20 14 Kreativiteten är Sveriges styrka årsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "20 14 Kreativiteten är Sveriges styrka årsberättelse"

Transkript

1 20 14 årsberättelse

2 Vd-0rd ekonomisk analys arbetsrätt arbetsmiljö industriell utveckling affärsjuridik regional medlemsservice teknikföretagens branschgrupper Ny regering men samma utmaningar 2 Krig och prisfall under dramatiskt år 4 Ett år utan nära förestående riksavtalsförhandlingar 8 Ökad användning av sanktionsavgift i ny arbetsmiljölagstiftning 12 Industri, innovation och välstånd 16 Nya viktiga avtalsprojekt inom Orgalime 22 Nära kontakt i regional service 24 TEBAB växer och knyter ihop banden 26 Fakta om Teknikföretagen 28 Förtroendevalda 29 Förvaltningsberättelse 30 Årsredovisning 31 Revisionsberättelse 48 Foto: Eva Lindblad

3 Teknikföretagen är en av Sveriges största arbetsgivarorganisationer med medlemsföretag vilka står för en tredjedel av Sveriges export. Bland våra medlemmar finns globala företag som Ericsson, Scania, ÅF, ABB och Volvo men de allra flesta är betydligt mindre. Gemensamt är att de utvecklar varor och tjänster i världsklass och att nästan all försäljning sker i global konkurrens. Vårt uppdrag är att ge medlemsföretagen bästa möjliga konkurrensförutsättningar.

4 2014 kom att kallas supervalår med såväl valet till Europaparla men tet i maj som det svenska valet i september. Från ett svenskt perspektiv medförde detta påtagliga förändringar. I EU-valet gick både Sverige demokraterna och Miljöpartiet starkt framåt och Feministiskt Initiativ kom in på den politiska banan. Det svenska valet ledde som bekant till regerings skifte där Socialdemokraterna och Miljöpartiet regerar med stöd av Vänsterpartiet. Det osäkra parlamentariska läget resulterade dock i att regeringen och allianspartierna ingick den så kallade decemberöverenskommelsen för att undvika extra val och skapa förutsättningar för regeringens fortsatta arbete. vd-ord För Teknikföretagen innebär de nya politiska förhållandena i sak inte några förändringar. Våra mål och arbetsmetoder är desamma även om vi förstås kommer att få stifta nya bekantskaper. Det är inte bara i regeringskansliet som det skett förändringar utan även i riksdagen efter som nästan 30 procent av ledamöterna är nya. Den internationella konjunkturen fortsatte att vara svag under Obalanser i stora länders ekonomi inte minst i Europa en sjunkande tillväxttakt i Kina och övriga Asien och politisk oro med allvarliga terrordåd och flera väpnade konflikter, har alla bidragit till svag efterfrågan. Vilket förstås är särskilt känsligt för ett så expor t - beroende land som Sverige med liten hemmamarknad. Prognoserna inför 2015 har inte förbättrats i någon större utsträckning, varför det inte syns någon reell uppgång i investeringar och produktion. Likväl har många teknikföretag visat fortsatt goda resultat men det har företrädes vis berott på företagens verksamhet i andra länder och på genomförda besparingsåtgärder härhemma. En ljuspunkt är dock uppgången i USA och den satsning man där gör för att förbättra förutsättningarna för industrin. En viktig möjlighet i det sammanhanget är de frihandelsförhandlingar TTIP som förs mellan EU och USA. Vi har tillsammans med fack och arbetsgivare inom industrin enats om ett gemensamt uttalande till stöd för dessa förhandlingar. Handel på en öppen världsmarknad är avgörande för tilltro, tillväxt, social stabilitet och utveckling av demokrati och mänskliga rättigheter. Det är med sådana omvärldsförutsättningar som vi går in i den avtalsrörelse som ska leda

5 Ny regering men samma utmaningar fram till nya avtal i mars En förhandlingsomgång som kan komma att bli besvärlig även om arbetsgivarorga nisa tionerna inom industrin och inom Svenskt Näringsliv är mer samspelta än på länge. Men många grupper på arbetsmarknaden kräver extra lönesatsningar utöver industrinormen samtidigt som trovärdig heten för att Riksbanken ska hålla det fastlagda inflationsmålet är alltmer ifråga satt efter en lång period av låg inflation och varierande växelkurs för den svenska kronan. Om exportindustrin belastas med höga kostnadsökningar minskar den interna tionella konkurrenskraften och det i sin tur minskar utrymmet för Sveriges väl färdsutveckling. Vid sidan av att noga följa den ekonomiska utvecklingen och förbereda oss för avtalsförhandlingarna har vi fortsatt att bredda och fördjupa vårt påverkansarbete med branschfrågorna. Under 2014 har vi, tillsammans med referensgrupper inom en mängd områden, arbetat fram ett förslag till en industristrategi för Sverige Industri, innovation och välstånd. Den ligger till grund såväl för vårt uppdaterade näringspolitiska program som för vårt påverkansarbete i olika delfrågor. Stora delar av strategin har sin grund i de industrisamtal som vi inom ramen för samarbetet inom Industrirådet förde med Alliansregeringen under 2013 och Industrisamtal som vi räknar med kommer att fortsätta även under kommande år. I Sverige har den politiska debatten svängt från att länge nästan uteslutande ha handlat om arbetslösheten och då främst hur den drabbat unga och utrikes födda, till att fokusera på invandring, flyktingmottagande och integration. Självklart finns det brister och utmaningar i det sätt som Sverige hanterar immigrationen på, men i debattens kölvatten förekommer en hel del oförblommerad främlingsfient lighet, ibland till och med uttalanden som för tankarna till rasism. För Teknikföre tagen är detta helt oacceptabelt. Vi står upp för ett fritt och humanistiskt samhälle, för människors rätt att få röra sig över gränser, att få pröva sina möjlig heter och där alla har samma värde oavsett bakgrund. Detta är själva förutsättningen för marknads eko nomin som är plattformen för våra medlemsföretag. Därför har vi fortsatt att engagera oss i hur fler ska kunna komma in på arbetsmarknaden. Det gäller såväl för redan boende i Sverige som för dem som söker sig till vårt land. Vi har bland annat pekat på hur höga ingångslöner och höga trösklar till arbetsmarknaden negativt påverkar möjligheterna för att kunna få ett första jobb. Att diskutera hur delar av arbetsrätten och framför allt lagen om anställningsskydd försvårar detta viktiga mål, är och kommer att vara en långsiktigt viktig fråga för Teknikföretagen. Det handlar både om att kunna få tillgång till kompetenta och engagerade medarbetare i företagen och samtidigt motverka segregation och utanförskap i samhället. Svensk arbetsmarknad behöver ett regelverk anpassat till nutida förutsättningar och som både erbjuder flexibilitet för företagen och trygghet för medarbetarna. Under 2014 blev Tekniktjänstearbetsgivarna verklighet. Därigenom har Teknikföretagen fått ytterligare ett ben att stå på. Här hoppas vi att allt fler nya företag i gränslandet mellan tjänster och produktion ska känna sig välkomna och hemma. Under 2014 har industrins arbetsgivarparter arbetat målinriktat för att skapa en ökad samverkan. Både för att bli mer samspelta inför avtalsförhandlingarna men också för att öka genomslagskraften i påverkansarbetet. Projektet Industrin tar matchen som syftade till att till valrörelsen 2014 få ökad medvetenhet om industrins betydelse för tillväxt och välfärd, har burit frukt. Både inför valet inte minst under Almedalsveckan där vi för andra året i rad hade ett gemensamt industriområde och efter, är det alltfler politiker som talar om industrin som samhällsekonomisk motor och allmänheten har också fått ökad förståelse för industrins betydelse. Detta bäddar förstås för ökat gehör i vårt påverkansarbete för internationellt harmoniserade regelverk, satsningar på forskning och kompetensförsörjning och andra angelägna områden. Likaså är förståelsen viktig när vi kommer till frågor som lönebildning, anställningsvillkor och utveckling av arbetsrätten. Vårt eget långsiktiga arbete med attitydförändring och engagemang i skola och utbildning går också vidare. Projekten Teknikspanarna, Problemlösarna och Ingenjörsvägen fortsätter och vi är fortsatt djupt engagerade i Teknikcollegearbetet som drivs med Industrirådet som huvudman. TV4 fortsätter med vår satsning Felix stör en ingenjör och sänder en ny säsong under Teknikföretagen har fler medlemmar än någonsin. Vi har stor och engagerad närvaro på de arenor som är viktiga för våra medlemmar och vi vet att både politiker och allmänhet i allt högre omfattning förstår sambandet mellan industrins konkurrenskraft och välstånd. Men för att vara framgångsrika måste vi fortsätta arbetet med att driva industrins framtidsfrågor. Varje dag, året om. Åke Svensson 3

6 EKONOMI

7 Krig och prisfall under dramatiskt år Med Vladimir Putins hjälp behöll lågkonjunkturen greppet över Europa också under Rysslands krig i Ukraina var det som tidigt på året satte stopp för en annars begynnande återhämtning. Året blev dramatiskt på flera sätt, med nollräntor, snabba valutarörelser, ras i bland annat oljepriset. För teknikindustrin i Sverige minskade produktionen och antalet anställda ytterligare. Konjunkturen vände återigen ned i Europa under våren i samband med att Ryssland annekterade Krim. Den fortsatta krigföringen i Ukraina med ryska trupper och material, har eskalerat under resten av året och varit ett orosmoment som påverkat ekonomin betydligt mer än den direkta konfliktens konsekvenser. Särskilt omfattande är de negativa konsekvenserna för Ryssland men också för övriga Europa, ett Europa som annars visade en del tecken på att vara på väg att stabiliseras. Raset för den ryska ekonomin har kraftigt minskat handeln med Europas östra delar och störningarna har medfört prisfall på en rad olika produkter. Den så kallade Islamska Statens framfart i Mellanöstern och ökad krigsföring i flera afrikanska stater är ytterligare exempel på ett år med tilltagande konflikter där extremt många människor är och har varit på flykt. I USA har däremot framgångarna för ekonomin fortsatt, siffrorna för arbetslösheten stadigt minskat och sysselsättningen ökat i god takt för fjärde året i rad. Skillnaderna mellan den ekonomiska utvecklingen i USA och Europa slog under årets senare del igenom i form av en mycket kraftig uppgång av dollarkursen. Inte bara valutarörelserna har varit extrema. Konsekvenserna av det i USA kraftigt ökade utbudet av skifferolja och skiffergas fick oljepriset att närmast kollapsa i slutet av året. Även Kinas minskade importefterfrågan på material till stålindustrin har kraftigt sänkt världsmarknadspriset på järnmalm, vilket inte minst påverkat svenska LKAB kraftigt. För industrin i Sverige som är starkt beroende av marknaderna i Europa, var det i första hand den svaga efterfrågan som resulterade i att produktionen fortsatte att minska, nu för fjärde året i rad. Med en industri som därtill är mycket inriktad på investeringar har krig och prisfall haft stor negativ inverkan på efterfrågan. Den svenska kronan har minskat i värde på grund av att den amerikanska dollarn dragit iväg men också som följd av att Riksbanken bättre än tidigare följt ECB och sänkt styrräntan. Det har lett till att exportindustrin under årets senare del fått klart bättre betalt räknat i svenska kronor. Industrins producentpriser föll dock kraftigt i slutet av året under inverkan av fallet i råvarupriser då dessa nedgångar i flertalet fall skickats vidare till företagens kunder. Det har på likartat sätt även skett bland konkurrenter i Europa och USA. 5

8 Exportens värde steg men blev minus i volym Värdet av svensk teknikexport ökade under året med 7 miljarder SEK, men det blev en minskning mätt i volym. Importen av teknik ökade samtidigt med inte mindre än 35 miljarder SEK i värde med följden att handelsbalansen minskade med stora belopp. Handelsbalansen med varor är tack vare teknikexporten fortfarande positiv, men minskade från 52 ned till låga 13 miljarder SEK Konsumentpriser (KPI) och Industrins producentpriser (PPI) Sverige Index 2007 = 100 KPI PPI Ökade lönekostnader och färre jobb Ytterligare ett problem för industrin i Sverige var att lönerna också under 2014 realt ökade betydligt mer än avsett. På grund av nollinflationen blev de nominella löneökningarna på samma sätt som de två föregående åren en real höjning i samma storleksordning. Bra för dem som har jobb men samtidigt reala kostnadshöjningar för företagen med negativ inverkan på företagen och på sysselsättningen. Teknikindustrin minskade antalet anställda med i genomsnitt närmare 2 procent eller med personer under feb.07 feb.08 feb.09 feb.10 feb.11 feb.12 feb.13 feb.4 feb.15 Produktion per arbetad timme för tillverkningsindustri i Sverige. Bas NR Källa: SCB Vart tog produktivitetstillväxten vägen? Industrin i Sverige har haft en successiv nedgång i produktionen under hela fyra år, inräknat De tre senaste åren har produktionsnedgången i teknikindustrin till och med varit större än nedgången 25% 20% 15% 10% 5% 0% Årlig procentuell förändring 10,5% 8,9% 7,4% 5,5% 9,7% 3,3% 20,7% 3,4% 2,6% 0,2% -5% - 1,7% - 3,4% - 3,3% -10% - 8,9% -15% p Källa: SCB NR för tillverkningindustri enl. ENS Beräkningar Teknikföretagen Ekonomi

9 i antalet anställda. Teknikindustrin har tidigare under lång tid och över konjunkturcykler i genomsnitt presterat 4,5 5,0 procents ökad produktivitet per år. Att som nu under flera år sammantaget ha noll eller direkt negativa siffror framstår som ohållbart. Löner och andra kostnader har inte stått still och vinstmarginalerna har sjunkit flera år i rad. En delförklaring till den uteblivna produktivitetstillväxten kan vara att företagen faktiskt rustat sig för att möta en starkare efterfrågan än vad som sedan visat sig bli fallet och då är en fortsatt anpassning av antalet anställda att vänta framöver. En annan möjlig förklaring är att resurssättningen med rätt antal tjänstemän inte varit lika effektiv som när det gäller personal mer direkt kopplad till produktionen. Industrin genomgår en fort löpande och påtaglig tjänstefiering där möjligen en hel del rationaliseringseffekter återstår. Produktion per arbetad timme för tillverkningsindustri exkl. tele och elektronik i Sverige. Bas NR 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% Årlig procentuell förändring - 0,8% 7,3% 4,8% 5,1% 4,5% 8,2% 2,8% - 4,3% - 11,6% 20,2% - 4,0% - 1,0% - 1,1% ,9% Källa: SCB NR enl. ENS Beräkningar Teknikföretagen Bättre avslutning än inledning på året Produktionen för teknikindustrin minskade med över tre procent i Sverige under året. Produktionsnivån var i de flesta branscher sjunkande. Då orderingången i slutet av året framstår som lite mer positiv än tidigare och att priserna på export även i slutet av året blev bättre, är intrycket att år 2014 trots en lång rad av besvikelser ändå avslutades bättre än det inletts. Produktionsvolym teknikindusti i EMU 20% Årlig förändring 15% 10% 5% 0% -5% -10% Index 2010 = 100 Produktionsnivå, h. axel Årlig förändring produktionsnivå, v. axel % 90-20% -25% 85-30% 80 dec -08 dec -09 dec -10 dec -11 dec -12 dec -13 dec -14 Källa: Eurostat 7

10 arbetsrätt Året 2014 präglades av eftervård av de 2013 tecknade treåriga avtalen. Eftersom avtalen just löpte på tre år fanns utrymme att lägga fokus även på annat än omedelbara förberedelser för nya avtalsförhandlingar.

11 Ett år utan nära förestående riksavtalsförhandlingar Under året har ett antal arbetsgrupper fortsatt arbetet med frågor som lämnades öppna efter avtalsförhandlingarna. Bland annat gäller det den praktiska tillämpningen av förtroendemannalagen samt hantering av diskriminerings- och trakasserifrågor på arbetsplatsen. Vi får anledning att återkomma till dessa när arbetet är klart. Ytterligare en fråga som behandlades i avtalsförhandlingarna var att Teknikarbetsgivarna, Sveriges Ingenjörer och Ledarna gemensamt skulle genomföra seminarier om processlöneavtal. Detta är löneavtal utan potter där lönen bestäms i ett lönesamtal mellan chef och anställd. Till seminarierna bjöds företrädare för bolagen samt från de lokala facken in. Sådana seminarier har genom förts i Lund, Göteborg, Stockholm, Linköping och Sundsvall. Sedan Industriavtalets tillkomst 1997 har de treåriga avtalen innehållit en möjlighet till uppsägning av det tredje avtalsåret. Någon sådan förtida uppsägning har aldrig skett inom industrin. En uppsägning av de nu löpande treårsavtalen skulle ha skett före den 30 september Utgångspunkten för möjligheten till förtida uppsägning är att den ska utnyttjas endast om grundläggande förutsättningar för avtalen väsentligen har ändrats. Inför avtalsförhandlingarna var bedömningen att det branta fallet i efterfrågan fram till 2012 skulle plana ut, och att medlemsföretagen därefter skulle stå inför en lång tidsperiod med mycket svag efterfrågan. Situationen bedömdes som allvarlig varför det var nödvändigt för parterna att skapa stabilitet genom avtal som möjliggjorde en lång planeringshorisont. Eftersom inga av dessa förutsättningar i grunden förändrats och då sannolikheten att förhandla fram väsentligt bättre avtal bedömdes som utomordentligt liten, valde Teknikarbetsgivarna att inte säga upp det tredje avtalsåret. Samma bedömning gjordes av samtliga parter på svensk arbetsmarknad och inget annat avtal heller blev uppsagt i förtid. En ny arbetsgivarförening Tekniktjänstearbetsgivarna Den nya arbetsgivarföreningen Tekniktjänstearbetsgivarna bildades under året. Föreningens medlemmar är tjänsteorienterade teknikföretag. En av de första medlemmarna blev teknikkonsulten ÅF med cirka anställda. Tekniktjänstearbetsgivarna tecknar kollektivavtal med Unionen och Sveriges Ingenjörer. Den nya föreningen är ett naturligt steg i och med den växande branschen för tekniktjänster. Utvecklingen i den svenska industrin går mot fler industriföretag som förändras mot en större andel tjänsteinnehåll, sam tidigt som andra renodlade tjänsteföretag ingår i teknikindu - strins förädlingskedjor. Det nya avtalet mellan Tekniktjänstearbetsgivarna och Unionen/Sveriges Ingenjörer började gälla den 17 juni Utformningen av arbetstidsreglerna utgör en av skillnaderna mellan det nya avtalet och det som gäller för företag anslutna till Teknikarbetsgivarna. Reglerna har förändrats för att bättre passa konsultverksamhet, vilket är en viktig del av många tekniktjänsteföretag. Dessutom har många bestämmelser gjorts dispositiva för överenskommelser lokalt eller direkt med den anställde. En annan skillnad återfinns i reglerna om jour och beredskap. Tekniktjänstearbetsgivarna ingår precis som Teknikarbetsgivarna i Teknikföretagen och kommer därmed också att vara delaktig i framtida märkessättande förhandlingar inom Industriavtalets ram. Det ökar legiti miteten för märkessättningen och den svenska modellen. Omställningsförhandlingar Förhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv och PTK om ändringar i omställningsavtalet, vilka inleddes 2013, har legat nere under hela året. Från arbetsgivarhåll är kraven kompetensbaserade turordningsbestämmelser och därmed lägre vikt för anställningstid i en uppsäg - ningssituation. Arbetstagar parten ställer krav på 9

12 förbättrat omställningsstöd och rätt till stöd även för visstidsanställda och sjuka. Under 2013 fanns det förhoppningar om att komma i hamn med förhandlingarna, men under inledningen av 2014 konstaterades att parterna stod för långt ifrån varandra för att återuppta förhandlingarna. Uppsagt avtal om konkurrensklausuler Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen sade under året upp avtalet om konkurrensklausuler som gällt sedan Avtalet ingicks mellan dåvarande SAF (Svenskt Näringsliv) och PTK och reglerar arbetsgivares möjlighet att begränsa en anställd från att konkurrera med arbetsgivaren efter det att anställningen upphört. Uppsägningen gjordes för att få till stånd ett nytt, modernare avtal, anpassat till förhållandena på dagens arbetsmarknad. Förhandlingar om ett nytt avtal inleds med PTK under Uppsagt avtal om uppfinningar PTK sade under året upp avtalet om arbetstagares uppfinningar mellan SAF (Svenskt Näringsliv) och PTK. Avtalet reglerar arbetsgivarens rätt till uppfinningar som arbetstagare ger upphov till, samt arbetstagares rätt till ersättning för detta. Förhandlingar mellan Svenskt Näringsliv och PTK om ett nytt avtal inleds under Internationellt arbete EU Teknikföretagen har fortsatt att arbeta med EU-frågor bland annat inom ramen för den europeiska organisationen CEEMET där vi deltagit i kommittéerna EU Affairs, Health and Safety och Industrial and Employment Relations. Teknikföretagen och IF Metall var också fortsatt ordförande för arbetsgruppen Competitiveness and Employment inom kommittén för social dialog mellan CEEMET och IndustriAll (tidigare EMF) och sitter också i styrgruppen för ett partsgemensamt projekt om produktivitet som kommer att omfatta studier av verksamhet i ett flertal länder. Förhandlingar och tvistelösningar Under 2014 registrerade Teknikföretagen 210 (215) nya ärenden. Oftast drivs ärenden på initiativ av arbetstagare eller deras organisationer, men i 15 (19) fall initierades ärendet av Teknikföretagen. Av ärendena avsåg 161 (178) centrala förhandlingar i linje med den svagt nedgående trenden sedan några år. Antalet förhandlingar om driftsinskränkningar gick ned, samtidigt som förhandlingar rörande omorganisation med mera enligt 11 MBL ökade i antal. Under året avslutades 230 (194) ärenden. Advokat- och domstolsärenden Antalet nya advokatärenden var 19, jämfört med 18 året innan. 19 advokatärenden har avslutats utan att behöva avgöras i domstol. Under året registrerades åtta nya mål i Arbetsdomstolen. Antalet inkomna tingsrättsärenden ökade till 13, från åtta året innan. 19 tingsrättsärenden har avslutats genom förlikning. I fem mål meddelades dom, tre vinster och två förluster. Mål i Arbetsdomstolen Fem mål avskrevs från domstolens handläggning efter förlikning. Nämnder och kommittéer Tre nya ärenden har inkommit till nämn derna. Fem ärenden pågår i uppfinnarnämnden, två i lönenämnd, sex ärenden i arbetstidsnämnd och ett i industrikommittén. Myndighetsärenden Fyra myndighetsärenden inkom om arbetsmiljöfrågor och två avseende diskri minering. Fem myndighetsärenden avslutades. Inkomna centrala förhandlingar Industrifacket Metall 92 (109) Unionen 44 (49) Sveriges Ingenjörer 14 (19) Ledarna 8 (3) Övriga 3 (2) Vanliga tvistefrågor Löner 39 MBL Driftsinskränkning 16 Uppsägning 14 Avskedande 9 Övertid 7 Arbetstidsfrågor 6 arbetsrätt

13 Nyhetsbrev och hemsida Fem utskick har gjorts av det elektroniska nyhetsbrevet Arbetsrätt och Arbetsmiljö. Där redogörs för förändringar i arbetsrättslig lagstiftning och gällande regler. På hålls nyhetsbrev, blanketter, avtalskommentarer med mera tillgängliga för medlemsföretag. Därutöver har fyra informationsbrev gått ut. Arbetsrättsdag och utbildning Under hösten genomfördes Teknikföretagens arbetsrättsdag på fem orter i landet: Stockholm, Göteborg, Lund, Jönköping och Umeå. Att förlägga arbetsrättsdagen på detta sätt var mycket uppskattat och bidrog till betydligt fler deltagare än tidigare år. Temat för dagen var Alkohol och droger. Frågor som berördes var bland annat drogtester, integritetsfrågor, rehabilitering, och att avsluta en anställning på grund av proble matik kring droger eller alkohol. Utbildningar har även ordnats om arbetsrätt, arbetsmiljö och förhandlingar. Förändringar av anställningsskyddslagen Det långsiktiga arbetet med att förändra ans tällningsskyddslagen fortsatte. Syftet är att väcka diskussion om anställningsskyddet och dess konsekvenser för sysselsättning och svensk konkurrenskraft. 11

14 arbetsmiljö 2014 års förändringar i arbetsmiljölag stiftningen medförde ett omfattande påverkans- och informationsarbete. Regeländringarna innebar att ett 40-tal nya bestämmelser med sanktionsavgift trädde ikraft vid halvårsskiftet, varav många direkt berör Teknikföretagens medlemmar. Samtidigt upphävdes cirka 130 tidigare direkt straffbelagda paragrafer i 34 föreskrifter.

15 Ökad användning av sanktionsavgift i ny arbetsmiljölagstiftning Arbetsmiljöverket har tagit fram förslag till nya före skrifter inom området Organisatorisk och social arbetsmiljö, vilket lett till ett behov av förank ring och dialog med medlemsföretagen kring Teknik företagens och Svenskt Näringslivs remissvar. Eftersom området är svårt att reglera avvisar vi förslaget. Istället bör Arbetsmiljöverket bygga vidare på befintliga regler i arbets miljölagen och föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete i kombination med informationsoch vägledningsmaterial. Arbetsmiljöverket har också beslutat om nya föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker. De tidigare reglerna om härdplaster ingår nu, något förändrade, i dessa. Föreskriften (AFS 2014:43) träder i kraft den 1 juni Remissvar har även lämnats för den omarbetade föreskriften om Kvarts- och stendamm i arbetsmiljön. Direktivet om elektromagnetiska fält, EMF, träder i kraft den 30 oktober Till följd av Arbetsmiljöverkets arbete med att införa nationella föreskrifter har Teknikföretagen initierat en intressentoch referensgrupp för att underlätta kommunikation och samordning med myndigheten. Samverkan på arbetsmiljöområdet Tillsammans med AFA Försäkring, Prevent, Svenskt Näringsliv och övriga parter på arbetsmarknaden genomfördes för andra gången Gilla jobbet arbetslivets mötesplats den oktober med runt 100 seminarier och närmare besökare. Skriften Förändring för en ännu bättre arbets miljö har tagits fram för att tydliggöra Svenskt Närings livs och medlemsorganisationernas position när det gäller arbetsmiljön och den gemensamma grundsynen kring utvecklingen och utmaningarna på området. Den har följts upp med en skrift om dödsolyckor Allt säkrare arbetsplatser men mer behöver göras, där analys och fördjupning av området sker. Notera i grafen på nästa sida att Storbritannien och Nederländerna inte inkluderar de trafikolyckor som sker i arbetet vilket vi gör i Sverige. Trafikolyckorna i arbetet var 2012 i Sverige 31 procent (14 stycken), ett år då totalt 45 personer dog i arbetet (36 arbetstagare och 9 egenföretagare). Referensgruppen för Arbetsmiljö Teknikföretagen och TEKO, RATT, har träffats vid två tillfällen. Att förankra insatser och initiativ hos medlemsföretagen i RATT ger en plattform för att påverka politiker, utredare, myndigheter och forskare. Arbetet resulterar i initiativ till projekt, utredningar och nya hjälpmedel. Områden som berörts under året har bland annat varit arbetsmiljö vid arbete utomlands vilket kommer att resultera i ett vägledningsdokument samt integrerad arbetsmiljökunskap i högre utbildning. Avsikten är att få högskolor och universitet att ta fram relevanta kurser inom arbetsmiljöområdet (human factor engineering) helst integrerade i framförallt ingenjörsutbildningarna. Referens- och projektgrupper Prevent Tre avslutande seminarier i serien om Syn och belysning i arbetslivet genomfördes i Jönköping, Stockholm och Göteborg. Totalt deltog cirka 260 personer. Ett förprojekt kring Bra upphandlingsförfarande av IT-verktyg och system har genomförts och kommer att utvecklas vidare under 2015 i samverkan med TCO Development och KTH. IVL Svenska Miljöinstitutet Teknikföretagen har ingått i en referensgrupp för ett projekt om skärvätskor. IVL färdigställer 2015 en slutrapport Effektiva åtgärder mot spridning av skärvätskedimma och luftvägsproblem från skärvätskor. Ett nytt IVL-projekt har startat med syfte att mäta och föreslå åtgärder för risker med nanopartiklar på arbetsplatser. Teknikföretagen ingår i projektets referensgrupp. 13

16 Högskolan i Dalarna Projektet Ungas introduktion i arbetslivet ska ge en bild av hur elever på gymnasieskolans yrkesprogram förbereds och motiveras för arbetslivet vad gäller arbetsmiljöfrågor samt attityder till arbetet. Projektet avslutas 2015 och resul taten kommer att ligga till grund för rekommendationer. Teknikföretagen ingår i projektets referensgrupper. SWEREA IVF Arbetsförhållanden för hållbar Lean implementering och attraktivt arbete är ett treårigt AFA-projekt, där vi samvekar genom produktionslyftet. Målet är att främja en vinn-vinn-situation för företag och medarbetare genom goda arbetsförhållanden, långsiktig effektivitet och förändringsförmåga. Lunds Universitet Ytterligare ett projekt om nanomaterial har startat, drivet av Lunds Universitet (avdelningen för ergonomi och aerosolteknik och arbets- och miljömedicin). Syftet är att studera industriell tillverkning och hantering av nanomaterial. Teknikföretagen ingår i projektets referensgrupp. AFA Försäkring Teknikföretagens Informationssystem om Arbetsmiljö, TIA, är en del av AFA Försäkringsavvikelsehanteringssystem, IA. TIA har mottagits positivt av medlemsföretagen och idag är 52 teknikföretag registrerade. Varje vecka registreras runt händelser och riskhanteringar i IA-systemen. Syftet är att underlätta arbetsskade anmälan och utredning av avvikelser i samband med arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Även andra typer av avvikelser miljö eller kvalitetsavvikelser kan registreras och följas i systemet. Internationellt arbete EU CEEMETs arbetsgrupp Health and Safety har fortsatt sitt påverkansarbete på EUnivå med frågor om regelförenkling och utvärdering av arbetsmiljödirektiven, tillexempel översyn av kemikalielagstiftningen, cancerklassning av kvarts, vägledning och forskningsbehov kring nanopartiklar, psykosocial arbetsmiljö och mental hälsa samt standardisering. För att underlätta företagens tillämpning av det nya direktivet om elektromagetiska fält, EMF, och bedömningen av de nya gränsvärdena vid svetsarbete, har den nya programvaran EMFWELD tagits fram via ett EU-gemensamt CEEMET-projekt. Programmet har testats av några medlemsföretag och ska nu utvärderas och kompletteras, innan det lanseras. Sveriges införande och tillämpning av EUs ramdirektiv om arbetsmiljö och de 23 särdirektiven har på EU-kommissionens begäran utvärderats med ett negativt utfall. Vi har gemensamt med Svenskt Näringsliv starkt ifrågasatt det resultat som redovisats för Sverige och begärt en förklaring. Teknikföretagen medverkar i SIS/TK 301 i framtagandet av en ny global arbetsmiljöstandard ISO Occupational health and safety management systems Requirements. Arbetsmiljöärenden Det finns fortsatt efterfrågan på stöd och biträde av våra jurister och arbetsmiljöexperter vid arbetsplatsolyckor och brott mot arbetsmiljölagen. Åklagarna ålägger i ökad omfattning medlemsföretagen företagsbot istället för att åtala enskilda personer. Kursverksamheten Under 2014 genomförde Teknikföretagen 48 arbetsmiljöutbildningar med tillsammans 734 deltagare. Publikationer och verktyg Då sjukfrånvaron under året tenderat att åter gå upp har ett antal debattartiklar kring sjukskrivningsprocessen publicerats och en dialog med Försäkringskassan och representanter för vården initierats. Arbetsolyckor med dödlig utgång per förvärvsarbetande 2012 Nederländerna Storbritannien Sverige Grekland Tyskland Schweiz Finland Belgien Danmark Ungern Slovakien Norge Lettland Spanien Estland Polen Tjeckien Cypern Irland Slovenien Frankrike Italien Bulgarien Österrike Rumänien Luxenburg Kroatien Portugal Litauen Malta 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 arbetsmiljö

17 15

18 industriell utveckling

19 Industri, innovation och välstånd Teknikföretagens påverkansarbete ska föra fram teknikindustrins gemensamma syn på frågor som bedöms som viktiga för att stärka svensk industris konkurrenskraft och öka välståndet i Sverige. Åsikterna förankras i referensgrupper med representanter från våra medlemsföretag. Åsikterna sammanställs också i Industri, innovation och välstånd En strategi för arbete och välfärd och sammanfattas i Teknikföretagens näringpolitiska program Teknikföretagens avdelning för industriell utveckling har under året arbetat med tio områden som spelar stor roll för medlemsföretagens konkurrenskraft. Områdena är kompetensförsörjning, forskning och utveckling, produktion, innovationssystem, information och kommuniktionsteknik (IKT), tjänster, energi, infrastruktur, produktkrav och internationell handel. Inom varje område har ställningstaganden arbetats fram så att det ska vara tydligt för politiker och beslutsfattare vad svenska teknikföretag tycker är viktigt för att företag ska starta, växa och stanna i Sverige. Kompetensförsörjning För att fler ungdomar ska välja teknisk utbildning krävs att vi utvecklar deras teknikintresse redan från tidig ålder samt visar upp de möjligheter som finns för dem som arbetar i teknikföretag. Samtidigt är det viktigt att de som väljer en teknisk utbildning får relevanta kunskaper som möter företagens kompetensbehov. Därför arbetar vi parallellt med attitydpåverkan och strukturpåverkan. Genom arbetet med attitydpåverkan ökar vi ungas och deras påverkares intresse för teknik och teknikföretag. Genom vårt arbete med struktur påverkan säkerställer vi att utbildningarna är anpassade efter indu strins behov och utveckling. Vi för en ständig dialog med politiker och beslutsfattare samtidigt som vi omsätter våra idéer i praktiken. Detta skapar resultat. Utöver påverkan i Sverige är vi också engagerade i Bryssel, genom aktivt deltagande i organisationen CEEMET och projekt från European Schoolnet. Påverkansarbetet till grundskolan har intensifierats och en policy med de prioriterade frågorna inom området har arbetats fram. Aktiviteter som frukostoch Almedalsseminarium har arrangerats kring detta. Påverkansarbetet har skett utifrån de prioriterade områdena för grundskolan: höjda kunskapsnivåer genom större fokus på problemlösning, IKT och relevant innehåll, de strukturella förutsättningarna kring teknikämnet, vikten av fler lärare i teknik och naturvetenskap samt behovet av förändring av skolans studie- och yrkesvägledning. Vi har deltagit i referensgruppen för Skolverkets kvalitetsutvärdering av teknikundervisningen i grundskolan samt i Skolverkets referensgrupp för den nationella NT-satsningen. Politiken har haft stort fokus på utmaningarna för svensk grundskola vilket ställt krav på tydlighet och fokus kring vilka konkreta åtgärder som behövs från teknikindustrins horisont. Teknikföretagens långsiktiga engagemang för att stärka kvaliteten inom de industrirelevanta utbildningarna på gymnasiet har gett resultat. Under året har vi haft tät kontakt med Yrkesprogramsutredningen som har tagit till sig våra argument. Man föreslår exempelvis en försöksverksamhet med ny yrkesinriktning inom produktionsteknik på teknikprogrammet. Inriktningen föreslås bli mer omfattande och med fler yrkesinriktade kurser än idag. Arbetsplatsförlagt lärande blir obligatoriskt. Vi har fortsatt driva frågan att Yrkesvux bör permanentas och att kommunerna måste fördela resurserna så att även industrins behov tillgodoses. Vi har gjort en uppföljning av industrirelevanta Yh-utbildningar som 17

20 ger underlag för fortsatt påverkansarbete mot Myndigheten för yrkeshögskolan. Uppföljningen visar också att företagen behöver stöd för att deras engagemang i ansökningar om att få starta Yh-utbildningar ska ge resultat. Vi har deltagit i myndighetens branschråd och tillsammans med flera av våra medlemsföretag också hjälpt myndigheten i dess arbete att säkerställa relevant innehåll i vissa utbildningar. Inom högre utbildning har vi fortsatt att arbeta med frågorna om ökad genomströmning, riktade medel till tekniskt basår samt att både kvalitetssäkring av högre utbildning och resurstilldelningssystemet ska kopplas till anställningsbarhet. Vi har också ett engagemang i några högskolors styrelser, fakultetsråd eller programråd. Satsningar på längre sikt Teknikföretagen driver fyra långsiktiga satsningar inom området kompetensför sörjning, ett för mellanstadiet, ett för högstadiet, ett för gymnasiet och ett övergripande: Teknikspanarna är en populär satsning för elever och lärare i årskurserna fyra till sex. Med ingenjörsförebilder och exempel från framstående teknikföretag kopplar vi ihop teknikämnet med verkligheten utanför skolan. I satsningen ingår lektionsmaterial, lärarmöten och stipendier. Sedan starten 2004 har vi mött hundratusentals elever och tiotusentals lärare. Problemlösarna är ett kreativt lektionsmaterial för årskurserna sju till nio. Med ingenjörsförebilder och verkliga exempel från teknikföretag blir undervisningen i teknik och naturvetenskap mer relevant. Genom att delta får företag ett enkelt, effektivt och kvalitetssäkrat verktyg för samverkan och lärare får ett interaktivt lektionsmaterial som hjälper till att nå målen i kursplanen. Ingenjörsvägen är primärt en satsning för ungdomar och studie- och yrkesvägledare. Genom målgruppsanpassat webb- och trycksaksmaterial inspirerar och informerar vi om ingenjörsutbildningar och yrkesmöjligheter i teknikföretag. Vi medverkar också på gymnasiemässor och anordnar workshops för studie- och yrkesvägledare. Felix stör en ingenjör lanserades av Teknikföretagen 2010 som tv-serie på TV4. Satsningen fortsätter och under 2014 påbörjades produktionen av säsong tre som kommer att sändas 2015 i TV4. Utöver serien på TV och online genomförs en rad förstärkande aktiviteter i skolan och kring unga. För att elever ska välja tekniska utbildningar krävs att kvaliteten är hög, innehållet intressant och förankringen på arbetsmark - naden god. Teknikföretagen arbetar tillsammans med IF Metall och övriga parter inom industrin för att etablera och utveckla Teknikcollege. Teknikcollege har under några år vuxit kraftigt och en utredning har därför genomförts kring hur Industrirådet kan arbeta effektivare med skolorna för att försäkra sig om att erforderlig kvalitetsnivå hålls. Besluts har tagits att stärka Teknikcolleges kansli och styrelse. Genom pilotprojektet Industrins Yrkesår, som avslutades 2014, har kännedomen om yrkesintroduktionsavtal ökat avsevärt. Den långsiktiga informationssatsningen har även utmynnat i riktiga yrkesarbeten. Totalt på Teknikarbetsgivarna och IF Metalls avtalsområde så handlar det om nära 500 jobb för unga under året. Främst har det skett tack vare Volvosteget som står för merparten av anställningarna. Från erfarenheterna i projektet kommer Arbetsförmedlingen att fortsätta erbjuda den industriella grundutbildningen för dem som valt annan utbildning än industriteknisk på gymnasiet. Utvärderingsarbetet kring yrkesintroduktion och Industrins Yrkesår visar tydligt att det finns ett utbrett intresse och behov av såväl anställningsformen som yrkesåret som bidrag till en långsiktig kompetensförsörjning. Forskning och utveckling EUs forskningsprogram Horizon 2020 startade Det är inriktat på hur vetenskapliga genombrott ska förvandlas till innovativa produkter. Teknikföretagen har under året arbetat för att knyta statens forskningsinvesteringar närmare struktu - ren i Horizon 2020 för att förenkla forskningssamarbetet mellan akademin och industrin nationellt men också inom EU. Resurser ska läggas på projekt som arbetar med våra samhällsutmaningar och där Sverige har en världsledande industri som sedan kan producera och sälja de produkter som utvecklas. Produktion Teknikföretagen har huvudmannaskapet för det strategiska innovationsprogram met, SIO, Produktion 2030 Programmet öppnade sin första utlysning för forskningsoch innovationsprojekt i juni. Eftersom industriell utveckling

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. Därför EU Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. 2 Ett EU för oss EU kan kännas krångligt och långt borta, men är mer tydligt och nära än du

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå

Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå Europa Direkt-nätverk För att informera lokalt ute i landet har EU-kommissionen byggt upp i alla 28

Läs mer

Arbetsmiljöpolitik inom Sverige och EU och möjliga effekter för svensk industri. Bodil Mellblom Svenskt Näringsliv

Arbetsmiljöpolitik inom Sverige och EU och möjliga effekter för svensk industri. Bodil Mellblom Svenskt Näringsliv Arbetsmiljöpolitik inom Sverige och EU och möjliga effekter för svensk industri Bodil Mellblom Svenskt Näringsliv Arbetsmiljön och EU Jämförande arbetsolycksfallsstatistik Eurostat Arbetsmiljöveckan i

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Helsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg

Helsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg Helsingborg 2 mars 2016 Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg AVTAL 16 Den svenska arbetsmarknaden Den svenska modellen Villkoren på arbetsmarknaden sätts i hög grad av parterna kollektivavtal i stället

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer

Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer 1. Om dig Vem svarar du som? Privatperson På jobbets eller en organisations vägnar Förnamn Efternamn Mejladress Var bor

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

April 2014 prel. uppgifter

April 2014 prel. uppgifter Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter

Läs mer

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017 Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden Bettina Kashefi Augusti 2017 Går det bra för Sverige? Starka makrosiffror Hög BNP-tillväxt Starka statsfinanser (särskilt jämfört andra länder) Hög sysselsättningsgrad

Läs mer

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Yrkanden Gruventreprenadavtalet

Yrkanden Gruventreprenadavtalet Yrkanden Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Flexiblare kollektivavtal - ett framtidskrav 1 (5) Avtalsrörelsen 2017 Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Maskinentreprenörernas

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Ingenjör och högskoleanställd

Ingenjör och högskoleanställd Ingenjör och högskoleanställd Välkommen till Sveriges Ingenjörer Ingenjörernas visioner leder oss steg för steg mot ett bättre samhälle. Det är er innovationskraft som löser våra gemensamma problem, höjer

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

vägen framåt steg för steg En partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist

vägen framåt steg för steg En partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist vägen framåt En partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist Denna vägledning gäller vid arbetsbrist i företag som är medlemmar och har kollektivavtal i förbund inom Almega steg för steg INGRESS

Läs mer

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010 Kommittédirektiv Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag Dir. 2010:55 Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska underlätta införandet av en ny planoch

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

FACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet

FACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet FACKEN INOM INDUSTRIN och industriavtalet FACKEN INOM INDUSTRIN Facken inom industrin Olof Palmes gata 11, 105 52 Stockholm Telefon: 08-786 8000 e-post: fi.kansli@fikansli.se Hemsida: www.fackeninomindustrin.se

Läs mer

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS.

Teknikföretagen har inbjudits att inkomma med remissvar på utredningen Research quality evaluation in Sweden FOKUS. Utbildningsdepartementet Forskningspolitiska enheten Mats Johnsson 2016-01-05 Lena Heldén lena.helden@teknikforetagen.se 08-782 08 31 Remiss av rapporten Research quality evaluation in Sweden FOKUS rörande

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet

En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 Ylva Johansson Regeringen prioriterar arbetsmiljön Resursförstärkning med 100 miljoner kronor per år under mandatperioden 60 mnkr till Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag 1 (6) Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Sammanfattning

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun

Gymnasieplan 2015-2018. Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Gymnasieplan 2015-2018 Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr 0526/14 Dokumentägare Sektorschef Sektor Utbildning Giltighetstid

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Uppdrag att stärka förutsättningarna för industrialisering och tillverkning i Sverige

Uppdrag att stärka förutsättningarna för industrialisering och tillverkning i Sverige ti Regeringen Regeringsbeslut 2018-07-19 N2018/04197/FÖF 13 Näringsdepartementet Tillväxtverket Box 4044 102 61 Stockholm Uppdrag att stärka förutsättningarna för industrialisering och tillverkning i Sverige

Läs mer

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,

Läs mer

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Foto: ABB Industrin är större än de producerande företagen Insatsproduktion Företagstjänster Transporter Finansiering Industriföretag 550 000

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

Allmänna uppgifter om dig

Allmänna uppgifter om dig Offentligt samråd om EU-lagstiftningen om växtskyddsmedel och bekämpningsmedelsrester Fält märkta med * är obligatoriska. Allmänna uppgifter om dig Observera: Den här enkäten riktar sig till allmänheten,

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017 Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Peter Eriksson Chefsstrateg VINNOVA VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Bild 2 1 Varför ny strategi Sverige i världen

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Vi vill och vi behöver prioritera välfärden

Vi vill och vi behöver prioritera välfärden Vi vill och vi behöver prioritera välfärden Vård och omsorg av hög kvalitet kräver att välfärden prioriteras Finansieringsgapet uppgår till ca 90 miljarder kronor år 2026 Utmaningen större än bara pengarna

Läs mer

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Samverkansarenan för svensk livsmedel (2018)

Samverkansarenan för svensk livsmedel (2018) Samverkansarenan för svensk livsmedel (018) Hur innovativ är livsmedelssektorn? Vad kan lära från andra länder? Vad kan vi lära oss från andra industrier? Hur kan man samverka inom sektorn? 1 är ett innovativt

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ALMEGA SERVICEENTREPRENÖRERNA 2013

VERKSAMHETSPLAN ALMEGA SERVICEENTREPRENÖRERNA 2013 VERKSAMHETSPLAN ALMEGA SERVICEENTREPRENÖRERNA 2013 1 Vision Almega Serviceentreprenörerna skall vara det självklara valet av medlemsorganisation för befintliga och framtidens företag inom branschen. 2

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM51. Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM51. Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en europeisk superdator Utbildningsdepartementet 2018-02-15 Dokumentbeteckning KOM (2018) 8

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Verksamhetsplan SWEDTRAIN 2018

Verksamhetsplan SWEDTRAIN 2018 Verksamhetsplan SWEDTRAIN 2018 Syfte med verksamheten SWEDTRAIN är branschorganisationen för företag som är verksamma inom Sveriges järnvägsindustrier. SWEDTRAIN arbetar för att stärka järnvägsindustrins

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Precisering av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018 Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent

Läs mer