Sverige det nya matlandet. Uppdaterad handlingsplan Nya jobb genom god mat och upplevelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sverige det nya matlandet. Uppdaterad handlingsplan Nya jobb genom god mat och upplevelser"

Transkript

1 Sverige det nya matlandet Uppdaterad handlingsplan Nya jobb genom god mat och upplevelser

2 Produktion Landsbygdsdepartementet Artikelnr L Foto Omslag: Ulf Huett Nilsson, Alexsander Raus, Elima Mwinyipembe Omslag, insida: Anna-Karin Nyman Inlaga, sid 3: René Guthof sid 5: René Guthof, Peter Eriksson /Johnér sid 7: Roine Magnusson/Johnér, Erika Stenlund sid 8: Anna-Karin Nyman, René Guthof sid 11: Lena Granefelt /Johnér, Håkan Hjort/Johnér sid 13: René Guthof sid 17: Miriam Preis, Josefine Liew Tryck Davidsons Tryckeri, december 2010

3 Handlingsplan för Sverige det nya matlandet För ungefär två år sedan lanserade jag visionen Sverige det nya matlandet som handlar om att Sverige ska bli bäst i Europa på mat. Det är en vision om god mat, god djurhållning och upplevelser i världsklass. Genom att använda dessa våra fördelar kan vi skapa fler jobb och tillväxt i hela Sverige. Tankarna och idéerna fick ett varmt välkomnande när de presenterades. Förra året presenterade jag en handlingsplan för hur målet, att Sverige ska bli Europas nya matland, ska nås. Handlingsplanen har fem fokusområden: Offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurang. Visionen kan bara bli verklighet om vi jobbar med alla fem fokusområden. Men det finns ett område som är grundläggande och det är primärproduktionen. Utan duktiga bönder som producerar alla fina råvaror faller övriga delar i visionen. Regeringen har kommit överens om att under mandatperioden halvera momsen för restaurang- och cateringtjänster, från 25 till 12 procent. Det skulle betyda många nya jobb i restaurangbranschen. Sedan handlingsplanen presenterades 2009 har mycket hänt. Genom en uppdaterad handlingsplan vill jag nu peka på något av det som har skett under de senaste två åren och visa vart vi är på väg. Sverige sjuder av entreprenörer, företagare, matproducenter, turistentreprenörer och visionärer som redan i dag bidrar till förverkligandet av visionen i landsbygd som i stad. Det är alla dessa människor som är hjärtat i Sverige det nya matlandet. Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister

4 Fler jobb i hela landet Tillväxt och jobb i hela landet är en av regeringens främsta prioriteringar. Regeringen har gjort stora insatser för att öka sysselsättningen, förbättra företagsklimatet och att främja nya företag. Sverige det nya matlandet är regeringens vision för att skapa tillväxt och fler jobb genom framför allt satsningar på mat i kombination med turism. Tillsammans med en växande turistnäring är råvaruproduktion och livsmedelssektorn av stor betydelse för landsbygden. Det är entreprenörer med mod att förverkliga sina idéer som skapar vårt framtida välstånd och därför är det nödvändigt att regeringen fortsätter att arbeta med att förbättra företagens villkor. Sverige har många styrkor som kan göra oss till Europas nya matland. Långa vår- och sommarkvällar i kombination med de kalla nätterna ger frukt och grönsaker en unik smak. I de kalla vattnen utanför den svenska västkusten finns världens bästa skaldjur. Svenska producenter har kommit långt när det gäller djurskydd och miljötänkande, vilket ger oss friska djur och fräscha råvaror fria från restprodukter. I Sverige finns också unika råvaror, som till exempel det vilda köttet, bär och svamp liksom tillagningsmetoder som är typiska för Norden och Sverige. Sverige har därtill en fantastiska natur, varifrån mycket av det unika med det svenska köket kommer. Svensk natur kan ge många upplevelser i kombination med mat. Sverige det nya matlandet måste byggas underifrån. Ur människors intresse för mat och engagemang i vad vi äter och hur vi tillagar det. Engagemanget är hos många svenskar redan i dag stort, kanske större än någonsin. Det är de styrkorna som vi nu ska bygga vidare på genom Sverige det nya matlandet, för att på så sätt skapa jobb och tillväxt i hela landet. Verktyg för att förverkliga visionen Arbetet med Sverige det nya matlandet är uppdelat i fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, livsmedelsförädling, matturism och restaurangbranschen. Alla delar behövs för att förverkliga visionen men det är primärproduktionen som utgör grunden. Sverige det nya matlandet är ett unikt arbete som bedrivs över ett stort antal ämnesområden. Den löpande verksamheten på Landsbygdsdepartementet genomsyras av arbetet med att förverkliga visionen Sverige det nya matlandet, inom alla olika fokusområden. Det görs satsningar på att förbättra maten inom offentlig sektor och Livsmedelsverket arbetar kontinuerligt med denna fråga. Landsbygdsdepartementet jobbar också kontinuerligt med åtgärder inom djurskydd och djurhållning, där regeringen bland annat har initierat ett arbete med att modernisera djurskyddslagstiftningen. För att se över hur konkurrenskraften i primärproduktionen kan stärkas har Landsbygdsdepartementet sammankallat en högnivågrupp. Ett regeringsuppdrag har tilldelats Konkurrensverket som ska se över konkurrensen i livsmedelskedjan. Landsbygdsdepartementet jobbar också med exportfrämjande åtgärder genom branschprogrammet Food From Sweden. 2

5 Därtill satsas det på småskaligt kustnära fiske och det ingår i Jägareförbundets allmänna uppdrag att de ska bidra till att bland annat främja viltkött som ett steg i Sverige det nya matlandet. Det är några åtgärder som visar prov på vad som görs för att Sverige ska utvecklas till det nya matlandet. Förutom nämnda exempel på den löpande verksamheten inom ramen för visionen, följer här ytterligare några delar: Landsbygdsprogrammet omfattar 36 miljarder kronor fördelat på sju år och finansieras till hälften med pengar från EU och till hälften med pengar från svenska staten. Programmets syfte är att skapa jobb och tillväxt på den svenska landsbygden. Pengarna kan bland annat användas till kompetensutveckling av företagare och för att stödja förädling, logistik, distribution och marknadsföring av småskalig livsmedelstillverkning och utveckling av företag inom mat och turism. Mellan 2007 och 2009 gick 274 miljoner kronor från Landsbygdsprogrammet till aktiviteter inom ramen för Sverige det nya matlandet. Från och med 2010 gjordes en omfördelning som gör att ytterligare 160 miljoner kronor finns att tillgå fram till Om aktiviteter inom ramen för visionen fortgår, visar beräkningar att ytterligare ungefär 600 miljoner kronor i Landsbygdsprogrammet kommer att användas till att förverkliga Sverige det nya matlandet fram till Även inom Fiskeprogrammet finns åtgärder för att skapa sysselsättning och utveckling på landsbygden. 3

6 Basen är goda fiskbestånd och ett hållbart nyttjande av naturresurserna och åtgärder inom ramen för programmet ska även bidra till detta. Större delen av fiskerinäringen, såväl yrkesfiske, fritidsfiske, som vattenbruk och beredningsindustri, är lokaliserad till landsbygden. Därmed finns stor potential att bidra till utvecklingen av visionen. Fiskeprogrammet omfattar cirka 900 miljoner kronor över sju år. Av de 224 miljoner kronor som har beviljats i stöd under är bedömningen att drygt 77 miljoner kronor har gått till insatser som bidrar till uppfyllandet av visionen Sverige det nya matlandet. En livsmedelsstrategi för hela Sverige är en viktig komponent i arbetet med Sverige det nya matlandet. Mellan 2007 och 2010 har regeringen satsat 162 miljoner kronor på strategin som har gett goda resultat. I strategin ingår insatser för att främja en ökad innovationsgrad och kompetensutveckling inom sektorn, insatser för mer utvecklade logistiklösningar för transport mellan olika aktörer, insatser för export av livsmedel samt insatser för att öka dialogen mellan sektorns representanter. Ytterligare satsningar inom ramen för livsmedelsstrategin syftar till att tillgodose konsumenternas efterfrågan på ekologiska livsmedel. En av regeringens viktigaste insatser för att skapa fler jobb och tillväxt under mandatperioden är arbetet med regelförenklingar för att minska företagens kostnader för administration. Om reglerna utformas på ett enklare och mer ändamålsenligt sätt kan företagarna ägna mer tid och resurser till att driva och utveckla sin verksamhet så att företagen kan växa och anställa. Regeringen arbetar aktivt med lagar och regler, uppdrag till myndigheter och andra styrmedel som bidrar till att uppnå visionen Sverige det nya matlandet. På Landsbygdsdepartementets områden har regelbördan hittills minskat med 36 procent. Eftersom målsättningen om minskad administrativ börda om 25 procent till år 2010 redan är uppnådd inom Landsbygdsdepartementets område så arbetar departementet nu vidare med ett nytt och mer ambitiöst mål. Landsbygdsdepartementets mål är att de administrativa kostnaderna ska ha minskat med 50 procent inom Landsbygdsdepartementets områden till Visit Sweden, Exportrådet och Jordbruksverket har fått ett femårigt uppdrag att skapa en kommunikationsplattform för Sverige det nya matlandet. Uppdraget innebär att utveckla verktyg som grafisk profil och webbplats samt att samordna berörda aktörer, kanaler och budskap. Uppdraget handlar också om att sprida kunskap om visionen samt att bidra till att marknadsföra svensk mat och måltidsupplevelser. Offentlig mat Den mat som serveras inom den offentliga sektorn är en fråga som engagerar många både dem som äter maten men även personal, släkt och vänner. Måltiderna som serveras våra barn i skolan, till gamla och 4

7 sjuka är en viktig del av visionen Sverige det nya matlandet. Den svenska modellen med kostnadsfri skolmat till alla barn i grundskolan är något som är unikt i världen. Skolrestaurangen kan ses som ett växthus för morgondagens konsumenter, gäster, företagare och entreprenörer. Den goda måltiden inom offentlig sektor bör vara en självklarhet för våra barn, sjuka och äldre. Mål Mat som serveras inom den offentliga sektorn ska genomsyras av kvalitet och matglädje Öka förutsättningarna för små och medelstora företag att lägga anbud på marknaden för offentlig upphandling Mat ska serveras i en miljö och i en omgivning som är tilltalande Vad har gjorts och vad händer framöver? För att lyfta frågan om den goda måltiden inom offentlig sektor så har Landsbygdsdepartementet arbetat brett. En hearing arrangerades i juni 2010 för att synliggöra hinder och möjligheter för att förbättra måltiden inom offentlig sektor och för att få underlag till framtida åtgärder. Sedan 2010 står det inskrivet i skollagen att maten som serveras i skolan ska vara näringsriktig. Miljöstyrningsrådet arbetar för närvarande blan annat med att förbättra förutsättningarna för att upphandla bra mat inom offentlig sektor och för att höja kunskapsnivån och förbättra informationen kring området offentlig upphandling av mat. Miljöstyrningsrådet arbetar tillsammans med Visit Sweden för att skapa en webbaserad informationsportal som ska sprida goda exempel och hjälpa kommunerna i deras upphandlingar av mat. Livsmedelsverket ska i samarbete med andra berörda 5

8 myndigheter arbeta för att höja kompetensnivån på kostområdet inom skolan och äldreomsorgen. Dessutom ska Livsmedelsverkets arbete med att ta fram råd för bra mat inom äldreomsorgen intensifieras. Livsmedelsverket arbetar också för att sprida kännedom om certifieringen av skolmat bland landets skolor. Det finns pengar att söka hos Jordbruksverket för projekt som syftar till att höja kompetensen inom offentlig sektor på området offentliga måltider och offentlig upphandling av mat. Ett av dessa projekt är Fokus Matglädje som Hushållningssällskapens förbund driver och erbjuder utbildningar där kostenheter och måltidspersonal kan välja kompetensfördjupning. Det är viktigt att visa på de goda exempel som finns runt om i landet, exempelvis skolor som har lyckats utveckla måltiden till att bli en uppskattad, god och nyttig del av dagen. Det finns många bra exempel på skolrestauranger som serverar eleverna god och nyttig mat som de gärna äter. Engagemang och kunskap i alla led och på alla nivåer är förutsättningar för att den goda måltiden inom offentlig sektor ska kunna utvecklas. Det är angeläget att kunna ge förutsättningar till att inspirera och höja kunskapen hos kockar och övrig personal i köket samt att uppgradera kostchefernas roll. Det handlar också om att skapa engagemang för måltiden inom vård och skola. För att kunna utveckla måltiden krävs ett samarbete över gränserna och en yrkesstolthet hos dem som ska utföra arbetet. Det krävs också nätverk och samverkan i alla led. Primärproduktion Sverige det nya matlandet börjar hos primärproducenten. En stark och konkurrenskraftig primärproduktion är en förutsättning för att visionen ska bli verklighet. Visionen bygger på att det i Sverige produceras livsmedel av god kvalitet. Svenska råvaror, våra bär och frukter, fisk och skaldjur är unika och håller hög kvalitet. Miljömedvetandet hos våra producenter är stort och det finns en restriktivitet kring användandet av bekämpningsmedel, vilket bland annat beror på god kunskap hos bönderna i kombination med ett kallt klimat som skadedjuren inte trivs i. Omsorgen om våra djur och friheten från många av de sjukdomar, till exempel salmonella, som finns på kontinenten, är ytterligare en faktor som gör att svenska livsmedel håller en hög kvalitet. Målsättningen för fisket är att yrkesfisket, fritidsfisket, vattenbruket och fiskeribranschen ska bidra till att skapa arbete, välfärd och levande kust- och insjösamhällen. Förutsättningen för att det ska lyckas är att allt fiske bedrivs resurseffektivt och miljömässigt hållbart, med effektiva fiskeregler och selektiva fångstredskap. Det är angeläget att utveckla möjligheten att bruka de naturresurser som finns inom de gröna näringarna. Resurserna ska nyttjas för att skapa tillväxt och arbetstillfällen i hela landet. Nyttjandet ska ske på ett miljömässigt hållbart sätt med högt ställda etiska krav. En effektiv livsmedelskedja med ett väl fungerande handelsled och en god distribution av varor är centralt för att utveckla Sverige det nya matlandet. Utvecklade 6

9 distributionskanaler är särskilt viktiga för småskaliga producenter att nå ut med sina varor i handeln och till restauranger. Medvetenheten bland konsumenter om mervärden i svenska livsmedel ska vara hög och konsumenter ska ha verktyg och förutsättningar att välja mat med mervärden. Att ge bra förutsättningar för svensk primärproduktion inom de gröna näringarna är därför avgörande för att Sverige ska kunna bli Europas nya matland. Mål Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att vara primärproducent av livsmedel i Sverige Produktionen av livsmedel ska öka i Sverige och lönsamheten inom primärproduktionen ska öka Regelförenklingarna för primärproducenter ska bidra till Landsbygdsdepartementets övergripande mål om minskad administrativ börda med 50 procent fram till 2014 Primärproducenter av livsmedel ska ha konkurrensvillkor likvärdiga med dem som kollegorna i resten av Europa har De gröna näringarna ska vara attraktiva som arbetsplats för unga människor Vad har gjorts och vad händer framöver? Regeringen arbetar målmedvetet med att stärka förutsättningarna för ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som präglas av öppenhet och mångfald. Regelförenklingsarbetet inom primärproduktionen ska bidra till Landsbygdsdepartementets övergripande regelförenklingsmål om en minskad administrativ börda med 50 procent fram till Regeringen har tillsatt ett regelråd som ska granska 7

10 8

11 alla lagförslag så att de är så enkla som möjligt för företagarna att förstå och använda. Landsbygdsdepartementet arbetar för att primärproducenter av livsmedel ska ha konkurrensvillkor som är likvärdiga med dem som kollegorna i resten av Europa har. Som ett led i detta slopades skatten på handelsgödsel den 1 januari 2010 i syfte att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Konkurrensvillkoren för svensk primärproduktion ska förbättras. Förstärkt rådgivning till primärproducenter om regler, stöd och åtgärder för ökad lönsamhet samt förbättrade administrativa rutiner och administrativt stöd är några exempel på hur konkurrensvillkoren kan förbättras. I detta arbete ingår även regeringens ambition att Sverige ska ha de snabbaste utbetalningarna av olika EU-stöd i förhållande till övriga EU. En annan del är att de åtgärder i Landsbygdsprogrammet som bidrar till primärproduktionens konkurrenskraft ska nyttjas effektivt. De landsbygdsföretag som vill bredda sin verksamhet ska ha den möjligheten. Medel och åtgärder för detta finns dels i Landsbygdsprogrammet dels i Fiskeprogrammet. Det ska finnas goda förutsättningar för ökad produktion av livsmedelsråvaror i Sverige och ökad lönsamhet inom primärproduktionen. Detta, tillsammans med en ökad förädlingsgrad av svenska livsmedelsråvaror, är viktiga aspekter för en konkurrenskraftig primärproduktion i Sverige. Regeringen avser att fortsätta arbeta målmedvetet för att göra mervärden i den svenska primärproduktionen allmänt kända i Sverige och utomlands. Regeringens forskningspolitiska proposition innebär att forskningen kring de gröna näringarna förstärks med drygt 400 miljoner kronor. Regeringen kommer även fortsättningsvis att framhäva vikten av forskning, utveckling, utbildning och innovationer som en förutsättning för att produktionen ska kunna bedrivas hållbart utifrån ett miljöperspektiv och att produktionsförutsättningar ska förbättras. Europeiska fiskerifonden är viktig för att bidra till förverkligandet av visionen. Investeringar i primärproduktion i form av yrkesfiske och vattenbruk är stödberättigande inom fonden. Dessutom kan branschgemensamma projekt som syftar till att uppnå bättre arbetsförhållanden inom sektorn stödjas liksom utvecklandet av nya och innovativa tekniker inom produktionssektorn. Det finns även stöd till ett stort antal miljöåtgärder som är viktiga för fiskresursen. Regeringen arbetar strategiskt för att stärka Sveriges landsbygd. Under året presenterades en uppdatering av regeringens landsbygdsskrivelse i form av en skrift med 156 åtgärder som stärker utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Infrastrukturpropositionen utgör en annan del i det arbetet. Sänkta kontrollavgifter för de minsta slakterierna är ytterligare en annan del. Detta har fått till följd att antalet små slakterier har ökat. Totalt har 28 nya små slakterier godkänts under 2008 och Totalt finns i dag 44 godkända små slakterier. 9

12 Förädlad mat Livsmedelsförädlingen är Sveriges fjärde största industriarbetsgivare och är en sektor med stor geografisk spridning som därmed är en av de viktigaste sektorerna för att det ska finnas jobb i hela landet. Olika livsmedelsföretag har olika förutsättningar. I Sverige finns många framgångsrika företag som erbjuder konsumenter högkvalitativ, förädlad mat och som jobbar med innovationer och vidareutveckling av livsmedelsprodukter. Här finns mindre företag som vill bevara och utveckla en småskalig eller hantverksmässig tillverkning och givetvis alla de företag som befinner sig däremellan. Stora företag inriktade mot innovation och utveckling är viktiga beståndsdelar av Sverige det nya matlandet, precis som de småskaliga och hantverksmässiga företagen. Den småskaliga livsmedelsproducenten, genom exempelvis gårdsnära förädling och matförsäljning, kan i sig vara en turistmagnet som tillför en extra dimension. Mål Det ska vara enkelt, lönsamt och roligt att vara livsmedelsföretagare i Sverige Lönsamheten bland livsmedelsföretagen ska öka Antalet livsmedelsföretag ska öka med 20 procent till 2020 Livsmedelsexporten ska fördubblas till Från dagens cirka 50 miljarder kronor till 100 miljarder kronor Livsmedelsexporten ska vara en av Sveriges mest betydande exportsektorer Det ska finnas tillgång till duktig och utbildad personal som behärskar mathantverket Fler företag inom gruppen små- och medelstora företag ska bidra till exporttillväxten Vad har gjorts och vad händer framöver? Det är regeringens ambition att det ska finnas förutsättningar för att de företag som vill också ska ha möjlighet att växa och bli större, för att en dag erövra exportmarknader. Regeringen kommer även fortsättningsvis att ge livsmedelsföretagen de förutsättningar som krävs för att de ska vara i framkant vad gäller att utveckla nya högförädlade, innovativa och klimatsmarta livsmedel som stämmer överens med konsumenters efterfrågan. I samband med budgetpropositionen för 2008 sjösattes regeringens satsning En livsmedelsstrategi för hela Sverige. Satsningen innebar fokus på livsmedelsproducenter, med bland annat strategiska samtal mellan näringen och regeringen. Livsmedelsstrategin har mellan innefattat 162 miljoner kronor, varav en pott motsvarande 74 miljoner kronor har avsatts för att främja innovation och mat med mervärden som småskaligt, ekologiskt och närproducerat. Ett omfattande regelförenklingsarbete pågår inom livsmedelsområdet. Under 2009 minskade regelbördan med 36 procent för företag inom livsmedelsområdet, vilket motsvarar en kostnadsminskning på 3 miljarder kronor. Som tidigare nämnts, avser Landsbygdsdepartementet att fortsätta regelförenklingsarbetet, både i Sverige och i övriga EU. Det är viktigt med satsningar 10

13 på forskning och utveckling inom livsmedelsområdet. I regeringens forskningspolitiska proposition aviserades ett livsmedelsforskningsprogram vid Formas och Vinnova, samfinansierat med näringslivet, som nu är genomfört. Programmet omfattar 200 miljoner kronor över en femårsperiod. Sverige arbetar aktivt för att öka frihandeln och motverka protektionism för att säkra en konkurrenskraftig livsmedelssektor. De satsningar som har gjorts på exportfrämjande åtgärder har varit framgångsrika och det har gått bra för livsmedelsföretagen på exportmarknaden. Under mandatperioden har satsningarna på export av livsmedel ökat med 300 procent och de uppgår nu till 20 miljoner kronor. Med satsningen på Sverige det nya matlandet vill regeringen även att konsumenter i andra länder ska vara medvetna om mervärden i mat från Sverige samt ha kännedom och förtroende för våra produkter och processer. Det är viktigt att uppmuntra mindre företag att våga satsa på export. Regeringen vill också använda sig av Sveriges utlandsmyndigheter för att visa upp svenska livsmedel och deras potential utomlands. Landsbygdsdepartementet ser, tillsammans med Utrikesdepartementet, för närvarande över hur ett sådant arbete ska gå till. Småskalig livsmedelsförädling är ett viktigt komplement till både yrkesfiske och vattenbruk, eftersom en breddad verksamhet minskar sårbarheten. Här finns en stor potential. Flertalet fiskare och vattenbruksföretagare kombinerar sin fiskeverksamhet med beredning, försäljning av förädlade produkter över disk eller restaurangverksamhet. Det är viktigt att det finns utrymme för insatser som syftar till att skapa möjligheter för diversifiering inom det småskaliga fisket, vilket ger fiskeföretagaren en möjlighet till exempelvis 11

14 utveckling av förädling eller turism och som i sin tur skapar tillväxt. Det är också viktigt att skapa mötesplatser där småskaliga företagare, grossister, krogbranschen, restaurangskolor och turistnäringen kan träffas. Ett exempel är att hitta former för att lyfta den samiska mattraditionen där renkött är en unik tillgång. Samisk mattradition kan bli en unik kulinarisk spjutspets i Sverige det nya matlandet. Dessutom är det angeläget att se över hur distribution och försäljning av viltkött till förädlingsledet, butik och restaurang fungerar. Matturism För många är god mat en betydelsefull del av semestern. Maten kan också bli ett semestermål i sig, särskilt i kombination med en naturupplevelse. Sverige har en speciell natur, som för många utländska turister uppfattas som väldigt exotisk. Från Norrlands djupa skogar till Skånes slätter finns ovanliga och vackra miljöer. Allemansrätten gör också att det är lätt att ta sig ut i naturen. Upplevelsen av naturen och maten förstärker varandra. Sverige har unika möjligheter till naturturism, där man både kan spåra älg eller lodjur för att därefter avsluta dagen med en picknick i skogen eller där man kan hyra cykel och få en karta som visar bra kaféer och restauranger att stanna vid längs vägen, där man kan sitta och njuta av naturen. Även fritidsfisket kan locka fler turister som vill njuta av lugn och ro kombinerat med spänning. Genom att locka hit internationella turister finns en stor potential för företag att växa och att diversifiera sin verksamhet. Mål Antalet övernattningar på landsbygden ska öka med 20 procent till 2020 Diversifiering ska vara en möjlighet för företagare som vill detta och Landsbygdsprogrammets medel ska nyttjas effektivt för att främja diversifiering Öka kännedomen om svenska råvaror och hur de produceras samt om svenska maträtter både inom och utom Sverige Antalet turister på landsbygden ska öka Vad har gjorts och vad händer framöver? Som tidigare nämnts finns redan i dag ett antal satsningar i Landsbygdsprogrammet som kan användas för att utveckla Sverige det nya matlandet. Det har till slutet av december 2009 beviljats närmare 760 stöd till företag eller projekt. Den hittills beviljade summan uppgår till cirka 274 miljoner kronor och den totala investeringsvolymen som dessa pengar har medverkat till uppgår till cirka 844 miljoner kronor. Projekt inom området Matturism står för cirka 62 miljoner kronor av det beviljade stödet gjorde regeringen en omfördelning av Landsbygdsprogrammets medel vilket innebär ytterligare 160 miljoner kronor mellan 2010 till 2013 för att utveckla Sverige det nya matlandet. Exempel på insatser som har genomförts eller som pågår med stöd från Landsbygds- 12

15 13

16 programmet är investeringar i lokaler och maskiner, praktiskt inriktad utbildning för gårdstillverkning av ost, charkuterier etc., studieresor för att se och lära av andra i syfte att utveckla det egna företaget, utveckling av logistik och andra samverkanslösningar för att nå marknaden, projekt som knyter samman mat och turism på det lokala planet, exempelvis genom att bygga upp och utveckla nätverk mellan företagare samt mellan företag och organisationer, projekt som siktar på måltidsupplevelser inom besöksnäringen samt projekt inom det så kallade slow-food -konceptet. Redan i dag går således delar av pengarna från Landsbygdsprogrammet till att förverkliga Sverige det nya matlandet genom stöd till investeringar och till utbildningar inom mat och småskalig livsmedelsproduktion. En annan viktig fråga är att minska regelbördan, särskilt för företag som vill bredda sin verksamhet samt för små kombinationsföretag som exempelvis jobbar med både mat, turism och övernattningar. Det är angeläget att förbättra möjligheterna för småföretagandet i Sverige genom åtgärder som skapar incitament för tillväxt. Bland annat pågår en utredning som ser över möjligheterna till gårdsförsäljning av vin. Viltkött är en unik och högklassig råvara och därmed en av flera viktiga svenska produkter. I Jägareförbundets allmänna uppdrag finns inskrivet att det ska främja viltkött genom att bland annat informera om detsamma och få ut det på marknaden. Ambitionen är också att starta en arbetsgrupp inom naturturism med representanter och företagare från naturturismnäringen och myndigheter med särskild fokus på fiske- och jaktfrågor. Vår långa kust och många inlandsvatten utgör en unik resurs för fisket och vattenbruket liksom för rekreation och turism. Det är viktigt att myndigheter som jobbar med småskaligt kust- och inlandsfiske och jakt- och rennäringsföretag lyfter fram möjligheterna till diversifiering av dessa företag mot upplevelseturism av hög kvalitet och lokal förädling av högkvalitativa livsmedel. Potentialen för att fiskare och vattenbrukare ska kunna kombinera sin verksamhet med beredning, liksom med försäljning av förädlade produkter över disk eller restaurangverksamhet är stor. Det är viktigt att denna typ av kombinerad näringsverksamhet ges möjlighet till utveckling. Sametinget har på uppdrag av regeringen under det gångna året gjort två utredningar som handlar dels om samisk mat och dess roll i Sverige det nya matlandet, dels om samisk turism. Det pågår ett löpande arbete med att förbättra och tydliggöra ansökningskriterierna och förenkla ansökningsprocessen för stöd med koppling till visionen Sverige det nya matlandet. Restaurang Bra restauranger är ett skyltfönster för Sverige det nya matlandet. Antalet högklassiga restauranger är dessutom en bra indikator på hur långt vi har kommit 14

17 i arbetet med visionen. Redan i dag finns restauranger på den högsta nivån i Sverige som drivs av kockar i världsklass. Sverige ligger dessutom långt fram när det gäller design och kombinationen av god mat och snygga uppläggningar. Läckra miljöer lockar många till våra restauranger. Det finns redan i dag ett stort intresse för svensk och nordisk mat. Det är därför viktigt att skapa bra förutsättningar för restaurangbranschen att utvecklas och växa. Mål Lönsamheten för restaurangbranschen ska öka Det ska finnas högklassiga restauranger i hela Sverige Fler restauranger än i dag i Sverige ska få stjärnor i Guide Michelin Vad har gjorts och vad händer framöver? De svenska restaurangerna är en viktig del i Sverige det nya matlandet. Det är här som många utländska besökare möter det svenska köket. Bredden och mångfalden är också viktig, från vägkrog till lyxkrog, från den enklare restaurangen runt hörnet till lunchrestaurangen. Alla fyller en viktig funktion. Oavsett prisklass så är matens kvalitet av stor betydelse i respektive segment. Regelförenklingsarbetet är en viktig del i att underlätta för restaurangbranschen, att skapa mötesplatser där krögare och producenter kan mötas är en annan. Genom kunskapsutbyte och nära samarbete med näringen finns en stor potential för restaurangbranschen att utvecklas. Det handlar också om att öka bredden av restauranger som har möjlighet att använda lokala råvaror och recept. Stjärnkrogarna har en särskild betydelse i att vara en spjutspets för Sverige det nya matlandet. I detta arbete har kommunikationsarbetet med ledning av Visit Sweden en betydande roll att framhäva det som de svenska krögarna är bra på och att bidra med marknadsföringsinsatser. Matlandetpengar används också till att stödja Sveriges deltagande i tävlingen Bocuse d Or, som av många anses vara världsmästerskapet för kockar. Genom att framhäva ett starkt toppskikt av duktiga kockar finns en förhoppning om att detta ska smitta av sig till den övriga branschen men också att öka nyfikenheten på Sverige som matland. Det är betydelsefullt att möjligheter finns för att öka lönsamheten hos restaurangföretagen. Vidare utför Sveriges Lantbruksuniversitet för närvarande en översyn av utbildningar inom ramen för visionen Sverige det nya matlandet som bland annat ska syfta till att stärka det aktuella fokusområdet genom att ge vidare uppslag till vad som behöver göras. Förankring och kommunikation Sverige det nya matlandet bygger på de fem fokusområden som har presenterats tidigare. Att stärka dem är något som genomsyrar Landsbygdsdepartementets arbete. Här handlar mycket om att förbättra företagares villkor, samla och engagera näringen kring en viss fråga, hjälpa företag på traven med investeringsstöd 15

18 eller att skapa förutsättningar till diversifiering. Regeringen jobbar dessutom med några övergripande åtgärder kring Sverige det nya matlandet, där mycket handlar om att kommunicera visionen men också om att förankra den med berörda aktörer. Kommunikationsplattform Som tidigare nämnts arbetar Visit Sweden, Exportrådet och Jordbruksverket i samråd med ett stort antal aktörer och organisationer med att ta fram en strategisk kommunikationsplattform och en varumärkesstrategi. Syftet är att kunna förmedla en enhetlig bild av Sverige det nya matlandet. En strategisk kommunikationsplattform och en webbplats ska ge aktörerna verktyg för att jobba med Sverige det nya matlandet, så att alla aktörer kan dra åt samma håll. Det viktiga är att aktörernas arbete kompletterar och förstärker varandra och att det finns en enhetlig kommunikation av vad Sverige det nya matlandet står för. Kommunikationsplattformen ska stärka bilden av Sverige det nya matlandet med dess olika delar, både nationellt och internationellt. Matlandetambassadörer och Expertråd Landsbygdsdepartementet har utsett 26 regionala Matlandetambassadörer, vilket är en representant för varje landskap samt Sameland. Ambassadörerna ska sprida visionen på regional nivå och även föra fram de regionala företrädarnas idéer till regeringen. Landsbygdsministern har också utsett ett expertråd för att få hjälp med att föra Sverige det nya matlandet framåt. I rådet finns personer som är sakkunniga inom visionens respektive fokusområden. Expertrådets främsta uppgift är att agera som rådgivare till Landsbygdsministern utifrån den bransch och kompetens som personen i fråga besitter. En årlig konferens En årlig Matlandetkonferens arrangeras med start i augusti Här får intressenter och initiativtagare chansen att berätta om sina idéer kring arbetet kring arbetet med Sverige det nya matlandet. Syftet är att förankra idéer, tankar och aktiviteter och att få delaktighet och en bred uppslutning bakom visionen och samtidigt få input till hur entreprenörer, företagare och organisationer som omfattas av visionen kan bidra till att förverkliga densamma. 16

19 17

20 Landsbygdsdepartementet Stockholm

Sverige det nya matlandet. 10 000 nya jobb genom god mat och upplevelser

Sverige det nya matlandet. 10 000 nya jobb genom god mat och upplevelser Sverige det nya matlandet 10 000 nya jobb genom god mat och upplevelser Handlingsplan för Sverige det nya matlandet För ungefär ett år sedan lanserade jag visionen om att Sverige ska bli Europas nya matland.

Läs mer

Sverige det nya matlandet

Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet Matriket Österbotten, 27 september 2010 Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som

Läs mer

Sverige det nya matlandet Vårmöte 12-13 april 1011

Sverige det nya matlandet Vårmöte 12-13 april 1011 Sverige det nya matlandet Vårmöte 12-13 april 1011 Christina Nordin Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som

Läs mer

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? Sverige det nya matlandet En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? 2 Sverige det främsta matlandet i Europa Sverige är i dag kanske inte det första landet

Läs mer

Det är så otroligt viktigt för mig att få träffa alla er som jobbar och. kämpar ute i kommunerna varje dag. Ni jobbar dessutom med att hjälpa

Det är så otroligt viktigt för mig att få träffa alla er som jobbar och. kämpar ute i kommunerna varje dag. Ni jobbar dessutom med att hjälpa Tal vid prisutdelning i Ekomatsligan, 12/8 tid: ca 10-15 minuter Tack för att jag har fått komma hit! Det är så otroligt viktigt för mig att få träffa alla er som jobbar och kämpar ute i kommunerna varje

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Sverige det nya matlandet

Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet En studie av måluppfyllelse och effekter av hittills genomförda insatser Stockholm 2013-02-19 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 4 Resultat och måluppfyllelse... 4 Effekter

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag!

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag! Fiskbranschens riksförbund, Göteborg Hållbar matglädje Tid: 30 min Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180 personer anmälda. Kära vänner, tack för att jag har fått

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel Kostenheten Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY Kost- och livsmedel Kost- och livsmedel 2/5 Vision... 3 Maten och hälsan... 3 Maten och klimatet... 3 Maten och måltiden... 4 Maten och

Läs mer

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi För mer och 100 procent hållbar mat Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi Augusti 2014 Dagens situation Sverige har en lång tradition av att bedriva ett jordbruk som är skonsamt mot

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2429. Hållbar mat. Innehållsförteckning. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2429. Hållbar mat. Innehållsförteckning. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) Hållbar mat Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Förslag till riksdagsbeslut...1 Motivering...2 Sund och säker mat...3

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2011-11-25 Innovationstävling för studenter Sverige Det nya matlandet 1. Sammanfattning Skapat en helt ny innovationstävling inom svensk livsmedelsproduktion.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

2013-12-06. Framtidens mat från sjö och hav

2013-12-06. Framtidens mat från sjö och hav Framtidens mat från sjö och hav Sverige det nya matlandet en vision om ett godare liv Foto: Smålandsbilder.se Vi ska vara ett matland med nyskapande livskvalitet Sverige som matland: Bäst på mat i Europa

Läs mer

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner STRATEGISK PLATTFORM För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Foto denna sida: Elise Nilsson Foto omslag: Cecilia Smitt, Carolina

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Landsbygdsprogrammet Företag- och projektstöd

Landsbygdsprogrammet Företag- och projektstöd Landsbygdsprogrammet Företag- och projektstöd 1 Fokusområden Prioriteringar Prioriteringar och fokusområden i landsbygdsprogrammet 1 Kunskapsöverföring och innovation 2 Lönsamhet, konkurrenskraft i jordbruket

Läs mer

J v EKONOM ISTYRN INGSVERKET

J v EKONOM ISTYRN INGSVERKET J v EKONOM ISTYRN INGSVERKET Remissvar l/l Datum 2015-06-17 ESV D nr 3.4-332/2015 Handläggare Tomas Kjerf Ertdatum 2015-03-24 Er beteckning N2015/219/J Attraktiv, innovativ och hållbar- strategi för en

Läs mer

Livsmedel i Halland. En kreativ process pågår!

Livsmedel i Halland. En kreativ process pågår! Livsmedel i Halland En kreativ process pågår! En bred uppslutning av representanter från livsmedelskedjan har varit med att sätta igång ett handlingsprogram för livsmedel i Halland. Det du kan titta på

Läs mer

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Handlingsplan för svenskt vattenbruk Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Program 10.00 Välkomna och kort bakgrund, Niclas Purfürst, avdelningschef Landsbygdsavdelningen, Jordbruksverket 10.15 Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket med värden för världen Skogsriket är regeringens plattform som skogssektorn kan ta avstamp ifrån för att lyfta och skapa ökad lönsamhet för

Läs mer

Följ med oss på resan till framtidens kommun

Följ med oss på resan till framtidens kommun Följ med oss på resan till framtidens kommun Handlingsprogram för Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun vill ha ditt förtroende att fortsätta ta ansvar för utveckling

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE

SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE 1. STÄLLNINGSTAGANDE: I SKÅNE SKA MATENS VÄRDE VARA HÖGT Innovation och samverkan Kommunikation Kvalitet Konkurrenskraft

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat

MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat Rapport 7 augusti 2010 21 åtgärder för miljösmart mat Satsning på ekologisk mat Ta fram en ny aktionsplan för ekologisk konsumtion och produktion.

Läs mer

Helhetssyn och samverkan. Kronjuvelen i matlandet

Helhetssyn och samverkan. Kronjuvelen i matlandet Helhetssyn och samverkan Kronjuvelen i matlandet Mål Bättre hälsa Bättre miljö Bättre matupplevelser Attraktivare turistregion 1000 nya jobb på landsbygden Medel helhetssyn och samverkan En folkbildningsresa

Läs mer

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg

Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Kost & Näring 3 oktober 2012 Eva Sundberg Nationellt kompetenscentrum Projektgruppen Lena Forsman Anna-Karin Quetel Eva Sundberg Inger Stevén Regeringens

Läs mer

Mat- och måltidspolicy

Mat- och måltidspolicy Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2016-08-25 Ansvarig: Utvecklingsledare-kost Revideras: Vart 4:e år Följas upp: Mat- och måltidspolicy INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

framtidens mat i västerås

framtidens mat i västerås framtidens mat i västerås Västerås stad vill göra skillnad Framtidens mat ska främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn, ungdomar och äldre och med hänsyn till miljön och klimatet. En av mänsklighetens

Läs mer

Nominering av Värmdö till Matlandethuvudstad 2014

Nominering av Värmdö till Matlandethuvudstad 2014 1 (5) 2013-08-21 Avdelningen för landsbygd Nominering av Värmdö till Matlandethuvudstad 2014 Länsstyrelsen i Stockholm nominerar härmed Värmdö till tävlingen Årets Matlandethuvudstad. Länsstyrelsen har

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMET År 2007 startade det nuvarande nationella Landsbygdsprogrammet och gäller fram till 31 december 2013. Det övergripande målet för

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen 2012-07-03 Omvärldsspaning Mälardalen 17 200 medlemmar 1/3 av Sveriges befolkning 95 riksdagsledamöter

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

SAMMANFATTNING: FÖRSTUDIE SMAKDESTINATION HÖGA KUSTEN

SAMMANFATTNING: FÖRSTUDIE SMAKDESTINATION HÖGA KUSTEN SAMMANFATTNING: FÖRSTUDIE SMAKDESTINATION HÖGA KUSTEN HÖGA KUSTENS ERBJUDANDE Höga Kusten har alla förutsättningar att bli en smakdestination. Genom att lyfta fram sina unika smaker och de tillgångar

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Närproducerat Ystad-Österlen Det här är kort en sammanfattning

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan

Läs mer

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Innehållsförteckning Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket...

Läs mer

Projektinnehåll Work Packages

Projektinnehåll Work Packages Projektinnehåll Work Packages Matresor - Jämtland Härjedalen ii Jämtlands Matresor Innehållsförteckning Work package I - Analys och FoU - Matresor Marknadsanalyser av reseanledning Mathantverk... 1 Produkt/

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Sökt belopp

Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Sökt belopp Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Sökt belopp Minskad överproduktion i storköken Projektet handlar om att höja kompetensen inom storkök. Målet är att upprätta en struktur för kunskapsöverföring

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Missa inte din chans Horizon 2020 För detta har EU avsatt 70 miljarder euro! förverk- liga dina idéer.

Missa inte din chans Horizon 2020 För detta har EU avsatt 70 miljarder euro! förverk- liga dina idéer. sök nu! GRATIS! Missa inte din chans att utveckla din verksamhet genom att delta i ett EU-finansierat projekt. Horizon 2020 är ett EU-program som pågår mellan åren 2014 och 2020. Syftet är att stärka europeisk

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Norrbotten

Norrbotten Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i Norrbotten är i grunden positiva till en regionbildning

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen

Läs mer