Tillämpningsanvisning för städkvalitet - i

Transkript

1 -Arbetsmaterial < Tillämpningsanvisning för städkvalitet - i Västra Götalandsregionens vårdlokaler Denna handling bifogas som exempel på den praktiska tillämpningen av riktlinjen.

2 Innehållsförteckning Inledning.4-5 Arbetsgrupp Utveckling/revidering Kvalitet kvalitetskrav och mätningar Hygienkrav Avvikelsehantering Kompetens 14 2 Åtgärds- och metodbeskrivningar Produkter och utrustning Kemisk tekniska produkter Kemikaliehantering Vagnar och tillbehör Tvätt- och mopphantering Mopp- och redskap tillgängliga för akutstädning på området Städmaskiner Städinstruktioner Regelmässig städning instruktion Helgstädning instruktion Storstädning instruktion Periodiskt golvunderhåll instruktion Fönsterputs instruktion Byggstädning instruktion Akutstädning instruktion Metoder och frekvenser per lokaltyp Gemensamma utrymmen metoder och frekvenser Allmänna utrymmen metoder och frekvenser Laboratorier och provtagning metoder och frekvenser Administrativa lokaler metoder och frekvenser Mottagningar metoder och frekvenser Vårdavdelningar metoder och frekvenser Operationsavdelning/Sterilcentral metoder och frekvenser 32 Billagor.33 Bilaga 1 Introduktion till städkvalitet enligt SS Bilaga 2 Beskrivning av kvalitetskrav på städning Bilaga 3 Granskning av städkvalitet i vårdnära lokaler..44 Bilaga 4 Städinstruktioner gällande specialistenheter.. 59 Bilaga 5 Byggplanering Bilaga 6 Frågor och svar..62 Referenser...64 Länkar

3 Inledning Dokumentet Rekommendation för städkvalitet i Västra Götalandsregionen som beslutades inom Regionservice , har nu reviderats utifrån nya styrande dokument som tillkommit under året 2012 (Svensk Standard SS : 2012 och Städning i vårdlokaler SIV). Revisionen har gjorts av en arbetsgrupp bestående av representanter från Regionservice, Vårdhygien och Folktandvård från samtliga distrikt inom Västra Götalandsregionen (VGR). Det reviderade dokumentet benämns: Riktlinjer för Städkvalitet i Västra Götalandsregionens vårdlokaler. Riktlinjerna är en vägledning för lokalvård i Västra Götalandsregionen oberoende av vem som är utförare. God hygienisk standard infördes som ett specificerat krav i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och tandvårdslagen (TL) den 1 juli Kortfattat kan begreppet sammanfattas som god vårdhygien. Enligt Socialstyrelsens dokument Ansvarsfördelning för tillsyn i vårdlokaler, ingår städning i detta begrepp. Den 1 juni 2013 övergick tillsynsansvaret från Socialstyrelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).IVO har tillsyn på sjukhus, vårdcentraler,tandvård mm. Syftet med städning och rengöring är från arbetsmiljösynpunkt bl.a. att motverka risker för olycksfall och ohälsa. I en välstädad lokal minskar riskerna för att någon får i sig hälsofarliga ämnen genom inandning eller hudkontakt (AFS 2009:02). Damm inomhus kan innehålla många olika ämnen som kan påverka människans hälsa, t.ex. mögelsporer, kvalster, bakterier, virus och hudflagor. Dessutom kan olika kemiska föroreningar finnas bundna på partiklarna (Hygien, smittskydd och miljöbalken och objektburen smitta). En välstädad miljö är viktig för att förebygga och minska risken för smittspridning. Städning samverkar med god ventilation till att hålla dammhalten i luften låg. Angivna instruktioner, metoder och frekvenser anger rekommenderade nivåer, där lokala förutsättningar kan kräva avvikelser. Västra Götalandsregionen har upphandling av städmaterial, utrustning och kemisk-tekniska produkter, endast dessa ska användas. 3

4 Dokumentet är indelat i följande kapitel samt bilagor: 1 Kvalitet Kvalitetsarbetet baseras på standard för kvalitet och kvalitetsmätningar enligt SS :2012 Denna standard är generellt utformad för att gälla olika typer av lokaler och därmed inte specifikt riktade till lokaler inom hälso- o sjukvård. Detta innebär att tilläggskrav för lokaler där patientvård bedrivs har skapats enligt SIV dokumentet. I detta kapitel behandlas också hygienkrav, avvikelsehantering och kompetenskrav för berörd personal. 2 Åtgärds- och metodbeskrivningar Här redovisas lokalvårdens facktermer med beskrivningar av olika moment. Avsnittet baseras på städteknisk ordlista (SRTF). 3 Produkter och utrustning Här återfinns avsnitt om godkända kemikalier och regler för kemikaliehantering samt avsnitt om hantering och skötsel av olika typer av städutrustning. 4 Städinstruktioner Detta kapitel handlar om generella städinstruktioner som gäller vid alla typer av regelmässig städning inklusive storstädning. För specialenheter tex. operation, cytostatika enheter hänvisas till lokala anvisningar. Bilaga 4 punkt Metoder och frekvenser per lokaltyp I detta kapitel redovisas per lokaltyp godkända städmetoder vid regelmässig städning samt med vilken frekvens dessa ska genomföras. Bilagor I bilagor återfinns mer ingående beskrivningar av kvalitetskraven enligt SS :2012 se bilaga 1 och 2. I bilaga 3 återfinns städ-kvalité i vårdnära lokaler/ utrymmen enligt SIV. 4

5 Arbetsgruppens representanter Regionservice, Ledningskansliet Controller, sammankallande Christina Fridén Göteborg Regionservice Servicedistrikt Syd/öst Göteborg Anna Svan Regionservice Servicedistrikt Centrum Göteborg Eva Jofall Vårdhygien, SU Kerstin Möller Fyrbodal Regionservice Servicedistrikt Fyrbodal Lisbeth Bongsjö Vårdhygien, NU- Sjukvården Aino Kempe Skaraborg Regionservice Servicedistrikt Skaraborg Ute Gustafsson Vårdhygien, Skaraborgs sjukhus Therese Mård Södra Älvsborg Regionservice Servicedistrikt Södra Älvsborg Lill-Mari Salonen Grunden Vårdhygien, SÄS Maria Jonsson Övriga Regionservice, Miljö Johan Dyrinder Regionservice Marie Björsell 5

6 Folktandvården Inger Spencer Utveckling/revidering Regionservice har ett samordnande ansvar för att fortlöpande utveckla och revidera riktlinjerna. Detta ska ske i samverkan med verksamheterna lokalt. För att kvalitetssäkra och utvärdera dokumentet kommer arbetsgruppen att bevaka förändringar som kan ha påverkan på dokumentets innehåll. Detta görs med årliga träffar. Sammankallande är Christina Fridén Regionservice. 6

