Sverige det nya matlandet. Uppdaterad handlingsplan Nya jobb genom god mat och upplevelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sverige det nya matlandet. Uppdaterad handlingsplan Nya jobb genom god mat och upplevelser"

Transkript

1 Sverige det nya matlandet Uppdaterad handlingsplan Nya jobb genom god mat och upplevelser

2 Produktion Landsbygdsdepartementet Artikelnr L Foto Omslag: Ulf Huett Nilsson, Alexsander Raus, Elima Mwinyipembe Omslag, insida: Anna-Karin Nyman Inlaga, sid 3: René Guthof sid 5: René Guthof, Peter Eriksson /Johnér sid 7: Roine Magnusson/Johnér, Erika Stenlund sid 8: Anna-Karin Nyman, René Guthof sid 11: Lena Granefelt /Johnér, Håkan Hjort/Johnér sid 13: René Guthof sid 17: Miriam Preis, Josefine Liew Tryck Davidsons Tryckeri, december 2010

3 Handlingsplan för Sverige det nya matlandet För ungefär två år sedan lanserade jag visionen Sverige det nya matlandet som handlar om att Sverige ska bli bäst i Europa på mat. Det är en vision om god mat, god djurhållning och upplevelser i världsklass. Genom att använda dessa våra fördelar kan vi skapa fler jobb och tillväxt i hela Sverige. Tankarna och idéerna fick ett varmt välkomnande när de presenterades. Förra året presenterade jag en handlingsplan för hur målet, att Sverige ska bli Europas nya matland, ska nås. Handlingsplanen har fem fokusområden: Offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurang. Visionen kan bara bli verklighet om vi jobbar med alla fem fokusområden. Men det finns ett område som är grundläggande och det är primärproduktionen. Utan duktiga bönder som producerar alla fina råvaror faller övriga delar i visionen. Regeringen har kommit överens om att under mandatperioden halvera momsen för restaurang- och cateringtjänster, från 25 till 12 procent. Det skulle betyda många nya jobb i restaurangbranschen. Sedan handlingsplanen presenterades 2009 har mycket hänt. Genom en uppdaterad handlingsplan vill jag nu peka på något av det som har skett under de senaste två åren och visa vart vi är på väg. Sverige sjuder av entreprenörer, företagare, matproducenter, turistentreprenörer och visionärer som redan i dag bidrar till förverkligandet av visionen i landsbygd som i stad. Det är alla dessa människor som är hjärtat i Sverige det nya matlandet. Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister

4 Fler jobb i hela landet Tillväxt och jobb i hela landet är en av regeringens främsta prioriteringar. Regeringen har gjort stora insatser för att öka sysselsättningen, förbättra företagsklimatet och att främja nya företag. Sverige det nya matlandet är regeringens vision för att skapa tillväxt och fler jobb genom framför allt satsningar på mat i kombination med turism. Tillsammans med en växande turistnäring är råvaruproduktion och livsmedelssektorn av stor betydelse för landsbygden. Det är entreprenörer med mod att förverkliga sina idéer som skapar vårt framtida välstånd och därför är det nödvändigt att regeringen fortsätter att arbeta med att förbättra företagens villkor. Sverige har många styrkor som kan göra oss till Europas nya matland. Långa vår- och sommarkvällar i kombination med de kalla nätterna ger frukt och grönsaker en unik smak. I de kalla vattnen utanför den svenska västkusten finns världens bästa skaldjur. Svenska producenter har kommit långt när det gäller djurskydd och miljötänkande, vilket ger oss friska djur och fräscha råvaror fria från restprodukter. I Sverige finns också unika råvaror, som till exempel det vilda köttet, bär och svamp liksom tillagningsmetoder som är typiska för Norden och Sverige. Sverige har därtill en fantastiska natur, varifrån mycket av det unika med det svenska köket kommer. Svensk natur kan ge många upplevelser i kombination med mat. Sverige det nya matlandet måste byggas underifrån. Ur människors intresse för mat och engagemang i vad vi äter och hur vi tillagar det. Engagemanget är hos många svenskar redan i dag stort, kanske större än någonsin. Det är de styrkorna som vi nu ska bygga vidare på genom Sverige det nya matlandet, för att på så sätt skapa jobb och tillväxt i hela landet. Verktyg för att förverkliga visionen Arbetet med Sverige det nya matlandet är uppdelat i fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, livsmedelsförädling, matturism och restaurangbranschen. Alla delar behövs för att förverkliga visionen men det är primärproduktionen som utgör grunden. Sverige det nya matlandet är ett unikt arbete som bedrivs över ett stort antal ämnesområden. Den löpande verksamheten på Landsbygdsdepartementet genomsyras av arbetet med att förverkliga visionen Sverige det nya matlandet, inom alla olika fokusområden. Det görs satsningar på att förbättra maten inom offentlig sektor och Livsmedelsverket arbetar kontinuerligt med denna fråga. Landsbygdsdepartementet jobbar också kontinuerligt med åtgärder inom djurskydd och djurhållning, där regeringen bland annat har initierat ett arbete med att modernisera djurskyddslagstiftningen. För att se över hur konkurrenskraften i primärproduktionen kan stärkas har Landsbygdsdepartementet sammankallat en högnivågrupp. Ett regeringsuppdrag har tilldelats Konkurrensverket som ska se över konkurrensen i livsmedelskedjan. Landsbygdsdepartementet jobbar också med exportfrämjande åtgärder genom branschprogrammet Food From Sweden. 2

5 Därtill satsas det på småskaligt kustnära fiske och det ingår i Jägareförbundets allmänna uppdrag att de ska bidra till att bland annat främja viltkött som ett steg i Sverige det nya matlandet. Det är några åtgärder som visar prov på vad som görs för att Sverige ska utvecklas till det nya matlandet. Förutom nämnda exempel på den löpande verksamheten inom ramen för visionen, följer här ytterligare några delar: Landsbygdsprogrammet omfattar 36 miljarder kronor fördelat på sju år och finansieras till hälften med pengar från EU och till hälften med pengar från svenska staten. Programmets syfte är att skapa jobb och tillväxt på den svenska landsbygden. Pengarna kan bland annat användas till kompetensutveckling av företagare och för att stödja förädling, logistik, distribution och marknadsföring av småskalig livsmedelstillverkning och utveckling av företag inom mat och turism. Mellan 2007 och 2009 gick 274 miljoner kronor från Landsbygdsprogrammet till aktiviteter inom ramen för Sverige det nya matlandet. Från och med 2010 gjordes en omfördelning som gör att ytterligare 160 miljoner kronor finns att tillgå fram till Om aktiviteter inom ramen för visionen fortgår, visar beräkningar att ytterligare ungefär 600 miljoner kronor i Landsbygdsprogrammet kommer att användas till att förverkliga Sverige det nya matlandet fram till Även inom Fiskeprogrammet finns åtgärder för att skapa sysselsättning och utveckling på landsbygden. 3

6 Basen är goda fiskbestånd och ett hållbart nyttjande av naturresurserna och åtgärder inom ramen för programmet ska även bidra till detta. Större delen av fiskerinäringen, såväl yrkesfiske, fritidsfiske, som vattenbruk och beredningsindustri, är lokaliserad till landsbygden. Därmed finns stor potential att bidra till utvecklingen av visionen. Fiskeprogrammet omfattar cirka 900 miljoner kronor över sju år. Av de 224 miljoner kronor som har beviljats i stöd under är bedömningen att drygt 77 miljoner kronor har gått till insatser som bidrar till uppfyllandet av visionen Sverige det nya matlandet. En livsmedelsstrategi för hela Sverige är en viktig komponent i arbetet med Sverige det nya matlandet. Mellan 2007 och 2010 har regeringen satsat 162 miljoner kronor på strategin som har gett goda resultat. I strategin ingår insatser för att främja en ökad innovationsgrad och kompetensutveckling inom sektorn, insatser för mer utvecklade logistiklösningar för transport mellan olika aktörer, insatser för export av livsmedel samt insatser för att öka dialogen mellan sektorns representanter. Ytterligare satsningar inom ramen för livsmedelsstrategin syftar till att tillgodose konsumenternas efterfrågan på ekologiska livsmedel. En av regeringens viktigaste insatser för att skapa fler jobb och tillväxt under mandatperioden är arbetet med regelförenklingar för att minska företagens kostnader för administration. Om reglerna utformas på ett enklare och mer ändamålsenligt sätt kan företagarna ägna mer tid och resurser till att driva och utveckla sin verksamhet så att företagen kan växa och anställa. Regeringen arbetar aktivt med lagar och regler, uppdrag till myndigheter och andra styrmedel som bidrar till att uppnå visionen Sverige det nya matlandet. På Landsbygdsdepartementets områden har regelbördan hittills minskat med 36 procent. Eftersom målsättningen om minskad administrativ börda om 25 procent till år 2010 redan är uppnådd inom Landsbygdsdepartementets område så arbetar departementet nu vidare med ett nytt och mer ambitiöst mål. Landsbygdsdepartementets mål är att de administrativa kostnaderna ska ha minskat med 50 procent inom Landsbygdsdepartementets områden till Visit Sweden, Exportrådet och Jordbruksverket har fått ett femårigt uppdrag att skapa en kommunikationsplattform för Sverige det nya matlandet. Uppdraget innebär att utveckla verktyg som grafisk profil och webbplats samt att samordna berörda aktörer, kanaler och budskap. Uppdraget handlar också om att sprida kunskap om visionen samt att bidra till att marknadsföra svensk mat och måltidsupplevelser. Offentlig mat Den mat som serveras inom den offentliga sektorn är en fråga som engagerar många både dem som äter maten men även personal, släkt och vänner. Måltiderna som serveras våra barn i skolan, till gamla och 4

7 sjuka är en viktig del av visionen Sverige det nya matlandet. Den svenska modellen med kostnadsfri skolmat till alla barn i grundskolan är något som är unikt i världen. Skolrestaurangen kan ses som ett växthus för morgondagens konsumenter, gäster, företagare och entreprenörer. Den goda måltiden inom offentlig sektor bör vara en självklarhet för våra barn, sjuka och äldre. Mål Mat som serveras inom den offentliga sektorn ska genomsyras av kvalitet och matglädje Öka förutsättningarna för små och medelstora företag att lägga anbud på marknaden för offentlig upphandling Mat ska serveras i en miljö och i en omgivning som är tilltalande Vad har gjorts och vad händer framöver? För att lyfta frågan om den goda måltiden inom offentlig sektor så har Landsbygdsdepartementet arbetat brett. En hearing arrangerades i juni 2010 för att synliggöra hinder och möjligheter för att förbättra måltiden inom offentlig sektor och för att få underlag till framtida åtgärder. Sedan 2010 står det inskrivet i skollagen att maten som serveras i skolan ska vara näringsriktig. Miljöstyrningsrådet arbetar för närvarande blan annat med att förbättra förutsättningarna för att upphandla bra mat inom offentlig sektor och för att höja kunskapsnivån och förbättra informationen kring området offentlig upphandling av mat. Miljöstyrningsrådet arbetar tillsammans med Visit Sweden för att skapa en webbaserad informationsportal som ska sprida goda exempel och hjälpa kommunerna i deras upphandlingar av mat. Livsmedelsverket ska i samarbete med andra berörda 5

8 myndigheter arbeta för att höja kompetensnivån på kostområdet inom skolan och äldreomsorgen. Dessutom ska Livsmedelsverkets arbete med att ta fram råd för bra mat inom äldreomsorgen intensifieras. Livsmedelsverket arbetar också för att sprida kännedom om certifieringen av skolmat bland landets skolor. Det finns pengar att söka hos Jordbruksverket för projekt som syftar till att höja kompetensen inom offentlig sektor på området offentliga måltider och offentlig upphandling av mat. Ett av dessa projekt är Fokus Matglädje som Hushållningssällskapens förbund driver och erbjuder utbildningar där kostenheter och måltidspersonal kan välja kompetensfördjupning. Det är viktigt att visa på de goda exempel som finns runt om i landet, exempelvis skolor som har lyckats utveckla måltiden till att bli en uppskattad, god och nyttig del av dagen. Det finns många bra exempel på skolrestauranger som serverar eleverna god och nyttig mat som de gärna äter. Engagemang och kunskap i alla led och på alla nivåer är förutsättningar för att den goda måltiden inom offentlig sektor ska kunna utvecklas. Det är angeläget att kunna ge förutsättningar till att inspirera och höja kunskapen hos kockar och övrig personal i köket samt att uppgradera kostchefernas roll. Det handlar också om att skapa engagemang för måltiden inom vård och skola. För att kunna utveckla måltiden krävs ett samarbete över gränserna och en yrkesstolthet hos dem som ska utföra arbetet. Det krävs också nätverk och samverkan i alla led. Primärproduktion Sverige det nya matlandet börjar hos primärproducenten. En stark och konkurrenskraftig primärproduktion är en förutsättning för att visionen ska bli verklighet. Visionen bygger på att det i Sverige produceras livsmedel av god kvalitet. Svenska råvaror, våra bär och frukter, fisk och skaldjur är unika och håller hög kvalitet. Miljömedvetandet hos våra producenter är stort och det finns en restriktivitet kring användandet av bekämpningsmedel, vilket bland annat beror på god kunskap hos bönderna i kombination med ett kallt klimat som skadedjuren inte trivs i. Omsorgen om våra djur och friheten från många av de sjukdomar, till exempel salmonella, som finns på kontinenten, är ytterligare en faktor som gör att svenska livsmedel håller en hög kvalitet. Målsättningen för fisket är att yrkesfisket, fritidsfisket, vattenbruket och fiskeribranschen ska bidra till att skapa arbete, välfärd och levande kust- och insjösamhällen. Förutsättningen för att det ska lyckas är att allt fiske bedrivs resurseffektivt och miljömässigt hållbart, med effektiva fiskeregler och selektiva fångstredskap. Det är angeläget att utveckla möjligheten att bruka de naturresurser som finns inom de gröna näringarna. Resurserna ska nyttjas för att skapa tillväxt och arbetstillfällen i hela landet. Nyttjandet ska ske på ett miljömässigt hållbart sätt med högt ställda etiska krav. En effektiv livsmedelskedja med ett väl fungerande handelsled och en god distribution av varor är centralt för att utveckla Sverige det nya matlandet. Utvecklade 6

9 distributionskanaler är särskilt viktiga för småskaliga producenter att nå ut med sina varor i handeln och till restauranger. Medvetenheten bland konsumenter om mervärden i svenska livsmedel ska vara hög och konsumenter ska ha verktyg och förutsättningar att välja mat med mervärden. Att ge bra förutsättningar för svensk primärproduktion inom de gröna näringarna är därför avgörande för att Sverige ska kunna bli Europas nya matland. Mål Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att vara primärproducent av livsmedel i Sverige Produktionen av livsmedel ska öka i Sverige och lönsamheten inom primärproduktionen ska öka Regelförenklingarna för primärproducenter ska bidra till Landsbygdsdepartementets övergripande mål om minskad administrativ börda med 50 procent fram till 2014 Primärproducenter av livsmedel ska ha konkurrensvillkor likvärdiga med dem som kollegorna i resten av Europa har De gröna näringarna ska vara attraktiva som arbetsplats för unga människor Vad har gjorts och vad händer framöver? Regeringen arbetar målmedvetet med att stärka förutsättningarna för ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som präglas av öppenhet och mångfald. Regelförenklingsarbetet inom primärproduktionen ska bidra till Landsbygdsdepartementets övergripande regelförenklingsmål om en minskad administrativ börda med 50 procent fram till Regeringen har tillsatt ett regelråd som ska granska 7

10 8

11 alla lagförslag så att de är så enkla som möjligt för företagarna att förstå och använda. Landsbygdsdepartementet arbetar för att primärproducenter av livsmedel ska ha konkurrensvillkor som är likvärdiga med dem som kollegorna i resten av Europa har. Som ett led i detta slopades skatten på handelsgödsel den 1 januari 2010 i syfte att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Konkurrensvillkoren för svensk primärproduktion ska förbättras. Förstärkt rådgivning till primärproducenter om regler, stöd och åtgärder för ökad lönsamhet samt förbättrade administrativa rutiner och administrativt stöd är några exempel på hur konkurrensvillkoren kan förbättras. I detta arbete ingår även regeringens ambition att Sverige ska ha de snabbaste utbetalningarna av olika EU-stöd i förhållande till övriga EU. En annan del är att de åtgärder i Landsbygdsprogrammet som bidrar till primärproduktionens konkurrenskraft ska nyttjas effektivt. De landsbygdsföretag som vill bredda sin verksamhet ska ha den möjligheten. Medel och åtgärder för detta finns dels i Landsbygdsprogrammet dels i Fiskeprogrammet. Det ska finnas goda förutsättningar för ökad produktion av livsmedelsråvaror i Sverige och ökad lönsamhet inom primärproduktionen. Detta, tillsammans med en ökad förädlingsgrad av svenska livsmedelsråvaror, är viktiga aspekter för en konkurrenskraftig primärproduktion i Sverige. Regeringen avser att fortsätta arbeta målmedvetet för att göra mervärden i den svenska primärproduktionen allmänt kända i Sverige och utomlands. Regeringens forskningspolitiska proposition innebär att forskningen kring de gröna näringarna förstärks med drygt 400 miljoner kronor. Regeringen kommer även fortsättningsvis att framhäva vikten av forskning, utveckling, utbildning och innovationer som en förutsättning för att produktionen ska kunna bedrivas hållbart utifrån ett miljöperspektiv och att produktionsförutsättningar ska förbättras. Europeiska fiskerifonden är viktig för att bidra till förverkligandet av visionen. Investeringar i primärproduktion i form av yrkesfiske och vattenbruk är stödberättigande inom fonden. Dessutom kan branschgemensamma projekt som syftar till att uppnå bättre arbetsförhållanden inom sektorn stödjas liksom utvecklandet av nya och innovativa tekniker inom produktionssektorn. Det finns även stöd till ett stort antal miljöåtgärder som är viktiga för fiskresursen. Regeringen arbetar strategiskt för att stärka Sveriges landsbygd. Under året presenterades en uppdatering av regeringens landsbygdsskrivelse i form av en skrift med 156 åtgärder som stärker utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Infrastrukturpropositionen utgör en annan del i det arbetet. Sänkta kontrollavgifter för de minsta slakterierna är ytterligare en annan del. Detta har fått till följd att antalet små slakterier har ökat. Totalt har 28 nya små slakterier godkänts under 2008 och Totalt finns i dag 44 godkända små slakterier. 9

12 Förädlad mat Livsmedelsförädlingen är Sveriges fjärde största industriarbetsgivare och är en sektor med stor geografisk spridning som därmed är en av de viktigaste sektorerna för att det ska finnas jobb i hela landet. Olika livsmedelsföretag har olika förutsättningar. I Sverige finns många framgångsrika företag som erbjuder konsumenter högkvalitativ, förädlad mat och som jobbar med innovationer och vidareutveckling av livsmedelsprodukter. Här finns mindre företag som vill bevara och utveckla en småskalig eller hantverksmässig tillverkning och givetvis alla de företag som befinner sig däremellan. Stora företag inriktade mot innovation och utveckling är viktiga beståndsdelar av Sverige det nya matlandet, precis som de småskaliga och hantverksmässiga företagen. Den småskaliga livsmedelsproducenten, genom exempelvis gårdsnära förädling och matförsäljning, kan i sig vara en turistmagnet som tillför en extra dimension. Mål Det ska vara enkelt, lönsamt och roligt att vara livsmedelsföretagare i Sverige Lönsamheten bland livsmedelsföretagen ska öka Antalet livsmedelsföretag ska öka med 20 procent till 2020 Livsmedelsexporten ska fördubblas till Från dagens cirka 50 miljarder kronor till 100 miljarder kronor Livsmedelsexporten ska vara en av Sveriges mest betydande exportsektorer Det ska finnas tillgång till duktig och utbildad personal som behärskar mathantverket Fler företag inom gruppen små- och medelstora företag ska bidra till exporttillväxten Vad har gjorts och vad händer framöver? Det är regeringens ambition att det ska finnas förutsättningar för att de företag som vill också ska ha möjlighet att växa och bli större, för att en dag erövra exportmarknader. Regeringen kommer även fortsättningsvis att ge livsmedelsföretagen de förutsättningar som krävs för att de ska vara i framkant vad gäller att utveckla nya högförädlade, innovativa och klimatsmarta livsmedel som stämmer överens med konsumenters efterfrågan. I samband med budgetpropositionen för 2008 sjösattes regeringens satsning En livsmedelsstrategi för hela Sverige. Satsningen innebar fokus på livsmedelsproducenter, med bland annat strategiska samtal mellan näringen och regeringen. Livsmedelsstrategin har mellan innefattat 162 miljoner kronor, varav en pott motsvarande 74 miljoner kronor har avsatts för att främja innovation och mat med mervärden som småskaligt, ekologiskt och närproducerat. Ett omfattande regelförenklingsarbete pågår inom livsmedelsområdet. Under 2009 minskade regelbördan med 36 procent för företag inom livsmedelsområdet, vilket motsvarar en kostnadsminskning på 3 miljarder kronor. Som tidigare nämnts, avser Landsbygdsdepartementet att fortsätta regelförenklingsarbetet, både i Sverige och i övriga EU. Det är viktigt med satsningar 10

13 på forskning och utveckling inom livsmedelsområdet. I regeringens forskningspolitiska proposition aviserades ett livsmedelsforskningsprogram vid Formas och Vinnova, samfinansierat med näringslivet, som nu är genomfört. Programmet omfattar 200 miljoner kronor över en femårsperiod. Sverige arbetar aktivt för att öka frihandeln och motverka protektionism för att säkra en konkurrenskraftig livsmedelssektor. De satsningar som har gjorts på exportfrämjande åtgärder har varit framgångsrika och det har gått bra för livsmedelsföretagen på exportmarknaden. Under mandatperioden har satsningarna på export av livsmedel ökat med 300 procent och de uppgår nu till 20 miljoner kronor. Med satsningen på Sverige det nya matlandet vill regeringen även att konsumenter i andra länder ska vara medvetna om mervärden i mat från Sverige samt ha kännedom och förtroende för våra produkter och processer. Det är viktigt att uppmuntra mindre företag att våga satsa på export. Regeringen vill också använda sig av Sveriges utlandsmyndigheter för att visa upp svenska livsmedel och deras potential utomlands. Landsbygdsdepartementet ser, tillsammans med Utrikesdepartementet, för närvarande över hur ett sådant arbete ska gå till. Småskalig livsmedelsförädling är ett viktigt komplement till både yrkesfiske och vattenbruk, eftersom en breddad verksamhet minskar sårbarheten. Här finns en stor potential. Flertalet fiskare och vattenbruksföretagare kombinerar sin fiskeverksamhet med beredning, försäljning av förädlade produkter över disk eller restaurangverksamhet. Det är viktigt att det finns utrymme för insatser som syftar till att skapa möjligheter för diversifiering inom det småskaliga fisket, vilket ger fiskeföretagaren en möjlighet till exempelvis 11

14 utveckling av förädling eller turism och som i sin tur skapar tillväxt. Det är också viktigt att skapa mötesplatser där småskaliga företagare, grossister, krogbranschen, restaurangskolor och turistnäringen kan träffas. Ett exempel är att hitta former för att lyfta den samiska mattraditionen där renkött är en unik tillgång. Samisk mattradition kan bli en unik kulinarisk spjutspets i Sverige det nya matlandet. Dessutom är det angeläget att se över hur distribution och försäljning av viltkött till förädlingsledet, butik och restaurang fungerar. Matturism För många är god mat en betydelsefull del av semestern. Maten kan också bli ett semestermål i sig, särskilt i kombination med en naturupplevelse. Sverige har en speciell natur, som för många utländska turister uppfattas som väldigt exotisk. Från Norrlands djupa skogar till Skånes slätter finns ovanliga och vackra miljöer. Allemansrätten gör också att det är lätt att ta sig ut i naturen. Upplevelsen av naturen och maten förstärker varandra. Sverige har unika möjligheter till naturturism, där man både kan spåra älg eller lodjur för att därefter avsluta dagen med en picknick i skogen eller där man kan hyra cykel och få en karta som visar bra kaféer och restauranger att stanna vid längs vägen, där man kan sitta och njuta av naturen. Även fritidsfisket kan locka fler turister som vill njuta av lugn och ro kombinerat med spänning. Genom att locka hit internationella turister finns en stor potential för företag att växa och att diversifiera sin verksamhet. Mål Antalet övernattningar på landsbygden ska öka med 20 procent till 2020 Diversifiering ska vara en möjlighet för företagare som vill detta och Landsbygdsprogrammets medel ska nyttjas effektivt för att främja diversifiering Öka kännedomen om svenska råvaror och hur de produceras samt om svenska maträtter både inom och utom Sverige Antalet turister på landsbygden ska öka Vad har gjorts och vad händer framöver? Som tidigare nämnts finns redan i dag ett antal satsningar i Landsbygdsprogrammet som kan användas för att utveckla Sverige det nya matlandet. Det har till slutet av december 2009 beviljats närmare 760 stöd till företag eller projekt. Den hittills beviljade summan uppgår till cirka 274 miljoner kronor och den totala investeringsvolymen som dessa pengar har medverkat till uppgår till cirka 844 miljoner kronor. Projekt inom området Matturism står för cirka 62 miljoner kronor av det beviljade stödet gjorde regeringen en omfördelning av Landsbygdsprogrammets medel vilket innebär ytterligare 160 miljoner kronor mellan 2010 till 2013 för att utveckla Sverige det nya matlandet. Exempel på insatser som har genomförts eller som pågår med stöd från Landsbygds- 12

15 13

16 programmet är investeringar i lokaler och maskiner, praktiskt inriktad utbildning för gårdstillverkning av ost, charkuterier etc., studieresor för att se och lära av andra i syfte att utveckla det egna företaget, utveckling av logistik och andra samverkanslösningar för att nå marknaden, projekt som knyter samman mat och turism på det lokala planet, exempelvis genom att bygga upp och utveckla nätverk mellan företagare samt mellan företag och organisationer, projekt som siktar på måltidsupplevelser inom besöksnäringen samt projekt inom det så kallade slow-food -konceptet. Redan i dag går således delar av pengarna från Landsbygdsprogrammet till att förverkliga Sverige det nya matlandet genom stöd till investeringar och till utbildningar inom mat och småskalig livsmedelsproduktion. En annan viktig fråga är att minska regelbördan, särskilt för företag som vill bredda sin verksamhet samt för små kombinationsföretag som exempelvis jobbar med både mat, turism och övernattningar. Det är angeläget att förbättra möjligheterna för småföretagandet i Sverige genom åtgärder som skapar incitament för tillväxt. Bland annat pågår en utredning som ser över möjligheterna till gårdsförsäljning av vin. Viltkött är en unik och högklassig råvara och därmed en av flera viktiga svenska produkter. I Jägareförbundets allmänna uppdrag finns inskrivet att det ska främja viltkött genom att bland annat informera om detsamma och få ut det på marknaden. Ambitionen är också att starta en arbetsgrupp inom naturturism med representanter och företagare från naturturismnäringen och myndigheter med särskild fokus på fiske- och jaktfrågor. Vår långa kust och många inlandsvatten utgör en unik resurs för fisket och vattenbruket liksom för rekreation och turism. Det är viktigt att myndigheter som jobbar med småskaligt kust- och inlandsfiske och jakt- och rennäringsföretag lyfter fram möjligheterna till diversifiering av dessa företag mot upplevelseturism av hög kvalitet och lokal förädling av högkvalitativa livsmedel. Potentialen för att fiskare och vattenbrukare ska kunna kombinera sin verksamhet med beredning, liksom med försäljning av förädlade produkter över disk eller restaurangverksamhet är stor. Det är viktigt att denna typ av kombinerad näringsverksamhet ges möjlighet till utveckling. Sametinget har på uppdrag av regeringen under det gångna året gjort två utredningar som handlar dels om samisk mat och dess roll i Sverige det nya matlandet, dels om samisk turism. Det pågår ett löpande arbete med att förbättra och tydliggöra ansökningskriterierna och förenkla ansökningsprocessen för stöd med koppling till visionen Sverige det nya matlandet. Restaurang Bra restauranger är ett skyltfönster för Sverige det nya matlandet. Antalet högklassiga restauranger är dessutom en bra indikator på hur långt vi har kommit 14

17 i arbetet med visionen. Redan i dag finns restauranger på den högsta nivån i Sverige som drivs av kockar i världsklass. Sverige ligger dessutom långt fram när det gäller design och kombinationen av god mat och snygga uppläggningar. Läckra miljöer lockar många till våra restauranger. Det finns redan i dag ett stort intresse för svensk och nordisk mat. Det är därför viktigt att skapa bra förutsättningar för restaurangbranschen att utvecklas och växa. Mål Lönsamheten för restaurangbranschen ska öka Det ska finnas högklassiga restauranger i hela Sverige Fler restauranger än i dag i Sverige ska få stjärnor i Guide Michelin Vad har gjorts och vad händer framöver? De svenska restaurangerna är en viktig del i Sverige det nya matlandet. Det är här som många utländska besökare möter det svenska köket. Bredden och mångfalden är också viktig, från vägkrog till lyxkrog, från den enklare restaurangen runt hörnet till lunchrestaurangen. Alla fyller en viktig funktion. Oavsett prisklass så är matens kvalitet av stor betydelse i respektive segment. Regelförenklingsarbetet är en viktig del i att underlätta för restaurangbranschen, att skapa mötesplatser där krögare och producenter kan mötas är en annan. Genom kunskapsutbyte och nära samarbete med näringen finns en stor potential för restaurangbranschen att utvecklas. Det handlar också om att öka bredden av restauranger som har möjlighet att använda lokala råvaror och recept. Stjärnkrogarna har en särskild betydelse i att vara en spjutspets för Sverige det nya matlandet. I detta arbete har kommunikationsarbetet med ledning av Visit Sweden en betydande roll att framhäva det som de svenska krögarna är bra på och att bidra med marknadsföringsinsatser. Matlandetpengar används också till att stödja Sveriges deltagande i tävlingen Bocuse d Or, som av många anses vara världsmästerskapet för kockar. Genom att framhäva ett starkt toppskikt av duktiga kockar finns en förhoppning om att detta ska smitta av sig till den övriga branschen men också att öka nyfikenheten på Sverige som matland. Det är betydelsefullt att möjligheter finns för att öka lönsamheten hos restaurangföretagen. Vidare utför Sveriges Lantbruksuniversitet för närvarande en översyn av utbildningar inom ramen för visionen Sverige det nya matlandet som bland annat ska syfta till att stärka det aktuella fokusområdet genom att ge vidare uppslag till vad som behöver göras. Förankring och kommunikation Sverige det nya matlandet bygger på de fem fokusområden som har presenterats tidigare. Att stärka dem är något som genomsyrar Landsbygdsdepartementets arbete. Här handlar mycket om att förbättra företagares villkor, samla och engagera näringen kring en viss fråga, hjälpa företag på traven med investeringsstöd 15

18 eller att skapa förutsättningar till diversifiering. Regeringen jobbar dessutom med några övergripande åtgärder kring Sverige det nya matlandet, där mycket handlar om att kommunicera visionen men också om att förankra den med berörda aktörer. Kommunikationsplattform Som tidigare nämnts arbetar Visit Sweden, Exportrådet och Jordbruksverket i samråd med ett stort antal aktörer och organisationer med att ta fram en strategisk kommunikationsplattform och en varumärkesstrategi. Syftet är att kunna förmedla en enhetlig bild av Sverige det nya matlandet. En strategisk kommunikationsplattform och en webbplats ska ge aktörerna verktyg för att jobba med Sverige det nya matlandet, så att alla aktörer kan dra åt samma håll. Det viktiga är att aktörernas arbete kompletterar och förstärker varandra och att det finns en enhetlig kommunikation av vad Sverige det nya matlandet står för. Kommunikationsplattformen ska stärka bilden av Sverige det nya matlandet med dess olika delar, både nationellt och internationellt. Matlandetambassadörer och Expertråd Landsbygdsdepartementet har utsett 26 regionala Matlandetambassadörer, vilket är en representant för varje landskap samt Sameland. Ambassadörerna ska sprida visionen på regional nivå och även föra fram de regionala företrädarnas idéer till regeringen. Landsbygdsministern har också utsett ett expertråd för att få hjälp med att föra Sverige det nya matlandet framåt. I rådet finns personer som är sakkunniga inom visionens respektive fokusområden. Expertrådets främsta uppgift är att agera som rådgivare till Landsbygdsministern utifrån den bransch och kompetens som personen i fråga besitter. En årlig konferens En årlig Matlandetkonferens arrangeras med start i augusti Här får intressenter och initiativtagare chansen att berätta om sina idéer kring arbetet kring arbetet med Sverige det nya matlandet. Syftet är att förankra idéer, tankar och aktiviteter och att få delaktighet och en bred uppslutning bakom visionen och samtidigt få input till hur entreprenörer, företagare och organisationer som omfattas av visionen kan bidra till att förverkliga densamma. 16

19 17

20 Landsbygdsdepartementet Stockholm

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag!

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag! Fiskbranschens riksförbund, Göteborg Hållbar matglädje Tid: 30 min Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180 personer anmälda. Kära vänner, tack för att jag har fått

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi För mer och 100 procent hållbar mat Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi Augusti 2014 Dagens situation Sverige har en lång tradition av att bedriva ett jordbruk som är skonsamt mot

Läs mer

2013-12-06. Framtidens mat från sjö och hav

2013-12-06. Framtidens mat från sjö och hav Framtidens mat från sjö och hav Sverige det nya matlandet en vision om ett godare liv Foto: Smålandsbilder.se Vi ska vara ett matland med nyskapande livskvalitet Sverige som matland: Bäst på mat i Europa

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2011-11-25 Innovationstävling för studenter Sverige Det nya matlandet 1. Sammanfattning Skapat en helt ny innovationstävling inom svensk livsmedelsproduktion.

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat

MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat Rapport 7 augusti 2010 21 åtgärder för miljösmart mat Satsning på ekologisk mat Ta fram en ny aktionsplan för ekologisk konsumtion och produktion.

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Närproducerat Ystad-Österlen Det här är kort en sammanfattning

Läs mer

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 2015-05- 22 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 Bästa vänner, För det första vill jag tacka för inbjudan att delta på er årsstämma.

Läs mer

Arbetet med en gemensam kommunikationsstrategi

Arbetet med en gemensam kommunikationsstrategi Arbetet med en gemensam kommunikationsstrategi Sverige det nya matlandet VisitSweden, Exportrådet & Jordbruksverket Anne-Marie Hovstadius, projektledare Foto VisitSweden, : Miriam Preis/imagebank.sweden.se

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Beviljade projekt inom stöd till insatser på livsmedelsområdet 2008

Beviljade projekt inom stöd till insatser på livsmedelsområdet 2008 Beviljade projekt inom stöd till insatser på livsmedelsområdet 2008 Projekt med ekologisk inriktning Sökandens namn Projektets namn Kort projektbeskrivning Förberedande inför och genomförande av nordisk

Läs mer

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Handlingsplan för svenskt vattenbruk Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Program 10.00 Välkomna och kort bakgrund, Niclas Purfürst, avdelningschef Landsbygdsavdelningen, Jordbruksverket 10.15 Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Matlandethuvudstaden Göteborg 2012

Matlandethuvudstaden Göteborg 2012 Matlandethuvudstaden Göteborg 2012 Göteborg bidrar till att Sverige blir det nya matlandet. Detta g enom att fokusera på det unika innehållet, profilråvarorna, de bästa matlagarna och att låta allt ingå

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN 1. Konsumentens förtroende och den finländska matens anseende 5 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft 6 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar 6 3.1 Spårbarhet

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Mall för genomgång av urvalskriterier

Mall för genomgång av urvalskriterier Mall för genomgång av urvalskriterier Generella urvalskriterier som gäller för hela strategin och samtliga fonder. Strategiskt område L 1 Strategiskt användning av fond/fonder Generella urvalskriterier

Läs mer

Avgränsning av områden

Avgränsning av områden Avgränsning av områden Annelie Ström Jordbruksverket 036-15 63 28 annelie.strom@jordbruksverket.se Fyra fonder Socialfonden - ESF Regionala utvecklingsfonden - ERUF Landsbygdsfonden - EJFLU Havs- och fiskerifonden

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Mottagare: Kommunstyrelsen Näringslivsenheten Rubrik: Budgetproposition

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Preliminär SWOT för LLU Norra Bohuslän (utkast april 2014)

Preliminär SWOT för LLU Norra Bohuslän (utkast april 2014) Preliminär SWOT för LLU Norra Bohuslän (utkast april 2014) Styrkor (för området) Allmänt Kombination av kust, hav och inland gör området attraktivt för både boende och besökare. Området har av nyhetskanalen

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014 Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland 1 Organisationer i Sverige... 3 1.1 LivsmedelsföretagenjLl... 3 1.2

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020

Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Svenskt vattenbruk en grön näring på blå åkrar Strategi 2012 2020 Arbetet med att ta fram strategin pågick under våren 2012. Ett antal möten genomfördes där bransch, forskare, intresseorganisationer och

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

SMAKSTART Västernorrland En smak av Västernorrland

SMAKSTART Västernorrland En smak av Västernorrland 2009-11-12 IDÉSKISS Augeri Resurs, ek.för. www.augeri.nu SMAKSTART Västernorrland En smak av Västernorrland Inledning Vi tänker oss en SMAKSTART för Västernorrland! Självklart finns redan fina råvaror

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

2009-02-26 Bil. 1. 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export

2009-02-26 Bil. 1. 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export 2009-02-26 Bil. 1 Projektplan 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export Projekttid: 2009 02 12 tom 2011 12 31 Projektägare: Gotlands läns Hushållningssällskap, org.nr 262000-0089

Läs mer

Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet.

Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet. Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet. Landsbygdsnätverket 2014 Kommuner och landsting vill, kan och vågar

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige idag uppgår till 38%. Fortfarande är dock skogsnäringen av tradition en manlig domän som utgår från att det är mannens uppgift att äga och sköta skog (Regeringskansliet

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor. Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU

Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor. Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU Filippa Säwe, FD, lektor Johan Hultman, FD, professor Institutionen för service management och tjänstevetenskap, LU Finansierat av FORMAS, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsutveckling

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby Styrdokument, program Stöd & Process/Specialistenheten 2014-10-28 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 910 88 KS/2010:321 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

Läs mer

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns

Genomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer