Förslag till budget 2007 samt verksamhets- och investeringsplan (m, fp, kd, c)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till budget 2007 samt verksamhets- och investeringsplan 2007 2009 (m, fp, kd, c)"

Transkript

1 Förslag till budget 2007 samt verksamhets- och investeringsplan (m, fp, kd, c) Inför kommunstyrelsen

2 Budget 2007 samt verksamhets- och investeringsplan Förutsättningarna Vi i majoriteten i Sollentuna lägger fram en stark och framtidsinriktad budget som präglas av balans mellan satsningar och varsamhet och hushållning med skattebetalarnas pengar. En stor del av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknaden. Vi avser med anledning av detta att bedriva en politik som står i samklang med regeringens jobblinje. För att fatta bra beslut i nutid, måste politiken vara framåtblickande och ansvarstagande. Den demografiska utmaningen som väntar de närmaste decennierna ställer stora krav på politikerna. Vården och omsorgen måste ges tillgång till växande resurser samtidigt som alla resurser används mer effektivt. För att kunna klara de framtida utmaningarna, inte minst inom vården och omsorgen, måste politiken präglas av god ekonomisk hushållning. De ekonomiska förutsättningarna i Sollentuna kommun är goda. Kommunen har inga lån och praktiskt taget inga borgensförbindelser. Kommunens pensionsskuld är även den under kontroll till skillnad från många andra kommuners under kontroll. Detta ger oss en bra grund att kunna erbjuda Sollentunaborna en bra service, i nutid och framtid. Vidare kan vi fortsätta återbetalningen av den skattehöjning vi tvingades till Under 2007 föreslår vi att skatten sänks 25 öre till 18,33 kronor och 2008 ytterligare 13 öre till 18,20, samt 10 öre 2009 till 18,10. Valfrihet är ett ledord för kommunens verksamhet. Så långt som det är möjligt skall medborgarna kunna välja den service som bäst passar varje persons eller familjs unika behov. Konkurrens mellan utförare stärker drivkrafterna för ökad effektivitet och kvalitet i tjänsterna men stärker också den enskildes valfrihet. Vi har beslutat att all verksamhet som inte är myndighetsutövning eller strategiska ledningsfunktioner ska konkurrensutsättas, bland annat genom den så kallade utmaningsrätten. Vidare avser vi att även fortsättningsvis utreda vilka kommunala verksamheter som konkurrerar med företagen på den privata marknaden. Vi vill även stimulera och uppmuntra avknoppningar. Dessa åtgärder är viktiga inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Den offentliga sektorn är mycket kvinnodominerad och genom att öppna för nyföretagande ger vi också kvinnorna större möjlighet att påverka sin arbetssituation genom egenföretagande och möjlighet till fler arbetsgivare. Vårt budgetförslag i korthet En stor trygghets- och trivselsatsning kommer att genomföras de närmaste åren genom att titta på de faktorer som påverkar tryggheten samt nyplantering. Upprustningen av Malmparken fortsätter under de närmaste åren. Pengar har avsatts i syfte att upprusta och anpassa lekplatser så att alla barn har möjlighet att leka där. För att ytterligare öka individperspektivet i kommunens verksamheter skall vi göra en utredning som skall föreslå åtgärder i syfte att förenkla och effektivisera klagomålshanteringen. Den största satsningen 2007 sker på barn- och ungdomsnämnden. Nämnden tillförs ytterligare 54 miljoner kronor. Ramen uppgår därmed till miljoner kronor under nästkommande år. Den införda kunskapsgarantin gäller. Inom ramen för den görs kontinuerliga kunskapskontroller från första skolåret, vilket innebär att elevers individuella kunskaper mäts och att det i de fall eleven inte uppfyller kunskapsmålen upprättas en åtgärdsplan för att ge eleven det extra stöd som behövs för att uppfylla målen. Antalet förskoleplatser har de senaste åren ökat dramatiskt och utbyggnaden fortsätter i takt med det ökande antalet nyfödda och inflyttade. Arbetet med att ge föräldrar möjlighet att vara hemma med de egna barnen upp till tre års ålder mot ersättning från kommunen fortsätter. Detta kommer inte att påverka övrig barnomsorg. Med undantag för gruppen förskollärare och barnskötare, har ohälsotalen bland samtliga personalgrupper sjunkit med 30 procent på tre år. Därför anser vi att det är särskilt viktigt att rikta insatser mot de två nämnda yrkeskategorierna.

3 Barn- och ungdomsnämndens och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens samarbete fortsätter kring projektet Trygghet och studiero i skolan. Syftet med projektet är att uppnå bättre resultat för eleverna genom att förbättra studiemiljön i skolan t.ex. genom att minska mobbningen. Barn- och ungdomsnämnden har fått i uppdrag att skapa en mötesplats i Viby. Särskolan kommer att få ytterligare resurser. Vi kommer att göra en översyn av vuxenutbildningen i syfte att effektivisera och individanpassa den. Vi ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda åtgärder som syftar till att underlätta för äldre medarbetare att arbeta kvar längre. Socialnämnden tillförs resurser för att utöka familjecentralen i Tureberg till att omfatta personer mellan 0-18 år samt förbereda starten av en familjecentral i den norra kommundelen. En särskild satsning görs på det mobila teamet som tillförs två tjänster. Syftet är att fånga upp fler ungdomar som behöver stöd för att inte fastna i brottsbeteende. Detta ska ske snabbt enligt den så kallade 48-timmarsgarantin. Resurser för ytterligare ett arbetslag på Arbetscenter tillförs. Vi kommer att tillföra resurser i syfte att erbjuda kommuninvånarna konsumentvägledning. Vidare får nämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för att starta en verksamhet för behandling av män som brukar våld i nära relationer. Vård- och omsorgsnämndens kansli utökas med en tjänst för att möta det ökade antalet ansökningar om hemtjänst och särskilt boende, vilket är ett resultat av det ökade behovet av äldreomsorg. Resurser tillförs det särskilda boendet Bergkälla. Nämnden kompenseras också för ökningen av kostnaderna för LSS. Vi avser att ge vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att utreda hur en ny form av boende för äldre, så kallat trygghetsboende, kan utformas. Konsthallsverksamheten på Stallbacken är välbesökt. Verksamheten tillförs ytterligare pengar för att kunna växa. Arbetet med att bredda verksamheten i Stallbacksområdet fortsätter. Projekteringen av Ungdomens hus fortsätter och planeringen av den så kallade idrottsstaden fortskrider. Dessutom kommer B-rinken att förbättras. Fler konstgräsplaner och upprustning av befintliga fotbollsplaner kommer att öka nyttjandegraden betydligt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden och bygg- och tekniknämnden sammanförs till en nämnd. Den nya nämnden kommer att heta miljö- och byggnadsnämnden. En särskild satsning på vattenvård och kommunens naturreservat görs. Kommunens åtgärder mot bullerstörningar fortsätter. Det integrationspolitiska program som utarbetades av integrations- och demokratinämnden och som antogs av kommunfullmäktige 2006 kommer att implementeras. Programmet bidrar till att sätta tydligare fokus på integrationspolitiska frågor. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kommer att fortsätta att öka samarbetet med frivilligorganisationerna inom området samt även bedriva verksamhet på fältet. Det framgångsrika arbetet med Tryggt och snyggt i Rotebro kommer successivt att utökas till hela kommunen under de kommande åren. Det är med stor tillfredsställelse vi lägger denna budget som både innehåller satsningar på viktiga områden och präglas av ansvarstagande och en i alla avseenden hållbar utveckling. Torbjörn Rosdahl (m) Lennart Gabrielsson (fp) Sonia Lunnergård (kd) Carina Lundgren (c)

4 Kommunfullmäktiges beslutssatser Samtliga nämnder 1. Sollentuna kommun skall framöver upprätthålla kommunens ekonomiska balans. Samtliga nämnder och styrelser får därför i uppdrag att lämna ytterligare förslag till effektiviseringar och besparingar uppgående till 1 procent 2008, 1 procent 2009 och 1 procent Förslagen skall konsekvensbeskrivas och inlämnas till kommunstyrelsen i samband med budget Samtliga nämnder skall så långt det är möjligt använda sig av evidensbaserade metoder för insatser i kommunens verksamheter. 3. Beställning för 2007 års verksamhet skall innehålla kvalitetskriterier. Nämnderna skall i samband med budget 2008 redovisa hur arbetet med kvalitetssäkring och utvärdering av den verksamhet för vilken nämnden har ansvar fortskrider. 4. Berörda nämnder skall arbeta med inriktningen att sollentunaborna skall erbjudas flera alternativ inom respektive områden. Nämnderna skall i samband med resultatprognos 1/2007 redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla uppdraget sedan Samtliga nämnder skall arbeta vidare med att upphandla all verksamhet utom myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner i konkurrens för att nå kvalitetsutveckling och mångfald. Upphandling av verksamheter skall ske inom given ram och på sikt innebära lägre kostnader. Senast i samband med resultatprognos 2/2007 skall varje nämnd redovisa hur man följer planen för konkurrensutsättning och i vilken utsträckning som egen verksamhet konkurrerar med företag på marknaden samt redovisa åtgärder för att uppmuntra avknoppning av kommunal verksamhet. 6. Samtliga nämnder ges i uppdrag att initiera aktiviteter i syfte att i samverkan med andra nämnder, kommuner och organisationer samt med landstinget åstadkomma samordningsfördelar, kostnadsminskningar och ökad effektivitet. Nämnderna skall i samband med resultatprognos 1/2007 redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla uppdraget sedan Samtliga nämnder får i uppdrag att vidmakthålla den nedåtgående trenden för ohälsotalen i Sollentuna Kommun. Nämnderna skall i samband med delårsrapport och årsredovisning redovisa hur arbetet med minskningen av sjukfrånvaron fortskrider. 8. Allteftersom tekniken kring alkolås utvecklas skall vi dra nytta av den vid inköp av fordon. Samtliga nämnder bör vid upphandling av persontransporter kräva att fordonen är utrustade med väl fungerande alkolås. Särskilt viktigt är detta vid transporter av barn. Kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen bemyndigas att ta upp tillfälliga lån eller checkkrediter under 2007 till ett belopp av högst 100 miljoner kronor. 2. Kommunstyrelsen skall pröva varje enskilt investeringsobjekt samt större objekt för planerat underhåll avseende fastigheter. 3. Investeringsramen avseende kommunstyrelsens fastighetsinvesteringar anges till 371,3 miljoner kronor 2007, 194,3 miljoner kronor 2008 och 119,3 miljoner kronor Mark skall säljas under perioden Informationsspridning om kommunens vilja att sälja tomträtter utökas. Möjligheterna att på lämpligt sätt aktivera även andra av kommunens vilande tillgångar skall undersökas. 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en upprustning av den yttre miljön i Sollentuna i syfte att öka trivseln och tryggheten, till exempel genom träd och blomplantering samt se över belysningen.

5 6. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda konsekvenserna av åtgärder som kan underlätta för äldre att arbeta kvar längre i syfte att senarelägga utträdet ur arbetsmarknaden. Uppdraget skall redovisas i samband med resultatprognos 2/ Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur klagomålen som inkommer till de kommunala verksamheterna kan hanteras på ett ur medborgarens perspektiv enklare och effektivare sätt. Uppdraget skall redovisas i samband med resultatprognos 2/ Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med barn- och ungdomsnämnden sänka ohälsotalen för barnskötare och förskollärare med 15 % från 2006 års nivå fram till Kommunstyrelsen skall i samband med delårsrapport och årsredovisning redovisa hur arbetet med minskningen av sjukfrånvaron fortskrider. 9. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att i samarbete med andra aktörer förstärka jobblinjen och ge förslag på organisation för detta. Uppdraget skall redovisas i samband med resultatprognos 2/ I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget 2007, verksamhetsplan och investeringsplan för kommunstyrelsen. Barn- och ungdomsnämnden 1. Checkvärden för 2007 fastställs i enlighet med kommunstyrelsens förslag 2006-xx-xx xxx. 2. Pengvärden för 2007 fastställs i enlighet med kommunstyrelsens förslag 2006-xx-xx xxx. 3. I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget 2007, verksamhetsplan och investeringsplan för barn- och ungdomsnämnden. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 4. Kommunstyrelsens förslag till budget 2007, verksamhetsplan och investeringsplan för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bifalls. Socialnämnden 1. Nämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att i samarbete med exempelvis andra kommuner, landstinget, kriminalvården och frivården, starta en verksamhet för behandling av män som brukar våld i nära relationer. Uppdraget skall redovisas i samband med resultatprognos 2/ Nämnden får i uppdrag att redovisa arbetet med ungdomar som omfattas av 48-timmarsgarantin och som därmed får hjälp och stöd tidigt efter att de begått någon form av brott. Uppdraget redovisas i samband med resultatprognos 2/ Egenavgiften för familjerådgivning sänks från 500 kronor per besök till 400 kronor per besök fr.o.m. 1 januari I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget 2007, verksamhetsplan och investeringsplan för socialnämnden. Vård- och omsorgsnämnden 1. Nämnden får i uppdrag att inkomma med förslag på hur en ny form av boende för äldre, så kallat trygghetsboende, kan utformas. Uppdraget skall redovisas i samband med resultatprognos 2/ I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget 2007, verksamhetsplan och investeringsplan för vård- och omsorgsnämnden.

6 Kultur- och fritidsnämnden 1. Kommunstyrelsens förslag till budget 2007, verksamhetsplan och investeringsplan för kultur- och fritidsnämnden bifalls. Miljö- och byggnadsnämnden 1. Kommunstyrelsens förslag till budget 2007, verksamhetsplan och investeringsplan för miljö- och byggnadsnämnden bifalls. Integrations- och demokratinämnden (av administrativa skäl ingår denna under kommunstyrelsen) 1. Kommunstyrelsens förslag till budget 2007 och verksamhetsplan för integrations- och demokratinämnden bifalls. Exploateringsverksamheten 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att pröva utgifterna i varje exploateringsprojekt innan medel tas i anspråk. 2. I övrigt bifalls kommunstyrelsens förslag till budget 2007, verksamhetsplan och investeringsplan för exploateringsverksamheten. Rösjöstyrelsen 1. Kommunstyrelsens förslag till budget 2007, verksamhetsplan och investeringsplan för Rösjöstyrelsen bifalls. Produktionsstyrelsen för Sollentuna Hemtjänst med Omsorg 1. Kommunstyrelsens förslag till budget 2007, verksamhetsplan och investeringsplan för produktionsstyrelsen för Sollentuna hemtjänst med omsorg bifalls. Finansiering 1. Skattesatsen fastställs för år 2007 till 18,33 kronor per skattekrona. 2. Kommunstyrelsen medges disponera 20 miljoner kronor ur rörelsekapitalet för oförutsedda behov Den ekonomiska planen som anges i kommunstyrelsens budgetförslag godkännes. Övrigt 1. Koncernbidraget från Sollentuna Energi AB avseende räkenskapsåret 2007 beräknas uppgå till 32,8 miljoner kronor dock högst enligt gällande lagstiftning. 2. Koncernbidraget från AB Sollentunahem avseende räkenskapsåret 2007 skall uppgå till maxbelopp enligt gällande lagstiftning, vilket beräknas uppgå till 18,1 miljoner kronor.

7 Sammanfattning Den förkortade finansiella analysen, kommentarerna kring några viktiga händelser under året samt förväntningar om den framtida utvecklingen skall ses som en sammanfattning av utvecklingen från 2007 och framåt i Sollentuna kommun. Denna budget och verksamhetsplan vänder sig framförallt till fullmäktige. Ytterligare underlag kan fås av respektive nämnd avseende deras internbudgetar. En kortfattad folder Sollentuna kommuns budget 2007 avsedd för hushåll och företag i Sollentuna kommun kommer att publiceras i Sollentunajournalen. Materialet kommer också att finnas tillgängligt på kommunens webbplats. Övergripande politisk inriktning Kommunfullmäktige har i maj 2006 beslutat om en ny modell för målstyrning som skall underlätta kommunfullmäktiges styrning och uppföljning av nämnderna. Målen skall utgå från de övergripande politiska inriktningarna. Modellen skall tillämpas mellan fullmäktige och nämnderna. Målstyrningen skall vara enkel, tydlig och antalet mål som beslutas av kommunfullmäktige skall minskas. Modellen införs fullt ut vid budget för år Den övergripande politiska inriktningen är: Ansvarsfull ekonomisk politik Företagsvänligt klimat God livsmiljö och ekologiskt hållbart samhälle Integration och demokrati Valfrihet Resultat och finansiell styrka Kommunalskatten för 2007 blir 18,33 kronor och med oförändrad landstingsskatt på 12,27 kronor ger detta en total utdebitering på 30,60 kronor. Kommunalskatten beräknas 2008 sänkas med ytterligare 13 öre och 2009 med ytterligare 10 öre d.v.s. en kommunal utdebitering på 18,20 kronor 2008 och 18,10 kronor Sollentuna kommun budgeterar ett positivt resultat på 26 miljoner kronor för Dessutom finns en buffert på 30 miljoner kronor avsatt för att bl.a. användas för minskade skatte- och finansnetto samt ökade/minskade volymförändringar på vissa nämnder till följd av befolkningsförändringar. För de efterföljande åren beräknas ett mindre överskott. Årets resultat före extraordinära intäkter skall vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras. Det innebär ett överskott 2007 på 23 miljoner kronor. De budgeterade nettoutgifterna beräknas uppgå till 348 miljoner kronor Största delen av investeringsutgifterna avser fastighetsverksamheten 378 miljoner kronor. Investeringarna avser bl.a. ny förskola i Silverdal respektive Sofielund samt renovering och tillbyggnad av Bagarbyskolan och Gröndalsskolan, ny idrottshall/ungdomens hus i Tureberg, renovering och tillbyggnad av sim- och sporthallen samt anläggande av konstgräs på fotbollsplaner. Balansomslutningen beräknas för 2007 uppgå till miljoner kronor, varav miljoner kronor utgör eget kapital. Därmed uppgår soliditeten till 83 procent. Risk och kontroll Kommunens kortsiktiga betalningsberedskap i form av likvida medel (kortsiktiga placeringar samt kassa- och banktillgodohavanden) beräknas försämras från 335 miljoner kronor vid 2007 års början till 83 miljoner kronor vid 2007 års slut. Anledningen är kommunens stora investeringsprogram. Rörelsekapitalet beräknas uppgå till 7 procent av de externa utgifterna. Kommunen har inga lån och bedöms framöver inte heller behöva ta upp lån för att finansiera investeringar. I första hand kommer kommunen i stället minska kapitalet i kapitalförvaltningen om behov skulle uppstå. Om kommunen trots detta skulle behöva låna bedöms risken för att inte få

8 någon finansiär som täcker kapitalbehovet som liten. Vid eventuella tillfälliga likviditetsförsämringar kan checkräkningskrediten utnyttjas. God ekonomisk hushållning Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet. Balanskravet innebär att intäkterna skall överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt man avser att göra den i 8 kap. 5 kommunallagen (1991:900) föreskrivna regleringen av det negativa resultatet. Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske, skall upplysning lämnas om detta. Därvid skall skälen till beslutet anges. Sollentuna kommun budgeterar ett positivt resultat på 26 miljoner kronor för Dessutom finns en buffert på 30 miljoner kronor vilket innebär att kommunen uppfyller balanskravet. God ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom de ekonomiska ramarna. Många verksamheter regleras dessutom av lagar, förordningar och nationella mål. Under året kan verksamheter bli mer omfattande än planerat. Om det finns en risk att ramarna inte håller måste resurser omfördelas, vilket kan motivera revideringar av verksamhetsmålen. Samtliga mål uppfylls när det gäller god ekonomisk hushållning Satsningar 2007 och framåt Ansvarsfull ekonomisk politik Sollentuna kommun har en stabil ekonomi. Kommunen har inga lån och har under de senaste åren byggt upp ett betydande eget kapital. Sollentuna kommun skall även framöver upprätthålla kommunens ekonomiska balans. Samtliga nämnder och styrelser får därför i uppdrag att lämna ytterligare förslag till effektiviseringar och besparingar uppgående till 1 procent 2008, 1 procent 2009 och 1 procent Nya aktiviteter skall initieras i den kommunala verksamheten i syfte att i samverkan med andra nämnder, kommuner, landsting och organisationer åstadkomma samordningsfördelar, kostnadsminskningar och ökad effektivitet. En växande kommun För en kommun som Sollentuna som är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion är det bostadsbeståndet som till stor del bestämmer befolkningsutvecklingen. Hur sysselsättningen utvecklas i Stockholmsregionen relativt övriga riket bestämmer befolkningsutvecklingen totalt i länet. Enligt prognosen för kommer befolkningen i Sollentuna kommun att öka till drygt personer fram till år Detta är en ökning med drygt personer, eller med cirka 14 procent. Den genomsnittliga folkökningen förväntas bli cirka 820 personer per år. Störst ökning kommer att ske , då flest bostäder beräknas vara inflyttningsklara. Bostadsbyggandet förväntas öka i Stockholmsregionen. Det fanns lägenheter i kommunen vid början av Under perioden skapas förutsättningar för att bygga cirka 400 lägenheter per år. Möjligheterna att på lämpligt sätt aktivera även andra av kommunens vilande tillgångar skall undersökas. Mark skall säljas under perioden Företagsvänligt klimat Sollentuna kommun är en av landets mest företagsvänliga kommuner. Under många år har ett målmedvetet arbete bedrivits för att skapa goda samverkansformer med näringslivet och goda möjligheter för etablering och utveckling av företag i kommunen. Kommunen skall fortsätta att arbeta för ett näringslivsvänligt klimat i Sollentuna, ett klimat som stimulerar tillväxt och bidrar till förbättrad miljö.

9 God livsmiljö och ekologiskt hållbart samhälle Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en upprustning av den yttre miljön i Sollentuna i syfte att öka trivseln och tryggheten, till exempel genom träd och blomplantering samt se över belysningen. Ytterligare resurser satsas på miljö- och hälsoskyddsnämnden. Valfrihet Berörda nämnder skall arbeta med inriktningen att Sollentunaborna skall erbjudas flera alternativ inom den kommunala servicen. Integration och demokrati Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur klagomålen som inkommer till de kommunala verksamheterna kan hanteras på ett ur medborgarens perspektiv enklare och effektivare sätt. Barn och skola Inom skolområdet fortsätter arbetet med att förbättra elevernas kunskaper. Förskoleverksamheten tillförs ytterligare 26 miljoner kronor. Anledningen är främst ändrade regler avseende statsbidrag. Kommunen erhåller delvis kompensation och tillskjuter därför medel. Dessutom utökas nämndens ram med 20 miljoner kronor. Totalt tillförs ytterligare 54 miljoner kronor barn- och ungdomsnämndens område Budgetramen uppgår 2007 därmed till miljoner kronor. Fler elever inom gymnasieutbildningen och ändrade regler avseende statsbidrag för vuxenutbildningen är den främsta anledningen till ökade anslag. Kommunen erhåller delvis kompensation och tillskjuter därför medel. Totalt tillförs 13 miljoner kronor gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens område Budgetramen uppgår 2007 därmed till 237 miljoner kronor. Äldreomsorg Arbetet med framtidens äldreomsorg fortskrider. Målsättningen för de närmaste åren är att utveckla hemtjänsten så att fler kan bo kvar i vanliga bostäder istället för att flytta till äldreboenden. Ett successivt ökande antal äldre personer och kommunens begränsade ekonomiska förutsättningar gör frågan om hur framtidens äldreomsorg skall utformas till en viktig utmaning för kommunen.

10 Fem år i sammandrag Bokslut Budget Budget Plan Plan Kommunen Förutsättningar BNP, % 2,7 3,6 2,7 2,2 2,0 KPI, % 0,5 1,5 2,0 2,0 2,0 Timlöner, % 3,2 3,5 3,7 3,8 3,9 Arbetade timmar, % 0,5 1,6 0,9 0,4 0,2 Arbetslöshet, % 6,0 5,1 4,9 5,0 5,0 Prisbasbelopp, kr (nivå) Prisreserv, % 2,0 2,0 1,0 2,0 2,0 Generell rationalisering/besparing, % -1,0-1,0-1,0 Arbetsgivaravgift inkl tillägg för personalfunktion och fackliga kostnader, % 43,88 43,60 44,20 44,20 44,20 Intern ränta, % 4,0 3,0 4,0 4,0 4,0 Intern ränta VA, % 3,0 Allmänt Invånare 31 december Kommunal utdebitering 18,68 18,58 18,33 18,20 18,10 Resultat Verksamhetens nettokostnader exkl reavinster Avskrivningar, mkr Årets resultat inkl reavinster, mkr Nämndernas driftsbudget, mkr Kommunens mål för årets resultat, andel av skattenettot, % Verksamheternas nettokostnader exkl reavinster (mål = -99 %) Avskrivningar (mål = -3 %) Finansnettot (mål = +3 %) Värdesäkring av eget kapital (mål = -1 %) Summa (mål = -100 %) Kapacitet Bruttoinvesteringar, mkr Nettoinvesteringar, mkr Tillgångar, mkr Skulder (inkl. avsättningar), mkr Eget kapital, mkr Kommunens mål för soliditet = 75 % Risk och kontroll Likviditet exkl. kapitalförvaltning 31 dec, mkr Kommunens mål för likvida medel i förhållande till externa utgifter = 4 % Balanskravet uppfyllt Ja Ja Ja Ja Ja Kommunkoncernen Årets resultat i respektive bolag (mkr) Sollentuna kommuns förvaltningsaktiebolag AB Sollentunahem Sollentuna Energi AB Ränta på revers, utdelning, koncernbidrag (mkr) Sollentuna kommuns förvaltningsaktiebolag varav AB Sollentunahem varav Sollentuna Energi AB

11 Viktiga omvärldsfaktorer Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Sollentuna kommun. Avsnittet behandlar inledningsvis samhällsekonomin och kommunerna. Därefter belyses befolkningen, bostadsmarknaden, näringslivet och arbetsmarknaden i Sollentuna kommun. Avslutningsvis görs en bedömning av den framtida utvecklingen inom några områden. Samhällsekonomin och kommunerna Den svenska bruttonationalprodukten (BNP) mäter i princip värdet av alla varor och tjänster som under en viss tidsperiod framställs i vårt land. Nationalprodukten kan sägas ge ett samlat mått på värdet av all den produktion som sker i ekonomins olika sektorer. Sammantaget motsvarar kommunsektorns utgifter mer än en femtedel av BNP. Kommunalt ägda företag och affärsdrivande verk ingår inte i kommunsektorn, utan räknas till företagssektorn. Kommunerna svarar för ca två tredjedelar och landstingen för ca en tredjedel av sektorns konsumtionsutgifter. Antalet sysselsatta i sektorn utgör ungefär en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta i Sverige. Lönekostnadsökningar är därför den viktigaste förklaringen till varför kommunernas kostnader ökar. Löneökningarna är även den viktigaste förklaringen till skatteintäkternas utveckling. Det som gör att utrymmet kan öka realt är utvecklingen av sysselsättningen. För att tillväxten skall öka är det framförallt sysselsättningen inom den privata sektorn som behöver öka. Den internationella konjunkturutvecklingen är fortsatt god, trots att tillväxten dämpades i USA under andra kvartalet i år. I Europa är tillväxttakten något starkare än väntat och i Asien finns ännu inga indikationer på någon dämpning. Tillväxten ökade med 5,5 procent under andra kvartalet 2006 jämfört med motsvarande kvartal 2005, vilket var betydligt mer än väntat. Den starka uppgången av investeringarna och exporten fortsatte samtidigt som hushållens konsumtion steg med över 3 procent under andra kvartalet. Hushållens konsumtion väntas växa starkt framöver och hushållens disponibla inkomster kommer att utvecklas väl de närmaste åren. Även den offentliga konsumtionen utvecklas starkt under 2006 och 2007, vilket bl.a. beror på att de kommunala finanserna är bättre än på länge. Investeringarna har vuxit i mycket snabb takt de senaste åren. De höga investeringsnivåerna innebär att produktionskapaciteten i ekonomin vuxit snabbt. Därför bedöms tillväxten i investeringarna dämpas framöver. Bostadsinvesteringarna bedöms stagnera de närmaste åren bl.a. till följd av en ökande brist på arbetskraft i byggsektorn. Under andra halvåret 2005 började sysselsättningen öka och har fortsatt stiga under Den fortsatt höga efterfrågetillväxten i den svenska ekonomin ger goda förutsättningar för en ökande sysselsättning under 2007 och Den förbättrade situationen på arbetsmarknaden har inneburit att arbetskraftsutbudet stigit under 2005 och De utbudsstimulerande åtgärder som aviseras bidrar till att arbetskraftsutbudet bedöms fortsätta öka i god takt framöver. Under avsnittet fem år i sammandrag framgår bl.a. de budgetförutsättningar som använts för perioden Befolkning Befolkningsökningar/-förändringar ställer krav på planering och framförhållning, investeringar i infrastruktur och service, men påverkar också skatteintäkter och verksamhetskostnader i det korta perspektivet. Enligt prognosen för kommer befolkningen i Sollentuna kommun att öka till drygt personer fram till år Detta är en ökning med drygt personer, eller med cirka 14 procent. Den genomsnittliga folkökningen förväntas bli cirka 820 personer per år. Störst ökning kommer att ske , då flest bostäder beräknas vara inflyttningsklara. Historiskt sett har en befolkningsutveckling sett ut som förväntat i prognosen för kommunen totalt. I framtiden kommer det däremot att finnas skillnader i hur befolkningsstrukturen kommer att se ut i de olika kommundelarna, beroende på när, hur och i vilken omfattning nybyggnation av bostäder planeras.

12 Ett fortsatt ökande födelseöverskott och ett positivt flyttningsnetto på grund av planerad nybyggnation samt ökad invandring, förväntas stå för befolkningsökningen. Flyttströmmar är inte stabila över tiden utan påverkas av bl. a. konjunkturläget, vilket naturligtvis är svårt att förutse. På lokal nivå har bostadsbyggandet stor betydelse. Bostadsmarknad För en kommun som Sollentuna som är en del av en sammanhängande arbets- och bostadsmarknadsregion är det bostadsbeståndet som till stor del bestämmer befolkningsutvecklingen. Hur sysselsättningen utvecklas i Stockholmsregionen relativt övriga riket bestämmer befolkningsutvecklingen totalt i länet. Totalt fanns det lägenheter i kommunen vid början av Fördelningen var 52 procent i flerbostadshus och 48 procent i småhus. Upplåtelseformerna är till 37 procent hyresrätter, 24 procent bostadsrätter och 39 procent äganderätter. Under perioden skapas förutsättningar för att bygga cirka 400 lägenheter per år. Näringsliv I Sollentuna kommun finns närmare registrerade företag. Näringslivets utveckling i Sollentuna är mycket positiv. Svenskt Näringsliv anser att Sollentuna kommun är en av de kommuner som har det bästa företagsklimatet i landet. Sollentuna rankades som tredje bästa kommun i senaste undersökningen. Sollentuna är en attraktiv kommun att etablera företag i. Läget i regionen, de goda kommunikationerna, entreprenöranda, bra bostäder samt välutbildad arbetskraft är några av de viktigaste faktorerna för ett bra företagsklimat. Viktiga utvecklingsområden i kommunen under de kommande åren är bl.a. Silverdal med vetenskapsparken Silverdal Science Park, Kronåsen, södra Häggvik och Väsjön. Vid årsskiftet 2005/2006 flyttade Pfizer AB med ca 500 medarbetare in i sitt nya huvudkontor i Silverdal. I området södra Häggvik pågår detaljplanearbete i samarbete med markägarna AP fastigheter och Bonnierfastigheter. Här kommer sannolikt ett mycket spännande handelsområde med inslag av bostäder och kontor att växa fram. Försäljningen av mark i Kappetorp industriområde har genomförts. Här har mindre industri- och entreprenadföretag kunnat köpa mark för sin expansion. Försäljningen av mark i Kronåsen, öster om E4, har startat. Här finns ett stort etableringsintresse från bilbranschen och Upplands Motor är i full färd med sitt bygge av en toppmodern bilsalong. Kommunens målsättning under det kommande året är att återta Sollentunas position som Sveriges mest företagsvänliga kommun. Arbetsmarknad AMS rapport för augusti 2006 anger att arbetsmarknaden i riket blir långsamt bättre. Antalet nyanmälda lediga jobb ökar. Samtidigt är arbetslösheten i riket fortfarande hög. I augusti rapporterades personer arbetslösa ( personer 2005). Detta är en minskning med närmare personer jämfört med augusti Antalet arbetslösa i Sollentuna kommun har förändrats marginellt. I augusti 2005 var personer (3,2 %) utan arbete. I augusti 2006 var personer arbetslösa (2,8 %). Antalet arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år har sedan augusti 2005 minskat från 203 personer till 183 i augusti Den internationella och nationella konjunkturen får av naturliga skäl ett stort genomslag på den regionala utvecklingen i Sverige. Framtidsutsikter Sollentuna kommun har en stabil ekonomi. Kommunen har inga lån och har under de senaste åren byggt upp ett betydande eget kapital. Det har knappast undgått någon att den offentliga sektorn står inför stora utmaningar i framtiden. Nu och år framöver har vi en ålderssammansättning i Sverige som är förhållandevis gynnsam för ekonomin i kommuner och landsting. Därefter blir det betydligt svårare. Under de närmaste 30 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas och kostnaderna för pensioner, sjukvård

13 och äldreomsorg öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. Att fyrtiotalisternas stora intåg i äldreomsorgen sammanfaller med att nästa stora kull, sextiotalisterna, går i pension gör inte ekvationen lättare. Med ökad allmän ekonomisk standard kommer även förväntningarna på den offentliga sektorn att stiga, med krav på högre standard i vård, skola och omsorg. För att kunna möta den utvecklingen måste vi börja agera redan idag. Avsaknaden av priser och fungerande marknader gör att det i stora delar av offentlig verksamhet saknas en av de mekanismer som stimulerar produktivitetsutveckling. Tjänster som är starkt subventionerade, eller till och med gratis, möter heller inte samma risk för minskad efterfrågan. Kraven på anpassning och förnyelse är därmed på flera sätt större i den marknadsutsatta delen av ekonomin. Produktivitetsförbättringar i offentlig verksamhet måste därför främst komma inifrån. För att kunna åstadkomma dessa förbättringar är det extra viktigt att mäta och analysera produktiviteten. Kärnan i offentlig verksamhet är ofta det direkta mötet mellan personal och brukare, men en stor del av kostnaderna går ändå till olika kringfunktioner. Om själva mötet är svårt att effektivisera finns det skäl att skärskåda kringfunktionerna. Ju mer av kostnaderna som läggs på kringfunktioner, desto mindre unik blir produktionen av välfärdstjänsterna, och desto större är förutsättningarna för förbättringar av produktiviteten. Det överskuggade problemet är den förskjutning som sker i befolkningsstrukturen mot en ökad andel äldre. Kan kommunerna ge samma service i framtiden som idag? I den senaste långtidsutredningen från Svenska kommunförbundet framgår att detta inte blir någon lätt match. I dagsläget finns det inga tecken på några åtgärder av mer genomgripande slag eller andra statliga åtgärder i form av ökade bidrag eller ökade skattebaser som skulle medföra att Sollentuna kommun uppnår en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Erfarenheterna i kommuner och landsting som tagit sig ur svåra ekonomiska situationer antyder att politisk enighet om vilka åtgärder som skall vidtas, långsiktighet och uthållighet, budgetdisciplin och goda rutiner för ekonomisk uppföljning är viktiga ingredienser i ett saneringsprogram som leder till framgång. Det finns inte några enkla svar på hur välfärden skall finansieras i framtiden för att invånarna skall uppleva den som legitim, och dessutom vara ekonomiskt hållbar. En strategi måste väljas i tid för hur hela välfärden skall finansieras framöver. Den måste innehålla flera dela Se över och avgränsa det kommunala uppdraget. Fortsätta att effektivisera inom verksamheterna och finna nya sätt att organisera verksamheten, t.ex. genom ökad samverkan med andra kommuner, landsting och privata aktörer. Göra tydligt för medborgarna vad de kan förvänta sig av sina skattepengar. Planera infrastruktur och bostäder för framtiden för att möta ett ökat antal äldre invånare. Konstruera taxor och avgifter för att kunna styra och påverka efterfrågan. Öka kapitalintäkterna genom försäljning av kommunens tillgångar. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger inom och utanför dess egen kontroll. Nedan redovisas några av de faktorer som påverkar kommunens ekonomi (belopp i miljoner kronor).

14 Mkr 10 öres förändring av kommunalskatten 13 1 procents löneförändring 19 varav egen verksamhet 12 varav entreprenader m.m. 7 1 procents avgiftsförändring 2 1 procents KPI förändring (netto) kommuninvånare heltidstjänster (lön och PO) 38 1 procents skatteunderlagsförändring i riket 23 Med lika löneökningar och oförändrad sysselsättning täcker skatteintäkterna cirka procent av lönekostnadsökningarna.

15 God ekonomisk hushållning Som utgångspunkt för bedömningen finns kommunallagens mål för den ekonomiska förvaltningen som omfattar hela kommunkoncernen. Denna innebär att man skall ha en god ekonomisk hushållning både i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet. Lagregeln om balanskravet tillämpades för första gången Balanskravet innebär att budgeten varje år skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kravet på ekonomisk balans omfattar indirekt bolagen eftersom bidrag från kommuner och landsting skall redovisas som en kostnad för att täcka förluster. För att uppfylla huvudregeln om god ekonomisk hushållning krävs bl.a. ett resultat som över tiden åtminstone värdesäkrar kommunens förmögenhet, dvs. årets resultat skall vara positivt. Enligt lagen skall kommuner och landsting ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Lagen innebär att kommunerna skall ange såväl finansiella mål som mål och riktlinjer för verksamheten. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att styra verksamheterna finns säkerställda processer som är av betydelse för att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. God ekonomisk hushållning för Sollentuna finansiellt och verksamhetsmässigt kan beskrivas enligt följande: Balans mellan intäkter och kostnader. Löpande verksamheter finansieras av skatter och avgifter och inte med försäljningsintäkter, lån eller genom ianspråktagande av tidigare uppbyggt kapital. Ett ekonomiskt överskott som förhindrar att det egna kapitalet minskar i takt med inflationen. Förvaltning av kommunens medel på ett sätt som ger god avkastning och betryggande säkerhet. Underhåll av realkapital (fastigheter, gator, ledningar, m.m.). God framförhållning i den fysiska planeringen. En god utveckling i de kommunala bolagen. En väl fungerande organisation. Mål för den finansiella planeringen Hur en kommun väljer att analysera och kommentera sin ekonomi och balanskravet blir naturligtvis kopplat till om man har ett resultat som väl överstiger balanskravet, ligger i närheten av balanskravet eller om resultatet ligger klart under balanskravet. I koncernen finns inga gemensamma mål för den finansiella planeringen. Sollentuna kommun har mål för den finansiella planeringen och av bolagsordningar samt ägardirektiv framgår kommunens ramar för de kommunala bolagens verksamhet. Bolagen utfärdar egna riktlinjer för finansiell planering m.m. Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för bolagets finansiella verksamheter och risker. Om det bedöms som lämpligt av respektive styrelse kan dessa baseras på tillämpliga delar i kommunens riktlinjer. Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen 2007 och framåt Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen avser såväl räkenskapsår, budgetår som de efterföljande planåren. Det är tre mål, vilka också kan uttryckas som mått/nyckeltal. Därmed formuleras målen enligt följande för 2007: Årets resultat före extraordinära intäkter skall vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras.

16 Målet definieras i förhållande till skattenettot som används för att finansiera verksamheternas nettokostnader, finansnetto, avskrivningar, investeringar samt ökning av eget kapital. Med skattenetto avses summan av skatteintäkter, generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning. Målet baseras på följande procentuella andelar av skattenettot: Verksamheter - 99 Avskrivningar - 3 Finansnetto + 3 Värdesäkring av eget kapital - 1 Summa Eftersom finansnettot är positivt används minustecken för att markera kostnader. Värdesäkringen av det egna kapitalet avser egentligen behov av överskott. Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna. Soliditeten bör inte understiga 75 procent exkl. pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Det första målet/måttet analyserar det ekonomiska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör också förutsättningen för en långsiktig god ekonomisk utveckling. De två övriga målen/måtten utgör summan av flera års resultat och uttrycker den ekonomiska styrkan - betalningsförmågan - på kort respektive lång sikt. Under avsnittet fem år i sammandrag framgår bl.a. målen för perioden Mål för den finansiella planeringen i kommunens bolag Sollentuna kommuns Förvaltningsaktiebolag (SFAB) bildades i slutet av Ändamålet med bolagets verksamhet är att svara för bolagskoncernens övergripande utveckling och strategiska planering samt styrning av de ekonomiska och finansiella resurserna i bolagskoncernen. I bolagskoncernen ingår även dotterbolagen; AB Sollentunahem och Sollentuna Energi AB. SFAB skall drivas så att bolagskoncernens resultat tillåter såväl konsolidering av bolagen som utdelning från dotterbolagen. Inom ramen för vad tillämplig lagstiftning tillåter skall bolagets inriktning vara att lämna avkastning till ägaren. Fr.o.m. 1 juli 2005 och framåt är räntesatsen på skuldebrevet avseende kommunens lån till SFAB den genomsnittliga statslåneräntan + 1 procentenhet. Räntan skall erläggas per den 31 december årligen. Moderbolaget betalar räntan med de årliga intäkterna genom utdelning från dotterbolagen. God ekonomisk hushållning för Sollentuna kommun ur ett verksamhetsperspektiv I Sollentuna kommun är en väl fungerande organisation som utgår från medborgare och brukare grundläggande för god ekonomisk hushållning. För att styra verksamheterna finns säkerställda processer som är av betydelse för att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Kommunens styrning för god ekonomisk hushållning är våra riktlinjer för ekonomi- och verksamhetsstyrning som bland annat innehåller: Månadsvisa uppföljningar och resultatuppföljning med åtgärder vid eventuella avvikelser. Kvalitetsredovisningar i nämnderna. Intern kontroll. Regelverk för att åtgärda befarade budgetavvikelser Löpande avstämningar av volymförändringar kopplat till befolkningsutvecklingen och budget. Kommunens viktigaste processer för att trygga förutsättningarna att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt är:

17 Granskningar utifrån kommunstyrelsens uppsiktsansvar över nämnderna. Kvalitetssystem i nämnderna. Interna- och externa jämförelser i form av benchmarking m.m. Arbetsmiljöundersökningar. Politisk plattform. Övergripande politisk inriktning. Dialog mellan kommunledning och nämnder/förvaltning. Metoder för att utveckla och ompröva verksamheter och processer, exempelvis swot- och vrioanalys. God ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom de ekonomiska ramarna. Många verksamheter regleras dessutom av lagar, förordningar och nationella mål. Under året kan verksamheter bli mer omfattande än planerat. Om det finns en risk att ramarna inte håller måste resurser omfördelas, vilket kan motivera revideringar av verksamhetsmålen. Ny modell för målstyrning Kommunfullmäktige har i maj 2006 beslutat om en ny modell för målstyrning som skall underlätta kommunfullmäktiges styrning och uppföljning av nämnderna. Målen skall utgå från de övergripande politiska inriktningarna. Modellen skall tillämpas mellan fullmäktige och nämnderna. Målstyrningen skall vara enkel, tydlig och antalet mål som beslutas av kommunfullmäktige skall minskas. Modellen införs fullt ut vid budget för år 2008.

18 Resultaträkning (beloppen i miljoner kronor, mkr) Resultaträkningen visar de totala intäkterna och kostnaderna för samtliga nämnder samt de poster som återfinns som specifikation avseende verksamhetens nettokostnader. Av resultaträkningen framgår också avskrivningar, skattenetto och finansnetto. Nettot av samtliga poster uttrycks som årets resultat (vilket är liktydigt med förändring av eget kapital). För att uppfylla huvudregeln om god ekonomisk hushållning krävs normalt ett resultat som över tiden åtminstone värdesäkrar kommunens förmögenhet d.v.s. årets resultat skall vara positivt. Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resultatet. Balanskravet innebär att budgeten varje år skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Budget Budget Plan Plan Not Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Realisationsvinster bolag/fastigheter Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat

19 Balansräkning (beloppen i miljoner kronor vid respektive års utgång, mkr) Balansräkningens uppgift är att visa kommunens totala tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital på bokslutsdagen den 31 december (balansdag). Det råder alltid bokföringsmässig balans mellan å ena sidan tillgångar och å andra sidan avsättningar, skulder och eget kapital. Det egna kapitalet utgör kommunens förmögenhet, och definieras som tillgångar avsättningar skulder = egen kapital. Budget Budget Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

20 Kassaflödesanalys (beloppen i miljoner kronor, mkr) Från resultaträkningen överförs i princip årets resultat samt avskrivningar till kassaflödesanalysen. Kassaflödesanalysen visar samtliga in- och utbetalningar avseende den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Av kassaflödesanalysen framgår också förändringen av de likvida medlen från årets början till årets slut. Budget Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

Förslag till budget 2006 samt verksamhets- och investeringsplan 2006 2008 (m, fp, kd, c)

Förslag till budget 2006 samt verksamhets- och investeringsplan 2006 2008 (m, fp, kd, c) Förslag till budget 2006 samt verksamhets- och investeringsplan 2006 2008 (m, fp, kd, c) 2005-10-19 Budget 2006 samt verksamhets- och investeringsplan 2006-2008 Inledning Sverige står inför betydande utmaningar.

Läs mer

Förslag till budget 2007

Förslag till budget 2007 Förslag till budget 2007 -för ett grönare Sollentuna Budget och verksamhetsplan Sollentuna kommun 2007 -förslag till beslut Det är viktigt att vi som lever nu inte lever över våra tillgångar. En god ekonomisk

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Miljöpartiet de Gröna, förslag till Budget 2007 (Förändringar jämfört med majoritetens förslag till budget 2007, alla värden tkr om annat ej anges)

Miljöpartiet de Gröna, förslag till Budget 2007 (Förändringar jämfört med majoritetens förslag till budget 2007, alla värden tkr om annat ej anges) Miljöpartiet de Gröna, förslag till Budget 2007 (Förändringar jämfört med majoritetens förslag till budget 2007, alla värden tkr om annat ej anges) Basfakta Kommunstyrelse år 2006 Budget 2007 enligt majoritetens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 6 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 DELÅRSRAPPORT För perioden 2008-09-01 2008-11-30 (3 månader) KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och dotterbolagen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

B u d g e t 2 012. www.sollentuna.se

B u d g e t 2 012. www.sollentuna.se B u d g e t 2 12 www.sollentuna.se Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Majoritetens budgetskrivelse Majoritetens budgetskrivelse avseende budget och mål 212 samt verksamhets- och investeringsplan 212-214.

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN KALIX KOMMUN BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN 2013 2014 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen Politisk programförklaring Vision Strategiska områden Medborgar- och brukarperspektiv Tillväxt-

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008-06-30 Krokoms kommun 3 september 2008 Anneth Nyqvist 2008-09-08 Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 2013-10-08 Thomas Hallberg och Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Landskrona Stad gjort

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer