AKTUELLT NUMMER MÅNAD 2008 ÅRGÅNG 15. Nyheter från standardiseringen inom elområdet

Transkript

1 AKTUELLT NUMMER Nyheter från standardiseringen inom elområdet X MÅNAD 2008 ÅRGÅNG 15

2 DOKUMENTERA RÄTT! ett måste för proffset tation av Dokumenningar elanlägg entation och um der ng, dok i byggna Struktureri tningar av elutrus märkning SEK 419 Handbok Utgåva 3 Dokum av elutruentation för maski stning och indu ner anläggni striella ngar SEK Handbok 439 Utgåva 2 Hur hanteras teknisk dokumentation så att man på bästa sätt får en dokumentation som är praktisk och smidig, både för tillverkare och för användare och för dem som ska förvalta och underhålla? SEK erbjuder nu en tvådagarskurs som ger kunskaper i Teknisk dokumentation om principer och hantering för dokumentationsframställning och nyttjande. Under kursens två dagar varvas teori med konkreta exempel och praktisk tillämpning. Kursledarna ger en översikt över området och går bland annat igenom dokumentationsexempel i SEK Handbok 419 och SEK Handbok 439. För att läsa mer om kursen och boka plats, besök

3 AKTUELLT NR 1, STANDARDISERINGEN I FRAMTIDENS FOKUS Efter flera års intensiva diskussioner om vilken roll den elektrotekniska standardiseringen ska inta i framtiden börjar en allt tydligare bild framträda av att standardiseringen kommer att spela en ännu större roll i framtiden än vad den haft historiskt. marknadsförs, allt för att säkerställa produkternas marknadsacceptans. Standardiseringen har därmed drivits till att bli ett innovativt arbete. Det kanske tydligaste tecknet för säkerställandet av uttalandet om den ökande framtida betydelsen för den elektrotekniska standardiseringen är omvärldens växdetta UTTALANDE K AN verka magstarkt när man ande användning och behov av elektrisk energi, vilket vet vilken historiskt betydelse och påverkan som den i sin tur medfört ett stigande krav på en globalt ökad elektrotekniska standardiseringen haft för utvecklingen produktion av elektricitet och då på ett försvarbart inom säkerheten för många komponent- och produktmiljövänligt och hållbart sätt. områden. Till grund för uttalandet om den ökande vikten och betydelsen av den framtida elektrotekniska standardiseringen ligger bland annat: Den historiska elektrotekniska standardiseringen som innefattar säkerhet mot brand och elchock har nu också utökats med stora områden som miljö, energieffektivisering och förnybar energi. Den tekniska utvecklingen går i allt större utsträckning mot elektrotekniska helhetssystem där komponenter och produkter ska anpassas till interoperabla och gemensamma informations- och kommunikationssystem, och då helst trådlöst, vilket medför ett stort framtida behov av övergripande elektrotekniska systemstandarder. Systemstandardiseringen som inbegriper många olika tekniska områden börjar realiseras och får i framtiden en allt större betydelse. Att formera framtidens elektrotekniska standardisering kräver insatser på alla nivåer från det enklaste utförandet till det mest strategiska tänkandet. SEK har därför ett tydligt uttalat mål att vara representerad inom mesta möjliga operativa standardiseringsarbeten med intresse för svenska intressenter samt där till vara representerade på beslutande nivåer. Sverige genom SEK finns därför under 2014 representerade i alla de högre styrelserna inom IEC och CENELEC. Målsättningen är naturligtvis att Sverige även i framtiden ska vara en nation som på alla nivåer sätter avtryck i den elektrotekniska standardiseringen. SEK Svensk Elstandard finns och verkar för sina intressenter, nu och i framtiden. Jag önskar alla en trevlig läsning!. Världshandeln för elektrotekniska produkter växer med en hissnande fart varje år och nya marknader tas ständigt i anspråk. Länder ställs därför inför nya elektrotekniska villkor inom många olika områden som alla knyts samman genom den internationella elektrotekniska standardiseringen. Historiskt har standardiseringen oftast formerats efter det att komponenter och produkter introducerats på marknader då behovet uppstått av gemensamma tekniska regler. Idag finns önskemål inom vissa elektrotekniska områden, oftast med stora och kostsamma investeringar, att det ska finnas accepterade internationella standarder på marknaden innan produkterna Thomas Korssell VD, SEK Svensk Elstandard thomas.korssell@elstandard.se

