Årsredovisning Förvaltning Kommunstyrelsen. Dokumenttyp Årsredovisning. Ämnesområde Ekonomi och verksamhetsstyrning.

Transkript

1 Dokumenttyp Årsredovisning Ämnesområde Ekonomi och verksamhetsstyrning Förvaltning Kommunstyrelsen Ägare/ansvarig Antagen av /Dnr Antagningsdatum Revisions datum Giltig t.o.m.

2 Innehåll Förvaltningsberättelse... 3 Personalredovisning... 6 Våra medarbetare... 6 Ekonomi i sammandrag... 9 Kommunens resultat... 9 Budgetanalys Avstämning av god ekonomisk hushållning Resultaträkning Finanieringsanalys Balansräkning Noter kommunen Redovisningsmodell Redovisningsprinciper Driftsredovisning kommunen Investeringsredovisning kommunen Kommunstyrelsens förvaltningsområdens årsberättelser Kommunstyrelsestaben Förvaltningsområde lärande Förvaltningsområde omsorg Förvaltningsområde samhällsutveckling Miljö- och byggnadsnämnden Viktiga händelser Affärsdrivande verksamheter Vatten och avlopp Renhållning Värmeverk Överförmyndarnämnden Ekonomisk Årsberättelse 2012 från Revisionsgruppen (93)

3 Förvaltningsberättelse Om Orust 2012 För fjärde året i rad visar kommunens bokslut ett positivt resultat, 8,3 miljoner kronor. Totalt investerades omkring 62.5 miljoner kronor Vid årsskiftet fanns det invånare i kommunen. Det är 46 färre än året innan. Antalet födda barn är fortfarande lågt medan det är något fler som flyttar än som flyttar ut. Ett intensivt år De två tidigare snövintrarna ersattes 2012 med en mer vanlig vinter med regn och blåst. Det kom flera stormar men vår kommunala organisation klarade påfrestningarna bra och störningarna klarades. Påverkan av ekonomin i Europa och världen hämmade konjunkturen från att ta fart. En stark krona gav efterverkningar på exporten. Detta påverkade företag på Orust. Glädjande nog fortsatte trenden med många nya företag. Det dåliga vädret höll i sig även under sommaren vilket påverkade en annan stor bransch på Orust nämligen turismen. Miljösatsningarna är många och byggandet av sugtömningsstationer och spolplattor i hamnarna fortsatte. Andra projekt var byggandet av färjeläget i Tuvesvik och om- och tillbyggnad av Fyrklöverns äldreboende i Svanesund. Under sommaren genomförde Länsstyrelsen och kommunen en tillsynskampanj av byggnader, bryggdäck och andra anläggningar utmed Lyresundet. Diskussionerna med Trafikverket för en ombyggnad av väg 160 är långt framskridna. Beslut togs i juni att bygga en ny förskola i Henån då Bagarevägens förskola inte arbetsmiljömässigt håller måttet längre. En stor fråga som i många stycken dominerat rapporteringen om Orust är de problem som finns med Henåns skola. Flera utredningar och många olika åtgärdsprogram gjordes under våren och sommaren men problemen med inomhusmiljön fanns kvar. Därför togs beslutet i början av september att skolans verksamheter skulle bedrivas i andra lokaler till dessa att problemen lösts. Myckleby skola, Ellös gamla högstadieskola och moduler blev i stället elevernas och personalens undervisningslokaler. Under resten av året gjordes flera olika mätningar och undersökningar för att komma till rätta med problemen i skolan. Komvux och gymnasieskolan invigde i mars nya lokaler på Henåns skolområde. I februari presenterades en ny politisk majoritet då Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Folkviljan på Orust, Orustpartiet och Miljöpartiet bildade koalition. Kommunen tillsammans med polismyndigheten undertecknade i mars ett avtal som ska minska användandet av alkohol och droger bland ungdomar, öka trafiksäkerheten och öka den upplevda tryggheten i kommunen. Utifrån avtalet tas det under året fram flera olika handlingsplaner.

4 Näringsliv och arbetsmarknad Konjunkturen återspeglar sig i läget på arbetsmarknaden och i år har arbetslösheten ökat även om Orust klarar sig förhållandevis bra i förhållande till siffror på region och riksnivå. Anledningen är bland annat stora arbetsplatser i närområdet som är motorer plus småskaligheten, nyföretagande och variationen på näringslivet. Orust hade den 31 december 5,0 % arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram (ålder år). För hela Sverige var siffran 8.9 %. För ungdomar i åldern år var 9.8 % arbetslösa (inkl personer i program) och i riket 17,6 %. Det finns ett arbetsmarknadsråd för Tjörn, Orust och Stenungsund med representanter för Arbetsförmedlingen, kommunerna och organisationen, Företagarna. Rådets uppgift är att gemensamt hitta åtgärder för att minska arbetslösheten. Under våren genomfördes en jobbmässa i Stenungsund där arbetsgivare och arbetssökande träffades. Kommunen deltar tillsammans med olika samarbetsparters i flera projekt för att förbättra företagsamheten. En mycket uppskattad aktivitet under våren var rådgivning till nya företagare eller de som funderar på att starta eget. Det startade 117 nya företag förra året. Kommunen tillsammans med Nyföretagarcentrum håller informationskvällar och informerar om hur det går till att starta och driva ett företag. Totalt var det aktiva företag i kommunen vid halvårsskiftet. Nya tomter för småindustri är viktigt för näringslivets utveckling. I Varekil finns sju tomter och 14 nya tomter kommer i Ellös. Dessutom väntas beslut från Länsstyrelsen om Hogens industriområde Henån. Det är ett stort tryck på planarbetet med många planer som berör både boende och företagsverksamhet. Förutom kommunens egna planer är det många privata initiativ som vill satsa på exempelvis nya bostadsområden Bilden av Orust Kommun Kommunen har som vanligt deltagit i flera olika mässor och events för att presentera Orust som en bra plats att bo och verka på, eller att besöka för få njutbara upplevelser. Framförallt är det på våren och sommaren som mässorna är flest. För fjärde året i rad fanns kommunen med som utställare på TUR-mässan i Göteborg. I Bohusläns stora och välplanerade utställningsyta delades en monter mellan kommunen och turistföretag. Andra exempel på mässor är Energidagen i Ellös, Äldremässan och olika rekryteringsmässor. Efter att under några år ha diskuterat tillsammans med Orusts Sparbank och Taubespelen hur Evert Taubes leverne och visdiktning om Orust ska uppmärksammas, instiftades 2011 Orust Stora Evert Taubepris. Ett pris på kronor som delas ut till en lyriker som skriver i Taubes anda. Priset har fått stor uppmärksamhet i media. Uppmärksamheten blev inte mindre då pristagaren presenterades på TUR-mässan i mars. Eva Dahlgren blev den andre att få priset blev som delades ut på Taubespelen i juli. Kommunen har en större roll i evenemanget Öppna Varv genom att ordna ett antal bryggor så att mässområdet i Ellös kan ta fler båtar. Årets mässa var mycket lyckad med många utställare och många besökare. Detta trots en svagare marknad för nyproducerade båtar. Kommunen deltar i flera olika EU-projekt som pilgrimsleder, Framtidskuster och Skepp ohoj. Framtidskuster bedrivs tillsammans med bland universitet och andra kommuner och studerar 4 (93)

5 framgångsfaktorer för framtida turism. För Orusts del tittar främst Göteborgs universitet på Käringön. Skepp ohoj har också startats som handlar om cykelturism. Projektet drivs av Södra Bohuslän Turism AB och många kommuner deltar och pågår till utgången av Under våren visade inledande undersökningar av ett område på södra Orust på goda möjligheter att hitta en marknadsplats från vikingatiden. Marknadsplatsen beräknas vara från tidsperioden 700 till 1000-talet och kan innehålla både stigar, brandhärdar, bostäder och verkstäder. I de undersökningar som gjorts, framträder ett mönster fram som bland annat kan kopplas till historiska texter om en marknadsplats på Orust. Ett spännande projekt är restaureringen av Ålgårds kvarn. Projektet ska arbeta med restaurering av kvarn och sågverk. Dessutom ska utredas om vattenkraften kan kommer igång vilket skulle ge hushållsel till ett antal 50 villor Rapporten om ett upplevelsecentrum där båtbyggeriet och båtens historia och framtid presenterades i juni. Rapporten slår fast att båten och båtbyggeriet finns i Orusts DNA och att det finns flera olika intressanta spår att utreda vidare. Framtiden Konjunkturläget är ovisst även 2013 och Statens beslut om till exempel skatteutjämningssystemet kommer att påverka den enskilda kommunen. I vår kommun läggs mycket arbete på och många projekt är på gång för att skapa en bra kommun med god service. Ambitionen är även att åter få positiva befolkningssiffror. Flera skolor ska byggas om som Ängås skola samt Tvets gamla skollokaler. Stora ansträngningar görs för att så snart som möjligt kunna öppna Henåns skola igen Inflyttning kräver bra kommunikationer och ombyggnad av Väg 160 Varekil-Skåpesund är ett nyckelprojekt för detta. Dessutom arbetas det med en infrastrukturplan som ska underlätta för Orustborna att få tillgång till fiberoptik och därmed tillgång till bredband av högsta klass. Arbetet med dels en överföringsledning mellan Henån och Slussen dels en vattenledning från Slussen till Uddevalla har startat. En satsning för både miljön och för att göra ny bebyggelse möjlig. Nya bostadsområden planeras i samtliga tätorter och även områden som Kungsviken. Inom den kommunala organisationen görs satsningar som till exempel medborgarservice och över kommungränserna i samarbetet med bolaget SOLTAK. När det gäller turismen är det inte bara vädret som behöver bli bättre. Det är viktigt att det finns anläggningar för boende eftersom detta är en förutsättning för våra gäster att stanna mer än över dagen. Kommunen samarbete med Södra Bohuslän Turism AB är viktigt och att synas på strategiska events är allt mer viktigt. 5 (93)

6 Personalredovisning Våra medarbetare Vid årsskiftet arbetade 1102 (1105) tillsvidareanställda i kommunen.. Av de anställda var 87 % kvinnor, av vilka 48 % arbetade deltid. Männen utgjorde således 13 procent av personalen, men av männen arbetade endast 15 % deltid. Andelen anställda över 60 år var 15,9 % eller 176 personer (175). Dessa kan komma att pensioneras inom en 5-års period. Medelåldern för tillsvidareanställda minskade något från föregående år och uppgick till 48 år. Ledarutveckling Kompetensutvecklingen för anställda och chefer har som tidigare huvudsakligen skett inom respektive förvaltnings verksamhetsplaner. I den kommunövergripande kompetensutvecklingen gjordes en insats i att utbilda nya chefer i den sedan tidigare införda lönesamtalsmodellen (verksamhetsutvecklande lönesättning) där vi redan 2011 införde ett nytt sätt att sätta och kommunicera individuell lönesättning för alla chefer, medarbetare samt fackliga organisationer. Ytterligare gjordes en utbildningssatsning i arbetsmiljöutbildning. Rekrytering Arbetsmarknaden var, på liknande sätt som föregående år svag. Detta innebar att rekryteringssituationen generellt var god, genom att vi fick fler sökanden på respektive vakans. Dock har vi, som tidigare, problem med att rekrytera specialutbildad personal. Personalomsättningen var generellt låg. Antal personer 31/ (tillsvidareanställda) Verksamheter Personer Kommunstyrelseförvaltningens stab 50 Verksamheten för samhällsutveckling) 153 Verksamheten för omsorg 516 Verksamheten för lärande 368 Miljö och byggnadsförvaltningen. 15 Totalt 1102 (1105) Medelålder fördelade efter kön Kön Medelålder Kvinnor 47,9 (47,8) Män 48,7 (49,6) Totalt 48 (48) 6 (93)

7 Åldersstruktur (tillsvidareanställda) fördelat på ålder, och kön Ålder Kvinnor % Män % Totalt % ,0 6, ,2 15,7 16, ,5 26,8 27, , , , ,9 Hälsa Den totala sjukfrånvaron för 2012 uppgick till 6,8% samtliga personalkategorier och anställningsformer inräknade. Sjukfrånvaron har således ökat något (1%) jämfört med Långtidssjukskrivningar (omfattar 60 dagar eller mer) har ökat något och uppgick 2012 till 52,1% (46,3%) av den totala sjukfrånvaron För att ge en annan bild av sjukfrekvens så blir det allt mer vanligt att arbetsgivare redovisar frisknärvaro, dvs. hur många anställda som inte har någon sjukdag. I Orust var det 40,4%, som inte hade en enda sjukdag, vilket är en marginell minskning jämfört med 2011 (40,7%) Friskvårdinsatserna för 2012 har som många andra områden varit föremål för budgetsanering, vilken inneburit att vi kraftigt minskat budeterade medel för friskvården. Vi har använt resurserna till viss subvention på gymkort. Vi har också arbetat mycket förebyggande tillsammans med vår Företagshälsovård och folkhälsorådet. Ur tabellen Sjukdomsrelaterad frånvaro per kön framgår, liksom tidigare år, att kvinnor är sjukskrivna i högre utsträckning än män. En av många förklaringar till att kvinnor har en högre sjukfrekvens än män kan vara att kvinnor i allmänhet bär en tyngre arbetsbörda, både i arbetsliv och privatliv. Sjukdomsrelaterad frånvaro för samtliga anställda (totalt) 2012 Ålder Tillgänglig arbetstid i Ttimmar Sjukfrånvaro av avtalad arbetstid i Ttimmar Sjukfrånvar o i % av tillgänglig arbetstid ,8 11,5 4,7 (5,1) ,6 62,7 7,2 (5,1) ,9 72,6 6,9 (5,9) Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i % av total sjukfrånvaro Timmar Procent Totalt 2170,4 (2131) 146,8 (124) 6,8(5,8) 76,6 (57,6) 52,1 (46,3) 7 (93)

8 Sjukdomsrelaterad frånvaro per kön (totalt) 2012 Kön Tillgänglig arbetstid i Ttimmar Sjukfrånvaro av avtalad arbetstid i Ttimmar Sjukfrånvaro % av tillgänglig arbetstid Kvinna 1826,1 132,2 7,2 (6,1) Man 344,3 14,6 4,2 (4,3) Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i % av total sjukfrånvaro Ttimmar Procent Totalt 2170,4 (2131) 146,8 (124) 6,8 (5,8) 76,6 (57,6) 52,1 (46,3) Lönebildning/löneadministration 2012 förhandlades löner mellan Kommunen och 17 olika fackliga organisationer för 1347 månadsavlönade och 1024 timavlönade. Orust kommun tillämpar två olika förhandlingsmodeller (fastställs vid överläggningar med respektive facklig organisation). Under 2012 såg fördelningen ut på följande sätt. Lokalförhandlingsordning: Kommunal, Vision Chef/medarbetar modell: Sveriges ingenjörer, Legitimerade sjukgymnasters Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, DIK, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, SSR, Vårdförbundet, Naturvetarna, Ledarna, FSA, Sveriges Psykologförbund, JUSEK, Sveriges Arkitekter. Löneöversynen för 2012 avsåg för de flesta förbund 1-årigt avtal. Från och med april 2013 skall parterna teckna nya centrala avtal. Utfallet för löneöversyn (löneökning) 2012 Orust kommun Män Kvinnor Total Löneökning % 2,99 3,39 3,33 8 (93)

9 Ekonomi i sammandrag Kommunens resultat Kommunens resultat 2012 uppgick till 8,3 mkr (föregående år 30,3 mkr). Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, ökade med 22,6 mkr eller 3,4% (11,6 eller 1,8%). Verksamheternas intäkter har minskat med 2,6 mkr jämfört med Intäkterna från skatter samt generella statsbidrag minskade med 1,7 mkr (11,8 mkr) eller med 0,2 % (1,7 %). En bidragande orsak var skatteväxlingen med Regionen avseende kollektivtrafiken. År 2012 innebar att Orust kommun fick 13,6 mkr tillbaka på för mycket betalda AFAförsäkringar år 2007 och Kostnader för arbetskraft har ökat med 4,7% jämfört med 2011 och då står den genomsnittliga löneökningen för 3,3%. Vid beräkning av pensionsskuld år 2011 medförde sänkningen av diskonteringsräntan att nettokostnaderna ökade med 3,4 mkr. Sänkning av diskonteringsräntan har inte skett under år 2012, vilket medför att vid en jämförelse med år 2011 är de finansiella kostnaderna ,7 mkr lägre. Genomsnittsräntan under 2012 på utstående anläggningslån låg på ungefär samma nivå som året innan, 2,94% (2,97%). Årets resultat justerat med affärsverksamhet blev 12,1 mkr (38,1 mkr). Det sämre resultatet jämfört med 2011 medför att kommunens soliditet, enligt balansräkningen, minskar från 30,7% till 29,8%. Investeringarna uppgick 2012 till 62,5 mkr (112,0 mkr). Nedan återfinns två diagram, där det första visar resultatutvecklingen från år 2003 och nästa visar utvecklingen av kommunens nettokostnader sedan år (93)

10 Resultatutveckling mkr Resultat Resultat exkl affärsdrivande verksamheter *Med god ekonomisk hushållning avses resultatet exklusive extraordinära poster och affärsverksamhet Nettokostnader Orust kommun mkr ,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0 mkr ,0 Sa nettokostn inkl affärsdrivande verksamhet Resultat affärsdrivande verksamhet 10 (93)

11 Generella statsbidrag och utjämning I det generella statsbidraget för kommuner ingår bl.a. ett särskilt kostnadsutjämningssystem som syftar till att utjämna sådana kostnadsskillnader som den enskilda kommunen inte anses kunna påverka i någon större utsträckning, som t.ex. demografiska faktorer (antal invånare i olika åldersklasser) samt vissa geografiska och socioekonomiska förutsättningar. I detta system får kommuner med en relativt sett lägre kostnadsnivå (enligt utjämningssystemet) betala till de kommuner som har en högre kostnadsnivå. Orust kommun anses i detta sammanhang höra till de kommuner som har en relativt sett lägre kostnadsnivå och får därför betala en kostnadsutjämningsavgift. Denna avgift har höjts från 24,9 mkr år 2009 till 35,0 mkr år Den huvudsakliga anledningen härtill är det minskande antalet invånare under 18 år vilket, enligt systemet, anses kunna minska kommunens kostnader för barnomsorg och undervisning. Kommentar: Denna utveckling kan förmodas fortsätta även under närmast kommande år. Å andra sidan ökar antalet invånare som är 65+, vilket kommer att öka systemets ersättning till kommunen (men sannolikt även kostnaderna för äldreomsorgen). Finansiella kostnader Räntekostnaderna för kommunens långfristiga lån ökade från 14,5 till 16,2 mkr. Genomsnittsräntan har under 2011 minskat något till 2,94% (2,97%). Kommentar: Andelen lån med rörlig ränta uppgick vid årsskiftet 2012/2013 till 3 %. Investeringar Kommunens investeringar uppgick under året till 62,5 mkr (112,0 mkr). Resultatnivån medförde att självfinansieringsgraden för 2012 uppgick till 73,9% (54,6%). Kommentar: Investeringsnivån de närmast påföljande åren förväntas bli upp mot sammanlagt 0,5 mdr, vilket i sin tur medför att låneskulden sannolikt närmar sig 1 mdr, om kommunen inte effektiviserar eller ökar intäkterna. Koncernen I kommunkoncernen ingår Stiftelsen Orustbostäder, som under 2012 redovisat ett resultat på +0,1 mkr (+0,0 mkr). Stiftelsens ekonomiska utveckling är givetvis av största vikt, särskilt som kommunen har tecknat borgen för stiftelsens lån med totalt 389,6 mkr. Kommunen har under 2012 vare sig erhållit utdelning eller utbetalat något bidrag till stiftelsen Kommentar: För borgen till stiftelsen har fullmäktige beviljat en ram som vid 2012 års utgång uppgick till 412,2 mkr. Denna ram har således utnyttjats till 94,5%. 11 (93)

12 Budgetanalys Drifts- och resultatbudget I förhållande till den ursprungliga budgeten för Orust kommun som visade på ett resultat om +18,1 mkr hamnade det slutliga resultatet för året 2012 på 8,3 mkr. Ett antal beslut har fattats i korrigerande syfte. Riktade insatser skedde under året till Kultur (0,4 mkr) inom Förvaltningsområdet samhällsutveckling och till Förvaltningsområde lärande avseende socioekonomiska insatser och utredning om kommunal friskola (1,0 mkr). Medel tillfördes utskottet för Lärande under våren för moduler till förskolan (1,2 mkr). Medel tillfördes även till utskottet för samhällsutveckling avseende en konstgräsplan (1,0 mkr). Kommunen har under året påverkats av problem med fukt i den nybyggda skolan i Henån, vilket medfört merkostnader som påverkat resultatet negativt med -6,3 mkr. Återbetalning av AFAförsäkringar för år 2007 och 2008 har bidragit positivt med +13,6 mkr till kommunens resultat. Resultatbudgetutfall Årets resultat på 8,3 mkr är en avvikelse med -9,8 mkr i relation till den budget som togs fram inför år Finansiella posters avvikelse jämfört med budget står för +5,4 mkr. Där de finansiella intäkternas utfall blev 0,4 mkr lägre än budget, medan de finansiella kostnadernas utfall blev -16,2, dvs 5,8 mkr lägre än budget. Budgeterat belopp för investeringar var högre än vad som realiserats under året, vilket bidragit till budgetavvikelsen. Finansiella kostnader avseende pensioner ligger i utfallet 2012 på samma belopp, 2,0 mkr, som i budget Avvikelsen jämfört med budget avseende skatteintäkter och generella statsbidrag blev 2,1 mkr. Driftsbudgetutfall Förvaltningsområdenas totala nettokostnad inklusive de affärsdrivande verksamheterna visar en budgetavvikelse på -39,3 mkr, där de affärsdrivande sammantaget står för -3,1 mkr av avvikelsen. Förvaltningsområde Budget 2012 Utfall 2012 Avvik utf/bu Kommunstyrelsestaben Lärande Omsorg Samhällsutveckling Miljö- och byggnadsnämnden Överförmyndarnämnden Politiker Revisionen Summa Affärsdrivande verksamheter: Vatten och avlopp Renhållning Värmeverk Summa inkl affärsdrivande (93)

13 Budgetavvikelse verksamheter och utskott Sammanfattningsvis har förvaltningsområdena haft generellt högre nettokostnader än vad som budgeterats under året. Totalt för kommunen har, som tidigare nämnts, kostnader i samband med problemen med Henåns skola påverkat med -6,3 mkr. Återbetalningen från AFA påverkade resultatet positivt med 13,6 mkr. Förvaltningsområde lärandes nettokostnader jämfört med budget avviker med -21,2 mkr, vilket främst ligger på grundskolan (-9,0 mkr) och beror på högre löneökning än vad som budgeterats samt högre kostnader för kost och vaktmästeri jämfört med budget. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen hamnar på avvikelsen -4,0 mkr, vilket till största delen beror på de 30-tal elever som läser mer än 3 år på gymnasiet (byter program). Kostnader för skolskjuts ligger på -3,9 mkr högre än budgeterat. Förvaltningsområde samhällsutveckling avviker med -8,8 mkr jämfört med budget och den största negativt påverkande posten är en bostadsanpassning som påverkar med -2,3 mkr. Dessutom har utrangering av anläggningsregister medfört en avvikelse på -1,9 mkr. Kost- och lokalvård avviker med -1,2 mkr. Kommunstyrelseförvaltningen har en budgetavvikelse på -3,5 mkr främst beroende på ökade kostnader jämfört med budgeterade kostnader på IT-enheten (-1,9 mkr). Avvikelsen beror sammanfattningsvis på att budgeterade medel ej anpassats till efterfrågan. Budgetavvikelsen för omsorg ligger på -2,2 mkr. Inom äldreomsorgen ligger den största avvikande posten på -7,5 mkr jämfört med budget. Antalet beviljade insatstimmar har ökat under året och antalet sjuka äldre har också medför att det blivit fler dubbelbemannade turer, vilket påverkar kostnader negativt. Nettokostnader på handikappomsorgen tillsammans med förvaltningsövergripande poster minskar det större minusbeloppet med +4,5 mkr. Omsättningen av chefer har också haft negativ påverkan på förvaltningsområdets driftsnetto. Den politiska verksamheten visar en budgetavvikelse på -0,7 mkr, vilket beror på fler möten samt arvoden till ersättare som inte budgeterats. Miljö- och byggnadsnämnden visar en positiv budgetavvikelse på 0,4 mkr, som främst kan hänvisas till att miljö- och bygglovsintäkterna varit högre än budget Fördelning av de olika förvalningarnas nettokostnader visas i nedanstående bild. 13 (93)

14 Nettokostnad (drift) per förvaltningsområde (93)

15 Avstämning av god ekonomisk hushållning Balanskravet Enligt balanskravet i kommunallagen (8 kap 5a ) skall kommunernas resultat vara positivt. Vissa poster avräknas dock före avstämning mot detta balanskrav, se nedanstående sammanställning. Balanskravsanalys 2012 (mkr) Resultat (enligt resultaträkningen) 8,3 VA/Renhållning/Fjärrvärme 3,8 Realisationsvinst -0,7 Balanskravsresultat ,4 Oreglerat balanskrav från ,0 Resultat mellan 2-4% av verksamhetens nettokostnader Enligt kommunens ekonomireglemente, ska kommunens resultat (resultat 3), exklusive affärsverksamhet och extraordinära poster, uppgå till mellan 2 och 4 % av verksamhetens nettokostnader. För 2012 uppgår den till 1,8% och därmed har målet nästan uppfyllts. Soliditet Ett av de finansiella målen i ekonomireglementet är att om kommunens soliditet, räknat från , har minskat (inklusive pensionsskuld som uppstått före 1998), skall denna minskning under givna förutsättningar, återställas inom en treårsperiod. Detta mål är uppfyllt eftersom soliditeten under året ökat från -5,1% till -4,2% inklusive pensionsskuld. Det är dock nödvändigt med en resultatnivå vid den övre gränsen av ekonomireglementets intervall, d v s 4%, för att soliditetsutvecklingen ska stabiliseras och värdet på det egna kapitalet värdesäkras fullt ut. Detta kommer att kräva konsekventa finansiella ställningstaganden och en strikt budgetföljsamhet för att skapa finansiellt utrymme att amortera på låneskulden när investeringspuckeln är passerad. Lividitet Ett annat finansiellt mål i ekonomireglementet är att hålla en likviditetsnivå på minst en månads utbetalningar (brutto), motsvarar ca 40 mkr, för att upprätthålla en kortfristig betalningsberedskap. Målet är uppfyllt, då kommunen hade 51,7 mkr i likvida medel på balansdagen. Avstämning verksamhetsmål Arbete och engagemang har lagts ner under 2012 för att bryta ner de övergripande målen inom Orust kommun till mätbara verksamhetsmål. Rutiner för arbetet med mål och arbetet i budgetprocessen har inte implementerats i den sedan 2010/2011 nya kommunorganisationen 15 (93)

16 fullt ut ännu. Detta tillsammans med personalomsättning bidrar till att verksamheterna kommit olika långt i målarbetet. Att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling Under 2008 lade kommunen om sin ekonomiska strategi för att skapa förutsättningar för en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Sedan år 2008 har ett antal beslut fattats för att åstadkomma en kursändring av den ekonomiska politiken som medger såväl en satsning på verksamhetens kvalitet som på en förändrad infrastruktur som stödjer framtidens serviceproduktion. I januari 2009 reviderades Ekonomireglementet av Kommunfullmäktige. En av förändringarna var att resultatmålet för kommunen fr.o.m höjdes från 1 % till intervallet 2-4 % (av verksamhetens nettokostnader). Resultatmålet år 2010 blev 4,9% och ,2%. Målet har nästan uppnåtts under 2012, då det hamnade på 1,8%. Resultatmålet för 2013 års budget har justerats, av Kommunfullmäktige, till 1% förväntas blir ett år som påverkas negativt av det sämre konjunkturläget. Under hösten 2013 förväntas Riksdagsbeslut avseende ändringar i det kommunala utjämningssystemet. De planerade ändringarna, från 2014, väntas påverka Orust kommun positivt. För att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och stärka kommunens finansiella situation, bl.a. inför det omfattande (0,5 mdr) investeringsprogram som ska genomföras under de närmaste åren, måste omprövningar av verksamheter ske. Detta för att budgetföljsamhet ska kunna uppnås av nämnder/styrelse. Inför år 2012 skedde en skatteväxling som inneburit att kommunalskatten på Orust minskats med 0,43 procentenheter till 21,96%. Regionen tog över kollektivtrafiken och höjde regionskatten i motsvarande grad. 16 (93)

17 Resultaträkning Resultaträkning Koncern Koncern Koncern Mkr Verksamhetens intäkter not 1 173,8 176,4 171,1 215,3 218,3 212,1 Jämförelsestörande intäktspost not 2 13,6 0,0 0,0 13,6 0,0 0,0 Verksamhetens kostnader not 3-829,2-808,1-790,7-850,3-834,0-814,4 Jämförelsestörande kostnadspost not 2-6,3 0,0-4,1-6,3 0,0-4,1 Avskrivningar -37,9-31,7-28,7-45,4-34,8-33,8 Verksamhetens nettokostnader -686,0-663,4-651,8-673,1-650,5-640,2 Skatteintäkter not 4 620,4 620,6 599,0 620,4 620,6 599,0 Generella statsbidrag och utjämning not 4 88,5 90,0 99,8 88,5 90,0 99,8 Finansiella intäkter not 5 1,6 1,0 0,5 2,0 1,8 1,3 Finansiella kostnader not 5-16,2-14,5-7,7-29,4-28,2-19,3 Jämförelsestörande finansiell post not 5 0,0-3,4 0,0 0,0-3,4 0,0 Resultat före extraordinära poster 8,3 30,3 39,8 8,4 30,3 40,6 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 8,3 30,3 39,8 8,4 30,3 40,6 Verksamhetens Intäkter Koncernens intäkter minskade, exklusive jämförelsestörande intäktspost, jämfört med föregående år med 3,0 mkr eller med 1,3% (2,9%). Kommunens intäkter exklusive jämförelsestörande intäktspost minskade med 2,6 mkr eller -1,5% (2,7 %). Se även not 1. Kommunens intäkter påverkas av jämförelsestörande intäktspost som avser återbetalning från AFA på 13,6 mkr, som medför att intäkterna ökar istället med 11,0 mkr eller 5,9% jämfört med Verksamhetens Kostnader Koncernens kostnader ökade jämfört med föregående år med 22,6 mkr eller med 2,7% (2,4%). Kommunens kostnader ökade med 22,7 mkr eller 2,8 % (2,2 %). Den största posten som ökar är kostnader för arbetskraft, som ökar med 23,3 mkr eller 4,7 % (4,5 %). Se även not 3. Kommunens kostnader påverkas av en jämförelsestörande kostnadspost som avser merkostnader för Henåns skola på 6,3 mkr, vilket innebär att kostnaderna sammantaget ökar med 27,4 eller 3,3%. Avskrivningar Koncernens avskrivningar ökade jämfört med föregående år med 10,6 mkr (30,4%). Kommunens avskrivningar ökade med 6,2 mkr eller 19,6 % (9,5 %). 17 (93)

18 Verksamhetens nettokostnader Koncernens nettokostnader ökade jämfört med föregående år med 22,6 mkr (10,3 mkr) eller med 3,4% (1,6% ). Kommunens nettokostnader ökade med 22,6 mkr eller 3,4 % (1,8 %). Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag, den s.k. nettokostnadsandelen bör understiga 98 % för att skapa utrymme för oförutsett och göra det möjligt att uppnå de finansiella målen. Nettokostnadsandelen uppgick under året till 96,8% (93,4%). Verksamheternas självfinansieringsgrad (reslutat+avskrivningar/investeringar) var under året 73,9 % (54,6%), exklusive jämförelsestörande poster. Skatteintäkter Skatteintäkterna minskade jämfört med föregående år med 0,2 mkr. Skatteintäkterna beror på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster och på kommunskattens storlek. I Orust kommun var utdebiteringen 22,39 %. Se även not 4. Generella statsbidrag och utjämning Avgiften till kostnadsutjämningen ökade från 32,6 mkr till 35,0 mkr eller med 7,3 %. Kostnadsutjämningen innebär en utjämning av strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner. Detta för att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att sköta den verksamhet som de är ålagda att bedriva. Utjämning sker dock inte av kostnadsskillnader som beror på vald servicenivå, effektivitet, kvalitet och avgiftssättning. Den fr.o.m införda kommunala fastighetsavgiften ingår här med 34,3 mkr. Finansiella intäkter och kostnader Koncernens totala finansiella nettokostnader minskade jämfört med föregående år med 2,4 mkr. Kommunens finansiella nettokostnader inkl jämförelsestörande post minskar från -16,9 till -14,6 mkr. Finansnettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 2,1% (2,4%). Andelen lån med rörlig ränta uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till 3 %. Se även not 5. Genomsnittsräntan har under 2012 hållit sig på ungefär samma nivå, 2,94%, som 2011 (2,97%). 18 (93)

19 Kommunens driftsintäkter Bidrag m m 35% Avgifter och ersättningar 56% Hyror och arrenden 9% Kommunens driftskostnader Tjänster, avgifter och bidrag 6% Förbruknings- och underhållsmaterial 4% Hyror, energi, fastighetsservice m m 7% Entreprenad och köp av verksamhet 19% Arbetskraft, pensionsutbet 64% 19 (93)

20 Finanieringsanalys Koncern Koncern Koncern Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 8,3 30,3 39,8 8,4 30,3 40,6 Justering för av- o nedskrivningar 37,9 31,7 28,7 45,4 34,8 33,8 Justering av övriga ej likviditetspåv poster * 19,9 5,9 3,7 20,5 5,5 3,8 Summa löpande verksamheten före förändring av 66,1 67,9 72,2 74,3 70,6 78,2 kapitalbindning Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -0,8-21,0-2,3-0,2-13,5-32,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 8,8-19,1-45,4 7,1-16,3 16,7 Ökning(-)/minskning(+) exploateringsvht/lager -29,6 1,4-12,4-29,5-6,6-45,4 Medel från den löpande verksamheten 44,5 29,2 12,1 51,7 34,2 17,4 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Nettoinvesteringar -63,5-113,6-125,3-74,5-148,3-126,8 Försäljning av anläggningstillgångar 1,0 1,6 0 1,0 1,6 2,1 Medel från investeringsverksamheten -62,5-112,0-125,3-73,5-146,7-124,7 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 65,0 140,0 65,0 65,0 169,4 65,2 Förutbetalda intäkter VA/Fjärrvärme 1,5 7,3 1,2 1,5 7,3 1,2 Amortering av skuld -30,8-55,5-15,3-41,9-55,5-15,3 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0-2,0 0,0 0,0-2,0 Minskning långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från finansieringsverksamheten 35,7 91,8 48,9 24,6 121,2 49,1 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början 34,0 25,0 89,3 71,3 62,5 120,7 Likvida medel vid årets slut 51,7 34,0 25,0 74,3 71,2 62,5 Årets kassaflöde 17,7 9,0-64,3 2,8 8,7-58,2 * Just. av övriga ej likviditetspåverkande poster: Minskning/ökning pensionsavsättning (-/+) 4,0 6,5 3,7 Minskning/ökning deponiavsättning (-/+) -0,8-0,6 0,0 Omklassificering exploateringsmark från anläggningstillgång till omsättningstillgång 16,7 Den löpande verksamheten Koncernen har tillförts 35,8 mkr (44,4 mkr) från den löpande verksamheten, justerat med av- och nedskrivningar. Förändringen av kortfristiga fordringar, skulder samt exploateringsverksamheten uppgick för koncernen till -22,2 mkr (-36,4 mkr) För kommunen uppgick medel från den löpande verksamheten till 66,1 mkr (67,9 mkr), varav 8,3 mkr avser årets resultat och 57,8 mkr avser justering för av- och nedskrivningar samt övriga icke likviditetspåverkande poster. 20 (93)

21 Investeringsverksamheten Investeringarna för koncernen uppgick till 73,5 mkr (146,7 mkr). Orust kommuns investeringar uppgick till 62,5 mkr (112,0 mkr). Investeringar Mkr ,2 125,3 112,0 79,4 67,8 62,5 61,2 46,0 50,0 12, Finansieringsverksamheten Medel från finansieringsverksamheten för koncernen uppgick till 24,6 mkr (121,2 mkr). För kommunen har medel tillförts från finansieringsverksamheten med 35,7 mkr (91,8 mkr), framförallt har detta skett genom nyupptagna lån på 65,0 mkr (140,0 mkr). Årets kassaflöde Koncernens kassaflöde uppgick till 2,8 mkr (8,7 mkr) och de likvida medlen uppgick vid årets slut till 74,3 mkr (71,2 mkr). Kommunens kassaflöde uppgick till 17,7 mkr (9,0 mkr) och de likvida medlen uppgick vid årets slut till 51,7 mkr (34,0 mkr), exklusive ej utnyttjad checkkredit på 40,0 mkr (40,0 mkr). Se även not (93)

22 Balansräkning Koncern Koncern Koncern Mkr ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 1,9 0,0 0,0 1,9 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar not 6 mark, byggnader och tekniska anläggningar 733,0 731,6 681,0 1149,8 1143,2 1062,6 maskiner och inventarier 51,4 45,9 15,5 51,9 46,6 16,2 Finansiella anläggningstillgångar not 7 värdepapper, aktier och andelar 3,0 4,0 4,7 0,7 1,6 2,3 Långfristiga fordringar not 8 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Summa anläggningstillgångar 792,3 784,5 704,2 1207,3 1194,4 1084,1 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsverksamhet/lager not 9 79,2 49,7 51,1 79,4 23,9 17,3 Kortfristiga fordringar not 10 77,9 77,1 56,1 79,6 105,4 91,9 Likvida medel not 11 51,7 34,0 25,0 74,1 71,3 62,5 Summa omsättningstillgångar 208,8 160,8 132,2 233,1 200,6 171,7 Summa tillgångar 1001,2 945,3 836,4 1440,4 1395,0 1255,8 EGET KAPITAL Summa eget kapital not ,6 290,3 260,0 327,5 317,9 288,5 (varav årets resultat) 8,3 30,3 39,8 8,4 30,3 40,6 AVSÄTTNINGAR not 13 Avsättning för återställande av deponi 11,7 12,5 13,1 11,7 12,5 13,1 Avsättning för pensioner 41,1 37,2 30,7 41,1 37,2 30,9 Avsättning uppskjuten skatt 6,0 5,1 5,9 Summa avsättningar 52,8 49,7 43,8 58,8 54,8 49,9 SKULDER Långfristiga skulder not ,1 474,4 382,6 896,6 872,0 750,8 Kortfristiga skulder not ,7 130,9 150,0 157,5 150,3 166,6 Summa skulder 649,8 605,3 532,6 1054,1 1022,3 917,4 Summa eget kapital, avsättningar, skulder 1001,2 945,3 836,4 1440,4 1395,0 1255,8 Poster inom linjen Borgensåtagande not ,6 404,0 371,4 3,0 3,4 3,4 Pensionsförpliktelser äldre än ,8 272,4 245,8 273,8 272,4 245,8 Särskild löneskatt på pensionsförpliktelser 66,4 66,1 59,6 66,4 66,1 59,6 Anläggningstillgångar Koncernens anläggningstillgångar ökade jämfört med föregående år med 12,9 mkr eller med 1% (10,1%). Kommunens anläggningstillgångar ökade med 7,8 (80,3) mkr eller med 1% (11,4%). De största nyanskaffningarna är byggnationerna av Henåns skola, resecentrum Tuvesvik och om- och tillbyggnad av Fyrklövern. Se även not 6, 7 och 8. Omsättningstillgångar Koncernens omsättningstillgångar ökade jämfört med föregående år med 32,5 (28,9) mkr. Kommunens omsättningstillgångar ökade jämfört med föregående år med 48,0 (28,6) mkr. Se även not 9, 10 och (93)

23 Eget kapital Koncernens egna kapital ökade jämfört med föregående år med 8,4 mkr. Stiftelsen Orustbostäders resultat var +0,1 mkr. Kommunens resultat på 8,3 mkr har ökat kommunens egna kapital med motsvarande belopp. Se även not 12. Avsättningar Koncernens avsättningar ökade jämfört med föregående år med 4,0 mkr eller med 9,3% (9,8%). I avsättningarna för koncernen ingår Orustbostäders uppskjutna skatt på obeskattade reserver. Avsättningarna i kommunen ökade med 3,1 (5,9) mkr eller med 9,4 % (13,5%). I avsättningar ingår pensionsskuld fr.o.m för kommunens anställda (pensioner som intjänats före 1998, den s.k. ansvarsförbindelsen, ingår inte i Balansräkningen, men redovisas där inom linjen.) Även återställandet av deponianläggningen Månsemyr ingår. Se även not 13. Långfristiga skulder Koncernens långfristiga skulder ökade jämfört med föregående år med 24,6 mkr eller med 2,8% (16,1%). Kommunens långfristiga skulder ökade med 35,7 eller med 9,0% (24,0%) till 474,4 mkr. I skulden ingår förutom låneskulden även förutbetalda anläggningsavgifter med 12,3 mkr (skuld till VAkollektivet) samt 7,8 mkr i förutbetalda intäkter avseende fjärrvärmekollektivet. Se även not 14 samt Redovisningsprinciper. Låneskuld Mkr ,6 224,0 257,4 331,7 382,6 474,4 510, ,0 140,7 179, (93)

24 Kortfristiga skulder Koncernens kortfristiga skulder ökade totalt med 7,2 mkr eller med 4,7% (-9,8%). De kortfristiga skulderna i kommunen ökade med 8,8 mkr eller med 6,7% (-12,8%). Se även not 15. Soliditet Koncernens soliditet uppgick, enligt Balansräkningen, till 22,7% (22,7%). Kommunens soliditet, exklusive pensionsskuld före 1998, uppgick till 29,8% (30,7%) se graf nedan. Ett av de finansiella målen i ekonomireglementet är att om kommunens soliditet, räknat från , har minskat (inklusive pensionsskuld som uppstått före 1998), skall denna minskning under givna förutsättningar, återställas inom en treårsperiod, såvida inte Fullmäktige i Inriktningsbudget särskilt godkänt denna minskning. Kommunens soliditet, beräknad enligt ovan, var vid årsskiftet 2011/2012-4,2 % (-5,1%) m. a. o. en ökning från föregående år med 0,9 procentenheter. Målet är således uppfyllt. Soliditet Självfinansieringsgrad 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 46,0% 40,0% 41,0% 42,0% 30,4% 31,1% q5 27,9% 31,1% 30,7% 29,8% 140% 120% 100% 80% 60% 15,0% 40% 10,0% 5,0% 20% 0,0% % 24 (93)

25 Noter kommunen Mkr Verksamhetens intäkter Avgifter och ersättningar 98,1 93,2 Hyror och arrenden 15,5 15,9 Bidrag, förs. av verksamhet, expl.vht 59,4 67,3 Realisationsvinster 0,8 0,0 S:a verksamhetens intäkter 173,8 176,4 2. Jämförelsestörande poster Återbetalning från AFA 13,6 0,0 Merkostnader Henåns skola -6,3 0,0 S:a jämförelsestörande poster 7,3 0,0 3. Verksamhetens kostnader Kostnader för arbetskraft -515,1-491,8 Pensionskostnader/löneskatt -15,9-15,3 Förbruknings- o underhållsmateriel -34,3-33,2 Tjänster, avgifter, bidrag -51,6-48,4 Entreprenader och köp av verksht -157,2-158,1 Hyror, energi, fastighetsservice -47,0-55,4 Skatter, försäkringar, div avgifter -7,1-5,1 Övrigt -1,0-0,8 S:a verksamhetens kostnader -829,2-808,1 4. Skatteintäkter, generella statsbidrag + utjämning Kommunalskatteintäkter Kommunalskatt, preliminär 613,5 607,4 Slutavräkning ,1 0,0 Prognos slutavräkning ,8 0,0 Slutavräkning ,0 2,2 Prognos slutavräkning ,0 11,0 S:a kommunalskatteintäkter 620,4 620,6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 82,5 79,2 Regleringsbidrag 7,5 15,6 Fastighetsavgift 34,3 31,3 Kostnadsutjämningsavgift -35,0-32,6 Avgift till LSS-utjämning -0,8-3,5 S:a generella statsbidrag och utjäm. 88,5 90,0 S:a skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 708,9 710,6 5. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Ränteintäkter 0,6 1,0 Borgensavgift Orustbostäder 1,0 0,0 S:a finansiella intäkter 1,6 1,0 Mkr Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga lån -14,3-13,3 Räntekostnader pensioner -1,9-1,2 Jämförelsestörande post, sänkning av 0,0-3,4 diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsskuld S:a finansiella kostnader -16,2-17,9 6. Immateriella och materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Ingående bokfört värde 0,0 0,0 Nyanskaffningar 1,9 0,0 Utgående bokfört värde 1,9 0,0 Allmän markreserv Ingående bokfört värde 50,4 51,6 Försäljning 0,0-1,2 Nyanskaffningar 0,8 0,0 Överfört till omsättningstillgångar -16,7 0,0 Utgående bokfört värde 34,5 50,4 Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde 471,0 454,4 Nyanskaffningar 28,5 57,5 Omklassificering till maskiner 0,0-25,8 Årets avskrivningar -23,2-18,1 Utgående bokfört värde 476,3 471,0 Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde 202,4 167,1 Nyanskaffningar 18,6 42,0 Årets avskrivningar -7,8-6,7 Utgående bokfört värde 213,2 202,4 Publika fastigheter Ingående bokfört värde 2,6 2,8 Nyanskaffningar 0,0 0,0 Årets avskrivningar -0,2-0,2 Utgående bokfört värde 2,4 2,6 Övriga fastigheter Ingående bokfört värde 5,2 5,0 Nyanskaffningar 2,0 1,1 Omklassificering från andelar 0,0 0,7 Årets avskrivningar -0,6-1,6 Utgående bokfört värde 6,6 5,2 25 (93)

26 Mkr Maskiner, fordon, inventarier övr Ingående bokfört värde 45,9 15,5 Nyanskaffningar 11,7 12,7 Omklassificering från 0,0 22,8 verksamhetsfastigheter Årets avskrivningar -6,2-5,1 Utgående bokfört värde 51,4 45,9 S:a immateriella och materiella anläggningstillgångar 786,3 777,5 7. Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, aktier,andelar Grundfondskapital Orustbostäder 2,4 2,4 Kommuninvest (+8 tkr insatsemission) 0,4 0,4 Övrigt 0,2 0,2 S:a fin anläggningstillgångar 3,0 4,0 8. Långfristiga fordringar Kommuninvest AB 2,0 2,0 Ny förbifart Henån (Trafikverket) 1,0 1,0 S:a långfristiga fordringar 3,0 3,0 9. Exploateringsverksamhet/lager Bostadsmark under exploatering 24,1 4,9 Industrimark under exploatering 33,4 18,7 Färdigställd tomtmark 21,3 26,1 Lager Fjärrvärme 0,4 0,0 S:a exploateringsverksamhet/lager 79,2 49,7 10. Kortfristiga fordringar Kundfordringar 12,4 11,5 Utgiftsförskott 3,6 6,1 Inkomstrest 57,5 53,1 Fordran moms 4,0 6,3 Ingående moms 0,4 0,1 S:a kortfristiga fordringar 77,9 77,1 11. Likvida medel Plusgiro 0,1 0,1 Handkassor 0,1 0,1 Bank 51,5 33,8 S:a likvida medel 51,7 34,0 12. Eget kapital IB eget kapital 290,3 260,0 Årets resultat 8,3 30,3 UB eget kapital 298,6 290,3 13. Avsättningar Pensioner 32,7 29,5 Visstids- och garantipension (2 personer) 0,4 0,4 Löneskatt 8,0 7,3 Sluttäckning, Månsemyrdeponin 11,7 12,5 Sa avsättningar 52,8 49,7 Mkr Långfristiga skulder Kommuninvest AB 490,0 455,0 Förutbetalda anläggningsavgifter VA 12,3 12,3 Förutbetalda intäkter Fjärrrvärme 7,8 7,1 S:a långfristiga skulder 510,1 474,4 15. Kortfristiga skulder Personalens skatter,avgifter mm 60,9 56,3 - varav personalens källskatt 8,4 7,3 - varav semester/övertidsskuld 33,3 32,7 - varav upplupna arbetsgivaravgifter 12,8 10,6 - varav upplupna löner 6,4 5,7 Utgående moms 2,5 1,6 Upplupna pensionskostn, individuell 21,5 20,0 del och löneskatt Inkomstförskott 11,8 9,5 Utgiftsrest 28,3 17,3 Leverantörsskulder 14,4 23,0 Övrigt 0,3 3,2 S:a kortfristiga skulder 139,7 130,9 16. Borgensåtagande Orustbostäder 389,6 400,6 S:a Orustbostäder 389,6 400,6 Egnahem och småhus SBAB 0,6 0,8 AB Balken Finans 0,1 0,1 Bostadskreditnämnden 0,3 0,4 S:a egnahem och småhus 1,0 1,3 Föreningar 1,8 1,9 Övriga borgensåtaganden 0,2 0,2 S:a totala borgensåtagande 392,6 404,0 Orust kommun har i juni 1994, KF 81, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett regressavtal om hur ansvaret fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av ansvaret för borgen. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Orust kommun hade vid årsskiftet 2012/2013 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,35 procent. 26 (93)

27 Redovisningsmodell Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell. Modellen består av resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Resultaträkningen Resultaträkningen är en sammanfattning av årets redovisade kostnader och intäkter. Överstiger intäkterna periodens kostnader innebär det att det egna kapitalet ökar och enhetens finansiella styrka förbättras. Resultaträkningen delas upp i tre olika resultat. Det första resultat som används är Resultat 1 eller Verksamhetens nettokostnader. Det består av intäkter genererade i verksamheten som dragits av mot verksamhetens kostnader och planenliga avskrivningar. Nettokostnaden beskriver det som återstår att skattefinansiera. Underskottet på nettokostnadsnivån reduceras sedan med skatteintäkter och de generella statsbidragen. Finansiella intäkter ökar resultatet och finansiella kostnader minskar resultatet. Det resultat som då erhålls kallas Resultat före extraordinära poster eller Resultat 2. Det resultat som genereras här skall finansiera årets investeringar och ett eventuellt sparande. Efter Resultat 2 kommer extraordinära intäkter och kostnader. Det är poster som inte har något direkt samband med den ordinarie verksamheten som bedrivs i kommunen. Det resultat som nu har framkommit är Resultat 3 och visar Årets resultat för kommunen. Balansräkning Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället och utgör där en förbindelselänk mellan åren. Den visar det bokförda värdet av kommunens tillgångar och hur dessa har finansierats - externt med främmande kapital (skulder) respektive internt med eget kapital. Tillgångarna delas upp i omsättningstillgångar (t.ex. kassa och bank, placeringar, fordringar, lager) och anläggningstillgångar, d v s tillgångar som skall innehas och utnyttjas under flera år (t.ex. fastigheter och inventarier). På motsvarande sätt delas skulderna upp i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år. De övriga skulderna sträcker sig över flera år. En avsättning är definitionsmässigt en skuld som man inte exakt vet hur stor den är eller när den skall betalas. Med soliditet menas betalningsförmåga på lång sikt. Den beräknas genom att sätta eget kapital i relation till totala tillgångar. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen är indelad i avsnitten Den löpande verksamheten, Investeringsverksamheten samt Finansieringsverksamheten och mynnar ut i Årets kassaflöde (=förändring av likvida medel). 27 (93)

28 Redovisningsprinciper Kommunen Den kommunala redovisningen regleras av kommunal redovisningslag (SFS 1997:614) som kompletteras av rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Avvikelser från rekommenderade redovisningsprinciper: Nästkommande års amortering på upptagna lån, har inte upptagits som kortfristig skuld. Kommunen har inte levt upp till lagens krav avseende dokumentation av redovisningssystemet. Allmänt Jämförelsestörande poster särredovisas, när poster är sällan förekommande och av betydande belopp. Tillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. De investeringar som klassificerats som anläggningstillgång har i huvudsak haft ett anskaffningsvärde som överstiger ½ basbelopp ( kr 2012) och en beräknad nyttjandetid på minst tre år. Större investeringar i IT-system, som ska användas i kommunen under flera år, redovisas som immateriella anläggningstillgångar. Till anskaffningsvärdet för en investering räknas bland annat utgiften för systemet, konsultkostnader, licensavgifter samt övriga utgifter för införandet. Investeringarnas avskrivningstider fastställs utifrån tillgångarnas beräknade nyttjandetider. Avskrivningarna fördelas linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod med avskrivningstider normalt enligt följande: 3-5 år IT-utrustning IT-system 5-20 år Maskiner och inventarier Bilar och andra transportmedel Viss annan utrustning år Byggnader, markanläggningar Intern ränta beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Årets räntesats var 4,2 %. Pågående investeringsprojekt belastas inte med ränta, förutom sådana som hör till de affärsdrivande verksamheterna (VA, Renhållning samt Fjärrvärmeverk ). Kommunens pensionsåtagande redovisas enligt den s.k. blandmodellen. Detta innebär att intjänade förmånsbestämda pensioner fram till och med redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Något nyintjänande på skulden före 1998 sker inte, men den ökar fortfarande eftersom uppräkningen av värdet för närvarande överväger den minskning som sker på grund av utbetalningarna. För anställda med inkomster under 7,5 inkomstbasbelopp (IBB) tjänas ingen förmånsbestämd pensionsrätt in. Pensionsförmånen är helt avgiftsbestämd och kommunen betalar avgiften, i mars varje år, till den försäkringsgivare som arbetstagaren har valt. För anställda med inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp finns den förmånsbestämda pensionen kvar och den ger en årlig pensionsskuldsökning (avsättning). Beräkningen av pensionsskulden har gjorts av KPA med en aktualiseringsgrad av 78%. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid redovisas som en kortfristig skuld. 28 (93)