Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling"

Transkript

1 Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling Hundra nya företag, 3000 nya jobb och 750 miljoner i skatteintäkter. En strategisk satsning på nanoteknik idag kommer att ge tillväxt i Sverige och internationell konkurrenskraft för svenska företag inom tio år. Men vi måste satsa nu - inte imorgon eller om fem år. Slutrapport för Vinnovaprojekt , Strategisk forsknings- och innovationsagenda

2 Nanoteknik - en chans som vi inte vill missa! Så länge vi människor har funnits på jorden har vi påverkat planeten för att tillgodose våra egna behov. Efter hand har både metoderna och tekniken förfinats. Idag står vi vid en ny teknisk brytpunkt. se till att nanotekniken ger exportintäkter, skatteintäkter och jobb på hemmaplan. Alternativet är att vi står kvar på perrongen och ser på när tåget går. SWEDNANOTECH är Sveriges paraplyorganisation för nanoteknikaktörer och bildades år Bland våra medlemmar finns forskare, företag och studenter. Föreningen är en kraftfull röst i debatten om nanoteknik. Vi samlar branschens spjutspets för att i en enad röst främja en ansvarsfull utveckling av nanoteknik. Läs mer om oss och ladda ner agendan som pdf-fil på vår webbsida: Utgivare: SwedNanoTech, 2013 Box 5073, SE Stockholm Tfn: Redaktör: Åsalie Hartmanis Layout: Stina Bergström Nanotekniken, alltså möjligheten att förstå och kontrollera material i storleksordningen miljondels millimeter, kommer att förändra vår värld. När vi kan styra egenskaper hos material får vi tillgång till helt nya tekniska lösningar med maximal resurseffektivitet och samtidigt möjligheter att kontrollera säkerhetsaspekterna. Nanoteknik kommer att bli den viktigaste framtidsfrågan för svenskt näringsliv och vi kommer att få betala för utvecklingen oavsett om vi gör en strategisk satsning eller inte. Frågan är egentligen endast vilken roll vi vill ta. Genom en aktiv roll och ett ansvarsfullt förhållningssätt kan vi verka för säker användning och därmed Nanoteknik kommer att bli den viktigaste framtidsfrågan för svenskt näringsliv Det du håller i din hand är slutrapporten för vårt agendaarbete. Den är ett resultat av polariserade möten, nya konstellationer, inspirerande utmaningar och djupdykningar i teorier och praktikfall. Ett engagerat konsortium med intressenter från företag, ickestatliga organisationer, forskningsinstitut och universitet har borgat för intressanta diskussioner på hög nivå. Resultatet är nu upp till dig att ta del av. Utifrån det arbete vi gjort är slutsatsen klar: det är NU har vi chansen att visa världen att en ansvarsfull integration av nanoteknik i processer och produkter leder till ekonomisk tillväxt och en effektivisering av industrin. Vi har inte råd att stå utanför denna utveckling! Slutrapport för Vinnovaprojekt , Strategisk forsknings- och innovationsagenda Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling Åsalie Hartmanis, VD, SwedNanoTech

3 English summary Innehållsförteckning Nanotechnology will lead to a technological and industrial revolution with innovations that will benefit the society, the individual and the environment. It is a crucial part of the solution to the global challenges. For a sustainable future and in order to create user acceptance, the implicit values of nanotechnology have to soundly rely on safe deployment of nanotechnology for a better world. Through strategic choices Sweden can show that a responsible integration of nanotechnology in processes and products leads to economic growth and competitive advantage for the industry, a renewal and efficiency of the industry as well as new better products and services. Sweden is a leading nation in the nano context, with strong names on the research side and a number of promising companies and corporations that have begun to implement nanotechnology in their products. Recent estimations claim that the European market alone will encompass 3 billion Euros at the end of By a full utilization of the concepts of user driven innovation in combination with open innovation, Sweden as a nation can secure that the price we will pay for goods and services improved by nanotechnology, will remain as national investments that lead to creation of new jobs in the Swedish industry and service sector. In 2023, we aim for a society where nanotechnology is integrated into products for a better, lighter, stronger, convenient and safer everyday life. Sweden will have a leading role in Europe in terms of research, innovation, business, infrastructure and export. Further, Sweden has been a key driver in the development of good regulations and safe handling of nanotechnology. Vår vision för nano-sverige år Mål 6 Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling 8 Svensk styrka 8 Teknisk utveckling ger välfärd 9 Vad är nanoteknik? 10 Möter utmaningar 11 En möjliggörande teknik 11 Säkerhet - en utmaning 12 Ett nationellt grepp 14 Det internationella nanolandskapet 14 Horizon Fokus på Sverige 16 Företag 16 Infrastruktur 16 Konsumenter, studenter och mediebilden 17 Forskning 18 Forskningsanslag 19 Komplexa samband skapar bilden 20 Faktorer som påverkar innovationsprocessen 20 Hinder för innovationsprocessen 22 During the next ten years SwedNanoTech will have......created an infrastructure that covers education, research, and commercialization of nanotechnology. This goal can be measured in terms of increased research funding and numbers of patents, publications, investment and jobs....harmonized technology and security development in the nano area to fit within the vision of a sustainable society. This goal can be measured in terms of the net effect of resources being spent on the environment, regulation, and the perception of nanotechnology....increased the international competitiveness of the Swedish manufacturing and service industry to encompass a value of 10 Billion SEK, that in turn will generate tax income of roughly 750 Million SEK and have created 3000 jobs in Sweden. Agendans förslag Stärk kommersialiseringen Stärk legitimiteten Upprätthåll en god kunskapsbas Stimulera starka drivkrafter Stärk och underhåll gemensamma resurser 25 Genomförande 26 Detta är konsortiet 28 Övriga medlemmar i konsortiet 29 Så har vi arbetat 30

4 Vår vision för nano-sverige år 2023 År 2023 har vi ett samhälle där nanoteknik är integrerad i produkter för en bättre, lättare, starkare och säkrare vardag. Sverige har en ledande roll i Europa när det gäller forskning, innovation, företag, infrastruktur och export. Vi har varit drivande för att ta fram bra regelverk och säker hantering av nanovetenskap, nanoteknik och nanomaterial. Genom Safety by Design utvärderas nanomaterial för varje användningsområde så att säker användning byggs in i produkter och tjänster redan i designstadiet. Begreppet Nano Inside fungerar som ett kvalitetsmärke som signalerar säker och ansvarsfull hantering av nanoteknik. Nano Inside fungerar som ett kvalitetsmärke Mål Att under 10 år ha skapat en infrastruktur som täcker utbildning, forskning och kommersialisering med nanoteknik som grund samt är mätbart i termer av forskningsanslag, patent, publikationer, investeringar och arbetstillfällen. Att under samma tidsperiod harmonisera teknik- och säkerhetsutvecklingen inom nanoområdet för att rymmas inom visionen om ett hållbart samhälle. Detta mål kan mätas i termer av nettoeffekter på resurs- inklusive energiåtgång för aktuell teknologi, tillgänglig kunskap om exponering av miljö och människa, reglering samt befolkningens uppfattning om nanoteknik. Att den svenska tillverknings- och tjänsteindustrin under denna tidsperiod har ökat sin internationella konkurrenskraft och att omsättningen hos nanoteknikföretagen uppgår till 10 miljarder kronor. Detta kommer uppskattningsvis att generera 3000 nya jobb i Sverige vilket innebär skatteintäkter på ca 750 miljoner svenska kronor. Nano Inside kommer att bli en konkurrensfördel som gagnar industrin, miljön och samhället i stort. - Ulla Elofsson, Manager CODIRECT vid SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 6. Agenda: Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling 7.

5 Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling Nanoteknikens genomslag har börjat, det råder inget tvivel om att den inom överskådlig tid kommer revolutionera i princip alla samhällets funktioner. Parallellt med att dessa landvinningar är det också uppenbart att det teknikskifte vi står inför medför speciella utmaningar. Det handlar om svårigheten att få idéer och företag att växa och utvecklas i landet, om långsiktighet i satsningar och om förtroende. Det handlar även om säkerhet med den nya tekniken och om hur den uppfattas av allmänheten. För att nanotekniken ska bli en framgångsfaktor för svenska företag måste säkerhet och innovation gå hand i hand. Svensk nanoteknik ska stå för säkrare och bättre produkter och för det krävs god förståelse för teknikens inverkan på människa och miljö. Nanotekniken och de innovationer det för med sig kommer att leda till en teknisk och industriell revolution som gagnar samhället, individen och miljön. Den kommer att vara en avgörande del i lösningen av de utmaningar samhället står inför. Genom strategiska vägval kan Sverige visa på att en ansvarsfull integration av nanoteknik i processer och produkter leder till ekonomisk tillväxt och konkurrensfördelar samt en förnyelse och effektivisering av industrin och nya produkter och tjänster. era att det finns potential för nanotekniken att uppgradera både den svenska tillverkningsindustrin och den svenska tjänstesektorn. Det är också tydligt att svensk industri snabbt kommer att tappa konkurrenskraft om Sverige inte gör en strategisk satsning på nanoteknik, något som flertalet högindustriella länder redan har gjort. Teknisk utveckling ger välfärd Tillgången på billig energi och i den tidens perspektiv outsinliga råvarutillgångar har byggt upp västvärldens välfärd sedan industrialismens början i mitten av 1800-talet. De olika tekniksprången har byggt på tekniska och vetenskapliga innovationer som har förändrat människors livsvillkor för alltid. Idag kan vi konstatera att det sätt som vi har byggt upp samhället på inte alltid har varit i samklang med naturen. Naturresurser som mineral, sällsynta jordartsmetaller, olja, gas och rent vatten är eller kommer att bli bristvaror. Att nanoteknik är ett svenskt styrkeområde står utom allt tvivel Dagens frågeställningar måste utgå från våra behov, vilka resurser och vilka tekniska lösningar vi har till vårt förfogande samt hur vi kan trygga kommande generationers välfärd och miljö. De globala utmaningarna innebär också möjligheter för nysatsningar på svensk teknikutveckling inom en rad områden så som hälsa och sjukvård, konkurrenskraftig produktion, säkra och nya IT-lösningar, hållbar miljö, energi och infrastruktur. Den nu gällande tillväxtstrategin för Europa, EU-strategy Europe 2020 prioriterar tre aspekter: Svensk styrka Utgångspunkten för arbetet med agendan har varit att beskriva varför nanoteknik är ett svenskt styrkeområde och hur användningen av nanoteknik inom traditionella svenska branscher kommer att ge konkurrenskraftiga fördelar på en internationell marknad. Syftet har varit att definiera strategiska mål och prioriteringar, att identifiera hinder för kommersialisering och samarbeten samt att ge förslag till systemförändringar för att överbrygga dessa hinder. Att nanoteknik är ett svenskt styrkeområde står utom allt tvivel. Vi kan konstat- ԥԥ ԥԥ ԥԥ Smart tillväxt: utveckla en ekonomi genom kunskap och innovation Hållbar tillväxt: en effektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Inkluderande tillväxt: främja en ekonomi med hög sysselsättning och med social och teritoriell sammanhållning 8. Agenda: Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling 9.

6 Vad är nanoteknik? Nanoteknik är ett tvärvetenskapligt forskningsområde inom ämnen som materialvetenskap, mekanik, elektronik, biologi och medicin. Tekniken handlar om att utforska och använda atomer och molekyler för att designa nya material, komponenter eller system med förbättrade eller nya egenskaper. Nanoteknik kallas för atomslöjd eftersom forskarna bygger saker som ibland bara är ett fåtal atomer stora (en atom är cirka 0,2 nanometer i diameter). En nanometer är en miljondels millimeter, eller en miljarddels meter. I jämförelse är diametern på ett hårstrå ca nanometer. För att illustrera en nanopartikels storlek kan man tänka sig en fotboll Nanoteknik och jordklotet. En nanopartikels storlek förhåller sig till en fotbolls storlek som en fotbolls storlek förhåller sig till jordens. Nanopartiklar brukar definieras som en partikel med en storlek mellan nanometer. Förutom av människan tillverkade nanopartiklar finns det även en rad naturligt förekommande nanopartiklar. Det kan vara svårt att skilja på vad som omfattas av begreppet nanoteknik och angränsande områden så som mikroteknologi, mikroelektronik, teknisk fysik och materialdesign. Mikroteknologi definieras som storleken över nanoteknologi, men utvecklingen inom området går hela tiden mot storlekar även på nanoskalan Year Figur 2. Olika forskningsdicipliner integreras på nanonivå. Möter utmaningar Nanoteknik kan vara en del av lösningen till många av de globala utmaningar som samhället står inför. Den uppenbara fördelen är att det går åt mindre material. Processutvecklingen går också mot mer energieffektiva lösningar. För avsaltning av havsvatten, effektivare vattenrening och smartare, sparsammare vattenanvändning kan nanotekniken skapa effektivare lösningar. För en åldrande befolkning kan smartare implantat och enkla gör-det-själv-hälsotester göra livet lättare. Nanoteknik är en förutsättning för att smartphones, Spotify och Wikipedia har kunnat utvecklas. Sedlar, kreditkort, konsertbiljetter är också exempel på produkter som blir allt säkrare med hjälp av nanoteknik. Integration of these diciplines En möjliggörande teknik Det faktum att nanoteknik är en möjliggörande teknik med potentiella lösningar inom flera områden gör den intressant för de flesta industrigrenar. På energiområdet har till exempel nanotekniken goda förutsättningar att effektivisera infångning, lagring, överföring och användning av energi. I framtiden kan nanotekniken revolutionera individens insikt om det egna hälsotillståndet med hjälp av mer omfattande hemdiagnostik. Inom byggsektorn återfinns redan idag nanoprodukter i cementbundna konstruktionsmaterial, i isoleringsmaterial, för ytbehandling och för brandsäkerhet - material som med all säkerhet kommer att fortsätta att utvecklas och förbättras. Figur 1. Nanoteknik är tvärvetenskapligt och kan användas inom i princip alla industrigrenar. 10. Agenda: Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling 11.

7 Säkerhet - en utmaning Ett särskilt område av nanoteknik där säkerheten är av yttersta vikt gäller av människan tillverkade nanopartiklar (ENP). Nanopartiklar är komponenter i många olika typer av produkter där den enda gemensamma nämnaren är att minst en dimension av partikeln är i en storlek på nanoskalan. Det har i studier visats att även andra egenskaper än endast storleken måste tas hänsyn till för att kunna förklara nanopartiklars effekt på människa och miljö. Exempel på andra faktorer är partikelns form och om den är inkapslad i ett annat material eller inte. Att det inte går att avgöra riskerna med en nanopartikel utan att ta hänsyn till alla dessa faktorer gör att varje användning av nanopartiklar bör undersökas från fall till fall. Nanomaterial återfinns idag i ett brett spektrum av konsumentprodukter och i produkter avsedda för yrkesmässig användning och antalet nya produkter på marknaden under kommande år förväntas öka. Det finns förhoppningar att utvecklingen av nanomaterial kan leda till nya tillämpningar och alternativ till material som används idag. Kunskapen om hur människa och miljö kan exponeras för nanomaterial är dock sparsam. Behovet av forskning och metodutveckling för att bedöma risker med nanomaterial är därför fortfarande stort. Detta för att undvika framtida bakslag för en teknik som har omfattande möjligheter. Då livscykelanalyser av nanopartiklar fortfarande är sällsynta, finns det en systematisk brist på kunskap om effekter på miljön. Därför är det av avgörande betydelse att säkerhetsforskningen går hand i hand med tekniska landvinningar och att säkerhetsaspekterna diskuteras öppet för att få allmänhetens acceptans. Det finns inga genvägar. Men vi ser en möjlighet att skapa ett svenskt kvalitetsbegrepp för nanoteknik, ett positivt och attraktivt varumärke som står för produkter som är säkrare och bättre för miljö och samhälle. När Sverige tar ledarrollen för säker utveckling av nanoteknik kan vi skapa internationell uppmärksamhet för The Swedish Way, något som i sin tur gör svenska produkter konkurrenskraftigare och mer attraktiva. Eftersom risk och möjlighet går hand i hand är en imperativ förutsättning att säkerhetsfrågorna hanteras parallellt med de tekniska innovationerna. - Björn Fagerberg, Läkare för Miljön. Prof em, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet 12. Agenda: Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling 13.

8 Ett nationellt grepp I rapporten Innovationsplan Sverige (2011) pekar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) på kedjan innovationer ger tillväxt som ger välfärd. Tillväxten kan ske både kvantitativt genom att antalet jobb och investeringarna ökar, eller kvalitativt i form av att resurserna används effektivare. För att öka produktionen i en kvalitativ tillväxt är kunskap och innovation, alltså kunskap som omsätts till nya värden, viktiga faktorer. Konsortiets uppfattning är att det inte räcker för Sverige att vara bra på innovationer. Innovationerna måste också stanna i landet och därmed vara resurser för att uppgradera svenska företags konkurrenskraft. Det är en allmän uppfattning att de bästa idéerna som går vidare till innovationer vid en viss tidpunkt försvinner till Kina eller USA snarare än fortsätta utvecklas inom svenska företag. I längden leder detta till att den svenska konkurrenskraften undermineras. De svenska företagen kan förstås utvecklas genom att importera kompetens och innovationskraft från andra länder, men det måste ligga i det allmännas intresse att få så stor avkastning som möjligt på de offentliga forskningsinsatserna som faktiskt görs i Sverige. Vi kan inte konkurrera med andra regioner i världen när det gäller kvantitet, men vi har en god möjlighet att ta plats när det gäller kvalitet och inbyggt värde. För att detta ska ske behövs en kraftsamling och en smart uppbyggnad av ett resursnätverk för att stärka och hålla kvar svensk kompetens och innovation. initiativet (JTI), som omfattas av FP7, är av stor betydelse för utvecklingen av fältet. Den största andelen, ca 900 miljoner euro, är finansiering till området nanoteknologi, nya material och produktionsteknologi (NMP). Inom European Research Council (ERC) och Marie Curie finns nästan 900 projekt med nanoteknikanknytning som fått totalt ca 800 miljoner euro. Området Information and Communication Technologies (ICT) har fått ca 300 miljoner euro för drygt 100 projekt med anknytning till nanoteknik. Innovationer ger tillväxt som ger välfärd I maj 2012 publicerade det europeiska nätverket NanoFutures rapporten Integrated Research and Industrial Roadmap for European Nanotechnology. Enligt den kommer världsmarknaden för nanoteknikprodukter och -tjänster år 2015 att uppgå till 3000 miljarder euro inom sektorer såsom kemi, läkemedel, flyg, elektronik och material. År 2025 tros nanoteknik att vara en integrerad del i en mogen och växande marknad med konsumentprodukter på många olika områden. Horizon 2020 EU-kommissionen har lämnat förslag till ett ramprogram för forskning och innovation för perioden , Horizon Förhandlingarna om Horizon 2020 beräknas vara avslutade i mitten av 2013 och det nya programmet antas i slutet av Den första ansökningsomgången lanseras tidigast under hösten 2013 och det nya ramprogrammet träder i kraft i januari Den föreslagna budgeten för Horizon 2020 är cirka 80 miljarder euro. I programmet finns tre prioriteringar: Samhälleliga utmaningar (cirka 32 miljarder euro), Spetskompetens (cirka 25 miljarder euro) samt Industriellt ledarskap (cirka 18 miljarder euro). Enligt Kommissionen finns det ett kritiskt behov att förstärka och utöka kompetensen inom EU:s vetenskapliga bas och garantera tillgången till världsledande forskning och talanger för att säkra Europas långsiktiga konkurrenskraft och välfärd. Särskilt utpekade områden inom området Industriellt ledarskap är industriella teknikområden som ICT, nanoteknik, material, bioteknik samt avancerad tillverkning och bearbetning och rymdteknik. Det internationella nanolandskapet Inom EU:s 7:e ramprogram, FP7, som löper , har man hittills satsat totalt miljarder euro på projekt. Programmets storsatsning på flera high tech-områden har som mål att öka tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning för företag i EU. FP7 är en av de viktigaste satsningarna i European Research Area (ERA) och samordnas av Kommissionen. Nanoteknik, de europeiska teknikplattformarna (ETP) och det gemensamma teknik- Målet för Europa är att ta en ledande position inom nanoteknik för att öka konkurrenskraften inom alla industrisektorer där nanoteknik ger mervärde. En förutsättning för denna utveckling är att både tillväxt och kommersialisering sker med hänsyn till sociala aspekter och hållbar utveckling. Målet för Europa är att ta en ledande position inom nanoteknik 14. Agenda: Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling 15.

9 Fokus på Sverige Sverige är en framstående nation i nanosammanhang av flera anledningar: Vi har världsnamn på forskningssidan, ett flertal bolag som har alla chanser att utvecklas till att bli morgondagens storföretag samt storföretag som har börjat implementera nanoteknik i sin produktutveckling. Fortfarande är dock innovationsområdet i en uppbyggnadsfas. Den senaste grundliga genomgången av svensk nanoteknik med avseende på antal företag, forskare och forskningsanslag, publicerades av Vinnova år 2010 med insamlade siffror Företag SwedNanoTech har identifierat ca 180 företag och andra aktörer inom nanoteknikområdet, inklusive med techoch life science-företag, som använder nanoteknik. Det är en ökning med 56 procent jämfört med Vinnovas rapport från Siffran är dock osäker - i Statistiska Centralbyråns företagsregister finns 332 stycken företag registrerade som nanobioteknikföretag. I den klassificeringen från 2008; Nationell strategi för nanoteknik, Vinnova Policy 2010: tillkommer ESS som möjliggör analys med världens kraftigaste neutronkälla Vi har i underlag för agendan jämfört de siffrorna med motsvarande uppgifter framtagna av SwedNanoTech för år 2011 samt kompletterat med en undersökning om konsumenters och nanoteknikstudenters uppfattningar om nanoteknik. Även den mediala bilden av nanoteknik har berörts. ingår även annan forskning än nanoteknik, som till exempel genomik och processbioteknik, något som gör det svårt att urskilja antalet faktiska nanoteknikbolag. Infrastruktur Tillgången till materialvetenskapliga analysmetoder måste anses extremt god i förhållande till landets storlek och de svenska forskarna bidrar fortlöpande till att allt skarpare analysmetoder utvecklas. Inom de svenska universiteten finns en rik tillgång till avancerad instrumentering med bland annat högupplösande elektronmikroskopi, spektroskopi, diffraktion, laserbaserade metoder och så vidare. I många fall ger denna samlade infrastruktur forskare möjligheter och metoder i världsklass att analysera material. MAX-laboratoriet i Lund ger unika möjligheter för analyser med synkrotronstrålning. Inom kort tillkommer MAX IV med ännu bättre strålningsmöjligheter tillkommer ESS som möjliggör analys med världens kraftigaste neutronkälla och med mycket hög upplösning. Forskningsinstituten SP och Acreo Swedish ICT driver och medverkar i en rad aktuella kompetenscentrum tillsammans med universitet, högskolor, andra institut och näringslivet. Kompetenscentrum är ett effektivt sätt att skapa starka forsknings- och innovationsmiljöer. Det senaste, SP Process Development i Södertälje, förväntas bli ett välkommet tillskott för bland annat katalysutveckling, men kan även fungera som en resurs för annan storskalig utveckling. Ytterligare ett exempel är Myfab, en renrumssammanslutning inom Sverige som tillhandahåller resurser för modern materialvetenskaps- och nanoforskning, både i avseende tillverkning och karakterisering. Konsumenter, studenter och mediebilden Konsumenter har en i allmänhet övervägande positiv inställning till nanoteknik. Det visar en undersökning från Konsumentföreningen Stockholm som gjorts två år i rad, senast i december Över hälften av de 1023 tillfrågade personerna är i huvudsak positivt inställda till tekniken som sådan. En fjärdedel av de tillfrågade har ingen uppfattning eller svarar att de inte vet. Studien visar att lite drygt åtta av tio personer har hört talas om nanoteknik. 58 procent av dem som har hört talas om nanoteknik anger att de är i huvudsak positiva till tekniken. Fem procent är direkt negativa. Män är mer positiva än kvinnor. Konsumenter har en i allmänhet övervägande positiv inställning till nanoteknik I underlaget till denna agenda ingick även en diskussion med ett antal studenter från utbildningen Teknisk nanovetenskap vid Lunds universitet. Avsikten med diskussionen var att få en uppfattning om studenternas tankar om ämnesområdets potential och vad de hoppades kunna bidra med efter utbildningen. Många olika användningsområden för nanoteknik lyftes fram i diskussionen. Studenterna menade att man kan förbättra existerande material och upptäcka nya, bättre, material med nya spännande egenskaper. Flera framhävde även potentialen att kunna förbättra och effektivisera produktionssätt samt att göra produktionen och materialen billigare. 16. Agenda: Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling 17.

10 Studenterna var överens om att nanotekniken är viktig för Sveriges ekonomi, dels för att kunskapen är en exportvara i sig och dels genom att den kan höja de svenska industriernas konkurrenskraft med nya produkter och effektivare processer i industrin. Vid flera tillfällen återkom diskussionen med studenterna till hur nanoteknik kan bidra till olika typer av effektiviseringar. Deltagarna menade att det är viktigt för Sverige att vara med från början och utveckla nanotekniken i Sverige. Annan vetenskap har oftast en lång utvecklingshistoria. Nanoteknologi är nytt. Det är som ett litet spädbarn. Det måste få tid att utvecklas innan man kan se vilka egenskaper goda och dåliga det har. Den allmänna debatten kring nanoteknikens risker är fortfarande svag Mediebilden av nanoteknik är otydlig. Lokalpress är oftare än rikspress positiva till att ta med företagsnyheter som innefattar nanoteknik. Resultaten av vetenskaplig forskning kommuniceras inte alltid rätt i media och riskbilden blir därmed onyanserad. Fackpress använder gärna tekniknyheter men kan ibland vinkla riskaspekterna hårt och populistiskt. Den allmänna debatten kring nanoteknikens risker är fortfarande svag. Forskning En stor del av forskningen har byggts upp kring tre större ramprogram; programmet Ytors fysik och kemi (STU, 1981), Mikronikprogrammet (STU, Nutek, ) och Materialkonsortierna (Nutek och Naturvetenskapliga forskningsrådet, 1990-talet). Den svenska offentliga finansieringen har fördubblats sedan 2008 I Vinnovas rapport från 2010 hittades 694 forskare inom nanoteknik. Vinnova gjorde undersökningen genom att söka på ordet nano på universitetens och högskolornas hemsidor. Forskning inom andra fält, så som materialvetenskap och elektronik, tenderar att tangera nanoskalan utan att för den skull benämnas som nano. Det gör att en verklig siffra är svår att ta fram utifrån enbart sökning av ett specifikt begrepp. Genom att undersöka och kategorisera vetenskapliga publikationer utifrån ett antal nanorelaterade begrepp, har vi i underlaget till agendan kunnat visa att antalet svenska nanoteknikforskare uppskattas till närmare 3500 stycken. Det skulle innebära att en tiondel av landets forskare 2012 var aktiva inom nanoteknik. Forskningsanslag En genomgång av forskningsfinansiärernas topprojekt inom nanovetenskap och nanoteknik, med avseende på möjliga tillämpningsområden, visar att material- och miljö-/energitillämpningar är omfattande. Vinnova satsar på enbart på elektronik medan FAS och Formas är de enda anslagsgivarna som allokerar medel till nanosäkerhetsforskning. Under 2011 satsade forskningsfinansiärer cirka 726 miljoner svenska kronor. Den enskilt största finansiären under det året var Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Offentliga finansiärer Energimyndigheten FAS Formas KK-stiftelsen KoW SSF STINT VR VINNOVA Summa I Vinnovas rapport från 2010 uppskattades den totala satsningen på nanoteknik år 2008 till 600 miljoner kronor. Cirka hälften, 280 miljoner kronor, kom från offentliga finansiärer och fakultetsanslagen uppskattades till 300 miljoner kronor. Om den relationen förutsätts vara lika i dag, skulle det innebära att den totala satsningen på nanoteknik 2011 är cirka 1,2 miljarder kronor (inklusive medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som inte medräknades av Vinnova 2010). Den svenska offentliga finansieringen har därmed fördubblats sedan Ej med Ej med Differens Figur 3. Jämförelse över finansiering av svensk nanoforskning år 2008 och Agenda: Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling 19.

11 Komplexa samband skapar bilden Sambandet mellan kunskap, innovation och teknikskifte är långt ifrån linjärt. Ett nytt teknikområde som växer fram är beroende av ett flera variabler för att få genomslag. Kunskapsbasen är grundläggande men även yttre drivkrafter behövs för att utveckla en ny teknik. För att kommersialisera och nyttiggöra tekniken behövs även en marknad och denna är i sin tur beroende av att tekniken eller produkten äger legitimitet och är accepterad av samhället. Här är därför hanteringen Faktorer som påverkar innovationsprocessen Kunskapsbasen för svensk nanoteknik är god. Svensk nanovetenskap och nanoteknik anses stark i internationell jämförelse. Det som drar ner intrycket är att den relativa andelen av vetenskapliga publikationer inom nanovetenskap och nanoteknik är låg, under en procent. Dock är citeringsgraden hög, vilket tyder på en vetenskapligt hög nivå på det som publiceras. av negativa effekter av den nya tekniken särskilt viktig. Vidare är resurser och aktörer nödvändiga faktorer för systemets utveckling. Två Chalmersforskare, Eugenia Perez och Staffan Jacobsson, har analyserat svensk nanoteknik ur ett innovationssystemperspektiv. De har funnit att några av de ovan nämnda faktorerna är väl tillgodosedda inom fältet för svensk nanoteknik, medan andra faktorer har utvecklingspotential att bli starkare. När det gäller kunskapsspridning är den god i speciella nätverk men generellt svag på grund av avsaknaden av en nationell strategi. Drivkrafter som skapar incitament för företag att adressera globala utmaningarna med hjälp av nanoteknik existerar. I forskningspropositionen 2008 framhölls nanoteknik som ett strategiskt viktigt område för Sverige. I forsknings- och innovationspropositionen som presenterades 2012 är tanken att forskning av hög kvalitet bättre kan bidra till medborgarnas välfärd, samhällets utveckling, näringslivets konkurrenskraft och en hållbar utveckling. I Horizon 2020 framhävs nanoteknik som en Key Enabling Technology. Kommersialiseringen av nanoteknikinnovationer är en svag länk i systemet. Kunskapen ägs av akademin och mycket av nyttiggörandet sker genom bildandet av nya kunskapsföretag. Dessa fungerar som länkar till större företag som vill integrera tekniken i produktionen. På de etablerade företagen finns ofta inte tillräckligt med kravställarkompetens för att driva ett samarbete med utvecklingsföretaget vidare. De innovationer som är framdrivna med fokus på tekniken är inte alltid efterfrågade. Det finns ett behov av ett system för validering av idéer, som inte uppfattas för litet eller för statiskt av användarna. Bristen på riskkapital är en generell fråga för kunskapsföretag, men avsaknaden av kunskap inom nanoteknik hos riskkapitalister är ett verkligt problem för området. Marknaden för kommersialisering av nanoteknik är outvecklad. Utvecklingen hindras dels av att en beställarkompetens hos möjliga industripartner saknas, dels av en skepsis bland vissa aktörer med hänsyn till att hälso- och miljöeffekterna är oklara. Legitimiteten är låg, mycket beroende på att osäkerheter om nanoteknikens negativa effekter hindrar aktörer att ge sig in på området. Det regulatoriska landskapet brister ofta i att fånga upp nanoteknik. Både utvecklare och användare behöver stöd för att hantera dessa frågor. För närvarande deltar SwedNanoTech i ett EU-projekt som ska utveckla ett verktyg/beslutsunderlag för att underlätta övergången till nanoteknik. Även i Horizon 2020 utpekas nanoteknik ut som en Key Enabling Technology De återstående faktorerna, resurser och aktörer, är väl tillgodosedda i det svenska systemet. Under 2012 har stora offentliga forskningssatsningar offentliggjorts. Den stjärnstatus som grafenforskarna på Chalmers erhöll i och med ansvaret för EU:s flaggskeppsprojekt och lokaliseringen av ESS till Sverige har satt Sverige på kartan för materialforskning. Det förväntas ge positiva effekter genom att det också påverkar legitimiteten och kunskapsbasen, samtidigt som det i sig är en drivkraft för svensk nanoteknikutveckling. 5. Inducement and blocking mechanisms 6. Key policy issues 4. Assessing Functionality and setting process goals 3. Functions - Knowledge development - Market formation - Legitimation - Development of external economies - Resource mobilization - Influence of the direction of searce - Entrepreneurial experimentation 2. Structural Components - Actors - Networks - Institutions Figur 4. Analys av ett innovationssystem 1. Starting point (Oltander and Perez Vico, - Defining the TIS in focus 20. Agenda: Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling 2005) 21.

12 Hinder för innovationsprocessen Så, vad är problemet? Starka forskningsmiljöer, befintliga och framtida anläggningar i världsklass i landet, intressanta start-up-bolag och positiva konsumenter det är väl bara att köra? Som tidigare nämnts är det inte en rak väg mellan forskning, utveckling och kommersialisering. Om man skapar världens bästa skrivmaskin och de tänkta kunderna redan jobbar med laptops så är en skrivmaskin om än aldrig så tekniskt fulländad inte en säljbar produkt. Tidpunkt, ett genomtänkt koncept på vilket problem som produkten löser och bevis på att tekniken fungerar i den tänkta tillämpningen är några allmänna kriterier som en blivande företagare ska tänka på innan hon lanserar en produkt. För nanoteknik finns det fler faktorer som kan stjälpa en god idé. En annan faktor som kan blockera kommersialiseringen är osäkerheten om kundernas behov. Öppen innovation är ett sätt att få igång en dialog mellan universitet och industri och skapa klarhet i vilka behov som finns och hur forskarna kan möta dessa. Frågan om risker med nanoteknik diskuteras mer i andra länder än i Sverige. Med vissa undantag har artiklar i svensk dagspress varit nästan uteslutande positiva. Uppfattningen bland många företag, investerare och forskare speglar dock inte detta. Många hyser oro för att utvecklingen ska stoppas om debatten trappas upp. Forskarna själva uppfattar det ofta som att de är utsatta för någon slags kritik och tycker att nanoteknik beskrivs på ett obalanserat sätt. Kommunikationens roll för nanoteknik får Processen från forskning via innovation till näringsliv inte underskattas. Vi behöver stimulera Trots en stark akademisk position för en debatt om vad nanoteknik kan och och mätbar samhällsnytta, samt kunskapsöverföring svensk nanovetenskap och nanoteknik borde betyda för samhällsutvecklingen, mellan näringsliv och akademi, är de mest centrala efterfrågas inte nanoteknik av andra till exempel att vi kan få tillväxt med mindföretag. En förklaring till detta kan vara re materialförbrukning eller att solpaneler utmaningarna för nanotekniken idag. Därför behövs att kunskapen inte finns i industrin och kan löna sig i ett land som Sverige. Vi ska det finns därför inte något motiv till att gå skapa bilden av nanoteknik istället för att det en sammanhållen och nyskapande strategi. över till ny processteknik. försvara den. - Fredrik Höök, professor i biologisk fysik, Chalmers Tekniska Högskola 22. Agenda: Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling 23.

13 genom smart och hållbar tillväxt. Sätt en industridoktorand på Sveriges Radio. 2. Stärk legitimiteten och insatser på olika plan när det gäller kommersialisering så kommer marknaden för nanoteknik att mogna. Agendans förslag Konsortiet har kommit fram till olika förslag på åtgärder som kan behövas för att stärka de svaga noderna i innovationssystemet. 1. Stärk kommersialiseringen Gör det lättare för forskare att hitta rätt fokus. Satsa på forum för öppen innovation likt AIM Day som utvecklats vid Uppsala universitet. Engagera näringslivet och seniora företagsledare i mentorprogram för forskare som vill kommersialisera sina resultat. Bygg kommersiell kompetens kring projektet. Bygg ett nätverk av internationella affärsutvecklare för validering av innovationer och affärsplaner. Skapa mötesplatser för teknik och entreprenörskap. Bilda ett Nano Manpower, en tjänst för forskare som ska starta företag. Skapa en infrastruktur för hantering av immaterialrätt inom Nano Manpower. Fem huvudområden har identifierats: Stärk kommersialiseringen, Stärk legitimiteten, Upprätthåll en god kunskapsbas, Stimulera starka drivkrafter samt Stärk och underhåll gemensamma resurser. Gör det lättare för forskare att hitta rätt fokus Instifta långsiktigt utvecklingsstöd, eventuellt på nordisk bas. Satsa på uppskalningsresurser, pilotanläggningar och övrig forsknings- och utvecklingsinfrastruktur. Involvera kommuner och kommunala verksamheter i utveckling av hållbara tekniktillämpningar. Öka efterfrågan på nanotekniklösningar från svensk industri. Etablera branschspecifika industriforskarskolor i syfte att sprida kunskap och öka kunskapsbasen och kravställarkompetensen bland företag. Inför innovationscheckar och projektstöd för samarbete med universitet om nanolösningar. Marknadsför nanoingenjörsutbildningar mot industrin. Stärk mediebilden av svensk nanoteknik som en möjlighet att uppgradera industrin Öka anslagen för nanosäkerhetsforskning genom att alla forskargrupper avsätter en viss del av beviljade anslag från offentliga finansiärer till riskbedömningar. På så sätt hanteras innovations- och riskprocessen kontinuerligt. Kommunicera detta! Verka för EU-gemensam lagstiftning och regelverk samt för standardiserade testmetoder. Utforma en uppförandekod för akademi och industri i syfte att främja och kommunicera hållbar och ansvarsfull utveckling av nanoteknik. Etablera ett begrepp, till exempel Nano Inside som en kvalitetssignatur. Utveckla säkerhetsdatablad för nanomaterial. Engagera fler företag i arbetet kring standardiseringsarbetet. Skapa bilden av nanoteknik istället för att försvara den! Engagera samhällsaktörer att göra framtidsscenarier som visar vilket samhälle som kan skapas med nanoteknik och vad tekniken kan tänkas leda till. Utöka dialogen med allmänheten. Bygg hus och skapa miljöer där nanotekniklösningar kan visas för till exempel vattenrening, avfallshantering, belysning, konstruktionselement, ytbehandlingar, smarta textilier, sensorer, skräddarsydda material och kommunikationssystem. Genom stärkt legitimitet Skapa bilden av nanoteknik istället för att försvara den! 3. Upprätthåll en god kunskapsbas Utbilda nanokompetenta individer på grund- och doktorandnivå. Starta nya civilingenjörsutbildningar inom nanoteknik med specifika inriktningar mot svenska styrkeområden. Marknadsför utbildningarna mot industrin. 4. Stimulera starka drivkrafter Stimulera FoU-program mot globala utmaningar. Kan till exempel de ansökningar som avslås i den aktuella MISTRAutlysningen utvärderas med entreprenörsfokus? Stärk samarbetet med de nordiska länderna för att skapa nordiskt fokus på lösningar. 5. Stärk och underhåll gemensamma resurser Satsa ordentligt på demonstratorer och testbäddar så att kapaciteten på nya och befintliga anläggningar optimeras. 24. Agenda: Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling 25.

14 Genomförande För att genomföra förslagen som syftar till att uppgradera svensk industri med hjälp av nanoteknik föreslår konsortiet att SwedNanoTech ska ansöka om att initiera och genomföra ett Strategiskt Innovationsområde, SIO, för nanoteknik. Det är genom att samla aktörer tvärsektoriellt samt öka och sprida kompetensen och kunskapen om nanoteknik från akademi till industri och kommunal verksamhet som kommersialiseringen kan ta fart. Med en strategisk satsning kommer vi att se effekter på flera områden till exempel genom ökad hållbar tillväxt, hållbara lösningar på de globala utmaningarna samt bättre konkurrenskraft och ökad export för svenska företag. Sist men inte minst kommer satsningen att göra Sverige attraktivt för investeringar och företagande. Sverige är unikt och vissa omständigheter gör oss bättre än andra länder på att dra fördel av tekniksprånget med nanoteknik. Hög levnadsstandard, bra utbildning, ekonomisk stabilitet och öppenhet mot omvärlden är bara några av faktorerna. Vi har en lång tradition av samarbete mellan universitet, industri och myndigheter, vilket är en god grund för en bredare användning av säker och hållbar nanoteknik. Genom efterfrågestyrd innovation och en ansvarsfull användning av nanoteknik kan vi se till att det vi i vilket falla som helst kommer att få betala för nanoteknik i produkter och tjänster kan komma Sverige till godo i form av en förnyelse av näringslivet, nya jobb, utländska investeringar, exportintäkter och skatter. Vi har inte råd att stå utanför denna utveckling. Nanoteknologi förväntas vara drivkraften i nästa industriella revolution. Att Sverige är väl positionerad på detta område är därför av avgörande betydelse för vår framtida konkurrenskraft. Med en strategisk satsning kommer vi att se effekter på flera områden - Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet 26. Agenda: Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling 27.

15 Detta är konsortiet Nedan presenteras konsortiets nio medlemmar. Konsortiet har med stort engagemang har bidragit med perspektiv och vinklar från såväl akademi som industri och näringsliv. Deras medverkan har varit ytterst värdefullt för att berika och förankra agendan i reella förhållanden. Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet Nanoteknologi förväntas vara drivkraften i nästa industriella revolution och att Sverige är väl positionerad på detta område är därför av avgörande betydelse för vår framtida konkurrenskraft. Fredrik Höök, professor i biologisk fysik, Chalmers Tekniska Högskola Processen från forskning via innovation till näringsliv och mätbar samhällsnytta och kunskapsöverföring mellan näringsliv och akademi är de mest centrala utmaningarna för nanotekniken idag. Därför behövs det en sammanhållen och nyskapande strategi. Lars Montelius, professor i nanoteknik, Lunds universitet Sverige har sådana förutsättningar att lyckas med en ansvarsfull integrering av nanoteknik att det vore dumsnålt att avstå. Det är vi skyldiga våra barn! Maria Åstrand, Avdelningschef för Materials Physics, Sandvik Coromant R&D Svensk industri behöver en framtida plattform med både bredd och djup för säker nanoteknikutveckling. Genom strategiska val fokuserade på djup förståelse för material och teknologi med inkorporering av aspekter som säkerhet, samhälle och miljö kan Sverige bli ett föredöme i att visa på ett ansvarsfullt sätt att integrera nanoteknik i framtida processer och produkter. Jan Andersson, Avdelningschef Nanoelektronik, Acreo Swedish ICT Nanoteknik kommer att revolutionera sensorområdet. Mindre och billigare sensorer för mätning av fysikaliska eller kemiska egenskaper kommer att effektivisera arbetet med att övervaka miljö och människors hälsa. Ulla Elofsson, Manager CODIRECT vid SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Nano Inside kommer att bli en konkurrensfördel som gagnar industrin, miljön och samhället i stort. Sverige är i en position att kunna ledningen inom det här området om en satsning görs nu! Björn Fagerberg, Läkare för Miljön. Prof em, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet I skärningspunkten mellan det lokala och globala perspektivet har Sverige en unik möjlighet att inta en position som främjar både nanoteknologin och en socialt hållbar samhällsutveckling. Eftersom risk och möjlighet går hand i hand är en imperativ förutsättning att säkerhetsfrågorna hanteras parallellt med de tekniska innovationerna. Övriga medlemmar i konsortiet Babak Heidari, CTO, Obducat Claire Pitois, R&D Group Manager, ABB 28. Agenda: Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling 29.

16 Så har vi arbetat Agendan har tagits fram i ett samarbete mellan svensk storindustri, utvecklingsföretag, forskningsinstitut, universitet och ickestatliga organisationer, med nätverket SwedNanoTech som koordinator. Genom ett antal workshops, varav en tillsammans med Dansk Teknologisk Institut, har vi tagit del av olika aktörers åsikter och klokskap. Underlaget utgörs av analyser av offentliga forskningsfinansiärers statistik, patentinformation samt telefonintervjuer av representanter från företag, forskningsinstitut, universitet och kommunal verksamhet. På uppdrag av SwedNanoTech har undersökningsföretaget SKOP genomfört en fokusgruppsdiskussion bland studenter som läser teknisk nanovetenskap vid Lunds universitet för att få en uppfattning om hur nästa generations vetenskapare tänker om framtid, möjligheter och utmaningar kring nanoteknik. Konsortiet har arbetat med öppenhet gentemot andra agendor så som belysnings-, elektronik-, hårdvaru-, produktionsagendan samt agendan Internet of Things. Vi har även hållit de anordnade workshoparna öppna för personer inom kommunal verksamhet samt för allmänheten. Konsortiet har arbetat med öppenhet gentemot andra agendor 30. Agenda: Nanoteknik för hållbar samhällsutveckling

17

NANOTEKNIK FÖR HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING

NANOTEKNIK FÖR HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Strategisk forsknings- och innovationsagenda D.nr. 2012-01866 NANOTEKNIK FÖR HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Hundra nya företag, 3000 nya jobb och 750 miljoner i skatteintäkter. En strategisk satsning på nanoteknik

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige Vad betyder utvärderingen för utvecklingen inför åttonde ramprogrammet? Arbetet inför FP8 Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige tillfört

Läs mer

Sandvik en global ledare

Sandvik en global ledare Forskningsinfrastrukturen - hur kan den användas för att ge möjligheter för utveckling inom svensk industri Maria Åstrand en global ledare - koncernen Construction Machining Solutions Materials Technology

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell

Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell Hela Horizon 2020, blåmarkerat=samhällsbyggnadsrelevant Excellent

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Internet of Things betydelse för Sverige

Internet of Things betydelse för Sverige Internet of Things betydelse för Sverige 1. Sveriges Ökat intresse för Forskning och Innovation () 2. EUs intresse av och Horizon 2020 3. i Sverige 4. s möjlighet och effekt för Sverige 5. Agenda, projekt,

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI 1 KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI ProNano Nanoproducts for the Future Ett första steg mot en värdekedja för en nordeuropeisk nanomaterialindustri RISE Research Institutes

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät?

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Smarta nät vad krävs? Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Bo Normark Ordförande avdelningen för elektroteknik, IVA Kommissionen lanserar ny innovationsindikator Här är det första resultatet Indikatorn

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller.

Strategisk förnyelse. digitalisering. Teknik. den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar. Processer. Affärsmodeller. PiiA Bakgrund till PiiA På G Vad händer Strategisk förnyelse digitalisering Teknik Processer den marginella nyttan med 1980-talets IT-paradigm avtar.! Affärsmodeller Kompetens Teknikutveckling - Utveckling

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Björne Hegefeldt Tillväxtverket 1 Östersjöstrategin i Sverige Vad är det? Vad gör vi? 2 Varför Östersjöregionen? Gemensamma utmaningar kring miljö,

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI

KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI 1 KRAFTSAMLING FÖR FRAMVÄXTEN AV EN VÄRLDSLEDANDE NANOMATERIALINDUSTRI ProNano Nanoproducts for the Future Ett första steg mot en värdekedja för en nordeuropeisk nanomaterialindustri NanoLund vid Lunds

Läs mer

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems

Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Workshop Building Applied and Building Integrated PV Systems Results from group discussions and interactive session Chalmers, Göteborg 2015-03-03 Barriärer för spridning Regelverken är komplicerade och

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Svensk sammanfattning av Agenda grafen. Ett nytt svenskt styrkeområde

Svensk sammanfattning av Agenda grafen. Ett nytt svenskt styrkeområde Svensk sammanfattning av Agenda grafen Ett nytt svenskt styrkeområde Contents Framtidens Grafenindustri... 3 Rekommendationer i korthet...4 Styrkeområden i Sverige och målen för dessa... 5 Övergripande

Läs mer

SMARTARE ELEKTRONIKSYSTEM FÖR SVERIGE

SMARTARE ELEKTRONIKSYSTEM FÖR SVERIGE SMARTARE ELEKTRONIKSYSTEM FÖR SVERIGE STRATEGISKT INNOVATIONSPROGRAM SUMMIT TEKNISKA MUSEET 2014-09-25 Övergripande mål Hållbar tillväxt i Sverige. Vi vill ÅTERINDUSTRIALISERA Sverige Effektlogik Förutsättningar

Läs mer

Utlysningar 2015 och aktuella

Utlysningar 2015 och aktuella Utlysningar 2015 och aktuella finansieringsverktyg Cecilia Ramberg, Swerea Vice verksamhetsledare för LIGHTer Våren 2015 LIGHTer industriförankrade utvecklingsprojekt LIGHTer innovationscheckar och gränsgångare

Läs mer

Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox

Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox Nationell Plattform för Nanosäkerhet vid Swetox Plan 2016-2018 Inledning Swetox är ett forskningscentrum där elva av Sveriges största universitet samverkar genom ett konsortium inom området kemikalier,

Läs mer

Strategiska innovationsområden

Strategiska innovationsområden Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Micro Workshop. Wifi: Karlstad CCC Guest

Micro Workshop. Wifi: Karlstad CCC Guest Micro Workshop Wifi: Karlstad CCC Guest http://tinyurl.com/smartws Question 1 http://tinyurl.com/smartws What are the challenges and possibilities with Smart Specialisation in Sweden? Grupp 1 - Samarbeten

Läs mer

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar

INLEDNING. vid tillverkning av fordon. Andra exempel på möjliga tilllämpningar 1 INNEHÅLL Inledning 3 Förslag 4 Vision och mål 4 Finansiering 4 Förväntade resultat 5 Kravställning och strategi för utveckling av plattformen 6 Kravställning 6 Strategi 6 Uppbyggnad av plattformen 7

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

CHALMERS FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID VÅR VISION: Visionen genomsyrar all verksamhet inom forskning, utbildning och innovation

CHALMERS FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID VÅR VISION: Visionen genomsyrar all verksamhet inom forskning, utbildning och innovation VÅR VISION: CHALMERS FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID Visionen genomsyrar all verksamhet inom forskning, utbildning och innovation Målet är att utveckla tekniska lösningar som behövs för att skapa morgondagens samhälle

Läs mer

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014 Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning

Läs mer

Akademins bidrag till industriell omvandling

Akademins bidrag till industriell omvandling Akademins bidrag till industriell omvandling från den svenska paradoxen till akademins många bidrag till olika innovationssystems dynamik Staffan Jacobsson Professor i forsknings- och teknikpolitik Energi

Läs mer

Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och digitalisering

Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och digitalisering Infogad sidfot, datum och sidnummer syns bara i utskrift (infoga genom fliken Infoga -> Sidhuvud/sidfot) Anpassa sidfoten 1. Klicka Sidhuvu Infoga. Industri 4.0 5.0? Strategiska innovationsprogram och

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 SVID, Stiftelsen Svensk Industridesigns, remissyttrande angående Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden Gruv- och mineralforskning och innovation då, nu och i framtiden Margareta Groth VINNOVA Bild 1 Bild 2 Då: Strategiskt gruvforskningsprogram - effekter? FoU med internationell konkurrenskraft Överträffar

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

DIGITALISERING: SPORT + IKT = TILLVÄXT

DIGITALISERING: SPORT + IKT = TILLVÄXT DIGITALISERING: SPORT + IKT = TILLVÄXT Jin Moen Affärs- och innovationsområdeschef Internet of Sports @ Swedish ICT Riksidrottsförbundets Elitidrottskonferens 11 maj 2015, Chalmers Conference Center INTERNET

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Nationella påverkansplattformar för ökat deltagande i Horisont 2020

Nationella påverkansplattformar för ökat deltagande i Horisont 2020 UTLYSNING 1 (13) Datum Diarienummer 2015-04-23 2014-00985 Reviderad Nationella påverkansplattformar för ökat deltagande i Horisont 2020 En utlysning inom programmet för ökad EU-samverkan 2 (13) 1 Finansiärerna

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer

Välkommen till Informationsmöte om Vetenskap med och för samhället, Horisont 2020

Välkommen till Informationsmöte om Vetenskap med och för samhället, Horisont 2020 Välkommen till Informationsmöte om Vetenskap med och för samhället, Horisont 2020 Maria Hagardt, Nationell kontaktperson Twitter: @vinnova.se #VIH2020, #Swafs, #RRI, #H2020 Webb: www.vinnova.se/swafs2016

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

innovationsprogrammen STRATEGISKA INNOVATIONSOMRÅDEN

innovationsprogrammen STRATEGISKA INNOVATIONSOMRÅDEN Översikt av de strategiska innovationsprogrammen Dagens mål Ge er en översikt av vilka strategiska innovationsprogram som nu är beviljade och skapa en tydligare bild av syftet och målet med satsningen

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv Sabine Mayer Hållbara Norrbotten från ambition till förändring! 12 april 2012 EU:s målbild förnybar energi År 2020: 20% andel förnybar

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26 Västsvenskt nätverk för Hållbar Utveckling Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26 För nätverket GAME författad av Jonas Norrman och Rebecca Brembeck INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Future Smart Industry

Future Smart Industry Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N Stiftelsen Blue Institute Örjan Larsson maj 2015 orjan.larsson@blueinst.com

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Resultat från den första Workshopen

Resultat från den första Workshopen Resultat från den första Workshopen Martin Risberg, Swerea Ola Isaksson, GKN Aerospace Sweden Kopplingar till andra agendor och initiativ SIP Lättvikt SIP Produktion 2030 SIP Metalliska material SIP Innovair

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

Mälardalsrådet Göran Andersson

Mälardalsrådet Göran Andersson Mälardalsrådet 16-09-02 Göran Andersson Goran.andersson@vinnova.se Två spår på 12 minuter Effektstudie av VINNVÄXT - Resultat av samverkan Förändrade regioner som stöd till innovativa kommuner 2016-04-18

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS

Läs mer

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Baserad på rapporterna: PiiA Tredje Vågens Automation PiiA LeanAutomation

Läs mer

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer