas i den ordning de är på föredragningslistan.

10 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Landskapsstyrelsen Landskapsfullmäktige Godkännande av Nylands förbunds budget för 2018 samt godkännande av verksamhets- och ekonomiplanen för Landskapsstyrelsen Sammandrag I förslaget till budget för 2018 uppgår de sammanlagda kostnaderna för Nylands förbunds egentliga verksamhet till euro. Summan har minskat med sammanlagt euro sedan i fjol, det vill säga 7,6 procent. Budgeten görs upp så att den balanserar. Detaljerad redogörelse I förslaget till budget för 2018 uppgår de sammanlagda kostnaderna för Nylands förbunds egentliga verksamhet till euro. Summan har minskat med sammanlagt euro sedan i fjol, det vill säga 7,6 procent. Minskningen beror på poster av engångsnatur och den självfinansierade del som riktades till vård- och landskapsreformens förberedelser. För dessa görs inga reserveringar i budgeten för Verksamhetsintäkterna uppgår till sammanlagt euro, vilket är euro mindre än Medlemskommunernas betalningsandelar hålls på samma nivå som år 2017, det vill säga sammanlagt euro. För resultatgruppen Projekt har man reserverat ett förslagsanslag på euro, varmed slutsumman för budgeten i sin helhet är euro. Budgeten görs upp så att den balanserar. Beredning Fortsatta åtgärder Lagstiftning som styr Verksamhets- och ekonomiplanen har sammanställts under ledning av ledningsgruppen samt som samarbete mellan ansvarsområdena och teamen. Förbundets samarbetskommitté behandlade budgeten för 2018 och verksamhets- och ekonomiplanen för vid sitt möte I samband utarbetandet av budgeten har man gjort upp driftsplaner som preciserar de uppgiftsbaserade anslagen. Landskapsdirektören kan vid behov justera driftsplanen under budgetårets gång. I kommunens och samkommunens verksamhet och ekonomi ska budgeten iakttas. Budgeten och ekonomiplanen binder organen och personalen och fungerar samtidigt som redskap för styrning och övervakning. Om kommunens och samkommunens budget och ekonomiplan föreskrivs i kommunallagen (410/2015, 110 ). Fullmäktige ska: före utgången av året godkänna en budget för det följande kalenderåret med beaktande av ekonomiskt ansvar och förpliktelser

11 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Landskapsdirektörens förslag: godkänna en ekonomiplan för tre år eller flera (planperiod) i samband med att budgeten godkänns. Budgetåret är ekonomiplanens första år. Om budgeten och ekonomiplanen föreskrivs följande: budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att de förverkligar en strategi och förutsättningarna för att sköta uppgifterna tryggas i budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för verksamheten och ekonomin ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i balansräkningen ska täckas inom högst fyra år från ingången av det år som följer efter att bokslutet har fastställts budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter budgeten bör innehålla en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel budgeten ska följas i verksamheten och ekonomin. Fullmäktige godkänner förvaltningsstadgan i vilken ingår behövliga bestämmer bland annat angående skötseln av kommunens ekonomi (kommunallagen 410/2015, 147, 365/1995, 50 ). Landskapsstyrelen beslutar föreslå för landskapsfullmäktige att landskapsfullmäktige godkänner budgeten för 2018 och verksamhets- och ekonomiplanen för och Nyland 2019-projektets budget som ingår som bilaga i enlighet med budgeten godkänna faktureringen av skommunernas betalningsandelar för förbundets verksamhet i lika stora rater 6 gånger om året berättiga förbundets kansli att göra tekniska ändringar i dokumentet. granska protokollet vid mötet för denna paragrafs del. Ansvarig direktör: Beredning: Verkställande: Paula Autioniemi Markus Liikkanen Landskapsstyrelsen beslutade föreslå för landskapsfullmäktige att landskapsfullmäktige godkänner budgeten för 2018 och verksamhets- och ekonomiplanen för och Nyland 2019-projektets budget som ingår som bilaga i enlighet med budgeten godkänna faktureringen av skommunernas betalningsandelar för förbundets verksamhet i lika stora rater 6 gånger om året berättiga förbundets kansli att göra tekniska ändringar i dokumentet. granska protokollet vid mötet för denna paragrafs del. Besvärsförbud (Kommunallagen 410/2015, 136); beslutet gäller beredningen

12 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Landskapsfullmäktige Förslag: Behandling: Landskapsfullmäktige beslutar godkännda budgeten för 2018 och verksamhets- och ekonomiplanen för och Nyland 2019-projektets budget som ingår som bilaga. Landskapsdirektör Ossi Savolainen presenterade verksamhets- och ekonomiplanen för för fullmäktigeledamöterna och Nylands förbunds och Nyland 2019-projektets budgetar för Landskapsfullmäktige beslutade godkännda budgeten för 2018 och verksamhets- och ekonomiplanen för och Nyland 2019-projektets budget som ingår som bilaga. Bilaga 1 Budget för 2018 verksamhets- och ekonomiplan för , lf