7 1 Kvalitet 1.1 Svensk standard SS :2012 I Sverige tillämpas Nordisk städstandard, svensk utgåva SS :2012 (tidigare INSTA 800), vilken beskriver system för fastställande och bedömning av städkvalitet. Standarden har utformats i samarbete med bl.a. städföretag, fastighetsägare och myndigheter i de nordiska länderna och är identisk i samtliga involverade länder. Standarden skall utgöra en gemensam grund för att underlätta samarbete och kommunikation mellan beställare och (t.ex. vårdgivare) och utförare/leverantör (t.ex. städbolag). Målsättningen med standarden är att: - Ge beställaren möjlighet att specificera kvalitetskrav - Underlätta vid utformandet av offerter och för beställaren att jämföra dessa. - Ge möjlighet att informera användare av lokaler om vilken städkvalitet de kan förvänta sig. - Ange objektiva mätkriterier för att undvika tveksamhet om vilken kvalitetsnivå som är aktuell enligt avtal. - Ge entydig information av den på förhand fastställda kvaliteten. - Ge leverantören möjlighet att kontrollera att avtalad kvalitet har uppnåtts i förhållande till städinsats (avtalad tid och frekvens) - Ge medarbetare (utförare) möjlighet att kontrollera eget arbete efter fastlagd kvalitetsprofil och att bedöma den egna arbetsinsatsen. Standardens omfattning Standarden för fastställande av önskad städkvalitet och kontroll av uppnådd städkvalitet är generellt utformad för att gälla i olika typer av lokaler och därmed inte specifikt riktad till lokaler inom hälso- och sjukvård. För att uppnå en vårdhygieniskt acceptabel städkvalitet i lokaler/verksamheter där patientvård bedrivs, behövs tilläggskrav och där har arbetsgruppen använt SIV-dokumentet som utgångspunkt. Enligt standarden finns två huvudprinciper för bedömning och utvärdering: visuell kontroll eller kontroll med mätinstrument. Dessa kan användas var för sig eller kombineras. Kvalitetskontroll utförs regelbundet enligt avtal och styrande dokument och ska ske i samråd mellan utförare (städpersonal), arbetsledning och representant från beställare. Kontrollen ska ske regelbundet och resultatet ingår som en viktig del i verksamheten och kompetensutvecklingen. Kvalitetskontroll sker i anslutning till städning. Endast för att bedöma om städfrekvens och omfattning är tillräcklig, kan kvalitetskontroll utföras före eller mellan städtillfällena. Om resultatet avviker ska åtgärder vidtas snarast och ny kontroll ska ske enligt överenskommelse. Kvalitetskontroll ska dokumenteras och innehålla uppgifter avseende tidpunkt, lokal, ansvarig, resultat och eventuell uppföljning. Städ-systemet Landlord används inom Regionservice för kontroll o uppföljning 7

8 Rapporten över utförd kontroll ska innehålla : Datum och tidpunkt för mätning Datum och tidpunkt för senaste städning Mätmetod Vem som gjort mätningen Rum och föremål som ingår i utvärderingen Mätresultat Kommentarer vid avvikande resultat (skador på ytan m.m.). Dessutom ska kontroll göras så att angivna rutiner följs upp med tillhörande hygienkrav. Har rengöringsresultat följts upp enligt rutin? Har korrigerande åtgärder vidtagits? Förvaras rengöringsutrustning och kemikalier på anvisade platser? Förvaras utrustning, redskap och andra föremål så att rengöringen underlättas? Finns ovidkommande föremål i lokalerna som försvårar rengöringen? Är ytbeläggning skadad så att rengöringen försvaras? 2.2 Kvalitetskrav för lokalvård enligt SS (INSTA800) Kvalitetskraven i lokalen styrs av nedanstående områden. I samband med införandet av kvalitetsstyrd lokalvård utbildas verksamhetsföreträdare och lokalvård i bland annat SS (INSTA800). Vid arbete enligt SS627810(INSTA800) ska kunskap finnas inom följande sex områden: Objektgrupper Smutstyp Smutsanhopningar Tillgänglighet Lokalstorlekar Kvalitetsnivåer Objektgrupper Lokalen består av de fyra objektgrupperna tak, vägg, inventarier och golv. Dessa objekt mäts vid en kvalitetskontroll Smutstyper Smuts/orenheter anges i fyra olika typer: skräp och lös smuts, damm, fläckar och ytsmuts Smutsanhopning 8

9 Smutsanhopningar anges som en koncentration av likartad smutstyp per kontrollenhet om 0,5m x 0,5m (0,25m2) Tillgänglighet Tillgängliga ytor (Tg.): Där man enkelt kommer åt att rengöra. Svårtillgängliga ytor (stg.): Där det kan vara svårt att komma till eller svårt att nå. Vid kontroll accepteras högre andel smuts på svårtillgängliga ytor än tillgängliga Bildexempel på tillgängliga och svårtillgängliga ytor Tillgängliga ställen Svårtillgängliga ställen Lokalens storlek Lokalens storlek har stor betydelse för hur många föroreningar som får finnas i lokalen, det vill säga, ju större lokal desto fler orenheter accepteras. 9

10 Städkvalitet i vårdnära lokaler/verksamheter enligt SIV-dokumentet. Hygienklasser baserar sig på riskbedömning avseende patienter och lokaler. Tillåtna föroreningar baseras på SS :2012 med komplettering från SIV-dokumentet. Fyra klasser av lokaler definieras: Hygienklasser Rekommendation 0 Lokaler där inga patienter förväntas vistas t.ex. administrativa lokaler Lokaler där kortare passage/vistelse av patienter kan förekomma t.ex. väntrum, dagrum, hissar, korridorer, kulvertar, allmänna toaletter och personalutrymmen Lokaler där vård, behandling och mottagning av patienter förekommer t.ex. vård rum, behandlingsrum, undersökningsrum vård/tandvård, avdelningskök, desinfektionsrum, toalett- och hygienrum inom vårdlokal Lokaler med särskilda krav på renhet t ex operationsavdelning, sterilteknisk verksamhet, dialys, endoskopienhet, intensivvårdsavdelning, neonatalvård, vård av särskilt infektionskänsliga/smittsamma patienter Risknivåer i hygienklassade lokaler Riskbedömning och nivåindelning avseende föroreningar i miljön. Risknivå 1 - låg risk för smittöverföring till mottaglig individ Risknivå 2 - viss risk för smittöverföring till mottaglig individ Risknivå 3 - hög risk för smittöverföring till mottaglig individ Föroreningar Hygienklasser Tillåtna föroreningar Motsvarande kvalitetsnivå enligt SS :2012 Biologiskt material 0, 1, 2, 3 Får inte förekomma Tilläggskrav (punkt 5.1.4) Damm 0, 1 Får förekomma högst 2 anhopningar Skräp, lös smuts/ytsmuts, fläckar Kvalitetsnivå 5, dvs. högst 2 smutsanhopningar i kontrollenhet mindre eller lika med 15 m². Tilläggskrav i större lokal 2, 3 Får inte förekomma Tilläggskrav (punkt 5.1.4) 0, 1 Får förekomma högst 2 anhopningar Kvalitetsnivå 5, dvs. högst 2 smutsanhopningar i kontrollenhet mindre eller lika med 15 m². Tilläggskrav i större lokal 2, 3 Får inte förekomma Tilläggskrav (punkt 5.1.4) Dessutom ska kontroll göras så att angivna rutiner följs upp med hygienkrav. 10

11 - Har städresultat följts upp enligt rutin? - Förvaras rengöringsutrustning och kemikalier på anvisade platser? - Förvaras utrustning redskap och dylikt så att rengöringen underlättas? - Finns ovidkommande föremål i lokalerna som försvårar rengöringen? - Är ytbehandlingen skadad så att rengöringen försvåras? - 11

12 1.2 Hygienkrav Personal som arbetar i vårdnära lokaler/verksamheter ska följa riktlinjer för basala hygienrutiner och arbetskläder enligt SOSFS 2007:19 och även följa lokala riktlinjer/anvisningar för basala hygienrutiner och klädregler som finns i respektive verksamhet. I vården utförs handdesinfektion för att avlägsna mikroorganismer. Handtvätt utförs innan handdesinfektion om händerna är synligt smutsiga samt vid städning av kraftigt förorenad toalett och vid städning hos patient med diarré/kräkning. För effektiv handhygien krävs kortärmade arbetskläder. Arbetskläder ska ha korta ärmar och bytas dagligen eller vid behov Händer och underarmar ska vara fria från smycken och klockor Långt hår ska vara uppsatt Huvudduk ska vara instoppad innanför blusen och kan tillhandahållas av arbetsgivaren Naglar ska vara kortklippta. Konstgjorda naglar eller nagellack får ej användas Händer och vid behov underarmar ska desinfekteras med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel (eller annat medel med motsvarande effekt): o innan rena arbetsmoment, t ex påfyllning av rent material/ förbrukningsartiklar o efter orena arbetsmoment, som t ex efter kontakt med kroppsvätskor och efter att handskar tagits av Händerna ska om de är synligt smutsiga samt vid städning av kraftigt förorenad toalett och vid städning hos patient med diarré/kräkning tvättas med tvål och vatten och torkas noga innan handdesinfektion. Handskar av engångstyp används vid risk för kontakt med kroppsvätskor såsom t ex vid städning av toalett. Handskarna ska bytas mellan olika arbetsmoment. Var också uppmärksam på att inte växla mellan smutsigt till rent moment med samma handskar. Plastförkläde är engångs och används om det finns risk att arbetskläder kommer i kontakt med kroppsvätskor. Så desinfekterar du händerna Regionservice klädpolicy skall efterföljas Länkas Punktdesinfektion Punktdesinfektion innebär att förorening med kroppsvätskor och utsöndringar t ex avföring, urin och blod torkas upp med ytdesinfektionsmedel för att ytan ska bli smittrenad, dvs inte innebära risk för smitta. På vårdenheter har vårdpersonalen huvudansvar för punktdesinfektion, men städpersonal ska kunna utföra detta i vissa situationer för att kunna utföra städning på ett säkert sätt. Gör så här: Stor förorening tas först upp med absorberande material. Tag rikligt med desinfektionsmedel på en engångsduk och bearbeta den förorenade ytan. När ytan är synligt ren och torr är den desinfekterad. Följ lokala avisningar avseende metod, kemikalier och utrustning 12

13 1.3 Avvikelsehantering Avvikelser som förekommer inom lokalvård kan direkt eller indirekt påverka patientsäkerheten och vårdverksamheten negativt. Det är därför angeläget att fånga upp alla avvikelser för att kartlägga orsaker och ta fram åtgärdsförslag för att förhindra upprepande. Avvikelse är en samlingsterm för negativ händelse och tillbud (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9). En icke förväntad händelse eller observation i verksamheten som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patient, närstående, medarbetare, utrustning eller organisation. Patient: Innefattar främst medicinska avvikelser, dvs. icke förväntade skador, sjukdomar och tillbud som inträffar i samband med vård och behandling (inkl. läkemedelsbehandling). Här kan även återfinnas brand på vårdavdelning, brister i informationshantering samt brottsliga handlingar där patienten drabbas. Klagomål från patient och närstående rörande den egna verksamheten, är också tvingande att tas om hand. Rutiner för avvikelsehantering bygger på att den som upptäcker en avvikelse rapporterar den. Bland avvikelser som ska rapporteras är skador på eller orsakade av utrustning, inventarier, tele-system, IT-system, fastighet och/eller media försörjning, exempelvis personskada, brand, inbrott, stöld, skadegörelse, miljöpåverkan, teleavbrott, serverhaveri, el-, gas- och vattenavbrott. Förutom negativa händelser/olyckor ska tillbud och risker rapporteras. Avvikelser ska hanteras systematiskt för att uppnå enhetlig hantering och underlätta kommunikation mellan beställare, utförare och verksamhet. Ett systematiskt arbetssätt som sammanställs på regional nivå underlättar också möjligheterna att förbättra kommande upphandlingar av lokalvård. För att underlätta det systematiska förbättringsarbetet ska det regiongemensamma IT-stöd användas: MedControl PRO. 1.4 Kompetens Personal som ingår i uppdragets utförande ska ha genomgått grundutbildning inom lokalvård baserat på Servicebranschens Yrkesnämnd (SRY-utbildning), PRYL eller Regionservice Grundutbildning inom Lokalvård. Utbildningen ska leda till yrkesbevis/certifiering av personal. För alla utbildningar ska städpersonalen ha blivit godkänd vid skriftliga eller praktiska prov. Dessutom ska personal som arbetar i vårdnära lokaler/verksamheter ha nedanstående kunskaper: Basala hygienrutiner och punkdesinfektion. Se även avsnitt 1.2 Hygienkrav. Desinfektionsmedel för att kunna punktdesinfektera/smittrena. Smitta, smittvägar och viktiga smittämnen Städningens betydelse för att minska smittspridning 13

14 Samråd gällande hygienutbildning ska ske med respektive Vårdhygienisk enhet. Fortlöpande hygienutbildning för all personal ska genomföras. BILAGA Definitioner som används i denna standard 2 (Åtgärds- och metodbeskrivningar) Nedan redovisas åtgärds- och metodbeskrivningar vid regelmässig städning (Städteknisk ordlista, SRTF) (Almega/Serviceentreprenörerna) Städutrustning och material ska vara kvalitetssäkrade. Flergångstextilier (moppar, dukar mm) ska tvättas och hanteras med kvalitetssäkrade metoder. Underhållsplan för städutrustning och städmaterial ska finnas. Avborsta (AB) Avlägsna lös smuts från inredning och inventarier med hjälp av damm och möbelborste. Avfläcka (AF) Med våt/för-fuktad duk avlägsna fläckar. Använd duk byts ut minst efter varje lokal/rum och får inte återsköljas i hinken. Avtorka (AT) Rengöring och avfläckning med våt/förfuktad duk följd av torr duk för fläckfri yta. Använd duk byts ut minst efter varje lokal/rum och får inte återsköljas. Dammsugning (DS) Dammsugare som används ska vara utrustad med hepafilter. Dammsugarens ljudnivå ska vara under 70 db. Dammtorkning (DT) Dammtorkning ska utföras på fria ytor med fuktig duk. Använd duk byts ut minst efter varje lokal/rum och får inte återsköljas. Moppning Fuktmoppning (MO) Fuktig mopp ska användas. Med fuktigt menas, mopp innehållande minst 40 % fukt dock utan att lämna fukt efter sig på golvet. Använd mopp byts ut minst efter varje lokal/rum. All synlig smuts ska avlägsnas vid fuktmoppningen. Torrmoppning Torrmoppning ska utföras helt torrt, ingen fukt får tillföras. Använd mopp byts ut minst efter varje lokal/rum. 14

15 OBS Rengöring av tvättställ med spegel (TMS) Rengöring av allt sanitetsporslin samt vattenkran och avtorkning/putsning av spegel. Påfyllning av förbrukningsartiklar i anslutning till TMS ingår. Rengöring av toalettstol (TOS) Rengöring av toalettstol, in- och utvändigt. Rengöring av skötbord Torka av ut- och insidan av skötbord med fuktig duk. Spraypolering för reparation av polishbelagda golvytor Polermaskin med spraymunstycken, varvtal max varv/minut, används. Till maskinen används rondeller som är anpassade till denna. Tömning av papperskorg (PAK) Papperskorgar, stående på golv och vägghängda, pedalhinkar, säckhållare, töms. Insatspåse byts, korg, ram och ställ avtorkas samtidigt med fuktig duk. Övrigt Ejektorpump, exempelvis Länsman, får inte användas för städvattenpåfyllning, annan kran måste användas för att fylla på rent vatten. Dock kan ejektorpump användas vid städvattentömning. Grönt skurnylon, t ex Scotch-Brite och stålull får inte användas. 15

16 3 Produkter och utrustning 3.1 Kemisk tekniska produkter Västra Götalandsregionen har upphandling av kemisk-tekniska produkter och utrustning och endast dessa får användas. Marknadsplatsen 3.2 Kemikaliehantering Förpackningar med kemisk tekniska produkter ska vara av engångstyp och får inte återfyllas Doseringsanvisningar skall följas Städvagnarna fylls dagligen på med fräscha produkter i avtorkade flaskor/förpackningar Alla kemisk tekniska produkter förbrukas tills flaskan är tömd. Rester får inte tappas över till annan flaska Alla flaskor med kemisk tekniska produkter ska ha rätt märkning efter innehåll Städkemikalier ska förvaras på ett säkert sätt både i förråd och utställt på vagnarna Luktförbättringsprodukter ska inte användas Handdesinfektionsmedel och ytdesinfektionsmedel ska finnas tillgängligt 3.3 Vagnar, och tillbehör All städutrustning ska vara ren och vårdad Städvagn ska vara i gott skick och utrustad enligt verksamhetsanpassad beskrivning Vagnen ska dagligen rengöras och fyllas på med rent material. Moppskaft och stativ ska rengöras/desinfekteras dagligen. När vagnen inte används ska den vara oåtkomlig för obehöriga 3.4 Tvätt- och mopphantering Alla typer av moppar o dukar ska av hygienskäl genomgå en tvätt fas där godset uppnår en temperatur på 76 grader i minst 10 minuter i kontrollerade processer (för att garantera minst 70 grader som är lägsta temperatur). Fuktmoppar centrifugeras till föreskriven 40%- ig fuktighetsnivå Rena fuktiga moppar ska användas inom den tid leverantören angivit Städande personal ska under sin arbetsdag ha god tillgång till moppar och torkdukar Smutsigt städmaterial får inte lagras mer än max 24 timmar innan tvätt och ska förvaras 16

17 väl åtskilt från rent material. Vid t ex. helgstädning där tvättmöjlighet inte finns inom föreskriven tid ska engångsmaterial användas 3.5 Mopp- och redskap tillgängliga för akutstädning Utrustning för akutstädning Upphandlad städutrustning och rent städmaterial avsedda för akutstädning ska finnas tillgängliga på varje vårdenhet även under jourtid. Den som använt utrustningen ansvarar för rengöring av denna. Städpersonalen ansvarar för iordningställande, påfyllning och skötsel av städutrustning och städmaterial om inget annat avtalats. I vissa 3.6 Städmaskiner lokaltyper kan kombimaskinstädning ersätta moppning. Angivna golvfrekvenser påverkas inte av metodvalet. Kombimaskin kan vara en alternativ metod främst i korridorer och på större fria ytor och kan användas i de flesta miljöer. Vid maskinstädning ska de ytor där maskinen inte kommer åt städas manuellt, tex moppning. Städmaskiner ska skötas av personal med kunskap om maskinens skötsel, tekniskt, praktiskt och hygieniskt. Vid nyanskaffning skall kontroll göras i inventarieregistret (Insave) om motsvarande maskin redan finns inom VGR Maskinparken skall vara anpassad utifrån uppdrag. Maskinstädning ställer krav på utrymme för påfyllnad o tömning av vatten.. Dokumenterad kunskap krävs för användning och skötsel av städmaskiner (enligt tillverkarens rekommendationer) oavsett storlek. Höga krav ställs på alla maskiners elsäkerhet. Jordfelsbrytare ska användas till nätanslutna maskiner Batteridrivna mindre maskiner laddas, rengörs och underhålls på anvisad plats. Oanvända maskiner ska stå uppställda i låst utrymme. Städmaskinparken ska vara ren och välskött. Tankar för rent vatten eller smutsvatten ska dagligen renspolas invändigt. Maskin ska, då den inte är i drift, stå uppställd med tomma tankar och luckorna öppna (gäller då den är områdesbunden) Begynnande oönskad tillväxt i tankarna accepteras inte, varför fylld tank ska tas i drift snarast möjligt Maskinen får inte vara utrustad med recirkulationssystem Maskinens ljudnivå bör inte överstiga 70 db mätt i maskinens närmaste omgivning. Använda maskiners totalvikt ska vara anpassad till hissarnas lastkapacitet 17

18 4 Städinstruktioner Den regelmässiga städningen ska utföras på sådant sätt: att det alltid är synligt rent efter avslutat arbete att renheten bibehålles på en konstant och fastställd nivå att krav på en ren miljö tillgodoses att beställarens material och lokaler vårdas på ett sådant sätt att onödigt slitage undviks att behovet av storstädning i lokalerna minskar att kraven på god arbetsmiljö tillgodoses 4.1 Regelmässig städning = Schemalagd städning Ansvarig chef eller motsvarande ansvarar för att städpersonal informeras om speciella förhållanden råder avseende t ex rum som inte ska städas eller om speciella rutiner gäller Städning i vårdlokaler kan ske på samma sätt i de allra flesta situationer, oavsett smitta förutsatt att nedanstående punkter följs : basala hygienrutiner och klädregler, punktdesinfektion, rena moppar, dukar etc, metoder utifrån gällande riktlinje Väntetider förekommer, föranledda av t ex mattider, besökstider, undersökningar och behandlingar. Stor hänsyn ska tas till de ständiga förändringar, ibland akuta, som t ex patienter och övrig verksamhet påkallar. Samråd alltid med personalen Ingen regelmässig städning får ske i stängda lokaler I vissa lokaler, t ex utbildningslokaler, behandlings-/undersökningsrum och en del expeditioner, ska dagens städning vara klar innan övrig verksamhet tar sin början. Leverantören samråder med lokalnyttjaren och planerar arbetsordningen med hänsyn härtill Upptäckta skador, funktions- och förrådsbrister rapporteras till avdelningsansvarig. Se även avsnittet om avvikelsehantering Det ska alltid städas från det renaste till det smutsigaste d.v.s. börja längst in i rummet och arbeta utåt. När det gäller toaletter så städar man uppifrån och ner Moppar och torkdukar ska finnas i sådan mängd att det ska bytas till rena efter varje utrymme Innan påfyllning av rent material ska händerna vara rena/desinfekterade. Förbrukningsmaterial tillhandahålls av respektive enhet och ska vid behov fyllas på/bytas ut: o Handdukspapper och Toalettpapper o Tvål och handsprit o Muggar o Soppåsar plast/papper och insatspåsar o Toalettborstar med ställ Följande moment ingår i regelmässig städning utöver vad som anges i respektive Städinstruktion. 18

19 Alla lokaler Vid varje damningstillfälle (DT) utförs följande: Avtorkning av handledare och dörrhandtag samt runt dessa (på dörrbladet) samt avfläckning av dörrbladet Avtorkning av väggströmbrytare Avtorkning av fönsterbänkar Avtorkning av ledstänger Avfläckning av väggar och inredning om det är fri yta Dammtorkning och avfläckning av TV/video/OH Avtorkning av skrivtavlor som torkas textfria om inte annat avtalats lokalt Avtorkning av inredningar och liknande, t ex sittbänkar i hytter och omklädningsrum Avtorkning av matbord och stolar i personalrum Avfläcka/putsa invändiga glaspartier och speglar Avtorka och avfläcka entrédörrar på både in- och utsidan. Eventuellt glas putsas vid behov Avtorkning av karmar, foder, golvsocklar och lister Avtorkning av spaljéer/skärmväggar Avtorkning av element Dammtorkning av draperiskenor Dammtorkning av nedhängande takarmaturer och väggarmaturer Dammtorkning av ovansidor på skåp Dammtorkning av ramen till tavlor (konst) och anslagstavlor Hygienutrymmen Städa alltid från rent mot smutsigt För att uppnå ett fullgott städresultat är den mekaniska bearbetningen, dvs. gnugga ordentligt, avgörande Används engångshandskar byts dessa före städningen av varje toalettutrymme och vid behov Punktdesinfektera ev. spill av kroppsvätskor/utsöndringar innan städning Börja med att spola toaletten och hälla i rengöringsmedel, för att medlet ska få verka Byt torkduk mellan varje rum samt vid behov Daglig städning av toalettutrymme, utförs vid första städtillfället Rengöring av dörr och närliggande yta Torka med ren duk fuktad med vatten och rengöringsmedel, enligt följande arbetsgång; dörrhandtaget och ytan kring handtaget dörrkarmen och dörren på båda sidorna metallskydden på båda sidor om dörren Strömbrytare och återställningspanel för signalsystem och signalknapp mm. 19

20 Rengöring av handfat och närliggande område Torka med ren duk fuktad med vatten och rengöringsmedel, enligt följande arbetsgång; 1. lampa/ljusramp 2. spegel 3. handdukshållare/hållare för torkpapper och muggar 4. väggytan under handdukshållare/hållare för torkpapper och muggar 5. hållare och flaskor för tvål och handdesinfektion 6. handskhållare/handskpaket 7. avställningshylla 8. kranar 9. handfat-i-utanpå-under, rören under handfatet 10. väggytan över-, kring och under handfatet 11. väggytan över och bakom papperskorg Rengöring av toalettstol och närliggande område Torka med ren duk fuktad med vatten och rengöringsmedel, enligt följande arbetsgång; 1. hållarna för toalettpapper och sanitetspåsar 2. handikappstöd, över- och undersida 3. spolknappen 4. toalettstolen utvändigt, uppifrån och ned 5. sitslocket och sittringen på båda sidor 6. sittringens fästen, efter avlyftning av sittringen 7. rengör toaletten invändigt med toalettborste 8. spola toaletten 9. väggytorna intill och bakom toalettstolen 10. byt påse i papperskorg och sanitetspåse 11. rengöring och urspolning av tvätt ränna, urinoar och ev. utslagsback Ta av ev. handskar och desinfektera händer inför påfyllning av förbrukningsmaterial Kontrollera att det finns tvål, handdesinfektion, torkpapper/rulle för händer, toalettpapper och muggar. Fyll på vid behov Rengöring av golv Fukttorka golvlisterna och toalettgolvet; från kanterna - mot mitten - ut mot dörren Byt mopp mellan varje utrymme och dessutom vid behov Fyll i signeringslista efter utförd städning. 20

21 Mellanstädning toalett, utförs vid efterföljande städtillfällen samma dag Börja med att spola toaletten och hälla i rengöringsmedel, för att medlet ska få verka. Rengöring av dörr Torka med ren fuktad duk med vatten och rengöringsmedel, enligt följande arbetsgång; 1. Dörrhandtaget och dörr ytan kring handtaget 2. Strömbrytare och återställningspanel för signalsystem och signalknapp m.m. Byt torkduk. Rengöring av handfat och närliggande område Torka med ren fuktad duk med vatten och rengöringsmedel, enligt följande arbetsgång; 1. Spegel 2. Kranar 3. Handfat- i och utanpå. Byt torkduk. Rengöring av toalettstol och närliggande område Torka med ren fuktad duk med vatten och rengöringsmedel, enligt följande arbetsgång; 1. hållarna för toalettpapper och sanitetspåsar 2. handikappstöd, över- och undersida 3. spolknappen 4. toalettstolen utvändigt, uppifrån och ned 5. sitslocket och sittringen på båda sidor 6. toaletten invändigt med toalettborste 7. spola toaletten 8. byt påse i papperskorg och sanitetspåse vid behov Ta av ev. handskar och desinfektera händerna Påfyllning av förbrukningsmaterial Kontrollera att det finns tvål, handdesinfektion, torkrulle för händer, toalettpapper och muggar. Fyll på vid behov. Rengöring av golv vid behov Byt mopp mellan varje utrymme och dessutom vid behov Fyll i signeringslista efter utförd städning. En gång per vecka utförs följande: Silen över golvbrunnar där de ej är fastskruvade tas upp och rengörs. Golvbrunnen avtorkas med engångsduk 21

22 En gång per månad utförs följande: Dammtorkning av värme- och vattenledningsrör. Byt toalettborste och ställ, samt vid behov. Duschutrymme Rengör och torka med ren duk fuktad med vatten och rengöringsmedel, enligt följande arbetsgång; 1. strömbrytare, dörrhandtag och avfläcka dörrblad 2. lampa och spegel 3. tvättställ 4. duschväggar och krom samt torka torrt 5. galler över golvbrunnen tas upp och rengörs, golvbrunnen avtorkas med engångsduk 6. byt påse i papperskorg, korg, ram och ställ avtorkas samtidigt 7. desinfektera händer och fyll på engångsmaterial 8. fuktmoppa golvet Fyll i signeringslista efter utförd städning. 4.3 Storstädning instruktion (Periodiskt underhåll) För storstädning ska generellt gälla: Storstädning ska vara en grundlig rengöring av hela lokalen och ska resultera i en städmässigt väl underhållen, fläckfri och i övrig anmärkningsfri lokal Storstädning ska alltid ske i samråd med lokalnyttjaren och med största hänsyn till den pågående driften vilket kräver flexibilitet för att skapa åtkomlighet i lokalerna Storstädningsuppdrag kan integreras i den regelmässiga städningen Lokalerna ska omedelbart efter färdigställandet avsynas och godkännas av lokalnyttjaren och ska kunna disponeras av nyttjaren efter kortast möjliga städ tid Ej godkänd storstädning ska åtgärdas direkt och i samband med utförd åtgärd åter besiktigas Erforderlig flyttning och återställning av lättare möbler, t.ex. stolar och rullande material ingår i uppdraget. Lokalen ska vara tömd på patienter och patienttillhörigheter. Alla ytor, skåp och hyllor där patient tillhörigheter, pappersmaterial, pärmar, böcker och övrigt material är borttaget, ska storstädas Medicinsk/teknisk utrustning storstädas inte Omfattning och frekvens Storstädningen ska utföras enligt nedanstående åtgärdsbeskrivning för de vanligast förekommande städobjekten, vilken inte utesluter andra, inte uppräknade, objekt eller åtgärder. Storstädning genomförs 22

23 minst en gång per år i vård-, diagnos, laboratorie- och behandlingsmiljö, dvs lokaler som patienter och vårdpersonal vistas i (för vårdlokaler, hygienklass 2-3) minst vartannat år i administrativa lokaler, väntrum, korridorer mm (för vårdlokaler, hygienklass 0-1) efter större bygg och serviceåtgärder (för vårdlokaler, hygienklass 0-3) Omfattning och exempel på ingående objekt Golv rengörs och behandlas utifrån golvmaterial Armaturer (högt hängande) rengörs utvändigt, raster demonteras och rengörs Ventiler/Kylbuffrar rengörs utvändigt Draperiskenor/Gardinskenor rengörs Väggar rengörs. Metod beroende på material Vägg/instrumentpanel rengörs Element rengörs Kyl/frys/mikrovågsugn/spis som är flyttbar ska avtorkas samtliga sidor samt dammsugas på baksidan Hyllor och ovan skåp Golvbrunn inuti 23

24 4.4 Periodiskt golvunderhåll instruktion Behovet av periodiskt golvunderhåll kan variera beroende på typ av underlag och behandlingsmetod. Det kan även ha betydelse hur ofta man storstädar lokalerna. Behovet påverkas också av slitaget, vilken typ av lokal det rör sig om, hur mycket lokalen används samt hur många personer som rör sig eller vistas i lokalerna. Underhållet är i första hand till för materialets livslängd men kan även ha betydelse ur städsynpunkt eftersom det periodiska underhållet kan underlätta den regelmässiga städningen. En annan viktig faktor kan vara hur väl fungerande entrésystem som finns, ju bättre desto mindre smuts in i lokalerna vilket ger ett mindre slitage på golvmaterialet. Utföraren ska se behovet och påtala för brukaren/beställaren när behov uppstår. Metod enligt Svenska golvrådets instruktioner, Golvrådet 4.5 Fönsterputs instruktion Inför fönsterputs ska enheten tömma fönster på växter och lösa föremål. Fyll hinken med varmt vatten och tillsätt handdiskmedel Doppa tvättpälsen i vatten och krama ur överflödigt vatten ur pälsen. (Max 2 sidor i taget våt läggs och skrapas) Torka av ev. ränder från rutan med sämskskinn Därefter ska kanterna torkas med bomullstrasa samt fönsterbänkar och element torkas av från ev. rinn. Efter utfört arbete sker kontroll av fönsterputs 4.6 Byggstädning instruktion Utförs efter det att byggherren har utfört grovstädning av arbetsplatsen Armaturer avtorkas utvändigt och raster demonteras samt avtorkas Alla skåp/garderober/köksinredningar torkas in och utvändigt. Eventuella väggfasta hyllor avtorkas. Handfat, spegel och draperiskenor rengörs Golvlister avtorkas Dörrpartier inklusive dörrfoder avtorkas och eftertorkas så att inte randighet uppstår Fönsterglas putsas på alla sidor. Fönsterbågar, karmar och fönsterbrädor avtorkas Elkontakter/strömbrytare och vårdpaneler avtorkas I toaletter/dusch rengörs all inredning och armaturer Om väggar inte är nymålade ska dessa tvättas Ventiler rengörs utvändigt Element rengörs, även bakom 24

25 Samtliga golvtyper ska skuras fria från smuts. Beroende på golv typ ska leverantörens installationsbehandling följas Golvvård 25

26 4.7 Akutstädning instruktion Akutstädning är städning som inte kan uppskjutas till nästa regelmässiga städning t ex vid stort spill av kroppsvätskor eller efter byggnation. Exempel på instruktioner av städ gällande specialistenheter (se bilaga 5). 26

27 5 Ansvarsfördelning, metoder och frekvenser per lokaltyp Ansvarsfördelning vårdpersonal städpersonal Det är viktigt att känna till vilket ansvar vårdpersonalen har för städning av sin vårdavdelning/mottagning/enhet även vid de tider då städpersonalen inte finns på plats. Allmänna riktlinjer Den som upptäcker en förorening är ansvarig för att punktdesinfektion/punktstädning utförs På vårdenheter har vårdpersonalen huvudansvar för punktdesinfektion om inget annat avtalats I allmänna lokaler (t ex entrétoaletter) har städpersonalen ansvar för att punktdesinfektion/punktstädning utförs. Städning i vårdlokaler kan ske på samma sätt i de allra flesta situationer, oavsett smitta förutsatt att följande punkter följs: - Basala hygienrutiner och klädregler,- Punktdesinfektion, - Rena redskap, moppar, dukar etc, - Metod efter gällande instruktion från ansvarig inom vårdenhet. Hygienkrav Handskar av engångstyp används vid risk för kontakt med kroppsvätskor såsom t ex vid städning av toalett. Handskarna ska bytas mellan olika arbetsmoment. Var också uppmärksam på att inte växla mellan smutsigt till rent moment med samma handskar. Plastförkläde skall användas vid misstänkt smittorisk om det finns risk att arbetskläder kommer i kontakt med kroppsvätskor. Punktdesinfektion Utförs direkt vid föroreningar av kroppsvätskor/utsöndringar. Stor förorening tas först upp med absorberande material. Utförs med metoder, kemikalier och utrustning enligt lokala avisningar Efter utförd punktdesinfektion ska ytan vara synligt ren och torr Punktstädning Utförs direkt vid spill t ex av dryck Spill torkas upp direkt med vatten och eventuellt rengöringsmedel Information om speciella förhållanden avseende städning Vårdenhetschef/enhetschef eller motsvarande ansvarar för att städpersonal informeras om speciella förhållanden råder avseende t ex rum som inte ska städas eller om speciella rutiner gäller. Förbrukningsartiklar (pappershanddukar, tvål osv.) Förbrukningsartiklar köps in och lagerförs av respektive vårdavdelning/mottagning/enhet om inte annat avtalats. Vårdpersonal ansvarar för följande uppgifter 27

28 Patientnära ytor/utrustning Vårdpersonalen ansvarar för rengöring och vid behov desinfektion av patientnära ytor/ tagställen och utrustning, t ex säng, sängbord, sänglampa, medicinskteknisk utrustning, vägg- /instrumentpanel, hjälpmedel för förflyttning, duschpallar, patientbritsar/undersökningsstol Smittförande avfall Vårdpersonal ansvarar för att förpacka och innehållsdeklarera behållare för smittförande avfall. Övriga utrymmen te x desinfektionsrum, kök, förråd. Vårdpersonal har huvudansvar för rengöring/desinfektion av ytor i dessa utrymmen. Lokala överenskommelser kan förekomma. Egenkontroll Via checklistor kvalitetssäkras städningen och ger utrymme för egenkontroll. Checklistorna bör innehåll frekvens, tidpunkt, signatur samt ingående moment. Fyll i signeringslista efter utförd städning 5.1 Gemensamma utrymmen Avser publika utrymmen som nyttjas av patienter, besökare och anställda. 28

29 5.1 Gemensamma utrymmen Avser publika utrymmen som används av patienter, besökare och anställda. Antal storstädnin gar Entré Dammtorka 1 DT 4 Entréhall* 4 Hiss Moppa 5 till 7 M O 4 Hisshall 4 Korridor** Maskinskura* 1 till 5 MN* Passage 4 Kapprum Polera Vid behov 4 Lekrum 4 Bibliotek 1 Terapilokal 2 Gymnastiksal 2 Cafeteria 4 Butikslokal 2 Föreläsningssal 2 WC Dammtorka 1 DT 4 WC med dusch 4 WC/RWC med bad Moppa 5 till 7 M O 4 WC/RWC med skölj 4 Personal-WC Maskinskura Vid behov 4 Badrum 4 Skötrum Polera Vid behov 4 Dusch 4 Tvättrum 4 Bassäng/simhall 4 Bastu Trappa Dammtorka 1 DT 2 Trapplan Moppa 2 MO 2 Kulvert**** Dammtorka 1 DT 1 Uppställning Moppa 1 MO 2 Ambulanshall**** Maskinskura** ** Polera 1 MN**** Vid behov Soprum Dammtorka 1 DT 4 Tvättrum Moppa 1 till 2 M O 4 M iljörum Maskinskura Vid behov 4 Polera Vid behov Visningsrum Dammtorka 1 DT 2 Kapell Moppa 1 MO 2 Altan/Balkong***** Lokaler Metoder / golv Frekvens ggr/vecka Polera Vid behov per 4 år 4 4 eller vid behov 2 eller vid behov 1 eller vid behov * Entréhall städas 7 dagar/vecka, moppning kan bytas ut mot maskinskurning ** Korridorer, 1 maskinskurning, 4 moppning **** Kulvert och ambulanshall, 1 maskinskurning Riktlinjer ***** anpassas för städkvalitet efter årstid i VGR samt efter behov ****** WC<2 och WC>2 1/3 ggr/dag 29

30 5:2 Allmänna utrymmen metoder och frekvenser Avser utrymmen som används av anställda. Lokaler Metoder / golv Frekvens ggr/vecka Antal storstädnin gar per 4 år Arkiv Dammtorka 1 DT Kopieringsutrymme Moppa 1 MO Maskinskura Vid behov 1 Polera Vid behov Dammtorka 1 DT Vilrum Moppa 1 MO 1 Polera Vid behov Jourrum* Dammtorka 1 DT 2 Personal-WC Moppa 5 till 7 M O 4 Polera Vid behov Anhörigrum Dammtorka 1 DT 2 Samtalsrum Moppa 5 MO 2 Kök Polera Vid behov 4 Personalrum Dammtorka 1 DT 2 Pentry Moppa 3 MO 2 Polera Vid behov Konferensrum Dammtorka 1 DT 2 Grupprum Moppa 2 MO 2 Verkstadsutrymme Polera Vid behov 1 Dammtorka 1 DT Tvätthantering Moppa 5 MO 4 Polera Vid behov Dammtorka 1 DT Hotellrum** Moppa 7 MO 4 Polera Vid behov Städförråd Dammtorka 1 DT 1 Moppa 1 MO 1 Polera Vid behov * Jourrum: renbäddning av säng ingår samt påfyllning av linneförråd 7 dagar/vecka ** Särskild instruktion för boendestädning och avresestädning 30

31 5.3 Laboratorier och provtagning metoder och frekvenser Lokaler Metoder/golv Frekvens ggr/vecka Antal storstädnin gar per 4 år Laboratorium Dammtorka 1 DT 2 Provtagningsrum Moppa 2 till 5 M O 4 Granskningsrum** Polera Vid behov 2 Kapell* Dammtorka 1 DT 2 Obduktionsrum***** Moppa 1 till 5 M O 4 Svepningsrum* Polera Vid behov 2 Visningsrum* 2 Kylrum 4 Dammtorka 1 DT Diskrum Moppa 5 MO 4 Polera Vid behov Dammtorka 1 DT Expedition Moppa 1 MO 1 Polera Vid behov Dammtorka 0,5 DT Kontor*** Moppa 0,5 MO 1 Polera Vid behov Dammtorka 1 till 5 DT Sterilrum***** Moppa 5 MO WC Dammtorka 1 DT 4 WC med dusch Moppa 5 MO 4 WC/ RWC med bad Maskinskura Vid behov 4 WC/ RWC med skölj Polera Vid behov 4 Personal-WC 4 Tvättrum 4 4 Dammtorka 1 DT Korridor Moppa 4 MO Maskinskura 1 MN 4 Polera Vid behov * Kapell, svepningsrum, visningsrum, 1 g moppning ** Granskningsrum, 2 ggr moppning *** Kontor, städning varannan vecka ***** för dessa rum gäller speciella anvisningar 31

32 5.4 Administrativa lokaler metoder och frekvenser Lokaler Metoder/golv Frekvens ggr/vecka Antal storstädnin gar per 4 år Dammtorka 0,5 DT Kontor* Moppa 0,5 MO 2 Polera Vid behov Dammtorka I DT Korridor Moppa 4 MO Maskinskura 1 MN 4 Polera Vid behov * Kontor, städning varannan vecka 32

33 5.5 Mottagningar metoder och frekvenser Lokaler Metoder/golv Frekvens ggr/vecka Antal storstädnin gar per 4 år Beredningskök***** Dammtorka 1 DT 4 Pentry*** Moppa 3 till 5 M O 2 Matsal***** Polera Vid behov 4 Undersöknings-/ Dammtorka 1 DT 4 behandlingsrum***** Moppa 2 till 7 M O Provtagningsrum***** Polera Vid behov 4 Väntrum***** 4 Röntgenrum*** 2 Manöverrum** 2 Beredning***** Dammtorka 1 DT 4 Medicin-/desinfektionsrum*** Moppa 3 till 5 M O 4 Polera Vid behov Dammtorka 1 DT Sköljrum Moppa 5 MO 4 Polera Vid behov Expedition* Dammtorka 1 DT 2 Reception** Moppa 0,5 till 2 MO 2 Kontor**** Polera Vid behov 2 Omklädningsrum** 2 Dammtorka 1 DT Korridor Moppa 4 MO Maskinskura 1 MN 4 Polera Vid behov WC Dammtorka 1 DT 4 WC med dusch Moppa 2 till 7 M O 4 WC/RWC med bad Polera Vid behov 4 WC/RWC med skölj Maskinskura Vid behov 4 Personal-WC 4 Dusch 4 Tvättrum 4 4 * Expedition, 1 g moppning ** Manöverrum, reception, omklädningsrum, 2 ggr moppning *** Pentry, röntgenrum, medicin-/desinfektionsrum 3 ggr moppning **** Kontor, varannan vecka ***** Beredningskök, matsal, undersöknings-/behandlingsrum, provtagningsrum, väntrum, beredning, 5 ggr moppning 33

34 5.6 Vårdavdelningar metoder och frekvenser Lokaler Metoder/golv Frekvens ggr/vecka Antal storstädnin gar per 4 år Vårdrum > 4 patienter Dammtorka 1 DT 4 Vårdrum 1 patient 4 Vårdrum 1 patientisolering Moppa 5 till 7 MO** Vårdrum 2 patienter 4 Vårdrum 2 patientisolering Polera Vid behov 4 Vårdrum 3 patienter 4 Vårdrum 4 patienter Maskinskura Vid behov 4 Undersöknings-/behandlingsrum 4 Förrum/sluss 4 Isoleringsrum****** 4 Dialysrum****** 4 Förlossningsrum 4 Sterilrum* 4 Matrum och dagrum Dammtorka 1 DT 4 Kök Moppa 5 MO 4 Beredningskök Polera Vid behov 4 Diskrum 4 Förberedelserum Dammtorka 1 DT 4 Medicin-/desinfektionsrum*** Moppa 3 till 5 M O 4 Polera Dammtorka Vid behov Sköljrum Moppa 5 MO 4 Expedition* Reception**** Polera Dammtorka Moppa 1 DT Vid behov 0,5 till 1 DT 0,5 till 2 MO Kontor***** Polera Vid behov 2 Dammtorka 1 MN och Moppa Korridor 4 MO 4 Polera Vid behov Maskinskura WC Dammtorka 1 DT 4 WC med dusch******* Moppa 1 DT 2 till 7 MO** WC/RWC med bad Polera Vid behov 4 WC/RWC med skölj Maskinskura Vid behov 4 Personal-WC 4 Dusch 4 Tvättrum ** Helgöppna avdelningar städas 7 dagar/vecka, övriga 5 dagar/vecka *** Medicin-/desinfektionsrum, 3 ggr moppning **** Reception, 2 ggr moppning ***** Kontor, städning varannan vecka ****** för dessa rum gäller speciella anvisningar 34

35 5.7 Operationsavdelning/Sterilcentral metoder och frekvenser Lokaler Metoder/golv Frekvens ggr/vecka Antal storstädnin gar per 4 år Operationssal* 4 Sluss Dammtorka 1 DT 4 Korridor Moppa 5 MO 4 Förberedelserum Maskinskura 1 MN och 4 MO 4 Tvättrum Polera Vid behov 4 Expedition Dammtorka 0,5 till 1 DT 2 Kontor** Moppa 0,5 till 1 MO 2 Polera Vid behov Sterilrum Dammtorka 1 DT 4 Sköljrum Moppa 5 MO 4 Uppvaknings-/övervakningsrum Polera Vid behov 4 Sköljrum Dammtorka 1 DT 4 Diskrum Moppa 5 MO 4 Polera Vid behov Förberedelserum Dammtorka 1 DT 4 Medicin-/desinfektionsrum Moppa 3 till 5 M O 4 Polera Vid behov Dammtorka 1 DT Varuintag Moppa 2 MO 2 Polera Vid behov Dammtorka 1 DT Apparatrum Moppa 1 MO 4 Polera Vid behov Inlämning Dammtorka 1 DT 2 Utlämning Moppa 5 MO 2 Polera Vid behov * Operationssal, enligt speciella rutiner. Det kan ingå x antal mellanstädningar respektive slutstädningar per dag. ** Kontor, städning varannan vecka 35

36 Bilagor Bilaga 1 Introduktion till städkvalitet enligt SS :2012 Blanketter för kvalitetsgranskning SS :2012: E Kvalitetsprofiler F Utvärderingsschema G Kontrollrapport för lokaler Kort introduktion till SS Städkvalitet Mätsystem för bedömning av städkvalitet Inledning System för fastställande och bedömning av städkvalitet. I Sverige betecknas den SS Denna standard används för att i förväg beskriva och i efterhand utvärdera städkvaliteten i en given lokal oberoende av vilka städsystem, frekvenser eller metoder som används. Utvärderingen ska ske omedelbart efter utförd städning. Standarden kan användas i alla typer av byggnader och lokaler. Kvalitetsnivåerna relateras till lokalstorlekar. Standarden gäller enbart för daglig städning. Standarden omfattar inte kontroll av städrelaterade serviceuppgifter som till exempel påfyllning av toalettartiklar, blomsterskötsel, påfyllning av kaffeautomater. Sådana uppgifter regleras i städavtal. Viktiga delar av standarden Kvalitetskraven Kvalitetskraven på resultatet städningen eller om man så vill kraven på renhet i lokalerna, delas in i sex nivåer från 0 till 5, där 5 är ger den högsta kvaliteten och 0 den lägsta. Kvalitetskraven avser förekomsten av två typer av smuts, dels smuts från skräp, lös smuts, damm och fläckar (föroreningsgrupp 1), dels ytsmuts av typen nedtrampad smuts och halkmärken (föroreningsgrupp 2). Inom varje kvalitetsnivå anges en gräns för hur mycket smuts av de två olika typerna som får finnas i en lokal för att städkvaliteten ska anses uppfylld. Det är svårare att städa t ex ett skrivbord belamrat med papper än ett som är obelamrat. Av detta skäl accepteras inom samma kvalitetsnivå något flera smutsanhopningar på svårtillgängliga ytor. De ytor som anses vara svårtillgängliga redovisas i SS punkt 4.1, tabell 1. Alla andra ytor än dessa anses vara tillgängliga. Lokalgrupper Kontrollen av städkvaliteten organiseras så att man sorterar upp alla lokaler som ska städas i lokalgrupper. Inom samma lokalgrupp ska kvalitetskraven på städresultaten vara identiska. Det betyder att det i samma städobjekt kan förekomma ett antal lokalgrupper. Urval av lokaler som ska kontrolleras Urvalet av de lokaler som ska kontrolleras inom en lokalgrupp görs efter en i standarden angiven statistisk metod. Beroende på hur många lokaler det finns i en lokalgrupp och på hur säker man vill vara på att kontrollen verkligen speglar städresultatet ska man välja ut ett visst antal lokaler för kontroll. Om antalet lokaler i en lokalgrupp är litet ska samtliga lokaler i lokalgruppen kontrolleras. Denna kontrollkvalitet anges med s.k. kvalitetsgräns (AQL-nivå). 36

37 Kvalitetsgräns (AQL) AQL anger kvalitetsgräns för acceptans, dvs. den nedre gränsen för vilken kvalitet av städningen anses vara tillräcklig bra. Det betyder att kvaliteter bättre än AQL med stor sannolikhet bör godkännas, AQL kan till exempel vara 4,0 % (4,0 % = 0,04 = "4 av 100"). Detta innebär att det är acceptabelt att 4,0 % av lokalerna inte uppfyller avtalad kvalitet. Provtagningsplanerna som används i standarden innebär att en städ leverantör som håller en angiven kvalitet lika med det valda AQL får med stor sannolikhet kvaliteten godkänd. Rekommendationer för AQL värden AQL värde Rekommendation 2,5 % AQL 2,5 % används i lokaler med extremt höga krav på städkvalitet som till exempel lokaler för elektronik-, läkemedel- och livsmedelsproduktion eller liknande. 4,0 % AQL 4,0 % används i lokaler med höga krav på städkvalitet som till exempel konferens- och möteslokaler, representationslokaler, toaletter, omklädningsrum m.m. 6,5 % AQL 6,5 % används i lokaler med normala krav på städkvalitet som till exempel kontor, klassrum, korridorer, trappor, kapprum eller liknande. 10,0 % AQL 10,0 % används i lokaler med låga krav på städkvalitet som till exempel arkiv, förråd m.m. Godkänd eller underkänd städkvalitet (Acceptanstal, Ac) och avvisningstal, Re) Den valda AQ-nivån ger också uppgift om hur många av de för kontroll utvalda lokalerna som måste vara godkända,(acceptanstal, Ac) för att städkvaliteten som helhet, d.v.s. i alla lokaler i lokalgruppen ska vara godkänd. Omvänt ger den valda AQ-nivån också uppgift om vid vilket antal underkända lokaler som leder till att städkvaliteten i alla lokaler i lokalgruppen är underkänt. Normal, reducerad och skärpt kontroll Om de normala kontrollerna visar att städkvaliteten är underkänd ett visst antal gånger efter varandra, föreskriver standarden att ett ökat antal lokaler ska kontrolleras, s.k. skärpt kontroll. Om de normala kontrollerna däremot visar att städkvaliteten är godkänd ett visst antal gånger så kan antalet kontrollerade lokaler minska, s.k. reducerad kontroll. Dessutom finns detaljerade regler för när man ska övergå från skärpt kontroll till normal kontroll igen och när man ska övergå från reducerad kontroll till normal. 37