Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 19 september 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 19 september 2012"

Transkript

1 EI6003 W-3.0, MINNESANTECKNINGAR 1 (3) Datum Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 19 september 2012 Närvarande Ej närvarande Yvonne Fredriksson (ordf.), Tony Rosten och Johan Carlsson (sekr.) samtliga EI, Bo Lindörn, Oberoende Elhandlare, Per Holm, SABO, Stig-Arne Ankner, Konkurrensverket, Jan Bertoft, Sveriges Konsumenter, Sonya Trad, Svensk Fjärrvärme, Per Forsling, Fastighetsägarna, Magnus Torstensson (ersättare för Kjell Jansson), Svensk Energi, Anders Kjellström, IPSO User Sweden, Lars Jacobson, Svenska Elnätsupproret, Björn Galant, LRF, Anders Mathiasson, Energigas Sverige, Niclas Damsgaard och Jakob Helbrink, Sweco, Jakob Eliasson, Villaägarna, Roland Jonsson, HSB, Daniel Torstensson, Svensk Plastindustriförening. Kjell Berndtsson, Riksbyggen, Hans Fredriksson, Lantmännen, Jane Ullman, Konsumentverket, Leif Wrenkler, Företagarna, Märtha Dahlberg, PRO, Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv. 1 Fastställande av dagordning Dagordningen godkändes. 2 Ny medlem i Energimarknadsrådet Yvonne Fredriksson informerade om att Svensk Plastindustriförening är ny medlem i Energimarknadsrådet. Föreningen representerades på detta möte av Daniel Torstensson. 3 Avrapporteringar sedan förra mötet Tony Rosten presenterade de avrapporteringar som EI gjort sedan senaste energimarknadsrådet (se presentation). 4 Kommande avrapporteringar Tony Rosten presenterade de avrapporteringar som EI kommer att göra de kommande månaderna (se presentation). 5 Nya uppdrag och andra förändringar Yvonne Fredriksson presenterade de nya uppdrag som Energimarknadsinspektionen fått sedan det förra rådsmötet (se presentation). Därutöver berättade hon också om de ändringar som skett i Insynsrådet samt de organisationsförändringar som skett på EI den sista tiden. Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel Fax Org.nr

2 Datum (3) 6 Tema: Smarta Elnät Niclas Damsgaard och Jakob Helbrink presenterade utfallet från den studie om Smarta Elnät som Sweco tagit fram för rådets räkning (presentation bifogas). Rémy Kolessar från EI berättade därefter om myndighetens perspektiv på smarta elnät och den rapport som myndigheten tagit fram om smarta elnät (presentation och rapport bifogas). Peter Silverhjärta från Svensk Energi presenterade hur Svensk Energi ser på användandet av smarta nät och smarta mätare i synnerhet (presentation bifogas). Anders Kjellström, IPSO User Sweden, beskrev nyttan av smarta elnät och olika tekniska standarder utifrån hans arbete med smarta hem (presentation bifogas). Daniel Torstensson från SPIF berättade kort om vilka frågor SPIF anser vara viktiga vid utvecklandet av Smarta Elnät, däribland kvalitetsregleringen. 7 Övriga frågor Avrapportering från förhandsregleringen Yvonne Fredriksson berättade hur processen ser ut kring EI:s beslut om intäktsramar och att EI inom kort kommer lämna in yttranden till förvaltningsrätten. SPIF - EI:s granskning efter stormarna Berta och Dagmar Rémy Kolessar berättade hur EI granskat konsekvenserna av stormarna och vad denna granskning lett till (presentation bifogas). SPIF Hur påverkar besluten från förhandsregleringen utbyggnaden av vindkraft? Yvonne Fredriksson förklarade hur investeringar i elnät regleras i förhandsregleringen och vilka möjligheter som myndigheten sett att ändra metoden. Elnätsupproret SvK redovisning av realtidsflödena på sin webbsida Tony Rosten förklarade hur redovisningen av kraftflödet ska läsas och lovade att framföra till SvK att EI fått synpunkten i rådet att uppställningen är svår att förstå. Elnätsupproret förändringar i förhandsregleringen på grund av sänkt bolagsskatt? Yvonne Fredriksson förklarade att det inte är möjligt att ändra besluten om förhandsreglering om bolagsskatten sänks. Detta är något som får tas i beaktande till nästa period i förhandsregleringen. 8 Kommande möten Nästa Energimarknadsråd äger rum den 12 december 2012 kl

3 Datum (3) Vid protokollet Justeras Johan Carlsson Yvonne Fredriksson

4 Insights. Delivered. Kundnyttan av smarta nät En rapport till Energimarknadsinspektionen/Energimarknadsrådet 28 september, 2012

5 Copyright 2012 Sweco Energuide AB All rights reserved No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system or transmitted in any form or by any means electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise without the prior written permission of Sweco Energuide AB. 28 september,

6 Disclaimer While Sweco Energuide AB ( Sweco) considers that the information and opinions given in this work are sound, all parties must rely upon their own skill and judgement when making use of it. Sweco does not make any representation or warranty, expressed or implied, as to the accuracy or completeness of the information contained in this report and assumes no responsibility for the accuracy or completeness of such information. Sweco will not assume any liability to anyone for any loss or damage arising out of the provision of this report. 28 september,

7 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 Bakgrund och frågeställning 6 Kvantitativa resultat 9 Analys på systemnivå 9 Analys på lokalnätsnivå 11 Åtgärdernas lönsamhet 13 Övergripande diskussion 14 1 Inledning Definitioner av smarta nät Framtidens vision om smarta elnät Aktivare elkunder en viktig del av utvecklingen Funktionaliteter i smarta nät Risker och utmaningar vid utveckling av smarta elnät 23 2 Nyttan av smarta nät en översikt Bakgrund Betydelsen av återkoppling till kunder: Direkt och indirekt återkoppling Smart mätning Förväntade nettonyttor från införandet av timmätning i Sverige Smarta nät Förväntade kostnader och nyttor från smarta nät Effektreduktion vid effekttoppar Minskning av effekttoppar genom elkundernas aktiva val Några alternativa tariffstrukturer Kvantifierbara nyttor från effektreduktion vid effekttoppar Jämförande studier Landspecifika pilotstudier Energieffektivisering Jämförande studier Landspecifika pilotstudier Underlätta ökad introduktion av förnybar produktion Mikroproduktion Övriga systemnyttor med smarta nät Positiv miljöpåverkan Elektrifiering av transportsektorn september,

8 3 Nyttan av smarta nät på den framtida svenska elmarknaden en kvalitativ diskussion Den framtida svenska elmarknaden två alternativa framtidsbilder Produktionens betydelse Kundstrukturen 52 4 Kvantifiering av nyttan Efterfrågestyrning Simulering av kundnytta smarta nät Systemanalysen Metodik Simulering av efterfrågeflexibiliteten Simulering av nya spotpriser i WiMo Resultat: Systemanalys - basfall Resultat: Systemanalys volatilt scenario Mindre hushållskonsumenter resultat och incitament för efterfrågeflexibilitet Lokalnätsanalysen Modellmetodik Resultat: Lokalnätsanalys - basfall Sammanfattning av simuleringsresultaten Ekonomisk kalkyl kvantifiering av kundnytta Ekonomiskt överslag systemmodell Ekonomiskt överslag lokalnätsmodell Slutsatser - kvantitativ analys 75 5 Avslutande diskussion 78 6 Referenser september,

9 Sammanfattning Den pågående och kommande omställningen av energisystemet kommer att ställa nya krav på elnäten. Olika smarta nät teknologier kan ersätta och komplettera traditionella investeringar i produktion och nät. I denna rapport analyseras kundnyttan av det smarta nätet. Tidigare analyser visar på att det finns ett klart positivt nettonuvärde av timvis mätning hos elvärmekunder, vilket bekräftas av våra simuleringsresultat. För andra teknologier är nettonyttan mer tveksam. Vi har exempelvis analyserat användandet av energilager (batterilösning). Analysen visar att energilager kan ge en betydande bruttobesparing i ett lokalnät med stor lokal produktion. Den höga investeringskostnaden för det analyserade energilagret medför dock att nettonuvärdet blir kraftigt negativt. Bakgrund och frågeställning Omställningen av energisystemet kommer att ställa nya krav på elnäten. Detta i kombination med att elnäten i många fall är relativt gamla gör att vi ser framför oss en investeringsboom i elnäten. Teknikutvecklingen och de nya kraven gör att man prata om framtidens smarta nät. I studien har vi utgått ifrån att en omställning av energisystemet kommer att ske, även om det är oklart hur stor denna omställning kommer att bli. Det finns då olika sätt att möta dessa utmaningar. De traditionella lösningarna innefattar investeringar och användning av topplastproduktion och investeringar i nät på olika nivåer. Dessa lösningar kommer att vara en nödvändig del för att möta de framtida utmaningarna. Smarta nät teknologier kan i viss utsträckning ersätta de traditionella lösningarna. En grov indelning av det smarta nätet kan vara teknologier som möjliggör eller stimulerar efterfrågerespons, energilager, samt tekniker för styrning och övervakning. Dessa teknologier kan ge nytta genom att förbättra användandet av nätet och därigenom minska behovet av nätförstärkningar samt att man kan minska behovet av topplastproduktion. Ekonomiska incitament till efterfrågerespons ges av mätning och avräkning med tillräckligt hög tidsupplösning (timmesnivå i Sverige). Detta finns sedan en längre tid för större kunder (>63A) och för mindre kunder har lagstiftningen ändras så att de kostnadsfritt ska kunna få detta från och med 1 oktober Efterfrågerespons kan sedan förstärkas och underlättas genom olika former av återkoppling, där direkt återkoppling av förbrukningen i realtid är en viktig möjlighet. Detta möjliggör för kunderna att både se hur deras effektuttag ser ut, men också hur stor basförbrukningen är, vilket underlättar för kunderna att vidta åtgärder. Kunder kan också få hjälp av aktörer med direkt styrning av förbrukningen, vilket både kan ge omfördelning av lasten och energieffektivisering. Energilager kan utformas på olika sätt. I denna studie har vi sett på en batterilösning. Det finns också andra former av energilager, t.ex. tryckluft. Vattenmagasinen utgör också ett energilager och pumpkraft är en möjlighet som hittills nyttjats sparsamt i det nordiska systemet. I bl.a. Danmark diskuteras möjligheterna att lagra energi i gasnäten. 28 september,

10 Styrning och övervakning är en bred kategori av teknologier. Förutom styrning av lasten, finns möjligheter att styra och övervaka näten. Det kan t.ex. innefatta sensorer på elledningar, vilket möjliggör att de kan utnyttjas med mindre säkerhetsmarginaler än vad som annars är fallet. Smarta nät är dock ett vitt begrepp som innefattar en naturlig teknikutveckling i kombination med helt nya lösningar. Även tekniklösningar som inte är direkt kopplade till elnäten kan räknas in i begreppet, exempelvis data och laststyrning via Internet. I mångt och mycket krävs dock också nya affärsmodeller för att det smarta nätet fullt ut ska realiseras. Figur 1. Olika möjligheter för att möta framtidens utmaningar Traditionella lösningar Smarta nät teknologi Topplast produktion & äkad reglering i befintlig produktion Styrning och övervakning Investeringar i region och stamnät Energilager Investeringar i lokalnät Efterfrågerespons Källa: Sweco I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att det smarta nätet inte enbart handlar om data och information som skickas via elnätet och tillhörande system. Mängder av data kommer att stanna hos kunden eller skickas via Internet, utan att elföretagen har något att göra med den informationen. Både traditionella investeringar i näten och smarta nät investeringar kommer att kosta betydande summor pengar. I slutändan kommer elkunderna alltid att vara de som bär kostnaderna för detta. En viktig fråga är därmed vilken nytta det smarta nätet kan ge kunderna? De smarta lösningarna kan också bidra till en ökad leveranssäkerhet, ökade möjligheter för kunderna att investera i mikroproduktion och mycket annat. Det är också något som kan ge 28 september,

11 nytta till kunderna. Vi har sett på en snävare definition av kundnyttan och primärt sett till vad kunderna kan spara in exempelvis genom ökad efterfrågeflexibilitet. I studien ser vi på ett antal av de huvudgrupper som ingår i både de traditionella lösningarna och smarta nät lösningarna. I modellsimuleringarna fångar vi kostnader förknippade till topplastproduktionen och den nytta som efterfrågerespons kan ha för att reducera det behovet. Investeringar i region- och stamnät är inte direkt med i analysen. I vår analys av effekterna i ett lokalnät fångas dock avgifterna mot överliggande nät upp, vilket kan utgöra en approximation även om det sannolikt inte fångar hela värdet. Vi har dock inte med eventuella minskningar av traditionella investeringar i lokalnätet. Vi har med effekterna från två av huvudgrupperna för smarta nät: efterfrågerespons och energilager. Däremot innefattas inte andra teknologier för styrning och övervakning i näten. Vad visar tidigare forskning och utredningar I rapporten har vi studerat ett stort antal svenska och internationella studier av efterfrågerespons. För svensk del kan särskilt nämnas en rapport från Energimarknadsinspektionen från Rapporten behandlar kostnader och intäkter av att införa timvis mätning även mindre kunder. Analysen pekar på ett klart positivt nuvärde av att införa timvis mätning för hushåll med elvärme. På intäktssidan finns såväl vinster av att flytta förbrukning från högpristimmar till lågpristimmar och vinster av att använda mindre el generellt. Med smarta styrsystem kan detta göras helt utan komfortförluster för kunderna. Ett viktigt försäljningsargument när dessa system börjar lanseras kommer t.o.m. sannolikt att vara att de kan ökad komfort och ökad trygghet för kunden. Genom att anpassa elanvändningen efter elpriset på spotmarknaden, kan ett hushåll i en eluppvärmd villa på lite sikt spara kronor på ett år, Hur mycket det blir beror på hur priserna utvecklas. Ett viktigt motiv till att installera styrsystem är att dessa också bidrar till att sänka den totala energianvändningen och öka komforten, exempelvis genom en mer behovsanpassad inomhustemperatur och genom att identifiera brister i uppvärmningssystemen. Besparingspotentialen är betydande och med största sannolikhet större än värdet av efterfrågerespons. En rapport som Sweco genomförde för Näringsdepartementet 2011 visar att en utbyggd efterfrågerespons också delvis kan minska risken för kraftiga prisuppgångar i samband med riktigt kallt väder. Beräkningarna pekar på att elpriserna under 2010 skulle kunna ha varit betydligt lägre med utbyggd efterfrågerespons. Besparingen för hela kundkollektivet skulle ha varit i storleksordningen 4 miljarder kronor, d.v.s. betydande vinster. Vinsterna tillfaller hela kundkollektivet, även dem som inte själva anpassar sin elanvändning efter elbörsens prissvängningar. Bedömningar pekar på att så mycket som MW av efterfrågan skulle kunna styras bort vid noll graders utomhustemperatur om styrutrustning installerades i villor med elvärme. Det är nästan lika mycket som Svenska Kraftnäts effektreserv och mer än vad som behövs på Svenska Kraftnäts reglermarknad. Så förutom att ersätta effektreserven, påverka prisbildningen och minska elnotan kan effektstyrningen också fungera som resurs på reglermarknaden. 28 september,

12 Det finns i dagsläget inga studier som kan visa på betydande vinster av att införa efterfrågerespons hos hushåll som saknar elvärme. Det betyder i och för sig att inte sådana vinster inte finns. Framtida forskning, exempelvis inom projektet Norra Djurgårdsstaden får visa vad som går att göra. Kvantitativa resultat i denna studie Inom ramen för detta arbete har vi simulerat värdet av efterfrågerespons utifrån data från ett verkligt nät. Vi vill påpeka att det är omöjligt att utifrån denna begränsade studie dra några långtgående slutsatser. Vi har tillämpat följande metod 1) En betydande del av intäkten av efterfrågerespons kommer från prisvariationer (volatilitet) på spotmarknaden. Denna volatilitet kommer med största sannolikhet öka i framtiden. För att få en realistisk bild av detta har vi använt Swecos elprismodell WiMo. I analysen har vi kallat detta systemnivå 2) Förutom intäkter till följd av att anpassa förbrukningen med hänsyn till elpriset har styrning skett så att lokalnätägaren kan minimera sina kostnader gentemot överliggande nät. Däremot har vi inte kunnat ta hänsyn till möjliga besparingar i lokalnätet (se bild 1). I analysen har vi kallat detta Lokalnätsnivå 3) För att simulera hur flexibiliteten på kundsidan kan komma att utvecklas har s.k. DR- Nycklar tillämpats. Dessa nycklar har tagits fram i ett forskningsprojekt som led från Göteborg Energi och baseras på intervjuer med kunderna, allts inte på verkliga tester. 4) I dataunderlaget finns hushållskunder med och utan elvärme, större fastighetsägare, ett energilager samt ett vindkraftverk. An kunderna är det endast hushållskunder som ingått i analysen. Data har hämtats från projektet Marknadsgatan i Falköping Vi har fått följande resultat: Analys på systemnivå Figur 2 visar omfördelningen av last för en exempelkund under ett dygn i januari Last flyttas från topplastperioden till perioder med lägre last, i detta sammanhang från dagtid till nattetid. 28 september,

13 Figur 2. Lasten för en given kund under ett dygn under januari år 2012 Källa: Sweco I vår analys har vi endast tagit med lastförflyttning bland hushållskunder. Detta beror dels på att möjligheten till lastförflyttning redan finns hos större elförbrukare (t.ex. industrier) även utan ny mätning och smartare nät, men också på att vi för vår analys har utgått från faktiska mätvärden och av kunderna uppgivna möjligheter att flytta last. Denna information har vi endast haft för ett urval av hushållskunder. Omfördelningen av last leder till sänkta kundkostnader. Dels till följd av att konsumtionen förläggs till timmar då elen är billigare, men också pga. av att priset påverkas. Figur 3 visar hur kundkostnaden reduceras under de olika säsongerna beroende på antagen penetrationsgrad. Med antagande om 25 % penetrationsgrad sjunker kostnaderna under vinter- och vårsäsongerna med drygt 3 %, medan kostnaderna sjunker med knappt 2 % under sommarsäsongen. Besparingen gäller alla hushållskunder d.v.s. även de 75 % som inte förändrat sitt uttagsmönster. 28 september,

14 Figur 3. Resultat kundnytta för de olika scenarierna och säsongerna Källa: Sweco Analys på lokalnätsnivå I denna ansats är huvudfokus på det lokala perspektivet. Då de lokala förutsättningarna kan skilja markant från region till region antogs ett representativt system vara en mindre justering av det befintliga systemet som finns på Marknadsgatan i Falköping idag. För denna studie har vi haft tillgång till relativt begränsade datamängder, men analysmetoden och beräkningsverktygen möjliggör olika typer av analyser av mycket stora datamängder. Figur 4 ger en schematisk överblick av systemet. Figur 4. Schematisk överblick av det modellerade lokala systemet 28 september,

15 Källa: Sweco I lokalnätsmodellen har vi antagit en penetrationsnivå av efterfrågeflexibilitet på 25 %. Efterfrågestyrningen sker genom att omfördela last från timmar med stor efterfrågan och låg produktion till timmar med stor produktion och låg efterfrågan. Figur 5 visar simuleringsresultat av efterfrågestyrningen för ett exempeldygn. Figur 5. Simuleringsresultat av efterfrågestyrning Källa: Sweco Utöver ett basfall har tre andra fall analyserats. Användande av energilager Användande av efterfrågerespons Användande av energilager och efterfrågerespons I Figur 6 redovisas hur kostnaderna påverkas i de tre fallen, jämfört med basfallet. Den största kostnadsreduktionen, i relativa termer, uppstår under sommaren. Detta beror på att vi har relativt mycket lokal produktion i systemet och att i perioder med låg förbrukning finns en överskottsproduktion. Genom att omfördela lasten kan produktionen tas till vara på ett bättre sätt. Simuleringarna visar också att energilager har en mycket stor effekt, särskilt under sommartid. Det är dock viktigt att framhålla att simuleringarna i sig inte visar på om åtgärderna är lönsamma eftersom investeringskostnaden inte är medtagen. 28 september,

16 Figur 6. Kostnadsminskning för kollektivet utan DR, med DR, utan DR med energilager (ES) samt med DR och energilager. Källa: Sweco Åtgärdernas lönsamhet Vår samlade bedömning, från denna och andra studier, är att det finns en betydande nytta av ökad efterfrågeflexibilitet och att investeringar i exempelvis timmätning sannolikt är lönsamt för kunderna. Vi gör också bedömningen att omställning av energisystemet sannolikt leder till att effekt blir en allt viktigare resurs. Det ökar också värdet av effektreduktioner. I det sammanhanget är det viktigt att påpeka att även icke-aktiva kunder kan få del av nyttan genom att de aktiva kunderna bidrar till att kapa pristoppar vilket kommer alla till del. För systemnivån har kostnadsbesparingen definierats som skillnaden mellan ursprungsfallet utan efterfrågeflexibilitet och fallet med efterfrågeflexibilitet. Den årliga kostnadsbesparingen uppskattas till ca 140 miljoner kronor. I Energimarknadsinspektionens analys av nyttan av timvis mätning för mindre hushållskunder uppskattades implementeringskostnaden i det billigaste alternativet till ca 450 miljoner kronor. Med antaganden om en årlig driftskostnad på 15 miljoner kronor, visar den ekonomiska nuvärdeskalkylen visar på ett positivt värde motsvarande 450 miljoner kr med 6 % kalkylränta, avskrivningstid 20 år. För lokalnätsmodellen ger ekonomiska överslagsberäkningar dock ett negativt resultat för samtliga analyserade fall. Även om energilager ger en stor besparing (i relativa termer) är kostnaden för energilagret alltför högt. Investeringskostnaden för den analyserade 28 september,

17 energilagret uppgår till närmare 30 miljoner kronor, men för att kalkylen ska gå ihop måste investeringskostnaden reduceras med minst en faktor 100. Övergripande diskussion I vår studie har endast efterfrågeresponsen hos hushållskunder inkluderats. I själva verket finns naturligtvis ytterligare betydelsefull efterfrågerespons. I tidigare studier har kommersiella kunder uppvisat konsekvent lägre värden både för energieffektivisering och för laststyrning jämfört med hushållskunder. Anledningen anses vara att det är svårare för kommersiella kunder att anpassa sin elanvändning utifrån marknadssignaler eftersom stor del av el används i produktionsprocessen med höga alternativa kostnader. Tidigare svenska studier visar dock på att det finns betydande potentialer för effektreduktioner i såväl energiintensiv industri, mellanstora förbrukare och hos hushållskunder. Det kan indikera att det förvisso kan vara svårt för många kommersiella kunder att vara aktiva, men att det också handlar om en utvecklingsfråga. För en ökad efterfrågeflexibilitet är mätning och avräkning centralt, eftersom det är detta som möjliggör att ge ekonomiska incitament. Detta är dock inte tillräckligt. Elleverantörer måste också utveckla och erbjuda nya typer av avtal och kunder måste finna dessa intressanta. Kunder måste också erbjudas nya attraktiva energitjänster som verkligen till för kundnytta. Möjlighet att minska hushållets totala energianvändning och kommer att vara en viktig del av erbjudandet. Kunderna är dock olika och samma erbjudande passar inte alla kunder. Mätdata som skickas in i insamlingssystemen är dock inte nödvändigtvis tillräcklig. Hur återkopplingen sker är mycket viktigt och för att kunderna ska ha information att agera utifrån kan det behövas finare tidsupplösning än timmesnivån. All den information och data som kunder behöver för att reagera och agera behöver dock inte skickas in via insamlingssystemen som elnätsbolagen driver. Den kan i hög grad stanna i hemmet eller kommuniceras via andra kanaler till andra aktörer som hjälper kunderna att vara aktiva, Utvecklingen mot Internet of things, d.v.s. det uppkopplade hemmet blir då en del av det smarta nätet, även om kommunikationen sker separat från elbranschens kommunikationsvägar. Standarder som möjliggör en sådan utveckling blir då naturligtvis centrala. Slutligen är det viktigt att peka på regleringens betydelse. Även om vi inte har studerat utformningen av regleringen i denna rapport är det centralt för frågan om vilken nytta kunderna kan få av smarta nät. Regleringen måste möjliggöra för elnätsbolagen att investera i nya smarta lösningar, annars står vi i längden med gamla och föråldrade lösningar. Det tjänar kunderna sannolikt inte på. Samtidigt kan inte regleringen vara utformat så att elnätsbolagen automatiskt får täckt alla investeringar i nya och smarta lösningar. Energilager är ett tydligt exempel. I vår analys har det inte gått att motivera en investering i energilager och det skulle inte skulle inte vara rimligt att kostnaderna för detta täcks av elnätsregleringen. Samtidigt finns det säkert situationer, särskilt i en framtid med lägre kostnader för energilagerlösningar, där energilagret ersätter andra investeringar och ger en lägre totalkostnad. Detta återspeglar problemet med en reglering där man i grunden får betalt för den utrusning som man har installerat. I en värld där det kanske finns flera 28 september,

18 alternativa lösningar måste regleringen ge incitament för att man väljer de mest effektiva lösningarna. Det kräver en smartare reglering. I studien ser vi på ett antal av de huvudgrupper som ingår i både de traditionella lösningarna och smarta nät lösningarna. I modellsimuleringarna fångar vi kostnader förknippade till topplastproduktionen och den nytta som efterfrågerespons kan ha för att reducera det behovet. Investeringar i region- och stamnät är inte direkt med i analysen. I vår analys av effekterna i ett lokalnät fångas dock avgifterna mot överliggande nät upp, vilket kan utgöra en approximation även om det sannolikt inte fångar hela värdet. Vi har dock inte med eventuella minskningar av traditionella investeringar i lokalnätet. Vi har med effekterna från två av huvudgrupperna för smarta nät: efterfrågerespons och energilager. Däremot innefattas inte andra teknologier för styrning och övervakning i näten. 28 september,

19 1 Inledning Omställningen av elsystemet kommer att ställa nya krav på elnäten. I det traditionella kraftsystemet produktionen anpassats efter förbrukningen. Det blir sannolikt svårare i framtiden. Produktionen av el från t.ex. vindkraft och solceller är beroende av vädret. Det innebär att produktionen inte är styrbar och att den varierar. Elsystemet måste klara av att hantera denna nya situation. I framtiden kan man förvänta sig att produktion, förbrukning och näten måste samspela på nya sätt. Variationer i den intermittenta produktionen kommer i vart fall delvis att behöva mötas av en mer flexibel efterfrågesida. I tillägg kan man förvänta sig ökade inslag av lokal produktion, Det kan handla om enskilda vindkraftverk anslutna till lokalnätet, eller solceller på hustak. Det är en ny situation för lokalnäten. I dag är lokalnäten i första hand utformade för inmatning av el från överliggande nät (regionnäten) för distribution till slutkunderna. Det är troligt att vi går mot en situation där lokalnäten går från att vara i det närmaste renodlade distributionsnät, till att bli både distributions- och produktionsnät. Dessa förändringar kommer att påverka kraftflödet men också informationsflödet. Frågan om smarta nät bör i ses i det perspektivet. Samtidigt är smarta nät ett vitt begrepp som innefattar många olika saker. I viss utsträckning rör det sig om en naturlig teknikutveckling, som inte är lika stark kopplad till ovanstående problembild. Andra delar kan ses mer som ett språng mot något nytt ett teknikskifte. Sammantaget handlar det om en modernisering av systemet för leverans av el så att det övervakar, skyddar och automatiskt optimerar driften av systemet. Produktion, konsumtion, energilager och andra delar av näten kommer att vara en del av detta, och det som beskrivs som smarta nät kommer därmed att vara utspritt i olika delar av systemet. Hela systemet för produktion och distribution av el finns dock ytterst till för att ge kunderna nytta. Naturligtvis bör även smarta nät ses i perspektivet av nytta för kunderna. Kundnyttan är dock inte helt lätt att definiera och mäta. Kundnyttan kan dels uppstå genom att olika komponenter i det smarta nätet möjliggör för kunderna att styra sin förbrukning till tidpunkter då elen är billigare och därmed sänka sina kostnader för elen. Dels kan det smarta nätet bidra till att höja kvaliteten i nättjänsten, t.ex. en högre leveranssäkerhet. Dels kan det smarta nätet bidra till att nätföretagen kan leverera tjänsten till en lägre kostnad, men det ger först kundnytta om det också förs över i lägre priser. Samtidigt kan utvecklingen mycket väl leda till att nättjänsterna blir dyrare, till följd av de nya kraven på näten. Frågan blir därmed inte om kostnadsnivån sjunker i förhållande till dagens nivå, utan om kostnaderna faller i förhållande till vad de hade varit utan det smarta nätet. Energimarknadsrådet har önskat att få frågan om vilken nytta som det smarta nätet kan ha för kunderna belyst, och Energimarknadsinspektionen har därför gett Sweco i uppdrag att studera frågeställningen. Svaret på frågan är naturligtvis i stor utsträckning beroende av hur det framtida elsystemet kommer att se ut. Det är naturligt att förvänta sig ökade inslag av intermittent och 28 september,

20 distribuerad produktion, men det är betydligt osäkrare hur stor denna förändring kommer att vara. Inledningsvis har vi därför tagit fram två olika framtidsbilder v hur det framtida elsystemet kan komma att se ut. Båda framtidsbilderna innebär ökningar av den förnybara produktionen, men i den ena framtidsbilden är förändringen större. Inom ramen för vart och ett av dessa framtidsbilder ser vi på kundnyttan av smarta nät. För analysen har vi tagit perspektivet att de grundläggande förändringarna av elsystemet i termer av produktionsmix m.m. är givna när vi analyserar nyttan av smarta nät. Vi har inte jämfört den totala kostnaden eller nyttan för kunderna mellan de två scenarierna. D.v.s. det är möjligt att ett av scenarierna ger högre nytta till kunderna än det andra scenariot. Vi ser att man kan dela in smarta nät teknologier i tre huvudgrupper: styrning och övervakning, energilager och efterfrågerespons. Dessa teknologier kan i viss utsträckning ersättas traditionella lösningar i form av topplastproduktion och investeringar i näten. Smarta nät teknologier kan i viss utsträckning ersätta de traditionella lösningarna. En grov indelning av det smarta nätet kan vara teknologier som möjliggör eller stimulerar efterfrågerespons, energilager, samt tekniker för styrning och övervakning. Dessa teknologier kan ge nytta genom att förbättra användandet av nätet och därigenom minska behovet av nätförstärkningar samt att man kan minska behovet av topplastproduktion. Figur 7. Olika möjligheter för att möta framtidens utmaningar Traditionella lösningar Smarta nät teknologi Topplast produktion & äkad reglering i befintlig produktion Styrning och övervakning Investeringar i region och stamnät Energilager Investeringar i lokalnät Efterfrågerespons Källa: Sweco Vår analys utgörs av en kombination av litteraturstudier, egna kvalitativa bedömningar och kvantifieringar genom simuleringar i ett riktigt nät. Sweco har arbetat tillsammans med Falbygdens Energi kring ett projekt där man i en del av nätet har vindkraftsproduktion, 28 september,

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 12 december 2012

Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 12 december 2012 EI6003 W-3.0, 2010-11-30 MINNESANTECKNINGAR 1 (3) Datum 2012-12-12 Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 12 december 2012 Närvarande Ej närvarande Yvonne Fredriksson (ordf.), Tony Rosten och

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Hållbart Energisystem Smarta Elnät Hållbart Energisystem Smarta Elnät Energinätverk 21 Mars 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles

Läs mer

Referat med inlägg från dialogforum 7 maj 2013 Elnätsföretagens roll och framtidens elnät

Referat med inlägg från dialogforum 7 maj 2013 Elnätsföretagens roll och framtidens elnät Regeringskansliet Samordningsrådet för smarta elnät (N 2012:03) Kv. Garnisonen, 103 33 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100A Referat med inlägg från dialogforum 7 maj 2013 Elnätsföretagens roll och framtidens

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter Beslutet Aktiva elkonsumenter ges möjlighet att ingå nya former av elavtal som förutsätter att elförbrukningen timmäts, utan debiteras

Läs mer

Uppföljning av timmätningsreformen

Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen - en delrapport Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:05 Författare: Therese Lager och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Kompletterande dokument till Ei R 2012:14 Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen Kompletterand

Läs mer

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013

Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden. Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Förutsättningar, möjligheter och hinder för att vara mer aktiv på elmarknaden Swedish Smart Grid Dialogforum 23 oktober 2013 Vad är smarta elnät? Inte bara teknik. Energimarknadsinspektionens definition

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 2012-03-02 2 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda,

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad

Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad Ett samråd baserat på rapporten Future role of DSOs Medverkande: Lena Jaakonantti, Caroline Törnqvist, Anna Öhlund Agenda för dagens seminarium Syftet

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Utmaningar för energisystemet Ökad komplexiteten kräver förändringar och anpassning av elnäten Integrera stora mängder

Läs mer

2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern

2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 2010-10-28 Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 1 Syfte och bakgrund Projektet syftar till att samla erfarenheterna efter den gångna vintern

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives Förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning idag och i framtiden Slutrapport NEPP report December

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet Thomas Broberg Centrum för miljö och naturresursekonomi www.cere.se Centre for Environmental and natural Resource Economics. Umeå Universitet och Svenska

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2014:05 Uppföljning av timmätningsreformen Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:05 Författare: Johan Nilsson, Johan Leymann och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

18 juni 2014 2014-06-19 1

18 juni 2014 2014-06-19 1 18 juni 2014 2014-06-19 1 Syntes av Market Design etapp IV Syntesarbete under våren 2014 Slutsatser i mer lättillgänglig form Tomas Wall och Lars Magnell har arbetet fram och tillbaka Monika Adsten, Stefan

Läs mer

Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 13 februari 2013

Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 13 februari 2013 MINNESANTECKNINGAR 1 (3) Datum 2013-02-13 Minnesanteckningar från Energimarknadsrådet den 13 februari 2013 Närvarande Anne Vadasz Nilsson (ordf.), Tony Rosten, Christina Hjulström (sekr.), Johan Carlsson,

Läs mer

Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution. EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun

Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution. EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun Presentation Bakgrund Behov och möjligheter Erfarenheter Framtida utveckling Bakgrund Krav

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives Förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning idag och i framtiden Preliminär version Sweco

Läs mer

Energieffektivisering. Peter Silverhjärta 2013-05 15

Energieffektivisering. Peter Silverhjärta 2013-05 15 Energieffektivisering Peter Silverhjärta 2013-05 15 Timmätningsreformen När lagstiftaren rättar saker kan det bli märkligt! Hur har det gått? Timmätningsreformen ca 43 000 kunder har bytt leverantör per

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer

Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer 1 Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer Efterfrågeflexibiliteten kan öka leveranssäkerheten i elsystemet både utifrån ett nät- och ett produktionsperspektiv,

Läs mer

Ei R2012:14. Elnätstariffer behövs mer regler om avgifternas utformning?

Ei R2012:14. Elnätstariffer behövs mer regler om avgifternas utformning? Ei R2012:14 Elnätstariffer behövs mer regler om avgifternas utformning? Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2012:14 Författare: Göran Ek, Willy Hallgren Copyright:

Läs mer

Ei R2012:12. Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el

Ei R2012:12. Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el Ei R2012:12 Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna EnergimarknadsinspektionenR2012:12 Författare: Jens Lundgren, Therese

Läs mer

Smart Grids Vattenfall

Smart Grids Vattenfall Smart Grids Vattenfall Stockholm 2010-01-21 Johan Söderbom, Vattenfall Drivkrafter Ekonomiska system Vindkraft Småskalig Produktion Regelverk Informations teknik Storskalig produktion Nya tekniska lösningar

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem

Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem EI R2010:18 Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem - Smarta mätare och intelligenta nät Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna EnergimarknadsinspektionenR2010:18 Författare:

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Nationella Vindkraftskonferensen

Nationella Vindkraftskonferensen Nationella Vindkraftskonferensen 25 april 2008 Kalmar Lennart Söder Professor Elkraftsystem 1 Överlämnande skedde den 20 februari 2008 2 Utredningens 13 förslag - 1 Beskriv att certifikatsystemet är den

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Forskningsprogrammet ELAN

Forskningsprogrammet ELAN Forskningsprogrammet ELAN -hur människans beteende och värderingar påverkar elanvändningen Programmet utgör ett centralt kunskapsnav för energiföretag forskarvärlden, myndigheter och konsumenter Behandlar

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät Christofer Sundström 13 april 2015 Outline 1 Elmarknad Energibehov & kraftkällor Prissättning Mikroproduktion 2 Smarta Elnät Definition

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN Min vision om en effektiv elanvändning Forskningsprogrammet Market Design har i fältförsök visat att det finns stora möjligheter för hushåll med elvärme att

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011 Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012 Anders Pettersson Oslo 27 september 2011 Grunderna Förhandsreglering Tillsynsperioden är 4 år Första perioden är 2012-2015 En intäktsram för hela perioden

Läs mer

En elmarknad i förändring

En elmarknad i förändring En elmarknad i förändring Thomas Broberg Runar Brännlund Andrius Kazukaukas Lars Persson Mattias Vesterberg Centrum för miljö- och naturresursekonomi Outline Syfte med studien och rapporten Bakgrund, vad

Läs mer

Producera din egen el Småskalig elproduktion

Producera din egen el Småskalig elproduktion Abonnemangsformer småskalig elproduktion Användning (uttag) är huvudabonnemang, säkring max 63 A, mikroproduktion Det här är det vanligaste inmatningsabonnemanget för privatpersoner och omfattar de allra

Läs mer

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER 1 (9) 2011-09-16 Rev. 12 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER Svensk Energi rekommenderar att nätägare utför bilateral efterkorrigering av tim- och schablonleveranser

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 2015-05- 04 Dnr Fi2015/1733 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Läs mer

DIALOGFORUM 19 NOVEMBER. Vad kan göras för att stimulera utvecklingen av smarta elnät och vad kan lösas i förhandsregleringen?

DIALOGFORUM 19 NOVEMBER. Vad kan göras för att stimulera utvecklingen av smarta elnät och vad kan lösas i förhandsregleringen? DIALOGFORUM 19 NOVEMBER Vad kan göras för att stimulera utvecklingen av smarta elnät och vad kan lösas i förhandsregleringen? Vårt uppdrag Övergripande inriktning att bidra till ökad samverkan mellan berörda

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet vid

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Framtidens Energilösningar

Framtidens Energilösningar Framtidens Energilösningar Marie Holmberg Schneider Electric Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs Faktum Energidilemmat Behov Efterfrågan År 2050 Elförbrukning år 2030 Källa: IEA 2007 vs CO

Läs mer

Samordningsrådet och dess arbete. Bo Normark, vice ordförande, Samordningsrådet för Smarta Elnät

Samordningsrådet och dess arbete. Bo Normark, vice ordförande, Samordningsrådet för Smarta Elnät Samordningsrådet och dess arbete Bo Normark, vice ordförande, Samordningsrådet för Smarta Elnät Dialogforum - smarta elnät som tillväxtbransch för små och medelstora företag 9 september 2013 Våra utmaningar

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel

Deltagare i projektet. Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Bengt Stridh, Energiutblick 2011-03-16 Konsekvenser av avräkningsperiodens i längd vid nettodebitering av solel Deltagare i projektet Bengt Stridh, ABB, Corporate Research, projektledare Andreas Molin,

Läs mer

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i?

v a r f ö r? v a d ä r t e k n i k e n b a k o m? h u r f o r t k o m m e r d e t a t t g å? v a r s t å r s v e n s k i n d u s t r i? t i l l v ä x t k r ä v e r n y a l ö s n i n g a r, v ä r l d e n v ä l j e r e n e r g i s t r a t e g i, s m a r t a s t ä d e r o c h t r a n s p o r t e r b l i r e n k o n s e k v e n s m e n v a

Läs mer

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1 Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? October 1, 2013 Slide 1 Exempel energilagring Potential additional hydro power capacity 2006-2030 300 GW China 50 GW 50 GW India South America 120

Läs mer

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi Johan Nyqvist, Solar Region Skåne Energikontoret Skåne, September 2014, Malmö Innehåll Syfte och bakgrund... 3 Varför är solenergi intressant?...

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN Paradigmskifte inom elenergibranschen Nätägare relationen Ellagen undantag småskalig produktion Nätägaren är skyldigt att installera mätare med tillhörande

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen

Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Begreppet 'intelligenta nät'

Begreppet 'intelligenta nät' SVENSKA =. KRAFTNÄT Tekniske direktören Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stocldiolm 2011-03-11 2011/360 YTTRANDE Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem (El R20io:i8) Svenska Kraftnät

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Minnesanteckningar från hearing avseende nätkoden LFC&R den 26 augusti 2013 (dnr 13-102125)

Minnesanteckningar från hearing avseende nätkoden LFC&R den 26 augusti 2013 (dnr 13-102125) MINNESANTECKNINGAR 1 (5) Datum Minnesanteckningar från hearing avseende nätkoden LFC&R den 26 augusti 2013 (dnr 13-102125) Närvarande Magnus Andersson Ei Herlita Bobadilla Robles Ei Lena Jaakonantti Ei

Läs mer

Småskalig elproduktion för eget bruk

Småskalig elproduktion för eget bruk Energikompetens En rapport från Svensk Energi Småskalig elproduktion för eget bruk Slutrapport avseende projekt Mikroproduktion av el Småskalig elproduktion för eget bruk Slutrapport avseende projekt Mikroproduktion

Läs mer