13 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Landskapsstyrelsen Landskapsstyrelsen Landskapsstyrelsen Landskapsfullmäktige Godkännande av Nylandsprogrammet 2.0 och dess miljöbeskrivning Landskapsstyrelsen Sammandrag Anhänggigörande I landskapsprogrammet som utarbetas varje fullmäktigeperiod ställer man upp mål som styr regionutvecklingsverksamheten. Det gällande Nylandsprogrammet utarbetades Programmet omfattar en vision och strategi för 2040 och strategiska val för Landskapsprogrammet utarbetas enligt den nuvarande lagstiftningen. Landskapsfullmäktige godkänner programmet i slutet av Fullmäktige som väljs för Nylands landskap på våren 2018 tar ställning till programmet och kan vid behov göra ändringar. Vid utarbetandet av landskapsprogrammet ska fästas uppmärksamhet vid att olika organisationer och aktörer deltar i beredningen av programmet. Programmet utarbetas i samarbete med kommuner, statliga myndigheter och organisationer som deltar i regionutvecklingen samt samfund och andra aktörer. (Arbets- och näringsministeriets instruktioner TEM/2008/ /2016) I beredningen av programmet säkerställs dess inverkan på närings-, trafikoch miljöcentralernas och regionförvaltningsmyndigheternas strategiska innehåll och prioriteringar. Med programarbetet strävar man efter nya infallsvinklar i regionutvecklingen och ett strategiskt tänkesätt som omfattar hela landskapets verksamhet. De nuvarande regionutvecklingsmålen: Lagen om utveckling av regionerna (7/2014) 1. stärka en balanserad utveckling av regionerna samt deras nationella och internationella konkurrenskraft, 2. på ett hållbart sätt stärka regionernas näringsstruktur och göra den mångsidigare samt främja den ekonomiska balansen, 3. främja en hållbar sysselsättning samt befolkningens kompetens, lika möjligheter och sociala delaktighet, 4. minska skillnaderna i utveckling mellan och inom regionerna och sporra till fullskaligt utnyttjande av tillgängliga resurser på ett hållbart sätt, 5. utveckla regionernas starka sidor och höja deras specialiseringsgrad samt främja deras kultur, 6. förbättra livsmiljöns kvalitet och främja en hållbar region- och samhällsstruktur. Landskapsprogrammets roll förstärks till följd av regionförvaltningsreformen. Programmet skapar en grund för regionutvecklingen och ökar dess betydelse i det nya landskapet. Enligt de lagutkast som för närvarande bereds kommer landskapet att ha ansvar för bland annat regionala utvecklingsuppgifter, att främja näringar och styra och planera områdesanvändningen. Regionutveckling är ett omfattande begrepp och överskrider förvaltningsgränserna. På landskapsnivå grundar regionutvecklingen sig på en landskapsstrategi och ett landskapsprogram som landskapsfullmäktige

14 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ godkänner. Statens och kommunernas förhandlingsförfarande kommer att få en viktig roll i styrningen av landskapens utveckling. Regionutvecklingssystemet 2019 (Utkast till landskapslag, 2016) Landskapen och staten ansvarar för regionutvecklingen Målet är att förbättra såväl statens och landskapens som de olika statliga förvaltningsområdenas samarbete och hitta en gemensam röst för att stöda regionernas tillväxt och livskraft Regionutvecklingen omfattar både övergripande synvinklar som samordnar olika förvaltningsområden samt specifika regionutvecklingsåtgärder som ska påverka regionernas livskraft och tillväxt Regionutvecklingssystemet utgör en ram för statens och landskapens regionutvecklingssamarbete: Granska statens olika förvaltningsområden tväradministrativt ur regionernas perspektiv, Gemensamt förhandla om centrala perspektiv som berör regionerna inom statens olika förvaltningsområden Arbets- och näringsministeriet har i uppgift att samordna regionutvecklingssamarbetet mellan ministerierna Bakgrund Landskapets planeringssystem omfattar en landskapsöversikt, ett landskapsprogram och en landskapsplan. Landskapsprogrammets genomförandeplan uppdateras varje år och konkretiserar genomförandet av programmet. Regionernas utvecklingssystem förändras i och med landskapsreformen. Lagstiftning och styrning anger riktlinjerna för systemet och dess verksamhet. De övergripande riktlinjerna dras upp i landskapsstrategin som ställer upp landskapets mål på lång sikt och styr utvecklingen mot dem. SMB-lagen (200/2005) förpliktar till att bedöma programmets miljökonsekvenser. Myndigheten som svarar för landskapsprogrammet ska utreda och bedöma vilka betydande miljökonsekvenser programmet och dess alternativ medför samt utarbeta en miljöbeskrivning. Frågor som ska klargöras är bland annat vilka konsekvenser programmet har på människorna, ekonomin, trafiken, regionstrukturen och miljön, naturförhållandena och -tillgångarna samt klimatförändringen. Med hjälp av bedömningen strävar man efter att kunna samordna programmets miljömål och principerna för hållbar utveckling. Under beredningsprocessen bereds allmänheten möjlighet att ta emot information och presentera sin åsikt om utgångspunkterna, målen och beredningen av landskapsprogrammet och miljöbeskrivningen. Programarbetet och planeringen ska vara så transparenta som möjligt. Kungörelsen om att arbetet med ett landskapsprogram inleds publiceras i mars 2017 på det sätt lagstiftningen föreskriver och i enlighet med Nylands förbunds praxis. Programutkastet och miljöbeskrivningen läggs fram till påseende före programmet godkänns. Landskapsprogrammet godkänns i landskapsfullmäktige i december I beredningen av landskapsprogrammet utnyttjar man referentgranskningen av tre landskaps program Grunden för landskapsprogrammet utgörs av den framtidsgranskning som genomfördes 2016 och som resulterade i fem scenarier som beskriver verksamhetsmiljön För att belysa framtiden för landskapet Nyland utarbetades dessutom beredningsplaner för varje

15 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ scenario. I dem har man fäst särskild uppmärksamhet vid den nyländska situationen när ifrågavarande scenario genomförs. Under beredningen av landskapsprogrammet ordnas flera olika evenemang tillsammans med kommuner, utvecklingsbolag, högskolor och näringslivets organisationer. Under de olika arbetsskedena får landskapsstyrelsen ta del av programmets beredning och hur det framskrider. Landskapsfullmäktige informeras om programberedningen vid fullmäktiges möte i maj Programmets läggs fram i enlighet med SMB-lagen i september oktober. Programmet behandlas i landskapsstyrelsen i november och överlämnas till fullmäktige för godkännande i december Meddelanden och kungörelser jämte sociala medier och Nylands förbunds webbplats används för att ge information om beredningens olika skeden, innehåll, framläggandet av utkastet och möjligheterna till deltagande. Nylands förbund svarar för utarbetandet och konsekvensbedömningen av landskapsprogrammet En lednings- och projektgrupp tillsättsför programarbetet. Sakkunniga från Nylands förbund och NTM-centralen används för programberedningen, och vid behov även utomstående sakkunniga. Ledningsgruppen vid Nylands förbund informeras regelbundet om hur programarbetet fortskrider. Landskapsdirektörens förslag: Landskapsstyrelsen beslutar om beredningen av Nylands landskapsprogram i enlighet med planen. Ansvarig direktör: Beredning: Verkställande: Juha Eskelinen Lauri Kuukasjärvi Landskapsstyrelsen beslutade om beredningen av Nylands landskapsprogram i enlighet med planen. Besvärsförbud (Kommunallagen 410/ , Kommunallagen 365/ ) Landskapsstyrelsen Sammandrag Landskapsstyrelsen beslutar att Nylandsprogrammet 2.0 och dess miljöbeskrivning läggs fram till påseende och skickas på remiss. Programmet är framlagt Programmet strävar efter nya riktlinjer för regionutvecklingen och en strategi som omfattar hela landskapet och styr regionens utveckling under de kommande åren och skapar en grund för förändringarna som följer av landskapsreformen. Nylandsprogrammet 2.0 är ett landskapsprogram för som omfattar landskapets vision för 2050 och programperiodens strategiska prioriteringar, mål och åtgärder. Visionen lyder för närvarande som följer: Helsinki Region 2050 Cool & the most Vibrant region in Europe; Nyland

16 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Europas piggaste och coolaste landskap. Programmets tre strategiska prioriteringar är: En välmående och kunnig människa Framgångsrik och ansvarsfull affärsverksamhet Ett klimatsmart och mångsidigt landskap Genomskärande teman är vetenskap, konst och teknologi och fördomsfria partnerskap och verksamhetsmodeller. Varje prioritering har fyra mål som förverkligas med mångsidiga åtgärder som genomförs av olika aktörer. Detaljerad redogörelse Landskapsprogrammet utarbetas i enlighet med den nuvarande lagstiftningen, men tar samtidigt i beaktande ändringarna som följer av landskapsreformen. Landskapsstyrelsen beslutade vid sitt möte att inleda beredningen av Nylandsprogrammet och godkände programmets arbetsplan. Landskapsfullmäktige informerades om programberedningen vid sitt möte Det nya landskapsfullmäktige informerades om programarbetet i augusti 2017 och den nya landskapsstyrelsen vid sitt möte i september Nu föreslås att Nylandsprogrammet 2.0 och dess miljöbeskrivning godkänns för att granskas och kommenteras av intressegrupperna. Programmet behandlas i landskapsstyrelsen i november och överlämnas till fullmäktige för godkännande i december I beredningen har man utnyttjat resultatet av en bedömning av programmet som gjordes tillsammans med Egentliga Finlands och Birkaland samt framtidsgranskningen där man tog fram fem scenarier som beskriver verksamhetsmiljön Bakgrund Landskapets planeringssystem omfattar en landskapsöversikt, ett landskapsprogram och en landskapsplan. Landskapsprogrammets genomförandeplan uppdateras varje år och åskådliggör landskapsprogrammets förverkligande. Nylandsprogrammet 2.0 utarbetas i samarbete med NTM-centralen i Nyland, kommunerna, företag, utvecklingsbolag och utbildnings- och forskningsaktörer. Information om beredningen har publicerats på Nylands förbunds webbplats och landskapets invånare har på detta sätt haft möjlighet att bekanta sig med de olika beredningsskedena. Om landskapsstyrelsen godkänner programmet och dess miljöbeskrivning vid sitt möte i september, läggs materialet fram till påseende på webbplatsen. Det är då möjligt att ge kommentarer om programmet. Information om när programmet kan kommenteras ges i sociala medier. SMB-lagen (200/2005) förpliktar myndigheten som svarar för landskapsprogrammet att utreda och bedöma vilka betydande miljökonsekvenser programmet och dess alternativ medför samt utarbeta en miljöbeskrivning. Frågor som ska klargöras är bland annat vilka konsekvenser programmet har på människorna, ekonomin, trafiken, regionstrukturen och miljön, naturförhållandena och -tillgångarna samt klimatförändringen. Med hjälp av bedömningen strävar man efter att kunna samordna programmets miljömål och principerna för hållbar utveckling. Landskapsreformen förstärker landskapsprogrammets roll som en grund för regionutvecklingen. Enligt de lagutkast som för närvarande bereds kommer

17 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ landskapet att ha ansvar för bland annat regionala utvecklingsuppgifter, att främja näringar och styra och planera områdesanvändningen. Statens och kommunernas förhandlingsförfarande kommer att få en viktig roll i styrningen av landskapens utveckling. Landskapsdirektörens förslag: Landskapsstyrelsen beslutar godkänna att Nylandsprogrammet 2.0 och dess miljöbeskrivning läggs fram till påseende och sänds på remiss granska protokollet vid mötet för denna paragrafs del. Ansvarig direktör: Beredning: Verkställande: Juha Eskelinen Lauri Kuukasjärvi Liisa Hyttinen Landskapsstyrelsen beslutade godkänna att Nylandsprogrammet 2.0 och dess miljöbeskrivning läggs fram till påseende och sänds på remiss granska protokollet vid mötet för denna paragrafs del. Besvärsförbud (Kommunallagen 410/2015, 136); beslutet gäller beredningen Landskapsstyrelsen Sammandrag Landskapsstyrelsen föreslår att Nylandsprogrammet 2.0 och dess miljöbeskrivning som bearbetats efter remissförfarandet framförs till landskapsfullmäktige för godkännande. Nylandsprogrammet 2.0 är ett landskapsprogram för åren Programmet innefattar landskapets långsiktiga vision och strategi för år 205 och fokusområden för den kommande programperioden. Detaljerad redogörelse Programmet var på remiss Sammanlagt 49 utlåtanden och inofficiella kommentarer lämnades in via sociala medier eller med e-post. Överlag var responsen positiv. Programmet beskrevs vara en aktiv, ny, modern och modig vägvisare för framtiden som också eftersträvar förnyelse Prioriteringar och målhelheterna uppskattades, likaså det att man lyckats åskådliggöra vilken särskild ställning landskapet har i Finland. I responsen tackades också för att programmet riktar blicken mot de internationella arenorna med hjälp av referensområden och indikatorer. Ändringsförslag och kritik gavs om såväl programmets innehåll som dess struktur och detaljer. I en del utlåtanden förhöll man sig kritiskt till att programmet redan tar i beaktande landskapsreformen som för närvarande bereds. I fler utlåtanden fästes uppmärksamheten vid programmets åtgärder, deras stora antal och allmänna natur.

18 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Bakgrund Programmet förbättrades och beabetades vidare på basis av utlåtandena. Förändringarna syns i det bifogade programmet markerade med färg. Nylandsprogrammet 2.0 har utarbetats enligt den nuvarande lagstiftningen men tar samtidigt i beaktande ändringarna som följer av landskapsreformen. Landskapsstyrelsen beslutade om att inleda arbetet med Nylandsprogrammet och godkände programmets arbetsplan i mars Landskapsfullmäktige informerades om programberedningen vid sitt möte i maj Det nya landskapsfullmäktige informerades om programarbetet och den nya landskapsstyrelsen Programmets innehåll behandlades också vid landskapsfullmäktiges seminarium Grunden av landskapsprogrammet utgörs av den framtidsgranskning som genomfördes 2016 och som resulterade i fem scenarier som beskriver verksamhetsmiljön Landskapets planeringssystem omfattar en landskapsöversikt, ett landskapsprogram och en landskapsplan. Landskapsprogrammets genomförandeplan uppdateras varje år och åskådliggöra landskapsprogrammets förverkligande. Nylandsprogrammet 2.0 utarbetas i samarbete med NTM-centralen i Nyland, kommunerna, företag, utvecklingsbolag och utbildnings- och forskningsaktörer. Information om beredningen har publicerats på Nylands förbunds webbplats och landskapets invånare har på detta sätt haft möjlighet att bekanta sig med de olika beredningsskedena. SMB-lagen (200/2005) förpliktar myndigheten som svarar för landskapsprogrammet att utreda och bedöma vilka betydande miljökonsekvenser programmet och dess alternativ medför samt utarbeta en miljöbeskrivning. Frågor som ska klargöras är bland annat vilka konsekvenser programmet har på människorna, ekonomin, trafiken, regionstrukturen och miljön, naturförhållandena och -tillgångarna samt klimatförändringen. Med hjälp av bedömningen strävar man efter att kunna samordna programmets miljömål och principerna för hållbar utveckling. Landskapsreformen förstärker landskapsprogrammets roll. Landskapsprogrammet skapar grunden för regionutvecklingen. Enligt de lagutkast som för närvarande bereds kommer landskapet att ha ansvar för bland annat regionala utvecklingsuppgifter, att främja näringar och styra och planera områdesanvändningen. Statens och kommunernas förhandlingsförfarande kommer att få en viktig roll i styrningen av landskapens utveckling. Landskapsdirektörens förslag: Landskapsstyrelsen beslutar föreslå för landskapsfullmäktige att fullmäktige godkänner Nylandsprogrammet och dess miljöbeskrivning. berättiga förbundets byrå att göra korrigeringar av teknisk natur i Nylandsprogrammets material samt ändringar i två indikatorer till den strategiska prioritingeringen landskapet; naturens kärnområden och en befolkningstäthet som möjliggör kollektivtrafik granska protokollet vid mötet för denna paragrafs del.

19 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Ansvarig direktör: Beredning: Behandling: Juha Eskelinen Lauri Kuukasjärvi Liisa Hyttinen Under diskussionen gjorde landskapsdirektören följande ändringar i programhandlingen i förhållande till det ursprungliga förslaget: i avsnittet på sidan 6 som börjar med "Nyland är Finlands mest internationella landskap, vilket också är dess styrka" ändras enligt följande: "Nyland är ett väldigt internationellt landskap. Tvåspråkigheten öppnar dörrar till nordiskt samarbete och förstärker vår internationalitet. Genom att förstärka engelskans roll främjar man förverkligandet av programmets mål och åtgärder." tredje åtgärden på sidan 27 ändras enligt följande: Man utvecklar och utnyttjar digitala plattformar som finns på marknaden och som strävar efter att främja samhörighet och som också möjliggör fysiska möten. i avsnitt 5 på sidan 29 läggs följande meningar till i slutet av första stycket "Ny teknologi ger tillväxt och export": "Med nya tjänster och teknologier strävar man efter tillväxt och export som är betydande för hela Finland. Export av tjänster kommer att vara en viktig växande form av affärsverksamhet i framtiden." i åtgärdslistan på sidan 31 läggs följande punkt till efter åtgärd nummer 5: "Man uppmuntrar olika aktörer till samarbete för att utnyttja digitala plattformar. En bra plattformsekonomi grundar sig på starkare ekosystem. Avgörande är att processerna är dynamiska och att tjänsterna är innovativa, spridda och mångsidiga." i rubriken "Finlands första kolneutrala landskap" på sidan 38 läggs årtalet 2035 till och i slutet av första stryckets tredje mening läggs "med sikte på 2035" till. Fjärde meningen stryks. på sidan 44 i punkt 11 "Upplevelser från och omsorg för naturen" läggs följande till i den lilamarkerade meningen i första stycket: "Det ekologiska nätverket som hör till grönstrukturen är allt viktigare då klimatet förändras för att arterna ska kunna förflytta sig till lämpligare områden. Grönområdena bevarar arterna, de ekologiska processerna, naturens renhet och vattenreserverna. De har också konstaterats ha en positiv inverkan på invånarnas hälsa och livskvalitet." ny åtgärd:"man främjar tillgängligheten till naturobjekt genom att öka antalet frilufts- och rekreationsleder." åtgärd nummer 6 ändras enligt fäljande: "Möjligheterna att använda strandområden (åar, sjöar, hav) för rekreation främjas. " ny åtgärd nummer 9 läggs till i åtgärdslistan på sidan: "Man förbereder sig på att spårtrafiken effektiveras betydligt och är redo att bedöma de olika åtgärdernas trafikmässiga, ekonomiska och ekologiska konsekvenser så att lösningen blir så bra som möjligt och omfattar hela landskapet." på sidan 53 läggs följande mätare till: "Fenomen som följs upp: Naturens mångfald, Mätare: Skyddsområdenas areal, antal och kopplingar." I övrigt förblev förslaget oförändrat. Landskapsstyrelsen beslutade godkänna förslaget som justerats vid mötet.

20 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Verkställande: Besvärsförbud (Kommunallagen 410/ ); beslutet gäller beredningen Landskapsfullmäktige Följande ändringar och tekniska korrigeringar har gjorts i programmet efter behandlingen i landskapsstyrelsen: År 2012 har strukits från mätaren för naturens kärnområden för att försäkra att jämförelseuppgifterna är korrekta. Materialet från 2000 och 2006 har gjorts med en annan rutstorlek. Till mätaren Folktäthet som möjliggör kollektivtrafik har en mätare för fördelningen mellan olika färdsätt i Helsingforsregionen och en mätare för samhällsstrukturens zoner lagts till. på sidan 53 har följande mening lagts till: "I fortsättningen följs möjligheterna att utveckla användningen av kollektivtrafik i mån av möjlighet upp med mätare för granskningen av tillgängligheten som tas fram för Nyland." källhänvisningar har lagts till i några av programmets faktarutor och pratbubblor. Förslag: Behandling: Landskapsfullmäktige beslutar godkänna Nylandsprogrammet och dess miljöbeskrivning. Regionutvecklingsdirektör Juha Eskelinen presenterade Nylandsprogrammet och dess miljöbeskrivning för fullmäktigeledamöterna. Under diskussionen föreslog Heikki Vestman med understöd av Tuija Sundberg, Atte Kaleva och flera andra ledamöter att följande mening som inleder första stycket på sidan 40 under mål 9 Ett kolneutralt Nyland 2035 stryks: "Den ökade personbilstrafiken minskar ändå en del av fördelarna som fås genom förbättrad energieffektivitet och därför ska särskilt personbilstrafiken i huvudstadsregionen ersättas med andra färdsätt." Eftersom ändringsförslaget fick understöd konstaterade ordförande att fullmäktige ska rösta om frågan. Ordförande föreslog att de som understöder föredragningslistans förslag röstar JA och de som understöder Heikki Vestmans förslag röstar NEJ. Fullmäktige godkände ordförandens röstningsförslag och omröstningen förrättades elektroniskt. Rösterna fördelade sig enligt följande: - 33 JA-röster - 33 NEJ-röster Då rösterna fördelade sig jämnt avjorde ordförandens röst till fördel för föredragningslistans förslag. Den elektroniska röstningsförteckningen följer som bilaga. Landskapsfullmäktige beslutade godkänna Nylandsprogrammet och dess miljöbeskrivning.

21 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Bilagor 2 Nylandsprogrammet 2.0, lf Nylandsprogrammets miljöbeskrivning Bakgrundsmaterial Yhteenveto Uusimaa-ohjelman 2.0 lausunnoista, mhs , mv Yhteenveto Uusimaa-ohjelman 2.0 ympäristöselostuksen lausunnoista, mhs , mv

22 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Landskapsstyrelsen Landskapsfullmäktige Förberedelsernas struktur inför vård- och landskapsreformen i Nyland, till landskapsfullmäktige för kännedom Landskapsstyrelsen Sammandrag Detaljerad redogörelse På grund av ändringarna i tidsplanen för regeringens vård- och landskapsreform kommer landskapsförbunden till skillnad från den tidigare tidsplanen att ansvara för förberedelserna ända fram till slutet av maj I och med att förberedelserna inför reformen framskrider kommer verksamhetens volym i Nyland att öka betydligt fram till denna tidpunkt. Landskapsstyrelsen antecknar lägesrapporten om förberedelserna för kännedom och framför den också till landskapsfullmäktige för kännedom. Staten har i ett brev våren 2016 officiellt bett landskapsförbunden att inleda förberedelserna inför social- och hälsovårds- och landskapsreformen och meddela om att beredningen har inletts. Landskapsstyrelsen har inlett förberedelserna för Nylands del. Enligt regeringens ursprungliga tidsplan skulle vård- och landskapsreformens temporära förvaltning inleda sin verksamhet i juni detta år (den så kallade lagen om införande, regeringens lagförslag ). Avsikten var att den temporära förvaltningen då självständigt med eget FO-nummer skulle ha svarat för de tekniska förberedelserna inför inledandet av landskapets verksamhet och förvaltning fram tills dess att landskapets politiska organ skulle ha inlett sin verksamhet. På grund av förändringarna som regeringen gjorde i tidsplanen på sommaren 2017 är avsikten nu att landskapets temporära förvaltning påbörjar sitt arbete först i juni Landskapet får inget FO-nummer före det och kan således inte ingå några förbindelser i eget namn. Av den anledningen pågår de förberedelser inför vård- och landskapsreformen som landskapsförbunden svarar för fram till slutet av maj Beredningsverksamheten har till sin volym ökat kraftigt under den gångna hösten vad gäller bland annat personalresurser och anskaffningar. Verksamheten kommer att växa ytterligare under våren Vad gäller Nylands förbunds grundavtal kan förberedelserna inför vård- och landskapsreformen anses höra till landskapets så kallade övriga uppgifter. I praktiken handlar det också om att ha hand om kommunernas gemensamma uppgift. Genomförandet av förberedelserna inför vård- och landskapsreformen har regelbundet behandlats i landskapsstyrelsen. Ärendet har också behandlats i landskapsfullmäktige och vid officiella möten samt vid fullmäktiges seminarier allt sedan september Hur förberedelserna fortskrider har också återkommande diskuterats vid kommundirektörsmötet som hålls varje månad.

23 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Landskapsdirektörens förslag: Landskapsstyrelsen beslutar att utifrån beskrivningen ovan anteckna förberedelsernas struktur inför vård- och landskapsreformen i Nyland för kännedom framföra den till landskapsfullmäktige för kännedom granska protokollet vid mötet för denna paragrafs del. Ansvarig direktör: Beredning: Ossi Savolainen Tero Suursalmi Landskapsstyrelsen beslutade att utifrån beskrivningen ovan anteckna förberedelsernas struktur inför vård- och landskapsreformen i Nyland för kännedom framföra den till landskapsfullmäktige för kännedom granska protokollet vid mötet för denna paragrafs del. Landskapsfullmäktige Förslag: Landskapsfullmäktige beslutar anteckna förberedelsernas struktur inför vårdoch landskapsreformen i Nyland för kännedom. Landskapsfullmäktige beslutade anteckna förberedelsernas struktur inför vård- och landskapsreformen i Nyland för kännedom. Antecknades att fullmäktigeledamot Kristel Pynnönens klämförslag framförs till kännedom för den fortsatta beredningen.

24 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Landskapsstyrelsen Landskapsfullmäktige Lägesöversikt över valfriheten inom vården till landskapsfullmäktige för kännedom Landskapsstyrelsen Sammandrag Regeringen föreslår att kundens valfrihet ska utvidgas som en del av socialoch hälsovårds- och landskapsreformen. Utkastet till lag om valfrihet offentliggjordes och är på remiss fram till Avsikten är att regeringens nya proposition med förslag till lag om valfrihet lämnas till riksdagen i mars Nylands förbund bereder för närvarande ett utlåtande om utkastet. En remissdebatt om utkastet till proposition om lag om valfrihet förs vid landskapets sammanträde varefter ärendet överlämnas till landskapsstyrelsen för beslut. Landskapsdirektörens förslag: Landskapsstyrelsen beslutar framföra lägesöversikten över valfriheten till landskapsfullmäktige för kännedom granska protokollet vid mötet för denna paragrafs del Ansvarig direktör: Beredning: Verkställande: Ossi Savolainen Inka Kanerva Landskapsstyrelsen beslutade framföra lägesöversikten över valfriheten till landskapsfullmäktige för kännedom granska protokollet vid mötet för denna paragrafs del Besvärsförbud (Kommunallagen 410/2015, 136); beslutet gäller beredningen Landskapsfullmäktige Förslag: Behandling: Förändringsledare Timo Aronkytö och jurist Tero Suursalmi presenterar utgångspunkterna för Nylands förbunds utlåtande om lagen om valfrihet för fullmäktigeledamöterna. Landskapsfullmäktige beslutar anteckna lägesöversikten över valfriheten för kännedom. Ordförande lät landskapsfullmäktigegruppernas represententanter framföra ett gruppanförande i följande ordning enligt gruppernas storlek: stora gruppen, Seija Muurinen

25 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ gröna, Kati Juva sdp, Jussi Kukkola vänsterförbundet, Pia Lohikoski. Stora gruppens anförande kompletterades med anföranden av sfp:s representant Björn Månsson, sannfinländarnas representant Pia Kopra och kristdemokraternas representant Tiina Tuomela. Landskapsfullmäktige beslutade anteckna lägesöversikten över valfriheten samt anförandena och diskussionen för kännedom och som anvisningar för den fortsatta beredningen.

26 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Landskapsstyrelsen Landskapsfullmäktige Lägesrapport om Nylands förbunds landskapsplaner till landskapsfullmäktige för kännedom Landskapsstyrelsen Sammandrag Vid Nylands förbund utarbetas Nylandsplanen 2050 och landskapsplanen för Östersundomområdet. Förverkligandet av etapplandskapsplan 4 bereds. Förslaget till landskapsplan för Östersundomområdet, etapplandskapsplan 2 för Nyland är framlagt till påseende i november-december Landskapsfullmäktige godkände etapplandskapsplan 4 för Nyland på våren 2017 och landskapsstyrelsen beslutade i augusti att planen träder i kraft innan den vunnit laga kraft. Planens ikraftträdande har kungjorts i alla kommuner som landskapsplanen omfattar och planen har således trätt i kraft. Nylands förbund har också påbörjat arbetet med en ny landskapsplan, Nylandsplanen Nylandsplanen utarbetas som en övergripande landskapsplan och avsikten är att landskapsfullmäktige kan godkänna den i december Flera av planens bakgrundsutredningar har redan färdigställts och flera är under arbete. Målet är att planhelheten ska vara i utkastskedet i slutet av Förslaget till landskapsplan för Östersundomområdet i etapplandskapsplan 2 för Nyland framlagt Etapplandskapsplan 4 för Nyland har trätt i kraft Landskapsstyrelsen godkände att förslaget till landskapsplan läggs fram till påseende. Förslaget är framlagt då anmärkningar kan framställas om planen. Efter remissförfarandet har man i synnerhet granskat och utrett sådana ändringar i områdesreserveringarna som är nödvändiga för att minska Naturakonsekvenserna. Ändringar har också gjorts vad gäller den riktgivande metrolinjen och alternativa områdesreserveringar i anslutning till den. Helsingfors, Vanda och Sibbo utarbetar en gemensam generalplan för en del av landskapsplanens område. I samband med den fortsatta beredningen har man fortsättningsvis varit i nära kontakt med Östersundomprojektet som utarbetar den gemensamma generalplanen. Planerna har utarbetats parallellt så att man till exempel utnyttjat samma utredningar i planarbetet. Arbetet med den gemensamma generalplanen pågår fortfarande. Den gemensamma generalplanens förhållande till landskapsplanen föreskrivs i markanvändnings- och bygglagen. Tidtabellen för landskapsplanen har gjorts upp så att landskapsfullmäktige kan godkänna planen vid sitt möte i maj-juni Etapplandskapsplan 4 för Nyland har utarbetats sedan år Planen tar tidsmässigt sikte på år Planeringsområdet omfattar hela Nylands landskap med undantag av Östersundomområdet. Planens huvudteman är näringar och innovationsverksamhet, logistik, vindkraft, grönstruktur och kulturmiljöer. Nylands landskapsfullmäktige godkände planen Behandlingen av besvären som anförts över landskapsfullmäktiges beslut pågår vid Helsingfors förvaltningsdomstol. Landskapsstyrelsen beslutade att planen träder i kraft innan den vunnit laga kraft. Planens

27 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Beredningen av Nylandsplanen 2050 framskrider ikraftträdande har kungjorts i alla kommuner som landskapsplanen omfattar och planen har således trätt i kraft. Nylandsplanen utarbetas för hela Nylands område och tar tidsmässigt sikte på år Planen ska utarbetas som en övergripande landskapsplan och avsikten är att landskapsfullmäktige kan godkänna den år 2019, innan landskapsreformen genomförs. Flera av planens bakgrundsutredningar har redan färdigställts och flera är under arbete. Målet är att planhelheten ska vara i utkastskedet i slutet av Förutom växelverkan som ger grund för planens innehåll och mål har man vid förbundet gjort flera bakgrundsutredningar, bland annat en framtidsgranskning, analyser av södra Finlands utvecklingskorridorer, en strukturmodell och utvecklingsbilder av olika markanvändningsteman. Nylandsplanens innehåll och mål har tecknats ned i planens program för deltagande och bedömning, som var framlagt till påseende i början av Programmet uppdateras utifrån responsen i slutet av Målet är att Nylandsplanen ska vara en mer strategisk, flexibel och fokuserad plan än tidigare. Samtidigt ska planen också svara på de olika områdenas behov. Nylandsplanen omfattar en strategisk strukturplan som kompletteras och preciseras av regionplaner som utarbetas för att motsvara respektive regions behov. Som stöd för planarbetet har man samlat olika sakkunniggrupper, bland annat regionvisa politiska styrgrupper som består av kommunernas beslutsfattare och regionvisa sakkunniggrupper med sakkunniga inom planläggning, trafik, miljö och näringar. Man samarbetar också med kommunernas tjänsteinnehavare, olika organisationer och högskolor. Man samarbetar även fortgående kring processerna som fortskrider samtidigt med planen, såsom Nylandsprogrammet och Helsingforsregionens MBT 2019-arbete. Växelverkan kring planen effektiveras med hjälp av olika workshoppar och seminarier, förbundets karttjänst och webbplats samt Twitter. Landskapsdirektörens förslag: Landskapsstyrelsen beslutar anteckna lägesrapporten om de tre landskapsplanerna för kännedom framföra lägesrapporten till landskapsfullmäktige för kännedom granska protokollet vid mötet för denna paragrafs del. Ansvarig direktör: Beredning: Merja Vikman-Kanerva tfn Ilona Mansikka tfn Landskapsstyrelsen beslutade anteckna lägesrapporten om de tre landskapsplanerna för kännedom framföra lägesrapporten till landskapsfullmäktige för kännedom granska protokollet vid mötet för denna paragrafs del.

28 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Verkställande: Besvärsförbud (Kommunallagen 410/2015, 136); beslutet gäller beredningen Landskapsfullmäktige Förslag: Direktören för ansvarsområdet regionplanering Merja Vikman-Kanerva presenterar en översikt över de tre landskapsplanerna för fullmäktigeledamötrerna. Landskapsfullmäktige beslutar anteckna lägesrapporten om de tre landskapsplanerna för kännedom. Landskapsfullmäktige beslutade bordlägga ärendet och behandla lägesrapporten om landskapsplanerna vid följande sammanträde.

29 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Landskapsfullmäktige Tidpunkt för nästa sammanträde Landskapsfullmäktige Landskapsfullmäktige sammanträder nästa gång tisdagen och kl Förslag: Antecknas för kännedom. De föreslagna datumen antecknades för kännedom. Under våren 2018 kommer man att ordna ett extra mötesseminarium för fullmäktige där man behandlar förberedelserna inför vård- och landskapsreformen. Ordförande avslutade mötet klockan

30 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ SÖKANDE AV ÄNDRING Förbud att söka ändring Besvärsmyndighet Besvärstiden Eftersom besluten i 34, 36, 37, endast gäller beredning eller verkställighet, kan kom munalbesvär inte anfö ras över besluten (Kommunallag 410/ ). Ändring i besluten i 35, 38, 39 kan sökas genom kommunalbes vär hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Besvär skall anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. När besvärstiden räknas beaktas inte dagen för delfåendet. Om besvärsti dens sista dag är en helgdag, lördag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton kan besvärshandlingarna lämnas till besvärsmyndigheten följande vardag. Besvärsskriftens innehåll Till besvärsskriften skall fogas En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset el ler som har antecknats i ett särskilt intyg om delfåendet av beslutet. En kommun anses ha fått del av ett beslut sju dagar efter det att beslutet har lagts fram till påseende i det allmänna datanätet. (Kommunallagen 410/ ). Besvären skall uppgöras skriftligt. Besvärsskriften skall riktas till besvärsmyndigheten. I besvärsskriften skall uppges 1. vilket beslut som överklagas 2. till vilka delar ändring i beslutet söks och vilka ändringar som yrkas i beslutet 3. motiveringarna till att beslutet bör ändras. I besvärsskriften skall uppges ändringssökandens namn och boning sort. Om ändringssökandens talan förs av dennas lagliga representant eller ombud eller någon annan person har författat skriften, skall också hans namn och bonings ort anges. I besvärsskriften skall också uppges postadress och telefonnummer till vilka meddelanden i ärendet kan tillställas ändringssökanden. 1. det beslut som överklagas, i original eller som officiellt bestyrkt kopia 2. intyg eller annan utredning om den dag från vilken besvärstiden skall räknas 3. handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sin yrkan, ifall dessa inte redan tidigare har lämnats till myndigheten.

31 NYLANDS FÖRBUND PROTOKOLL 4/ Tillställande av besvärsskriften Besvärsskriften skall lämnas till Helsingfors förvaltningsdomstol. Besvärsskriften kan lämnas av ändringssökanden själv eller av honom befullmäktigat ombud. Besvärsskriften kan även sändas per post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Besvärsskriften skall lämnas till posten i så god tid att den kommer fram under besvärstidens sista dag innan ämbetsverket stängs. Den ändringssökande ska kontrollera vilken tid ämbetsverkets registratur är öppen och lämna in besvärsskriften i tid. Om besvärsskriften sänds i elektronisk form är det på avsändarens ansvar att kontrollera vilka anvisningar ämbetsverket har gällande tiden för inlämnande av en elektronisk besvärsskrift. Helsingfors förvaltningsdomstol Postadress Banbyggarvägen Helsingfors e-post helsinki.hao@oikeus.fi växel fax