4 4 AKTUELLT NR 1, 2014 PRODUKTIONEN 2013 Under 2013 fastställde SEK Svensk Elstandard 492 nya eller reviderade svenska standarder, inklusive separat utgivna ändringar och tillägg, om sammanlagt sidor. Av dessa var åtta stycken resultatet av helt svenska arbeten, utan internationell eller europeisk bakgrund. Alla de övriga var europeiska standarder, varav de flesta var IEC-standarder som genom samarbetet i CENELEC fastställs likalydande i EU och Efta-länderna och i några omkringliggande länder, av vilka Turkiet är det största. SAMTIDIGT UPPHÄVDES 321 standarder, vilket gör att antalet gällande standarder från SEK vid det senaste årsskiftet uppgick till 6 926, separata ändringar och tilllägg inräknade. Året dessförinnan fastställde SEK 466 och SIS nya svenska standarder. Antalet nya europeiska standarder, tekniska rapporter och specifikationer var under 2013 från CENELEC 454 stycken och från CEN stycken. Det ger att det sammanlagda antalet gällande publikationer vid årsskiftet var stycken i CENELEC och stycken i CEN. CEN är den europeiska organisationen för standardisering på det icke-elektriska området. ETSI, som är den tredje europeiska standardiseringsorganisation och arbetar inom radio- och IT-områdena, producerar mellan två- och tretusen standarder om året, standarder som ofta har en lite annan karaktär än de som kommer från CEN och CENELEC. Av standarderna från CENELEC är bara 25 % skrivna i Europa, medan de övriga antingen övertagits från IEC utan ändring (69 %) eller med gemensamma europeiska ändringar (6 %). För CEN är förhållandet sådant, att 69 % av standarderna är skrivna i Europa, medan 36 % övertagits från ISO. En siffra som kan vara av intresse, är andelen mandaterade standarder, dvs hur många av standarderna från CENELEC som tagits fram på uppdrag från Kommissionen. Av det sammanlagda antalet är andelen mandaterade standarder 12 %. Av de existerande europeiska standarderna på elområdet har alltså 88 % tagits fram utan inblandning från Kommissionens sida. Andelen av de pågående projekten är 22 % och den högre siffran kan delvis förklaras av att projekt som rinner upp inom IEC inte bokförs hos CENELEC förrän på CDV-stadiet. Under året har SEK också givit ut två reviderade handböcker och 15 tekniska rapporter och liknande. Ny standard från SEK listas på där man också kan anmäla sig till SEKs nyhetsbrev. THOMAS BORGLIN SEK SVENSK ELSTANDARD

5 Figure 1: The four stages of the Industrial Revolution AKTUELLT NR 1, First mechanical loom industrial revolution follows introduction of water- and steam-powered mechanical manufacturing facilities End of 18th century First production line, Cincinnati slaughterhouses industrial revolution follows introduction of electrically-powered mass production based on the division of labour Start of 20th century First programmable logic controller (PLC), Modicon industrial revolution uses electronics and IT to achieve further automation of manufacturing Start of 1970s 4. industrial revolution based on Cyber-Physical Systems today time complexity Source: DFKI 2011 DEN FJÄRDE INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN "Med framtidsprojektet Industrie 4.0 kommer vi att driva digitaliseringen av den klassiska industrin framåt och i nästa steg utvidga med intelligenta tjänster. För detta kommer spetskluster och samarbetsprojekt att byggas upp och utökas." Så står det i den tyska regeringsöverenskommelsen mellan CDU, CSU och SPD. MEN VAD ÄR då Industrie 4.0, och varför skriva om det i SEK Aktuellt? Industrie 4.0 är en del av den tyska förbundsregeringens high-techstrategi. Det tyska forsknings- och utbildningsdepartementet ger en utgångspunkt: "Kännetecknen för den framtida industriproduktionens form är produkternas starka individualisering under de villkor som ges av en högt flexibiliserad produktion (i stora serier), en långt gående integration mellan kunder och affärspartner i affärsprocesserna och i de värdeskapande processerna samt en sammankoppling av produktion och tjänster med högt värdeinnehåll som mynnar i såkallade hybridprodukter." EN FÖRVANDLAD INDUSTRI Nå, en lite mer vardagsnära sammanfattning gör Dr K D Bettenhausen, ordförande i den för VDE och VDI gemensamma föreningen för mät- och automatiseringsteknik, i VDEs medlemsblad: "De människor som är verksamma i produktionen kommer att få mycket mer stöd än idag. De stela strukturer som ännu idag finns i produktionsanläggningar kommer i framtiden att vara mycket mer flexibla och anpassa sig dynamiskt till den produkt som ska tillverkas eller till ändringar från leverantörerna. Nya komponenter och anläggningsdelar kommer att passas samman på enklare och flexiblare

6 6 AKTUELLT NR 1, 2014 sätt. Den produkt som ska tillverkas blir en del av den automatiserade anläggningen och den kommer att ha all den information som behövs för de aktuella arbetsmomenten." Det handlar alltså om en fjärde industriell revolution och i ett sådant perspektiv vill man från tyskt håll säkra en framtida industriproduktion i Tyskland. Därför satsar tyska staten 200 miljoner euro på det framtidsprojekt som kallas Industrie 4.0. En skrift med rekommendationer för hur det genomförs finns på engelska på Den bygger på en rapport från en arbetsgrupp ledd av ordförande i den tyska ingenjörsvetenskapsakademin och en viceordförande i Boschkoncernen och som i oktober 2012 lämnades till näringsministern och ministern för forskning och utbildning. Arbetet har sedan fortsatt under ledning av industriorganisationerna BITKOM, VDMA och ZVEI, med deltagande också från högskolor och fackförbund. ETT FÖRVANDLAT SAMHÄLLE Idén är att det "internet of things" som det pratas så mycket om också kommer att påverka industrin, både den tillverkande industrin och processindustrin och dessutom alla handels- och tjänsteprocesser runt omkring. En kärnpunkt är uppkomsten av cyberfysiska system, där fysiska föremål också är bärare av information. Det påverkar samhället på olika sätt, genom att t ex möjliggöra en mer kundanpassad produktion, självorganiserande logistik och intelligent återvinning. Samtidigt, står det i rapporten, kommer industrins omvandling att kräva genomgripande insatser på olika områden, t ex en heltäckande bredbandsutbyggnad och en omvandling av delar av utbildningsväsendet. Man medger dock att man måste utgå från att många effekter inte går att förutse, men ser ändå att ett resultat kommer att bli en genomgripande omvandling av arbetslivet eller, som man uttrycker det, en ny intensitet i den socio-tekniska interaktionen. En artikel om projektet fanns i Ny Teknik nr 46, 2013: automation/verkstadsautomation/article ece. I rapporten beskrivs standardisering och standarder som en naturlig förutsättning för denna omvandling av industrin och det förs resonemang kring vad som behöver göras och hur arbetet skulle kunna läggas upp. Särskilt betonas behovet av standarder för referensarkitektur, informationsinnehåll och IT-säkerhet lite på samma sätt som inom området smarta elnät. Vikten av öppenhet framhålls, liksom att alla intressenter bör delta i standardisering och också använda standarderna. Man kan här jämföra med en liknande, men mera begränsad, rapport från det svenska projektet för en nationell kraftsamling för processindustriell automation, där (problemet med avsaknaden av) standarder bara nämns på ett ställe EN TYSK FÄRDPLAN Strax före jul 2013 kom så en anslutande tysk "Normungs-roadmap". Denna färdplan för standardisering för att stödja Industrie 4.0 har tagits fram av de tre standardiseringsorganisationerna DIN, VDE och DKE (som är den tyska nationalkommittén i IEC och CENELEC), se Industrie40.aspx. Den innehåller en genomgång av olika temaområden där man funnit behov av standardisering, dvs av överenskomna regelverk och anvisningar. Bland dem märks systemarkitekur, use-cases (användningsfall), grunder (begrepp och modellering), elementbibliotek och icke-funktionella egenskaper. Särskilt nämns behovet av referensmodeller för system och processer, för styrning och reglering, för tekniskorganisatoriska processer och för mänsklig interaktion med systemen. Därefter följer ett antal 42 stycken rekommendationer som bygger vidare på dessa temaområden. I dessa beskrivs och förklaras behovet av standarder inom mer specifika områden, t ex en syntes av olika automationslösningar eller utveckling av en metod för beskrivning av livscykelfrågor i flexibla, adaptiva system. Några rekommendationer är i princip ganska konkreta, medan andra är lika grundläggande som breda, t ex att ta fram en standard som beskriver och definierar vad realtid är. Flera av de betonade områdena är redan idag aktuella i standarder, som informationssäkerhet, underhållsmässighet och interaktion mellan produktions- och affärssystem, medan andra är mer jungfrulig mark, som de ovannämnda referensmodellerna. Intressant är hur man i Tyskland betonar den internationella dimensionen. Det noteras att mycket redan finns gjort inom IEC TC 65 (med tonvikt på processindustrin) och ISO TC 184 (med tonvikt på tillverkningsindustrin) och att i stort sett alla de standardiseringsområden som färdplanen räknar upp också ryms i de båda kommittéernas arbetsområden. Det är också intressant att se hur de grundläggande frågorna lyfts fram, t ex framhålls betydelsen av den internationella ordlistan

7 AKTUELLT NR 1, IEV (IEC 60050) och särskilt den nyligen reviderade del 351 med begrepp inom reglerteknik och processtyrning. Det är ett omfattande program som skissas i färdplanen och att genomföra allt skulle innebära stora påfrestningar på standardiseringsorganisationerna och på de experter som deltar i arbetet i de olika tekniska kommittéerna. Detta behandlas också i färdplanen i resonemang som det kan finnas anledning att återkomma till i ett senare nummer av SEK Aktuellt. THOMAS BORGLIN SEK SVENSK ELSTANDARD SAMMANSTÄLLNING ÖVER LÄNKARNA I ARTIKELN FINAL REPORT ARTIKEL I NY TEKNIK NR 46, STADSAUTOMATION/ARTICLE ECE RAPPORT FRÅN DET SVENSKA PROJEKTET FÖR EN NATIONELL KRAFTSAMLING FÖR PROCESSINDUSTRIELL AUTOMATION "NORMUNGS-ROADMAP" FÄRDPLAN FÖR STANDARDISERING FÖR ATT STÖDJA FÖR INDUSTRIE IEC GM 2014 DET 78e IEC General Meeting (IEC GM) kommer att genomföras från den 10 till 14 november 2014 i Tokyo, Japan. Management-möten sker på följande dagar, SMB måndagen den 10 november CAB tisdagen den 11 november CB onsdagen den 12 november C fredagen den 14 november Möten med tekniska kommittéer och subkommittéer som utgör en del av IEC GM i Tokyo startar tisdagen den 4 november och kommer att pågå fram till och med lördagen den 15 november. Informationen återfinns i sin helhet i dokument AC/35/2013 som kan erhållas via IECs hemsida eller genom att kontakta SEK kansli, snc@elstandard.se,

8 8 AKTUELLT NR 1, 2014 DISTANS- DELTAGANDE VID IEC TC/SC PLENARMÖTEN PÅ PROV DET HAR tidigare, enligt IECs direktiv, inte varit tilllåtet att delta på distans via telefon vid IEC TC/SCs plenarmöten. Intressenterna tillsammans med möjligheterna den tekniska utvecklingen ger har satt krav att detta bör tillåtas. IEC Standardization Management Board, SMB, har därför beslutat att på prov och enligt anvisningar i dokument AC/7/2014 tillåta, om behov finns, godta ett begränsat antal distansdeltagare vid plenarmöten. Distansdeltagande vid möten sätter krav på teknisk utrustning men också på deltagares disciplin och tydlighet vid tal och framställan av presentationer. I dokument AC/7/2014 listas flera olika omständigheter och svårigheter med distansdeltagande vid långa möten, som ofta sker över skilda tidzoner. Beslut om att tillåta ett distansdeltagande vid ett plenarmöte görs av kommitténs ordförande och sekreterare i samförstånd med värdlandet och den ansvarige tekniska IEC-funktionären. Informationen om reglerna för ett distansdeltagande återfinns i sin helhet i dokument AC/7/2014 och kan erhållas via IECs hemsida eller genom att kontakta SEK kansli, snc@elstandard.se alt

9 AKTUELLT NR 1, CEN OCH CENELECs AMBITIONER TILL 2020 Det har vid några tillfällen under 2013 rapporterats om arbetet med den europeiska standardiseringsstrategin som främst bedrivits inom CEN och CENELEC medan den tredje europeiska standardiseringsorganisationen, ETSI, som ansvarar för den informationsteknologiska sektorn, inte deltgit lika energiskt. Målet var dock att alla tre standardiseringsorganisationerna skulle kunna acceptera den framtagna strategin och därmed skulle den kunna kallas en europeisk standardiseringsstrategi till UNDER SLUTET AV 2013 stod det dock klart att ETSI, som själva antog en strategi så sent som i början av 2012, inte välsignade den framtagna strategin, varför möjligheten att också benämna den en europeisk standardiseringsstrategi starkt begränsades. Med CEN och CENELECs godkännande av strategins innehåll döptes den om och benämns nu "CEN and CENELEC s ambitions to 2020" och innehåller sex huvudområden. Strategin återges i sin helhet nedan på engelska. GLOBAL INFLUENCE CEN and CENELEC will foster the active engagement of European experts in international standardization, and will promote greater coherence between the international and European standards portfolios through a strengthened relationship with ISO and IEC. will be the preferred standardization partners of business and industry to get first-mover advantage in global markets, thereby enhancing Europe s leadership and competitiveness internationally. will establish strategic partnerships at international and regional level with major foreign counterparts, to promote global market access. Through these partnerships, CEN and CENELEC will endeavour to strengthen ISO and IEC s role as the leading international standardization platforms.

10 10 AKTUELLT NR 1, 2014 European standardization will be a key component of trade discussions with countries and regions outside Europe, with a view to fostering a coherent set of standards and regulations in countries that are major European trade partners. This collaborative approach will be promoted as a successful model throughout the world. REGIONAL RELEVANCE Common standards in Europe are a decisive factor for the European single market. European standards will support the strengthening and diversification of Europe s industrial base. The European regulatory system will increase its reliance on CEN and CENELEC standards. The standardization process will effectively engage with stakeholders in Europe to develop standards that meet their requirements. CEN and CENELEC will develop standards where the market driver is European and is not being dealt with by international standardization. European standardization will be a vital component of market harmonization for services, as it is for goods, by removing trade barriers and cutting compliance costs. Consistency with international standards will be sought whenever possible. European and International standards will be used as the reference for access to markets and in particular for conformity assessment. The regional relevance of European Standards will attract European countries outside EU and EFTA to full membership. WIDER RECOGNITION By standards users CEN and CENELEC will provide a proactive mechanism for the identification of new market trends and the creation of new solutions to meet evolving market needs. This will encourage the greater use of European standards in organizations which value competitiveness and seek market access. More standards users will become standards makers. By standards makers CEN and CENELEC will increase business recognition of European standardization as the platform of choice for standards development in Europe and will assert the value of standardization to business. The deeper awareness of standardization in education will encourage investment and involvement by the private sector and its use of standardization as a strategic tool to support business growth. Industry engagement in the standards development process will be strengthened and sustained. By regulators The role of European standardization in support of public policies, directives and regulations will be further enhanced by a robust public-private partnership that will recognize the voluntary nature of standards. European standards, resulting from a comprehensive national consultation process, will continue to support the European market access model. European standards will continue to combine innovative developments with public interest and to be a key reference for market surveillance in Europe, through the active involvement of regulatory bodies and market surveillance authorities in the standardization process. By society The continued efforts of CEN and CENELEC to raise the visibility of European standards, and to foster the effective participation of societal stakeholders in standardization, will generate greater public awareness and confidence in the benefits of standards in areas such as public safety, well-being and environmental protection. European standards will be relevant and increasingly recognized and trusted. NETWORK OF EXCELLENCE CEN and CENELEC will deliver a level of performance and quality that matches best practice. Their processes, structures and deliverables will be adapted to meet evolving needs and technological opportunities in order to reduce time to market, ensure cross-fertilization among increasingly convergent sectors and facilitate the of new technologies. Standards solutions and related services provided by CEN and CENELEC, such as advice and guidance on standards, their application and related issues, will be designed and developed in a way that makes them understandable, easy to apply, responsive to end-user needs, and within the timeframe required by the specific market.

11 AKTUELLT NR 1, The knowledge and expertise developed by CEN and CENELEC will be widely disseminated for the benefit of the network. The reputation and value of the European standardization system will be strengthened, inside and outside Europe. INNOVATION AND GROWTH European standards will support the deployment of innovation and encourage market acceptance of innovative solutions. European standards makers will be closely cooperating with the research and development community, and the timely inclusion of research results in standardization activities will become routine. CEN and CENELEC will be a natural channel for innovators to bring their ideas for the development of standards, to facilitate market acceptance of innovative products, to increase their relevance, and to provide interoperability and compatibility with new and existing products, services, systems and processes. SUSTAINABLE SYSTEM CEN and CENELEC will ensure the financial sustainability of European standardization through business models that evolve within a fast-changing environment. The costs and responsibility of developing and maintaining standards will be borne by the standards makers and users, in order for the system to remain independent and market relevant. CEN and CENELEC will increase the understanding of standardization to encourage the renewal of the expert base and the long-term sustainability of the standardization system. Den som önskar fördjupa sig inom ämnet för CEN och CENELECs ambitioner, visioner och missioner kan med fördel besöka följande länk aboutus/mission/pages/default.aspx. THOMAS KORSSELL SEK SVENSK ELSTANDARD Informal platforms will come to CEN and CENELEC to gain European acceptance of their specifications. CEN and CENELEC will actively engage in the development of standards that support sustainable development, long-term social wellbeing and the working environment.

12 12 AKTUELLT NR 1, 2014 RESEKOSTNADS- BIDRAG FÖR 2014 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR resekostnadsbidrag vid deltagande i IEC eller CENELEC plenarmöten utomlands är följande: att SEK deltar i aktuell TC/SC som P-medlem (aktiv) att huvuddelegat utsetts av respektive ansvarig SEK TK att skriftlig redogörelse från mötet lämnats till SEKs kansli att SEK godkänt redogörelsen Ersättningsbelopp (exkl moms) Möten i Europa (utanför Sverige) Möten i övriga länder kr kr Redogörelse i form av en artikel En redogörelse/artikel i Word-format skickas som bilaga med e-post till snc@elstandard.se inom fyra veckor efter avslutat möte som underlag för artikel i SEK Aktuellt. Observera att om rapporten inte är inkommen inom denna tidsram kommer tyvärr ingen ersättning att utbetalas. Redogörelsen i form av en artikel bör hållas relativt kort, max cirka en till en och en halv A4 med Times 12 punkter. Underlaget får inte vara utformad som ett protokoll i punktform. I redogörelsens innehåll anges alltid mötets beteckning, namn, tidpunkt och plats. Ta sedan upp eventuell särskild anledning för att mötet äger rum och behandla ärenden av brett intresse. Intressanta diskussioner och fattade beslut bör belysas. Sådant som ur svensk synpunkt är av särskilt intresse bör alltid tas med. Bifoga gärna foton eller andra bilder för att illustrera artikeln tillsammans med bildtext. Tänk på att bilderna ska vara högupplösta och ska skickas som separata filer och inte infogas i Word-dokumentet. SEK ska informeras om det föreligger några särskilda villkor för publicering av bilden samt fotografens namn. SEK förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag före eventuell publicering. Fakturering Underlag för fakturering sänds till delegaten när SEK godkänt redogörelsen. Den intressent (organisation, företag, institution, myndighet eller statligt verk) som personen representerar i SEK TK fakturerar SEK ersättningsbeloppet. Faktura ska tillställas SEK så snart som möjligt, dock senast 30 dagar efter godkänd rapport.

13 AKTUELLT NR 1, PROJEKTFÖRSLAG SOM NYHET Som nyhet på lyfter vi regelbundet fram sådant som kan tänkas vara av intresse för fler än för ledamöterna i de berörda tekniska kommittéerna. DET KAN VARA nya standarder eller handböcker, förslag på remiss eller förslag till nya arbeten inom IEC eller CENELEC, men det kan också vara en och annan nyhet av mer allmän karaktär. Elva sådana förslag till nytt arbete i IEC (NP) presenterades under året som nyheter, hämtade från den aktuella lista med sådana förslag som finns på SMARTA ELNÄT Att lyfta fram intressanta förslag till arbete med nya standarder kan ju vara ett sätt att väcka ett intresse att vara med och delta. Två av förslagen hade direkt bäring på smarta elnät, ett av de hetare områdena för närvarande och ett område där standarder har en nyckelroll. De båda kinesiska förslagen (till IEC TC 8) gällde planering och utförande respektive drift och reglering av smärre eventuellt fristående distributionsnät med både generatorer och förbrukare. Två amerikanska förslag vi lyfte fram syftade till att standardisera metoder för att mäta, analysera och utvärdera möjligheten att utvinna energi ur en strömmande flod (IEC TC 114) respektive vindförhållanden för vindkraftverk (IEC TC 88). Anknytning till smarta elnät har också förslaget till gemensamma riktlinjer för energilager med litium-jonbatterier (SC 21A). I det fallet handlar det mest om säkerheten, medan ett japanskt förslag till energilager för likströmsmatade banor (IEC TC 9) istället handlar om dimensionering, specificering och provning av egenskaper, för att ta vara på energi som återmatas vid bromsning. PROCESSINDUSTRI Två förslag gällde standarder som vänder sig direkt till industrin, för att möta problem som är aktuella idag. Det ena förslaget (till IEC TC 65) handlade om strategier för livscykelhantering i processindustrin. Olika komponenter och anläggningsdelar har olika livslängd och från tyskt håll föreslogs en standard som vägleder till olika verktyg och strategier för hur sådant pareras. Ett annat tyskt förslag (IEC TC 56) gällde anvisningar för reservdelshållning. En förnuftig planering och hantering av reservdelsförrådet är en kritisk komponent i

14 14 AKTUELLT NR 1, 2014 ett effektivt underhållsstöd och förslaget ansluter till de båda underhållsstandarder som i Sverige betecknas SS-EN och SS-EN Ytterligare två av de exponerade förslagen gällde förhållanden i industrin. Det ena (från Japan, IEC TC 65) handlade om att identifiera och beskriva gränssnittet mellan industri och ett smart elnät, för att kunna planera och styra energi- och informationsflöde mellan elnätet och en industrianläggning. Det andra (IEC TC 65) gällde att överföra också den fjärde delen av den amerikanska ISA 95 till IEC, som en fjärde del av IEC (SS-EN 62264) om integrering av processtyrning och affärssystem, alltså planering, rapportering och styrning inom företag och produktionsanläggningar. Den föreslagna nya delen behandlar gränssnitt inom den nivå där produktionsstyrningen sker. IEC 62550, Spare Parts Management (IEC TC 56) IEC/TS 62872, Industrial process measurement, control and automation System interface between Industrial Facilities and the Smart Grid (IEC TC 65) IEC 62890, Life-cycle management for systems and products used in industrial-process measurement, control and automation (IEC TC 65) IEC , Enterprise-Control System Integration Part 4: Objects and attributes for manufacturing operations management integration (IEC TC 65) IEC , Wind turbines Part 15: Assessment of site specific wind conditions for wind power stations (IEC TC 88) PNW/TS , River energy resource assesment and characterization (IEC TC 114) IEC 62902, Measurement of pattern width in printed electronics (IEC TC 119) TRYCKT ELEKTRONIK THOMAS BORGLIN SEK SVENSK ELSTANDARD En enda av de exponerade nyheterna handlade om elektronik, närmare bestämt om tryckt elektronik (IEC TC 119) och frågan om hur man mäter ledarmönstrets bredd, en faktiskt inte så enkel sak. Liksom många andra företag och organisationer, lägger vi också ut nyheterna på en nyhetsportal, en sorts gördetsjälvtjänst för pressmeddelanden och den av de tio nyheterna om förslag till nya arbeten som fick avgjort flest klick där, var just nyheten om förslaget inom området tryckt elektronik. Området är hett i sig och har dessutom koppling både till nanoteknik (IEC TC 113) och andra materialtekniska forskningsområden till systemområden inom t ex automation och distribution. De här nyheterna ligger kvar i nyhetsarkivet längst ner i nyhetsspalten på vår hemsida. Listan över aktuella nya förslag (NP) finns under STANDARDER på den blå listen. Där finns också en lista med aktuella standardförslag på remiss som kan beställas gratis för läsning och kommentering. Alla de ovannämnda förslagen har antagits som projekt inom IEC, utom det från TC 9 där röstningstiden ännu inte löpt ut. De är: IEC/TS , Guidelines for the General Planning and Design of the Micro-Grid (IEC TC 8) IEC/TS , Technical requirements for Operation and Control of Micro-Grid (IEC TC 8) IEC 62897, Stationary Energy Storage Systems with Lithium Batteries Safety Requirements (IEC TC 21A)

15 AKTUELLT NR 1, OMFÖRHANDLING AV CENELECs PARTNERSKAP MED EU Det europeiska standardiseringsorganisationernas (CENELEC, CEN, ETSI) samarbete med EU avtalas i ett så kallat "Framework Partnership Agreement", FPA, ett nytt sådant avtal skulle sedan tidigare ha undertecknats för perioden men på grund av oenighet om avtalets utformning har ingen enighet uppnåtts. ETT FPA-AVTAL reglerar hur den ekonomiska ersättningen till standardiseringsorganisationer utförs och inom vilka områden som ersättning kan erhållas. Ersättningsområdena i det tidigare avtalet omfattade: Driftbidrag för standardiseringsorganisationernas huvudkontor. Konsulter inom New Approach-området för att tillse att mandaterade standarder uppfyller direktivens väsentliga krav. Översättning av standarder till något av de tre icke officiella standardspråken engelska, franska och tyska. Externa aktiviteter såsom de europeiska standardiseringsrepresentanterna stationerade i Kina respektive Indien. Speciell finansiering för stöd av utsatta grupper där till exempel äldre, barn och handikappade är representanter för olika grupper. Mandaterat standardiseringsarbete där viss ekonomisk ersättning tillfaller den nationalkommitté som innehar sekretariatet för den kommitté som utför det mandaterade standardiseringsarbetet. Informationsteknologisk standardisering har ett speciellt bidrag för att skapa en holistisk och gemensam europeisk samsyn inom området och för att i enighet frambringa behövliga standarder inom området.

16 16 AKTUELLT NR 1, 2014 NYCKELTAL Nyckeltalens, Key performance indicators (KPI), syfte är att mäta hur bra standardiseringsorganisationerna löser och utför de uppgifter som de åläggs av EU. I det föreslagna avtalet har flera olyckliga skrivelser identifierats som berör de tre övergripande nyckeltalen och som blandar de åläggande uppgifterna med standardiseringsorganisationernas fristående arbete. De tre föreslagna nyckeltalen är, KPI 1: Det första föreslagna nyckeltalet ska hantera kvalitén på standardiseringspublikationer och är baserad på standardiseringsförordningens, EU 1025/2012, artikel 4. Införandet av KPI 1 skulle resultera i en straffavgift för standardiseringsorganisationerna då EU-kommissionen har en synpunkt eller kommentar till ett standardförslag eller utkast till en standardiseringspublikation. Detta anses orimligt då förslag till standardiseringspublikationer har som en väsentlig målsättning att kommenteras och att framförda synpunkter ska förbättra ställda förslag. KPI 2: Det andra föreslagna nyckeltalet ska reflektera hur mycket av det mandaterade arbetet som utförs centralt respektive inom olika nationalkommittéer men är olyckligtvis bara baserad på finansiella transaktioner mellan parterna. Denna transaktionsredovisning reflekterar inte det verkliga och det ideella arbetet som utförs inom standardiseringsorganisationerna. Ett transaktionsbaserat nyckeltal skulle i slutänden redovisa i det närmaste en obefintlig arbetsinsats för mandaterade standarder vilket inte anses vara rättvist. KPI 3: Det tredje föreslagna nyckeltalet ska redovisa tidsaspekten för framtagandet av standardiseringspublikationer. EU-kommissionen har satt som krav att en genomsnittlig årlig tidsminskning av 7 % ska uppnås fram till 2020 för att KPI 3 ska gälla. EU-kommissionen kräver därmed att den genomsnittliga framtagningstiden för en standardiseringspublikation ska minska med 50 % fram till år Kravet anses varken genomförbart eller önskvärt eftersom en sådan drastisk tidsbegränsning innebär en negativ påverkan på kvalitet och konsensus. EUs BUDGETNEDSKÄRNING Inom CENELEC finns sedan tidigare ett beslut antagit att maximalt 20 % av inkomsten får komma från EU. För ett normalt budgetår ligger denna inkomst på cirka %. Regeln med maximalt 20 % inkomsttäckning från EU har som syfte att försvara CENELECs ställning som oberoende ideell standardiseringsorganisation. För år 2014 har EU aviserat en budgetnedskärning för standardiseringsarbetet med drygt 22 %. En 22 % ersättningsreducering medför en ungefärlig 4 % påverkan på den totala budgeten. För 2014 uppgår CENELECs totala budget till M 4,372 och den reella påverkan skulle bli cirka k 175 och omsatt till svenska kronor cirka 1,6 Mkr. PLANERAD FORTSÄTTNING Det har av CENELEC-CEN Management Center (CCMC), som är huvudkontoret för CEN och CENELEC i Bryssel, föreslagits att istället för ett generellt KPI-baserat avtal upprätta ett avtal för varje ömsesidigt projekt. Förslaget är administrativt mycket tyngre då olika nyckeltal och mål kan upprättas för varje projekt men anses ge en behövlig flexibilitet i utförandet av kommissionsrelaterade ärenden. CCMC för kontinuerliga samtal med EU-kommissionen i ärendet men har ännu inte fått någon respons om en detaljerad EU-budget för standardiseringen eller hur de fortsatta diskussionerna om FPA-avtalet ska ske. Det betonas därför från CCMC, att om inga framgångar i avtalsförhandlingarna nås inom en överskådlig framtid måste troligtvis vissa ändringar i budgeten för 2014 göras. Önskas mer information i ärendet kontakta gärna SEKs kansli, snc@elstandard.se eller THOMAS KORSSELL SEK SVENSK ELSTANDARD

17 AKTUELLT NR 1, CENELEC TECHNICAL BOARD Den tekniska styrelsen i CENELEC tar de flesta ärendena per korrespondens och även om dagordningen för det senaste mötet verkade ganska gles, visade den sig dölja en del överraskningar. CENELEC TECHNICAL board, BT, höll sitt möte nummer 146 i Bryssel den 28 och 29 januari. Mötet leddes av Uwe Kampet, som nyligen tillträtt som vice ordförande för tekniska ärenden (VP Technical). Grovt sett behandlade mötet ärenden av tre slag. Påfallande mycket handlar om förhållandet till EU-kommissionen eller gäller ärenden som den satt igång. KOMMITTÉÄRENDEN Bland de få ärendena som direkt gäller arbetet i de tekniska kommittéerna i CENELEC märktes en begäran från järnvägskommittén TC 9X att datum för upphävande av den tidigare utgåvan av standarden EN för programvara för järnvägsstyrning och skyddssystem skulle flyttas fram till Detta bifölls och ett corrigendum med denna innebörd kommer. BT beslutade också inrätta en BTTF, en teknisk kommitté med en begränsad arbetsuppgift, för att ta fram en metod för mätning av förluster i småtransformatorer, med fransk sammankallande. En standard för detta kommer att behövas för att genomföra uppdraget (mandatet M/595) under ekodesigndirektivet.

18 18 AKTUELLT NR 1, 2014 KOMMISSIONSÄRENDEN I en sent inkommen rapport från det s k LVD Working party, som leds av Kommissionen, noterades särskilt att även lågspänningsdirektivet ska få en s k New Approach Consultant. En sådan har Kommissionens uppdrag att granska och bedöma om de föreslagna nya standarder som har koppling till något direktiv också är så bra att de förtjänar att listas under direktivet i den Europeiska unionens officiella tidning (OJEU). Konsulter finns för övriga direktiv enligt den nya metoden (the new approach) men har hittills inte ansetts behövas för lågspänningsdirektivet. Det direktivet har ju varit en prototyp för de andra, med i flera avseenden enklare regler. I samma rapport nämns helt kort och något förvånande "plug and socket outlet systems, (harmonize the Schuko-system)" och BT uppdrog åt VP Technical att ta reda på vad det är fråga om. BT noterade också att det ännu inte fanns något avtal undertecknat för 2014 för de ovannämnda konsulterna, men bekräftade att detta varken får hindra att standarder färdigställs eller att färdiga standarder sänds till Kommissionen för listning i OJEU. EGNA ÄRENDEN Det förslag som CEN BT framfört, att båda grupperna skulle samordna sina sammanträden så, att varje möte skulle bestå av två delar, en enskild och en gemensam, avslogs efter en kortare diskussion. BT beslöt också att inte införa något särskilt system för röstning inom BT, liknande det som finns i CEN BT. Däremot biföll BT ett danskt förslag att i CENELEC införa det system för mötesregisterring som används i IEC och uppdrog till CCMC att ta reda på hur det skulle kunna gå till. Ashok Ganesh, som på CCMC har hand om frågor kring forskning och standardisering berättade om ansträngningar att få europeisk forskning att använda standarder för att korta tiden till marknadsintroduktion. Särskilt nämnde han en konferens "Standards: Your Innovation Bridge" som CEN och CENELEC arrangerar den 30 oktober Nästa möte planeras till den 27 och 28 maj i Paris. THOMAS BORGLIN SEK SVENSK ELSTANDARD PERMANENT DELEGAT I CENELEC BT Mötet diskuterade också det krav på att de europeiska standardiseringsorganisationerna ska reducera tiden för att ta fram en europeisk standard med 50 %, som Kommissionen framför i dokumentet KOM(2011)311, "En strategisk vision för europeiska standarder: bättre och snabbare hållbar tillväxt i den europeiska ekonomin före 2020". Denna halvering av tiden kopplas till Kommissionens bidrag till organisationerna: ingen halvering, inget bidrag. BT fann Kommissionens fixering vid tiden bekymmersam, bland annat eftersom den också påverkas av faktorer utanför CENELECs kontroll.

19 AKTUELLT NR 1, ELEKTROTEKNISKA RÅDET Vid Elektrotekniska rådets senaste möte i slutet av januari 2014 avhandlades tekniska ärenden inom den nationella, europeiska och internationella elektrotekniska standardiseringen. ELEKTROTEKNISK A R ÅDET beslutade vid mötet att som ordförande till den tidigare inrättade Temagruppen för Smarta och hållbara städer och samhällen utse professor Lars Nordström, KTH. Temagruppen kommer att ha sitt konstituerande möte den 28 mars Vid mötet beslutades även att följande av SEKs tekniska kommittéer ska ges ett utökat ansvarsområde beroende på nystartade eller europeiska standardiseringsarbeten, SEK TK 44, Elutrustning för maskiner, får ett utökat ansvar för området BTTF 132-2, Electrical equipment for furnaces and ancillary equipment SEK TK 34, Ljusarmaturer med tillbehör, får ett utökat ansvar för området BTTF 142-1, Product requirements for low voltage cold cathode and LED installations SEK TK 8, Elenergisystem, får ett utökat ansvar för området BTTF 143-2, ENTSO-E standardization activities. SEK TK 10, Isolervätskor och Isolergaser, får ett utökat ansvar för området CENELEC TC 10 Fluids for electrotechnical applications. SEK TK 85, Elektrisk Mätutrustning, får ett utökat ansvar för området CENELEC TC 85X Measuring equipment for electrical and electromagnetic quantities. Vid mötet diskuterades också det pågående arbetet med installation av förnybara energikällor inom elnätet och att det i framtiden är väsentligt att svenska intressenter finns representerade inom den internationella standardiseringen när nya standarder eller äldre standarder revideras för att anpassas till de nya teknologierna. Områden som diskuterades vid mötet innefattas av TK 8, Elenergiförsörjningssystem, TK 11, Elektriska luftledningar för starkström, TK 57, Styrning av kraftsystem och tillhörande kommunikation, TK 99, Högspänningsställverk, TK 115, Högspänd likströmsöverföring för spänningar över 100 kv och TK 122, Transmissionssystem för ultrahöga växelspänningar. Det

20 20 AKTUELLT NR 1, 2014 föreslogs att dessa områden ska uppmuntras till ett aktivt internationellt deltagande då väsentlig påverkan kan förväntas av de befintliga svenska tekniska regelverken inom respektive område. Det tekniska samarbetet med SIS fungerar mycket väl men inom området för larmsystem (TK 79) har vissa farhågor rests gällande uppdelning och ansvar för olika tekniska ärenden i det av SIS nystartade och omfattande projektet "Trygghetskedja för trygghetslarm". En konstruktiv dialog förs för tillfället mellan SIS och SEK för att på bästa sätt tillvarata intressenternas önskemål både från den etablerade larmstandardiseringen inom SEK TK 79 och den nystartade standardiseringen inom SIS TK 574 som ansvarar för projektet "Trygghetskedja för trygghetslarm". EUROPEISK ELEKTROTEKNISK STANDARDISERING Inom den europeiska standardiseringen för CENELECs och CENs tekniska bestämmande organ Technical Board, BT, motsvarande Elektrotekniska rådet, hade ett förslag framställts att de skulle hålla gemensamt möte för att bespara vissa ledamöter dubbla resor och kunna genomföra gemensamma presentationer. Det har dock visats att de gemensamma ärendena är få till antalet och att upplägg och innehåll väsentligt skiljer mellan de två BT-organen varför förslaget med klar majoritet röstades ned vid det senaste CENELEC BT-mötet i slutet av januari. För den europeiska elektrotekniska standardiseringen kretsar mycket av diskussionerna kring planerna och åtgärderna för skapandet av en implementeringsplan 2020 refererande till de antagna CEN-CENELECs ambitioner 2020 som finns beskrivna på sidan 9 i detta nummer. Inom framtida tekniska områden diskuteras behovet av elektroteknisk reglering omkring datasäkerhet, mikroproduktion och mikronät, Industrianpassning 4.0 och robotteknologi för hushåll och liknande tillämpningar. INTERNATIONELL ELEKTROTEKNISK CERTIFIERING Inom IEC pågår en intensiv diskussion gällande omstruktureringen av IECs certifieringsområde innefattande Systemen IECEE, IECEx och IECQ. Förslaget till omstrukturering är så omfattande att vissa områden såsom framtida teknisk bevakning, piratkopiering och förfalskning och utökat samarbete med standardiseringsverksamheten gör att området även får en plats för diskussion inom Elektrotekniska rådet fastän det tillhör Certifieringsrådets områden. Förslaget som framställts har diskuterats och varit ute på remiss till nationalkommittéerna och en bedömning av läget kommer att göras av IECs ledningsgrupp under våren KOMMANDE MÖTEN MED ELEKTROTEKNISKA RÅDET Nästa möte med Elektrotekniska rådet sker den 22 maj SEKs kommittéer eller intressenter inom SEKs verksamhet med tekniska ärenden eller frågeställningar för Elektrotekniska rådet uppmuntras att tillställa dessa till SEK, thomas.korssell@elstandard.se, , alternativt till SEK kansli, snc@elstandard.se, THOMAS KORSSELL SEK SVENSK ELSTANDARD INTERNATIONELL ELEKTROTEKNISK STANDARDISERING Som rapporterats på sidan 23 i detta nummer har IEC etablerat två System Evaluation Groups, SEG, med inriktning att etablera två systemkommittéer, SyC, inom områdena Smart Citites respektive Smart Grid.