Skrifter med historiska perspektiv, volym 3 MILJÖHISTORIA ÖVER GRÄNSER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skrifter med historiska perspektiv, volym 3 MILJÖHISTORIA ÖVER GRÄNSER"

Transkript

1 Skrifter med historiska perspektiv, volym 3 MILJÖHISTORIA ÖVER GRÄNSER

2 Författarna Skrifter med historiska perspektiv, volym 3 Malmö högskola, 2006 LAYOUT OCH FORM: Fredrik Björk TRYCK: Holmbergs, Malmö 2006 ISBN ISSN BESTÄLLNINGSADRESS: Holmbergs i Malmö AB Box Malmö

3 Miljöhistoria över gränser

4

5 Innehåll 7 Fredrik Björk, Per Eliasson och Bo Fritzbøger inledning 16 Bo Fritzbøger Miljøhistorie - er der noget nyt under solen? 53 Sven Gaunitz Ekologiska perspektiv i lokalhistoria på ekonomisk-historiskt sätt 81 Maibritt Bager & Poul Holm Havet som forskningsfelt - vinkler på marin miljøhistorie i danmark 97 Christian Isendahl & Bodil Liljefors Persson Ekologi, makt och religion på yucatán i ett långt tidsperspektiv 127 Aud Mikkelsen Tretvik Kystens kulturlandskap i Trøndelag En tverrvitenskapelig tilnærming til landskapsforandring i et langt tidsperspektiv 140 Kristian Gerner pollution of the natural environment and the dissolution of the soviet union 160 Stefan Anderberg klimatfrågans utveckling ur ett svenskt perspektiv

6 179 Jörgen Gustafsson Naturens roll i historieläromedlens berättelse om sveriges historia 197 Ebba Lisberg Jensen Sätt stopp för sprutet! Från arbetsmiljöproblem till ekologisk risk i 1970-talets debatt om hormoslyr och DDT i skogsbruket 231 Erik Törnlund Damned waterfall, now your days are numbered! On timber floating, masculinity and nature in Northern Sweden

7 Fredrik Björk, Per eliasson och bo fritzbøger Inledning Miljöhistoria över gränser är en bok som speglar situationen för miljöhistoria som forskningsinriktning idag. Det är ett av de mest vitala nya forskningsfält med anknytning till historia som vuxit fram det senaste decenniet. Fast förhållandet mellan människor och natur har en lång tradition inom historisk forskning så är det sena 1900-talets växande miljöproblem det som kommit att prägla den nya forskningsinriktningen miljöhistoria. Det innebär att miljöhistoria är en riktning med ambitionen att förklara den samhällsutveckling som leder fram till dagens situation. I detta ligger dessutom förväntningar på att förverkliga en didaktisk potential en bättre nutidsförståelse som grund för ett framtida handlande. Dessa ambitioner och förväntningar sammanfattas i ett något provokativt påstående av den danske forskaren Jesper Hoffmeyer från 1980-talets början. Men historien är ju faktiskt något som ägt rum, och ett av dess få systematiska resultat har varit den konsekventa ökningen av samhällenas behärskande av naturen. Om inte en eller annan generell lärdom kan dras av detta faktum så är historia ett likgiltigt ämne. 2 Om detta är en utgångspunkt för en stor del av den miljöhistoriska forskningen kan sägas att den motsvaras av en inriktning på både primärforskning på helt nya områden, historiografi där människors förhållande till naturen står i centrum och försök att didaktiskt förankra forskningen i utbildning och miljövård. Föreliggande antologi är resultatet av en konferens som avhölls tre soliga dagar i juni Det var en konferens som på mer än ett sätt kan beskrivas som gränsöverskridande. Konferensen Miljöhistoria över gränser arrangerades av två olika lärosäten, vilka dessutom är skilda åt av en nationsgräns. I och med konfe- Inledning

8 rensens genomförande visade arrangörerna från Malmö högskola och Köpenhamns universitet att formella och praktiska svårigheter kan övervinnas om ambitionerna finns. Men inte endast det praktiska arrangemanget utmanade etablerade gränsdragningar. Miljöhistoria har sett i internationellt perspektiv varit ett forskningsfält på stark frammarsch de senaste decennierna och framgångsrikt kunnat visa på fruktbarheten hos den tvärvetenskapliga ansats som blivit dess främsta kännetecken. Trots att miljöhistoria som forskningsfält etablerats internationellt har det inte riktigt fått det stora genombrott i Norden som många förväntade sig för något decennium sedan. I Sverige skapades visserligen starka forsknings- och utbildningsmiljöer på flera platser i landet, och ett antal uppmärksammade avhandlingar tydliggjorde fältets relevans, men under de senaste åren har utvecklingstendenserna varit mer osäkra, något som kanske kan förklaras av en allt hårdare kamp om resurserna inom högskolevärlden. På andra sidan Öresund var länge danska miljöhistoriker tämligen utspridda och med svag institutionell bas. Men på senare år har tillväxten varit stark, inte minst inom marin miljöhistoria, där dansk forskning idag befinner sig vid den internationella forskningsfronten. Kanske är det dock i Finland som nordisk miljöhistorisk forskning står allra starkast idag. Ett flertal forskare har rönt internationell uppmärksamhet för sina forskningsresultat och entusiasmen visar inga tecken på att avta. Däremot tycks det som om miljöhistoriker i Norge och på Island än så länge haft svårare att få genomslag. Även om det i dessa länder finns flera forskare som åstadkommit viktiga forskningsresultat finns ännu inte några tydliga tecken på att forskningsfältet skall etableras på allvar. Om man ser till Norden som helhet, är det tydligt att man i vart och ett av de nordiska länderna endast kan räkna en begränsad numerär av forskare och att man därigenom har allt att vinna på att fortsätta den tradition av nordiskt samarbete inom miljöhistorisk forskning där denna konferens följer upp konferenser eller symposier med miljöhistorisk inriktning vilka bland annat hållits i Linköping 1995, Karlstad 1997, Lund 1999 och i Umeå Grundandet av European Society for Environmental History (ESEH) 2001 innebar att samarbetet mellan miljöhistoriska forskare i Europa intensifierades. Organisationen innebar också Fredrik Björk, Per Eliasson och Bo Frizbøger

9 en formell struktur, vilket bidrog med stabilitet även där den institutionella basen för miljöhistoria var mindre utvecklad. Inte minst viktigt var att regionala representanter utsågs, vilka kom att ha en viktig roll genom att upprätthålla ett kontinuerligt kommunikationsflöde. Miljöhistoria över gränser anordnades som en regional konferens inom ramen för ESEH, och representanten för Norden, Eva Jacobsson, beskrev i sitt anförande det betydelsefulla arbete som organisationen bedriver för att främja miljöhistorisk forskning. ESEHs ordförande, Verena Winiwarter, lyfte i ett brev till konferensdelegaterna fram betydelsen av nordisk miljöhistoria för fältets utveckling i stort. The Nordic tradition of doing environmental history predates the founding of ESEH by decades. [...] Among the 400+ ESEH members, the Nordic countries are a particularly strong group. The longer tradition means also a higher degree of professionalization and more of the well researched empirical case studies European Environmental History is still lacking in many other regions. But the Nordic countries with their close co-operation form a model case not only in terms of the value of their work, but also in terms of how co-operation can enrich scholarly endeavours. I hope that the Malmö conference will be one more step in this ongoing process which enables you to write high quality environmental history and successfully integrate it into the history of your countries and regions. I hope that it will not only be an opportunity to learn from each other but also to address some of the big questions of Environmental History at large. Comparison is necessary, because every place is particular. But as we seek understanding beyond the single case, it remains a great open question how comparison can be done meaningfully. We have to address the methodical challenge of the scale problem at large. 1 Totalt deltog 50 personer från sex länder och sammanlagt 34 olika institutioner vid konferensen, varav 29 deltagare från Sverige och 14 deltagare från Danmark. Under konferensens första dag avhölls totalt fem plenarföreläsningar. Lars J Lundgren inledde med att på temat Miljö och historia peka på en del av de utmaningar och svårigheter miljöhistorisk forskning mött under det senaste decenniet. Betydelsen av ekologiska perspektiv i demokratiarbete Inledning

10 i tredje världen betonades av Hilde Ibsen, som presenterade resultat från ett pågående forskningsprojekt i Sydafrika. Malmö högskolas rektor, Lennart Olausson, tillika professor i idéhistoria, reflekterade kring miljö och politik i sitt anförande, ett tema som följdes upp av den efterföljande talaren, Stephen Mosley från University of Birmingham. Mosleys anförande, med titeln Smoke and the city: Air pollution in urban Britain breddade dock det politiska anslaget genom att introducera ett mer kulturanalytiskt perspektiv på luftföroreningar. Dagens sista anförande hölls av Ingemar Renberg, som talade om de blyhaltiga luftföroreningarnas långa historia. På kvällen bjöd Malmö Stad på mottagning i Rådhuset, med miljönämndens ordförande Carina Nilsson som värd. När konferensen dag två flyttade verksamheten till Köpenhamn, inleddes programmet med att lektor Karl-Erik Frandsen inte endast hälsade deltagarna välkomna, utan också bjöd på en betraktelse om Amagers miljöhistoria. Under dagen höll även Timo Myllyntaus en plenarföreläsning om energihistoria, med kritisk udd mot den etablerade uppfattningen om att industriella revolutioner automatiskt måste innebära ett genombrott för fossila bränslen. Poul Holm visade i sin plenarföreläsning på de möjligheter och utmaningar som uppenbaras i den marina miljöhistoriska forskningen. Förutom plenarföreläsningarna avhölls även totalt sex parallella sessioner under dagen, där bland annat Mat och miljö samt Vad kan vi lära av miljöhistoria? Presentation av ett internationellt undervisningsprojekt kan nämnas. På kvällen avhölls en kortare exkursion samt konferensmiddag. Konferensens avslutande dag inleddes med ett kortare anförande av Eva Jakobsson, där arbetet med ESEH lyftes fram, och vilket följdes av att Kristian Gerner talade på temat Miljöförstöring och statsundergång: Exemplet Sovjetunionen. Under dagen hölls totalt fem parallella sessioner med teman som Långa tidsperspektiv och landskapsförändring samt Klimatfrågor ur historiskt perspektiv innan Sverker Sörlin avrundade konferensen med att tala om Framtida miljöhistoriska utmaningar. I samband med att konferensen avslutades togs initiativ till att sammanställa en antologi med bidrag från konferensdeltagarna, vilken härmed föreligger. 10 Fredrik Björk, Per Eliasson och Bo Frizbøger

11 I bokens första kapitel gör Bo Fritzböger en översikt över miljöhistorisk forskning och diskuterar vad denna miljöhistoriens dubbla ambition, att i relationen mellan människor och natur spegla båda sidor, får för konsekvenser. En av hans slutsatser är att miljöhistoria ytterst är ett humanistiskt projekt där antropocentrismen står stark. Det innebär dock epistemologiska problem. Där ger inte heller anknytningen till naturvetenskaperna som t ex ekologin en fast referenspunkt, eftersom även de kan historiseras och deras ontologi ifrågasättas. Fritzbögers förslag till lösning är ett både-och där människor ses som handlande subjekt i en värld där den fysiska omgivningen utgör en - icke oföränderlig - rambetingelse. Dessutom är denna värld alltmer präglad av globala samband och därmed också i behov av stora synteser för att kunna förstås. Men dessa är som all makrohistoria, i sin tur beroende av ett stort antal miljöhistoriska delstudier. Som ett svar på detta globala perspektiv utgår Sven Gaunitz i nästa kapitel från just det lokala perspektivet och vad detta tillför miljöhistoriska undersökningar med globala perspektiv. Med det han kallar fokuserad historia och med exemplet den norrländska kommunen Vindelns historia blev ekonomisk teori ett medel att knyta ihop det lokala och globala perspektivet. På samma sätt skulle ett tvärvetenskapligt angreppssätt från ekologi och historia kunna spegla de naturliga förutsättningarna och de historiska förändringarna i regionala undersökningar i t ex Skåne. Det tredje kapitlet med ett historiografiskt anslag, som berör större geografiska områden och förhållandet mellan det lokala och det globala, är Maibritt Bagers och Poul Holms bidrag. Det utgör en översikt över den marina miljöhistoria som sedan 1990-talet befinner sig i stark tillväxt i Danmark. Där är utmaningen att förstå interaktionen mellan människor och deras marina resurser och betydelsen av detta historiska samspel. Här är förståelsen för naturförändringar och ekologiska processer central och de metodiska problemen stora när det gäller att skilja på mänsklig påverkan och naturliga processer. Det innebär ett genuint tvärvetenskapligt arbete där humanister ställs inför att söka nya förklaringsfaktorer utöver de politiska och ekonomiska samtidigt som naturvetenskapernas nutidsorienterade modeller och metoder utmanas. I det mötet blir miljöhistoria ett genuint nytt forskningsfält och något mer än bara en ny bindestreckshistoria. Inledning 11

12 Efter det breda historiografiska anslaget följer två kapitel som båda har det långa tidsperspektivet gemensamt. Den första med tyngdpunkt på människors föreställningar om landskapet och den andra med tyngdpunkt på landskapets fysiska förändring. Den klassiska mayakulturen i mellanamerika är ett ofta återkommande exempel på hur ekologiska processer och mänsklig påverkan på naturen kan samverka med katastrofala följder. Christian Isendahl och Bodil Liljefors Persson presenterar sina utgångspunkter för en kommande undersökning av de långsiktiga precolumbianska landskapsförändringarna på Yucatanhalvön. Här fungerar begreppet kognitiva landskap som en nyckel för att förstå hur samspelet mellan religion, maktförhållanden och den biofysiska miljön förändras. Hur tolkade mayakulturens människor det biofysiska landskapet och dess förändringar utifrån sina kosmologiska föreställningar? Vilka uttryck fick detta i mayakulturens sakralisering av landskapet, dess ritualer och ceremonier och de kulturella artefakter som uppfördes? Ett långt tidsperspektiv, men med tyngdpunkt på de senaste etthundrafemtio åren har Aud Mikkelsen Tretvik i sin översikt av det tröndelagska kustlandskapets förändringar. Omkring 1000 år e. Kr. var övergången från skogslandskap till öppen ljunghed fullbordad i mellersta Norge. Den verksamma kraften var människors huggning, nyodling och kontinuerliga betesdrift med regelbunden ljungbränning. Under sådana förhållanden var möjligheterna för skogens återväxt mycket begränsade. I en lokal undersökning kan 1900-talets stora förändringar följas. Fram till slutet av 1800-talet var utmarksbruket omfattande för att därefter gå ner men fortsätta till omkring 1960 med fårbete och bränning av ljungen. Den starka nedgång som följde från 1960-talet till 1980-talet medförde en motsvarande återkolonisering av skog. När betestrycket åter ökar med bland annat utegångsfår mot slutet av 1900-talet är skogen redan etablerad och utgör en bestående del av landskapsförändringen vid kusten. I de två följande bidragen är det nutida miljöfrågor och deras politiska behandling som står i centrum. En av de få svenska undersökningarna av miljöpolitiken i Sovjetunionen som gjordes före 1991 är Lars J Lundgrens och Kristians Gerners bok om Planhushållning och miljöproblem från I sitt bidrag återvänder Kristian Gerner till miljöfrågornas 12 Fredrik Björk, Per Eliasson och Bo Frizbøger

13 betydelse för den politiska utvecklingen i Sovjetunionen. Där blev Gorbatjovs initiativ till glasnost och perestroika en möjlighet för rörelser i de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen att formulera miljöfrågorna som en opposition mot tillhörigheten till Sovjetunionen. Kopplingen ekologi-demokrati som var tydlig hos miljörörelsen i väst ersattes av kopplingen ekologi-etnicitet. Miljöfrågorna blev till vapen i en nationell frigörelsekamp. När väl frigörelsen var ett faktum sjönk miljöfrågornas betydelse undan och de internationaliserades på samma sätt som i andra länder runt Östersjön. I Stefan Anderbergs bidrag är internationaliseringen av miljöfrågorna utgångspunkten när han undersöker hur klimatfrågorna slagit igenom i den svenska miljödebatten under det sena talet. Här har ju inte funnits någon påtaglig nationell problematik att utgå från som i länder som Nederländerna och Österrike där oron för höjda havsnivåer eller smältande glaciärer varit stor. Det har medfört att svenska tidskriftsartiklar om klimatproblematiken inte varit särskilt vanliga jämfört med t ex frågan om ozonskiktet. Här sker en förändring under 1990-talet då det framför allt är klimatpolitiken det handlar om. Trots det har frågan varit väletablerad sedan 1980-talet och de kritiska inlägg som funnits i Danmark och USA har varit ovanliga i Sverige. Anderbergs förklaring är att svenska forskares framträdande internationella roll har fått stort genomslag. En oroande reflektion är hans torra slutanmärkning att de senaste åren diskussionen alltmer har kommit att handla om anpassningsstrategier. Boken avslutas med tre studier av tre olika konkreta miljöhistoriska frågor. Jörgen Gustafssons har undersökt hur den svenska naturen används för att konstruera svenskhet i skolans historieläroböcker. Hur ser naturen ut i berättelsen om Sveriges historia? Där finns två ledmotiv. Det ena är historien om människors frigörande från naturens begränsningar och alltmer ökande kontroll över dess resurser. Den andra är territorialiseringen av nationen. Dessa två berättelser flyter samman och brytpunkterna är isens avsmältning och de första människornas ankomst, den andra forntidens slut samt det moderna Sveriges tillblivelse. Det blir en variant av den stora berättelsen om människans framsteg och kontroll av naturen men inom en given nationell ram. Inledning 13

14 Det framhålls ibland att miljöhistoria alltför lite har ägnat sig åt arbetsmiljöfrågor. Detta fast flera frågor som senare etablerats som miljöproblem tidigare länge varit arbetsmiljöproblem. Ebba Lisberg Jensen synar debatten om hormoslyr där gången var den omvända. Det som började som en miljöfråga utvecklades till en arbetsmiljöfråga där skogsarbetarnas organisationer till slut gick i spetsen för motståndet mot de kemiska bekämpningsmedlen i skogsbruket. Förutom skogsarbetarnas motstånd hade det också betydelse att skogsvandrare kom att exponeras för gifterna. Trots att bekämpningsmedlen var betydligt vanligare i jordbruket än i skogsbruket kom dessa faktorer alltså betyda mycket för förbudet. En annan yrkesgrupp som hade sin bas i den svenska skogsnäringen var flottarna. Där gör Erik Törnlund en översikt av den arbetskultur som det hårda flottninsarbetet med extremt stort beroende av naturen medförde. Behovet av fysisk uthållighet och disciplin innebar en strikt men informell arbetsorganisation. Ända fram till flottningens tillbakagång under efterkrigstiden var flottarjobbet ett viktigt säsongsarbete för många småbönder och skogsarbetare i Norrland. Men ännu viktigare var det för den betydligt mindre men fasta stam av långflottare som följde timret utefter älvarna hela vägen ner till sågverken vid kusten. I den här miljön konstruerades maskulinitet som en viktig egenskap för den som tillhörde arbetsgemenskapen. Miljöhistoria över gränser speglar den breda tvärvetenskapliga forskning som finns i Norden kring människors historiska förhållande till naturen. Det är i kraft av denna öppenhet och i flera bemärkelser gränsöverskridande ansats som miljöhistoria kan söka sin legitimitet. Inte, för att tala med Bagers och Holms ord, i att vara en slags ny bindestreckshistoria. Vi vill avslutningsvis tacka FORMAS, Vetenskapsrådet och Statens Humanistiske Forskningsråd, samt Malmö högskola och Köpenhamns universitet, för det praktiska och ekonomiska stöd som skapade möjligheter att genomföra konferensen. 14 Fredrik Björk, Per Eliasson och Bo Frizbøger

15 Noter Inledning 1 Brev från ESEHs ordförande Verena Winiwarter. 2 Jesper Hoffmeyer, Samhällets naturhistoria, Stockholm 1984, s 82. litteraturlista Inledning Hoffmeyer, Jesper, Samhällets naturhistoria, Stockholm 1984 Inledning 15

16 Bo Fritzbøger Miljøhistorie er der noget nyt under solen? Den amerikanske historiker John McNeill udgav i 2000 en bog med titlen Something new under the sun, der ifølge sin undertitel er an environmental history of the twentieth century. Forfatteren argumenterer her overbevisende for, at det netop henrundne århundrede var anderledes end alle forudgående. På grund af menneskehedens voldsomme vækst og dens kraftigt udviklede teknologiske potentiale påvirkede den i det 20. århundrede sine fysiske omgivelser stærkere end nogensinde tidligere. Og der i har han jo nok ganske ret. Men hvad så med den type af historieskrivning, som McNeills bog repræsenterer: miljøhistorien? Ville Prædikeren mon anerkende den som en nyhed? Og er nyheden i givet fald god? Miljøhistorie har internationalt vundet stor udbredelse gennem den seneste menneskealder. Der er verden over udgivet en lang række proklameret miljøhistoriske undersøgelser på alle rumlige og tidslige skalaer og med interessen rettet mod ganske forskellige temaer. Man mærker, at miljøhistorie ikke er noget beskyttet varemærke, og for blot år siden anvendtes ofte i stedet betegnelser som grøn historie eller økohistorie. 1 Områdets fremvækst kan ses som led i den generelt forøgede interesse for forholdet mellem samfund og naturgrundlag, som kan iagttages inden for tilgrænsende fagområder med humanøkologi og miljøøkonomi som to meget forskelligartede eksempler. 2 Organisatorisk centrerer international miljøhistorie sig om en nordamerikansk og en europæisk sammenslutning. I 1975 stiftedes i USA et American Society for Environmental History (ASEH), 3 der siden 1996 har udgivet tidsskriftet Environmental History sammen med Forest History Society. Og som udløber af en miljøhistorisk workshop i Tyskland to år tidligere blev der i 16 Bo Fritzbøger

17 1990 stiftet en European Association for Environmental History (EAEH), som imidlertid i dag kun er aktiv i Storbritannien. 4 Som europæisk paraply dannedes til gengæld i 1999 en European Society for Environmental History (ESEH). 5 På ESEHs hjemmeside kan enhver føje publikationer til en bibliografi over miljøhistorisk litteratur, så der er ingen overordnet koordinering af accessionskriterierne. Men hvor der for 1991 findes 12 titler, er der for 2000 anført ikke færre end 330, hvilket givet et meget godt indtryk af feltets kvantitative vækst. Men hvad er egentlig den røde (grønne?) tråd gennem al denne miljøhistorie? Genstandsfelt og målsætninger Som i megen historisk forskning springer fraværet af en konsistent begrebsanvendelse i øjnene, og få forfattere kerer sig synderligt om at definere det felt, hvor i de angivelig befinder sig. Der synes dog i det mindste at være enighed om, at miljøhistorie med Donald Hughes definition er the study of human relationships through time with the natural communities of which they are part, in order to explain the processes of change that affect that relationship. 6 Den tyske historiker Joachim Radkau skrev på lignende vis i 1994, at Historische Umweltforschung ordnet sich ein in die Erforschung der langfristigen Entwicklung der menschlichen Lebens- und Reproduktionsbedingungen. Sie untersucht, wie der Mencsh diese Bedingungen selber beeinflußte und auf Störungen reagierte. Dabei gilt ihre spezifische Aufmerksamkeit unbeabsichtigen Langzeitwirkungen menschlichen Handelns, bei den synenergetische Effekte und Kettenreaktionen mit Naturprozessen zum tragen kommen. 7 Og den norske historiker Hilde Ibsen så det i 1997 som sit mål at uddybe forståelsen af, hvordan menneske har berørt sine naturlige omgivelser og omvendt, og studere de økologiske konsekvenserne av menneskets bruk av naturen. 8 Selv om der tydeligvis er accentforskelle med hensyn til vægtningen af menneske og miljø i de tre definitioner, indkredser rummelige formuleringer som disse nok meget godt en bruttoafgrænsning, som de fleste kan tilslutte sig. For så vidt, de overhovedet ønsker at tilslutte sig en miljøhistorisk proklamation. For ganske mange af de historikere, hvis arbejder efter en bred definition Miljøhistorie er der... 17

18 umiddelbart fremtræder som miljøhistorie, har aldrig selv anvendt begrebet. 9 Samspillet mellem menneske og miljø er et emne, som umiddelbart lægger op til undersøgelser med stor spændvidde i både tid og rum. 10 Både Donald Hughes, Hilde Ibsen og Joachim Radkau har da netop også skrevet sådanne globale miljøhistorier, og der kommer stadig flere til. Men feltet optræder i praksis oftere som endnu en form for bindestregshistorie på linie og i slægt med sygdomshistorie, teknologihistorie, landbohistorie osv. 11 Mest iøjnefaldende gælder dette den historiske økologi, som tidligt gjorde sig gældende; dvs. studiet af lange tidsforløb inden for eksempelvis populationsændringer, økosystem-dynamik, forskydninger af næringsstofbalancer, klimaændringer osv. 12 På den ene side er denne historiske økologi, som vel at mærke først og fremmest drives naturvidenskabeligt, mindre omfattende end miljøhistorien; på en anden mere, fordi den ikke begrænser sig til menneskelige samfund. Der er gjort flere forsøg på at systematisere miljøhistoriens genstandsfelt, og et af de bedste er nok udført af geografen Michael Jones, ifølge hvem miljøhistoriens mainstream i store træk repræsenterer fire forskellige delområder. 13 Det første er de fysiske omgivelsers historie, som eksempelvis er mesterligt skildret i et langt tidsperspektiv af palæobotanikeren Neil Roberts i bogen The Holocene. An Environmental History, hvis førsteudgave kom i Anslaget og interessen er her klart naturvidenskabeligt, og naturlige og antropogene processer spiller ligeværdige roller. I den forbindelse er det nok værd at nævne, at Danmarks første miljøhistoriske institution var den nu nedlagte Afdeling for miljøhistorie og klima i GEUS (Danmarks og Grønlands Geologiske Undersøgelse). En anden hovedgruppe af forskning og litteratur angår samspillet mellem natur og socioøkonomiske strukturer gennem tiderne. Som et fremtrædende eksempel på sådanne analyser af landskabs- og samfundsforandring kan nævnes amerikaneren Donald Worsters nu klassiske Rivers of Empire. Water, Aridity and the Growth of the American West fra Denne form for miljøhistorieskrivning er særdeles udbredt. En tredje gruppe har primært et idehistorisk interessefelt. Man kan sige, at den snarere end at fokusere på menneskets 18 Bo Fritzbøger

19 praktiske samspil med de fysiske omgivelser vender blikket mod miljødiskursen; dvs. menneskets oplevelser og forståelse af naturen gennem tiderne. I denne ligeledes store gruppe findes f. eks. den svenske professor i miljøhistorie (Umeå) Sverker Sörlins Naturkontraktet fra 1991 og de norske filosoffer og teologer Haakon Smedsvig Hanssen, Paul Leer-Salvesen og Andreas Aases Natur og menneske. En miljøhistorie fra Endelig findes der især i USA en righoldig fjerde form for miljøhistorie, som især beskæftiger sig med naturbeskyttelsens historie. 15 Blandt nyere eksempler i denne tradition kan nævnes den fænomenologiske geograf David Lowenthals biografi fra 2000 af den amerikanske naturbeskyttelsesbevægelses ophavsmand George Perkins Marsh. Prophet of Conservation og Andrew Jamisons undersøgelse af betingelserne for moderne miljøbevægelser. 16 Miljøhistorien befinder sig altså på (eller endog uden for) historiefagets grænser, og dens iboende tværvidenskabelige karakter understreges ofte. 17 Men den er ikke kun en styrke. For af såvel videnskabsinterne som -eksterne årsager, er tværvidenskabelig forskning nemlig som regel organiseret hierarkisk. Enten bidrager historikeren til naturvidenskabelig forskning som leverandør af tolkninger, der modtages og bearbejdes som data. Og i den proces kan epistemologiske inkonsistenser være svære at undgå, selvom de ofte overses. 18 Eller også inddrager historikeren naturvidenskabelige resultater i sine analyser uden nødvendigvis til fulde at begribe deres grundlag og begrænsninger. 19 C. P. Snows klassiske beskrivelse fra 1959 af human-samfundsvidenskaberne og naturvidenskaben som to adskilte kulturer har stadig betydelig gyldighed. 20 Trods besværlighederne ved at gøre den tværfaglige samtale meningsfuld er det dog ubestrideligt, at natur- og humanhistorien i en miljøhistorisk forståelsesramme nødvendigvis må betragtes som to sider af den samme sag. Eller for at grave et lag dybere: natur og kultur må anskues som en dialektisk helhed snarere end som en dikotomi. 21 De er med James O Connors ord each other s context and content. 22 Ligesom der findes en stor rigdom af universalhistoriske synteser af miljøhistorisk tilsnit, 23 fremkommer der i disse år ganske mange nationale miljøhistorier. 24 For så vidt som miljøpolitikkens historie sættes i fokus, kan denne nationalstatslige afgrænsning være relevant, men i alle andre tilfælde, er den det selvsagt ikke. Miljøhistorie er der... 19

20 For ældre tid må miljøhistoriske synteser som minimum være grænseoverskridende, for det århundrede er intet mindre end et globalt perspektiv relevant. 25 Men hermed være naturligvis ikke sagt, at miljøhistoriske specialundersøgelser ikke kan anlægge mindre geografiske skalaer. Baggrund Selv om antallet af udgivelser, som angiver at være miljøhistoriske, er nærmest eksploderet inden for de seneste par årtier, så er historiske undersøgelser af forholdet mellem mennesket og dets fysiske omgivelser ikke noget nyt fænomen. De stærkeste traditioner i denne retning skal imidlertid snarere findes hos vore nabodiscipliner end inden for historiefaget selv. 26 Når især den første og anden generation af kredsen omkring det franske tidsskrift Annales ofte fremhæves for i det mindste prætentioner om at indarbejde det fysiske miljø i historiske analyser, skyldtes det en kraftig indflydelse fra kulturgeografien. 27 Geografen Paul Vidal de la Blaches opgør med environmentalismen, 28 dvs. den uforbeholdne økologiske determinisme som blandt andre tyskeren Friedrich Ratzel stod for i dele af sin produktion, videreføres således i eleven Lucien Febvres La terre et l evolution humaine fra I stedet for omgivelsernes determinerende indflydelse på samfundets indretning og historiens gang indsatte Vidal med den såkaldte possibilisme miljøet som et felt af muligheder og begrænsninger. Som Febvre citerer historikeren Victor Duruy: La géographie n explique jamais qu une partie de l histoire, mais elle l explique bien; les hommes font le reste. 29 I 1925 udgav den tysk-amerikanske geograf Carl Sauer så bogen The Morphology of Landscape, i hvilken determinismen i en vis forstand blev vendt om. Nu var det ikke miljøets indflydelse på kulturen men tværtimod kulturens indflydelse på miljøet, der kom i centrum. Det var Sauers bærende ide, at culture is the agent, the natural area is the medium, the cultural landscape the result. 30 Og hermed var interessen indenfor betydelige dele af geografien flyttet over på de fysiske omgivelsers menneskeskabte snarere end naturgivne karakter, hvorved en videreudvikling til en geografisk miljøhistorie blev nærliggende. 31 Og dette kulturlandskabsparadigme har ikke mindst haft afgørende 20 Bo Fritzbøger

Fredrik Björk, Per eliasson och bo fritzbøger. Inledning

Fredrik Björk, Per eliasson och bo fritzbøger. Inledning Fredrik Björk, Per eliasson och bo fritzbøger Miljöhistoria över gränser är en bok som speglar situationen för miljöhistoria som forskningsinriktning idag. Det är ett av de mest vitala nya forskningsfält

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A Introduktion Vilka är vi och vad gör vi? Vad är Hållbar Utveckling A? Kursen utgår från att samhället och naturen tillsammans utgör ett komplext system som måste

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna Årgång 3, nr 3, December 2009 Julen närmar sig och vi börjar redan tänka på ledighet Eller kanske inte! Under julhelgerna kör ni föreningar så många cumap-cuper att det knappt går att hålla räkningen på

Läs mer

Yrkescirkulation blandt jurister

Yrkescirkulation blandt jurister Onsdag den 20. august 1975 kl. 11 og kl. 14 Plenarmøde Yrkescirkulation blandt jurister Se bilag I Diskussionsleder: Mødets præsident, højesteretsdommer Ármann Snævarr, Island. Diskussionsiederen: Jeg

Läs mer

Föreningen och dess medlemmar, särskilt på arbetsmarknaden

Föreningen och dess medlemmar, särskilt på arbetsmarknaden Föreningen och dess medlemmar, särskilt på arbetsmarknaden 377 Torsdagen den 20 augusti 1987 kl. 10.00 Sektionsmöte Föreningen och dess medlemmar, särskilt på arbetsmarknaden Referat: Del I s. 221 ss.

Läs mer

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Närvarande: Dick Wedin, Lars-Gunnar Svensson (f.o.m 9), Björn Aspelin, Inga-Lill Håkansson ( 1-6), Bo Ynger och Folke Johansson (sammankallande).

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Utbildning Lärande. education & learning TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING 1/2013

Utbildning Lärande. education & learning TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING 1/2013 & Utbildning Lärande education & learning 1/2013 TEMA: PERSPEKTIV PÅ GYMNASIAL YRKESUTBILDNING EN TIDSKRIFT SOM UTGES AV AVDELNINGEN BARNS, UNGAS OCH VUXNAS LÄRANDE VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE Utbildning &

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A Global Miljöhistoria Preliminärt schema, Hösten 2015 CEMUS utbildning/uppsala Centre för hållbar utveckling Höstterminen 2015 Vecka 36 Introduktion till miljöhistoria Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

HR Nordic Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København

HR Nordic Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København www.pwc.dk Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København Revision. Skat. Rådgivning. Dagens program Kl. 08.30 09.00 Morgenmad Kl. 09.00 09.45 Kl. 09.45 10.00 Kl. 10.00 10.45 Kl. 10.45 11.00 Kl. 11.00

Läs mer

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Innlandet som motor for bioenergibransjen? Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Var ligger de framtida utfordringene? Klima Sikker energiførsyning Resurs hushållning Lokal utveckling Skapandeav

Läs mer

Äganderätt till lägenhet

Äganderätt till lägenhet Torsdagen den 20 augusti 1981 kl. 14 Sektionsmöte 335 Äganderätt till lägenhet Referat, se bilaga 14 (del II, s. 193) Debattledare: ordföranden i bostadsdomstolen ULF GAD, Sverige Referenten, docent ANDERS

Läs mer

MED HISTORIEN SOM KOMPASS

MED HISTORIEN SOM KOMPASS MED HISTORIEN SOM KOMPASS MUSUND, Lunds universitet och Riksantikvarieämbetet bjuder in till konferens på LUX, LUNDS UNIVERSITET 25-27 AUGUSTI 2015 Musund samlar chefer och medarbetare från ABM-sektorn

Läs mer

26 28 29.2 33 37 40.3 47

26 28 29.2 33 37 40.3 47 26 28 29.2 33 37 40.3 47 33 VARV VÆRFT Delphia, som ägs av två bröder, startade att bygga båtar 1990. Idag har man Polens och en utav Europas modernaste produktionsanläggningar för att bygga både motor-

Läs mer

Kunskap upplevelse pengar

Kunskap upplevelse pengar Nordisk Museologi 2003 1 Kunskap upplevelse pengar 1 Kring senaste årsskifte pågick en museidebatt i några svenska dagstidningar. Chefredaktören för Dagens Forskning, historikern Anders Björnsson, fann

Läs mer

Casper Jul Nielsen Systemansvarig

Casper Jul Nielsen Systemansvarig TÖF 2015-10-01 Casper Jul Nielsen Systemansvarig Oversigt - Hvem er Samres - Hvad sker der udenfor Danmark - Sammenhängende trafik, et eksempel fra Dalarna - Opläg til diskussion Vår affärsidé Att leverera

Läs mer

En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan

En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan Förvaltnin g Öres und Adm inis tration Politik Leders kap H is toria Identitet Religion Ekonom i Danmark och danskarna KURS Nu ges du och dina medarbetare

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Nummer 19, 2013: Uppväxt och framtid

Nummer 19, 2013: Uppväxt och framtid Nummer 19, 2013: Uppväxt och framtid Arvastson G., Hartman T., Pripp O. & Waldén S. Inledning 1 3 Pless M. Fortællinger fra kanten: Udsatte unges fremtidsdrømme og uddannelsesveje 4 12 Nygren G. Högstadieelever

Läs mer

Tack för ditt mail, kul o se att ni jobbar mellan alla VM lopp o medaljer : )

Tack för ditt mail, kul o se att ni jobbar mellan alla VM lopp o medaljer : ) Från: Haakan Olsson Skickat: den 26 februari 2015 17:09 Till: Guggi Michael /Kardiologi /Falun Ämne: RE: Njurfunktion Hej Michael, Tack för ditt mail, kul o se att ni jobbar mellan

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Det så kallade Elefantmötet Replik till Bengt Gustafsson Av Ola Tunander Bengt Gustafsson skriver i det förra numret av Historisk tidskrift att jag skulle ha citerat

Läs mer

Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge

Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge Mats Benner, presentation för den norska produktivitetskommissionen, 20 augusti 2015 Byggd på två rapporter: Evaluation of The Kristian

Läs mer

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

MEDIA RESEARCH Øresund

MEDIA RESEARCH Øresund MEDIA RESEARCH Øresund 12 december 2012 BILLEDET AF ØRESUNDSREGIONEN I DANSKE OG SVENSKE MEDIER Forskningsrapport vedrørende svenske og danske mediers rapportering om Øresundsregionen BILDEN AV ÖRESUNDSREGIONEN

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Stadgar för Öresundskomiteen 1/1-07. Vedtægt for Öresundskomiteen 1/1-07

Stadgar för Öresundskomiteen 1/1-07. Vedtægt for Öresundskomiteen 1/1-07 Stadgar för Öresundskomiteen 1/1-07 Vedtægt for Öresundskomiteen 1/1-07 1 Öresundskomiteens övergripande målsättning Öresundskomiteen är en politisk plattform för lokala och regionala myndigheter, som

Läs mer

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 UTSTÄLL ARE UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 MANAGEMENT OCH IT-KONSULTBRANSCHEN Acando är ett management- och it-konsultbolag som tillsammans med sina uppdragsgivare förbättrar och effektiviserar

Läs mer

Fritidshem PROGRAM. kunskap i gemenskap. Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014

Fritidshem PROGRAM. kunskap i gemenskap. Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014 Fritidshem kunskap i gemenskap Nordiskt symposium Jönköping 14 15 maj 2014 PROGRAM Fritidshemssymposium 14 15 maj 2014 Jönköping Fritidshem Kunskap i gemenskap Program Onsdag 14 maj 09.00-10.00 Registrering

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Ambivalens och ansvar: domänförlust som implicit process vid ett tvåspråkigt universitet... 113

Ambivalens och ansvar: domänförlust som implicit process vid ett tvåspråkigt universitet... 113 I dette nummer... 3 Frans Gregersen Indledning: Globaliseringens udfordringer med særligt hensyn til universitetsinstitutionerne... 5 Linus Salö Domänförlust som språkideologisk representation. Språkvårdens

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Get Instant Access to ebook Farlig Atra PDF at Our Huge Library FARLIG ATRA PDF. ==> Download: FARLIG ATRA PDF

Get Instant Access to ebook Farlig Atra PDF at Our Huge Library FARLIG ATRA PDF. ==> Download: FARLIG ATRA PDF FARLIG ATRA PDF ==> Download: FARLIG ATRA PDF FARLIG ATRA PDF - Are you searching for Farlig Atra Books? Now, you will be happy that at this time Farlig Atra PDF is available at our online library. With

Läs mer

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur www.oresundsbarometern.scb.se Nr 14 november 27 ØRESUNDS- BAROMETERN Tema: Infrastruktur In n e h å l l Konjunkturen 1 Tema Infrastruktur 2 Bransch- och näringslivskonjunkturen 4 Tillverkningsindustri

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Indholdsfortegnelse. Table of contents. Matrix, Vol. 27, 2010 nr. 4

Indholdsfortegnelse. Table of contents. Matrix, Vol. 27, 2010 nr. 4 Matrix, Vol. 27, 2010 nr. 4 Indholdsfortegnelse Alexandra Billinghurst och Hanna Sitter Randén: Redaktionellt... 258 Kirsten Gamst Madsen: Overføring i gruppeterapi... 260 Steinar Lorentzen, David E. Orlinsky

Läs mer

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur

Nr 14 november 2007 ØRESUNDS- BAROMETERN. Tema: Infrastruktur www.oresundsbarometern.scb.se Nr 14 november 27 ØRESUNDS- BAROMETERN Tema: Infrastruktur In n e h å l l Konjunkturen 1 Tema Infrastruktur 2 Bransch- och näringslivskonjunkturen 4 Tillverkningsindustri

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Lyt, hør og forstå. Tekst Marie Bengts, Foto Mats Erlandsson, Ill Eva Lindström

Lyt, hør og forstå. Tekst Marie Bengts, Foto Mats Erlandsson, Ill Eva Lindström Lyt, hør og forstå Skultuna har længe været forbun med messingfremstilling. Nu er snarere kunsten at lytte og reflektere der er den gamle industribys særpræg. Tekst Marie Bengts, Foto Mats Erlandsson,

Läs mer

På nye eventyr - mandsforskere uden grænser Artikler fra nordisk konferance om mandsforskning. Red. Elisabeth Lorenzen og Maria Grönroos

På nye eventyr - mandsforskere uden grænser Artikler fra nordisk konferance om mandsforskning. Red. Elisabeth Lorenzen og Maria Grönroos På nye eventyr - mandsforskere uden grænser Artikler fra nordisk konferance om mandsforskning Red. Elisabeth Lorenzen og Maria Grönroos NIKK Småskrifter nr. 6, 2002 På nye eventyr - mandsforskere uden

Läs mer

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011

Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Utvärdering på kursen RASK-Studieteknik Höstterminen 2011 Antal svar: 26 1. Öppen fråga Min spontana kommentar till dig Lasse är... Motiverande, bra energy, bra kunskap om ämnet, inspirerande som person,

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE SKIP TO MAIN CONTENT Home 2015 Malmö SE Program Program Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE Mind the gaps - att skapa lika förutsättningar för alla unga *Programmet för Storstadens Hjärta och

Läs mer

StudentSamarbetet Øresund

StudentSamarbetet Øresund StudentSamarbetet Øresund Referat Möte den 3 november, kl 16 De Studerendes Råd, Danmarks Farmaceutiske Universitet Närvarande Copenhagen Business School (CBS) Stefan K. Madsen Danmarks Farmaceutiske Universitet

Läs mer

En blød landing i Øresundsregionen. Mjuklandning i Öresundsregionen. Intressenter. Projektansvarig & kooordinator. Produktion

En blød landing i Øresundsregionen. Mjuklandning i Öresundsregionen. Intressenter. Projektansvarig & kooordinator. Produktion Nr 8 november 21 Sammanfattning Öresundsregionen 1 Öresundsregionen en översikt 2 Näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri i alt _ 4 Branschanalyser Livsmedelsindustri

Läs mer

Get Instant Access to ebook Ikea Sverige PDF at Our Huge Library IKEA SVERIGE PDF. ==> Download: IKEA SVERIGE PDF

Get Instant Access to ebook Ikea Sverige PDF at Our Huge Library IKEA SVERIGE PDF. ==> Download: IKEA SVERIGE PDF IKEA SVERIGE PDF ==> Download: IKEA SVERIGE PDF IKEA SVERIGE PDF - Are you searching for Ikea Sverige Books? Now, you will be happy that at this time Ikea Sverige PDF is available at our online library.

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Gränslöst samarbete i Skandinavien VARFÖR, VEM OCH HUR?

Gränslöst samarbete i Skandinavien VARFÖR, VEM OCH HUR? Gränslöst samarbete i Skandinavien VARFÖR, VEM OCH HUR? Lärdomar från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007 2013 INNEHÅLL Havet och historien binder oss samman... 3 Fakta om Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak

Läs mer

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm

variera/vælger du et alternativt garn, så tænk på at Strumpstickor/Pinde: 5 och/og 6 mm 985010000048 ECOLOGICO Basmönster tröja och kofta barn, dam, herr/sweater og trøje til børn, dame, herre Vid garnbyte: tänk på att garnåtgång och stickor kan Rundstickor/Rundpind: 5 och 6 mm, 40, 60, 80

Läs mer

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Skriva Tala Lyssna Realia Reflektera Kunna läsa enklare skönlitterära och andra berättande texter, t.ex. Of

Läs mer

RESULTATET AV FÖRSTA VECKANS

RESULTATET AV FÖRSTA VECKANS RESULTATET AV FÖRSTA VECKANS HEMUPPGIFTER HEK 211:2 VT 2002 Hemuppgiften var: Skriv en enkel och lättfattlig berättelse som beskriver något som avhandlats på kursen. SAGAN OM JIM - en illustrerad klassiker

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Accept af risiko (risikoovertagelse) og samtykke som civil- og strafferetligt problem

Accept af risiko (risikoovertagelse) og samtykke som civil- og strafferetligt problem Torsdag den 23. august 1990 kl. 14.00 Sektionsmøde Accept af risiko (risikoovertagelse) og samtykke som civil- og strafferetligt problem Referat: Del I, s. 373. Debatleder: Justitierådet Henry Ådahl, Finland

Läs mer

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til skolen Rundskriv S 09-2015 Oslo, 23. mars 2015 Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden 15. og 16. april, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv, Sverige Nordisk folkehøgskoleråd inviterer

Läs mer

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 Arkiv som läromedel Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 En till en satsning startade år 2007 - Lärardatorer PIM - Elevdatorer Fronter, Smartboard Ca. 2 000 elever http://publicdomainreview.org/2012/06/30/france-in-the-year-2000-1899-1910/

Läs mer

The Open University s repository of research publications and other research outputs

The Open University s repository of research publications and other research outputs Open Research Online The Open University s repository of research publications and other research outputs Domtab i Danmark: en undersgelse af sammenhen mellem engelsk i stedet for dansk og engelsk i dansk

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset 99,85% Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset Den svenska modellen? Jonas Gardell på twitter 1 okt: Vi på Ikea tycker att kvinnor är

Läs mer

FORSKNINGSNYTT. Ivästvärlden har det ekologiska lantbruket fått möjligheter

FORSKNINGSNYTT. Ivästvärlden har det ekologiska lantbruket fått möjligheter FORSKNINGSNYTT om økologisk landbruk i Norden Nr 3 Oktober 2003 Ekologiskt lantbruk och reformering av CAP en möjlig integrering av begreppet ekosystemtjänster? Ivästvärlden har det ekologiska lantbruket

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden www.oresundsbarometern.scb.se Nr november 28 ØRESUNDS- BAROMETERN I fokus: Arbetsmarknaden In n e h å l l Konjunkturen 1 Bransch- och näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri

Läs mer

Utvärdering av det andra Malmö-mötet 4 5 februari 2004

Utvärdering av det andra Malmö-mötet 4 5 februari 2004 Utvärdering av det andra Malmö-mötet 4 5 februari 2004 Allmänt Det andra Malmö-mötet Kvalitet i strålskyddsarbetet hölls på Radisson SAS Hotel i Malmö den 4 5 februari 2004. Mötet arrangerades av NSFS,

Läs mer

Humanister på tværs af Øresund

Humanister på tværs af Øresund Humanister på tværs af Øresund Sammenligning af arbejdsmarkedet for humaniorakandidater/examinerade i Danmark og Sverige, herunder Øresundsregionen Ole Krarup Jensen og Caja Lennartsdotter Den 1. maj 2006

Läs mer

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden

Nr 15 november 2008 ØRESUNDS- BAROMETERN. I fokus: Arbetsmarknaden www.oresundsbarometern.scb.se Nr november 28 ØRESUNDS- BAROMETERN I fokus: Arbetsmarknaden In n e h å l l Konjunkturen 1 Bransch- och näringslivskonjunkturen 3 Tillverkningsindustri tot / Fremstillingsindustri

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel 2015-03-24/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel Sammanfattning 65 % av de svarande ser ett mervärde i att reglerna för socialt ansvar stärks. Ingen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Urban Transition Forum 19 september 2013

Urban Transition Forum 19 september 2013 Urban Transition Forum 19 september 2013 Dokumentation Av Boel Kjellsdotter, projektkoordinator Urban Transition Öresund www.urban-transition.org Innehåll Urban Transition Forum 19 september 2013... 3

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer