katarina bernhardsson Litterära besvär Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "katarina bernhardsson Litterära besvär Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa"

Transkript

1 Litterära besvär

2

3 katarina bernhardsson Litterära besvär Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa

4 Copyright Katarina Bernhardsson och ellerströms förlag 2010 Grafisk form Klara Rasmussen Omslag Mira Nameth Andra tryckningen Tryck Pozkal, Inowrocław, Polen 2011 isbn

5 Innehållsförteckning Inledning. Skildringar av sjukdom 9 Sjukdomsgestaltningar 11 Sjukdom och hälsa 13 Syfte och urval 16 En tematisk studie: avhandlingens metod 20 Tema 21 Kontextens betydelse 24 Den samtida kontexten 25 Medikalisering och en postmodern sjukdomsupplevelse 26 Den samtida genren patografi 32 Studiens disposition 36 I. Litteratur och medicin. Ett forskningsområde inom Medical Humanities 41 Medical Humanities 42 Svaret på en upplevd brist 42 Indelningar inom Medical Humanities 46 En ömsesidig förbindelse 47 Litteratur och medicin 49 Litteraturens potential 51 Berättelsens centrala position 57 Framväxten av Litteratur och medicin 61 Litterära skildringar av sjukdom 63 II. Sjukdomen som exil 67 Exilen och hemlösheten 68 Maria Fagerberg och Svart dam 70 Carl-Henning Wijkmark och Stundande natten 72 Två moderna Morientes 75 Den goda döden och Ars Moriendi 76 Det autonoma jaget: Natthimmelen 80 Livets kontinuitet och motviljan mot diagnosen 83 Kroppen: berättelsernas (bortträngda) centrum 85 I dialog med patografigenren 87 Sjukrummet som en kronotop 88

6 Inträdet i kronotopen 91 Persongalleriet 93 Utträdet: Slutet på livet och slutet på exilen 95 Religionens oförmåga, kulturens tröst 97 Kulturens verktyg 99 Jagets utslocknande 104 Nina uppgåendet i en mänsklig gemenskap 105 Hasse uppgåendet i naturen 106 Tröskelvarelser i Stundande natten 109 III. Den sjuka kvinnokroppen som slagfält 113 Per Olov Enquist och Boken om Blanche och Marie 115 Den utforskade hysterin 120 Den hysteriska kvinnan som objekt och subjekt 123 Urbilden: Une leçon clinique à la Salpêtrière 123 Kvinnan som objekt 124 Den tvetydiga berättarpositionen 127 Identifikationen med Blanche 131 Blanche som subjekt 134 En tvivelaktig subjektivitet 137 Den utvidgade hysterin 138 Att ställa sig på sina ben och gå 144 Benen, vetenskapen och leran 149 Bilden av Blanche Wittman 151 IV. Ätstörningen som gränssjukdom 155 Sara Mannheimer och Reglerna 158 Åsa Ericsdotter och Kräklek 160 Anorexi, bulimi och de kulturella uttolkningarna 162 Kvinnan som är för mycket 167 Den öppna kroppen 169 En bulimisk gränslöshet: Kräklek 172 Sexualitet, svek och ätstörning 173 Invasionen av gränserna 175 dom rinner igenom mej 176 Titelns ordlek och ordled 180 Det anorektiska gränssättandet: Reglerna 183 Regelverket 184 Det klaustrofobiska jaget 187 Du skall inte koka en killing i dess moders mjölk 191 Reglerna och The Rules 194 Kvinnoblivandet och reglernas förändring 196

7 V. Smittan som paradoxal livgivare 203 Torgny Lindgrens romanvärld och tidigare forskning 204 Immunitet och smitta: Pölsan 207 Immunitetens betydelsenivåer 212 Immunitet som negativ avskildhet 215 Den positiva smittan 220 Myter om lungsoten 224 Sjukrollen och sjukdomen som identitet 228 Nyckelgestalten Ellen 231 VI. Sjukdomen som självframställning 239 Anders Paulrud och Fjärilen i min hjärna 239 Självframställning 242 Självbiografi, dubbelkontrakt och autofiktion 243 Patografi och metapatografi 246 Självbiografiskt och fiktivt i Fjärilen i min hjärna 250 Sjukdomen som resa eller exil 253 Kontinuitet och avbrott 255 Kroppens och symptomens berättelse 257 Dialogen med intertexterna 259 En sentimental resa och En kort sentimental resa 260 Tiggaren och snusdosan 263 Laurence Sterne och Italo Svevo 264 Fjärilen som symbol 266 Fjärilen 266 Andningen, rökningen och intertexterna 270 Fjärilen i glaskupan 271 Avslutning 273 Framtiden för Litteratur och medicin och Medical Humanities 278 Ett litteraturvetenskapligt perspektiv på sjukdomsskildringar 283 Tack 287 Summary 289 Noter 295 Litteraturlista 381 Otryckt material 381 Tryckt material 383 Personregister 409

8

9 Inledning Skildringar av sjukdom Sjukdom är något som upptar ett stort intresse i vår samtida kultur. Möjligen skulle man våga påstå att det intresserar oss mer än någonsin. Sjukdom är ett hot mot sådant som vi lätt uppfattar som givet: god hälsa och ett långt välmående liv. Trots att informationsflödet om både sjukdomsfall och epidemier är stort, och trots en ökande mängd människor som lever med kroniska sjukdomar, så uppfattas avvikelser från hälsan ofta som inte bara oväntade, utan också osannolika. Det oväntade och osannolika syns till exempel i en medierapportering som känner sig tvungen att betona att det kan hända dig, och som tagit som sin uppgift att påminna om att olika symptom kan vara tecken på allvarliga och dolda sjukdomar. Sjukdom i det här sammanhanget syftar jag framför allt på kroppslig sjukdom är naturligtvis något som förr eller senare är en faktisk realitet för oss alla, men vi lever i stor utsträckning som om det inte vore så. Den i vår tankevärld oväntade, osannolika och hotfulla sjukdomen blir till och med uppfattad som något onaturligt, vilket är paradoxalt eftersom sjukdom i ett människoliv snarare är bland det mest naturliga. Sjukdomen har, som historikern Philippe Ariès en gång påpekade om döden, kommit att gömmas undan, bli osynlig, undanstoppad på institutioner och något det inte talas om i det vanliga livet. 1 Susan Sontag skriver att för den som inte lever med en känsla för döden som något naturligt eller med religiös tröst är döden det obscena mysteriet, den yttersta skymfen, det som inte kan kontrolleras. Den kan bara förnekas. 2 Det är ett påpekande som liksom Ariès kan appliceras också på sjukdomen. Samtidigt med en sådan utveckling, som många vittnar om, har något förändrats i vår hantering av sjukdom och död. Man skulle, med ett uttryck lånat från Freud, kunna tala om det bortträngdas återkomst sjukdomen och döden är på samma gång undangömda på institution och något som har återkommit, i form av berättelser som påminner oss om deras ofrånkomliga verklighet. I takt med att sjukdomen har fått en mindre naturlig plats i vår syn på livets flöde, och har kommit att betecknas som avvikande, onaturlig och osannolik, blir den till något som kan och måste berättas, för att återta sin plats i det kollektiva medvetandet. Detta kan ses som en av anledningarna till det stora intresse för berättelser om sjukdom som vi har sett under de senaste decennierna. Böcker i genren patografi alltså självbiografiska eller biografiska berättelser om 9

10 sjukdomsupplevelser förekom inte i Sverige för fyrtio år sedan, men utges nu regelbundet av förlagen. Ett annat exempel på denna utveckling är tvserien Himlen kan vänta, som sändes i Sveriges television hösten 2008 och vann pris som det årets bästa dokumentär. Serien berättar om fem tidigare okända människor som blivit diagnosticerade med en dödlig sjukdom, och genom serien får tittaren följa dem genom förtvivlan, hopp och behandling. 3 Också dokumentärserier som Kvartersdoktorn, Barnmorskorna och Sluten avdelning, liksom enskilda dokumentärer och intervjuer med människor som överskridit sjukdomens begränsningar, är en del av en sådan återkomst. 4 Vi verkar ha en stark fascination för hur det är att vara en annan förkroppsligad person, det som filosofen Martyn Evans lite bryskt benämner som att vi är meat with a point of view, alltså kött med ett specifikt perspektiv. 5 Denna fascination blir särskilt stark just i mötet med ett kroppsligt förankrat perspektiv som är begränsat, till exempel genom sjukdom, och som just genom sin begränsning kan lära oss något om livets villkor. Detta skapar både ett kunskapsmässigt intresse och ett känslomässigt engagemang båda dessa aspekter ryms i engelskans experience, som i ett enda ord inkluderar både det vi kallar upplevelse och erfarenhet. Men framför allt tror jag att vi drabbas av vad Martyn Evans kallar förundran, sense of wonder. En förundran inför människans bräcklighet och inför att människor trots allt lyckas leva vidare, och en förundran och beundran över att en person genom alla motgångar kan behålla och hävda sitt perspektiv. Samtidigt pågår en utveckling som brukar kallas en medikalisering av samhället, vilket innebär att allt större delar av människolivet definieras utifrån medicinska ramar, där varje symtom kan behandlas medicinskt. 6 Nyhetsprogrammen är fyllda av frågor om sjukdom. Hälsotrender och matråd åberopar mer eller mindre korrekta medicinska argument, och tar högteknologi i anspråk. Sjukdom och medicinsk vetenskap tar stort utrymme i våra liv, i vår kultur och i våra medier, och vi tänker stora delar av våra liv i medikaliserade termer, antingen vi vill det eller inte. Bildspråk från medicinen förs också över på annat, till exempel genom ett ord som epidemi, som lika ofta används om sådant som inte är smittsamt som om smitta, och medierna använder gärna medicinska termer för att förstärka sina ordval. Författaren och litteraturforskaren David Morris har kallat sjukdom för a pool in which we behold the reflection of every evil. 7 Sjukdom används i liknelser för att visualisera, strukturera eller benämna en mängd olika företeelser. Så kraftfullt är sjukdomens grepp om oss att de flesta samtida problem, från rasism till brottslighet, har beskrivits i termer av epidemier, och otaliga är de företeelser som blivit benämnda som en cancer. 8 Vi lever i en tid som förväntar sig att allt mer ska kunna förklaras medicinskt, och där allt fler tillstånd hamnar inom medicinens expertisområde: till exempel fetma, beroenden och riskfaktorer hos friska människor. 9 Vi förväntar oss också att medicinen ska kunna bota. Sociologen Zygmunt Bauman talar om 10

11 hur döden brutits ner i små beståndsdelar som var för sig tänks som möjliga att bota, och att vi därför missar helheten, att man faktiskt inte kan botas från döden. 10 Litteraturvetaren Merete Mazzarella noterar i sin bok Den goda beröringen att det i en regeringsproposition står att Sverige har idag en i ett internationellt och historiskt perspektiv exceptionellt låg dödlighet. Propositionens språkbruk visar hur lätt det är att uppfatta livet som något som inte har så mycket med vare sig sjukdom eller död att göra. Jag vill ha, kommenterar Mazzarella, en vård som bejakar det faktum att dödligheten faktiskt är hundraprocentig till och med i Sverige. 11 Medicinen har en aldrig förut skådad kraft, men fortfarande kan den inte hindra oss från att bli sjuka, eller dö. Naturligtvis innebär mitt resonemang en förenkling; på ett personligt plan kan man inte säga att människor konsekvent har slutat vara medvetna om sjukdom, och att denna insikt sedan återkommit. Men i den samhälleliga utvecklingen och i vår kultur är detta ett synsätt som är väl representerat. Det är med och formar vår syn på livet och på vad som är naturligt och vad som är oväntat och osannolikt. 12 Litteraturvetaren Nina Björk talar om det i termer av att vi tränger undan det ofrånkomliga faktum att människan är en beroende och relationellt bestämd varelse. 13 Det får som konsekvens att vi lever i ett samhälle som försöker förtränga delar av det spektrum som utgör den mänskliga existensen. I en tid som tar sig de uttryck som jag här har skisserat är det angeläget att studera berättelser som tematiserar sjukdom, alltså det som jag i bokens titel kallar för litterära besvär. Sociologen Arthur Frank skriver i ett berömt uttalande att illness calls for stories. 14 Det gäller både för verklighetsbeskrivande och litterära skildringar; i vår kultur och i vår tid är sjukdomsupplevelser något som kräver att berättas, bearbetas och gestaltas. Sjukdomsgestaltningar När den före detta skådespelaren Hasse ligger på sjukhus med en dödlig sjukdom beskriver han sitt sjukrum som en liten värld i världen, eller snarare som en liten värld utanför den vanliga världen. Det som av personalen ibland lite slarvigt kallas för terminalen är för Hasse och hans rumskamrater i Carl- Henning Wijkmarks Stundande natten en deathrow eller baslägret som vi kallade det eftersom det stora vågspelet ännu återstod. 15 Det stora vågspelet är döendet, som beskrivs som en parallell till det djärva företaget att ge sig av från ett basläger för att bestiga ett högt och otillgängligt berg. På samma sätt som bergsklättringen är en våghalsig expedition är sjukdomen och döendet en dristig resa in i det okända, in i en annan värld. Till skillnad från bergsklättringen och den mindre allvarliga sjukdomen är döendet dock mer 11

12 än bara en resa: det är en resa enkel väg, utan hopp om att få återse hemmet. Nina, som också hon ligger på sjukhus med en dödlig sjukdom, beskriver i Maria Fagerbergs Svart dam hur hon inte bara förlorar sitt hem, utan också själva hemkänslan i den egna kroppen, när hon utsätts för sjukvårdens provtagningar i det här fallet ett misslyckat försök att ta blodprov: Tårarna stiger till slut. Inte av smärta, utan av förödmjukelse. Det här är min arm. Min starka arm med långa smidiga muskler, guldfärgade småhår, hud som lätt blir solbränd på sommaren. I sköterskeelevens grepp blir den som ett tungt stycke kött, blåblekt, blodfläckat. 28:90 på Hemköp. Extrapris. 16 Kroppen förtingligas. Den går från att vara den egna, subjektivt upplevda och upplevande kroppen till att bli ett stycke materia för vetenskapen och läkare att hantera. På så sätt blir upplevelsen av att förlora hem och hemkänsla ännu starkare, när också själva kroppen förfrämligas. Läkaren och etikern Howard Brody uttrycker det i sin Stories of Sickness på följande sätt: In sickness, the lived body, which is simply us existing and acting in the world, turns into the object body, a rebellious slave that thwarts our will. [ ] Illness is thus truly an ontological assault, affecting our very being and not simply our activities. 17 Sjukdomen är alltså, med Brodys ord, ett slags ontologiskt eller existentiellt angrepp som påverkar vårt sätt att förstå världen och att vara i världen. Detta angrepp kan också paradoxalt nog leda till en förhöjd livskänsla, som Hasse beskriver: mitt i utmattningen finns alltjämt en sorts intensitet, en hettande medvetenhet om att finnas till som saknades i det normala livet; kanske är det just bristen på livsnärvaro som är normalitet. 18 Sjukdom är ett mänskligt grundvillkor, en kroppslig upplevelse som är tidlöst existentiell, men samtidigt är den också en tidsbunden upplevelse som färgas av sin tids förståelse av sådant som kroppen och jaget, hälsa och sjukdom, att må bra och att insjukna, vad som är normalt och vad som är avvikande. På så sätt är sjukdomsupplevelsen både ett resultat av en kroppslig, materiell realitet och av tankar, begrepp och ett kulturellt sammanhangs förståelse av hälsa och sjukdom. David Morris kallar sjukdom för en bio kulturell händelse, i korsvägen mellan biologi och kultur, och filosofen Fredrik Svenaeus talar om sjukdomens mening i termer av hur biologiska processer upplevs av individer, hur de tolkas och omsätts i kulturen. 19 När idéhistorikern Karin Johannisson skriver en känslornas historia i sin Melankoliska rum är hon ute efter samma gränsland, som visar det kulturliga i det naturliga, hur normer, värderingar, klass- och könsmedvetande spelas in i jaget i form av emotionella och sinnliga kartor. 20 Att se sjukdomsupplevelsen som en lika mycket kulturellt som biologiskt 12

13 betingad erfarenhet öppnar för att se bearbetningar av sjukdoms erfarenheten som viktiga källor till förståelse. Litterära skildringar blir då ett väsentligt material för att studera och förstå förhållningssätt till sjukdom. Karin Johannisson påpekar att skönlitterära texter är interaktiva; de formulerar ett språk för känslor som absorberas av jaget och formar den subjektiva erfarenheten, en erfarenhet som sedan återförs till det litterära fältet på nytt och på nytt. Denna interaktivitet är anledningen till att även en idéhistorisk genomgång kan ha skönlitteratur som ett viktigt källmaterial. Det fungerar, menar Johannisson, att använda skönlitteratur som dokumentation om man godtar att fiktion inte är skapad, utan återskapad erfarenhet. 21 Tanken om interaktivitet är ett sätt att motivera studiet av sjukdom också i den typ av litterär undersökning som jag bedriver i detta arbete; det är ett sätt att visa litteraturens nära kontakt med verkligheten. För en litteraturvetenskaplig studie är inte en sådan motivering tillräcklig: här studeras det litterära verket som en skapelse av en enskild författare utifrån hennes eller hans konstnärliga vision. Men inte enbart, utan båda perspektiven är viktiga i analysen: det litterära verket är intressant både därför att det kan ses som interaktivt i Johannissons mening och därför att det är ett skapat litterärt verk. En tematisk studie som denna betonar litteraturens plats i ett större, pågående samtal, där kontexter både i form av andra litterära texter och av icke-litterära texter och erfarenheter är väsentliga. I denna studie kommer jag att studera sju svenska samtida romaner, alla utgivna under 2000-talet. Jag diskuterar dem utifrån de olika teman som romanerna använder i sin gestaltning av sjukdom, och målet är att analyserna ska framvisa både de existentiella och de tidsbundna uttrycken i dessa skildringar. Jag kommer snart att närmare gå in på studiens syfte och urval. Först diskuterar jag några olika försök att definiera vad sjukdom och hälsa egentligen är, och lyfter fram några viktiga termer i diskussionen om sjukdom. Sjukdom och hälsa Vad är sjukdom, och vad är hälsa? I detta sammanhang intresserar jag mig inte för den snäva betydelsen av sjukdom, som handlar om att söka en diagnos eller om konkreta fysiska förändringar i organ och vävnader. Frågan gäller upplevelsen att vara sjuk, oavsett vilken den exakta diagnosen är. Denna skillnad brukar man inom engelskspråkig forskning åskådliggöra med begreppsparet disease och illness, en åtskillnad som svenskan inte har några riktigt bra ord för. Illness står, med Arthur Kleinmans ord, för the innately human experience of symptoms and suffering, och illness problems är de svårigheter som till exempel symptom och funktionsnedsättning skapar 13

14 i våra liv. Disease står för den diagnosticerbara sjukdomen, det är what the practitioner creates in the recasting of illness in terms of theories of disorder, när läkaren utifrån symptomen skapar an it the disease. 22 Den här skillnaden är viktig att betona i detta sammanhang, där det är upplevelsesidan, illness, och hur den gestaltas litterärt som kommer att vara det som står i centrum för min diskussion. En tredje kategori som ibland inkluderas i denna uppdelning av sjukdomsbegreppet är sickness, som då i stället betonar den sociala dimensionen av sjukdomen, vilken också kommer att spela en viss roll i studien utan att stå i förgrunden. 23 Konsekvensen av att det är sjukdomsupplevelsen som är det centrala i denna studie, är att vikten inte i första hand ligger vid den sjukdomsdiagnos som romanen handlar om. I stället är det väsentliga i diskussionen hur upplevelsen och erfarenheten av sjukdom gestaltas. Ett berömt svar på frågan vad hälsa är kommer från den franske 1800-talskirurgen René Leriche, som beskrivit hälsa som livet levt i organens tystnad. 24 Filosofen Hans-Georg Gadamers svar liknar Leriches. Han skriver att hälsan är gåtfull, och något som inte egentligen framträder som sådan. 25 Att ha hälsan är svårdefinierat man skulle kunna säga att det inte är ett tillstånd utan helt enkelt en människas tillvaro. Gadamer menar att hälsa är en sorts harmoni, och att i arbete och glädje vara uppfylld av det egna livets uppgifter, 26 en definition som ligger nära Freuds syn på det goda livet som [a]tt få älska och arbeta. 27 Det finns också en utopisk definition av hälsa, som Världshälsoorganisationen WHO har gjort. Organisationen fastslår, i konstitutionens första punkt, att Health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of disease or infirmity. 28 Denna fastslagna punkt signerad av alla stater som ingår i WHO måste förstås som ett försök att inte bara definiera hälsa i negativa termer, det vill säga utifrån vad den inte är, utan att också försöka fastslå vad den är, men organisationens definition är ändå ouppnåelig. Som Merete Mazzarella har påpekat framstår den som på tok för anspråksfull: vad den handlar om är ju snarare lycka eller, ja, just nåd. 29 Sjukdomen är, som en kontrast till Leriches och Gadamers ord om hälsan, varken tyst eller dold. Den träder istället fram som en märkbar avvikelse, ett brott i en upplevd kontinuitet ett existentiellt angrepp, som Brody skrev med symptom som smärta, trötthet och funktionsnedsättning. Många sjukdomar har visserligen ett gåtfullt ursprung eller ett svårförståeligt förlopp, men de uppträder inte i det tysta utan medvetandegör människan om hennes existens och villkor, det vill säga om hur bundet livet är till kroppens bräckliga villkor. I en av världens kanske mest kända sjukdomsskildringar, Thomas Manns Bergtagen, säger Hans Castorp att den sjukes kropp har trätt i förgrunden på ett helt annat sätt och gjort sig självständig och viktig, nämligen genom sjuk- 14

15 dom. [---] [S]jukdom gör människan mycket kroppsligare, den gör henne till kropp helt och hållet. 30 Att den sjuka bli kropp helt och hållet är naturligtvis en överdrift, men Mann fångar hur sjukdomsupplevelsen gör att människan upplever sig som mycket kroppsligare än tidigare, ja, som så kroppslig som hon i själva verket alltid är. Sjukdomen kan på så sätt ses som en påminnelse om människans kroppslighet, att vi inte bara är vårt medvetande, utan lika mycket vår kropp, och att kroppen styr tanken lika mycket som tvärtom. Sjukdom har en förmåga att skapa en sorts identifiering, eller till och med definiering; bara genom referens till det onormala kan det normala definieras eller ens framträda, menar Georges Canguilhem i sin inflytelserika Le normal et le pathologique. Canguilhem citerar en sentens från Nietzsche: It is the value of all morbid states that they show us under a magnifying glass certain states that are normal but not easily visible when normal. 31 Ännu mer konkret är den definition av sjukdom som jag kommer att använda mig av, den som Howard Brody gör i sin Stories of Sickness. Brody landar, efter en utförlig diskussion, i svaret att sjukdom är having something wrong with oneself. 32 I all sin enkelhet är definitionen användbar. I uttrycket ingår att detta någonting är inuti personen: in some sense, the something is inside me and is being carried around with me. 33 Definitionen fungerar om några ytterligare förhållanden antas ingå i den, påpekar Brody. För det första att sjukdom är något som man normalt sett försöker undvika. För det andra att sjukdomen måste jämföras med en referensgrupp, en sorts extern, social standard: an individual cannot define herself as sick unilaterally without some validating external standard. 34 I denna studie diskuterar jag sjukdomar som är genomgripande upplevelser för de sjuka gestalterna. Det är sjukdomar som ger both an unpleasant sense of disruption of body and self and a threat to one s integrated personhood. 35 Detta är ett möjligt kriterium på sjukdom, som dock är alltför specifikt för att kunna appliceras på alla sorters sjukdomar, påpekar Brody. Men det är den sortens allvarliga sjukdomar som står i centrum för min diskussion sjukdomar som är så genomgripande att de påverkar den sjukas själva identitet, one s integrated personhood, och tvingar henne att i viss mån omformulera sin syn på sig själv och världen. Sjukdomen kan ses som det som bryter organens tystnad, ett slags mycket kroppsligt förankrat medvetande görande. Sjukdomen är det som träder fram och gör avtryck, kanske till och med det som individualiserar människan. Det är lätt att associera till Lev Tolstojs berömda inledning till Anna Karenina: Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis. 36 Som en parallell skulle man, naturligtvis med en överdrift, kunna säga att friska människor liknar varandra, och att det är först i och med det avvikande, det som tar bort normaliteten och den omedvetna och tyst levda hälsan, som individen träder fram. 15

16 Syfte och urval I detta arbete studerar jag kroppslig sjukdom i litterär samtida gestaltning. Tematiken tar sin utgångspunkt i den förkroppsligade och situerade, det vill säga den plats- och situationsbestämda, människan. Genom sin konstnärliga gestaltning skildrar verken därmed några av de mest grundläggande mänskliga frågorna, frågor som kretsar kring liv och död och upplevelsen av att ha something wrong with oneself, för att låna Howard Brodys uttryck. Inriktningen i denna studie är på sjukdom som erfarenhet och upplevelse, vilket innebär att det inte är den enskilda diagnosen som intresserar mig i första hand, utan i stället på vilket sätt sjukdomen tematiseras och gestaltas i romanerna. Jag har alltså inte eftersträvat någon representativitet vad gäller de sjukdomar som gestaltas, utan intresset ligger på själva gestaltningen av upplevelsen av sjukdom. 37 Samtliga romaner som studeras har sjukdom som ett centralt tema, även om det skiljer sig mellan romanerna hur centralt temat är. Mitt huvudsakliga syfte är att studera hur sjukdom gestaltas i den svenska litteraturen under 2000-talet. Givet det jag skrivit tidigare, att sjukdomsupplevelsen är biokulturell och därmed kulturbunden, är det relevant att låta urvalet vara relativt snävt, i det här fallet inskränkt till ett decennium och ett språkområde. Syftet uppfylls genom en tematisk studie, som särskilt tar fasta på kontextuella och intertextuella samband, och som sätter gestaltningarna i samband med litterära, kulturhistoriska, historiska och medicinska sammanhang. De litterära verken behandlas både som skapade utifrån en enskild författares konstnärliga vision och som det Karin Johannisson benämner återskapad erfarenhet, där litterära verk är ett väsentligt material för att studera och förstå förhållningssätt till sjukdom. Mitt mål är att föra en bred diskussion om sjukdom som litterär tematik. I förlängningen, om än något mer indirekt, handlar detta också om sjukdom som ett mänskligt villkor. Det som här, i en litteraturvetenskaplig studie, kallas för litterära teman skulle av en patient eller en läkare i stället kunna diskuteras som aspekter av sjukdom. Romanerna öppnar för mig som forskare olika perspektiv för att förstå synen på och skildringen av sjukdom och sjukdomsupplevelser. Studien struktureras utifrån fem olika sjukdomsteman, som tillsammans ger en mångfasetterad bild av sjukdomen som litterär tematik idag. Studien har också ett andra syfte, som genomsyrar helheten men som kommer till särskilt uttryck i första kapitlet. Detta andra syfte är att för en svensk publik presentera forskningsområdet Litteratur och medicin och det område som detta ingår i, Medical Humanities. Att sammanföra medicin och humaniora för att bättre förstå både medicinen, kulturen och människans villkor är inte en helt ny företeelse, men under de senaste decennierna har 16

17 detta utvecklats till ett eget forskningsfält med delvis gemensamma utgångspunkter. Jag beskriver i kapitel I Medical Humanities och områdets syfte, för att sedan diskutera Litteratur och medicin och de specifika frågor som i detta sammanhang rör litteraturvetenskapen som en estetisk vetenskap. Denna presentation är inte endast ett syfte i sig, utan området är framför allt en förut sättning och grund för de litteraturanalyser som sedan följer. Den längre presentationen motiveras av att området är relativt okänt i Sverige, och mig veterligen har ingen större syntetiserande framställning gjorts på svenska. I detta första kapitel diskuterar jag bland annat hur man inom området använder litteratur. Denna studie är inte i metodologisk mening en del av en sådan inriktning, men den kan fungera som ett slags grundarbete för att underlätta sådana tillämpade läsningar. Tanken att litteratur kan förmedla livskunskap är underliggande i arbetet, utan att den direkt träder fram i analyserna. Jag menar, liksom många företrädare för Litteratur och medicin, att litteraturen har potential att vara erfarenhetsgivande och skapa insikter om upplevelsen av sjukdom. Den uppgift jag har föresatt mig att genomföra i detta arbete har dock något lägre anspråk: att i en litteraturveten skaplig studie lyfta fram mönster och uttolka betydelser som kan berika läsarens förståelse såväl av romanerna som av sjukdomstematiken. En existentiell sida av sjukdomen fångas av Fredrik Svenaeus i hans bok Sjukdomens mening, där han skriver: Den kropp som först och främst trasas sönder i sjukdomen är [ ] inte den biologiska (även om det naturligtvis också inträffar) utan den levda. I en tysk fenomenologisk tradition som börjar med Husserl kallas en sådan kropp för Leib, till skillnad från Körper, i en fransk som tar sin början med Maurice Merleau-Ponty för corps propre. Att denna kropp är levd innebär att den inte bara är levande, utan också upplevd, det vill säga meningsskapande [---]. Vad som trasas sönder i och genom den levda kroppen är alltså inga biologiska funktionssamband, utan ett menings mönster. 38 Citatet fångar sjukdomstemats dubbelsidighet, att sjukdomen drabbar inte bara den biologiska kroppen, utan lika mycket den sjukas levda kropp, själva hennes meningsmönster. En sådan betoning av den upplevda kroppen och dess meningsmönster innebär att sjukdomen ses som historiskt betingad, specifik för sin tid och plats. En tidsmässig och geografisk avgränsning av de litterära skildringarna innebär att studien kan diskutera skildringar som kommit till i ett gemensamt sammanhang. Det finns visst fog för att hävda att vår tid de senaste decennierna har en specifik syn på sjukdom, vilket jag går närmare in på i avsnittet Den samtida kontexten längre fram i denna inledning. För att fånga detta menar jag att det är en god idé att studera skildringar från en kort sammanhållen 17

18 period, som man kan hävda hör hemma inom denna kulturella utveckling. En bakre gräns vid år 2000, som ger möjlighet att diskutera ett litterärt decennium, framstår som en rimlig avgränsning. Principiellt sett är annars urvalsmöjligheterna till en studie om litterära besvär obegränsade. Mitt val har dock fallit på att studera en litteratur som ligger nära i både tid och rum. Det leder till att romanerna befinner sig i en samtida utveckling av både litteratur, kultur och medicin, och kan relateras till samma bakgrund och sammanhang. Det svenska perspektivet kan också motiveras med att den svenska litteraturen, ur forskningsområdet Litteratur och medicins perspektiv, i hög grad är outforskad. Det finns andra gränsdragningar jag gjort och som också är värda att diskutera. Den första gränsdragningen gäller genren. Studiens underrubrik anger prosa som genretillhörighet, en avgränsning som gjorts av praktiska skäl. Inom dessa gränser består urvalet av sinsemellan mycket olika verk, som alla av mig kallas romaner. Genrebegreppet roman är här använt i vid bemärkelse, där gränsen destabiliseras vid ett par tillfällen. Båda de verk som jag studerar i kapitel IV kan sägas befinna sig i romangenrens gränsland gentemot lyriken. Det ena, Åsa Ericsdotters prosalyriska Kräklek, kallas inte heller explicit roman. Dess starka narrativa inslag, där en utveckling följs genom boken, innebär dock att det kan läsas som en roman, som ett verk som framför allt gestaltar en episk process, vilket förlaget tagit fasta på när de kallar boken för ett slags roman i diktform. 39 En andra genregräns som urvalet tangerar är den mellan självbiografi eller patografi å ena sidan och roman å den andra. Kapitel VI ägnas åt Anders Paulruds Fjärilen i min hjärna, och den analyseras som på samma gång en roman och en självbiografi. Denna spänning i verket fångas av dess tema, sjukdomen som självframställning, där författarens själva utsägelsesituation är det som definierar romanens tema. Det är en spänning som skriver in Paulruds roman i en samtida litterär utveckling som låter gränserna mellan fiktion och verklighetsåtergivning bryta samman. Den andra gränsdragningen gäller sjukdomen. Som redan nämnts syftar jag framför allt på kroppslig sjukdom när jag diskuterar sjukdomen och sjukdomsbegreppet. Psykisk sjukdom har jag ursprungligen valt bort från studien. För det första eftersom det på många sätt är en helt annan typ av sjukdomsupplevelse, som ger upphov till en annan typ av sjukdomsskildringar. För det andra för att det förefaller mig som om kroppsliga sjukdomar inte har erhållit samma analytiska intresse som psykiska sjukdomar har i tidigare litterära studier. En studie som Jakob Stabergs Sjukdomens estetik rör sig exempelvis inom den psykiska sjukdomens sfär, då han genom analyser av och 1900-talslitteratur i relation till mentala sjukdomar studerar framväxten av en ny sensibilitet med villkor i vår tids sjukdom. 40 Staberg intresserar sig för hur nya teknologier, dit han bland annat räknar psykiatrin, tar sig uttryck i litteratur och hur skilda författare utforskar sin tids sjukdom

19 Han belyser också i viss mån sina litterära analyser med hjälp av författarnas egna sjukdomar, dock utan det alltför diagnostiserande drag som många tidi gare uttolkningar av psykisk sjukdom varit tyngda av, och som Ulf Olsson belysande diskuterar i sin bok om Strindberg och vansinnet. 42 Jag lyfter i stället fram de kroppsliga sjukdomarna och hur de skildras. Grundpremissen är att det i en sådan sjukdom inte går att skilja det kroppsliga från det psykiska, utan en kroppslig sjukdom påverkar både sinnet, självdefinitionen och identiteten, one s integrated personhood som Howard Brody formulerade det. Trots denna ursprungliga intention har jag ändå inte dragit gränsen mellan de olika sorternas sjukdom så strikt. I kapitel III diskuterar jag bland annat hysteri, medan jag i kapitel IV analyserar skildringar av ätstörningar. Både hysteri och ätstörningar brukar klassificeras som psykiska sjukdomar, vilka är betydligt svårare att avgränsa än somatiska sjukdomar. När jag diskuterar dem här är det inte i en medikaliserande iver, utan det har sin grund i att min definition av sjukdom är vidare having something wrong with oneself än den definition man hittar i läkarböcker och diagnostiska manualer. De psykiska sjukdomarna, hysteri och ätstörning, försvarar sin plats i detta sammanhang i kraft av att de är så starkt kroppsligt utagerande de är verkligen sjukdomar som gestaltas genom kroppen. De är också sjukdomar som varit föremål för en mängd kulturella tolkningar, vilket gör att de i högsta grad är relevanta för samtiden. En avhandling om samtida skildringar av kroppssjukdom skulle te sig märkligt ofullständig om anorexi och bulimi uteslöts. Den tredje gränsdragningen handlar om de enskilda verk som har valts ut till denna studie. Precis som jag intresserar mig för en bredd i sjukdomsupplevelser gäller detsamma verken och författarskapen. I en tid som 2000-talet, som har sett utmaningar av gränserna mellan olika litterära kretslopp och genrer, förefaller det mig också särskilt ändamålsenligt att studera verk av olika typer av författare och verk som har helt olika placering i de respektive författarskapen. Två av romanerna är debuter, flera är delar av långa och väl etablerade författarskap. Romanerna skiljer sig till exempel åt vad gäller relationen till det realistiska berättandet och vilken typ av berättare första- eller tredjeperson de har. Jag har medvetet eftersträvat ett relativt heterogent material för att göra rättvisa åt bredden i sjukdom som litterär tematik under 2000-talet. Detta innebär också att angreppssätten för att studera romanerna delvis kommer att skilja sig åt. Analyserna struktureras utifrån fem olika sjukdomsteman. Såväl romanerna och sjukdomarna som angreppssätten är olikartade, och analysen förenar dem genom den samlande tematiska infallsvinkeln. Urvalet består av sju romaner publicerade på svenska under 2000-talet. Carl-Henning Wijkmarks Stundande natten (2007) och Maria Fagerbergs Svart dam (2003) är två romaner skrivna i jagform där huvudpersonen hamnar på sjukhus med en dödlig, inte helt specificerad sjukdom, och som jag 19

20 menar gestaltar sjukdomen som exil. Per Olov Enquists Boken om Blanche och Marie (2004) blickar utifrån vår samtid tillbaka på tre historiska personers avtryck i den europeiska vetenskapshistorien: vetenskapsmannen Marie Curie, Jean-Martin Charcot, en läkare som är känd för sina utforskningar av sjukdomen hysteri, och dennes berömda patient Blanche Wittman, som senare i livet fick cancer och tvingades till omfattande amputationer. Genom berättelsen om dessa personer undersöks i romanen den sjuka kvinnokroppen som slagfält. Sara Mannheimers Reglerna (2008) och Åsa Ericdotters Kräklek (2002) är prosalyriska romaner skrivna i jagperspektiv där ätstörningar är viktiga komponenter i gestalternas utvecklingshistorier, och där gestaltningen visar fram ätstörningen som gränssjukdom. Torgny Lindgrens Pölsan (2002) är bland mycket annat en tillbakablick på fyrtiotalets tuberkulosepidemi i Norrland, och Lindgrens gestaltning av smittan som paradoxal livgivare vänder på begreppsparet smitta och immunitet. Anders Paulruds Fjärilen i min hjärna (2008), slutligen, beskriver jagberättaren Anders sista tid i livet, när han är döende i lungcancer. Det är en roman som ligger nära det självbiografiska, vilket jag ser som romanens genomgripande tema. Den analyseras därmed utifrån temat sjukdomen som självframställning. En tematisk studie: avhandlingens metod Detta är en tematisk studie, där den övergripande tematiken sjukdom studeras utifrån ett antal delteman som jag identifierat och strukturerat diskussionen kring. Tematiska studier, eller thematics, är en inriktning inom litteraturvetenskapen som särskilt inriktar sig på tematiska mönster i litteratur och vad litteraturen handlar om, dess aboutness. Forskare inom tematiska studier brukar påpeka att och 70-talen innebar ett ökat intresse för litteraturens form och struktur, och ett motsvarande minskat intresse för innehållskategorin och det tematiska; Thomas Pavel kallar det en anti thematic bias. 43 Ett berömt uttalande, som ofta citeras som symtpomatiskt för denna ståndpunkt, är från René Wellek och Austin Warrens inflytelserika Theory of Literature: Stoffgeschichte is the least literary of histories. 44 Detta nedvärderande av det innehållsliga, där ett tematiskt intresse setts både som att erkänna a deficiency in theoretical sophistication och a feeble concern for literature proper, 45 har dock inte fått stå oemotsagt. Under 1990-talet kom intresset för det tematiska att tillta, något som den centrale förespråkaren Werner Sollors kallat för the return of thematic criticism. Ordet återkomst ska dock inte övertolkas. Enligt Sollors har de tematiska studierna egentligen aldrig försvunnit, men de har inte erkänts som tematiska: det har funnits widespread, yet undeclared thematic practice, alltså tematiska 20

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med: 7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn

Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Nattens lekar en lärarhandledning utifrån Stig Dagermans novell med samma namn Till läraren Det här är en lärarhandledning för dig som vill arbeta med Stig Dagermans novell Nattens lekar. Handledningen

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Material från

Material från Svenska 3 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav i ämnesplanen I det centrala innehållet för svenska 3 anges litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Kursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform

Kursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform Introduktionsvecka Kursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform Kursens syfte är att ge en introduktion till ämnet litterär gestaltning och till utbildningen. Kursen

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation.

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation. 1 SJÄLVET OCH JAGET ALA PETRI Jaget eller Självet, är upplevelsen av att vara en levande, kännande och handlande varelse skild från andra och från annat. Detta existentiella själv anses börja byggas upp

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Medioteket Utbildningsförvaltningen. Filmpedagog: Bokning av skolbio:

Medioteket Utbildningsförvaltningen. Filmpedagog: Bokning av skolbio: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild (och ljud) samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten?

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Chloé Avril, doktorand i engelska En politisk genre Den utopiska genren är från början politisk. Avsikten är oftast att skildra en alternativ värld

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

asa.hornsten@nurs.umu.se

asa.hornsten@nurs.umu.se Olika perspektiv på sjukdom eller Att vara sjuk - att vårda sjuka Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad asa.hornsten@nurs.umu.se Illness och disease Illness Illness handlar om hur

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen. Ursula Flatters Vidarkliniken

Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen. Ursula Flatters Vidarkliniken Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen Ursula Flatters Vidarkliniken We must learn to reawaken and keep ourselves awake, not by mechanical aids, but by an infinite expectation of the dawn, which

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Litterära besvär : skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa Bernhardsson, Katarina

Litterära besvär : skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa Bernhardsson, Katarina Litterära besvär : skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa Bernhardsson, Katarina Publicerad: 2010-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Bernhardsson, K. (2010). Litterära

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Om tröst och att trösta 1

Om tröst och att trösta 1 Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

I första delen prövas dina kunskaper enligt det centrala innehållet vad gäller:

I första delen prövas dina kunskaper enligt det centrala innehållet vad gäller: Sida 1 av 5 Svenska som andraspråk 3, 100p SVASVA03 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik. Anna Söderberg

Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik. Anna Söderberg Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik Anna Söderberg Syftet med ETIK-undervisning Redogöra för olika etiska principer o kunna diskutera dess betydelse för omvårdnad vilket bidrar till: Förståelse

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Boken om KIM visar hur man som ledare kan utveckla grupper och verksamheter på ett lättsamt och

Läs mer