Etu- ja takakansi eri tiedostossa. VTT-översikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etu- ja takakansi eri tiedostossa. VTT-översikt"

Transkript

1 Etu- ja takakansi eri tiedostossa VTT-översikt 2012

2 Innehåll 2 Verksamhetsidé och VTT:s värden 3 Generaldirektörens översikt 4 Affärsverksamhet av teknik 5 VTT Group organisation 6 Exempel på forskningsresultat 6 ICT, elektronik 10 Skog, energi, kemi, miljö 14 Bioteknik, livsmedel, läkemedel 17 Maskiner, trans portmedel, metall 21 Byggande, fastigheter, tjänster, logistik 26 Affärsverksamhet, kommersialisering 28 Genombrott för framtida utmaningar 32 Hållbar utveckling som en del av verksamheten 34 Internationellt och inhemskt forskningssamarbete 38 Effekter och erkännanden 39 VTT har ett viktigt ansvar för förnyelsen av näringslivet 40 VTT i siffror 2012 Mission VTT erbjuder företag, sam hället och andra kunder forsknings tjänster på alla stadier av deras innovations processer. VTT:s tjänster stärker kundernas internationella konkurrens kraft och skapar därigenom gynn samma premisser för samhällets, sysselsättningens och välfärdens utveckling. VTT:s värden Samarbete till förmån för kunden Ett steg före Passion för innovationer Stöd och respekt i all verksamhet

3 Generaldirektörens översikt Ur forsknings- och innovationsverksamhetens synvinkel var år 2012 tudelad. När det gällde kompetensutveckling samt företagens och andra forskningsaktörers nätverkande översteg volymen av viktiga projekt förväntningarna. De mest betydande finansieringsparterna för denna s.k. offentligt finansierade verksamhet är Tekes, EU:s forskningsprogram samt företagen, och de har framgångsrikt säkerställt vår verksamhet. VTT har behållit sin betydelsefulla ställning bland hela EU:s FoU-aktörer. När det gäller VTT:s påverkandegrad är vårt förtroendefulla samarbete med företagen av central vikt. Osäkra tider avspeglar sig motstridigt i företagens utvecklingsvilja. Säkerställning av den framtida konkurrenskraften anses i vissa företag vara viktig även under lågkonjunktur. Lättförståeligt nog avspeglas dock nedskärningen av kostnader som bromsande på innovationsverksamheten i många företag. En bedömning av betydelsen av Finlands strategiska center för vetenskap, teknologi och innovation, de s.k. SHOK, som medel för vår innovationspolicy har gjorts under vintern Ursprungligen grundades dessa kompetenscenter på initiativ av näringslivet, speciellt för utveckling av långsiktigt tekniskt kunnande och vidareutveckling av företagens konkurrenskraft. Inriktningen av utförandet lämnades medvetet till företagens ansvar. De forskningsrelaterade utmaningarna har dock blivit anspråkslösare än vi trodde. Som en betydande aktör kommer VTT att aktivt påverka utvecklingen av de centrala SHOK:ernas påverkandegrad. För att säkerställa den finländska konkurrenskraften är det väsentligt att kunna bredda exportsektorns produktsortiment och samtidigt förbättra produktiviteten. I detta arbete har VTT haft och kommer också att i fortsättningen ha en central roll. Ramvillkoren för det finländska välfärdssamhället förutsätter ännu hållbarare lösningar av innovationsverksamheten. Enbart innovationsverksamheten kan dock inte ensam säkerställa konkurrenskraften för vårt näringsliv. Under dessa krävande tider måste den offentliga sektorn satsa klokt på utveckling av innovationsmiljön. Det är aktuellt med en strukturell utveckling av statens forskningsorganisationer ännu en gång. Nu finns det på agendan betydande förändringar, både med avseende på organisering och på finansiering. VTT förhåller sig konstruktivt till alla förändringar som stärker innovationsverksamhetens påverkandegrad. Väsentligt är naturligtvis att kunna säkerställa kompetensutvecklingen på ett sätt som främjar vårt näringsliv. En central roll i detta är ett tätt samarbete mellan näringslivet och innovationsaktörerna. I ett litet land måste man kunna inse att en överstor satsning på rent vetenskaplig grundforskning inte leder till en välbehövlig förbättring av nationens konkurrenskraft. Den positiva baksidan av vårt ekonomiskt bekymmersamma verksamhetsår är ett bra förverkligande av både de vetenskapliga målen och målen för kundnyttan. För detta framför jag mitt bästa tack till våra kunder, våra samarbetspartner och naturligtvis till hela vår personal. Erkki KM Leppävuori Generaldirektör 3

4 Affärsverksamhet AV teknik VTT är ett mångteknologiskt forskningscentrum, som producerar avancerade tekniska lösningar och innovationer genom förenande av vittomfattande kunnande. Genom att skapa nya och förbättrade produkter, processer och affärsverksamhetsmodeller, och genom att producera forskningsinformation som behövs vid offentligt beslutsfattande, främjar vi den internationella konkurrenskraften och stödjer samhällets hållbara utveckling, sysselsättning och välbefinnande. Vi har identifierat sex områden inom vilka vi kan hjälpa till och möta globala miljöutmaningar och andra utmaningar genom lösningar som baseras på forskning. Dessa sex påverkansområden bioekonomi, koldioxidsnål och intelligent energi, människornas välfärd, resurseffektiv industri, ren och digital värld erbjuder också våra kunder rikligt med nya affärsverksamhetsmöjligheter. Vi erbjuder tjänster som spänner från förutsägelser om framtida teknik- och affärsverksamhetsutveckling, via strategisk teknikutveckling, utveckling av tillämpningar och testning till kommersialisering av lösningar och koncept. Nya lösningar kan också skapas snabbt genom att utnyttja patentskyddade VTT-tekniker. VTT:s testnings-, kontrolloch certifieringstjänster hjälper våra kunder att säkerställa produkters och tjänsters lämplighet för marknaden. Genom användning av våra omfattande samarbetsnätverk, aktivt deltagande i EU-projekt och annat internationellt samarbete samt genom att redan på ett tidigt stadium involvera kunderna i utvecklingsarbetet säkerställer vi en effektiv spridning av ny teknik till praktiska lösningar. Enligt vår kundundersökning år 2012 når våra kunder målen i sina VTT-projekt: 70 % av kunderna bekräftade att nya eller förbättrade produkter, tjänster eller processer skapades i projekten, och 53 % hade tagit helt ny teknik i bruk som resultatet av ett projekt. 4

5 VTT är Nordeuropas största forskningsorganisation, som producerar mångsidiga teknologi- och forsknings tjänster åt sina inhemska och internationella kunder, företag och den offentliga sektorn. Tack vare vår vid sträckta kunnande kan vi hjälpa våra kunder och samarbetspartners att skapa nya produkter, produktions processer, produktionsmetoder och tjänster och därigenom stärka näringslivets internationella konkurrens kraft och den allmänna välfärden i samhället. Vi har ett omfattande nationellt och internationellt sam arbets nätverk med vars hjälp vi kan effektivt överföra och nyttiggöra ny kunskap och teknologi. VTT Group organisation Generaldirektör Erkki KM Leppävuori Affärsutveckling Utvecklingsdirektör Petri Kalliokoski Direktör, Ny affärsverksamhet, Howard Rupprecht Kundfacit Branschdirektör Jouko Suokas Marknadsdirektör Teijo Salmi Direktör, Värdenätverk, Tiina Nakari-Setälä Kunddirektör: Bio-, läkemedels- och livsmedelsindustrin: Hannu Lampola Elektronik: Juha Palve Energi: Rauno Rintamaa ICT: Juha Palve Kemiindustri och miljö: Tuomas Mustonen Fastigheter och byggande: Harri Airaksinen Maskin- och fordonsindustrin, metall: Tuomo Niskanen Skogsindustrin: Timo Pekkarinen Tjänster och logistik: Harri Airaksinen Forskning och utveckling Branschdirektör Kari Larjava Direktör, F&U verksamhetsutveckling, Jussi Tuovinen Teknologidirektör: Bio- och processteknik: Anu Kaukovirta-Norja Energi och skogsindustrin: Satu Helynen ICT: Jussi Paakkari Materialer och byggd miljö: Eva Häkkä-Rönnholm Mikroteknologi och sensor: Arto Maaninen Industriella system: Risto Kuivanen Strategisk forskning Vetenskaplig direktör Anne-Christine Ritschkoff Direktör för EU-ärenden Leena Sarvaranta Forskningsdirektör: Bioteknik, kemi och processteknik: Johanna Buchert Energi: Kai Sipilä Mikroteknologi och elektronik: Harri Kopola Tjänster och byggd miljö: Matti Kokkala Tillämpad materialteknik: Erja Turunen Industriella system: Rauno Heinonen Informations- och kommunikationsteknik: Tatu Koljonen Koncerntjänst Administration: Seppo Viinikainen Kommunikation: Olli Ernvall Intern revision: Jukka Forsström Juridik: Matti Karhunen Ekonomi: Timo Nurminiemi HR: Riitta Tolvanen IT: Markus Ekman VTT:s dotterbolag VTT Expert Services Oy, vd Laura Apilo VTT Ventures Oy, vd Antti Sinisalo VTT International Oy, vd Petri Kalliokoski VTT Memsfab Oy, vd Hannu Kattelus De exempel som beskrivs här representerar bara en liten del av VTT:s verksamhet. Likafullt ger de en bild av hur mångsidigt VTT påverkar teknikens och affärsverksamhetens utveckling i Finland. 5

6 ICT, electronik Trots allmänna ekonomiska svårigheter bedömdes världens elektronikmarknader stiga över miljarder dollar, i synnerhet förutsågs marknaderna för smarttelefoner, tablettdatorer och LED-tvapparater växa Försäljningen av smarttelefoner antogs ha vuxit med ända upp till 45 % under året, men den totala försäljningen av mobiltelefoner med endast 1,4 %, dvs. till 1,7 miljarder exemplar Det rikstäckande mobila bredbandet används i hemmet bland 37 procent av de finländska Internetanvändarna, ökningen från föregående år var 11 procentenheter PC-marknaden förutsågs för första gången på 10 år sjunka, med 1,2 %, dvs. till under 349 miljoner stycken. Laserprojiceringsteknik för smarttelefoner Bildskärmarna på mobiltelefoner på marknaden kan numera visa högklassiga bilder, men utan hjälpmedel begränsas bildens storlek och visningsupplevelsen av telefonens storlek. EpiCrystals Oy, VTT och Aalto-universitetet arbetar med utveckling av en ännu bättre laserljuskälla för projektorer som kan integreras i mobiltelefoner, som till exempel skulle möjliggöra projicering av foton eller film exakt och effektivt på valfria ytor. Små laserprojektorer, i storleksordningen 1 2 kubikcentimeter, kan integreras i många olika typer av elektroniska apparater, såsom digital- eller videokameror, handdatorer och mobiltelefoner. Med integrerade miniprojektorer skulle man i praktiken kunna projicera bilder på väggen, stora som A3-pappersark. 6

7 I mobiltelefoner integrerade laserljuskälla kan till exempel möjliggöra projicering av foton eller film exakt och effektivt på valfria ytor. Utmaningen är att utveckla en liten, energieffektiv och ljusstark trefärgad (RGB) ljuskälla för projektorer, vars tillverkningskostnader kan hållas nere. Lösningar på utmaningarna har man sökt i ett projekt som förenar finländskt kunnande, med deltagande av EpiCrystals Oy, VTT och Aalto-universitetet. I projektet har man förenat mångteknologiskt kunnande inom exakt inriktning av laserchips och tillverkningsmaterial, ända fram till konstruktion av produktionslinjer. I projektet har man gått från idékläckning och konstruktion till byggande av prototyper, och de första resultaten har varit mycket lovande. Mobiltelefoner utrustade med laserljuskällor kan finnas inom den vanliga konsumentens räckhåll redan inom några år. Med sin produkt siktar EpiCrystals Oy direkt mot världsmarknaden, och företagets målsättning är att vara en marknadsledande tillverkare av laserljuskällor år För närvarande finns det på marknaden separata projektorer som kan anslutas till elektroniska apparater, men deras pris och kvalitet är inte tillräckligt konkurrenskraftiga. Globalt säljs det snart årligen cirka två miljarder mobiltelefoner, vilket innebär att om det i ett par procent av dessa finns en integrerad projektor, finns det potential för tiotals miljoner exemplar för tillämpningen. Timo Aalto, ledande forskare, tfn Datateknik överallt en del av vardagen Nästa genombrott för ICT innebär en stor förändring för ekonomin och vårt liv. Datateknik överallt och sakernas Internet befinner sig i kraftig tillväxt. Effekterna blir märkbara i boendet, trafiken, hälsovården, detaljhandeln samt inom säkerhets- och energibranscherna. VTT har utvecklat tillämpningar för vardagen i OPENSprogrammet. Datateknik överallt (ubi, ubiquitous computing) och sakernas Internet (IoT, Internet of Things) medför ett genombrott inom teknik och affärsverksamhet. Datateknik och elektronik sammanflätas i vår vardag, inom industrin, servicesektorn, trafiken, logistiken, hälsovården, boendet, utbildningen och på fritiden, i det närmaste omärkligt. För konsumenterna märks förändringarna redan, till exempel inom energisektorn: fjärravlästa mätare blir snabbt allt vanligare och de möjliggör bl.a. en ny prissättning, med vilken man till exempel kan sikta på minskning av koldioxidutsläppen. Fjärrstyrningen av maskiner och utrustning ökar märkbart och sprids till ännu mindre apparater. Intelligenta byggnader som använder sig av fastighetsautomation styr sina funktioner själv i ökande omfattning, och applikationerna för fjärrhälsovård blir fler i takt med att befolkningen blir äldre. VTT har utvecklat datatekniktillämpningar och grundteknologi i OPENS-programmet (Open Smart Spaces). I programmet har man bl.a. förverkligat en kompatibilitetsplattform för utrustningar, Smart M3, med vars hjälp hemmets eller kontorets olika apparater och föremål kan samtala med varandra, förstå varandra och dela information mellan sig. Denna kompatibilitetsplattform för olika tillverkares olika utrustningar baseras på s.k. semantisk teknologi, i vilken man definierar ett gemensamt språk för utrustningar och applikationer. Kompatibla utrustningar främjar energibesparing, trivsel och säkerhet hemma och på arbetet. Lösningen utvecklades gemensamt av VTT, industriella partner och universitet i nationella och europeiska projekt. Ett sätt att göra utrustningar och tjänster intelligenta ur användarens synpunkt är att göra dem situationsmedvetna. Till exempel har situations- och platsmedvetna lösningar redan tagits i bruk i apparater för mobil kommunikation. Här har VTT infört en ny dimension genom de utvecklade lösningarna, med vilka även användarens aktivitet kan identifieras t.ex om användaren sitter, går eller springer samt resesättet, om användaren förflyttar sig med tåg, buss, bil eller cykel. Därigenom kan användaren erbjudas de lämpligaste tjänsterna i varje situation. Ett exempel på interaktionsteknik mellan apparat och människa är utvidgad och blandad verklighet (mixed and augmented reality), och inom detta område har VTT åstadkommit goda resultat, även globalt sett. Sådana tillämp- 7

8 ningar är bl.a. gestgränssnitt och 3D-kameror, från spel till nyttobruk. Som gränssnittsmetod gör utvidgad och blandad verklighet en inbrytning på marknaden och kommer till konsumenternas kännedom, t.ex. i mobiltelefoner. Affärsverksamheten kopplad till IoT-teknik och IoTtillämpningar kommer att nästa år vara värd 300 miljarder euro och växer med 30 % om året. VTT har beslutat sig för att hjälpa finländska företag att få sin andel av tillväxten. Forskningen fortsätter starkt och inriktas särskilt på sakernas Internet. Tillsammans med sin japanska samarbetspartner, Tokyo universitet, utvecklar VTT bl.a. uid(universal Identification)-teknik, som möjliggör individuell identifiering och observation av produkter, komponenter och livsmedel. Tack vare tekniken kan man i den digitala världen koppla information om ursprung, tillverkning och historia under livscykeln för föremål, även vardagliga sådana. Till exempel kan man till en bräda koppla information om från vilket träd den härrör, var den är sågad, hur många gånger den är målad och med vilken färg. Heikki Ailisto, forskningsprofessor, tfn Effektivare samandvändning Den nuvarande användningsgraden för radiofrekvenserna kan förbättras med hjälp av kognitiva radiotekniker. Nya metoder möjliggör en ännu effektivare samanvändning av frekvenserna mellan olika system. I avhandlingsforskning som har utförts vid VTT har man skapat ett angreppssätt för utredning av frekvensernas tillgänglighet och förbättring av användningsgraden. I synnerhet kan resultaten utnyttjas vid utveckling av framtida system för mobil kommunikation. Ökningen av de trådlösa dataöverföringsutrustningarnas antal och dataöverföringshastigheterna leder till ännu större frekvensbehov, och att uppfylla dessa är svårt på grund av den begränsade tillgången på frekvenser. I synnerhet de mobila kommunikationssystemens frekvensbehov förväntas öka betydligt. Kognitiva radiotekniker effektiviserar samanvändning av frekvenserna mellan olika system genom utnyttjande av tillfälligt fria frekvenser utan att störa frekvensens egentliga användning. Kognitiva radiotekniker möjliggör således en effektivare användning av frekvensresurserna genom att man tar i bruk frekvenser vars användning med moderna metoder är låg. I det hos VTT utförda avhandlingsarbetet har man undersökt metoder med vilka man kan klarlägga och utnyttja information om situationen för frekvensernas nuvarande användning och deras tillgänglighet för ny användning. Forskningen presenterar ny kunskap om platsens inverkan på frekvensernas uppmätta användningsgrad, att användningsgraden varierar betydligt på olika mätplatser. I arbetet har man undersökt olika metoder för att klarlägga situationen för frekvensernas användning, såsom kontrollkanaler, databaser och sensoreringstekniker för frekvenserna. Som resultat presenteras en allmän referensram för klarläggande av situationen för frekvensernas användning, i vilken metoden väljs specifikt efter frekvenssektorn, beroende av kraven som orsakas av användningssättet och frekvenstilldelningen för det aktuella frekvensområdet. Det i avhandlingen utvecklade allmänna angreppssättet för klarläggande av frekvensernas tillgänglighet kan tillämpas för flera olika frekvensområden och för trådlösa system. Arbetets resultat och principer kan i synnerhet utnyttjas vid utveckling av framtida mobila kommunikationssystem, genom att i dem införa kognitiva radiotekniker som svar på växande dataöverföringsbehov. VTT har dessutom utvecklat en provningsmiljö för kognitiv radio och kognitivt nät, som möjliggör provning av kognitiva tekniker för beslutsfattande. I provningsmiljön har byggts funktioner för datainsamling, beslutsfattande och implementering av besluten, som kan modifieras för olika ändamål. I provningsmiljön kan man implementera olika kognitiva tekniker för beslutsfattande och nyttorna av dessa kan mätas och bedömas. VTT deltar aktivt i främjande av samanvändning av frekvenser i den internationella frekvenstilldelningen. Tillsammans med industrin och Kommunikationsverket har VTT lämnat flera gemensamma bidrag till Internationella telekommunikationsförbundet ITU:s frekvensarbete. För närvarande fungerar VTT som ordförande i arbetsgruppen för kognitiv radio inom ITU-R WP5A-gruppen. Specialforskare Marja Matinmikko, tfn Tryckt elektronik i massprodukter Idén med tryckt elektronik, intelligens som har producerats med tryckmaskin, är att framställa stora mängder elektronik som ökar produktens funktionalitet och som behövs i produkten, med enorm hastighet och så låga kostnader att det kan användas för massprodukter. 8

9 Som en del av PrintoCent-programmet tog man i drift världens första tryckmaskin (i pilotskala) för tryckt elektronik i VTT:s lokaler i Uleåborg. Som en del av PrintoCent-programmet tog man i drift världens första tryckmaskin (i pilotskala) för tryckt elektronik i VTT:s lokaler i Uleåborg. Med den nya trycklinjen enligt principen från rulle till rulle i storlek för en verkstadshall är det möjligt att tillverka massprodukter med tryckt elektronik, avsedda för kommersiell produktion, snabbt och effektivt. I PrintoCent utnyttjar VTT varierande trycktekniker, till exempel flexo- och djuptryck, dubbelsidigt djuptryck, silktryck och varmpressning. Tekniken möjliggörs också av ljusemitterande ytor och solceller som har framställts genom tryckning samt införande av mikrofluidik och hologram i tryckprodukter. Hemmadiagnostik, decentraliserad energiproduktion, elektronikprodukter, intelligenta förpackningar och miljöer är exempel på tillämpningsobjekt för tryckt elektronik och intelligens. Idén med kompositionen från rulle till rulle är att förena flexibla funktioner med unik formfaktor som har realiserats genom trycktekniker, med prestandadugliga och industriellt mogna kiselbaserade komponenter samt annan elektronik, till funktionella helheter. Förutom teknisk spetskompetens erbjuder PrintoCent en unik utvecklingsmiljö för företag, oavsett deras storlek. Den i Uleåborg som beställningsarbete byggda tekniska miljön möjliggör industriell pilottillverkning med mycket liten risk. De deltagande företagen behöver inte investera i en egen produktionsmiljö under startfasen av affärsverksamheten. Även om en del av kunderna är stora internationella industriföretag, blir sysselsättningseffekterna i Finland betydande, vid produktions- och konstruktionsuppgifter i produkt- och tjänsteföretag. Målet är också att till Finland få 1 % av den globala marknaden på 250 miljarder euro under de kommande 20 åren, vilket i praktiken skulle medföra arbetsplatser inom den finländska exportindustrin. PrintoCent är en avtalsbaserad sammanslutning, vars grundande medlemmar är VTT, Uleåborgs universitet, Uleåborgs yrkeshögskola och BusinessOulu. Som grund för PrintoCent finns en forskningsverksamhet som inleddes hos VTT i slutet av 1990-talet, och denna har i PrintoCent-sammanslutningen utvidgats till en årsnivå på över 100 personarbetsår. Ett tiotal företag har redan startats inom ramen för PrintoCentsamarbetet som påbörjades år Under åren var totalvolymen av PrintoCent-projekten 15 M, av vilket 2 M finansierades av företagen. Ett företag som utnyttjar VTT:s teknik med tryckt intelligens är spin-off-företaget TactoTek Oy, som utvecklar hållbara och formbara optiska beröringspaneler. De lämpar sig för konsumtionselektronik, såsom i mobiltelefoner och tablettdatorer, samt för industrins behov. Inom kort kommer beröringspaneler att bli vanligare även på andra håll från kaffekokare till leksaker och grävmaskiner. Kundchef Antti Kemppainen, tfn

10 SKOG, ENERGI, kemi, MILJÖ Världsproduktionen av kol ökade med över 6 % under år 2011 medan produktionen av kärnkraftenergi i OECD-länderna år 2011 minskade med 9 % och produktionen av förnybar energi ökade med 8 % Omsättningen för verksamhetsbranschen förnybar energi var i Finland 905 miljoner euro år 2011 och av slutanvändningen av energi var andelen förnybara energikällor 33 % av detta var 80 % träenergi Värdet för kemikalieproduktionen i världen har klättrat till miljarder dollar och värdet för marknaderna för grön energi till cirka 100 miljarder dollar Den kemiska industrin har ökat till exportetta i Finland med närmare 25 procents andel. Bioolja för uppvärmning på ett kostnadseffektivt sätt Tillsammans med Fortum, Metso och UPM har VTT utvecklat en metod med vilken man kan producera eloch värmeenergi samt bioolja parallellt i samma kraftverk, kostnadseffektivt och hållbart. Ett till en fluidbäddpanna anslutet produktionssystem för bioolja tas i drift i Fortums värmekraftverk i Joensuu om cirka ett år. Bioolja har skisserats bli en av ersättarna för fossila bränslen i framtiden. En storskalig och kommersiell användning av bioolja vid värmeproduktion förutsätter dock att oljan kan produceras kostnadseffektivt. Med hjälp av metoden som baseras på VTT:s patent kan produktionskostnaderna för 10

11 Formskumningstekniken flyttas till VTT:s forskningsmiljö SUORA i Jyväskylä. bioolja sänkas betydligt genom att kombinera pyrolys- och fluidbäddteknik. Således kan en betydande ökning av produktionsvolymerna av bioolja förväntas under de kommande årtiondena. Vid snabb pyrolys uppvärms biomassan, till exempel flis av hyggesrester, under syrefria förhållanden till temperaturen cirka 500 C, varvid den bildar kondenserande gaser. När gaserna avkyls förtätas de till vätska eller bioolja. Genom att kombinera den snabba pyrolysprocessen med kraftverkets traditionella fluidbäddpanna uppnår man flera fördelar. En på detta sätt framställd bioolja är ur kostnadssynpunkt fördelaktigare än om den framställs i en separat pyrolysanläggning. En biooljeanläggning som är ansluten till ett kraftverk är mycket energieffektiv, eftersom energin i biprodukterna som uppkommer i pyrolysprocessen kan tas tillvara i fluidbäddpannan. Förbättringen är betydande, då biprodukterna kan innehålla upp till 40 % av den ursprungliga energimängden i biomassan. På motsvarande sätt kan kraftverkets och pyrolysprocessens värmeflöden och värmelaster utnyttjas mycket effektivt i anläggningshelheten. Även investeringsoch driftkostnaderna är lägre än för separatproduktion. Användning av bioolja har betydande positiva miljöeffekter. Koldioxidutsläppen kan minskas med procent när de i värmeproduktionen använda fossila bränslena ersätts med bioolja. Även svavelutsläppen minskar betydligt. Målsättningen för utvecklingsarbetets nästa fas är att förädla biooljan till förädlings-produkter med högre värde. Ett till en fluidbäddpanna anslutet produktionssystem för bioolja tas i kommersiell drift om cirka ett år i Fortums värmekraftverk i Joensuu. Anläggningen producerar årligen ton bioolja, vilket räcker för att täcka värmeenergibehoven i medelstora bostäder. VTT deltar också i det europeiska standardiseringsarbetet, så att kommersialiseringen av innovationen kan främjas. I Europa och Nordamerika finns för närvarande cirka 200 kraftverk till vilka man kan ansluta biooljeproduktion. Detta skulle innebära att över arbetsplatser skapas, bland annat inom skogs- och logistiksektorerna. Utvecklingsprojektets avancemang ända fram till industriell realisering är ett bra exempel på lyckat samarbete mellan offentlig och privat sektor. Projektet har varit en del av Tekes BioRefine-program. VTT fick ett innovationspris för utvecklingen av metoden. Priset delades ut i december förra året av intressegruppen EARTO för organisationer som bedriver teknisk forskning. Jani Lehto, kundchef, tfn Förpackningar ges nya egenskaper genom formskumning Genom formskumning kan man betydligt utvidga sortimentet av naturfiberbaserade, återvinningsbara och ännu lättare produkter, och uppnå betydande besparingar i tillverkningskostnaderna för produkten. Vid VTT byggs världens första formskumningsmiljö i industriell skala som stöd för företagens produktutveckling. Genom formskumningstekniken får man möjlighet att förbättra de nuvarande förpacknings-, pappers- och kartongprodukternas egenskaper och tillverka olika, mycket porösa, lätta och jämna produkter, såsom hygienprodukter, isoleringar och filter. Tekniken kan möjliggöra tillverkning av såväl tryckt intelligens och elektronik som nano- och mikrocellulosatillämpningar. Grunden för utvecklingen av tekniken har skapats i Skogsklustrets EffTech- och EffNet-program. Vid formskumningstekniken används betydligt mindre mängder vatten än vid den traditionella pappers- och kartongtillverkningen. Fibermassan innehåller mycket stora mängder luft, vilket ger bättre möjligheter än för närvarande att påverka slutproduktens egenskaper. Tekniken minskar 11

12 Det förgasningsraftverket byggd av Lahti Energia Oy använder som bränsle brännbart energiavfall som har samlats in från industri och hushållen. också energianvändningen och sparar råvaror. Som bäst kan man i fiberprodukter uppnå ända upp till tiotals procents besparingar i användningen av fiberråvaror. I KOTVA-projektet flyttas formskumningstekniken till VTT:s forskningsmiljö SUORA i Jyväskylä. SUORA är VTT:s forskningsmiljö i pilotskala för fiberprocesser, utvecklad i intimt samarbete med företagen i Skogsklustret. Den är till storleken mindre och till funktionen mer förändringsbar än pilotanläggningarna som används inom industrin, vilket möjliggör snabb och kostnadseffektiv utveckling av lösningar som ofta fortfarande befinner sig på idéstadiet. Det tvååriga KOTVA-projektet för två miljoner euro är ett stöd för det nationella skogsklustrets forskningsstrategi. Skogsklustrets målsättning är att fördubbla omsättningen inom den finländska skogssektorn fram till år 2030, så att hälften av omsättningen kommer från fiberbaserade produkter, som ännu inte tillverkas. VTT har huvudansvaret för utvecklingen av skumtekniken. I projektet deltar UPM, Stora-Enso, Metsä Board, Metso, Kemira, Omya, Wetend technologies och Vision systems samt städerna Jyväskylä, Äänekoski och Jämsä samt Jyväskylä universitet. Janne Poranen, teknologichef, tfn Ekokraft ur återvunna bränslen Världens första kraftverk som använder enbart återvunnet bränsle invigdes i Finland våren Lahti Energia och Metso Oy förverkligade ett kraftverk av ny typ, som baseras på förgasnings- och gasreningsteknik utvecklad av VTT, med vars hjälp det brinnande bränslet ger både elektricitet och värme med en högre verkningsgrad än med traditionell teknik. Lahti Energia har redan använt och utvecklat förgasning av energiavfall under närmare 20 år. Den första förgasningsanläggningen togs i bruk 1998 och den producerade gasen har eldats i en stenkolspanna, blandad med stenkol. Det nya av Lahti Energia Oy byggda förgasningskraftverket använder som bränsle brännbart energiavfall som har samlats in från industrier och hushållen i södra Finland, och som förädlas till återvunnet bränsle i bränsleleverantörernas anläggningar. I kraftverket utnyttjas förgasnings- och gasreningsteknik som har utvecklats av VTT. Med hjälp av ny verksamhetsmodell och ny teknik blir utsläppen från återvunna bränslen sådana att gasens renhet ger möjlighet till förbränning vid högre temperatur, med en högre verkningsgrad. De tekniska nyheterna i kraftverket Kymijärvi II är kopplade till reningen av återvunnet bränsle. Återvunnet bränsle som innehåller plast, papp, papper, trä och annat brännbart avfall innehåller också föreningar som är skadliga både för miljön och kraftverkets tekniska konstruktioner. I det nya kraftverket påbörjas separeringen av de skadliga föreningarna genom att fast material förgasas. De förgasade skadliga föreningarna intar fast form på nytt när gasen kyls 900 grader till cirka 400 grader. Man filtrerar bort de skadliga ämnena som har förvandlats till aska och återstoden är en ren biogas, jämförbar med naturgas.biogasen leds till en konventionell gaspanna, där den kan förbrännas vid hög temperatur och användas för effektiv produktion av elektricitet och fjärrvärme. Finsk Energiindustri rf:s forum Hållbar utveckling har valt förgasningskraftverket Kymijärvi II till årets klimatgärning. Kraftverket minskar de kalkylerade koldioxidutsläppen med uppskattningsvis ton om året, när man jämför produktion av samma elmängd med stenkol. Dessutom gör idrifttagningen av det nya kraftverket att driften av Lahti Energias gamla stenkolskraftverk minskas och de därifrån uppstående koldioxidutsläppen med ton om året. Matti Nieminen, kundchef, tfn

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen 1 Ny bioproduktfabrik i Finland Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen Den största investeringen i skogsindustrins historia i

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Världsmarknaden över industrirobotar har ökat kraftigt under senare år och är på väg att hämta sig från tiden efter 2001. Året före

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Lars Frisk, Chef Affärsutveckling Swedegas - nav med nationellt perspektiv Investerar i infrastruktur för gas Äger och driver svenska stamnätet för gas

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden: Säker, ren och effektiv energi Den samhälleliga utmaningen Säker, ren och effektiv energi för åren 2014-2015 är uppdelat i fem områden: 1. Energieffektivitet (Energy Efficiency EE) där 21 utlysningar ingår.

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Flavio Santos Director Services and Projects Georg Lannge Sales Manager Industry Phone: +46(0)155 26 54 07 Mobile: +46(0) 70 612 6804

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Forskningsprogrammet TransEco

Forskningsprogrammet TransEco Forskningsprogrammet TransEco 2009-2013 Energieffektivitet och förnybar energi i vägtrafiken Nils-Olof Nylund 3.2.2010 Utmaningar StoraEnso För vägtrafikens del speciellt Luftkvaliteten Koldioxidutsläppen

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Embedded systems at the ITM-

Embedded systems at the ITM- Embedded systems at the ITM- school Prof Mats Hanson Machine Design Mechatronics Divison ITM matsh@kth.se Tel 08-790 6309 1 1 Kandidat Master Civ. Ing. Söka - Behörighet Maskinteknik Design och produktframtagning

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Erfarenheter från Sverige Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Traditionell passiv värmelagring Energibesparingarna mellan 0-12 % (köpt energi) för

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

Avfallsstatistik 2011

Avfallsstatistik 2011 Miljö och naturresurser Avfallsstatistik Ändringar i shanteringen Avfallshanteringen genomgår just nu en kraftig brytningstid. År förbrändes procent mer än året innan, sammanlagt över miljoner ton. Med

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser Anna Thorsell, Energimyndigheten Energimyndighetens vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi,

Läs mer

KLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET

KLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET KLIMATPROGRAM 2016 2020 Små dagliga val HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET Esbo stad vill vara en ansvarsfull föregångare i att stävja klimatförändringen. Staden har tagit fram ett klimatprogram, som ger staden

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 2017

Forskningsstrategi 2015 2017 Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid lindab vi förenklar byggandet ehybrid Utforma en hållbar framtid Varför förbrukar vi värdefull energi när den inte egentligen behövs? Lindabs nya ehybrid, som normalt ger energibesparingar på över 30 %,

Läs mer

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling

Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Öppet brev till växthusodlare gällande energi- och produktionseffektivitet Minska energiförbrukningen och öka din skörd i växthusodling Det är möjligt att minska förbrukningen av totalenergin i växthus

Läs mer

STV:s Energiprojekt VILJA, VISION, VERKLIGHET Varför, Huru och Hvad

STV:s Energiprojekt VILJA, VISION, VERKLIGHET Varför, Huru och Hvad STV:s Energiprojekt VILJA, VISION, VERKLIGHET Varför, Huru och Hvad Alec Estlander, Finlands Miljöcentral Ordförande för styrgruppen Mariehamn (+ Björn Wahlström, Henrik Wolff & styrgrupp) Bakgrunden -

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen

U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen U 34/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fritidsbåtar och vattenskotrar (ändring av det s.k. direktivet om fritidsbåtar)

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Fusionskraft under utveckling

Fusionskraft under utveckling Fusionskraft under utveckling Jan Weiland Transportteori, Radio och Rymd, Chalmers Elenergi för Västsverige, IVA F5-65, Göteborg 2008 Varför fusion? Fusionsforskning Termonukleär fusion har förutsättningar

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Om Ecofective. Företaget

Om Ecofective. Företaget Om Ecofective Företaget Ecofective är ett snabbväxande svenskt-tyskt företag som levererar en beprövad och robust IT lösning för hantering av energibalansen i fastigheter. Med en kombination av Svensk

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs på väg mot 2050 Magnus Pettersson, Energisamordnare STÅLINDUSTRINS GEMENSAMMA VISION STÅLINDUSTRINS ÅTAGANDE Vår arbetsmiljö tillverkning använder stimulerar resurser så Vår forskning och innovation

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer