Tillväxt Malmö - Privat-offentlig samverkan för nya arbetstillfällen och fler personer i arbete

Transkript

1 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (1) Datum Adress Lugna gatan 84 Diarienummer STK Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Tillväxt Malmö - Privat-offentlig samverkan för nya arbetstillfällen och fler personer i arbete STK Näringslivsberedningen behandlade rubricerat ärende vid sitt sammanträde den 19 augusti och beslutade, efter att ha gett stadskontoret i uppdrag att komplettera och redigera redovisat förslag till samarbetsavtal, att föreslå kommunstyrelsen besluta att att att att att godkänna i ärendet redovisat förslag till samarbetsavtal mellan Malmö stad och Stiftelsen Uppstart Malmö, från kommunstyrelsens projekt- och utredningsanslag anslå 834 tkr utgörande Malmö stads finansiering av Tillväxt Malmö under 2014, fortsatt finansiering av Tillväxt Malmö i enlighet med upprättat samarbetsavtal för åren beaktas i budgetberedningen, anslagna medel utbetalas i enlighet med betalningsplan och villkor i övrigt i enlighet med upprättat samarbetsavtal, samt verksamheten årligen skall avrapporteras till kommunstyrelsen. Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh Sekreterare Erika Pettersson

2 Samarbetsavtal Tillväxt Malmö 1. Parter Malmö stad, Malmö och Stiftelsen Uppstart Malmö, org.nr , Rådmansgatan 9, Malmö 2. Bakgrund I november 2011 startade Tillväxt Malmö, som är ett samarbete mellan Uppstart Malmö (projektägare), Malmö Stad och Malmö Högskola. Tillväxt Malmö finansieras i tre år till och med 31 oktober 2014 av Malmö Stad (9 Mkr) och Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (8 Mkr). Tillväxt Malmö är en verksamhet som stödjer företagare som vill expandera sitt företag och anställa fler. Tjänstesektorn i vid mening har prioritet liksom företag som anställer personer från Malmös miljonprogramområden. Med syftet att skapa framgångsrika verksamheter och skapa nya arbetstillfällen erbjuds företagen bl. a. kontaktperson, rådgivning, marknadsföringshjälp, seminarier, nätverk och möjlighet till finansiering. Målet för samarbetet har varit att Tillväxt Malmö under de tre första åren ska ha lett till att investeringar har gjorts i 30 rörelser och att 600 nya arbetstillfällen genererats. Detta mål har i det närmaste uppnåtts under innevarande projekttid. 3. Syfte Behovet av skapa nya arbetstillfällen och behovet av att finna effektiva metoder att hjälpa personer till nytt arbete är fortsatt stort i Malmö stad. Likaså finns ett stort behov av insatser i syfte att minska behovet av att minska utanförskapet bland vissa grupper i Malmö. I utvecklingen av Tillväxt Malmö ska beaktas behovet av samverkan med områdesprogrammen och stadens arbetsmarknadsinsatser för att hela staden ska få tillgång till samlade resurser för rådgivning, mentorskap, nätverk och stöd till nyföretagare och nya arbetstillfällen. 4. Mål Målet är att Tillväxt Malmö ska bidra till att det skapas 600 nya arbetstillfällen under tre års tid. Uppstart Malmö kommer att söka ytterligare driftsstöd, bland annat från kommande utlysning från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Målet är att matcha det ekonomiska stödet från Malmö stad med lika mycket från annat håll. Lyckas Uppstart Malmö med det, så kommer målsättningen avseende nya arbetstillfällen att höjas i motsvarande grad. Ambitionen är att bidra till att det skapas minst nya arbetstillfällen under de tre kommande åren inom ramen för Tillväxt Malmö. 5. Malmö stads roll och ansvar Malmö stad finansierar (tills ytterligare finansiärer beviljar medel) Tillväxt Malmös hela verksamhet. Kommunens ekonomiska bidrag avser att täcka verksamhetens kostnader för bl.a. personal, lokaler, administration och marknadsföring. Malmö stad ska därutöver, genom befintlig personal i stadsområdena och inom stadens arbetsmarknadsinsatser, främja samverkan mellan Tillväxt Malmö, stadsområdena, stadens arbetsmarknadsinsatser och andra relevanta aktörer och brukare. Malmö stad, genom stadskontorets näringslivsavdelning, har uppföljningsansvar samt rapporteringsansvar till kommunstyrelsen.

3 6. Stiftelsens roll och ansvar Stiftelsen är verksamhetsägare och ska i den egenskapen driva verksamheten som en självständig enhet med separat budget. Verksamhetens ekonomi och redovisning ska hanteras av stiftelsen, liksom personalansvar. Stiftelsen ska också ansvara för att organisera den operativa verksamheten, dvs. tillhandahållandet av rådgivning, coachning, mentorskap, affärsutveckling och förmedling av finansiering från bl.a. stiftelsens investerare. Stiftelsen ska samverka med stadsområdenas områdesprogram och stadens arbetsmarknadsinsatser för att hela staden ska få tillgång till samlade resurser för rådgivning, mentorskap, nätverk och stöd till nyföretagare och nya arbetstillfällen. Stiftelsen ska vid bedrivandet av verksamheten i Tillväxt Malmö i erforderlig omfattning samarbeta med Malmö högskola. Malmö högskola ska därvid bidra med företagsidéer. Stiftelsen och Malmö högskola ska träffa separat överenskommelse om detta samarbete. 7. Redovisning och utbetalning till verksamheten Malmö stad ska till Stiftelsen avseende avtalstiden betala totalt 15 miljoner kronor för tre år. Betalningen fördelar sig enligt följande: kr år 2014, kronor år 2015, kronor år 2016, samt kronor Betalning ska ske för år 2014 senast 30 december För åren 2015 och 2016 sker betalning senast sista vardagen i april, augusti och december. För år 2017 sker betalning sista vardagen i april och september. Betalning erläggs mot faktura under adress: Malmö stad, scanningsenheten, XXXXXXXX, Malmö 8. Rapportering Verksamheten ska rapporteras och utvärderas årligen och det ska särskilt framgå hur många arbeten som tillfallit malmöbor. Stiftelsen organiserar och ansvarar för nödvändig rapportering lämnas till näringslivsavdelningen vid Malmö stadskontor. Denna rapportering ska ske halvårsvis med början maj Varje rapport ska innehålla uppgifter om verksamhetens utveckling och resultat i förhållande till uppsatta mål samt den övriga information som näringslivsberedningen vid varje tillfälle kan komma att efterfråga. Malmö stad lägger stor vikt på att verksamheten är jämställd. 9. Avtalets löptid Avtalet löper från den till eller senare datum efter skriftlig överenskommelse mellan parterna. Om den ena parten väsentligt åsidosätter sina skyldigheter enligt det ingångna avtalet och detta skriftligen påpekats av den andra parten och inte åtgärdats inom 30 dagar efter mottagandet av det skriftliga påpekandet har den andra parten rätt at säga upp avtalet med omedelbar verkan. Uppsägning eller andra meddelanden enligt denna punkt ska lämnas genom bud eller rekommenderat brev till följande adresser (eller till den adress som en part med tillämpning av denna punkt meddelat den andra parten): Vid meddelande till stiftelsen Uppstart Malmö: Stiftelsen Uppstart Malmö, Rådmansgatan 9, Malmö.

4 Vid meddelande till Malmö stad: Malmö stad, Stadskontoret, Näringslivsavdelningen, Malmö med kopia till Malmö stad, Stadskontoret, Förvaltningsavdelningen, Malmö. Meddelandet ska anses ha kommit mottagaren tillhanda (a) om avlämnat med bud: vid överlämnandet, och (b) om avsänt med rekommenderat brev: två dagar efter avlämnande för postbefordran. Adressändringar ska meddelas part som föreskrivs i denna bestämmelse. 10. Tvist Om meningsskiljaktigheter skulle uppkomma om tolkningen eller tillämpningen av förevarande avtal och andra avtal som ersätter eller utgör tillämpningar av detta avtal ska sådana meningsskiljaktigheter inte få dras under domstols prövning utan att parterna först på en övergripande nivå fört förhandlingarna om former för att bilägga tvisten. Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna har tagit var sitt. Malmö Malmö stad Stiftelsen Uppstart Malmö Katrin Stjernfeldt Jammeh Ordförande kommunstyrelsen Staffan Andersson VD Stiftelsen Uppstart Malmö

5 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum Handläggare Gunnar Bergström Utredningssekreterare gunnar.bergstrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Tillväxt Malmö - Privat-offentlig samverkan för nya arbetstillfällen och fler personer i arbete STK Sammanfattning Uppstart Malmö har uppvaktat Malmö stad avseende fortsatt samverkan och finansiering av Tillväxt Malmö under ytterligare tre år, 1 november 2014 till och med 31 oktober Stadskontoret förordar att samarbetet fortsätter under denna tid och att ett nytt samarbetsavtal upprättas. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att att att att att godkänna i ärendet redovisat förslag till samarbetsavtal mellan Malmö stad och Stiftelsen Uppstart Malmö, från kommunstyrelsens projekt- och utredningsanslag anslå 834 tkr utgörande Malmö stads finansiering av Tillväxt Malmö under 2014, fortsatt finansiering av Tillväxt Malmö i enlighet med upprättat samarbetsavtal för åren beaktas i budgetberedningen, anslagna medel utbetalas i enlighet med betalningsplan och villkor i övrigt i enlighet med upprättat samarbetsavtal, samt verksamheten årligen skall avrapporteras till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tillväxt Malmö - Delrapport följeforskning Tillväxt Malmö - Privat-offentlig samverkan för nya arbetstillfällen och fler personer i arbete G-Tjänsteskrivelse STK Tillväxt Malmö Förslag till Samarbetsavtal Beslutsplanering Näringslivsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen

6 Ärendet 2 (4) Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 30 november 2011 att uppdra åt stadskontoret att inleda arbetet att etablera en inkubator för nya jobb och innovationer i Malmö. Genom en samverkan mellan staden, Stiftelsen Uppstart Malmö och Malmö Högskola ska inkubatorn ge stöd till nyföretagande och nya jobb i Malmö. Den 29 februari 2012 beslutade kommunstyrelsen att anvisa stadskontoret 3 miljoner kr avseende stadens kostnadsdel för inkubatorn år 2012 samt att anslag för inkubatorverksamheten beaktas i budgetbehandlingen även för år 2013 och Vidare uppdrogs till samverkansparterna att utarbeta ett förslag till samarbetsavtal med villkor i enlighet med kommunstyrelsens godkända ansvar- och kostnadsfördelning och angivna förutsättningar i övrigt. Den 25 juni 2012 beslutade kommunstyrelsen att godkänna upprättat förslag till samarbetsavtal. Samarbetsavtalet har resulterat i det som benämns Tillväxt Malmö, en verksamhet som stödjer företagare som vill expandera sitt företag och anställa fler. Tjänstesektorn i vid mening har prioritet liksom företag som anställer personer från Malmös miljonprogramområden. Med syftet att skapa framgångsrika verksamheter och skapa nya arbetstillfällen erbjuds företagen bl. a. kontakperson, rådgivning, marknadsföringshjälp, seminarier, nätverk och möjlighet till finansiering. Allt för att deras verksamheter ska bli framgångsrika och skapa nya arbetstillfällen Tillväxt Malmö har under tre år fram till november 2014 finansierats av Malmö Stad (9 Mkr) och Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (8 Mkr). Målet för samarbetet har varit att Tillväxt Malmö under de tre första åren ska ha lett till att investeringar har gjorts i 30 rörelser och att 600 nya arbetstillfällen genererats. Detta mål har i det närmaste uppnåtts under innevarande projekttid. Aktuellt Uppstart Malmö har uppvaktat Malmö stad avseende fortsatt samverkan och finansiering av Tillväxt Malmö under ytterligare tre år, 1 november 2014 till och med 31 oktober Med det driftsstöd som diskuterats från Malmö stad (5 Mkr per år i 3 år) bedömer Uppstart Malmö att Tillväxt Malmö kan bidra till att det skapas ytterligare 600 nya arbetstillfällen över tre år. Uppstart Malmö kommer att söka ytterligare driftsstöd, bland annat från kommande utlysning från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Målet är att, precis som under innevarande projektperiod, matcha stödet från Malmö stad med lika mycket från annat håll. Lyckas Uppstart Malmö med det, så kommer målsättningen avseende nya arbetstillfällen att höjas i motsvarande grad. Det övergripande mål blir då är att bidra till att det skapas ytterligare minst nya arbetstillfällen inom ramen för Tillväxt Malmö under de kommande tre åren. Följeforskning Tillväxt Malmö är ett samarbetsprojekt mellan Uppstart Malmö (projektägare), Malmö Stad och Malmö Högskola. En del av Malmö högskolas bidrag till projektet är att följeforska verksamheten. Det föreligger nu en alldeles färsk delrapport från följeforskningen. Det är en delrapport med reflektion kring erfarenheter från projektet samt dess preliminära resultat och är tänkt att fungera som underlag för diskussioner om hur projektet och hur dess resultat kan tas tillvara och föras

7 vidare. Under hösten 2014 kommer en mer utförlig slutrapport att färdigställas. 3 (4) Följeforskningen anger att man på fler sätt kan säga att Tillväxt Malmö har varit ett framgångsrikt projekt. Rapporteringen tyder på att de företag som projektet har avtal med har ökat antalet anställda med 570 personer, vilket är nära projektmålet på 600 jobb. Detta kvantitativa mål har stått i centrum för verksamheten och dess prioriteringar. Av följeforskningens slutsatser kan bland annat nämnas Projektet har visat på en förmåga till utveckling och verksamhetsförändring där man inte låtit sig begränsas av projektplan och projektansökan, utan valt att låta valda delar av projektmålen styra verksamhetens utformning. De investerare som står bakom Uppstart Malmö (Tillväxt Malmös projektägare) är ledande och inflytelserika affärsmän och företagare i Malmöregionen. Att vara med i eller associeras med detta nätverk ger både legitimitet och förhoppningar om nya affärsmöjligheter för såväl partners som avtalsföretag. Affärsutvecklarna som arbetar i projektet upplevs inte bara som kunniga, utan också som personer som på grund av sina personliga erfarenheter inom företagande kan ge ett insiktsfullt stöd. Det finns dock enligt följeforskningen även områden där Tillväxt Malmö verksamhet kan diskuteras ur ett kritiskt perspektiv, bland annat Antalet skapade arbeten i avtalsföretagen ligger nära projektets uttalade mål, men det har gått trögt att teckna nya finansierings och rådgivningsavtal. Dessa är de former som enligt statistiken ger bäst utfall vad gäller nya arbetstillfällen och där den konkreta insatsen från Tillväxt Malmö är störst. Kritiska synpunkter har lyfts mot att könsfördelningen bland investerarna är tämligen obalanserad (en kvinna av sjutton investerare). Detta är dock något som Uppstart Malmö uttryckt att man arbetar för att förändra. Tillväxt Malmö är inte endast till namnet annorlunda än den Inkubator för nya jobb och sociala innovationer som projektansökan indikerade. Vissa av projektmålen har man arbetat mot, medan andra framför allt de som är kopplade till begreppet social innovation har helt fallit bort från projektet. Att stödja samhällsentreprenörer i deras affärsutveckling är någonting kvalitativt annorlunda än att driva en inkubator för sociala innovationer. Följeforskningen rekommenderar inför en fortsättning av Tillväxt Malmö bland annat Att verksamheten har en hög grad av autonomi i relation till kommunal verksamhet (och uppfattas på detta sätt av entreprenörer och investerare) är en nyckelfaktor, och en framtida driftsmodell bör vara strukturerad så att detta är fortsatt möjligt. Det är viktigt att den del av verksamheten som riktar sig till samhällsentreprenörer kan fortsätta, och även utvecklas vidare med erbjudanden som tydligare riktar sig till denna grupp av verksamheter. Samtidigt måste frågan om en inkubator för sociala innovationer upp på bordet igen. Inte minst om man ser till Malmökommissionens slutsatser och pågående forskningsprojekt (som ex CITISPYCE) är det tydligt att det finns både behov och stark potential i Malmö inom detta område. Att Tillväxt Malmö valde att inte genomföra denna del av projektplanen/projektansökan har inte minskat behovet.

8 Stadskontorets överväganden Arbetslösheten i Malmö bedöms under 2014 och 2015 ligga kvar på en hög nivå. Det är därför nödvändigt att sysselsättningen ökar och att fler arbetstillfällen skapas för att få en socialt och ekonomisk hållbar utveckling i Malmö. Även om Tillväxt Malmö inte utvecklats till en inkubator för sociala innovationer så har verksamheten bidragit till att det skapats närmare 600 nya arbetstillfällen över tre år. Detta är en positiv utveckling och en fortsatt satsning på Tillväxt Malmö kan bidra till att det skapas ytterligare minst 600 nya arbetstillfällen under förutsättning av driftsstöd från Malmö stad om 5 Mkr per år i tre år. Ambitionen från Tillväxt Malmö är att försöka få ytterligare finansiering så att verksamheten kan sikta mot nya arbetstillfällen under tre års tid. En kommunal finansiering med 5 Mkr per år ger 200 nya arbetstillfällen per år vilket innebär att kostnaden för ett arbetstillfälle är kr. Det bedöms vara är en tämligen låg kostnad i sammanhanget. 4 (4) Stadskontoret förordar att samarbetet mellan Uppstart Malmö och Malmö stad fortsätter under tre års tid och att ett nytt samarbetsavtal upprättas. I utvecklingen av Tillväxt Malmö ska beaktas förankring i områdesprogrammen och JobbMalmö för att hela staden ska få tillgång till samlade resurser för rådgivning, mentorskap, nätverk och stöd till nyföretagare och nya arbetstillfällen. Stadskontoret svarar för uppföljning av verksamheten genom deltagande i verksamhetens styrgrupp och verksamheten ska redovisas halvårsvis till kommunstyrelsen genom näringslivsberedningen. Förslag till nytt samarbetsavtal har upprättats i samråd med Uppstart Malmö. Finansiering förordas ske från kommunstyrelsens projekt- och utredningsanslag med 834 tkr 2014, 5 Mkr 2015, 5 Mkr 2016 samt tkr Ansvariga Pehr Andersson Näringslivsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

9 Tillväxt Malmö DELRAPPORT FÖLJEFORSKNING Fredrik Björk Urbana Studier Malmö högskola

10 Innehåll Preliminära slutsatser och rekommendationer... 3 Rekommendationer... 5 Rapportens syfte... 7 Material... 7 Lärande utvärdering och följeforskning... 8 Malmö idag framtidstro eller hopplöshet? Projektets bakgrund Uppstart Malmö Investerarna Innovationsforum Tillväxt Malmös tjänster och verksamhet Projektets syfte och mål Projektets mål Projektets utveckling och förändringar Projektets måluppfyllelse jobb Stöd och investeringar Verksamhet Män och kvinnor i projektmålen Innovationssystem och samarbete Analys Tillväxt Malmö som samverkansprojekt Samverkan i styrgruppen Samverkan utifrån arbetsgruppen Aktivt projektägarskap Entreprenörernas behov Nätverk Diskussion Gränsöverskridande samverkan en Malmömodell? Kunskapsluckor Referenser Appendix 1. Centrala begrepp och teman Entreprenörskap Social innovation och samhällsentreprenörskap Projektledning och projektstyrning Styrgrupp och projektägare Samverkan Inkubatorer och acceleratorer Appendix 2. Projektlogik Utmaningar Resurser Aktiviteter Resultat Effekter Analys

11 Preliminära slutsatser och rekommendationer Tillväxt Malmö erbjuder, utan kostnad för företaget, lösningar för företag som vill och kan växa genom att anställa fler. Målgruppen är företag som är i gång men som kan vara i behov av nya nätverk, finansiering och rådgivning i sin tillväxt. (tillvaxtmalmo.se) Projektet, med en budget enligt projektbeslut från Tillväxtverket, på 17 miljoner kronor finansieras av Malmö Stad och Europeiska Regionala Utveckingsfonden (ERUF). På flera sätt kan man säga att Tillväxt Malmö har varit ett framgångsrikt projekt. Rapporteringen tyder på att de företag som projektet har avtal med har ökat antalet anställda med 570 personer (Q1 2014), vilket är nära projektmålet på 600 jobb. Detta kvantitativa mål har stått i centrum för verksamheten och dess prioriteringar Antal nyanställda Antal nyanställda Q1-13 Q2-13 Q3-13 Q4-13 QI - 14 Diagram 1. Ackumulerat antal nyanställda i Tillväxt Malmös avtalsföretag. Samtidigt är den kritiska frågan vilken skillnad Tillväxt Malmö gör hade företagen anställt i alla fall? Det är en mycket komplex fråga och är beroende av många faktorer, inte minst att det finns tre olika avtalsnivåer som sannolikt har olika stor effekt. Det finns också en stor spridning mellan företag som befinner sig i olika utvecklingsfaser och marknadssituationer. Medan en del företag kommenterar att tjänsterna är bra, men inte ser att deras beslut om att nyanställa är direkt kopplade till projektet, menar andra att det varit helt avgörande. Projektet har också arbetat med stöd till samhällsentreprenörer ( företag med inriktning på att skapa sociala värden på ett långsiktigt och affärsmässigt sätt enligt projektets sida på uppstartmalmo.se), framför allt inom affärsutveckling. För dessa verksamheter har man inte haft lika höga krav på att verksamheterna skall ha potential för tillväxt här har det snarare handlat om att de skall ha potential för ekonomiskt uthålliga affärsmodeller. Kompetensen och resurserna för affärsutveckling för samhällsentreprenörer är relativt begränsad annars i Malmöregionen, med endast ett fåtal verksamma aktörer. Här har Tillväxt Malmö spelat en viktig roll. 3

12 Slutsatser: Projektet har visat på en förmåga till utveckling och verksamhetsförändring där man inte låtit sig begränsas av projektplan och projektansökan, utan valt att, med styrgruppens och projektets centrala samverkanspartners som stöd, låta valda delar av projektmålen styra verksamhetens utformning. Uppstart Malmö har utövat ett aktivt projektägarskap. En gemensam målbild och projektlogik bland projektägare, projektgrupp och styrgrupp har bidrag till att stärka projektet. Samverkan har i projektet varit ett begrepp som har fått skilda innebörder i olika situationer. o Samverkan med det som man beskriver som partners (företag med vilka man har kontrakt om att bidra med bland annat pro bono- insatser) ger intryck av att vara välfungerande och beskrivs som ömsesidigt. o Även relationen med avtalsföretagen beskrivs i flera sammanhang (och såväl av representanter för Tillväxt Malmö som av avtalsföretagen) som just ett samarbete. o I någon utsträckning har också samverkan (eller i vart fall någon typ av koordination) funnits med andra företagsstödjande strukturer och företagsnätverk. o Vad gäller de formella samarbetspartnerna, Malmö Stad och Malmö högskola, har det funnits ett mått av samverkan även om det inte, av olika skäl, alls blev på det sätt som formulerades i projektplanen. De investerare som står bakom Uppstart Malmö (Tillväxt Malmös projektägare) är ledande och inflytelserika affärsmän och företagare i Malmöregionen. Att vara med i eller associeras med detta nätverk ger både legitimitet och förhoppningar om nya affärsmöjligheter för såväl partners som avtalsföretag. De tjänster som Tillväxt Malmö erbjuder upplevs som väl anpassade till behoven av avtalsföretagen. Från projektgruppens sida menar man att detta beror på att utgångspunkten i deras verksamhet hela tiden är företagens behov. Affärsutvecklarna som arbetar i projektet upplevs inte bara som kunniga, utan också som personer som på grund av sina personliga erfarenheter inom företagande kan ge ett insiktsfullt stöd. Kontakten mellan entreprenörerna och affärsutvecklarna har utvecklats till en relation som man uttrycker präglas av tillit och ömsesidighet. Den kompetens som investerarna bidrar med poängteras särskilt och beskrivs som viktigare än finansieringen i sig. Det finns dock även områden där Tillväxt Malmö verksamhet kan diskuteras ur ett kritiskt perspektiv: Även om man från stiftelsen Uppstart Malmö tydligt uttryckt att man vill vara öppen, och gärna utökar gruppen investerare (vilket man också gjort i någon mån), finns det kritiska röster som uppfattar detta som en sluten krets. Antalet skapade arbeten i avtalsföretagen ligger nära projektets uttalade mål, men det har gått trögt att teckna nya finansierings- och rådgivningsavtal. Dessa är de former som enligt statistiken ger bäst utfall vad gäller nya arbetstillfällen och där den konkreta insatsen från Tillväxt Malmö är störst. 4

13 Kritiska synpunkter har också lyfts mot att könsfördelningen bland investerarna är tämligen obalanserad (en kvinna av sjutton investerare). Detta är dock något som Uppstart Malmö uttryckt att man arbetar för att förändra. Projektet har avvikit en hel del från projektplanen från maj En del av förändringarna skedde under en relativt kort period och det hade varit ett ganska litet arbete att justera projektplanen så att den bättre avspeglat projektets aktiviteter och avgränsningar. Varför så inte skett är oklart. Tillväxt Malmö är inte endast till namnet annorlunda än den Inkubator för nya jobb och sociala innovationer som projektansökan indikerade. Vissa av projektmålen har man arbetat mot, medan andra framför allt de som är kopplade till begreppet social innovation har helt fallit bort från projektet. Att stödja samhällsentreprenörer i deras affärsutveckling är någonting kvalitativt annorlunda än att driva en inkubator för sociala innovationer. Rekommendationer Det är viktigt att verksamheten har möjlighet att expandera och sluta fler avtal. Rådgivnings- och finansieringsavtal har under projektets gång gett störst utbyte, men kräver också mer arbetsinsats än nätverksavtal. Här krävs en fördjupad analys för att göra rätt prioritering. Det är också viktigt att verksamheten generellt håller en hög grad av transparans eftersom det handlar om att förmedlar privata investeringar med hjälp av offentliga medel. Investeringarna ligger visserligen utanför projektet som sådant, men är en central del av projektets logik. Även om dessa på grund av affärshemligheter inte kan vara öppna för allmän insyn, är det viktigt att det finns oberoende aktörer såsom följeforskare eller utvärderare som kan beredas någon form av insyn. Att verksamheten har en hög grad av autonomi i relation till kommunal verksamhet (och uppfattas på detta sätt av entreprenörer och investerare) är en nyckelfaktor, och en framtida driftsmodell bör vara strukturerad så att detta är fortsatt möjligt. Samverkan med Malmö Stad och Malmö högskola har på olika sätt beskrivits som väsentlig för projektet, men inte utvecklats på det sätt som planerats, framför allt då projektet fått annan inriktning än vad som formulerades från början. Om verksamhetens skall ges möjlighet att fortsätta är det rimligt att man analyserar hur samverkan med dessa aktörer skulle kunna se ut kopplat till den verksamhetsmodell som utvecklats. Samverkan och koordinering med andra aktörer och stödfunktioner kring såväl kommersiellt företagande som samhällsentreprenörskap måste vara utvecklad. På regional nivå finns koordinerande initiativ inom det traditionella innovationssystemet, det finns dock ett behov av motsvarande inom den del av innovationssystemet eller stödfunktionerna som är riktade mot samhällsentreprenörskap. Det är viktigt att den del av verksamheten som riktar sig till samhällsentreprenörer kan fortsätta, och även utvecklas vidare med erbjudanden som tydligare riktar sig till denna grupp av verksamheter. 5

14 Samtidigt måste frågan om en inkubator för sociala innovationer upp på bordet igen. Inte minst om man ser till Malmökommissionens slutsatser och pågående forskningsprojekt (som ex CITISPYCE) är det tydligt att det finns både behov och stark potential i Malmö inom detta område. Att Tillväxt Malmö valde att inte genomföra denna del av projektplanen/projektansökan har inte minskat behovet. Eftersom projekttiden har varit relativt kort, och ett initiativ av denna typ som i så hög utsträckning bygger på tillit kräver en lång inkörnings- och utvecklingsperiod, kommer även de resultat som redovisas i slutrapporten att som bäst kunna beskrivas som antydningar. Det betyder att det finns anledning att skapa förutsättningar för att följeforskningen av verksamheten kan fortsätta om verksamheten drivs vidare. 6

15 Rapportens syfte Tillväxt Malmö drivs med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) inom åtgärden lokala områdesinsatser. Projektägare är stiftelsen Uppstart Malmö. Projektet har, enligt projektbeslutet från Tillväxtverket, en budget på 17 miljoner kronor, varav 9 miljoner kommer från Malmö Stad och resterande 8 miljoner från ERUF. Projekttiden sträcker sig från november 2011 till slutet av oktober 2014, och närmar sig alltså nu sitt slut. Denna rapport är en delrapport med reflektion kring erfarenheter från projektet samt dess preliminära resultat och är tänkt att fungera som underlag för diskussioner om hur projektet och dess resultat kan tas tillvara och föras vidare. Under projektets slutfas kommer en mer utförlig slutrapport att färdigställas. 1 Förutom Fredrik Björk har Jens Sjölander och Josefin Aggestam på olika sätt varit delaktiga i framtagandet av denna rapport. I uppdraget för utvärderingen har tre teman identifierats som särskilt betydelsefulla för projektets utveckling, och har därför legat till grund för utvärderingens inriktning: Samverkan: Hur ser olika aktörer på projektet och dess verksamhet finns det olika bilder av prioriteringar och målsättningar? Hur fungerar samverkan? Styrning och aktivt ägarskap: Hur fungerar styrningen av projektet, finns ett aktivt ägarskap? Hur arbetar projektledning och styrgrupp för att göra projektets resultat långsiktiga? Entreprenörernas behov och perspektiv: Vilka behov har entreprenörerna och hur upplever de projektet? Utvärderingen tar sin utgångspunkt i projektets förändringsteori. Lite förenklat kan man säga att begreppet syftar på hur den logiska kedja ser ut som kopplar projektets identifierade syften och mål till aktiviteter och metoder, och att försöka förstå de (ofta komplexa) mekanismer som leder till de effekter som kan observeras. Förändringsteori kan användas såväl vid planering, ledning som utvärdering av projekt. En viktig del i förändringsteorins genomslag har varit att flytta fokus från vad man gör i projektet till projektets effekter. Samtidigt är det viktigt att påpeka att förändringsteori är ett begrepp som kan förstås och tillämpas på väldigt olika sätt. I detta projekt fungerar det främst som en generell ansats för att identifiera och förstå nyckelfaktorer i projektet. Ett dilemma är också att utvärderingen genomförs under projektets gång, vilket gör att de långsiktiga effekterna ligger utanför undersökningens horisont. Material Det material som ligger till grund för denna rapport har samlats in kontinuerligt under projektets verksamhet. Det inkluderar: Dokumentation från styrgruppsmöten Dokumentation från projektets verksamhet Observationer vid aktiviteter 1 Preliminärt planerad till 31 oktober

16 Intervjuer med projektets personal, samarbetspartners av olika slag, andra intressenter, investerare och entreprenörer Enkäter, riktade till entreprenörer Datainsamlingen är dock inte fullt ut genomförd ännu, eftersom projektet fortfarande pågår. Den beräknas vara helt avslutad i slutet av augusti Lärande utvärdering och följeforskning Det uppges ofta att utvärderingar blir allt vanligare. Detta påstående kan dock vara svårt att belägga då det saknas en fullständig överblick över området. En annan faktor som gör att det kan vara svårt att få en överblick är att det finns ett flertal förslag på vad som kan sägas utgöra utvärdering. I vardagligt tal kan utvärdering ofta betyda en form av enklare reflektion. I akademiska sammanhang däremot beskrivs generellt utvärderingar som en aktivitet där en verksamhet, vanligen ett projekt, analyseras och värderas kritiskt. Inhämtningen av data skall också ske under noggranna och systematiska former (Vedung 2011). Det är vanligt att man i utvärderingen tar fram rekommendationer grundade på utvärderingens resultat. Det är viktigt att skilja på uppföljning och utvärdering. Uppföljning är den fortlöpande insamling av olika data, ofta kvantitativa, som alltid görs i projekt för att få överblick över hur olika insatsers genomförande. Det kan exempelvis handla om antalet deltagare på olika seminarier, antalet genomförda aktiviteter eller hur nöjda de som varit med på en aktivitet är. Medan uppföljningen syftar till att beskriva vad som händer, syftar utvärderingen till att förklara. Utvärdering innebär därför att det insamlade materialet relateras till värdekriterier och sätts i ett sammanhang där man kan skapa en bild av sambandet mellan orsak och verkan. Utvärderingen blir därigenom ett komplement till den egna, internt organiserade datainsamlingen. På senare år har begreppen lärande utvärdering och följeforskning fått allt större betydelse. På flera sätt finns det tydliga paralleller mellan formativa ansatser såsom processutvärdering och lärande utvärdering/följeforskning. Ett viktigt motiv till att tala om lärande utvärdering har varit att utvärderingar ofta beskrivs som frikopplade från projektens verklighet och därför inte fått någon betydelse. Ett annat argument, i detta fall från ESF, handlar om ett styrningsperspektiv: Strukturfonderna kan liknas vid ett slags riskkapital. Stora belopp satsas av skattebetalarnas pengar på projekt man inte i förväg kan veta om de ger de resultat de säger sig vilja eller kunna uppnå [ ] Utvärdering för lärande är därför det grundläggande fundamentet för att strukturfonderna ska ge ett beständigt bidrag till den regionala tillväxten och sysselsättningsskapandet. Lärandet i sig är inget mål, utan ett medel för att kunna nå de övergripande målen som strukturfonderna ska nå. (Brulin et al 2010) Förutom att bidra till tillväxt och sysselsättning finns det enligt min mening även andra viktiga syften med utvärderingar. Inte minst gäller detta möjligheten till medborgarinsyn. Projekt är tillfälliga organisationer, som i större eller mindre grad verkar utanför befintliga strukturer. Detta innebär att möjligheten till medborgarinsyn är begränsad, men kan möjliggöras genom utvärderingar. Därför är det centralt att 8

17 utvärderingar inte endast orienteras mot att stärka och utveckla projekt och projektägare, utan också bidrar med ett kritiskt granskande perspektiv. Lärande utvärdering genom följeforskning innebär att man följer projektet med en lärande och kunskapsutvecklande ansats, vilket innebär att utvärderaren, från start till slut, följer projektet och kontinuerligt återkopplar och tillsammans med projektgruppen resonerar kring utvärderingsresultaten. Tanken är att en lärande utvärderare skall bidra med vad Göran Brulin och Lennart Svensson (2009) kallar för de tre P na : Projektlogik vilket innebär att hjälpa projektorganisationen att tydliggöra projektets bakomliggande logik; m.a.o., hur projektet är tänkt att fungera Processtöd vilket innebär att vara ett kritiskt bollplank genom kontinuerlig återkoppling och feedback på projektets insatser Public debate och lärande vilket innebär att utvärderaren bistår med kunskap och forskning utifrån ett samhällsperspektiv, men också skapar förutsättningar så att projektets erfarenheter kan generaliseras och bidra till samhällsdebatten. Detta arbetssätt förutsätter en nära relation och en löpande dialog mellan projektets huvudsakliga aktörer och utvärderaren. Utvärderarnas roll är främst att skapa möjligheter till lärande och reflektion kring resultaten för att på bästa sätt bidra till utveckling i enlighet till projektets målsättningar. Idén bakom upplägget är också att det ska finnas möjlighet till stor flexibilitet i uppläggningen, och kontinuerlig anpassning av utvärderingsarbetet i relation till de frågeställningar, utmaningar och problem som projektet står inför vid varje tidpunkt. Detta innebär också att det är en poäng att inte i förväg detaljstyra utvärderingsarbetet utan att kontinuerligt, och i dialog, reflektera kring perspektiv och metoder. 9

18 Malmö idag framtidstro eller hopplöshet? I en annons i Sydsvenskan för en politisk after work inför höstens val, med rubriken Hur skall Malmös klyftor minska? skriver man: Berättelsen om den uträknade industristaden som reste sig har hamrats in. Men manga har aldrig fått del av de nya möjligheterna I den unga, mångkulturella kunskapsstaden. Var fjärde elev på Sofielundsskolan går ut nian utan gymnasiebehörighet. Av de vuxna i Herrgården har bara en av fem arbete. Det finns en svart, parallel ekonomi med otrygga jobb. Muslimer med slöja och judar med kippa blir trakasserade. Det är tydligt att Malmö av idag kan beskrivas på många sätt. Å ena sidan visar statistik från OECD att Malmö är världens tredje mest innovativa stad, baserat på antalet registrerade patent, 2 och å andra sidan beskrivs staden också i termer av segregation. 3 I inledningen till Malmökommissionens slutrapport skriver man: Den handlar om de ojämlikheter i hälsa som varit kända sedan flera decennier men som inte minskat. Medellivslängden skiljer flera år mellan Malmös olika delar och mellan socialt olika grupper, till exempel mellan de med kort utbildning jämfört med de med lång. Arbetslösheten i Malmö är hög, bland de högre i landet. Den öppna arbetslösheten uppgår till mer än personer, nära 15 procent av arbetskraften, jämfört med genomsnittet i Sverige på 8 procent. Klyftan gentemot övriga Sverige har också ökat under de senaste åren. Till detta finns många förklaringar. Men det är också tämligen tydligt att den höga arbetslösheten påverkar både skattekraft och inte minst personliga inkomster. Exempelvis erhåller nära hushåll i Malmö ekonomiskt bistånd, och tendensen är ökande. 4 En inte helt ovanlig tanke är att arbete kan vara nyckeln att förändra situationen för den enskilde, och att en ökning av sysselsättningen generellt i Malmö skulle kunna bidra till att minska segregationen. Det är den problemanalys och lösning som står i centrum för stiftelsen Uppstart Malmö och som tagit konkret form genom projektet Tillväxt Malmö. Snarare än att vara ett arbetsmarknadsprojekt, handlar Tillväxt Malmö om näringslivsutveckling. Här finns en grundtanke om att man genom att utveckla och stärka företagares entreprenöriella förmåga och bidra med riskvilligt och engagerat kapital kan bidra till att fler människor kommer i arbete. 2 Dock är det så att denna uträkning är baserad på ett stor-malmö som också inkluderar Lund, och det är tveklöst så att det är några patentintensiva företag där som står för lejonparten av patenten. 3 Se exempelvis Mikael Stigendal (2011) Malmö - De två kunskapsstäderna. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö ( 4 Månadsstatistik från Stadskontoret, april (Tillgängligt från 10

19 Projektets bakgrund Projektforskaren Mats Engwall skrev för drygt tio år sedan en artikel med titeln No project is an island. Med detta syftade han på att det är viktigt att den organisatoriska miljön och det sammanhang som projekten genomförs inom inte bortses från när projekt beskrivs och studeras. Det handlar också om att projekt alltid har en förhistoria som är relevant att förstå. Projekt riskerar annars att beskrivas som isolerade öar utan koppling till den historia och det sammanhang som omgivande organisation utgör (se exempelvis Engwall 2003; Sahlin- Andersson 1996; Lundahl & Öqvist 2002). För Tillväxt Malmös del finns det flera olika delar av sammanhang och förhistoria som förtjänar att lyftas fram för att projektet bättre kan förstås. I detta sammanhang har dock två valts ut: Uppstart Malmö (projektägaren) samt de processer som kopplar till utveckling av om Innovationsforum (vilken Tillväxtverkets beslut om stöd till projektet hänvisar till: Projektet utgör en förstärkning till förstudien Innovationsforum och ingår i Malmö Stads satsning på entreprenörskap och innovationer hos nya grupper.) Uppstart Malmö På Tillväxtverkets hemsida beskrivs bakgrunden till Uppstart Malmö på följande sätt: Till följd av skjutningarna i Malmö under 2009 och 2010 kände entreprenören Dan Olofsson och den tidigare riksdagsledamoten Luciano Astudillo, att något måste förändras. Det fanns en bild och en reell verklighet i Malmö som behövde förändras blev Dan Olofsson uppvaktad av Percy Barnevik för engagemang i stiftelsen Hand in Hand som arbetar med att bekämpa fattigdom genom jobb- och inkomstskapande insatser. Dan och jag snackade mycket då och denna konversation var fröet till vad som senare skulle bli Uppstart Malmö, berättar Luciano Astudillo. Dan drog ihop sina vänner och alla som ville stödja bolag som kan skapa sysselsättning. Redan i februari 2011 skapades stiftelsen. ( Stiftelsen Uppstart Malmö skapades med visionen att skapa fler jobb och hjälpa mindre företag att komma igång eller växa, i ett Malmö som beskrivs som en stad med stort utanförskap och segregation på stiftelsens hemsida. Tanken är att starka lokala entreprenörer skall bidra med såväl kunskap som kapital. I en debattartikel i Sydsvenskan i samband med att stiftelsen startade, skrev grundarna Dan Olofsson och Luciano Astudillo att: Malmö är en stad med självförtroende, en stad som växer och andas framtidstro och möjligheter. Samtidigt, vid sidan av allt det positiva, är Malmö en mycket segregerad stad, med hög arbetslöshet, där många barn växer upp i fattigdom Kommunen kan inte och skall inte ta hela ansvaret för att göra en bra stad ännu bättre. Det är något vi som bor i Malmö måste göra tillsammans. Därför har ett antal av Malmös entreprenörer och företagare gått ihop kring satsningen Uppstart Malmö som kommer att drivas av entreprenörer för entreprenörer Vi är också övertygade om att många goda affärsidéer aldrig blir av på grund av bristande nätverk och resurser. Med vårt initiativ vill vi bidra till att överbrygga några av dessa hinder Uppstart Malmö är ett öppet initiativ och 11

20 välkomnar fler företagare som vill investera, fler rådgivare som kan följa en entreprenör på resan och fler partners som med sin kompetens kan ge ett bidrag. Uppstart Malmö drivs som en stiftelse utan eget vinstintresse. Uppstart Malmö menar att verksamheten inte bara [är] till glädje för företagen och för de som får jobb. Det blir också en insats som gynnar Malmö i ett större perspektiv. Förutom Tillväxt Malmö, ingår även Uppsök Malmö hjälper företag som söker arbetskraft att hitta rätt personal bland människor som idag står utanför arbetsmarknaden och Etablering Malmö lotsprogram som erbjuder behovsanpassat stöd och hjälp vid etablering av nyanlända i Uppstart Malmös verksamheter. Investerarna En nyckelaspekt av projektet är investerarna trots att de formellt sett ligger utanför projektet. När Tillväxt Malmö förmedlat kontakten mellan entreprenör och investerare, slutar dock projektets ansvar för själva investeringen (rådgivningen fortsätter dock). Ett femtontal investerare är kopplade till Uppstart Malmö, vilka har åtagit sig att gå in med totalt 30 miljoner kronor i lokala företag. Uppstart Malmös investerare är samtliga väletablerade och välmeriterade företagsledare verksamma i Malmöregionen. Investerarna kan var för sig eller i grupper gå in med olika former av finansiering eller delägarskap för att hjälpa ditt företag att växa. Engagemanget bygger alltid på en affärsmässighet där båda parter kan se långsiktiga förtjänstmöjligheter. ( investerare- 2/) Åtagandet är informellt, det finns inga skrivna avtal eller liknande. Vad som motiverat investerarna att engagera sig i Uppstart Malmö kan ha olika förklaringar, men ett engagemang för Malmö och en vilja att bidra för att göra skillnad uttrycks: Malmös största utmaning är segregation. Vi lever i två olika samhällen vi som bor på väster eller i Limhamn och de som bor på Rosengård eller på andra områden. Möjligtvis träffas man nere på Ribban på söndagarna och går förbi varandra men det har blivit en betydligt större segregation än när jag var ung, upplever jag. Det är naturligtvis så att de som får jobb lär sig svenska och kommer att bli en del av samhället. De som är välbärgade eller har sitt torra, de gömmer sig så mycket som de kan och tar inte riktigt initiativ. Jag brinner för andra värden än vad jag gjorde förr i tiden. Nu ser jag mer samhället i stort och vilken påverkan vi alla kan ha, och att man kanske har en uppgift här i livet. Det låter kanske ambitiöst, men så är det faktiskt. Det är ju en brokig samling, där vissa har mer tid och vissa har ingen tid alls. Vi är i olika skeden av livet och vi kanske brinner olika mycket, men [ ] jag tror att det finns ett genuint intresse av att vilja göra någonting. (Intervju med investerare A) Även det faktum att gruppen av investerare inkluderade några av regionens mer kända näringslivsprofiler kan vara av betydelse: Om man skall vara ärlig och det skall man väl i sådana här sammanhang så visst fanns det ett intresse från mig att kunna få en viss kontakt med de övriga investerarna. Även om jag inte vill ligga och glänsa runt dem, så kan jag dels lära mig utav dem och dels så kan jag 12

21 vara med på vad som händer runt omkring i Malmö. (Intervju med investerare A) Tanken med investeringarna är att de skall vara långsiktiga och affärsmässiga, men att fokus ligger på företag som kan växa genom att anställa fler, snarare än att bara växa i ekonomiska termer: De företag vi investerar i är fokuserade på tillväxt genom viljan att anställa mer folk. I tjänstesektorn mycket, kan man väl säga. Det handlar mycket om magkänsla. Speciellt när det är mindre bolag så är det jättesvårt att kunna göra ekonomiska kalkyler. Då går jag på magkänslan, känslan för entreprenören så att säga. Men vad är magkänsla, det kan man ju fråga sig. Det är lite grann av den erfarenheten man har skapat. Jag vill ju inte förlora pengar [ ] men jag har ju inget krav på att de ska tjäna pengar åt mig. För jag vet innerst inne att de här bolagen kommer behöva alla de här pengarna de närmsta fem till tio åren och kanske får jag tillskjuta ännu mer pengar för att de skall kunna göra ytterligare tillväxt. Det har ju aldrig varit aktuellt med någon utdelning. (Investerare A) Innovationsforum Förra veckan beslutade KS att inrätta en jobbinkubator för entreprenörer med inriktning mot sociala innovationer. Inkubatorn ska fungera som mötesplats, verkstad och utvecklingspunkt för entreprenörer som både vill bygga upp egen försörjning och etablera företag som inriktar sig på samhälleliga, sociala, hälsorelaterade och miljömässiga utmaningar. ( - politik/sa- arbetar- vi- med.../omradesprogram/nyheter/nyheter- omradesprogram/ Malmo- stad- inrattar- ny- jobbinkubator.html) Så såg sidan ut som lades upp på Malmö Stads hemsida. Pehr Andersson och Jan Haak uttalde sig här om Malmö Stads ambitioner, och Luciano Astudillo för Uppstart Malmös räkning. Här beskriver man också kopplingen mellan satsningen på inkubatorn och områdesprgrammen: Inkubatorn för sociala innovationer är en angelägenhet för hela staden och kommer i det perspektivet att ha en naturlig koppling till arbetet inom Områdesprogrammen för ett socialt hållbart Malmö. Genom inkubatorn och dess nätverk i de olika områdena finns möjligheter att fånga upp och stödja företagsidéer och enskilda initiativ i Herrgården, Lindängen, Holma- Kroksbäck och Seved. Beslutet om att ge medel till en inkubator för sociala innovationer kan kopplas till en relativt lång process. Stadskontoret gav i slutet av 2010 centrumbildningen MEDEA vid Malmö högskola i uppdrag att under våren 2011 arrangera en serie workshops i syfte att diskutera och gestalta förutsättningarna för enframtida inkubator för social innovation, vilket man gjorde tillsamans med ett 40- tal aktörer från privat, offentlig och tredje sektor. Vad skulle ske i en sådan inkubator? Ett av de två teman 5 som identifierades var 5 Det andra temat utgick från Folkrörelse 2.0 och fokuserade tydligare på ideella organisationer och aktiva samhällsmedborgare. 13

22 En frizon, en plats där man kan experimentera, utveckla och testa idéer. I frizonen kan medborgare, entreprenörer och tjänstemän gå in och ta en annan roll än den man brukar ha. Där är det även tillåtet att utmana och tänja på gränserna för ekonomiska eller juridiska ramar (framgångsrik social innovation innebär ofta en utmaning eller förändring av existerande strukturer och system). Frizonen skulle även kunna vara en plats där man kan skapa en gemensam förståelsehorizont, ett gemensamt språk, genom ömsesidigt lärande mellan tjänstemän från olika förvaltningar, aktörer från idéburen sektor, näringsliv och högskola. (Ehn et al 2011) Begreppet förinkubatorer, som kommer in i först ansökan om Jobbinkubatorn och framöver i Tillväxt Malmös projektplan, dyker från början upp just i rapporten Inkubatorn finns därute. Där beskrivs behovet av förinkubatorer på följande sätt: Det finns alltså behov av en förinkubator som kan fånga upp alla slags idéer från olika aktörer och utveckla eller slussa dem vidare. Några initiativ passar bäst att utvecklas till företag och är därmed lämpliga att gå vidare till en mer traditionell inkubator inriktad på företag medan andra ska utvecklas till föreningar eller nya sätt att arbeta för tjänstemän inom kommunen och behöver därmed en annan typ av stöd. (Ehn et al 2011) I samband med att workshopserien på MEDEA avslutades, inleddes ett kommunalt projekt, Innovationsforum, som hade till syfte att ta fram ett koncept till fungerande Innovationsforum; ett forum där olika kompetenser kan samlas för att från många utgångspunkter tackla sociala utmaningar. Projektet pågick Sociala innovationer bildar det begreppsmässiga ramverket, och områdesprogrammen den mer geografiska avgränsningen i projektets slutrapport. Till stor del handlade projektet om att bygga på workshop- serien på Medea och rapporten Inkubatorn finns därute för att bygga ett konkret underlag till fortsatta arbete. Exakt hur workshop serien på MEDEA, projektet Innovationsforum, Uppstart Malmö och det som sedermera blev till projektet Tillväxt Malmö hänger ihop är tämligen oklart. Helt klart, däremot, är att många av begreppen och skrivningarna kopplade till en inkubator för sociala innovationer i såväl projektansökan som projektplan för Tillväxt Malmö, tycks ha sitt ursprung i workshop serien på MEDEA och projektet Innovationsforum, det uttrycks även explicit i projektbeslutet från Tillväxtverket. Dock kom i stort sett allt som hade någon form av koppling till denna process att försvinna från projektet när det väl gick in i genomförandefasen, inte heller tycks några av de personer som var aktiva i projektet Innovationsforum ha involverats i processen när Tillväxt Malmö drog igång. 14