Skogs bruket Gödsling. med helikopter. Otrevlig överraskning väntade Far och son planterar i egen skog Naturlig förnyelse av gran

Transkript

1 Skogs bruket Gödsling med helikopter Otrevlig överraskning väntade Far och son planterar i egen skog Naturlig förnyelse av gran

2 Skogs bruket Gödsling med helikopter Otrevlig överraskning väntade Far och son planterar i egen skog Naturlig förnyelse av gran i detta nummer 6 Otrevlig överraskning väntade skogsägare Rolf Höglund från Lovisa blev bestört när han kom för att kolla sin skog. Tallskogen hade djupa körspår och flertalet stammar var skadade. 6 8 Far och son planterar i egen skog Ralf Fagerholm tycker om att plantera både i egen skog och åt andra. Sonen Robin, 13 år, har inget emot att göra ett dagsverke på kalhygget. 10 Naturlig förnyelse av gran inget latmansgöra Ogillar du kalavverkade ytor? Då kan gran avverkad i skärmträdsställning vara ett alternativ. 15 Insektlagen skärps snart Gråzoner och svårt att bevisa varifrån skogsskadan startat. Det ska den nya insektslagen få bukt med. 16 Brevet som inte borde ha kommit Hör du till de skogsägare som i maj fick ett brev från Skogscentralen med en förfrågan gällande en förnyelseavverkning från 2007? 18 Investering utan risker Pengar som investeras i skogsgödsling ger en avkastning som närmar sig tio procent. Få andra investeringar kommer up till samma räntesats. Forsby Gård valde att sprida gödseln från luften Gässfritt på tomten Ett batteridrivet Olli-elstängsel håller gässen borta från strandtomten. OMSLAGSBILD: JAN-ANDERS WINQVIST 2 Skogsbruket 6-7/2012

3 Skogs bruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 6-7/2012. JUNI. ÅRGÅNG 82 LEDAREN Utgivare FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF ORRSPELSGRÄNDEN HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekr. Redaktör Medarbetare Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén tfn Helena Forsgård tfn helena@vikan.ax Nina Jungell tfn nina.jungell@gmail.com Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn Siv Vesterlund tfn siv.vesterlund@gmail.com Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Mats Almqvist tfn mats.almqvist@nordinfo.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser (inkl. moms 9 %) Helårsprenumeration (11 nr) 49 euro i Finland 49 euro i Sverige 53 euro i övriga länder (moms 0 %) Halvårsprenumeration (6 nr) 30 euro i Finland 30 euro i Sverige 33 euro i övriga länder (moms 0 %) ISSN Layout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos Tryckeri Papper Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper VATTEN I FINLAND ÄR BRIST på vatten rätt sällan en minimifaktor för skogstillväxten. Tvärtom kan för mycket vatten utgöra ett problem. I varje fall är vattnets kretslopp i naturen på våra breddgrader rätt oproblematiskt och skogen, samt i mycket hög grad också odlingsmarken, har sin givna roll i detta kretslopp. Skogen filtrerar och renar vatten samt beskuggar och skyddar markväxtlighet och vattenreserver. Så är emellertid inte situationen nödvändigtvis överallt i världen. För lite regn, olämpliga trädslag eller andra odlingsväxter och bevattning med vatten från grundvattenkällor kan leda till brist på vatten. Klimatförändringen, den globala befolkningsökningen och den allt starkare urbaniseringen med fler och fler miljonstäder gör inte saken lättare. Det finns alltså fullt fog till att vatten, vattenanvändning och en rättvis fördelning mellan alla människor i allt högre grad blivit och väntas bli ett hett diskussionsämne. Det har redan länge sagts att dagens krig utkämpats på grund av olja, medan framtidens krig kommer att föras på grund av vatten. Numera talas det mycket om olika sorters fotavtryck. Människans ekologiska fotavtryck, koldioxidfotavtryck och allt oftare också om vattenfotavtryck. Till exempel kan vi på havregrynspaketen läsa hur flickan i nationaldräkt upplyser oss om hur mycket vatten som använts för att tillverka 100 gram havregryn. Så långt allt väl. Problemet uppstår ifall vi utan att fundera med hull och hår sväljer ett internationellt problem som de facto inte är ett problem hos oss. För att tillverka ett enda A4-pappersark behövs det 10 liter vatten och för 100 gram havregryn mer än hundra liter! Det låter ju inte bra. Nu är det bara det att vattenavtrycket räknas som summan av det så kallade gröna vattnet, blåa vattnet och gråvattnet. Det gröna vattnet, som för papperets del står för 99 % av vattenavtrycket, är helt enkelt avdunstning, alltså det vatten träden använder då de växer. Det vattenavtrycket finns oberoende av om träden används för papperstillverkning, sågvara eller om de lämnas kvar på ett naturskyddsområde. Ur miljöns och vattenanvändningens synvinkel är det ju gråvattnet, alltså det vatten som nedsmutsas i processen, som bör följas upp och med alla till buds stående medel fås så litet som möjligt. Det gröna vattnet däremot är ju helt enkelt en naturlig del av vattnets kretslopp. Det gäller alltså för skogsbruket att vara på sin vakt och vara med om att påverka räknegrunderna och diskussionen. Så att det inte igen går så, att något som egentligen borde vara en positiv sak och tala för en användning av de boreala skogarna plötsligt vänds till något negativt i den allmänna debatten. ANDERS PORTIN Skribenten är ordförande i Föreningen för Skogskultur r.f. Skogsbruket 6-7/2012 3

4 FOTO: Tapio Huttunen Tjockare och längre på några veckor Trädens tillväxt varierar mycket från år till år. Somrar med optimal väderlek blir tillväxten procent större än medeltalet och dåliga somrar procent mindre än medeltalet. I södra Finland är trädens diametertillväxt intensivast i slutet av juni och i början av juli, och tillväxtperioden är tre månader lång. I Lappland är tillväxtperioden bara två månader lång. Den börjar först i juni, längst i norr först efter halva juni. Diametertillväxten hos våra träd är högst några millimeter per år. Den syns som en årsring på en färsk barrträdsstubbe. En årsring består av ljus vårved och mörk sommarved. Skogsforskningsinstutet har försett fem granar på olika håll i landet med band, som visar när diametertillväxten startar, hur stor den är per dygn och när den upphör. Den sydligaste granen finns nära Forssa och den nordligaste nära Rovaniemi. På Skogsforskningsinstitutets webbsajt kan du dagligen följa med hur granarna ökar i diameter, Höjdtillväxten, skottsträckningen, börjar i månadsskiftet maj juni och upphör i mitten av juli. Den är bara omkring sex veckor lång. Under de här veckorna kan en granplanta växa över en meter. Skogsägare varnades för granbarkborre med textmeddelande UPM har skickat ut ett textmeddelande till de kunder som finns i deras kundregister med skog i Sjundeå och Lojo för att uppmärksamma dem om att risken för att granbarkborren sprider sig är stor i området. Ungefär 100 textmeddelanden har gått ut i slutet av maj. Uppgifterna om att det finns risk för skador av granbarkborre grundar sig på bolagets egna observationer i området. De skogsägare som svarar på meddelandet får ett gratis skogsbesök med bolagets representant. Under skogsbesöket delar man ut information om möjligheterna att försäkra eller avverka de bestånd som är i farozonen. Ny Volvo kan få Volvo Personvagnar har gjort försök med att tillverka dörrmoduler i ett biomaterial, där råvarorna är polypropylenplast och sågspån. Andelen träfibrer ligger på mellan 30 och 70 procent. Det nya materialet gör att den nya dörrmo- FOTO: PIXMAC Rundare jordgubbar med ekoodling Jordgubbar som odlas på ekologiska gårdar får en större och jämnare form. Det framgår av en ny studie vid Lunds universitet. Forskarna placerade ut krukor med jordgubbsplantor på åtta skånska gårdar, som idkat ekologisk odling i mellan 2 och 24 år, samt på fyra gårdar med konventionellt jordbruk. När jordgubbarna började mogna studerades de enskilda bären. En jordgubbsblomma har pistiller och ju fler av dessa som befruktas, desto större och jämnare i formen blir jordgubben, skriver tidskriften Forskning och framtid. På gårdarna med ekologisk odling blev 45 procent av jordgubbsblommorna fullt pollinerade, medan bara 17 procent blev det på de gårdar som bedrev ett konventionellt jordbruk. Resultaten var likartade på gårdar som bedrivit ekologisk odling såväl kortare som längre tid. Det visar att jordbrukare som börjar med ekologisk jordgubbsodling kan räkna med finare skördar inom några få år, enligt forskarna. 4 Skogsbruket 6-7/2012

5 FOTO: MargitA TÖRNROTH Närmat från skogen samband med att JSM har gjort en I utredning till grund för ett nationellt program för lokala livsmedel har man också definierat noggrannare vad som är närmat. Skogens gåvor till våra matbord faller under rubriken Lokala grundprodukter. Hit räknas säsongprodukter så som vilt, bär och fisk samt råvaror för små producenter och landskapens egna färskvaror. Definitionen för närmat lyder: närmat är lokalt producerad mat. Definitionen utgår från vad konsumenten upplever är närmat. Den här definitionen möjliggör också att vi kan utnyttja de lättnader som lagstiftningen ger för lokalt producerad sågspånsdörrar Skogsbränder är ett stort problem i Ryssland. Landets största pappersindustrikoncern Ilim Group, gör nu storsatsningar för att minska skogsbränderna i de skogar som koncernen arrenderar av ryska staten. Det hör till arrendatorn att släcka skogsbränder på de områden som arrenderas. I de ryska provinserna Arkhangelsk och Irkutsk kommer koncernen att hugga upp närmare 700 kilometer nya brandgator i de arrenderade skogarna för att stoppa mat, det vill säga mat som producerats i det egna landskapet. Det här ger en bättre grund för arbetet med att utveckla den regionala matkulturen på samma sätt som i övriga europeiska länder. Regeringen har satt upp som mål att utveckla och öka den lokala produktionen av närmat, så att den möter efterfrågan. Vidare vill regeringen höja förädlingsgraden. Därför ingår nu i regeringsprogrammet ett separat program för lokala livsmedel. Källa: Jord- och skogsbruksministeriets utredning och förslag till utgångspunkter för programmet för närmat dulen blir cirka fem procent lättare än dagens dörrmoduler och därmed får en vikt på cirka 600 gram. När och om den träbaserade dörrmodulen kan tas i produktion är inte beslutat. Konstruktionen måste anpassas eftersom det nya materialet inte är lika styvt som glasfiberarmerad plast. Kostnaden för träfibervarianten beräknas bli lägre än för den gamla glasfibermodulen. Krafttag mot skogsbränder i Ryssland skogsbrändernas framfart och samtidigt förbättra de brandgator som redan finns. I skogarna ska det också senast i maj finnas närmare 300 varningsskyltar som uppmärksammar besökarna på brandfaran. Många skogsbränder får sin början från små eldar som besökarna gör upp i skogen. Därför har koncernen också gått in för att bygga hundratals picknickplatser med förhoppning att besökarna börjar använda dem. Foto: David Gilichinsky Rysk blomma slår ut efter år Ryska forskare har grävt upp år gamla blomfrukter ur Sibiriens permafrost intill floden Kolyma och lyckats få dem att gro och blomma. Kolyma är smultronställe för dem som letar efter benrester från den utdöda mammuten. Fröna och frukterna hittades 2007 när en grupp forskare undersökte djupfrusna ekorrbon meter under markytan. Anledningen till att de bevarats så bra i permafrosten är att det aldrig blir varmare än -7 grader. Efter att ha misslyckats med att gro själva fröna, försökte forskargruppen med en ny metod. Och efter många försök fick man till slut en blommande växt genom att i stället låta en del av frukternas vävnad gro i sterila glasskålar på laboratoriet i Moskva. Blomman påminner om en nejlika och heter Silene stenophylla. Den finns även idag, men växten forskarna fått fram skiljer sig från dagens version. Bland annat växer roten långsammare och växten får fler knoppar. Skogsbruket 6-7/2012 5

6 Otrevlig överraskning väntade skogsägare Rolf Höglund från Lovisa blev bestört när han kom för att kolla sin skog. Tallskogen hade djupa körspår och flertalet stammar var skadade. Historien börjar i fjol höstas. Rolf Höglunds rågranne planerade avverka sin skog och Höglund gav tillåtelse att virket kunde köras ut genom hans skog till vägen, under förutsättning att marken var frusen. Jag erbjöd mig att vid behov göra en väg genom min skog. Men ingen avverkning skedde under vintern. Vid påsk skulle grannens yta mitt i allt avverkas och Höglund godkände att Stora Enso körde ut virket via hans mark. Höglund gav sitt samtycke till arrangemanget eftersom han hade positiva erfarenheter av skickliga förare som bolaget anlitat. De lovade gå försiktigt fram i skogen, säger Höglund medan han med en kvist mäter spårdjupen på ytan. Spåren är kring 60 centimeter djupa. Höglund är skogsintresserad och har alltid varit mån om att sköta skogen på bästa möjliga sätt. Därför känns förstörelsen ännu Spåren är närmare 60 centimeter djupa, säger Rolf Höglund. 6 Skogsbruket 6-7/2012

7 värre. Nu har Höglund blivit lovad att spåren fixas. Han har inte fått kalla fötter av bolaget och kan mycket väl sälja virke till Stora Enso också i framtiden. Mitt misstag var att jag inte kollade upp vem som skötte virkesdrivningen. Svart på vitt viktigt Skogsbruksgranskare Mia Stenvall på Skogscentralen tycker det var bra att Höglund stod på sig. Markägare behöver inte tåla vad som helst. Hon har diskuterat med Höglund men har inte sett skogen ifråga. Stenvall säger att i problemfall är det bäst att kontakta en värderare för att uppskatta beståndets ekonomiska förlust. Värderingar utförs bland annat av skogsvårdsföreningar, Skogscentralens skogstjänster eller Jordägarnas värderingscentral, vars största ägare är Svenska lantbruksproducenters centralförbund SLC och den finskspråkiga systerorganisationen MTK. Stenvall listar flera aspekter som måste beaktas i ersättningsfrågan. Hur blir exempelvis skogens framtida tillväxt och hurudan kvalitet har fröträden? Kan via stamskador nu tallens rotröta få fotfäste i beståndet? Och vilket pris erhålls för stockarna om de inte längre är av prima kvalitet? Dessutom ska markägaren räkna med alla telefonsamtal och beakta den tid som gått åt för att få upprättelse. Stenvall säger att det är väldigt tråkigt när skogsbruket inte går enligt planerna, och att dylika fall sker ibland eftersom misstag händer även den bästa. Antagligen har det i något skede brustit i informationen mellan arbetsledning och entreprenörer. Hon uppmanar skogsägare att vara noga med att ha alla detaljer nedskrivna svart på vitt, och att i avtalet precisera var och när åtgärden utförs. Stenvall anser att skogsägare tryggt kan gallra eller avverka sin skog sommartid. Jag har granskat fina ytor som gallrats under sommaren, medan jag sett vintergallringar med riklig spårbildning. En lyckad gallring är slutresultatet av ett gott samarbete mellan arbetsledare och entreprenörer. Text och foto: Marianne Palmgren Foto: Carl Norberg, Statskog Gå på tur minskar i popularitet Det är en myt att norrmän går på tur i skog och mark på veckosluten. Tre av tio norrmän går sällan eller aldrig på tur. Beklagligt fall På Stora Enso kan anskaffningsförman Jan Länsmans inte annat än beklaga det skedda. Länsmans konstaterar att han ringde upp Höglund, som gav sitt godkännande att köra ut rågrannens virke genom skogen. Höglund lämnade ett meddelande då jag var på semester i början av maj. Staffan Henriksson som sköter om drivningen lovade redan den nionde maj att åtgärda spåren åt Höglund. Spåren fylls med grus och jämnas med grävmaskin. De skadade stammarna i beståndet avverkas. Vi lyckas nog göra beståndet till en fröträdsställning. Länsmans vill poängtera entreprenörens och maskinförarnas ansvar. Vi försöker alltid undvika att det uppstår spår under avverkningar. Om det sker, borde avverkningen avbrytas och arbetsledningen kontaktas direkt. Många planerar att de ska ut i naturen, men det blir inte av, säger Nils Aal på Statskog. Det visar en färsk studie. Det är pensionärer och unga vuxna utan barn som är mest ute i naturen. Nästan hälften av dessa är ute på tur mer än ett veckoslut per månad. Folk som bor i Oslo och dess närhet går ännu mera sällan på tur. Exempelvis invandrarna har inte samma tradition att bege sig ut i skog och mark. Men det betyder inte att de sitter inne. Många från Asien är ivriga fiskare, speciellt om de kommer från landsbygden. En picknick i parken hör till veckoslutsprogrammet för många. Men det här betyder inte att vi norrmän sitter allt mera stilla, säger Aal. Vi är nog ute och promenerar som till exempel i parker och längs gator. Folk har sin egen runda som de går. Därför är det viktigt att vi har gröna oaser och stigar i närheten av bostadsområden, som folk kan använda. Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 6-7/2012 7

8 Far och son planterar i egen skog Ralf Fagerholm tycker om att plantera skog och gör det helst varje år. Om det inte behövs i den egna skogen planterar han gärna åt andra. Och nu tycks tronföljden vara räddad. Sonen Robin, 13 år, har inget emot att göra ett dagsverke på kalhygget tog Ralf Fagerholm över föräldrarnas jordbruk i byn Näfsby i Hammarland 8 Skogsbruket 6-7/2012 på västra Åland. I tiden fanns det mjölkkor på gården och senare även upp till 550 värphöns i bur. Men djurhållningen har för länge sedan avvecklats. Nu satsar Ralf helt och hållet på växtodling och skogsbruk. Hittills har jag alltid odlat chipspotatis men inte i år, lönsamheten blev för dålig. I stället har jag en ny gröda på försök på drygt 2 hektar fodermajs. Vi får se i höst om det fungerar. I övrigt odlar jag höst- och vårvete och vall, säger han. Till gården hör 31 hektar skog, allt ligger i hembyn. Ser resultat Vårens projekt i den egna skogen var plantering av tallplantor på cirka 1 hektar som slutavverkades i september När det jobbet var klart fyllde han på med ett hjälpprojekt. Han planterade gran åt en bekant. Numera är jag nog ganska ensam om att plantera allt själv. Men jag tycker om det. Det är ett tacksamt jobb och man ser resultat om några år, säger Ralf Fagerholm. Han har alltid tyckt om att vara ute och under en planteringsdag kan man även passa på att njuta av våren i naturen medan

9 man tar sig en kaffeslurk. En morgon i fjol såg han 65 tranor som rastade på hans åker! Vackra fåglar tycker en del, men för oss jordbrukare ställer de till en hel del skada. De hackar till exempel sönder potatisen. Uthållighet krävs Nybörjare på plantering lär sig tekniken på en halv dag, säger Fagerholm. Man behöver inte vara stark, men däremot uthållig. Det är viktigt att spara på krafterna och hålla ett lagom tempo om man ska plantera en hel dag. Om man är för ivrig i början och tar i för hårt straffar det sig på eftermiddagen, säger Ralf. Ibland blir planteringen en tävling mot sig själv. I går orkade jag åtta lådor. Orkar jag nio i morgon? Varje låda innehåller 180 plantor. Som mest har jag planterat tolv lådor på en dag, men då blev det också en lång dag. Till en hektar behövs plantor. Plantorna kommer från Rosenbackens plantskola på Åland. Ålands skogsvårdsförening, som förmedlar plantor till skogsägarna, tar i stort sett alla gran- och tallplantor som behövs från den privatägda plantskolan. Om utbudet inte räcker till köps plantor från både Sverige och Finland. Även udda träslag köps utanför Åland. Jag tycker att kvaliteten på plantorna blivit bättre, säger Ralf Fagerholm. Kommer frivilligt Robin Fagerholm, 13 år, började plantera i fjol. Han är som sin far. Han tycker om att vara ute och han kommer för det mesta med helt frivilligt när pappa kallar om han inte ska ut och köra med sin crosscykel vill säga. Han får också en liten slant för jobbet. Men han är en sällsynt sort. Jag har inga kompisar som planterar skog, jag är nog ensam om det, säger Robin som trampar noga runt plantan som han just planterat. Han kan tänka sig att ta över gården en vacker dag. Då kanske han får gallra på skiftet som han nu varit med om att plantera. Problem med gräs Vad som helst kan hända i ett nyplanterat skifte. Plantorna överlever aldrig till 100 procent. Är det inte skadedjur som snytbaggar som angriper så kommer rådjur och tuggar i sig toppar. Det verkar som om antalet rådjur minskat. Det kanske är de snörika vintrarna som tagit kål på en del av dem. Däremot har vi ett annat problem jag tycker att gräs och sly växer mer och snabbare nu än tidigare. För mycket gräs kan kväva en liten planta som inte får tillräckligt med ljus. Om man hinner mitt i sommaren är det bra om man kan gå och trampa ner gräset runt varje planta. Efter tre år är det dags att ge skiftet en omgång med röjsågen. Då har slyet vuxit till sig. Att plantera själv är inte i första hand en ekonomisk fråga för Ralf Fagerholm. Jag vill helst göra allt själv. Jag röjer och gallrar också. Om något går galet får jag ta smällen, då kan jag inte skylla på någon annan, säger han. Text och foto: Helena Forsgård Svenska småbruk och egna hem Ab PB Ingå tfn (09) fax (09) e-post: smabruk@kolumbus.fi Idkar handel med markområden i Nyland och Åboland Samarbetar med stiftelserna Finlandssvenska Jordfonden och Undervisningsfonden Finlandssvenska Jordfonden Beviljar unga personer förmånliga lån för bl.a. inköp av lantbruk. Understöder lantbruksskolor Undervisningsfonden Understöder lantbruksskolor Skogsbruket 6-7/2012 9

10 Naturlig förnye SKOGS vård Örnbräken kväver allt under sig. Här lyckas inte naturlig förnyelse, säger Rolf Wickström. Ogillar du kalavverkade ytor? Då kan gran avverkad i skärmträdställning vara ett alternativ. I Sibbo finns en hel del naturligt förnyade granbestånd, berättar Rolf Wickström, revirinstruktör på Södra skogsreviret. Skogsägare i Sibbo gillar att planera och jobba i skogen och förnyar därför gran på naturlig väg. Men saknas tid eller ork, överväg inte ens att förnya granskog under skärm. Metoden är till för dem som vill ha ut mer av sitt skogsägande. Förnyelsemetoden kan också vara ett alternativ för den som överväger kontinuerlig förnyelse. I en skärmträdsställning är skogen aldrig kalavverkad. Slutresultatet för skärmträdsställning blir bättre i jämförelse med kontinuerlig förnyelse. Mycket arbete väntar Wickström visar upp en yta på sex hektar som fullkomligt exploderat av granplantor. Ytan är ett praktexempel på metodens fördelar när allt går väl. Utan att överdriva finns det närmare granplantor per hektar. Ytan är ett dikat kärr där skärmen avverkades maskinellt på en gång för två vintrar sedan. Från avverkningen kom närmare 220 kubikmeter virke per hektar och då fanns redan plantuppslaget och väntade, gräset hade aldrig en chans. Att avverka granskärmen maskinellt kräver yrkesskicklighet. Skärmen borde ha avverkats för flera år sedan, men hopplöst vinterföre drog ut på tiden. Nu måste ytan röjas. Efteråt ska det finnas ungefär granplantor per hektar på ytan. Det som skogsägaren vinner i förnyelsekostnader förlorar han i det merarbete som metoden för med sig. Kottår viktiga Längs med vägen mot Paipis i norra Sibbo kan man jämföra naturligt förnyade och odlade granbestånd som växer sida vid sida. Ibland är de naturliga förnyelserna väl skötta medan planteringarna är lämnade vind för våg. Plantering ger ett bättre resultat Skillnaden mellan odlad och naturligt 10 Skogsbruket 6-7/2012

11 lse av gran inget latmansgöra jämfört med naturlig förnyelse. Förutsatt alltså att röjningsarbetet utförts i tid och planteringen gått enligt planerna. Wickström pekar på två skötta granbestånd, det ena odlat, det andra naturligt förnyat. Båda bestånden växer på samma marktyp på varsin sida om skogsvägen. De odlade granarna är flera meter före i tillväxten. På en odlad yta blir första gallringen dryga tio år tidigare jämfört med det naturliga beståndet. Det gäller att hålla i minnet att naturlig förnyelse av gran är en komplex metod som inte alltid lyckas. Wickström visar ett objekt där granarna är över 110 år och under skärmen växer knappt några granplantor. Att lyckas förnya gran under skärm står att söka i granens kottår. Nu har granen inte haft ett gott kottår på närmare åtta år. I det här beståndet får skärmen avverkas och granplantor ska planteras i luckorförnyad gran. Bestånden växer på var sida om skogsvägen. Skogsbruket 6-7/

12 SKOGS vård na. Höjdskillnaden mellan odlade och naturligt uppkomna plantor kommer att bli stor. Trädgamlingar Wickström säger att speciellt skogsägare som äger gammal granskog är ovilliga att kalavverka skogen. Och trädgamlingarna producerar knappt några frön längre. För dem som är intresserade av naturlig förnyelse är därför det första steget att kolla om granarna i beståndet har kottar. Skogsforskningsinstitutet kommer också med fröprognoser varje år. Nu är granarna fulla av kottar. Kanske blir det möjligt att förnya gran på naturlig väg nästa vår. Ibland behövs också markberedning. Den ska utföras då det förutspås bli ett gott kottår. Växer det massor av örnbräken i beståndet kommer skogsägaren inte att lyckas med naturlig förnyelse av gran. Örnbräken kväver allt under sig. Skogar med ett tjockt humusskikt får sällan tillräckligt med naturplantor och ska därför kalavverkas och planteras. Text och foto: Marianne Palmgren Här har det inte kommit plantor på naturlig väg. Skärmträdställning i ett nötskal En ljushuggning utförs i samband med ett gott fröår då beståndet är år. Om ett plantbestånd etableras kan beståndet avverkas i skärmställning. Avverka gärna de största och kvistigaste granarna först. Efteråt ska det vara sex till sju meter mellan trädstammarna. Spara mycket tall och björk i skärmen. För manuell avverkning är vintern den bästa tidpunkten. Sker avverkningen maskinellt överlever inga plantor under rishögarna, men i stället blir det stora risfria arealer. Plantorna behöver ljus och näring. Därför får inte skärmen lämnas kvar för länge. I regel avverkas skärmen när plantorna är mellan 0,5 och 1 meter höga. Är granskärmen mycket tät avvecklas den i två steg. Röjning väntar. En lyckad naturlig förnyelse av gran. 12 Skogsbruket 6-7/2012

13 SKOGS skador Insektlagen skärps snart Gråzoner och svårt att bevisa varifrån skogsskadan startat. Det ska den nya insektslagen få bukt med. Vid årsskiftet borde en uppdaterad lag om bekämpning av insekt- och svampskador träda i kraft. Den nya lagen ska bland annat leda till att ansvarsfrågan vid skogsskador definieras tydligt. Sanna Paanukoski, överinspektör på jord och skogsbruksministeriet, förklarar att ersättningsskyldigheten vid skogsskador baserar sig på två situationer. Antingen sprids skadegörare från ett naturskyddsområde som skyddats enligt naturskyddslagen. Eller så sprids skadegörare mellan två ekonomiskogar. För att komplicera frågan ytterligare finns det gråzoner i definitionen av ett naturskyddsområde. Paanukoski nämner som exempel fallet i Itis kommun i Östra Finland. Forststyrelsens restaurering på ett Naturaområde i Itis ledde till omfattande skogsskador i angränsande skogsfastigheter. Om skadan startat från ett naturskyddsområde är staten ersättningsskyldig. I Itisfallet ansåg juristerna att staten inte var skyldig och att Forststyrelsen är ansvarig för de skador som uppstått i grannskogar- na. Skogscentralens åsikt var att skogsskadorna hade spridits från restaureringsobjektet. För tillfället är det oklart hur fallet har framskridit. Hon tillägger att biodiversiteten är viktig för skogsnaturen men att man i mångfaldens namn inte borde få glömma bort skogens hälsa. Dokumentera skogen När det gäller skadegörare som sprids mellan två ekonomiskogar är det viktigt att händelseförloppet dokumenteras från början och att åtgärder vidtas direkt. Skogsägaren ska anmäla skador till skogsfackmannen och fråga efter experthjälp vid utredningen. I värsta fall avgörs frågan i domstol. Har skogsägaren skött sin skog på basis av nuvarande insektlag kan han eller hon inte förklaras ersättningsskyldig ifall av att skadan sprids till grannens skog. Till skogsägarens skyldighet hör bland annat att ta bort färska granar som fallit omkull om det finns tjugo stammar, eller tio procent av stammarna i beståndet har skadats. Skogsägaren ska transportera bort obarkat granvirke från skogen inom juli månad för att vara på den säkra sidan. Enligt nuvarande lagstiftning är det frå- Mångfalden är viktig, men skogens hälsa borde inte få glömmas bort. gan om en skogsskada då trädbeståndets tillväxt i någon annans skog har minskat med minst 30 procent. Eller att 20 procent av de träd som utgör skogsbeståndet har dött. Jag rekommenderar att skogsägaren nu garderar sig mot skogsskador genom att försäkra skogen mot skadegörare. Text och foto: Marianne Palmgren Granbarkborrar räknas Hur mycket granbarkborrar har vi egentligen och när svärmar de? Det här ska redas ut av Skogsforskningsinstitutet och Skogscentralen som har inlett ett barkborresamarbete. Föredragande Martin Sjölind på Skogscentralen berättar att en orsak till samarbetet står att söka i Forststyrelsens restaureringsprojekt. Forststyrelsen har under de senaste åren skapat död ved på naturskyddsområden, men följer efteråt endast upp insektmångfalden. Inte vad produktionen av död ved kan ha för inverkan på skogens hälsa. Under maj månad placerades över tjugo feromonfällor runt om i Finland på ett område som sträckte sig till norra Karelen. Ut- Här syns granbarkborrarnas framfart på ett skyddsområde. redningen tar fyra månader i anspråk. På Kustens område är fällorna bland annat i Lappträsk och Pernå i östra Nyland samt i Vanda och i Raseborg. På Kustens område är bara en feromonfälla placerad på privatområde, resten finns på Skogsforskningsinstitutets marker. Experterna har varit noga med var feromonfällorna placeras. Fällor på fel plats leder i värsta fall till att granbarkborrarna sprids till levande granar. Sjölind tillägger att feromonfällor främst är forskarens arbetsredskap och ger inte mycket för de fällor som skogsägare kan köpa och placera i skogen. Liknade fällor såldes i Sverige och Norge på 1970-talet. Det har först i efterhand konstaterats att det krävs två till tre fällor för att rädda ett träd. Så kampanjen i Norge och Sverige på 70-talet var knappast värd priset. De fällor som säljs idag är av en modernare modell än de från 70-talet. Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 6-7/

14 Grannarna har ingen bestämmanderätt Ute på landsbygden och i skärgården är det många som köper sin tomt av skogsägare. Tomtägaren tänker i det skedet inte på att skogen en dag ska gallras eller slutavverkas. Det är inte ovanligt att grannar hör av sig och vill förhindra en avverkning. Orsaken kan vara att hygget ser fult ut eller att det ökar insynen till tomten. Men det är inte alla grannar som motsätter sig en avverkning. Det finns också grannar som blir glada då den gamla skogen huggs ner då det ger mera sol på tomten. Som skogsägare är du inte skyldig att meddela dina grannar om avverkningar i skogen. Den enda du ska meddela i förväg är Skogscentralen. Avtal och ersättning Om du vill gå grannen till mötes kan du 14 Skogsbruket 6-7/2012 begära ersättning av tomtägaren för att du lämnar skogen orörd. För ett avtal av det här slaget finns det blanketter som bl.a. SLC har varit med och utarbetat. Det lönar sig att ingå avtal, komma överens om ersättningen och vad du får göra, som t.ex. att ta bort träd som blåser omkull. Det är också viktigt att skriva ner hur länge avtalet gäller och vad som händer om tomten säljs eller vid ett arvskifte. Men det lönar sig inte att lämna endast en smal remsa skog kvar vid tomtgränsen. Risken är stor att den blåser omkull vid första stormen. Remsan bör vara minst 50 meter bred. Var försiktig Många grannar frågar också skogsägare om de får ta bort några träd för att få bättre utsikt eller mera ljus på tomten. Men var försiktig med att släppa in andra i skogsarbete i din skog. Om grannen skadar sig kan du i värsta fall bli ersättningsskyldig. Var också försiktig med att låta en granne ta omkullblåsta träd till ved åt sig. Här kommer också ansvarsfrågor in i bilden om en olycka skulle hända. Rotvältor och omkullblåsta träd med spänningar är inget för ovana. Däremot går det inte att ställa skogsägaren till svars om ett träd eller en kvist blåser ner på någon som vandrar i skogen. Eller om någon snubblar över en kvist eller i ett markberedningsspår och stukar foten. Öppenhet Det mesta går att lösa med goda grannrelationer och en öppen diskussion. För grannar som inte kommer överens kan sådana här saker ta enorma proportioner och till och med leda till rättsprocesser. Men skogslagen anger inte att skogsägare ska ha tillstånd av grannarna för att få avverka, dika eller utföra andra arbeten i sin skog. Text och foto: Gerd Mattsson-Turku

15 Goda grannar Vi lät bli att gallra skogen intill vägen till huset och nära tomtgränsen. Det säger Gerhard Björkman i Lovisa. Idag är det drygt trettio år sedan Roger Turku byggde sitt hus. Vägen till tomten, som är omkring 300 meter, byggdes samtidigt. Skogsägarna som sålde tomten, Guy och Runar Björkman, var måna om att jag skulle trivas och påpekade att de inte kommer att gallra skogen närmast vägen och tomten, säger Turku. Den utestänger ljud från vägen och även insyn till tomten. Skogen var då omkring femtio år. Skogen hade blivit ful Skogen är hårt utsatt för vind, då den ligger intill Finska viken. Under årens lopp har en och annan gran blåst omkull eller knäckts. Enstaka träd har också fallit över vägen. Då har det inte funnits någon annan utväg än att ta motorsågen från garaget och upparbeta trädet för att få vägen fri. Stormen under julhelgen gick hårt fram. Då föll inget träd över vägen, men många längre in i skogen och flera började luta farligt. Då kontaktade jag Gerhard Björkman som är den nuvarande ägaren. Skogen såg egentligen eländig ut. Det låg omkullblåsta träd på marken och många granar hade dragit upp stora rotvältor när de blåste omkull. Vi gick tillsammans igenom skogen och markerade det område som nu ska gallras, Intill vägen finns ett litet vattensjukt område på cirka tio gånger tio meter med mängder av ormbunkar. Det ville min hustru att skulle förbli orört och det gick Gerhard med på. blir snyggare efter gallringen. Avverkningen sker maskinellt. Samma traktor som kör ut gagnvirket kör också ut groten. Avverkningsmaskinen och skogstraktorn kommer inte hit bara för den här gallringen. Jag har en annan avverkningsyta här nära och dessutom lite vindfällen kring några kalytor som ska upparbetas. Det gäller att försöka hålla granbarkborrarna borta från skogen. Text OCH FOTO: Gerd Mattsson-Turku Städat efter avverkningen Enligt Björkman är granskogen hårt angripen av rotröta och det finns många rottorra granar. De duger enbart som bränsle. Jag föreslog också att groten ska tas bort, dvs. grenar och toppar. Granarna är kvistiga och kvistar och toppar som blir kvar är ingen vacker syn de närmaste åren innan de förmultnat. Nu säljer jag groten som bränsle. Det ger inte många euro, men skogen För att skogen ska se snygg ut efter avverkningen valde jag att också låta köra ut groten, säger Gerhard Björkman (t.v.). Skogsbruket 6-7/

16 SKOGS vård Brevet som inte borde ha kommit Hör du till de skogsägare som fått ett brev från Skogscentralen med en förfrågan om en förnyelseavverkning från 2007 eller 2008? Skogscentralen vill med brevet påminna dig om att du inte anmält att det finns ny skog på förnyelseytan. Inför en förnyelseavverkning och även en gallring ska du eller ditt ombud skicka en anmälan om användning av skog till Skogscentralen. Oftast är det virkesköparen eller någon på skogsreviret eller skogsvårdsföreningen som sköter om att det blir gjort. Därför blir många, kanske även du, uppskärrad när du får brevet. Vad är nu detta? Många onödiga brev Skogslagen säger att skogsägaren ska meddela Skogscentralen när det finns ny skog på förnyelseytan. Officiellt heter det att skogsägaren ska skicka in en anmälan om anläggning av plantbestånd, säger skogsbruksgranskare Fredrik Adamsson på Finland skogscentral. Många skogsägare ringer genast när de fått brevet och frågar vad detta nu är. Det finns tyvärr ingen karta med som skulle förtydliga vilken del av skogen det gäller. Inom ett par år blir det en förbättring. När jag berättar vad saken gäller, är det många som uppger att de varit i den tron att den skogsfackman de anlitar, har skött om att anmälan skickats till Skogscentralen. Därför uppmanar jag skogsägare att efter en plantering kolla upp med den som skött förnyelsearbetet att anmälan blivit gjord. Det är uttryckligen skogsägarens skyldighet enligt skogslagen. En stor del av de som fått brevet uppger att planteringen är utförd och att allt är i sin ordning. Det är bara så att anmälan blivit ogjord. 16 Skogsbruket 6-7/2012 Metspö som arbetsredskap Till Skogscentralens uppgifter hör att granska de förnyelseytor som det inte inkommit någon anmälan om anläggande av plantbestånd. Fredrik Adamsson är en av de personer som utför dessa granskningar. Hans område sträcker sig från Vanda till Karis. Våren och försommaren är vikt för de här granskningarna. SKOGSBRUKET följer med Fredrik en förmiddag i Kyrkslätt för att se hur en granskning går till. Från vårt adb-system får jag en förteckning över vilka förnyelseytor som ska granskas och kartor som anger var ytorna finns. I år det omkring trettio ytor som jag ska granska. Den siffran visar att anmälningarna om anläggande av plantbestånd blir skickade till Skogscentralen. Jag tar först en titt på förnyelseytan för att bedöma den. Verkar det finnas gott om plantor räcker det med färre provytor. Finns det lite plantor görs systematisk linjebaserad granskning med upp till 10 provytor per figur. För att ta provytor behöver jag en 4 meter lång käpp. Jag ställer mig mitt i provytan, vänder mig runt ett varv och räknar samtidigt antalet utvecklingsdugliga plantor som blir inom cirkeln med 4 meters radie. Det antal jag får multiplicerar jag med 200 och får antalet plantor per hektar. Björkarnas fröproduktion är stor, men på momarker är det bara plantor av vårtbjörk som räknas som utvecklingsdugligt trädslag och kan ersätta en tall- eller granplanta. Plantor av glasbjörk duger inte. I utkanterna av förnyelseytorna kommer det i regel både tall- och granplantor av frön från träd i kantzonen. Högst 50 meter räknas till kantzon på förnyelseytan. Inga kryphål i lagen Fredrik Adamsson har fyra år bakom sig som skogsbruksgranskare och han ger skogsägarna bra betyg. Det är få gånger jag kommit till en förnyelseyta som helt har lämnats åt sitt öde efter förnyelseavverkningen. Oftast har orsaken varit att skogsfastigheten fått ny ägare och förra ägaren har inte berättat om den oplanterade ytan. Då tar jag kontakt med den nya ägaren och försöker komma över-

17 Med en knappt fyra meter lång käpp som redskap får Fredrik Adamsson stamantalet per hektar. ens med honom hur situationen ska lösas. Om det skulle visa sig att skogsägaren helt ställer sig på tvären och vägrar att sätta ut pengar för att få en ny skog på förnyelseytan, förs saken över till Landbygdsverket MAVI. MAVI kan vidta tvångsåtgärder, beskoga förnyelseytan och kräva ut pengar för arbetet av skogsägaren via utmätning. När det finns plantor, men antalet är färre än vad skogslagen anger som minimiantal per hektar, tar jag kontakt med skogsägaren och kommer med ett förslag till hur han ska få ytan i skick. Ibland räcker det med en hjälpplantering, men på bördigare mark kan det också krävas markberedning för att de nya plantorna ska ha en chans att klara sig. Det är oftast ytor som ska förnyas på naturlig väg med hjälp av fröträd, som inte klarar laggränsen. Ju bördigare marken är desto större är risken för att den naturliga förnyelsen misslyckas. En naturlig förnyelse utan markberedning misslyckas nästan alltid. Text OCH FOTO: Gerd Mattsson-Turku Fredrik Adamsson råd för att förnyelsen ska lyckas: Ha som mål att plantera våren eller sommaren efter avverkningen. Ett års väntan ger gräs, hallonris och duntrav tid att etablera sig på ytan. Markbered alltid. Harvning som markberedningsmetod enbart på magra tallmarker. Naturlig förnyelse med fröträd enbart på magra tallmarker. Kontrollera ytan varje år minst fem år efter planteringen. Gräs- och sly etablerar sig snabbt och kan bli meterhögt på en sommar. Skogsbruket 6-7/

18 Aluminiumbehållaren under helikoptern rymmer maximalt kilo gödselmedel. Investering utan risker Pengar som investeras i skogsgödsling ger en avkastning som närmar sig tio procent. Få andra investeringar kommer upp till samma räntesats. I vår har vi gödslat 150 hektar, säger Jan- Anders Winqvist som är skogschef på Forsby gård i Lovisa. Det är tallskogar i åldersklassen år. Vi har också mycket granskogar, men andelen rotröta är så pass stor vid kusten att det inte lönar sig att gödsla granskogarna. Tidigare slutavverkning Beslutet att gödsla skogen tog vi redan 18 Skogsbruket 6-7/2012 för några år sedan. Skogen ska vara i toppskick vid gödslingen för att gödslingseffekten ska vara optimal. De bestånd som gödslas ska vara gallrade och bottenröjda. Det är ingen idé att gödsla skogar där skogsvården försummats. Med gödsling kan vi tidigare slutavverka skogen, säger Winqvist. Vi räknar med att kunna slutavverka tallskogar vid cirka 70 års ålder och ändå hålla oss inom lagens gränser med god marginal. Ungefär hälften av gårdens skogar är i åldersklassen år. Det innebär att vi på sikt har mycket avverkningsmöjligheter, men just nu relativt lite. Med gödsling får vi en del av den skog som nu är i åldersklassen år snabbare avverkningsmogen. Gödslingseffekten varar i tio år. Redan nästa sommar ökar tillväxten och efter tre år är den maximal. Sedan avtar den långsamt och efter tio år är den på samma nivå som före gödslingen. Gödslingseffekten syns med blotta ögat då barren får en mörkare grön färg, säger Winqvist. Priset på gödselmedel varierar kraftigt Vi har gödslat med salpeter, som innehåller 27 procent rent kväve. Momarker lider brist på kväve. Priset på gödselmedel varierar kraftigt under året. Vi köpte gödseln i fjol somras, då priset var lågt. Det är oftast lägst på sommaren.

19 Många skakade på huvudet då de hörde att vi skulle ha gödselmedlen i lager ett år, men det var god ränta. I vintras kostade salpetergödseln omkring 400 euro/ton. I somras betalade vi drygt 300 euro/ton. Vi köpte gödseln i 650 kg säckar. Gödslingsgivan var 600 kg/hektar. Vi kunde ha fått gödseln billigare om vi valt en utländsk gödselmedelstillverkare, men vi satsade på inhemskt. Helikopter och lastbil bildar arbetspar Forsby Gård valde att sprida gödseln från luften. Enligt Winqvist var det enda möjligheten på grund av den ojämna terrängen. Vi samarbetade med UPM eftersom bolaget har lång erfarenhet av att gödsla skog. Via UPM fick vi också den helikopterföretagare som spred ut gödseln. Ju bättre förberedelserna är gjorda, desto snabbare går spridningen och det syns i sluträkningen. Priset är euro/hektar, men vi betalade under 200 euro/hektar. Gödsellagren, där helikoptern fyller på gödselmedlet, ska ha bra sikt och fri lyfthöjd. Avståndet från lagret till skogen får inte överstiga två kilometer. På lagerplatsen ska det också finnas utrymme för lastbilen som med sin kran fyller gödselbehållaren som hänger under helikoptern. Helikoptern landar inte utan via en transportör förs gödseln från säckarna till gödselbehållaren under helikoptern. Behållaren har en motor i bottnen, som ger ut 50 kilo gödselmedel per sekund. Den ser till att gödseln sprids ut jämnt i skogen. Helikoptern flyger med en hastighet av 130 km/h. Vår gödslingsareal på 150 hektar klarade helikoptern av på en dag. Modern teknik gör att gödselspridningen automatiskt avstannar när helikoptern närmar sig en sjö, en livsmiljö eller annat som kräver en skyddszon. Lastbilskranen lyfter upp gödselsäckarna, tömmer dem i en silo och därifrån leds gödseln via en transportör till behållaren under helikoptern. Helikoptern är hela tiden i luften. Skyddszoner går säkra En dator och satellitnavigering via en gps styr helikoptern. I datorn är koordinaterna för sjöar, diken, vägar, livsmiljöer och bergknallar inmatade. Det betyder att gödselspridningen automatiskt upphör när helikoptern kommer nära ett dike, en livsmiljö eller något annat som ska ha en skyddszon. Piloten kan naturligtvis styra helikoptern manuellt, säger Winqvist. Text: Gerd Mattsson-Turku FOTO: JAN-ANDERS WINQVIST Skogsbruket 6-7/

20 SKOGS vård Rotrötan bekämpas effektivt av avverkningsmaskinen När virkesbolagen avverkar behandlas alla tall- och granstubbar med medel som ska motverka spridning av rotröta. En process som sker automatiskt och effektivt av avverkningsmaskinen. Kenneth Storsjö är i full gång med en gallring av ett skogsskifte i Petalax. Det går undan och träden som ska bort faller i jämn takt. Att resultatet är utmärkt är tydligt, men det som ögat däremot missar är att det sker en biologisk bekämpning i samma veva som träden kapas. Snabb process Alla tall- och granstubbar som kvarlämnas behandlas med Rotstop, ett medel som förhindrar sjukdomen rotröta att sprida sig. Jag som sitter och styr avverkningsmaskinen behöver inte göra något extra utan allt sker automatiskt, förklarar Kenneth Storsjö. Medlet sprutas ut genom aggregatets svärd samtidigt som trädet fälls. Processen sker på en hundradelssekund och är inte synlig med blotta ögat. På avverkningsmaskinen finns en skild pump och tank som pumpar medlet till aggregatet. Slangen är nästan tolv meter lång och systemet är pålitligt. Det inträffar mycket sällan missöden och om så sker är det vanligen slangen som måste bytas, säger han. Om systemet fallerar noteras det snabbt av skogsmaskinföraren som styr avverkningen. Vi använder ett färgämne i blandningen som gör att vi märker direkt om medlet inte sprutas på stubben. del som är en naturlig pergamentsvamp som konkurrerar ut rottickan som orsakar rotröta. Det senare medlet dominerar idag, enligt Storsjö. Urea är mera begränsat på grund av att det är en kemikalie och inte får användas vid vattendrag och på grundvattenområden. Rotstop kan användas på alla områden och är dessutom biologiskt. Därför använder numera nästan alla skogsmaskinentreprenörer Rotstop. Rotstop har utvecklats de senaste åren så att medlet som används i dag är i flytande form och inte ett pulver, vilket var fallet tidigare. När medlet var ett pulver var det viktigt Stubben suger i sig Rotstop och färgämnet visar att behandlingen fungerar. På det här viset kan skogsmaskinföraren vara säker på att systemet fungerar. Rotstop och urea Det finns två dominerande medel mot behandling av sjukdomen rotröta, det ena är urea och det andra heter Rotstop. Det förstnämnda är en kemikalie som torkar ut stubbytan så att svampen som orsakar rotröta inte kan växa. Rotstop däremot är ett bekämpningsme- Rotstop sprutas ut genom små hål i avverkningsaggregatets svärd samtidigt som trädet fälls. 20 Skogsbruket 6-7/2012

21 Det är genom den här slangen som bekämpningsmedlet Rotstop sprutas ut genom aggregatet när skogsmaskinentreprenören Kenneth Storsjö avverkar. Systemet är pålitligt och krånglar sällan, säger han. att inte andas in svampen, men i dag finns det inte några sådana bekymmer när det är i vätskeform. De enda säkerhetsföreskrifterna är att vi har skyddshandskar på oss när vi blandar medlet. Rotstop levereras i små flaskor som bevaras antingen fruset eller i kylskåpstemperatur. Skogsbolagen levererar medlet färskt till skogsmaskinentreprenörerna och Storsjö har alltid cirka tio kilo Rotstop i lager. Blandas med vatten Medlet blandas med vatten och åtgången är cirka hundra gram per hektar. Vi blandar medlet med vattnet manuellt och det innebär att vi har med vatten till skogen. Avverkningsmaskinen har en tank på hundra liter så jag behöver fylla tanken cirka en gång per dag. I och med att medlet är flytande behöver tankarna inte underhållas lika mycket som när det var i pulverform. Medlet torkar inte och tanken och slangarna behöver därför inte underhållas så värst mycket. Har jag till exempel semester brukar jag tömma tanken och spola systemet med vatten för annars finns det en risk för att svampen börjar växa inne i tanken. Staten ersätter kostnaderna för bekämpning av rotröta. Behandlingen är därmed gratis för skogsägaren och skogsmaskinentreprenören får ersättning för merarbetet. Men det krävs tilläggsutrustning för att få ett automatiserat system. Behandlingen mot rotröta pågår från maj till slutet av oktober, men kan även fortsätta in i november om vädret inte är kallt. Vi behandlar stubbarna så länge medeltemperaturen är cirka fem plusgrader. Blir det kallare sprids inte rotrötan. Stubbehandling utförs i alla gallringar och förnyelseavverkningar förutom på förnyelseytor där stubbarna tas bort, berättar Storsjö. Rotrötan sprids norrut Rotröta har bekämpats länge i de södra delarna av landet. Det var först i slutet av 1990-talet som bekämpning började utföras längs den österbottniska kusten och det beror på att sjukdomen har spridit sig allt längre norrut. Först behandlades enbart granar men de senaste fyra åren har vi som avverkar söder om Vasa också behandlat tall, säger han. Hur vanlig skulle du säga att rotrötan är på ditt område? Den finns, men är inte så utbredd. Man ser den bäst på stubben som mörknar inåt om den är drabbad. Sjukdomen har blivit vanligare och jag tycker det är viktigt att vi förebygger rotrötan både i tall- och i granbestånd. Text och foto: Christoffer Thomasfolk Skogsbruket 6-7/

22 Behovet av gräsbekämpning minskar för den här granen som planterats i en högläggningshög och kostnaderna för den tidiga röjningen blir också lägre. Koncept och standard för markberedning Svenska skogsbolaget Södra skogsägarna har byggt upp ett eget koncept kring markberedning. På det här sättet vill man säkerställa kvaliteten på det arbete som bolaget erbjuder. Konceptet grundar sig på den standard som bolaget byggt upp för verksamheten. Markberedning enligt konceptet skapar ett optimalt antal planteringspunkter, baserat på platsens möjligheter och begränsningar. Målet är att garantera kvaliteten på arbetet. Bolaget ger också skogsägarna en kvalitetsgaranti. Standarden ska säkra att markberedningsarbetet följer certifieringsstandarderna för både FSC och PEFC samt Skogsvårdslagens, Kulturminneslagens och den svenska Miljöbalkens krav. 22 Skogsbruket 6-7/2012 SÖDRAS GARANTI INNEBÄR ATT: Skogsägaren garanteras minst godkända planteringspunkter per hektar skogsmark där det är lämpligt och möjligt, alternativt upp till beställt lägre antal. Bolaget kompenserar skogsägaren om lägsta antal planteringspunkter inte uppnås och arbetet inte kan kompletteras i efterhand. Skogsägaren blir kontaktad innan åtgärden påbörjas. Bolagets entreprenörer följer Södras markberedningsstandard, som noggrant beskriver hur arbete och kontroll ska genomföras. Egenkontroll garanterar resultat Södras Markberedningsstandard är ett 8 sidor långt dokument som avslutas med en blankett som maskinföraren fyller i. Avsikten med uppföljningsblanketten är att säkerställa kvaliteten och är en typ av egenkontroll som föraren utför i samband med arbetet. Standarden omfattar alla bolagets uppdrag med maskinell markberedning som utförs av PEFC-certifierade entreprenörer. Föraren av maskinen ska inneha ett Grönt körkort. Planering och utförande av markberedning sker i enlighet med de Svenska PEFC- och FSC-standarderna för skogsbruk.