Etu- ja takakansi eri tiedostossa. VTT-översikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etu- ja takakansi eri tiedostossa. VTT-översikt"

Transkript

1 Etu- ja takakansi eri tiedostossa VTT-översikt 2012

2 Innehåll 2 Verksamhetsidé och VTT:s värden 3 Generaldirektörens översikt 4 Affärsverksamhet av teknik 5 VTT Group organisation 6 Exempel på forskningsresultat 6 ICT, elektronik 10 Skog, energi, kemi, miljö 14 Bioteknik, livsmedel, läkemedel 17 Maskiner, trans portmedel, metall 21 Byggande, fastigheter, tjänster, logistik 26 Affärsverksamhet, kommersialisering 28 Genombrott för framtida utmaningar 32 Hållbar utveckling som en del av verksamheten 34 Internationellt och inhemskt forskningssamarbete 38 Effekter och erkännanden 39 VTT har ett viktigt ansvar för förnyelsen av näringslivet 40 VTT i siffror 2012 Mission VTT erbjuder företag, sam hället och andra kunder forsknings tjänster på alla stadier av deras innovations processer. VTT:s tjänster stärker kundernas internationella konkurrens kraft och skapar därigenom gynn samma premisser för samhällets, sysselsättningens och välfärdens utveckling. VTT:s värden Samarbete till förmån för kunden Ett steg före Passion för innovationer Stöd och respekt i all verksamhet

3 Generaldirektörens översikt Ur forsknings- och innovationsverksamhetens synvinkel var år 2012 tudelad. När det gällde kompetensutveckling samt företagens och andra forskningsaktörers nätverkande översteg volymen av viktiga projekt förväntningarna. De mest betydande finansieringsparterna för denna s.k. offentligt finansierade verksamhet är Tekes, EU:s forskningsprogram samt företagen, och de har framgångsrikt säkerställt vår verksamhet. VTT har behållit sin betydelsefulla ställning bland hela EU:s FoU-aktörer. När det gäller VTT:s påverkandegrad är vårt förtroendefulla samarbete med företagen av central vikt. Osäkra tider avspeglar sig motstridigt i företagens utvecklingsvilja. Säkerställning av den framtida konkurrenskraften anses i vissa företag vara viktig även under lågkonjunktur. Lättförståeligt nog avspeglas dock nedskärningen av kostnader som bromsande på innovationsverksamheten i många företag. En bedömning av betydelsen av Finlands strategiska center för vetenskap, teknologi och innovation, de s.k. SHOK, som medel för vår innovationspolicy har gjorts under vintern Ursprungligen grundades dessa kompetenscenter på initiativ av näringslivet, speciellt för utveckling av långsiktigt tekniskt kunnande och vidareutveckling av företagens konkurrenskraft. Inriktningen av utförandet lämnades medvetet till företagens ansvar. De forskningsrelaterade utmaningarna har dock blivit anspråkslösare än vi trodde. Som en betydande aktör kommer VTT att aktivt påverka utvecklingen av de centrala SHOK:ernas påverkandegrad. För att säkerställa den finländska konkurrenskraften är det väsentligt att kunna bredda exportsektorns produktsortiment och samtidigt förbättra produktiviteten. I detta arbete har VTT haft och kommer också att i fortsättningen ha en central roll. Ramvillkoren för det finländska välfärdssamhället förutsätter ännu hållbarare lösningar av innovationsverksamheten. Enbart innovationsverksamheten kan dock inte ensam säkerställa konkurrenskraften för vårt näringsliv. Under dessa krävande tider måste den offentliga sektorn satsa klokt på utveckling av innovationsmiljön. Det är aktuellt med en strukturell utveckling av statens forskningsorganisationer ännu en gång. Nu finns det på agendan betydande förändringar, både med avseende på organisering och på finansiering. VTT förhåller sig konstruktivt till alla förändringar som stärker innovationsverksamhetens påverkandegrad. Väsentligt är naturligtvis att kunna säkerställa kompetensutvecklingen på ett sätt som främjar vårt näringsliv. En central roll i detta är ett tätt samarbete mellan näringslivet och innovationsaktörerna. I ett litet land måste man kunna inse att en överstor satsning på rent vetenskaplig grundforskning inte leder till en välbehövlig förbättring av nationens konkurrenskraft. Den positiva baksidan av vårt ekonomiskt bekymmersamma verksamhetsår är ett bra förverkligande av både de vetenskapliga målen och målen för kundnyttan. För detta framför jag mitt bästa tack till våra kunder, våra samarbetspartner och naturligtvis till hela vår personal. Erkki KM Leppävuori Generaldirektör 3

4 Affärsverksamhet AV teknik VTT är ett mångteknologiskt forskningscentrum, som producerar avancerade tekniska lösningar och innovationer genom förenande av vittomfattande kunnande. Genom att skapa nya och förbättrade produkter, processer och affärsverksamhetsmodeller, och genom att producera forskningsinformation som behövs vid offentligt beslutsfattande, främjar vi den internationella konkurrenskraften och stödjer samhällets hållbara utveckling, sysselsättning och välbefinnande. Vi har identifierat sex områden inom vilka vi kan hjälpa till och möta globala miljöutmaningar och andra utmaningar genom lösningar som baseras på forskning. Dessa sex påverkansområden bioekonomi, koldioxidsnål och intelligent energi, människornas välfärd, resurseffektiv industri, ren och digital värld erbjuder också våra kunder rikligt med nya affärsverksamhetsmöjligheter. Vi erbjuder tjänster som spänner från förutsägelser om framtida teknik- och affärsverksamhetsutveckling, via strategisk teknikutveckling, utveckling av tillämpningar och testning till kommersialisering av lösningar och koncept. Nya lösningar kan också skapas snabbt genom att utnyttja patentskyddade VTT-tekniker. VTT:s testnings-, kontrolloch certifieringstjänster hjälper våra kunder att säkerställa produkters och tjänsters lämplighet för marknaden. Genom användning av våra omfattande samarbetsnätverk, aktivt deltagande i EU-projekt och annat internationellt samarbete samt genom att redan på ett tidigt stadium involvera kunderna i utvecklingsarbetet säkerställer vi en effektiv spridning av ny teknik till praktiska lösningar. Enligt vår kundundersökning år 2012 når våra kunder målen i sina VTT-projekt: 70 % av kunderna bekräftade att nya eller förbättrade produkter, tjänster eller processer skapades i projekten, och 53 % hade tagit helt ny teknik i bruk som resultatet av ett projekt. 4

5 VTT är Nordeuropas största forskningsorganisation, som producerar mångsidiga teknologi- och forsknings tjänster åt sina inhemska och internationella kunder, företag och den offentliga sektorn. Tack vare vår vid sträckta kunnande kan vi hjälpa våra kunder och samarbetspartners att skapa nya produkter, produktions processer, produktionsmetoder och tjänster och därigenom stärka näringslivets internationella konkurrens kraft och den allmänna välfärden i samhället. Vi har ett omfattande nationellt och internationellt sam arbets nätverk med vars hjälp vi kan effektivt överföra och nyttiggöra ny kunskap och teknologi. VTT Group organisation Generaldirektör Erkki KM Leppävuori Affärsutveckling Utvecklingsdirektör Petri Kalliokoski Direktör, Ny affärsverksamhet, Howard Rupprecht Kundfacit Branschdirektör Jouko Suokas Marknadsdirektör Teijo Salmi Direktör, Värdenätverk, Tiina Nakari-Setälä Kunddirektör: Bio-, läkemedels- och livsmedelsindustrin: Hannu Lampola Elektronik: Juha Palve Energi: Rauno Rintamaa ICT: Juha Palve Kemiindustri och miljö: Tuomas Mustonen Fastigheter och byggande: Harri Airaksinen Maskin- och fordonsindustrin, metall: Tuomo Niskanen Skogsindustrin: Timo Pekkarinen Tjänster och logistik: Harri Airaksinen Forskning och utveckling Branschdirektör Kari Larjava Direktör, F&U verksamhetsutveckling, Jussi Tuovinen Teknologidirektör: Bio- och processteknik: Anu Kaukovirta-Norja Energi och skogsindustrin: Satu Helynen ICT: Jussi Paakkari Materialer och byggd miljö: Eva Häkkä-Rönnholm Mikroteknologi och sensor: Arto Maaninen Industriella system: Risto Kuivanen Strategisk forskning Vetenskaplig direktör Anne-Christine Ritschkoff Direktör för EU-ärenden Leena Sarvaranta Forskningsdirektör: Bioteknik, kemi och processteknik: Johanna Buchert Energi: Kai Sipilä Mikroteknologi och elektronik: Harri Kopola Tjänster och byggd miljö: Matti Kokkala Tillämpad materialteknik: Erja Turunen Industriella system: Rauno Heinonen Informations- och kommunikationsteknik: Tatu Koljonen Koncerntjänst Administration: Seppo Viinikainen Kommunikation: Olli Ernvall Intern revision: Jukka Forsström Juridik: Matti Karhunen Ekonomi: Timo Nurminiemi HR: Riitta Tolvanen IT: Markus Ekman VTT:s dotterbolag VTT Expert Services Oy, vd Laura Apilo VTT Ventures Oy, vd Antti Sinisalo VTT International Oy, vd Petri Kalliokoski VTT Memsfab Oy, vd Hannu Kattelus De exempel som beskrivs här representerar bara en liten del av VTT:s verksamhet. Likafullt ger de en bild av hur mångsidigt VTT påverkar teknikens och affärsverksamhetens utveckling i Finland. 5

6 ICT, electronik Trots allmänna ekonomiska svårigheter bedömdes världens elektronikmarknader stiga över miljarder dollar, i synnerhet förutsågs marknaderna för smarttelefoner, tablettdatorer och LED-tvapparater växa Försäljningen av smarttelefoner antogs ha vuxit med ända upp till 45 % under året, men den totala försäljningen av mobiltelefoner med endast 1,4 %, dvs. till 1,7 miljarder exemplar Det rikstäckande mobila bredbandet används i hemmet bland 37 procent av de finländska Internetanvändarna, ökningen från föregående år var 11 procentenheter PC-marknaden förutsågs för första gången på 10 år sjunka, med 1,2 %, dvs. till under 349 miljoner stycken. Laserprojiceringsteknik för smarttelefoner Bildskärmarna på mobiltelefoner på marknaden kan numera visa högklassiga bilder, men utan hjälpmedel begränsas bildens storlek och visningsupplevelsen av telefonens storlek. EpiCrystals Oy, VTT och Aalto-universitetet arbetar med utveckling av en ännu bättre laserljuskälla för projektorer som kan integreras i mobiltelefoner, som till exempel skulle möjliggöra projicering av foton eller film exakt och effektivt på valfria ytor. Små laserprojektorer, i storleksordningen 1 2 kubikcentimeter, kan integreras i många olika typer av elektroniska apparater, såsom digital- eller videokameror, handdatorer och mobiltelefoner. Med integrerade miniprojektorer skulle man i praktiken kunna projicera bilder på väggen, stora som A3-pappersark. 6

7 I mobiltelefoner integrerade laserljuskälla kan till exempel möjliggöra projicering av foton eller film exakt och effektivt på valfria ytor. Utmaningen är att utveckla en liten, energieffektiv och ljusstark trefärgad (RGB) ljuskälla för projektorer, vars tillverkningskostnader kan hållas nere. Lösningar på utmaningarna har man sökt i ett projekt som förenar finländskt kunnande, med deltagande av EpiCrystals Oy, VTT och Aalto-universitetet. I projektet har man förenat mångteknologiskt kunnande inom exakt inriktning av laserchips och tillverkningsmaterial, ända fram till konstruktion av produktionslinjer. I projektet har man gått från idékläckning och konstruktion till byggande av prototyper, och de första resultaten har varit mycket lovande. Mobiltelefoner utrustade med laserljuskällor kan finnas inom den vanliga konsumentens räckhåll redan inom några år. Med sin produkt siktar EpiCrystals Oy direkt mot världsmarknaden, och företagets målsättning är att vara en marknadsledande tillverkare av laserljuskällor år För närvarande finns det på marknaden separata projektorer som kan anslutas till elektroniska apparater, men deras pris och kvalitet är inte tillräckligt konkurrenskraftiga. Globalt säljs det snart årligen cirka två miljarder mobiltelefoner, vilket innebär att om det i ett par procent av dessa finns en integrerad projektor, finns det potential för tiotals miljoner exemplar för tillämpningen. Timo Aalto, ledande forskare, tfn Datateknik överallt en del av vardagen Nästa genombrott för ICT innebär en stor förändring för ekonomin och vårt liv. Datateknik överallt och sakernas Internet befinner sig i kraftig tillväxt. Effekterna blir märkbara i boendet, trafiken, hälsovården, detaljhandeln samt inom säkerhets- och energibranscherna. VTT har utvecklat tillämpningar för vardagen i OPENSprogrammet. Datateknik överallt (ubi, ubiquitous computing) och sakernas Internet (IoT, Internet of Things) medför ett genombrott inom teknik och affärsverksamhet. Datateknik och elektronik sammanflätas i vår vardag, inom industrin, servicesektorn, trafiken, logistiken, hälsovården, boendet, utbildningen och på fritiden, i det närmaste omärkligt. För konsumenterna märks förändringarna redan, till exempel inom energisektorn: fjärravlästa mätare blir snabbt allt vanligare och de möjliggör bl.a. en ny prissättning, med vilken man till exempel kan sikta på minskning av koldioxidutsläppen. Fjärrstyrningen av maskiner och utrustning ökar märkbart och sprids till ännu mindre apparater. Intelligenta byggnader som använder sig av fastighetsautomation styr sina funktioner själv i ökande omfattning, och applikationerna för fjärrhälsovård blir fler i takt med att befolkningen blir äldre. VTT har utvecklat datatekniktillämpningar och grundteknologi i OPENS-programmet (Open Smart Spaces). I programmet har man bl.a. förverkligat en kompatibilitetsplattform för utrustningar, Smart M3, med vars hjälp hemmets eller kontorets olika apparater och föremål kan samtala med varandra, förstå varandra och dela information mellan sig. Denna kompatibilitetsplattform för olika tillverkares olika utrustningar baseras på s.k. semantisk teknologi, i vilken man definierar ett gemensamt språk för utrustningar och applikationer. Kompatibla utrustningar främjar energibesparing, trivsel och säkerhet hemma och på arbetet. Lösningen utvecklades gemensamt av VTT, industriella partner och universitet i nationella och europeiska projekt. Ett sätt att göra utrustningar och tjänster intelligenta ur användarens synpunkt är att göra dem situationsmedvetna. Till exempel har situations- och platsmedvetna lösningar redan tagits i bruk i apparater för mobil kommunikation. Här har VTT infört en ny dimension genom de utvecklade lösningarna, med vilka även användarens aktivitet kan identifieras t.ex om användaren sitter, går eller springer samt resesättet, om användaren förflyttar sig med tåg, buss, bil eller cykel. Därigenom kan användaren erbjudas de lämpligaste tjänsterna i varje situation. Ett exempel på interaktionsteknik mellan apparat och människa är utvidgad och blandad verklighet (mixed and augmented reality), och inom detta område har VTT åstadkommit goda resultat, även globalt sett. Sådana tillämp- 7

8 ningar är bl.a. gestgränssnitt och 3D-kameror, från spel till nyttobruk. Som gränssnittsmetod gör utvidgad och blandad verklighet en inbrytning på marknaden och kommer till konsumenternas kännedom, t.ex. i mobiltelefoner. Affärsverksamheten kopplad till IoT-teknik och IoTtillämpningar kommer att nästa år vara värd 300 miljarder euro och växer med 30 % om året. VTT har beslutat sig för att hjälpa finländska företag att få sin andel av tillväxten. Forskningen fortsätter starkt och inriktas särskilt på sakernas Internet. Tillsammans med sin japanska samarbetspartner, Tokyo universitet, utvecklar VTT bl.a. uid(universal Identification)-teknik, som möjliggör individuell identifiering och observation av produkter, komponenter och livsmedel. Tack vare tekniken kan man i den digitala världen koppla information om ursprung, tillverkning och historia under livscykeln för föremål, även vardagliga sådana. Till exempel kan man till en bräda koppla information om från vilket träd den härrör, var den är sågad, hur många gånger den är målad och med vilken färg. Heikki Ailisto, forskningsprofessor, tfn Effektivare samandvändning Den nuvarande användningsgraden för radiofrekvenserna kan förbättras med hjälp av kognitiva radiotekniker. Nya metoder möjliggör en ännu effektivare samanvändning av frekvenserna mellan olika system. I avhandlingsforskning som har utförts vid VTT har man skapat ett angreppssätt för utredning av frekvensernas tillgänglighet och förbättring av användningsgraden. I synnerhet kan resultaten utnyttjas vid utveckling av framtida system för mobil kommunikation. Ökningen av de trådlösa dataöverföringsutrustningarnas antal och dataöverföringshastigheterna leder till ännu större frekvensbehov, och att uppfylla dessa är svårt på grund av den begränsade tillgången på frekvenser. I synnerhet de mobila kommunikationssystemens frekvensbehov förväntas öka betydligt. Kognitiva radiotekniker effektiviserar samanvändning av frekvenserna mellan olika system genom utnyttjande av tillfälligt fria frekvenser utan att störa frekvensens egentliga användning. Kognitiva radiotekniker möjliggör således en effektivare användning av frekvensresurserna genom att man tar i bruk frekvenser vars användning med moderna metoder är låg. I det hos VTT utförda avhandlingsarbetet har man undersökt metoder med vilka man kan klarlägga och utnyttja information om situationen för frekvensernas nuvarande användning och deras tillgänglighet för ny användning. Forskningen presenterar ny kunskap om platsens inverkan på frekvensernas uppmätta användningsgrad, att användningsgraden varierar betydligt på olika mätplatser. I arbetet har man undersökt olika metoder för att klarlägga situationen för frekvensernas användning, såsom kontrollkanaler, databaser och sensoreringstekniker för frekvenserna. Som resultat presenteras en allmän referensram för klarläggande av situationen för frekvensernas användning, i vilken metoden väljs specifikt efter frekvenssektorn, beroende av kraven som orsakas av användningssättet och frekvenstilldelningen för det aktuella frekvensområdet. Det i avhandlingen utvecklade allmänna angreppssättet för klarläggande av frekvensernas tillgänglighet kan tillämpas för flera olika frekvensområden och för trådlösa system. Arbetets resultat och principer kan i synnerhet utnyttjas vid utveckling av framtida mobila kommunikationssystem, genom att i dem införa kognitiva radiotekniker som svar på växande dataöverföringsbehov. VTT har dessutom utvecklat en provningsmiljö för kognitiv radio och kognitivt nät, som möjliggör provning av kognitiva tekniker för beslutsfattande. I provningsmiljön har byggts funktioner för datainsamling, beslutsfattande och implementering av besluten, som kan modifieras för olika ändamål. I provningsmiljön kan man implementera olika kognitiva tekniker för beslutsfattande och nyttorna av dessa kan mätas och bedömas. VTT deltar aktivt i främjande av samanvändning av frekvenser i den internationella frekvenstilldelningen. Tillsammans med industrin och Kommunikationsverket har VTT lämnat flera gemensamma bidrag till Internationella telekommunikationsförbundet ITU:s frekvensarbete. För närvarande fungerar VTT som ordförande i arbetsgruppen för kognitiv radio inom ITU-R WP5A-gruppen. Specialforskare Marja Matinmikko, tfn Tryckt elektronik i massprodukter Idén med tryckt elektronik, intelligens som har producerats med tryckmaskin, är att framställa stora mängder elektronik som ökar produktens funktionalitet och som behövs i produkten, med enorm hastighet och så låga kostnader att det kan användas för massprodukter. 8

9 Som en del av PrintoCent-programmet tog man i drift världens första tryckmaskin (i pilotskala) för tryckt elektronik i VTT:s lokaler i Uleåborg. Som en del av PrintoCent-programmet tog man i drift världens första tryckmaskin (i pilotskala) för tryckt elektronik i VTT:s lokaler i Uleåborg. Med den nya trycklinjen enligt principen från rulle till rulle i storlek för en verkstadshall är det möjligt att tillverka massprodukter med tryckt elektronik, avsedda för kommersiell produktion, snabbt och effektivt. I PrintoCent utnyttjar VTT varierande trycktekniker, till exempel flexo- och djuptryck, dubbelsidigt djuptryck, silktryck och varmpressning. Tekniken möjliggörs också av ljusemitterande ytor och solceller som har framställts genom tryckning samt införande av mikrofluidik och hologram i tryckprodukter. Hemmadiagnostik, decentraliserad energiproduktion, elektronikprodukter, intelligenta förpackningar och miljöer är exempel på tillämpningsobjekt för tryckt elektronik och intelligens. Idén med kompositionen från rulle till rulle är att förena flexibla funktioner med unik formfaktor som har realiserats genom trycktekniker, med prestandadugliga och industriellt mogna kiselbaserade komponenter samt annan elektronik, till funktionella helheter. Förutom teknisk spetskompetens erbjuder PrintoCent en unik utvecklingsmiljö för företag, oavsett deras storlek. Den i Uleåborg som beställningsarbete byggda tekniska miljön möjliggör industriell pilottillverkning med mycket liten risk. De deltagande företagen behöver inte investera i en egen produktionsmiljö under startfasen av affärsverksamheten. Även om en del av kunderna är stora internationella industriföretag, blir sysselsättningseffekterna i Finland betydande, vid produktions- och konstruktionsuppgifter i produkt- och tjänsteföretag. Målet är också att till Finland få 1 % av den globala marknaden på 250 miljarder euro under de kommande 20 åren, vilket i praktiken skulle medföra arbetsplatser inom den finländska exportindustrin. PrintoCent är en avtalsbaserad sammanslutning, vars grundande medlemmar är VTT, Uleåborgs universitet, Uleåborgs yrkeshögskola och BusinessOulu. Som grund för PrintoCent finns en forskningsverksamhet som inleddes hos VTT i slutet av 1990-talet, och denna har i PrintoCent-sammanslutningen utvidgats till en årsnivå på över 100 personarbetsår. Ett tiotal företag har redan startats inom ramen för PrintoCentsamarbetet som påbörjades år Under åren var totalvolymen av PrintoCent-projekten 15 M, av vilket 2 M finansierades av företagen. Ett företag som utnyttjar VTT:s teknik med tryckt intelligens är spin-off-företaget TactoTek Oy, som utvecklar hållbara och formbara optiska beröringspaneler. De lämpar sig för konsumtionselektronik, såsom i mobiltelefoner och tablettdatorer, samt för industrins behov. Inom kort kommer beröringspaneler att bli vanligare även på andra håll från kaffekokare till leksaker och grävmaskiner. Kundchef Antti Kemppainen, tfn

10 SKOG, ENERGI, kemi, MILJÖ Världsproduktionen av kol ökade med över 6 % under år 2011 medan produktionen av kärnkraftenergi i OECD-länderna år 2011 minskade med 9 % och produktionen av förnybar energi ökade med 8 % Omsättningen för verksamhetsbranschen förnybar energi var i Finland 905 miljoner euro år 2011 och av slutanvändningen av energi var andelen förnybara energikällor 33 % av detta var 80 % träenergi Värdet för kemikalieproduktionen i världen har klättrat till miljarder dollar och värdet för marknaderna för grön energi till cirka 100 miljarder dollar Den kemiska industrin har ökat till exportetta i Finland med närmare 25 procents andel. Bioolja för uppvärmning på ett kostnadseffektivt sätt Tillsammans med Fortum, Metso och UPM har VTT utvecklat en metod med vilken man kan producera eloch värmeenergi samt bioolja parallellt i samma kraftverk, kostnadseffektivt och hållbart. Ett till en fluidbäddpanna anslutet produktionssystem för bioolja tas i drift i Fortums värmekraftverk i Joensuu om cirka ett år. Bioolja har skisserats bli en av ersättarna för fossila bränslen i framtiden. En storskalig och kommersiell användning av bioolja vid värmeproduktion förutsätter dock att oljan kan produceras kostnadseffektivt. Med hjälp av metoden som baseras på VTT:s patent kan produktionskostnaderna för 10

11 Formskumningstekniken flyttas till VTT:s forskningsmiljö SUORA i Jyväskylä. bioolja sänkas betydligt genom att kombinera pyrolys- och fluidbäddteknik. Således kan en betydande ökning av produktionsvolymerna av bioolja förväntas under de kommande årtiondena. Vid snabb pyrolys uppvärms biomassan, till exempel flis av hyggesrester, under syrefria förhållanden till temperaturen cirka 500 C, varvid den bildar kondenserande gaser. När gaserna avkyls förtätas de till vätska eller bioolja. Genom att kombinera den snabba pyrolysprocessen med kraftverkets traditionella fluidbäddpanna uppnår man flera fördelar. En på detta sätt framställd bioolja är ur kostnadssynpunkt fördelaktigare än om den framställs i en separat pyrolysanläggning. En biooljeanläggning som är ansluten till ett kraftverk är mycket energieffektiv, eftersom energin i biprodukterna som uppkommer i pyrolysprocessen kan tas tillvara i fluidbäddpannan. Förbättringen är betydande, då biprodukterna kan innehålla upp till 40 % av den ursprungliga energimängden i biomassan. På motsvarande sätt kan kraftverkets och pyrolysprocessens värmeflöden och värmelaster utnyttjas mycket effektivt i anläggningshelheten. Även investeringsoch driftkostnaderna är lägre än för separatproduktion. Användning av bioolja har betydande positiva miljöeffekter. Koldioxidutsläppen kan minskas med procent när de i värmeproduktionen använda fossila bränslena ersätts med bioolja. Även svavelutsläppen minskar betydligt. Målsättningen för utvecklingsarbetets nästa fas är att förädla biooljan till förädlings-produkter med högre värde. Ett till en fluidbäddpanna anslutet produktionssystem för bioolja tas i kommersiell drift om cirka ett år i Fortums värmekraftverk i Joensuu. Anläggningen producerar årligen ton bioolja, vilket räcker för att täcka värmeenergibehoven i medelstora bostäder. VTT deltar också i det europeiska standardiseringsarbetet, så att kommersialiseringen av innovationen kan främjas. I Europa och Nordamerika finns för närvarande cirka 200 kraftverk till vilka man kan ansluta biooljeproduktion. Detta skulle innebära att över arbetsplatser skapas, bland annat inom skogs- och logistiksektorerna. Utvecklingsprojektets avancemang ända fram till industriell realisering är ett bra exempel på lyckat samarbete mellan offentlig och privat sektor. Projektet har varit en del av Tekes BioRefine-program. VTT fick ett innovationspris för utvecklingen av metoden. Priset delades ut i december förra året av intressegruppen EARTO för organisationer som bedriver teknisk forskning. Jani Lehto, kundchef, tfn Förpackningar ges nya egenskaper genom formskumning Genom formskumning kan man betydligt utvidga sortimentet av naturfiberbaserade, återvinningsbara och ännu lättare produkter, och uppnå betydande besparingar i tillverkningskostnaderna för produkten. Vid VTT byggs världens första formskumningsmiljö i industriell skala som stöd för företagens produktutveckling. Genom formskumningstekniken får man möjlighet att förbättra de nuvarande förpacknings-, pappers- och kartongprodukternas egenskaper och tillverka olika, mycket porösa, lätta och jämna produkter, såsom hygienprodukter, isoleringar och filter. Tekniken kan möjliggöra tillverkning av såväl tryckt intelligens och elektronik som nano- och mikrocellulosatillämpningar. Grunden för utvecklingen av tekniken har skapats i Skogsklustrets EffTech- och EffNet-program. Vid formskumningstekniken används betydligt mindre mängder vatten än vid den traditionella pappers- och kartongtillverkningen. Fibermassan innehåller mycket stora mängder luft, vilket ger bättre möjligheter än för närvarande att påverka slutproduktens egenskaper. Tekniken minskar 11

12 Det förgasningsraftverket byggd av Lahti Energia Oy använder som bränsle brännbart energiavfall som har samlats in från industri och hushållen. också energianvändningen och sparar råvaror. Som bäst kan man i fiberprodukter uppnå ända upp till tiotals procents besparingar i användningen av fiberråvaror. I KOTVA-projektet flyttas formskumningstekniken till VTT:s forskningsmiljö SUORA i Jyväskylä. SUORA är VTT:s forskningsmiljö i pilotskala för fiberprocesser, utvecklad i intimt samarbete med företagen i Skogsklustret. Den är till storleken mindre och till funktionen mer förändringsbar än pilotanläggningarna som används inom industrin, vilket möjliggör snabb och kostnadseffektiv utveckling av lösningar som ofta fortfarande befinner sig på idéstadiet. Det tvååriga KOTVA-projektet för två miljoner euro är ett stöd för det nationella skogsklustrets forskningsstrategi. Skogsklustrets målsättning är att fördubbla omsättningen inom den finländska skogssektorn fram till år 2030, så att hälften av omsättningen kommer från fiberbaserade produkter, som ännu inte tillverkas. VTT har huvudansvaret för utvecklingen av skumtekniken. I projektet deltar UPM, Stora-Enso, Metsä Board, Metso, Kemira, Omya, Wetend technologies och Vision systems samt städerna Jyväskylä, Äänekoski och Jämsä samt Jyväskylä universitet. Janne Poranen, teknologichef, tfn Ekokraft ur återvunna bränslen Världens första kraftverk som använder enbart återvunnet bränsle invigdes i Finland våren Lahti Energia och Metso Oy förverkligade ett kraftverk av ny typ, som baseras på förgasnings- och gasreningsteknik utvecklad av VTT, med vars hjälp det brinnande bränslet ger både elektricitet och värme med en högre verkningsgrad än med traditionell teknik. Lahti Energia har redan använt och utvecklat förgasning av energiavfall under närmare 20 år. Den första förgasningsanläggningen togs i bruk 1998 och den producerade gasen har eldats i en stenkolspanna, blandad med stenkol. Det nya av Lahti Energia Oy byggda förgasningskraftverket använder som bränsle brännbart energiavfall som har samlats in från industrier och hushållen i södra Finland, och som förädlas till återvunnet bränsle i bränsleleverantörernas anläggningar. I kraftverket utnyttjas förgasnings- och gasreningsteknik som har utvecklats av VTT. Med hjälp av ny verksamhetsmodell och ny teknik blir utsläppen från återvunna bränslen sådana att gasens renhet ger möjlighet till förbränning vid högre temperatur, med en högre verkningsgrad. De tekniska nyheterna i kraftverket Kymijärvi II är kopplade till reningen av återvunnet bränsle. Återvunnet bränsle som innehåller plast, papp, papper, trä och annat brännbart avfall innehåller också föreningar som är skadliga både för miljön och kraftverkets tekniska konstruktioner. I det nya kraftverket påbörjas separeringen av de skadliga föreningarna genom att fast material förgasas. De förgasade skadliga föreningarna intar fast form på nytt när gasen kyls 900 grader till cirka 400 grader. Man filtrerar bort de skadliga ämnena som har förvandlats till aska och återstoden är en ren biogas, jämförbar med naturgas.biogasen leds till en konventionell gaspanna, där den kan förbrännas vid hög temperatur och användas för effektiv produktion av elektricitet och fjärrvärme. Finsk Energiindustri rf:s forum Hållbar utveckling har valt förgasningskraftverket Kymijärvi II till årets klimatgärning. Kraftverket minskar de kalkylerade koldioxidutsläppen med uppskattningsvis ton om året, när man jämför produktion av samma elmängd med stenkol. Dessutom gör idrifttagningen av det nya kraftverket att driften av Lahti Energias gamla stenkolskraftverk minskas och de därifrån uppstående koldioxidutsläppen med ton om året. Matti Nieminen, kundchef, tfn

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB

Erfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Erfarenheter från Sverige Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Traditionell passiv värmelagring Energibesparingarna mellan 0-12 % (köpt energi) för

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU

POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU POLICYS FÖR BIOPLAST Ett ramverk för hållbar industriell tillväxt i EU Smart flerstegsanvändning av biomassa Bioekonomisk strategi Resurseffektivitet & lagstiftning om avfallshantering FÖRDELAR MED BIOPLAST

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid lindab vi förenklar byggandet ehybrid Utforma en hållbar framtid Varför förbrukar vi värdefull energi när den inte egentligen behövs? Lindabs nya ehybrid, som normalt ger energibesparingar på över 30 %,

Läs mer

Hur uppmuntra lokala företag till hållbar utveckling genom miljökrav i upphandling

Hur uppmuntra lokala företag till hållbar utveckling genom miljökrav i upphandling Hur uppmuntra lokala företag till hållbar utveckling genom miljökrav i upphandling Kommunmarknaden, 10.9.2014 Isa-Maria Bergman, Motiva Oy Min presentation Kort om Motiva och vår rådgivningstjänst Strategi

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20%

Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Energieffektivisering med målet att minska energiförbrukning med 20% Flavio Santos Director Services and Projects Georg Lannge Sales Manager Industry Phone: +46(0)155 26 54 07 Mobile: +46(0) 70 612 6804

Läs mer

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Visste du det här? Nästan 70 procent av Tekes företagsfinansiering kanaliseras till utvecklingsprojekt i små- och medelstora företag. Tekes finansieringstjänster

Läs mer

Embedded systems at the ITM-

Embedded systems at the ITM- Embedded systems at the ITM- school Prof Mats Hanson Machine Design Mechatronics Divison ITM matsh@kth.se Tel 08-790 6309 1 1 Kandidat Master Civ. Ing. Söka - Behörighet Maskinteknik Design och produktframtagning

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Frågeformulär: Allmänna uppgifter. Vilken typ är din organisation? * Organisationens namn? Uppgiftslämnarens namn?

Frågeformulär: Allmänna uppgifter. Vilken typ är din organisation? * Organisationens namn? Uppgiftslämnarens namn? Frågeformulär: Den här enkäten innehåller 29 frågor Nedan ber vi om några bakgrundsuppgifter. Dessa kommer att användas för en bakgrundsanalys men publiceras inte i något skede och vi lämnar heller inte

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2015 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent ifjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer