katarina bernhardsson Litterära besvär Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "katarina bernhardsson Litterära besvär Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa"

Transkript

1 Litterära besvär

2

3 katarina bernhardsson Litterära besvär Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa

4 Copyright Katarina Bernhardsson och ellerströms förlag 2010 Grafisk form Klara Rasmussen Omslag Mira Nameth Andra tryckningen Tryck Pozkal, Inowrocław, Polen 2011 isbn

5 Innehållsförteckning Inledning. Skildringar av sjukdom 9 Sjukdomsgestaltningar 11 Sjukdom och hälsa 13 Syfte och urval 16 En tematisk studie: avhandlingens metod 20 Tema 21 Kontextens betydelse 24 Den samtida kontexten 25 Medikalisering och en postmodern sjukdomsupplevelse 26 Den samtida genren patografi 32 Studiens disposition 36 I. Litteratur och medicin. Ett forskningsområde inom Medical Humanities 41 Medical Humanities 42 Svaret på en upplevd brist 42 Indelningar inom Medical Humanities 46 En ömsesidig förbindelse 47 Litteratur och medicin 49 Litteraturens potential 51 Berättelsens centrala position 57 Framväxten av Litteratur och medicin 61 Litterära skildringar av sjukdom 63 II. Sjukdomen som exil 67 Exilen och hemlösheten 68 Maria Fagerberg och Svart dam 70 Carl-Henning Wijkmark och Stundande natten 72 Två moderna Morientes 75 Den goda döden och Ars Moriendi 76 Det autonoma jaget: Natthimmelen 80 Livets kontinuitet och motviljan mot diagnosen 83 Kroppen: berättelsernas (bortträngda) centrum 85 I dialog med patografigenren 87 Sjukrummet som en kronotop 88

6 Inträdet i kronotopen 91 Persongalleriet 93 Utträdet: Slutet på livet och slutet på exilen 95 Religionens oförmåga, kulturens tröst 97 Kulturens verktyg 99 Jagets utslocknande 104 Nina uppgåendet i en mänsklig gemenskap 105 Hasse uppgåendet i naturen 106 Tröskelvarelser i Stundande natten 109 III. Den sjuka kvinnokroppen som slagfält 113 Per Olov Enquist och Boken om Blanche och Marie 115 Den utforskade hysterin 120 Den hysteriska kvinnan som objekt och subjekt 123 Urbilden: Une leçon clinique à la Salpêtrière 123 Kvinnan som objekt 124 Den tvetydiga berättarpositionen 127 Identifikationen med Blanche 131 Blanche som subjekt 134 En tvivelaktig subjektivitet 137 Den utvidgade hysterin 138 Att ställa sig på sina ben och gå 144 Benen, vetenskapen och leran 149 Bilden av Blanche Wittman 151 IV. Ätstörningen som gränssjukdom 155 Sara Mannheimer och Reglerna 158 Åsa Ericsdotter och Kräklek 160 Anorexi, bulimi och de kulturella uttolkningarna 162 Kvinnan som är för mycket 167 Den öppna kroppen 169 En bulimisk gränslöshet: Kräklek 172 Sexualitet, svek och ätstörning 173 Invasionen av gränserna 175 dom rinner igenom mej 176 Titelns ordlek och ordled 180 Det anorektiska gränssättandet: Reglerna 183 Regelverket 184 Det klaustrofobiska jaget 187 Du skall inte koka en killing i dess moders mjölk 191 Reglerna och The Rules 194 Kvinnoblivandet och reglernas förändring 196

7 V. Smittan som paradoxal livgivare 203 Torgny Lindgrens romanvärld och tidigare forskning 204 Immunitet och smitta: Pölsan 207 Immunitetens betydelsenivåer 212 Immunitet som negativ avskildhet 215 Den positiva smittan 220 Myter om lungsoten 224 Sjukrollen och sjukdomen som identitet 228 Nyckelgestalten Ellen 231 VI. Sjukdomen som självframställning 239 Anders Paulrud och Fjärilen i min hjärna 239 Självframställning 242 Självbiografi, dubbelkontrakt och autofiktion 243 Patografi och metapatografi 246 Självbiografiskt och fiktivt i Fjärilen i min hjärna 250 Sjukdomen som resa eller exil 253 Kontinuitet och avbrott 255 Kroppens och symptomens berättelse 257 Dialogen med intertexterna 259 En sentimental resa och En kort sentimental resa 260 Tiggaren och snusdosan 263 Laurence Sterne och Italo Svevo 264 Fjärilen som symbol 266 Fjärilen 266 Andningen, rökningen och intertexterna 270 Fjärilen i glaskupan 271 Avslutning 273 Framtiden för Litteratur och medicin och Medical Humanities 278 Ett litteraturvetenskapligt perspektiv på sjukdomsskildringar 283 Tack 287 Summary 289 Noter 295 Litteraturlista 381 Otryckt material 381 Tryckt material 383 Personregister 409

8

9 Inledning Skildringar av sjukdom Sjukdom är något som upptar ett stort intresse i vår samtida kultur. Möjligen skulle man våga påstå att det intresserar oss mer än någonsin. Sjukdom är ett hot mot sådant som vi lätt uppfattar som givet: god hälsa och ett långt välmående liv. Trots att informationsflödet om både sjukdomsfall och epidemier är stort, och trots en ökande mängd människor som lever med kroniska sjukdomar, så uppfattas avvikelser från hälsan ofta som inte bara oväntade, utan också osannolika. Det oväntade och osannolika syns till exempel i en medierapportering som känner sig tvungen att betona att det kan hända dig, och som tagit som sin uppgift att påminna om att olika symptom kan vara tecken på allvarliga och dolda sjukdomar. Sjukdom i det här sammanhanget syftar jag framför allt på kroppslig sjukdom är naturligtvis något som förr eller senare är en faktisk realitet för oss alla, men vi lever i stor utsträckning som om det inte vore så. Den i vår tankevärld oväntade, osannolika och hotfulla sjukdomen blir till och med uppfattad som något onaturligt, vilket är paradoxalt eftersom sjukdom i ett människoliv snarare är bland det mest naturliga. Sjukdomen har, som historikern Philippe Ariès en gång påpekade om döden, kommit att gömmas undan, bli osynlig, undanstoppad på institutioner och något det inte talas om i det vanliga livet. 1 Susan Sontag skriver att för den som inte lever med en känsla för döden som något naturligt eller med religiös tröst är döden det obscena mysteriet, den yttersta skymfen, det som inte kan kontrolleras. Den kan bara förnekas. 2 Det är ett påpekande som liksom Ariès kan appliceras också på sjukdomen. Samtidigt med en sådan utveckling, som många vittnar om, har något förändrats i vår hantering av sjukdom och död. Man skulle, med ett uttryck lånat från Freud, kunna tala om det bortträngdas återkomst sjukdomen och döden är på samma gång undangömda på institution och något som har återkommit, i form av berättelser som påminner oss om deras ofrånkomliga verklighet. I takt med att sjukdomen har fått en mindre naturlig plats i vår syn på livets flöde, och har kommit att betecknas som avvikande, onaturlig och osannolik, blir den till något som kan och måste berättas, för att återta sin plats i det kollektiva medvetandet. Detta kan ses som en av anledningarna till det stora intresse för berättelser om sjukdom som vi har sett under de senaste decennierna. Böcker i genren patografi alltså självbiografiska eller biografiska berättelser om 9

10 sjukdomsupplevelser förekom inte i Sverige för fyrtio år sedan, men utges nu regelbundet av förlagen. Ett annat exempel på denna utveckling är tvserien Himlen kan vänta, som sändes i Sveriges television hösten 2008 och vann pris som det årets bästa dokumentär. Serien berättar om fem tidigare okända människor som blivit diagnosticerade med en dödlig sjukdom, och genom serien får tittaren följa dem genom förtvivlan, hopp och behandling. 3 Också dokumentärserier som Kvartersdoktorn, Barnmorskorna och Sluten avdelning, liksom enskilda dokumentärer och intervjuer med människor som överskridit sjukdomens begränsningar, är en del av en sådan återkomst. 4 Vi verkar ha en stark fascination för hur det är att vara en annan förkroppsligad person, det som filosofen Martyn Evans lite bryskt benämner som att vi är meat with a point of view, alltså kött med ett specifikt perspektiv. 5 Denna fascination blir särskilt stark just i mötet med ett kroppsligt förankrat perspektiv som är begränsat, till exempel genom sjukdom, och som just genom sin begränsning kan lära oss något om livets villkor. Detta skapar både ett kunskapsmässigt intresse och ett känslomässigt engagemang båda dessa aspekter ryms i engelskans experience, som i ett enda ord inkluderar både det vi kallar upplevelse och erfarenhet. Men framför allt tror jag att vi drabbas av vad Martyn Evans kallar förundran, sense of wonder. En förundran inför människans bräcklighet och inför att människor trots allt lyckas leva vidare, och en förundran och beundran över att en person genom alla motgångar kan behålla och hävda sitt perspektiv. Samtidigt pågår en utveckling som brukar kallas en medikalisering av samhället, vilket innebär att allt större delar av människolivet definieras utifrån medicinska ramar, där varje symtom kan behandlas medicinskt. 6 Nyhetsprogrammen är fyllda av frågor om sjukdom. Hälsotrender och matråd åberopar mer eller mindre korrekta medicinska argument, och tar högteknologi i anspråk. Sjukdom och medicinsk vetenskap tar stort utrymme i våra liv, i vår kultur och i våra medier, och vi tänker stora delar av våra liv i medikaliserade termer, antingen vi vill det eller inte. Bildspråk från medicinen förs också över på annat, till exempel genom ett ord som epidemi, som lika ofta används om sådant som inte är smittsamt som om smitta, och medierna använder gärna medicinska termer för att förstärka sina ordval. Författaren och litteraturforskaren David Morris har kallat sjukdom för a pool in which we behold the reflection of every evil. 7 Sjukdom används i liknelser för att visualisera, strukturera eller benämna en mängd olika företeelser. Så kraftfullt är sjukdomens grepp om oss att de flesta samtida problem, från rasism till brottslighet, har beskrivits i termer av epidemier, och otaliga är de företeelser som blivit benämnda som en cancer. 8 Vi lever i en tid som förväntar sig att allt mer ska kunna förklaras medicinskt, och där allt fler tillstånd hamnar inom medicinens expertisområde: till exempel fetma, beroenden och riskfaktorer hos friska människor. 9 Vi förväntar oss också att medicinen ska kunna bota. Sociologen Zygmunt Bauman talar om 10

11 hur döden brutits ner i små beståndsdelar som var för sig tänks som möjliga att bota, och att vi därför missar helheten, att man faktiskt inte kan botas från döden. 10 Litteraturvetaren Merete Mazzarella noterar i sin bok Den goda beröringen att det i en regeringsproposition står att Sverige har idag en i ett internationellt och historiskt perspektiv exceptionellt låg dödlighet. Propositionens språkbruk visar hur lätt det är att uppfatta livet som något som inte har så mycket med vare sig sjukdom eller död att göra. Jag vill ha, kommenterar Mazzarella, en vård som bejakar det faktum att dödligheten faktiskt är hundraprocentig till och med i Sverige. 11 Medicinen har en aldrig förut skådad kraft, men fortfarande kan den inte hindra oss från att bli sjuka, eller dö. Naturligtvis innebär mitt resonemang en förenkling; på ett personligt plan kan man inte säga att människor konsekvent har slutat vara medvetna om sjukdom, och att denna insikt sedan återkommit. Men i den samhälleliga utvecklingen och i vår kultur är detta ett synsätt som är väl representerat. Det är med och formar vår syn på livet och på vad som är naturligt och vad som är oväntat och osannolikt. 12 Litteraturvetaren Nina Björk talar om det i termer av att vi tränger undan det ofrånkomliga faktum att människan är en beroende och relationellt bestämd varelse. 13 Det får som konsekvens att vi lever i ett samhälle som försöker förtränga delar av det spektrum som utgör den mänskliga existensen. I en tid som tar sig de uttryck som jag här har skisserat är det angeläget att studera berättelser som tematiserar sjukdom, alltså det som jag i bokens titel kallar för litterära besvär. Sociologen Arthur Frank skriver i ett berömt uttalande att illness calls for stories. 14 Det gäller både för verklighetsbeskrivande och litterära skildringar; i vår kultur och i vår tid är sjukdomsupplevelser något som kräver att berättas, bearbetas och gestaltas. Sjukdomsgestaltningar När den före detta skådespelaren Hasse ligger på sjukhus med en dödlig sjukdom beskriver han sitt sjukrum som en liten värld i världen, eller snarare som en liten värld utanför den vanliga världen. Det som av personalen ibland lite slarvigt kallas för terminalen är för Hasse och hans rumskamrater i Carl- Henning Wijkmarks Stundande natten en deathrow eller baslägret som vi kallade det eftersom det stora vågspelet ännu återstod. 15 Det stora vågspelet är döendet, som beskrivs som en parallell till det djärva företaget att ge sig av från ett basläger för att bestiga ett högt och otillgängligt berg. På samma sätt som bergsklättringen är en våghalsig expedition är sjukdomen och döendet en dristig resa in i det okända, in i en annan värld. Till skillnad från bergsklättringen och den mindre allvarliga sjukdomen är döendet dock mer 11

12 än bara en resa: det är en resa enkel väg, utan hopp om att få återse hemmet. Nina, som också hon ligger på sjukhus med en dödlig sjukdom, beskriver i Maria Fagerbergs Svart dam hur hon inte bara förlorar sitt hem, utan också själva hemkänslan i den egna kroppen, när hon utsätts för sjukvårdens provtagningar i det här fallet ett misslyckat försök att ta blodprov: Tårarna stiger till slut. Inte av smärta, utan av förödmjukelse. Det här är min arm. Min starka arm med långa smidiga muskler, guldfärgade småhår, hud som lätt blir solbränd på sommaren. I sköterskeelevens grepp blir den som ett tungt stycke kött, blåblekt, blodfläckat. 28:90 på Hemköp. Extrapris. 16 Kroppen förtingligas. Den går från att vara den egna, subjektivt upplevda och upplevande kroppen till att bli ett stycke materia för vetenskapen och läkare att hantera. På så sätt blir upplevelsen av att förlora hem och hemkänsla ännu starkare, när också själva kroppen förfrämligas. Läkaren och etikern Howard Brody uttrycker det i sin Stories of Sickness på följande sätt: In sickness, the lived body, which is simply us existing and acting in the world, turns into the object body, a rebellious slave that thwarts our will. [ ] Illness is thus truly an ontological assault, affecting our very being and not simply our activities. 17 Sjukdomen är alltså, med Brodys ord, ett slags ontologiskt eller existentiellt angrepp som påverkar vårt sätt att förstå världen och att vara i världen. Detta angrepp kan också paradoxalt nog leda till en förhöjd livskänsla, som Hasse beskriver: mitt i utmattningen finns alltjämt en sorts intensitet, en hettande medvetenhet om att finnas till som saknades i det normala livet; kanske är det just bristen på livsnärvaro som är normalitet. 18 Sjukdom är ett mänskligt grundvillkor, en kroppslig upplevelse som är tidlöst existentiell, men samtidigt är den också en tidsbunden upplevelse som färgas av sin tids förståelse av sådant som kroppen och jaget, hälsa och sjukdom, att må bra och att insjukna, vad som är normalt och vad som är avvikande. På så sätt är sjukdomsupplevelsen både ett resultat av en kroppslig, materiell realitet och av tankar, begrepp och ett kulturellt sammanhangs förståelse av hälsa och sjukdom. David Morris kallar sjukdom för en bio kulturell händelse, i korsvägen mellan biologi och kultur, och filosofen Fredrik Svenaeus talar om sjukdomens mening i termer av hur biologiska processer upplevs av individer, hur de tolkas och omsätts i kulturen. 19 När idéhistorikern Karin Johannisson skriver en känslornas historia i sin Melankoliska rum är hon ute efter samma gränsland, som visar det kulturliga i det naturliga, hur normer, värderingar, klass- och könsmedvetande spelas in i jaget i form av emotionella och sinnliga kartor. 20 Att se sjukdomsupplevelsen som en lika mycket kulturellt som biologiskt 12

13 betingad erfarenhet öppnar för att se bearbetningar av sjukdoms erfarenheten som viktiga källor till förståelse. Litterära skildringar blir då ett väsentligt material för att studera och förstå förhållningssätt till sjukdom. Karin Johannisson påpekar att skönlitterära texter är interaktiva; de formulerar ett språk för känslor som absorberas av jaget och formar den subjektiva erfarenheten, en erfarenhet som sedan återförs till det litterära fältet på nytt och på nytt. Denna interaktivitet är anledningen till att även en idéhistorisk genomgång kan ha skönlitteratur som ett viktigt källmaterial. Det fungerar, menar Johannisson, att använda skönlitteratur som dokumentation om man godtar att fiktion inte är skapad, utan återskapad erfarenhet. 21 Tanken om interaktivitet är ett sätt att motivera studiet av sjukdom också i den typ av litterär undersökning som jag bedriver i detta arbete; det är ett sätt att visa litteraturens nära kontakt med verkligheten. För en litteraturvetenskaplig studie är inte en sådan motivering tillräcklig: här studeras det litterära verket som en skapelse av en enskild författare utifrån hennes eller hans konstnärliga vision. Men inte enbart, utan båda perspektiven är viktiga i analysen: det litterära verket är intressant både därför att det kan ses som interaktivt i Johannissons mening och därför att det är ett skapat litterärt verk. En tematisk studie som denna betonar litteraturens plats i ett större, pågående samtal, där kontexter både i form av andra litterära texter och av icke-litterära texter och erfarenheter är väsentliga. I denna studie kommer jag att studera sju svenska samtida romaner, alla utgivna under 2000-talet. Jag diskuterar dem utifrån de olika teman som romanerna använder i sin gestaltning av sjukdom, och målet är att analyserna ska framvisa både de existentiella och de tidsbundna uttrycken i dessa skildringar. Jag kommer snart att närmare gå in på studiens syfte och urval. Först diskuterar jag några olika försök att definiera vad sjukdom och hälsa egentligen är, och lyfter fram några viktiga termer i diskussionen om sjukdom. Sjukdom och hälsa Vad är sjukdom, och vad är hälsa? I detta sammanhang intresserar jag mig inte för den snäva betydelsen av sjukdom, som handlar om att söka en diagnos eller om konkreta fysiska förändringar i organ och vävnader. Frågan gäller upplevelsen att vara sjuk, oavsett vilken den exakta diagnosen är. Denna skillnad brukar man inom engelskspråkig forskning åskådliggöra med begreppsparet disease och illness, en åtskillnad som svenskan inte har några riktigt bra ord för. Illness står, med Arthur Kleinmans ord, för the innately human experience of symptoms and suffering, och illness problems är de svårigheter som till exempel symptom och funktionsnedsättning skapar 13

14 i våra liv. Disease står för den diagnosticerbara sjukdomen, det är what the practitioner creates in the recasting of illness in terms of theories of disorder, när läkaren utifrån symptomen skapar an it the disease. 22 Den här skillnaden är viktig att betona i detta sammanhang, där det är upplevelsesidan, illness, och hur den gestaltas litterärt som kommer att vara det som står i centrum för min diskussion. En tredje kategori som ibland inkluderas i denna uppdelning av sjukdomsbegreppet är sickness, som då i stället betonar den sociala dimensionen av sjukdomen, vilken också kommer att spela en viss roll i studien utan att stå i förgrunden. 23 Konsekvensen av att det är sjukdomsupplevelsen som är det centrala i denna studie, är att vikten inte i första hand ligger vid den sjukdomsdiagnos som romanen handlar om. I stället är det väsentliga i diskussionen hur upplevelsen och erfarenheten av sjukdom gestaltas. Ett berömt svar på frågan vad hälsa är kommer från den franske 1800-talskirurgen René Leriche, som beskrivit hälsa som livet levt i organens tystnad. 24 Filosofen Hans-Georg Gadamers svar liknar Leriches. Han skriver att hälsan är gåtfull, och något som inte egentligen framträder som sådan. 25 Att ha hälsan är svårdefinierat man skulle kunna säga att det inte är ett tillstånd utan helt enkelt en människas tillvaro. Gadamer menar att hälsa är en sorts harmoni, och att i arbete och glädje vara uppfylld av det egna livets uppgifter, 26 en definition som ligger nära Freuds syn på det goda livet som [a]tt få älska och arbeta. 27 Det finns också en utopisk definition av hälsa, som Världshälsoorganisationen WHO har gjort. Organisationen fastslår, i konstitutionens första punkt, att Health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of disease or infirmity. 28 Denna fastslagna punkt signerad av alla stater som ingår i WHO måste förstås som ett försök att inte bara definiera hälsa i negativa termer, det vill säga utifrån vad den inte är, utan att också försöka fastslå vad den är, men organisationens definition är ändå ouppnåelig. Som Merete Mazzarella har påpekat framstår den som på tok för anspråksfull: vad den handlar om är ju snarare lycka eller, ja, just nåd. 29 Sjukdomen är, som en kontrast till Leriches och Gadamers ord om hälsan, varken tyst eller dold. Den träder istället fram som en märkbar avvikelse, ett brott i en upplevd kontinuitet ett existentiellt angrepp, som Brody skrev med symptom som smärta, trötthet och funktionsnedsättning. Många sjukdomar har visserligen ett gåtfullt ursprung eller ett svårförståeligt förlopp, men de uppträder inte i det tysta utan medvetandegör människan om hennes existens och villkor, det vill säga om hur bundet livet är till kroppens bräckliga villkor. I en av världens kanske mest kända sjukdomsskildringar, Thomas Manns Bergtagen, säger Hans Castorp att den sjukes kropp har trätt i förgrunden på ett helt annat sätt och gjort sig självständig och viktig, nämligen genom sjuk- 14

15 dom. [---] [S]jukdom gör människan mycket kroppsligare, den gör henne till kropp helt och hållet. 30 Att den sjuka bli kropp helt och hållet är naturligtvis en överdrift, men Mann fångar hur sjukdomsupplevelsen gör att människan upplever sig som mycket kroppsligare än tidigare, ja, som så kroppslig som hon i själva verket alltid är. Sjukdomen kan på så sätt ses som en påminnelse om människans kroppslighet, att vi inte bara är vårt medvetande, utan lika mycket vår kropp, och att kroppen styr tanken lika mycket som tvärtom. Sjukdom har en förmåga att skapa en sorts identifiering, eller till och med definiering; bara genom referens till det onormala kan det normala definieras eller ens framträda, menar Georges Canguilhem i sin inflytelserika Le normal et le pathologique. Canguilhem citerar en sentens från Nietzsche: It is the value of all morbid states that they show us under a magnifying glass certain states that are normal but not easily visible when normal. 31 Ännu mer konkret är den definition av sjukdom som jag kommer att använda mig av, den som Howard Brody gör i sin Stories of Sickness. Brody landar, efter en utförlig diskussion, i svaret att sjukdom är having something wrong with oneself. 32 I all sin enkelhet är definitionen användbar. I uttrycket ingår att detta någonting är inuti personen: in some sense, the something is inside me and is being carried around with me. 33 Definitionen fungerar om några ytterligare förhållanden antas ingå i den, påpekar Brody. För det första att sjukdom är något som man normalt sett försöker undvika. För det andra att sjukdomen måste jämföras med en referensgrupp, en sorts extern, social standard: an individual cannot define herself as sick unilaterally without some validating external standard. 34 I denna studie diskuterar jag sjukdomar som är genomgripande upplevelser för de sjuka gestalterna. Det är sjukdomar som ger both an unpleasant sense of disruption of body and self and a threat to one s integrated personhood. 35 Detta är ett möjligt kriterium på sjukdom, som dock är alltför specifikt för att kunna appliceras på alla sorters sjukdomar, påpekar Brody. Men det är den sortens allvarliga sjukdomar som står i centrum för min diskussion sjukdomar som är så genomgripande att de påverkar den sjukas själva identitet, one s integrated personhood, och tvingar henne att i viss mån omformulera sin syn på sig själv och världen. Sjukdomen kan ses som det som bryter organens tystnad, ett slags mycket kroppsligt förankrat medvetande görande. Sjukdomen är det som träder fram och gör avtryck, kanske till och med det som individualiserar människan. Det är lätt att associera till Lev Tolstojs berömda inledning till Anna Karenina: Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis. 36 Som en parallell skulle man, naturligtvis med en överdrift, kunna säga att friska människor liknar varandra, och att det är först i och med det avvikande, det som tar bort normaliteten och den omedvetna och tyst levda hälsan, som individen träder fram. 15

16 Syfte och urval I detta arbete studerar jag kroppslig sjukdom i litterär samtida gestaltning. Tematiken tar sin utgångspunkt i den förkroppsligade och situerade, det vill säga den plats- och situationsbestämda, människan. Genom sin konstnärliga gestaltning skildrar verken därmed några av de mest grundläggande mänskliga frågorna, frågor som kretsar kring liv och död och upplevelsen av att ha something wrong with oneself, för att låna Howard Brodys uttryck. Inriktningen i denna studie är på sjukdom som erfarenhet och upplevelse, vilket innebär att det inte är den enskilda diagnosen som intresserar mig i första hand, utan i stället på vilket sätt sjukdomen tematiseras och gestaltas i romanerna. Jag har alltså inte eftersträvat någon representativitet vad gäller de sjukdomar som gestaltas, utan intresset ligger på själva gestaltningen av upplevelsen av sjukdom. 37 Samtliga romaner som studeras har sjukdom som ett centralt tema, även om det skiljer sig mellan romanerna hur centralt temat är. Mitt huvudsakliga syfte är att studera hur sjukdom gestaltas i den svenska litteraturen under 2000-talet. Givet det jag skrivit tidigare, att sjukdomsupplevelsen är biokulturell och därmed kulturbunden, är det relevant att låta urvalet vara relativt snävt, i det här fallet inskränkt till ett decennium och ett språkområde. Syftet uppfylls genom en tematisk studie, som särskilt tar fasta på kontextuella och intertextuella samband, och som sätter gestaltningarna i samband med litterära, kulturhistoriska, historiska och medicinska sammanhang. De litterära verken behandlas både som skapade utifrån en enskild författares konstnärliga vision och som det Karin Johannisson benämner återskapad erfarenhet, där litterära verk är ett väsentligt material för att studera och förstå förhållningssätt till sjukdom. Mitt mål är att föra en bred diskussion om sjukdom som litterär tematik. I förlängningen, om än något mer indirekt, handlar detta också om sjukdom som ett mänskligt villkor. Det som här, i en litteraturvetenskaplig studie, kallas för litterära teman skulle av en patient eller en läkare i stället kunna diskuteras som aspekter av sjukdom. Romanerna öppnar för mig som forskare olika perspektiv för att förstå synen på och skildringen av sjukdom och sjukdomsupplevelser. Studien struktureras utifrån fem olika sjukdomsteman, som tillsammans ger en mångfasetterad bild av sjukdomen som litterär tematik idag. Studien har också ett andra syfte, som genomsyrar helheten men som kommer till särskilt uttryck i första kapitlet. Detta andra syfte är att för en svensk publik presentera forskningsområdet Litteratur och medicin och det område som detta ingår i, Medical Humanities. Att sammanföra medicin och humaniora för att bättre förstå både medicinen, kulturen och människans villkor är inte en helt ny företeelse, men under de senaste decennierna har 16

17 detta utvecklats till ett eget forskningsfält med delvis gemensamma utgångspunkter. Jag beskriver i kapitel I Medical Humanities och områdets syfte, för att sedan diskutera Litteratur och medicin och de specifika frågor som i detta sammanhang rör litteraturvetenskapen som en estetisk vetenskap. Denna presentation är inte endast ett syfte i sig, utan området är framför allt en förut sättning och grund för de litteraturanalyser som sedan följer. Den längre presentationen motiveras av att området är relativt okänt i Sverige, och mig veterligen har ingen större syntetiserande framställning gjorts på svenska. I detta första kapitel diskuterar jag bland annat hur man inom området använder litteratur. Denna studie är inte i metodologisk mening en del av en sådan inriktning, men den kan fungera som ett slags grundarbete för att underlätta sådana tillämpade läsningar. Tanken att litteratur kan förmedla livskunskap är underliggande i arbetet, utan att den direkt träder fram i analyserna. Jag menar, liksom många företrädare för Litteratur och medicin, att litteraturen har potential att vara erfarenhetsgivande och skapa insikter om upplevelsen av sjukdom. Den uppgift jag har föresatt mig att genomföra i detta arbete har dock något lägre anspråk: att i en litteraturveten skaplig studie lyfta fram mönster och uttolka betydelser som kan berika läsarens förståelse såväl av romanerna som av sjukdomstematiken. En existentiell sida av sjukdomen fångas av Fredrik Svenaeus i hans bok Sjukdomens mening, där han skriver: Den kropp som först och främst trasas sönder i sjukdomen är [ ] inte den biologiska (även om det naturligtvis också inträffar) utan den levda. I en tysk fenomenologisk tradition som börjar med Husserl kallas en sådan kropp för Leib, till skillnad från Körper, i en fransk som tar sin början med Maurice Merleau-Ponty för corps propre. Att denna kropp är levd innebär att den inte bara är levande, utan också upplevd, det vill säga meningsskapande [---]. Vad som trasas sönder i och genom den levda kroppen är alltså inga biologiska funktionssamband, utan ett menings mönster. 38 Citatet fångar sjukdomstemats dubbelsidighet, att sjukdomen drabbar inte bara den biologiska kroppen, utan lika mycket den sjukas levda kropp, själva hennes meningsmönster. En sådan betoning av den upplevda kroppen och dess meningsmönster innebär att sjukdomen ses som historiskt betingad, specifik för sin tid och plats. En tidsmässig och geografisk avgränsning av de litterära skildringarna innebär att studien kan diskutera skildringar som kommit till i ett gemensamt sammanhang. Det finns visst fog för att hävda att vår tid de senaste decennierna har en specifik syn på sjukdom, vilket jag går närmare in på i avsnittet Den samtida kontexten längre fram i denna inledning. För att fånga detta menar jag att det är en god idé att studera skildringar från en kort sammanhållen 17

18 period, som man kan hävda hör hemma inom denna kulturella utveckling. En bakre gräns vid år 2000, som ger möjlighet att diskutera ett litterärt decennium, framstår som en rimlig avgränsning. Principiellt sett är annars urvalsmöjligheterna till en studie om litterära besvär obegränsade. Mitt val har dock fallit på att studera en litteratur som ligger nära i både tid och rum. Det leder till att romanerna befinner sig i en samtida utveckling av både litteratur, kultur och medicin, och kan relateras till samma bakgrund och sammanhang. Det svenska perspektivet kan också motiveras med att den svenska litteraturen, ur forskningsområdet Litteratur och medicins perspektiv, i hög grad är outforskad. Det finns andra gränsdragningar jag gjort och som också är värda att diskutera. Den första gränsdragningen gäller genren. Studiens underrubrik anger prosa som genretillhörighet, en avgränsning som gjorts av praktiska skäl. Inom dessa gränser består urvalet av sinsemellan mycket olika verk, som alla av mig kallas romaner. Genrebegreppet roman är här använt i vid bemärkelse, där gränsen destabiliseras vid ett par tillfällen. Båda de verk som jag studerar i kapitel IV kan sägas befinna sig i romangenrens gränsland gentemot lyriken. Det ena, Åsa Ericsdotters prosalyriska Kräklek, kallas inte heller explicit roman. Dess starka narrativa inslag, där en utveckling följs genom boken, innebär dock att det kan läsas som en roman, som ett verk som framför allt gestaltar en episk process, vilket förlaget tagit fasta på när de kallar boken för ett slags roman i diktform. 39 En andra genregräns som urvalet tangerar är den mellan självbiografi eller patografi å ena sidan och roman å den andra. Kapitel VI ägnas åt Anders Paulruds Fjärilen i min hjärna, och den analyseras som på samma gång en roman och en självbiografi. Denna spänning i verket fångas av dess tema, sjukdomen som självframställning, där författarens själva utsägelsesituation är det som definierar romanens tema. Det är en spänning som skriver in Paulruds roman i en samtida litterär utveckling som låter gränserna mellan fiktion och verklighetsåtergivning bryta samman. Den andra gränsdragningen gäller sjukdomen. Som redan nämnts syftar jag framför allt på kroppslig sjukdom när jag diskuterar sjukdomen och sjukdomsbegreppet. Psykisk sjukdom har jag ursprungligen valt bort från studien. För det första eftersom det på många sätt är en helt annan typ av sjukdomsupplevelse, som ger upphov till en annan typ av sjukdomsskildringar. För det andra för att det förefaller mig som om kroppsliga sjukdomar inte har erhållit samma analytiska intresse som psykiska sjukdomar har i tidigare litterära studier. En studie som Jakob Stabergs Sjukdomens estetik rör sig exempelvis inom den psykiska sjukdomens sfär, då han genom analyser av och 1900-talslitteratur i relation till mentala sjukdomar studerar framväxten av en ny sensibilitet med villkor i vår tids sjukdom. 40 Staberg intresserar sig för hur nya teknologier, dit han bland annat räknar psykiatrin, tar sig uttryck i litteratur och hur skilda författare utforskar sin tids sjukdom

19 Han belyser också i viss mån sina litterära analyser med hjälp av författarnas egna sjukdomar, dock utan det alltför diagnostiserande drag som många tidi gare uttolkningar av psykisk sjukdom varit tyngda av, och som Ulf Olsson belysande diskuterar i sin bok om Strindberg och vansinnet. 42 Jag lyfter i stället fram de kroppsliga sjukdomarna och hur de skildras. Grundpremissen är att det i en sådan sjukdom inte går att skilja det kroppsliga från det psykiska, utan en kroppslig sjukdom påverkar både sinnet, självdefinitionen och identiteten, one s integrated personhood som Howard Brody formulerade det. Trots denna ursprungliga intention har jag ändå inte dragit gränsen mellan de olika sorternas sjukdom så strikt. I kapitel III diskuterar jag bland annat hysteri, medan jag i kapitel IV analyserar skildringar av ätstörningar. Både hysteri och ätstörningar brukar klassificeras som psykiska sjukdomar, vilka är betydligt svårare att avgränsa än somatiska sjukdomar. När jag diskuterar dem här är det inte i en medikaliserande iver, utan det har sin grund i att min definition av sjukdom är vidare having something wrong with oneself än den definition man hittar i läkarböcker och diagnostiska manualer. De psykiska sjukdomarna, hysteri och ätstörning, försvarar sin plats i detta sammanhang i kraft av att de är så starkt kroppsligt utagerande de är verkligen sjukdomar som gestaltas genom kroppen. De är också sjukdomar som varit föremål för en mängd kulturella tolkningar, vilket gör att de i högsta grad är relevanta för samtiden. En avhandling om samtida skildringar av kroppssjukdom skulle te sig märkligt ofullständig om anorexi och bulimi uteslöts. Den tredje gränsdragningen handlar om de enskilda verk som har valts ut till denna studie. Precis som jag intresserar mig för en bredd i sjukdomsupplevelser gäller detsamma verken och författarskapen. I en tid som 2000-talet, som har sett utmaningar av gränserna mellan olika litterära kretslopp och genrer, förefaller det mig också särskilt ändamålsenligt att studera verk av olika typer av författare och verk som har helt olika placering i de respektive författarskapen. Två av romanerna är debuter, flera är delar av långa och väl etablerade författarskap. Romanerna skiljer sig till exempel åt vad gäller relationen till det realistiska berättandet och vilken typ av berättare första- eller tredjeperson de har. Jag har medvetet eftersträvat ett relativt heterogent material för att göra rättvisa åt bredden i sjukdom som litterär tematik under 2000-talet. Detta innebär också att angreppssätten för att studera romanerna delvis kommer att skilja sig åt. Analyserna struktureras utifrån fem olika sjukdomsteman. Såväl romanerna och sjukdomarna som angreppssätten är olikartade, och analysen förenar dem genom den samlande tematiska infallsvinkeln. Urvalet består av sju romaner publicerade på svenska under 2000-talet. Carl-Henning Wijkmarks Stundande natten (2007) och Maria Fagerbergs Svart dam (2003) är två romaner skrivna i jagform där huvudpersonen hamnar på sjukhus med en dödlig, inte helt specificerad sjukdom, och som jag 19

20 menar gestaltar sjukdomen som exil. Per Olov Enquists Boken om Blanche och Marie (2004) blickar utifrån vår samtid tillbaka på tre historiska personers avtryck i den europeiska vetenskapshistorien: vetenskapsmannen Marie Curie, Jean-Martin Charcot, en läkare som är känd för sina utforskningar av sjukdomen hysteri, och dennes berömda patient Blanche Wittman, som senare i livet fick cancer och tvingades till omfattande amputationer. Genom berättelsen om dessa personer undersöks i romanen den sjuka kvinnokroppen som slagfält. Sara Mannheimers Reglerna (2008) och Åsa Ericdotters Kräklek (2002) är prosalyriska romaner skrivna i jagperspektiv där ätstörningar är viktiga komponenter i gestalternas utvecklingshistorier, och där gestaltningen visar fram ätstörningen som gränssjukdom. Torgny Lindgrens Pölsan (2002) är bland mycket annat en tillbakablick på fyrtiotalets tuberkulosepidemi i Norrland, och Lindgrens gestaltning av smittan som paradoxal livgivare vänder på begreppsparet smitta och immunitet. Anders Paulruds Fjärilen i min hjärna (2008), slutligen, beskriver jagberättaren Anders sista tid i livet, när han är döende i lungcancer. Det är en roman som ligger nära det självbiografiska, vilket jag ser som romanens genomgripande tema. Den analyseras därmed utifrån temat sjukdomen som självframställning. En tematisk studie: avhandlingens metod Detta är en tematisk studie, där den övergripande tematiken sjukdom studeras utifrån ett antal delteman som jag identifierat och strukturerat diskussionen kring. Tematiska studier, eller thematics, är en inriktning inom litteraturvetenskapen som särskilt inriktar sig på tematiska mönster i litteratur och vad litteraturen handlar om, dess aboutness. Forskare inom tematiska studier brukar påpeka att och 70-talen innebar ett ökat intresse för litteraturens form och struktur, och ett motsvarande minskat intresse för innehållskategorin och det tematiska; Thomas Pavel kallar det en anti thematic bias. 43 Ett berömt uttalande, som ofta citeras som symtpomatiskt för denna ståndpunkt, är från René Wellek och Austin Warrens inflytelserika Theory of Literature: Stoffgeschichte is the least literary of histories. 44 Detta nedvärderande av det innehållsliga, där ett tematiskt intresse setts både som att erkänna a deficiency in theoretical sophistication och a feeble concern for literature proper, 45 har dock inte fått stå oemotsagt. Under 1990-talet kom intresset för det tematiska att tillta, något som den centrale förespråkaren Werner Sollors kallat för the return of thematic criticism. Ordet återkomst ska dock inte övertolkas. Enligt Sollors har de tematiska studierna egentligen aldrig försvunnit, men de har inte erkänts som tematiska: det har funnits widespread, yet undeclared thematic practice, alltså tematiska 20

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE?

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE? NETWORK CARE Network Spinal Analysis represents the epitome of bodywork in our time the leading edge of Body-Mind-Spirit Integration. This work will transform the planet. -Candace Pert Ph. D., Professor

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Jacques Derrida Politics of Friendship

Jacques Derrida Politics of Friendship ..between talking to them and speaking of them there is a world of difference.. from the moment they are spoken of instead of being spoken to, it is to say that they are no longer, or not yet, there: it

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker DSM-5, nyheter, möjligheter, risker Årsmöteskonferens SPF 13 mars 2013 Jörgen Herlofson Leg. läkare, leg. psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Några viktiga allmänna begränsningar med DSM Ett symtombaserat

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer

Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer Hjälpande relationer Mötets förutsättningar Stockholm 2012 12 03 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se alain.topor@sll.se

Läs mer

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE i Västerbotten Rapporten är framtagen av Länsbiblioteket i Västerbotten, 2015 Bakgrund Västerbotten är ett län med en framstående litterär tradition, med författare som har starka

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Att Analysera film. 1. Allmän analys / filmens struktur.

Att Analysera film. 1. Allmän analys / filmens struktur. Att Analysera film Denna skrift innehåller olika analysscheman. Olika exempel som används i högskolestudier och lite enklare som kan vara lite enklare att applicera på de filmer ni arbetar med. / Lennart

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

1. Mänskliga rättigheter

1. Mänskliga rättigheter Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM)

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM) Beslut i anmälningsärende Dnr. W482/02 2003-01-26 Ärende Schering Nordiska AB./. Biogen AB angående marknadsföring av Avonex i patientskrift. Avonex är ett interferon beta-1a preparat för behandling av

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson Hur vet man om man är frisk eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Centrum för allmänmedicin Med.dr Anna Nixon Andreasson Hälsa och sjukdom genom historien Hälsa och sjukdom genom

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Rebecca Popenoe, Fil.dr. Socialantropolog & Adjunkt, Karolinska Institutet Nätverket hälsa och demokrati, 8 februari 2013 Socialantropologi =

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

Boksamtal i gymnasiet

Boksamtal i gymnasiet Sandra Holmgård Sandra.holmgard@helsinki.fi Våren 2014 Boksamtal i gymnasiet Under min studietid har jag reflekterat en del över litteraturundervisningen i skolan. Då jag tänker tillbaka på min egen skoltid

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM. Främjande ledarskap och medarbetarskap

LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM. Främjande ledarskap och medarbetarskap LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM ledarskap och medarbetarskap INNEHÅLL Kontakt med författarna kan fås via deras webbplatser: Anders Lugn: www.baralugn.se Birger Rexed: www.rexed.se Ekerlids Förlag Tegnérgatan

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer