Skrifter med historiska perspektiv, volym 3 MILJÖHISTORIA ÖVER GRÄNSER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skrifter med historiska perspektiv, volym 3 MILJÖHISTORIA ÖVER GRÄNSER"

Transkript

1 Skrifter med historiska perspektiv, volym 3 MILJÖHISTORIA ÖVER GRÄNSER

2 Författarna Skrifter med historiska perspektiv, volym 3 Malmö högskola, 2006 LAYOUT OCH FORM: Fredrik Björk TRYCK: Holmbergs, Malmö 2006 ISBN ISSN BESTÄLLNINGSADRESS: Holmbergs i Malmö AB Box Malmö

3 Miljöhistoria över gränser

4

5 Innehåll 7 Fredrik Björk, Per Eliasson och Bo Fritzbøger inledning 16 Bo Fritzbøger Miljøhistorie - er der noget nyt under solen? 53 Sven Gaunitz Ekologiska perspektiv i lokalhistoria på ekonomisk-historiskt sätt 81 Maibritt Bager & Poul Holm Havet som forskningsfelt - vinkler på marin miljøhistorie i danmark 97 Christian Isendahl & Bodil Liljefors Persson Ekologi, makt och religion på yucatán i ett långt tidsperspektiv 127 Aud Mikkelsen Tretvik Kystens kulturlandskap i Trøndelag En tverrvitenskapelig tilnærming til landskapsforandring i et langt tidsperspektiv 140 Kristian Gerner pollution of the natural environment and the dissolution of the soviet union 160 Stefan Anderberg klimatfrågans utveckling ur ett svenskt perspektiv

6 179 Jörgen Gustafsson Naturens roll i historieläromedlens berättelse om sveriges historia 197 Ebba Lisberg Jensen Sätt stopp för sprutet! Från arbetsmiljöproblem till ekologisk risk i 1970-talets debatt om hormoslyr och DDT i skogsbruket 231 Erik Törnlund Damned waterfall, now your days are numbered! On timber floating, masculinity and nature in Northern Sweden

7 Fredrik Björk, Per eliasson och bo fritzbøger Inledning Miljöhistoria över gränser är en bok som speglar situationen för miljöhistoria som forskningsinriktning idag. Det är ett av de mest vitala nya forskningsfält med anknytning till historia som vuxit fram det senaste decenniet. Fast förhållandet mellan människor och natur har en lång tradition inom historisk forskning så är det sena 1900-talets växande miljöproblem det som kommit att prägla den nya forskningsinriktningen miljöhistoria. Det innebär att miljöhistoria är en riktning med ambitionen att förklara den samhällsutveckling som leder fram till dagens situation. I detta ligger dessutom förväntningar på att förverkliga en didaktisk potential en bättre nutidsförståelse som grund för ett framtida handlande. Dessa ambitioner och förväntningar sammanfattas i ett något provokativt påstående av den danske forskaren Jesper Hoffmeyer från 1980-talets början. Men historien är ju faktiskt något som ägt rum, och ett av dess få systematiska resultat har varit den konsekventa ökningen av samhällenas behärskande av naturen. Om inte en eller annan generell lärdom kan dras av detta faktum så är historia ett likgiltigt ämne. 2 Om detta är en utgångspunkt för en stor del av den miljöhistoriska forskningen kan sägas att den motsvaras av en inriktning på både primärforskning på helt nya områden, historiografi där människors förhållande till naturen står i centrum och försök att didaktiskt förankra forskningen i utbildning och miljövård. Föreliggande antologi är resultatet av en konferens som avhölls tre soliga dagar i juni Det var en konferens som på mer än ett sätt kan beskrivas som gränsöverskridande. Konferensen Miljöhistoria över gränser arrangerades av två olika lärosäten, vilka dessutom är skilda åt av en nationsgräns. I och med konfe- Inledning

8 rensens genomförande visade arrangörerna från Malmö högskola och Köpenhamns universitet att formella och praktiska svårigheter kan övervinnas om ambitionerna finns. Men inte endast det praktiska arrangemanget utmanade etablerade gränsdragningar. Miljöhistoria har sett i internationellt perspektiv varit ett forskningsfält på stark frammarsch de senaste decennierna och framgångsrikt kunnat visa på fruktbarheten hos den tvärvetenskapliga ansats som blivit dess främsta kännetecken. Trots att miljöhistoria som forskningsfält etablerats internationellt har det inte riktigt fått det stora genombrott i Norden som många förväntade sig för något decennium sedan. I Sverige skapades visserligen starka forsknings- och utbildningsmiljöer på flera platser i landet, och ett antal uppmärksammade avhandlingar tydliggjorde fältets relevans, men under de senaste åren har utvecklingstendenserna varit mer osäkra, något som kanske kan förklaras av en allt hårdare kamp om resurserna inom högskolevärlden. På andra sidan Öresund var länge danska miljöhistoriker tämligen utspridda och med svag institutionell bas. Men på senare år har tillväxten varit stark, inte minst inom marin miljöhistoria, där dansk forskning idag befinner sig vid den internationella forskningsfronten. Kanske är det dock i Finland som nordisk miljöhistorisk forskning står allra starkast idag. Ett flertal forskare har rönt internationell uppmärksamhet för sina forskningsresultat och entusiasmen visar inga tecken på att avta. Däremot tycks det som om miljöhistoriker i Norge och på Island än så länge haft svårare att få genomslag. Även om det i dessa länder finns flera forskare som åstadkommit viktiga forskningsresultat finns ännu inte några tydliga tecken på att forskningsfältet skall etableras på allvar. Om man ser till Norden som helhet, är det tydligt att man i vart och ett av de nordiska länderna endast kan räkna en begränsad numerär av forskare och att man därigenom har allt att vinna på att fortsätta den tradition av nordiskt samarbete inom miljöhistorisk forskning där denna konferens följer upp konferenser eller symposier med miljöhistorisk inriktning vilka bland annat hållits i Linköping 1995, Karlstad 1997, Lund 1999 och i Umeå Grundandet av European Society for Environmental History (ESEH) 2001 innebar att samarbetet mellan miljöhistoriska forskare i Europa intensifierades. Organisationen innebar också Fredrik Björk, Per Eliasson och Bo Frizbøger

9 en formell struktur, vilket bidrog med stabilitet även där den institutionella basen för miljöhistoria var mindre utvecklad. Inte minst viktigt var att regionala representanter utsågs, vilka kom att ha en viktig roll genom att upprätthålla ett kontinuerligt kommunikationsflöde. Miljöhistoria över gränser anordnades som en regional konferens inom ramen för ESEH, och representanten för Norden, Eva Jacobsson, beskrev i sitt anförande det betydelsefulla arbete som organisationen bedriver för att främja miljöhistorisk forskning. ESEHs ordförande, Verena Winiwarter, lyfte i ett brev till konferensdelegaterna fram betydelsen av nordisk miljöhistoria för fältets utveckling i stort. The Nordic tradition of doing environmental history predates the founding of ESEH by decades. [...] Among the 400+ ESEH members, the Nordic countries are a particularly strong group. The longer tradition means also a higher degree of professionalization and more of the well researched empirical case studies European Environmental History is still lacking in many other regions. But the Nordic countries with their close co-operation form a model case not only in terms of the value of their work, but also in terms of how co-operation can enrich scholarly endeavours. I hope that the Malmö conference will be one more step in this ongoing process which enables you to write high quality environmental history and successfully integrate it into the history of your countries and regions. I hope that it will not only be an opportunity to learn from each other but also to address some of the big questions of Environmental History at large. Comparison is necessary, because every place is particular. But as we seek understanding beyond the single case, it remains a great open question how comparison can be done meaningfully. We have to address the methodical challenge of the scale problem at large. 1 Totalt deltog 50 personer från sex länder och sammanlagt 34 olika institutioner vid konferensen, varav 29 deltagare från Sverige och 14 deltagare från Danmark. Under konferensens första dag avhölls totalt fem plenarföreläsningar. Lars J Lundgren inledde med att på temat Miljö och historia peka på en del av de utmaningar och svårigheter miljöhistorisk forskning mött under det senaste decenniet. Betydelsen av ekologiska perspektiv i demokratiarbete Inledning

10 i tredje världen betonades av Hilde Ibsen, som presenterade resultat från ett pågående forskningsprojekt i Sydafrika. Malmö högskolas rektor, Lennart Olausson, tillika professor i idéhistoria, reflekterade kring miljö och politik i sitt anförande, ett tema som följdes upp av den efterföljande talaren, Stephen Mosley från University of Birmingham. Mosleys anförande, med titeln Smoke and the city: Air pollution in urban Britain breddade dock det politiska anslaget genom att introducera ett mer kulturanalytiskt perspektiv på luftföroreningar. Dagens sista anförande hölls av Ingemar Renberg, som talade om de blyhaltiga luftföroreningarnas långa historia. På kvällen bjöd Malmö Stad på mottagning i Rådhuset, med miljönämndens ordförande Carina Nilsson som värd. När konferensen dag två flyttade verksamheten till Köpenhamn, inleddes programmet med att lektor Karl-Erik Frandsen inte endast hälsade deltagarna välkomna, utan också bjöd på en betraktelse om Amagers miljöhistoria. Under dagen höll även Timo Myllyntaus en plenarföreläsning om energihistoria, med kritisk udd mot den etablerade uppfattningen om att industriella revolutioner automatiskt måste innebära ett genombrott för fossila bränslen. Poul Holm visade i sin plenarföreläsning på de möjligheter och utmaningar som uppenbaras i den marina miljöhistoriska forskningen. Förutom plenarföreläsningarna avhölls även totalt sex parallella sessioner under dagen, där bland annat Mat och miljö samt Vad kan vi lära av miljöhistoria? Presentation av ett internationellt undervisningsprojekt kan nämnas. På kvällen avhölls en kortare exkursion samt konferensmiddag. Konferensens avslutande dag inleddes med ett kortare anförande av Eva Jakobsson, där arbetet med ESEH lyftes fram, och vilket följdes av att Kristian Gerner talade på temat Miljöförstöring och statsundergång: Exemplet Sovjetunionen. Under dagen hölls totalt fem parallella sessioner med teman som Långa tidsperspektiv och landskapsförändring samt Klimatfrågor ur historiskt perspektiv innan Sverker Sörlin avrundade konferensen med att tala om Framtida miljöhistoriska utmaningar. I samband med att konferensen avslutades togs initiativ till att sammanställa en antologi med bidrag från konferensdeltagarna, vilken härmed föreligger. 10 Fredrik Björk, Per Eliasson och Bo Frizbøger

11 I bokens första kapitel gör Bo Fritzböger en översikt över miljöhistorisk forskning och diskuterar vad denna miljöhistoriens dubbla ambition, att i relationen mellan människor och natur spegla båda sidor, får för konsekvenser. En av hans slutsatser är att miljöhistoria ytterst är ett humanistiskt projekt där antropocentrismen står stark. Det innebär dock epistemologiska problem. Där ger inte heller anknytningen till naturvetenskaperna som t ex ekologin en fast referenspunkt, eftersom även de kan historiseras och deras ontologi ifrågasättas. Fritzbögers förslag till lösning är ett både-och där människor ses som handlande subjekt i en värld där den fysiska omgivningen utgör en - icke oföränderlig - rambetingelse. Dessutom är denna värld alltmer präglad av globala samband och därmed också i behov av stora synteser för att kunna förstås. Men dessa är som all makrohistoria, i sin tur beroende av ett stort antal miljöhistoriska delstudier. Som ett svar på detta globala perspektiv utgår Sven Gaunitz i nästa kapitel från just det lokala perspektivet och vad detta tillför miljöhistoriska undersökningar med globala perspektiv. Med det han kallar fokuserad historia och med exemplet den norrländska kommunen Vindelns historia blev ekonomisk teori ett medel att knyta ihop det lokala och globala perspektivet. På samma sätt skulle ett tvärvetenskapligt angreppssätt från ekologi och historia kunna spegla de naturliga förutsättningarna och de historiska förändringarna i regionala undersökningar i t ex Skåne. Det tredje kapitlet med ett historiografiskt anslag, som berör större geografiska områden och förhållandet mellan det lokala och det globala, är Maibritt Bagers och Poul Holms bidrag. Det utgör en översikt över den marina miljöhistoria som sedan 1990-talet befinner sig i stark tillväxt i Danmark. Där är utmaningen att förstå interaktionen mellan människor och deras marina resurser och betydelsen av detta historiska samspel. Här är förståelsen för naturförändringar och ekologiska processer central och de metodiska problemen stora när det gäller att skilja på mänsklig påverkan och naturliga processer. Det innebär ett genuint tvärvetenskapligt arbete där humanister ställs inför att söka nya förklaringsfaktorer utöver de politiska och ekonomiska samtidigt som naturvetenskapernas nutidsorienterade modeller och metoder utmanas. I det mötet blir miljöhistoria ett genuint nytt forskningsfält och något mer än bara en ny bindestreckshistoria. Inledning 11

12 Efter det breda historiografiska anslaget följer två kapitel som båda har det långa tidsperspektivet gemensamt. Den första med tyngdpunkt på människors föreställningar om landskapet och den andra med tyngdpunkt på landskapets fysiska förändring. Den klassiska mayakulturen i mellanamerika är ett ofta återkommande exempel på hur ekologiska processer och mänsklig påverkan på naturen kan samverka med katastrofala följder. Christian Isendahl och Bodil Liljefors Persson presenterar sina utgångspunkter för en kommande undersökning av de långsiktiga precolumbianska landskapsförändringarna på Yucatanhalvön. Här fungerar begreppet kognitiva landskap som en nyckel för att förstå hur samspelet mellan religion, maktförhållanden och den biofysiska miljön förändras. Hur tolkade mayakulturens människor det biofysiska landskapet och dess förändringar utifrån sina kosmologiska föreställningar? Vilka uttryck fick detta i mayakulturens sakralisering av landskapet, dess ritualer och ceremonier och de kulturella artefakter som uppfördes? Ett långt tidsperspektiv, men med tyngdpunkt på de senaste etthundrafemtio åren har Aud Mikkelsen Tretvik i sin översikt av det tröndelagska kustlandskapets förändringar. Omkring 1000 år e. Kr. var övergången från skogslandskap till öppen ljunghed fullbordad i mellersta Norge. Den verksamma kraften var människors huggning, nyodling och kontinuerliga betesdrift med regelbunden ljungbränning. Under sådana förhållanden var möjligheterna för skogens återväxt mycket begränsade. I en lokal undersökning kan 1900-talets stora förändringar följas. Fram till slutet av 1800-talet var utmarksbruket omfattande för att därefter gå ner men fortsätta till omkring 1960 med fårbete och bränning av ljungen. Den starka nedgång som följde från 1960-talet till 1980-talet medförde en motsvarande återkolonisering av skog. När betestrycket åter ökar med bland annat utegångsfår mot slutet av 1900-talet är skogen redan etablerad och utgör en bestående del av landskapsförändringen vid kusten. I de två följande bidragen är det nutida miljöfrågor och deras politiska behandling som står i centrum. En av de få svenska undersökningarna av miljöpolitiken i Sovjetunionen som gjordes före 1991 är Lars J Lundgrens och Kristians Gerners bok om Planhushållning och miljöproblem från I sitt bidrag återvänder Kristian Gerner till miljöfrågornas 12 Fredrik Björk, Per Eliasson och Bo Frizbøger

13 betydelse för den politiska utvecklingen i Sovjetunionen. Där blev Gorbatjovs initiativ till glasnost och perestroika en möjlighet för rörelser i de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen att formulera miljöfrågorna som en opposition mot tillhörigheten till Sovjetunionen. Kopplingen ekologi-demokrati som var tydlig hos miljörörelsen i väst ersattes av kopplingen ekologi-etnicitet. Miljöfrågorna blev till vapen i en nationell frigörelsekamp. När väl frigörelsen var ett faktum sjönk miljöfrågornas betydelse undan och de internationaliserades på samma sätt som i andra länder runt Östersjön. I Stefan Anderbergs bidrag är internationaliseringen av miljöfrågorna utgångspunkten när han undersöker hur klimatfrågorna slagit igenom i den svenska miljödebatten under det sena talet. Här har ju inte funnits någon påtaglig nationell problematik att utgå från som i länder som Nederländerna och Österrike där oron för höjda havsnivåer eller smältande glaciärer varit stor. Det har medfört att svenska tidskriftsartiklar om klimatproblematiken inte varit särskilt vanliga jämfört med t ex frågan om ozonskiktet. Här sker en förändring under 1990-talet då det framför allt är klimatpolitiken det handlar om. Trots det har frågan varit väletablerad sedan 1980-talet och de kritiska inlägg som funnits i Danmark och USA har varit ovanliga i Sverige. Anderbergs förklaring är att svenska forskares framträdande internationella roll har fått stort genomslag. En oroande reflektion är hans torra slutanmärkning att de senaste åren diskussionen alltmer har kommit att handla om anpassningsstrategier. Boken avslutas med tre studier av tre olika konkreta miljöhistoriska frågor. Jörgen Gustafssons har undersökt hur den svenska naturen används för att konstruera svenskhet i skolans historieläroböcker. Hur ser naturen ut i berättelsen om Sveriges historia? Där finns två ledmotiv. Det ena är historien om människors frigörande från naturens begränsningar och alltmer ökande kontroll över dess resurser. Den andra är territorialiseringen av nationen. Dessa två berättelser flyter samman och brytpunkterna är isens avsmältning och de första människornas ankomst, den andra forntidens slut samt det moderna Sveriges tillblivelse. Det blir en variant av den stora berättelsen om människans framsteg och kontroll av naturen men inom en given nationell ram. Inledning 13

14 Det framhålls ibland att miljöhistoria alltför lite har ägnat sig åt arbetsmiljöfrågor. Detta fast flera frågor som senare etablerats som miljöproblem tidigare länge varit arbetsmiljöproblem. Ebba Lisberg Jensen synar debatten om hormoslyr där gången var den omvända. Det som började som en miljöfråga utvecklades till en arbetsmiljöfråga där skogsarbetarnas organisationer till slut gick i spetsen för motståndet mot de kemiska bekämpningsmedlen i skogsbruket. Förutom skogsarbetarnas motstånd hade det också betydelse att skogsvandrare kom att exponeras för gifterna. Trots att bekämpningsmedlen var betydligt vanligare i jordbruket än i skogsbruket kom dessa faktorer alltså betyda mycket för förbudet. En annan yrkesgrupp som hade sin bas i den svenska skogsnäringen var flottarna. Där gör Erik Törnlund en översikt av den arbetskultur som det hårda flottninsarbetet med extremt stort beroende av naturen medförde. Behovet av fysisk uthållighet och disciplin innebar en strikt men informell arbetsorganisation. Ända fram till flottningens tillbakagång under efterkrigstiden var flottarjobbet ett viktigt säsongsarbete för många småbönder och skogsarbetare i Norrland. Men ännu viktigare var det för den betydligt mindre men fasta stam av långflottare som följde timret utefter älvarna hela vägen ner till sågverken vid kusten. I den här miljön konstruerades maskulinitet som en viktig egenskap för den som tillhörde arbetsgemenskapen. Miljöhistoria över gränser speglar den breda tvärvetenskapliga forskning som finns i Norden kring människors historiska förhållande till naturen. Det är i kraft av denna öppenhet och i flera bemärkelser gränsöverskridande ansats som miljöhistoria kan söka sin legitimitet. Inte, för att tala med Bagers och Holms ord, i att vara en slags ny bindestreckshistoria. Vi vill avslutningsvis tacka FORMAS, Vetenskapsrådet och Statens Humanistiske Forskningsråd, samt Malmö högskola och Köpenhamns universitet, för det praktiska och ekonomiska stöd som skapade möjligheter att genomföra konferensen. 14 Fredrik Björk, Per Eliasson och Bo Frizbøger

15 Noter Inledning 1 Brev från ESEHs ordförande Verena Winiwarter. 2 Jesper Hoffmeyer, Samhällets naturhistoria, Stockholm 1984, s 82. litteraturlista Inledning Hoffmeyer, Jesper, Samhällets naturhistoria, Stockholm 1984 Inledning 15

16 Bo Fritzbøger Miljøhistorie er der noget nyt under solen? Den amerikanske historiker John McNeill udgav i 2000 en bog med titlen Something new under the sun, der ifølge sin undertitel er an environmental history of the twentieth century. Forfatteren argumenterer her overbevisende for, at det netop henrundne århundrede var anderledes end alle forudgående. På grund af menneskehedens voldsomme vækst og dens kraftigt udviklede teknologiske potentiale påvirkede den i det 20. århundrede sine fysiske omgivelser stærkere end nogensinde tidligere. Og der i har han jo nok ganske ret. Men hvad så med den type af historieskrivning, som McNeills bog repræsenterer: miljøhistorien? Ville Prædikeren mon anerkende den som en nyhed? Og er nyheden i givet fald god? Miljøhistorie har internationalt vundet stor udbredelse gennem den seneste menneskealder. Der er verden over udgivet en lang række proklameret miljøhistoriske undersøgelser på alle rumlige og tidslige skalaer og med interessen rettet mod ganske forskellige temaer. Man mærker, at miljøhistorie ikke er noget beskyttet varemærke, og for blot år siden anvendtes ofte i stedet betegnelser som grøn historie eller økohistorie. 1 Områdets fremvækst kan ses som led i den generelt forøgede interesse for forholdet mellem samfund og naturgrundlag, som kan iagttages inden for tilgrænsende fagområder med humanøkologi og miljøøkonomi som to meget forskelligartede eksempler. 2 Organisatorisk centrerer international miljøhistorie sig om en nordamerikansk og en europæisk sammenslutning. I 1975 stiftedes i USA et American Society for Environmental History (ASEH), 3 der siden 1996 har udgivet tidsskriftet Environmental History sammen med Forest History Society. Og som udløber af en miljøhistorisk workshop i Tyskland to år tidligere blev der i 16 Bo Fritzbøger

17 1990 stiftet en European Association for Environmental History (EAEH), som imidlertid i dag kun er aktiv i Storbritannien. 4 Som europæisk paraply dannedes til gengæld i 1999 en European Society for Environmental History (ESEH). 5 På ESEHs hjemmeside kan enhver føje publikationer til en bibliografi over miljøhistorisk litteratur, så der er ingen overordnet koordinering af accessionskriterierne. Men hvor der for 1991 findes 12 titler, er der for 2000 anført ikke færre end 330, hvilket givet et meget godt indtryk af feltets kvantitative vækst. Men hvad er egentlig den røde (grønne?) tråd gennem al denne miljøhistorie? Genstandsfelt og målsætninger Som i megen historisk forskning springer fraværet af en konsistent begrebsanvendelse i øjnene, og få forfattere kerer sig synderligt om at definere det felt, hvor i de angivelig befinder sig. Der synes dog i det mindste at være enighed om, at miljøhistorie med Donald Hughes definition er the study of human relationships through time with the natural communities of which they are part, in order to explain the processes of change that affect that relationship. 6 Den tyske historiker Joachim Radkau skrev på lignende vis i 1994, at Historische Umweltforschung ordnet sich ein in die Erforschung der langfristigen Entwicklung der menschlichen Lebens- und Reproduktionsbedingungen. Sie untersucht, wie der Mencsh diese Bedingungen selber beeinflußte und auf Störungen reagierte. Dabei gilt ihre spezifische Aufmerksamkeit unbeabsichtigen Langzeitwirkungen menschlichen Handelns, bei den synenergetische Effekte und Kettenreaktionen mit Naturprozessen zum tragen kommen. 7 Og den norske historiker Hilde Ibsen så det i 1997 som sit mål at uddybe forståelsen af, hvordan menneske har berørt sine naturlige omgivelser og omvendt, og studere de økologiske konsekvenserne av menneskets bruk av naturen. 8 Selv om der tydeligvis er accentforskelle med hensyn til vægtningen af menneske og miljø i de tre definitioner, indkredser rummelige formuleringer som disse nok meget godt en bruttoafgrænsning, som de fleste kan tilslutte sig. For så vidt, de overhovedet ønsker at tilslutte sig en miljøhistorisk proklamation. For ganske mange af de historikere, hvis arbejder efter en bred definition Miljøhistorie er der... 17

18 umiddelbart fremtræder som miljøhistorie, har aldrig selv anvendt begrebet. 9 Samspillet mellem menneske og miljø er et emne, som umiddelbart lægger op til undersøgelser med stor spændvidde i både tid og rum. 10 Både Donald Hughes, Hilde Ibsen og Joachim Radkau har da netop også skrevet sådanne globale miljøhistorier, og der kommer stadig flere til. Men feltet optræder i praksis oftere som endnu en form for bindestregshistorie på linie og i slægt med sygdomshistorie, teknologihistorie, landbohistorie osv. 11 Mest iøjnefaldende gælder dette den historiske økologi, som tidligt gjorde sig gældende; dvs. studiet af lange tidsforløb inden for eksempelvis populationsændringer, økosystem-dynamik, forskydninger af næringsstofbalancer, klimaændringer osv. 12 På den ene side er denne historiske økologi, som vel at mærke først og fremmest drives naturvidenskabeligt, mindre omfattende end miljøhistorien; på en anden mere, fordi den ikke begrænser sig til menneskelige samfund. Der er gjort flere forsøg på at systematisere miljøhistoriens genstandsfelt, og et af de bedste er nok udført af geografen Michael Jones, ifølge hvem miljøhistoriens mainstream i store træk repræsenterer fire forskellige delområder. 13 Det første er de fysiske omgivelsers historie, som eksempelvis er mesterligt skildret i et langt tidsperspektiv af palæobotanikeren Neil Roberts i bogen The Holocene. An Environmental History, hvis førsteudgave kom i Anslaget og interessen er her klart naturvidenskabeligt, og naturlige og antropogene processer spiller ligeværdige roller. I den forbindelse er det nok værd at nævne, at Danmarks første miljøhistoriske institution var den nu nedlagte Afdeling for miljøhistorie og klima i GEUS (Danmarks og Grønlands Geologiske Undersøgelse). En anden hovedgruppe af forskning og litteratur angår samspillet mellem natur og socioøkonomiske strukturer gennem tiderne. Som et fremtrædende eksempel på sådanne analyser af landskabs- og samfundsforandring kan nævnes amerikaneren Donald Worsters nu klassiske Rivers of Empire. Water, Aridity and the Growth of the American West fra Denne form for miljøhistorieskrivning er særdeles udbredt. En tredje gruppe har primært et idehistorisk interessefelt. Man kan sige, at den snarere end at fokusere på menneskets 18 Bo Fritzbøger

19 praktiske samspil med de fysiske omgivelser vender blikket mod miljødiskursen; dvs. menneskets oplevelser og forståelse af naturen gennem tiderne. I denne ligeledes store gruppe findes f. eks. den svenske professor i miljøhistorie (Umeå) Sverker Sörlins Naturkontraktet fra 1991 og de norske filosoffer og teologer Haakon Smedsvig Hanssen, Paul Leer-Salvesen og Andreas Aases Natur og menneske. En miljøhistorie fra Endelig findes der især i USA en righoldig fjerde form for miljøhistorie, som især beskæftiger sig med naturbeskyttelsens historie. 15 Blandt nyere eksempler i denne tradition kan nævnes den fænomenologiske geograf David Lowenthals biografi fra 2000 af den amerikanske naturbeskyttelsesbevægelses ophavsmand George Perkins Marsh. Prophet of Conservation og Andrew Jamisons undersøgelse af betingelserne for moderne miljøbevægelser. 16 Miljøhistorien befinder sig altså på (eller endog uden for) historiefagets grænser, og dens iboende tværvidenskabelige karakter understreges ofte. 17 Men den er ikke kun en styrke. For af såvel videnskabsinterne som -eksterne årsager, er tværvidenskabelig forskning nemlig som regel organiseret hierarkisk. Enten bidrager historikeren til naturvidenskabelig forskning som leverandør af tolkninger, der modtages og bearbejdes som data. Og i den proces kan epistemologiske inkonsistenser være svære at undgå, selvom de ofte overses. 18 Eller også inddrager historikeren naturvidenskabelige resultater i sine analyser uden nødvendigvis til fulde at begribe deres grundlag og begrænsninger. 19 C. P. Snows klassiske beskrivelse fra 1959 af human-samfundsvidenskaberne og naturvidenskaben som to adskilte kulturer har stadig betydelig gyldighed. 20 Trods besværlighederne ved at gøre den tværfaglige samtale meningsfuld er det dog ubestrideligt, at natur- og humanhistorien i en miljøhistorisk forståelsesramme nødvendigvis må betragtes som to sider af den samme sag. Eller for at grave et lag dybere: natur og kultur må anskues som en dialektisk helhed snarere end som en dikotomi. 21 De er med James O Connors ord each other s context and content. 22 Ligesom der findes en stor rigdom af universalhistoriske synteser af miljøhistorisk tilsnit, 23 fremkommer der i disse år ganske mange nationale miljøhistorier. 24 For så vidt som miljøpolitikkens historie sættes i fokus, kan denne nationalstatslige afgrænsning være relevant, men i alle andre tilfælde, er den det selvsagt ikke. Miljøhistorie er der... 19

20 For ældre tid må miljøhistoriske synteser som minimum være grænseoverskridende, for det århundrede er intet mindre end et globalt perspektiv relevant. 25 Men hermed være naturligvis ikke sagt, at miljøhistoriske specialundersøgelser ikke kan anlægge mindre geografiske skalaer. Baggrund Selv om antallet af udgivelser, som angiver at være miljøhistoriske, er nærmest eksploderet inden for de seneste par årtier, så er historiske undersøgelser af forholdet mellem mennesket og dets fysiske omgivelser ikke noget nyt fænomen. De stærkeste traditioner i denne retning skal imidlertid snarere findes hos vore nabodiscipliner end inden for historiefaget selv. 26 Når især den første og anden generation af kredsen omkring det franske tidsskrift Annales ofte fremhæves for i det mindste prætentioner om at indarbejde det fysiske miljø i historiske analyser, skyldtes det en kraftig indflydelse fra kulturgeografien. 27 Geografen Paul Vidal de la Blaches opgør med environmentalismen, 28 dvs. den uforbeholdne økologiske determinisme som blandt andre tyskeren Friedrich Ratzel stod for i dele af sin produktion, videreføres således i eleven Lucien Febvres La terre et l evolution humaine fra I stedet for omgivelsernes determinerende indflydelse på samfundets indretning og historiens gang indsatte Vidal med den såkaldte possibilisme miljøet som et felt af muligheder og begrænsninger. Som Febvre citerer historikeren Victor Duruy: La géographie n explique jamais qu une partie de l histoire, mais elle l explique bien; les hommes font le reste. 29 I 1925 udgav den tysk-amerikanske geograf Carl Sauer så bogen The Morphology of Landscape, i hvilken determinismen i en vis forstand blev vendt om. Nu var det ikke miljøets indflydelse på kulturen men tværtimod kulturens indflydelse på miljøet, der kom i centrum. Det var Sauers bærende ide, at culture is the agent, the natural area is the medium, the cultural landscape the result. 30 Og hermed var interessen indenfor betydelige dele af geografien flyttet over på de fysiske omgivelsers menneskeskabte snarere end naturgivne karakter, hvorved en videreudvikling til en geografisk miljøhistorie blev nærliggende. 31 Og dette kulturlandskabsparadigme har ikke mindst haft afgørende 20 Bo Fritzbøger

Fredrik Björk, Per eliasson och bo fritzbøger. Inledning

Fredrik Björk, Per eliasson och bo fritzbøger. Inledning Fredrik Björk, Per eliasson och bo fritzbøger Miljöhistoria över gränser är en bok som speglar situationen för miljöhistoria som forskningsinriktning idag. Det är ett av de mest vitala nya forskningsfält

Läs mer

Nyhedsbrev #1, april 2009

Nyhedsbrev #1, april 2009 Øresundsregionen som Kreativ Metapol Nyhedsbrev #1, april 2009 Indhold: Hvad sker der lige nu i grupperne? Af Søren Buhl Hornskov, sbh@herlevbibliotek.dk I leken er det lättare att hitta kreativa svar.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET

VÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET En inblick i Öresundsklassrummet 2010 2014 VÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET Öresundsklassrummet arbetar gränsöverskridande med hållbar utveckling inom skola och andra lärandemiljöer i Öresundsregionen.

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Otraditionella matematikuppgifter

Otraditionella matematikuppgifter Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från

Läs mer

Förslag till budget för 2011

Förslag till budget för 2011 Förslag till budget för 2011 Budget 2011 Innehål Budgetförutsättningar sida 3 Budgetförutsättningar / Basis for the budget Resultatbudget 1. januari till 31. december 2011 sida 6 Resultatbudget / Profit

Läs mer

FORSÍÐA. Vestnordens ökonomiske relationer til det övrige Norden og disses betydning for erhvervsudviklingen i Vestnorden.

FORSÍÐA. Vestnordens ökonomiske relationer til det övrige Norden og disses betydning for erhvervsudviklingen i Vestnorden. FORSÍÐA Vestnordens ökonomiske relationer til det övrige Norden og disses betydning for erhvervsudviklingen i Vestnorden. Arbetsplan, avgränsningar, metod Dr. Grétar Thór Eythórsson Bifröst Handelshögskola

Läs mer

Nordisk kulturstøtte Mejeriet, Lund 19.11.2010

Nordisk kulturstøtte Mejeriet, Lund 19.11.2010 Nordisk kulturstøtte Mejeriet, Lund 19.11.2010 Disposition - Hvad er? - Hvad støtter Fonden? Hvem kan søge? - Hvad støtter Fonden ikke? - Hvornår og hvordan ansøger man? - Tre millioner kroner til kultur

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Scangrip, som produceras i Danmark, har allt sedan 1946 varit en trotjänare för hantverkarna i Sverige.

Scangrip, som produceras i Danmark, har allt sedan 1946 varit en trotjänare för hantverkarna i Sverige. SCANGRIP Sveriges nationaltång sedan 1946. Den enda låstången som kan manövreras med en hand. Fördelen är att man alltid har en hand fri att fixera, justera eller att hålla arbetstycket med. SCANGRIP Sveriges

Läs mer

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A Introduktion Vilka är vi och vad gör vi? Vad är Hållbar Utveckling A? Kursen utgår från att samhället och naturen tillsammans utgör ett komplext system som måste

Läs mer

Nordiskt Berättarseminarium

Nordiskt Berättarseminarium 1 Nordiskt Berättarseminarium På GOTLAND Hemse Folkhögskola 25-31 juli 2010 2 Kära berättarvänner Vi välkomnar er och gläds över att få bjuda er till Nordiskt berättarseminarium, nr 18 i ordningen, som

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Best Practice undervisningsforløb

Best Practice undervisningsforløb Best Practice undervisningsforløb I Smile- projektet er der udviklet over 80 undervisningsforløb og aktiviteter med elever gennem de sidste 3 år. Alle forløb offentliggøres i en e- book senere på året.

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands

Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Fördjupningsuppgift VBEA05 - Arkitekturteknik 6 VT2015 Arkitektens roll i Sverige jämfört med utomlands Ludvig von Hofsten Emanuel Mettmann Michael Schæfer Eric Bjerkborn Inledning I vår grupp finns en

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

Det foreslås, at en studietur til Sverige med fordel kan omfatte følgende temaer og aktiviteter:

Det foreslås, at en studietur til Sverige med fordel kan omfatte følgende temaer og aktiviteter: NOTAT Baggrundsnotat til studietur i Sverige 11. juli 2014 Sagsbehandler: LIBI01 Dok.nr.: 2014/0021294-9 Børne- og Ungestaben Studietur til Sverige Det svenske samfund, dagtilbudssektoren og den børnesociale

Läs mer

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER Hvilke muligheter for utdannelse av asfaltarbeidere finnes i landet? För asfaltbranschens arbetare (asfaltarbetare) har man ordnat skolning, som en del av markanläggningsbranschens

Läs mer

Reflektioner från LISAs avslutningskonferens

Reflektioner från LISAs avslutningskonferens Reflektioner från LISAs avslutningskonferens Datum: 9 maj 2012 Plats: Varbergs kurort En väg in Möten 1 gång i månaden där entreprenörer/arrangörer får träffa alla berörda enheter på en gång. För att sedan

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC SVERDs HÖSTKONFERENS DEN 22 OKTOBER, 2015. KK-STIFTELSEN STOCKHOLM Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson, V Ordförande SVERD, ansvarig för ICDE ON_BOLDIC Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

STURUP RACEWAY FREDAG 16. MARTS 2012.

STURUP RACEWAY FREDAG 16. MARTS 2012. STURUP RACEWAY FREDAG 16. MARTS 2012. Til alle deltagere, hjælpere og fotografer. Vi mødes på banen Nötesjövägen 317, 233 91 SVEDALA mellem kl. 11.00 11.30 så vi er klar til at holde førermøde kl. 11.45

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Sladdlampor/Kabellygter

Sladdlampor/Kabellygter Rohrlux handlampor, halogenljus och specialsystem för bl a verkstäder, byggarbetsplatser och laboratorier visar Rohrlux specialistkunnade på ljus. Rohrlux utvecklingsavdelning kounicerar kontinuerligt

Läs mer

Under vecka 45-50 kommer vi att jobba med Jordens och livets utveckling i de olika ämnena.

Under vecka 45-50 kommer vi att jobba med Jordens och livets utveckling i de olika ämnena. Jordens och livets utveckling SO åk 6 ht-10. Under vecka 45-50 kommer vi att jobba med Jordens och livets utveckling i de olika ämnena. Kurs- och läroplansmål Ge Utvecklar kunskaper om de naturgivna processer

Läs mer

Hur skandinaviska undertextare förmedlar. kulturella referenser

Hur skandinaviska undertextare förmedlar. kulturella referenser Att översätta realia Hur skandinaviska undertextare förmedlar kulturella referenser Svensk-finskt översättarseminarium, 12 september 2008. Jan Pedersen, Ph.D. Scandinavian Subtitles Undersökning baserad

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna Årgång 3, nr 3, December 2009 Julen närmar sig och vi börjar redan tänka på ledighet Eller kanske inte! Under julhelgerna kör ni föreningar så många cumap-cuper att det knappt går att hålla räkningen på

Läs mer

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen

Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Sylvana Sofkova Hashemi & Mona Tynkkinen Gränsöverskridande Nordisk Undervisning 2011 2014, Interreg fond Danska, norska och svenska 18 klasser, 13 grundskolor matematik, modersmål, NO och SO Brukardrivet

Läs mer

Nordiska folkhögskolan

Nordiska folkhögskolan Minnen tidigare elever berättar om tiden på Nordiska Nordiska folkhögskolan Martin Högberg använder humor och musik när han jobbar som sjukhusclown. Varje möte med barnen är unikt Sitt livs kärlek. Två

Läs mer

Nordiska folkhögskolan

Nordiska folkhögskolan Minnen tidigare elever berättar om tiden på Nordiska Nordiska folkhögskolan Varje möte med barnen är unikt Sitt livs kärlek. Två underbara barn. Och dessutom ett fantastiskt jobb som sjukhusclown. Utan

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

Problemet om spændingen mellem det kristne budskabs tidshistorisk betingede

Problemet om spændingen mellem det kristne budskabs tidshistorisk betingede EVANGELIETS AVMYTHOLOGISERING AV PROFESSOR REGIN PRENTER, AARHUS Problemet om spændingen mellem det kristne budskabs tidshistorisk betingede dragt og dets av alle historiske omskiftelser uavhængige væsenskerne

Läs mer

Blended Learning Trollhättan

Blended Learning Trollhättan Blended Learning Trollhättan Caroline Andersson Börje Hansson Eva Karlsson Klas Nilsson 25 oktober 2011 Börje Eva Klas Caroline Börje Hansson, Caroline Andersson, Eva Karlsson, Klas Nilsson 1 Vad är en

Läs mer

Betald Vidareutbildning Meriterande tjänstgöring Kulturväxling Skr för nyutexaminerade sjuksköterskor Skr för erfarna sjuksköterskor

Betald Vidareutbildning Meriterande tjänstgöring Kulturväxling Skr för nyutexaminerade sjuksköterskor Skr för erfarna sjuksköterskor Erbjuder svenska sjuksköterskor en meriterande karriärmöjlighet med Betald Vidareutbildning Meriterande tjänstgöring Kulturväxling samt en lägsta lön på 25.000 Skr för nyutexaminerade sjuksköterskor 30.000

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Yrkescirkulation blandt jurister

Yrkescirkulation blandt jurister Onsdag den 20. august 1975 kl. 11 og kl. 14 Plenarmøde Yrkescirkulation blandt jurister Se bilag I Diskussionsleder: Mødets præsident, højesteretsdommer Ármann Snævarr, Island. Diskussionsiederen: Jeg

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

PROJEKT STÅLKARME. Solide og sikre løsninger til alle formål

PROJEKT STÅLKARME. Solide og sikre løsninger til alle formål PROJEKT STÅLKARME Solide og sikre løsninger til alle formål Klassiske Løsninger - mange muligheder utallige muligheder færdige løsninger. Fuldendte løsninger med model SV Stålkarm model RV til den brede

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Stora förväntningar på projekten Projekten förväntas vara En viktig och unik komponent i den svenska tillväxt- och innovationsmotorn Möta viktiga

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00

Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Protokoll fört vid telefonmöte med JPK den 9/6 2015 kl. 19:00 Närvarande: Dick Wedin, Lars-Gunnar Svensson (f.o.m 9), Björn Aspelin, Inga-Lill Håkansson ( 1-6), Bo Ynger och Folke Johansson (sammankallande).

Läs mer

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1

KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 KULTURARV OCH DEN ÅLDRANDE BEFOLKNINGEN DEL 1 FOLKHELSEKONFERANSEN 2014 KULTURENS PÅVIRKING PÅ HELSE Hamar, 18 mars Sara Grut, NCK AGENDA DEL 1 -Kulturarv som resurs i arbetet för äldres hälsa och välfärd

Läs mer

2014/1 BRB 60 (Gældende) Udskriftsdato: 28. juni 2016. Beretning afgivet af Miljøudvalget den 14. april 2015. Beretning. over

2014/1 BRB 60 (Gældende) Udskriftsdato: 28. juni 2016. Beretning afgivet af Miljøudvalget den 14. april 2015. Beretning. over 2014/1 BRB 60 (Gældende) Udskriftsdato: 28. juni 2016 Ministerium: Folketinget Journalnummer: Beretning afgivet af Miljøudvalget den 14. april 2015 Beretning over Forslag til folketingsbeslutning om forbud

Läs mer

Easytest Dansk/norsk vejledning Side 3-5 Svensk bruksanvisning Sida 6-8

Easytest Dansk/norsk vejledning Side 3-5 Svensk bruksanvisning Sida 6-8 Easytest Dansk/norsk vejledning Side 3-5 Svensk bruksanvisning Sida 6-8 El-nummer: 63 98 880 033 + 075 + 279 EAN-nummer: 5706445370092/177, 5703317601032 Indhold Dansk brugsanvisning... 3 Funktioner/knapper...

Läs mer

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd Nordisk Ministerråd Mødegruppe Ministerrådet for miljø, MR-M Mødetid 8. april 2008 Mødested NMR Sekretariatet - Ministerrådssalen kl. 9.30-12.15 Store Strandstræde 18 DK-1255 København K Tel +45 3396 0200

Läs mer

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens Vem ska bort den 12 november . Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Läs mer

Exklusiv-Hauben GUTMANN GmbH Mühlacker Straße 77 D-75417 Mühlacker Tel +49 (0)7041-882 0 Fax +49 (0)7041-468 82 info@gutmann-exklusiv.

Exklusiv-Hauben GUTMANN GmbH Mühlacker Straße 77 D-75417 Mühlacker Tel +49 (0)7041-882 0 Fax +49 (0)7041-468 82 info@gutmann-exklusiv. Exklusiv-Hauben GUTMANN GmbH Mühlacker Straße 77 D-75417 Mühlacker Tel +49 (0)7041-882 0 Fax +49 (0)7041-468 82 info@gutmann-exklusiv.eu www.gutmann-exklusiv.eu INVISIBLE Der findes emfang - og så findes

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Föreningen och dess medlemmar, särskilt på arbetsmarknaden

Föreningen och dess medlemmar, särskilt på arbetsmarknaden Föreningen och dess medlemmar, särskilt på arbetsmarknaden 377 Torsdagen den 20 augusti 1987 kl. 10.00 Sektionsmöte Föreningen och dess medlemmar, särskilt på arbetsmarknaden Referat: Del I s. 221 ss.

Läs mer

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Innlandet som motor for bioenergibransjen? Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Var ligger de framtida utfordringene? Klima Sikker energiførsyning Resurs hushållning Lokal utveckling Skapandeav

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Några tankar kring tekniskt terminologiarbete i praktiken Egil Nicklin Sprog i Norden, 1972, s. 79-84 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

HR Nordic Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København

HR Nordic Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København www.pwc.dk Seminar Arbejde i Norden 2. oktober 2014 København Revision. Skat. Rådgivning. Dagens program Kl. 08.30 09.00 Morgenmad Kl. 09.00 09.45 Kl. 09.45 10.00 Kl. 10.00 10.45 Kl. 10.45 11.00 Kl. 11.00

Läs mer

27.6.2013. Varberg 90

27.6.2013. Varberg 90 27.6.2013 Varberg 90 Varberg 90 Tack för att du har köpt en Hasselö produkt. Av säkerhetsskäl ber vi dig att läsa igenom denna installations- och bruksanvisning noggrant innan du installerar och använder

Läs mer

FIRST LEGO League. Stockholm

FIRST LEGO League. Stockholm FIRST LEGO League Stockholm 7-9 2012 Presentasjon av laget Team Rocket Vi kommer fra Österbybruk Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 1 jente og 9 gutter. Vi representerer Österbyskolan

Läs mer

FIRST LEGO League. Trollhättan 2012

FIRST LEGO League. Trollhättan 2012 FIRST LEGO League Trollhättan 2012 Presentasjon av laget innovation&inspiration Vi kommer fra Vänersborg Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 11 jenter og 3 gutter. Vi representerer

Läs mer

Indstilling til lovforslag om bankopdeling i Svenske Rigsdag for femte år i træk hvornår kommer der lovforslag om bankopdeling i Danmark?

Indstilling til lovforslag om bankopdeling i Svenske Rigsdag for femte år i træk hvornår kommer der lovforslag om bankopdeling i Danmark? Indstilling til lovforslag om bankopdeling i Svenske Rigsdag for femte år i træk hvornår kommer der lovforslag om bankopdeling i Danmark? Fra vores søsterorganisation, LaRouche-rörelsen i Sverige, har

Läs mer

Referat af Møde i arbejdsgruppen for en øresundsregional mediedækning

Referat af Møde i arbejdsgruppen for en øresundsregional mediedækning Referat af Møde i arbejdsgruppen for en øresundsregional mediedækning Sted: Øresundshuset, Gammel Kongevej 1, 1610 København V Tid: Den 6. oktober kl. 12.00 13.30. DELTAGERE: Bo Adamsson, Region Skåne

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Motortänger/Vandpumpetanger

Motortänger/Vandpumpetanger Motortänger/Vandpumpetanger Amerikas ledande tillverkare av motortänger, avbitare och kombinationstänger är nu i 4:e generationen i saa familjs ägo. Totalt tillverkar man ca 12 miljoner tänger per år och

Läs mer

Ett utvidgat EU några reflektioner i samband med EU:s östutvidgning

Ett utvidgat EU några reflektioner i samband med EU:s östutvidgning Hans-Åke Persson (red.) Häften för Europastudier nr 3 Hans-Åke Persson (red.) Ett utvidgat EU några reflektioner i samband med EU:s östutvidgning Studentlitteratur Kopiering av kurslitteratur förbjuden.

Läs mer

1. Mötets öppnande samt godkännande av dagordning Dokument:

1. Mötets öppnande samt godkännande av dagordning Dokument: Deltagarlista, se bilaga 1 1. Mötets öppnande samt godkännande av dagordning Akvatiska Ekosystemgruppens (AEG) förman Sverker Evans (SEV) öppnade telefonmötet kl 13.45 26 Januari 2011. En skiss på diskussionsämnen

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV

MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV HISTORISKA INSTITUTIONEN Jonas Lindström Tisdag den 17 februari efter gamla stilen 1747 steg jag frisk upp, kusin satt vid bågen och sydde, klockan 10 gick allt vattnet i hast

Läs mer

En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan

En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan En dag om Danmark och danskarna med Uffe Palludan Förvaltnin g Öres und Adm inis tration Politik Leders kap H is toria Identitet Religion Ekonom i Danmark och danskarna KURS Nu ges du och dina medarbetare

Läs mer

DANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN

DANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN DANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN Håkan Arheden Ordförande for Svensk Förening För Klinisk Fysiologi 07-01-2009 Kære Håkan Arheden Tak for orientering om de svenske tiltag i retning

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer