Handledsfraktur i Skaraborg 2009 Omhändertagandet av kvinnor med risk för osteoporos

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledsfraktur i Skaraborg 2009 Omhändertagandet av kvinnor med risk för osteoporos"

Transkript

1 Handledsfraktur i Skaraborg 2009 Omhändertagandet av kvinnor med risk för osteoporos FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Katharina Verheijen, ST-läkare Vårdcentralen Oden, Falköping

2 Rapport 2011:1 Utförd i grundläggande kurs i FoU-metodik FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Handledare: Kristina Boström, distriktsläkare, med.dr FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Handledsfraktur efter lågenergiskada är en vanligt förekommande fraktur hos medelålders kvinnor i Sverige. Den markerar en förhöjd risk för osteoporos (benskörhet) och nya frakturer. Genom identifiering och behandling av patienter med handledsfraktur finns stora möjligheter att förebygga ytterligare frakturer. Detta är primärvårdens uppdrag. Att undersöka hur den offentliga primärvården i Skaraborg klarar detta uppdrag var syftet med studien. Metod Retrospektiv studie av primärvårdsjournaler (ProfDoc Journal III, CompuGroup Medical Sweden) för alla kvinnor 50 år som behandlades för handledsfraktur vid Skaraborgs sjukhus under år Data angående identifiering, utredning, diagnostik samt behandling vid osteoporos studerades. Resultat Totalt diagnostiserades handledsfraktur hos 403 kvinnor. Hundrasextionio (41,9%) identifierades med diagnos handledsfraktur i den offentliga primärvården. Tjugosju patienter (15,9%) fick utredning för osteoporos och 23 patienter (13,6%) fick behandling med kalcium- och vitamin D3, bisfosfonat eller Evista på grund av benskörhet. Tvåhundratre kvinnor (50,3%) som inte identifierades med handledsfraktur i primärvården hade haft en eller flera kontakter med sin vårdcentral under Tjugosju av dessa (13,3%) fick bentäthetsmätning och 23 (11,3%) fick behandling. För 31 kvinnor fanns inga kontakter med offentliga primärvården registrerade under Konklusion Bara 54 patienter (13,4%) med handledsfraktur fick remiss till bentäthetsmätning och 46 (11,4%) behandling. Här finns en betydande potential för förbättring av omhändertagandet av denna patientgrupp för att förebygga nya frakturer. Nyckelord Handledsfraktur, osteoporos, lågenergifraktur, primärvård, retrospektiv studie.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...2 RESULTAT...4 RESULTAT AV JOURNALGENOMGÅNG PATIENTGRUPP RESULTAT AV JOURNALGENOMGÅNG PATIENTGRUPP DISKUSSION...11 KONKLUSION...13 REFERENSLISTA...14

5 INLEDNING Handledsfraktur är en vanligt förekommande fraktur i den svenska befolkningen. Hälften uppstår vid lågenergiskador (trauman) hos personer i medelåldern med nedsatt bentäthet [1-2]. Framför allt drabbas postmenopausala kvinnor efter 50 års ålder [2-3]. Kvinnor har en högre risk därför att de har tunnare skelett än män och har snabb benförlust i samband med klimakteriet. Dessutom har de längre medellivslängd. Studier har visat att de som drabbas av en handledsfraktur efter ett lågenergitrauma har en förhöjd risk att få benskörhet (osteoporos) och att senare drabbas av andra frakturer, bland annat i höftleder och ryggkotor [3, 5-6]. Risken för nya frakturer kan vara 2-4 gånger större [3]. Eftersom handledsfrakturen inträffar cirka år före de andra frakturerna, innebär det att det finns tid och möjligheter för läkare att göra förebyggande insatser [1, 3, 7]. Patienter med osteoporosfrakturer visar sig dock vara en underbehandlad grupp vad avser läkemedelsbehandling och andra åtgärder för att förebygga nya frakturer [1, 8]. Detta har nyligen även beskrivits i Öppna jämförelser där 9-19% av kvinnor > 50 år i Sverige uppgavs få adekvat behandling [9]. I Sverige inträffar varje år cirka frakturer som har samband med osteoporos [6, 8, 10]. Risken för att en svensk 50-årig kvinna någon gång under resten av livet ska drabbas av en osteoporosrelaterad handledsfraktur är 22%, höftfraktur 23%, kotfraktur 19% och överarmsfraktur 13% [8]. Risken för en medelålders kvinna att någon gång under resten av livet drabbas av en eller flera osteoporosfrakturer är omkring 50% [8]; i års ålder har cirka 25% av kvinnorna redan fått en fraktur. Risken för osteoporosrelaterade frakturer varierar mellan världens länder, och även inom Europa, där Sverige och Norge har den högsta frekvensen [8]. Benskörhet (eller osteoporos) beror på att benvävnaden dels har minskat i kvantitet, dels fått en försämrad mikrostruktur. Detta leder till en generellt minskad hållfasthet. Frakturrisken vid osteoporos beror på den totala nedgången i bentäthet, det vill säga den nedgång som beror på åldern och den eventuellt ökade nedgången jämfört med jämnåriga. För att diagnostisera osteoporos mäter man bentätheten med DXA-metoden (Dual energy X-ray absortiometry). Definitionen av osteoporos (WHO) utgår från mätning med DXA av bentätheten i höft, ländrygg eller underarm. Enligt WHO är bentätheten normal när mätvärdet (DXA höft och ländrygg) ligger högst 1 standardavvikelse under medelvärdet för unga vuxna i samma population. Minskad bentäthet eller osteopeni betyder att mätvärdet ligger mellan 1 och 2,5 standardavvikelser under medelvärdet och vid osteoporos ligger mätvärdet mer än 2,5 standardavvikelser under medelvärdet. Manifest osteoporos definieras som ett mätvärde som ligger mer än 2,5 standardavvikelser under medelvärdet för unga vuxna i samma population samt förekomst av minst en fraktur orsakad av lågenergivåld [8]. Var tredje kvinna i åldern år i Sverige konstateras ha osteoporos vid bentäthetsmätning i höften [8] medan 30-40% av patienter med lågenergifraktur har manifest osteoporos [10]. Osteoporosutredning, diagnostik och behandling är primärvårdens uppdrag [11]. Enligt det regionala vårdprogrammet i Västra Götalandsregionen bör i första 1

6 hand kvinnor med hög risk för framtida frakturer utredas och behandlas [11]. Högst risk har patienter med osteoporos vid bentäthetsmätning och tidigare fraktur (handled, överarm, kota, bäcken eller höft), långtidsbehandling med perorala kortikosteroider eller ärftlighet för osteoporos. Läkemedelsbehandlingen vid osteoporos (kalk- och D-vitamintillskott samt bisfosfonater) syftar i första hand till att minska risken för frakturer. Behandling sätts dock ofta in först efter den andra eller tredje frakturen [1, 3-5]. Eftersom frakturer i höft och ryggrad resulterar i långdragna rehabili-teringsprocesser och i mycket smärta för patienterna är förebyggande åtgärder viktiga både samhällsekonomiskt [2, 8] och för patienternas livskvalitet [1-2]. Socialstyrelsen har i nuläget inga målnivåer för behandling. Dock siktar man i framtiden mot att 60-70% av dessa riskpatienter i framtiden bör ha osteoporosförebyggande behandling [9]. Viktigt är dock att förebygga nya frakturer redan efter att den första frakturen, ofta en handledsfraktur, har inträffat. Identifiering av de kvinnor som drabbas av handledsfraktur ger stora möjligheter att upptäcka och behandla osteoporos tidigt [1-2]. Samarbete mellan primärvården och ortopedkliniken är nödvändigt för att kunna identifiera de kvinnor som ska prioriteras för utredning och behandling av osteoporos [1]. Norrlands universitetssjukhus i Umeå och primärvården försökte identifiera de brottsbenägna patienterna och sätta in adekvat behandling för att förhindra framtida frakturer genom att skapa en fungerande vårdkedja [13]. Studien visade att 32 % av alla patienter 40 år eller äldre med handledsfraktur hade osteoporos och att 37 % av alla frakturer hos personer äldre än 50 år var återfallsfrakturer [13]. För att stävja återfall behövs ett multidisciplinärt samarbete och en väl fungerande vårdkedja. Allmänläkare behöver en signal, ett meddelande från ortopedkliniken om att patienten har behandlats för en lågenergifraktur. Eftersom allmänläkarna har den samlade bilden av patienten, kan de ta ställning till vidare utredning eller behandling [13]. I Skaraborg startade omhändertagandet av patienter med lågenergifrakturer identifierade vid ortopedklinikerna på liknande sätt som i Norrland [11]. Hur denna handläggning fungerar idag är dock oklart. Det är därför av intresse att studera hur patienter med handledsfrakturer utreds och behandlas i Skaraborg idag genom att undersöka hur många kvinnor 50 år och äldre med handledsfraktur som identifierades i primärvården under 2009 samt hur stor andel av dessa som har fått utredning och behandling för osteoporos. METOD I primärvården Skaraborg finns på alla offentligt drivna vårdcentraler samma elektroniska journalsystem (ProfDoc Journal III). Regelbundet hämtas avidentifierade (semikrypterade) data från journalerna till en central databas (Skaraborg Primary Care Database, SPCD). Informationen omfattar bland annat läkemedelsförskrivning, diagnoser, laboratorieanalyser, remisstext och fritext ur journalanteckningarna. Skaraborgs sjukhus (SkaS) använder Melior som elektroniskt journalsystem (Siemens Healthcare). Till en fil med data från 2

7 ortopedkliniken vid SkaS (kvinna 50 år med handledsfraktur diagnostiserad under år 2009, personnummer och frakturdatum) kopplades data från SPCD. Handledsfraktur definierades som S52.50 (distal radiusfraktur) och S52.60 (distal radius- och ulnafraktur) enligt ICD-10 diagnoskoder (svensk version av International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10th Revision). Ur SPCD extraherades de patienter som identifierades i primärvården med handledsfraktur under samma tidsperiod. Diagnoskod S52.5 (distal radiusfraktur enligt ICD-10 för primärvården) samt T02-P (fraktur enligt ICD-10 för primärvården) har använts. Retrospektiv genomgång av journalerna från 1 januari 2009 till 31 juli 2010 gjordes; typ av kontakt vid diagnos, eventuell information om fraktur i patienternas journal från sjuksköterskor, läkare eller sjukgymnaster/arbetsterapeuter, samt remissvar från ortopedklinik, röntgen eller arbets-terapeut angående fraktur noterades. Regelbundna kontakter (mer än 3 per år) på grund av andra sjukdomar och uppgifter om tidigare fraktur eller om patienten tidigare fått diagnos osteo-poros (M80- eller M81- enligt ICD-10 för primärvården) registrerades också. I journalen söktes remiss till bentäthetsmätning under den studerade perioden samt information i fritext om eventuella utredningar för osteoporos. Slutligen noterades resultat av DEXA-mätning samt behandling med kalcium- och D-vitamintillskott (FASS ATC-kod A12AX), bisfos-fonater (FASS ATC-kod M05BA) eller Evista (FASS ATC-kod G03XC01). Informationen noterades i ett protokoll (bilaga 1). De som inte identifierats med fraktur i SPCD men som har haft en eller flera kontakter med primärvården under år 2009, oavsett orsak till denna kontakt, undersöktes med en retrospektiv genomgång av journalen. Typ av kontakt samt kontaktorsak noterades samt information från sjuksköterskas, läkares och sjukgymnasts/arbetsterapeuts journalanteckningar. Om patienten hade flera kontakter, registrerades den kontakt som bedömdes ha störst chans att identifiera patienter med handledsfraktur eller den som innehöll information om fraktur i fritext. Om denna information saknades, registrerades den mest frekventa kontakttypen. Vidare söktes efter remissvar från ortopedklinik, röntgen och arbetsterapeut samt remiss till bentäthets-mätning. Resultat av DXA-mätningen samt eventuell behandling med kalcium- och D- vitamintillskott, bisfosfonater eller Evista noterades också. Informationen ur dessa journaler fördes in i ett separat protokoll (bilaga 2). Alla uppgifter registrerades manuellt i statistikprogrammet Epi Info Version 6 (Centers for Disease Control and Prevention, Atlanta, Georgia, USA, Statistiska beräkningar utfördes därefter i statistikpaketet SPSS (IBM Corp, version 18.0 för PC). Deskriptiv statistik användes och för att beräkna statistisk skillnad i medelvärden användes t-test (T-test av medelvärde, Independent Samples t-test i SPSS, chi2-test). Signifikansnivån sattes till p < 0,05. Deskriptiv statistik användes och för att beräkna statistisk skillnad i medelvärden användes t-test (T-test av medelvärde, Independent Samples t-test i SPSS, chi2-test). Signifikansnivån sattes till p < 0,05. 3

8 RESULTAT Under perioden 1 januari 2009 till 31 december 2009 vårdades 403 kvinnor i åldern 50 år och äldre (69,9 ± 11,2) boende i Skaraborg på grund av handledsfraktur vid SkaS. Hundrasextionio kvinnor (41,9%) återfanns i SPCD med diagnos handledsfraktur (n = 115) eller fraktur (n = 54), (patientgrupp 1, figur 1). Medelåldern i grupp 1 var 71,4 ± 11,1 år, och skiljde sig inte i ålder från de ursprungliga 403. För 10 patienter i patientgrupp 1 kunde inte uppföljning göras eftersom sex av dem flyttade till privata vårdgivare och fyra av dem avled under år Av de 234 kvinnor som inte identifierades med handledsfraktur eller fraktur i primärvården hittades 203 kvinnor i SPCD som under år 2009 varit på besök på en eller flera vårdcentraler, (patientgrupp 2, figur 1). Medelåldern var 69,3 ± 11,1 år och skiljde sig inte heller från åldern från de ursprungliga 403. För 14 patienter i patientgrupp 2 kunde inte uppföljning göras eftersom fyra av dem flyttade till privata vårdgivare och tio av dem avled under år För 31 kvinnor fanns inga kontakter med offentliga vårdcentraler i primärvården registrerade (figur 1). 4

9 Figur 1. Kvinnor diagnostiserade med handledsfraktur vid Skaraborgs sjukhus 2009 och dokumentation av utredning och behandling för osteoporos i den offentliga primärvården i Skaraborg Resultat av journalgenomgång patientgrupp 1 I denna patientgrupp återfanns diagnos handledsfraktur eller fraktur i SPCD vid kontakter med olika typer av vårdgivare under besök på vårdcentral (tabell 1). Informationen om frakturen fanns i epikriser eller remissvar eller i fritext i journalen hos 127 patienter (75,2%) (figur 2). I patientgrupp 1 hade 128 patienter även regelbundna kontakter med sin vårdcentral på grund av andra kroniska sjukdomar. 5

10 Trettiosju kvinnor (21,9%) hade tidigare haft en eller flera frakturer. Tjugofyra (14,2%) hade redan en diagnostiserad osteoporos och behandlades med kalcium- och D-vitamintillskott (n = 7), med bisfosfonat (n = 1), med både kalcium- och D-vitamintillskott och bisfosfonat (n = 10), en kvinna behandlades med kalcium- och D-vitamintillskott samt Evista (figur 3). Tjugosju patienter (16%) remitterades till bentäthetsmätning som visade osteoporos hos 13 av dem (8 var kända sedan tidigare), osteopeni hos 10 och ett normalt resultat hos 3. En patient avbokade tiden för undersökningen själv och önskade ingen vidare utredning och behandling. Efter bentäthetsmätningen fick tjugotre patienter behandling för osteoporos: i form av kalcium- och D-vitamintillskott (n = 9), bisfosfonat (n = 1), kombination av bisfosfonat och kalcium- och D- vitamintillskott (n = 12), eller en kombination av Evista och kalcium- och D- vitamintillskott (n = 1). Av de 23 behandlade patienterna hade 5 redan haft behandling sedan mer än 1 år (figur 3). Tabell 1. Typ av kontakt och vårdgivare som registrerade diagnos handledsfraktur eller fraktur första gången för patienter i grupp 1 i Skaraborg Primary Care Database 2009 Typ av kontakt Antal Summa Arbetsterapeut - mottagning 56 Arbetsterapeut - patientrelaterat arbete 11 Sjukgymnast - mottagning 5 72 Läkare - hembesök särskilt boende 7 Läkare - konsult hemsjukvård/särskilt boende 5 Läkare - mottagning akut 41 Läkare - mottagning planerat 19 Läkare - patientrelaterat arbete 23 Läkare - telefonkontakt patient 1 96 Sjuksköterska - mottagning 1 1 Totalt

11 Figur 2. Informationskälla för frakturdiagnos hos patienter med registrerad diagnos i Skaraborg Primary Care Database

12 Figur 3. Förekomst av osteoporos, tidigare frakturer och utredning av patienter med diagnos handledsfraktur i SPCD 2009 Resultat av journalgenomgång patientgrupp 2 I patientgrupp 2 fanns 203 kvinnor som under år 2009 hade en eller fler kontakter med primärvården. Några av dem (n = 35) hade besökt två eller tre olika vårdcentraler. Totalt registrerades 1816 kontakter för dem i SPCD under Eftersom data samlades in per vårdcentral och per patient och det inte gick att selektera bort en vårdcentral för patienter som har sökt på flera vårdcentraler, blir det 238 patienter (kontakter/besök) i patientgrupp 2. Majoriteten av de kontakter som registrerades var läkarkontakter (72%) medan 34 (14,3%) patienter hade kontakt med arbetsterapeut och sjukgymnast och 17 (7,1%) patienter hade kontakt med sjuksköterska (tabell 2). Orsaken till kontakten var hos 115 (48%) patienter inte relaterad till frakturen (tabell 3) och mer än hälften i patientgrupp 2 (n = 139) besökte vårdcentralen regelbundet på grund av kroniska sjukdomar. För 97 patienter fanns information om handledsfraktur i läkarens anteckningar, för 51 i sjuksköterskans och för 59 i sjukgymnastens eller arbetsterapeutens anteckningar (figur 4). Information om handledsfraktur i epikriser/remissvar 8

13 fanns hos 75 patienter (36,9%): röntgensvar fanns hos 34 patienter (14,3%), epikris från ortopedkliniken hos 44 patienter (18,5%) och remissvar från arbetsterapeuten efter behandling hos 18 patienter (7,6 %) (figur 4). I patientgrupp 2 har 30 patienter behandlats för en eller flera frakturer tidigare. Det fanns även 27 patienter vilka hade fått diagnos osteoporos för mer än ett år sedan (figur 5). Av patienterna med osteoporos hade 18 redan fått behandling för detta, 17 med bisfosfonat samt kalcium- och D-vitamintillskott och en patient med Evista tillsammans med kalcium- och D-vitamintillskott (figur 5). Tjugosju av patienterna i grupp 2 hade fått utredning med remiss till bentäthetsmätning, med resultatet osteoporos (n = 8), osteopeni (n = 17) och normalfynd (n = 2). Tjugotre fick be-handling, 12 med kalcium- och D- vitamintillskott och 11 med bisfosfonat samt kalcium- och D-vitamintillskott. Fem patienter hade redan diagnostiserad osteoporos och tre av de behandlade patienterna hade sedan tidigare fått behandling (figur 5). Tabell 2. Typ av kontakt och vårdgivare som registrerade kontakt för patienter i grupp 2 i SPCD 2009 Typ av kontakt Antal Summa Fotvård - mottagning 1 1 Kurator - mottagning 1 1 Läkare - brevkontakt patient 1 Läkare - hembesök särskilt boende 5 Läkare - konsult hemsjukvård/särskilt boende 9 Läkare - mottagning akut 46 Läkare - mottagning planerat 58 Läkare - patientrelaterat arbete 39 Läkare - telefonkontakt hemsjukvård/särskilt boende 2 Läkare - telefonkontakt patient Sjukgymnast - mottagning 7 Arbetsterapeut - mottagning Sjuksköterska - mottagning 13 Sjuksköterska - telefonkontakt patient 11 Distriktssjuksköterska - mottagning 6 30 Vårdcentralens chef - patientrelaterat arbete 1 1 Totalt

14 Tabell 3. Kontaktorsak registrerad i SPCD för patienter i grupp 2 under år 2009 Kontaktorsak Antal Annan sjukdom än fraktur 95 Receptförskrivning 15 Ryggvärk eller ryggbesvär 1 Smärta 4 Frakturrelaterat 123 Totalt 238 Figur 4. Informationskälla för frakturdiagnos hos patienter (patientgrupp 2) med registrerade kontakter i SPCD

15 Figur 5. Förekomst av osteoporos, tidigare frakturer och utredning av patienter (patientgrupp 2) med registerade kontakter i SPCD 2009 DISKUSSION Sammanfattningsvis visar studien att 403 handledsfrakturer behandlades på Skaraborgs sjukhus under år 2009 hos kvinnor 50 år. Trehundrasjuttiotvå kvinnor har haft kontakt med primärvården (oavsett orsak till kontakt) under samma tidsperiod. Av dem har totalt 56 kvinnor fått utredning för osteoporos och 46 har fått behandling med kalcium- och D-vitamintillskott, bisfosfonat eller Evista. Detta är en anmärkningsvärt låg andel med tanke på att osteoporos ökar risken för nya frakturer, vilket medför lidande för patienten samt kostnader för samhället. Dock visar Öppna jämförelser 2010 [9] att motsvarande andel i Sverige varierar mellan 9 och 19%. 11

16 Studier i bl.a. Kanada, USA och Korea visar också liknande resultat [14-21]. I en retrospektiv kohortstudie från Minnesota [14] har man undersökt osteoporosutredning och -behandling hos kvinnor 45 år med handledsfraktur efter lågenergiskada. Den studien visade att 83% träffade en läkare inom ett år efter frakturen men bara 17% fick utredning och behandling för osteoporos. En liknande studie från Edmonton, Kanada [16], på 112 patienter 40 år med handledsfraktur visade att 44 patienter redan hade haft en osteoporosrelaterad fraktur och ytterligare 24 patienter hade fått utredning för osteoporos. Totalt fick 42 patienter (38%) behandling för osteoporos. En annan kanadensisk studie [17] visade mindre än 20% utredning och behandling av osteoporos efter en lågenergifraktur under ett års uppföljning. I alla studierna påpekas att osteoporos och osteoporosrelaterad fraktur hos äldre är ett viktigt men föga erkänt problem i sjukvården och att det behövs större insatser för att förbättra omhändertagandet för att förebygga nya frakturer. I Sverige belystes problemet hösten 2010 [21] då bristen i svensk sjukvård vad gäller behandling av kvinnor med osteoporos efter ben-skörhetsfraktur påpekades. Statistik ur Läkemedelsregistret visar att endast 23% av kvinnor 55 år löser ut läkemedel mot benskörhet efter lågenergifraktur. Enligt Läkemedelsverkets beräkningar borde cirka. 70% av alla som har haft en osteoporosrelaterad fraktur och som har låg bentäthet behandlas. Rapporten visar också betydande skillnader mellan landstingen med resultat från 17,6% till 30,5%. Att resultaten ser ut som de gör kan ha flera orsaker. För att kunna behandla en patient efter lågenerigfraktur måste patienten identifieras som en riskpatient. Detta kräver information om patienternas fraktur. Epikriser/remissvar från ortopedkliniken borde leda till bättre identifiering av dessa patienter. I denna undersökning fanns epikriser hos fler patienter i grupp 1 än i grupp 2 vilket ledde till bättre identifiering av patienter. Då alla patienterna i grupp 1 har fått diagnos handledsfraktur eller fraktur registrerat i journalen är det enklare att identifiera dessa patienter än de patienter i grupp 2 som inte fått diagnosen registrerad utan den står i fritext. Antalet behandlade patienter i grupp 1 skiljde sig däremot inte signifikant från antalet i grupp 2 (p = 0,5). Enbart mer information leder inte till fler utredningar och behandlingar. Det krävs bra rutiner för att ta hand om patienter med lågenergifrakturer såsom bättre samarbete mellan ortopedklinikerna och primärvården samt bättre information till patienterna [1, 22-24]. Resultatet från denna studie visar dock att även patienter som identifierades med handleds-fraktur inte alltid blev utredda och behandlade för osteoporos. Vad det beror på kan denna studie inte svara på, men dålig kännedom om risken vid osteoporos samt konsekvenserna för patienternas framtida välmående kan vara en orsak. Att äldre kvinnor också är en lågprioriterad grupp i vården kan vara en annan. Men det behöver inte alltid vara fallet. Ofta har patienter i hög ålder andra kroniska sjukdomar som behandlas med flera läkemedel. Då kan man behöva prioritera mellan behandlingar för att patienterna inte ska ha för många läkemedel. I denna studie har inte undersökts varför en patient inte blev utredd och behandlad vilket möjligtvis kan ha varit ett aktivt val. 12

17 Studien har begränsats till kvinnor 50 år. Kvinnor som kommit i klimakteriet före 50 finns inte med. Män har inte heller varit med i undersökningen eftersom en handledsfraktur hos män inte anses ha lika stor prediktiv betydelse som hos kvinnor [6]. Information från sjukhusets databas gjorde ingen skillnad mellan låg- och högenergiskador. Dock tyder genomgången av epikriserna och röntgenremisserna på att en majoritet var lågenergiskador. Data från privata vårdgivare var inte tillgängliga för undersökning genom SPCD och därför saknas information för tio patienter om hur deras vidare utredning samt behandling såg ut. Resultaten av studien visar att omhändertagandet av kvinnor med handledsfraktur avseende osteoporosutredning och behandling inte är optimalt. Det finns möjligheter att förbättra samarbetet mellan primärvården och ortopedklinikerna [12]. En kanadensisk [22] och en svensk studie [23] visade att remissrutiner till osteoporosteam eller allmänläkare ledde till förbättrad utredning och behandling av patienterna. Även en studie från Umeå [13] visade förbättringar i omhändertagandet av patienter genom ett förbättrat remissflöde mellan ortopedklinikerna och primärvården. En annan möjlighet till att förbättra omhändertagandet av patienter med lågenergiskador kan vara att informera patienterna om risken för osteoporos och nya frakturer så att de kan uppmana läkare att göra de nödvändiga utredningarna och påbörja behandlingen. En studie från Schweiz [24] visade att fler patienter än tidigare med lågenergifraktur fick utredning och behandling för osteoporos efter information om osteoporosrisken genom ett multidisciplinärt utbildningsprogram (sjukgymnast, livsstil, näring,...). KONKLUSION Bara 54 kvinnor (13,4%) av totalt 403 som drabbades av en handledsfraktur under 2009 i Skaraborg fick remiss till bentäthetsmätning och 46 (11,4%) fick behandling med kalcium- och D-vitamintillskott, bisfosfonater eller Evista för osteoporos. Ett förbättringsarbete med ökad kommunikation mellan ortopedklinikerna och primärvården borde startas med uppföljning av omhändertagandet. Dessutom behövs extra insatser med information om riktlinjerna avseende behandling av denna patientgrupp i framtiden, något som egentligen är primärvårdens uppdrag. 13

18 REFERENSLISTA 1. Bogoch ER, Elliot-Gibson V, Escott BG et al. The osteoporosis needs of patients with wrist fracture. J Orthop Trauma. 2008; 22: Bergström U, Björnstig U, Stenlund H et al. Fracture mechanisms and fracture pattern in men and women aged 50 years and older: a study of a 12-year population-based injury register, Umeå, Sweden. Osteoporos Int. 2008; 19: Cuddihy MT, Gabriel SE, Crowson CS et al. Forearm fractures as predictors of subsequent osteoporotic fractures. Osteoporos Int. 1999; 9(6): Löfman O. Epidemiologin för frakturer. Läkartidningen 2006 ;40(103): Mallmin H, Ljunghall S, Persson I et al. Fracture of the distal forearm as a forecaster of subsequent hip fracture: a population based cohort study with 24 years of follow-up. Calcif Tissue Int 1993; 52: Gay JD. Radial fracture as an indicator of osteoporosis: a 10-year follow-up study. Can Med Assoc J 1974; 111: Gunnes M, Mellström D, Johnell O. How well can a previous fracture indicate a new fracture? Acta Ortop Scand 1998; 69(5): SBU:s slutsatser och sammanfattning: Osteoporos Prevention, diagnostik och behandling. Statens beredning för medicinsk utvärdering Rapport 165/ Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelse mellan landsting Kapitel 48: Läkemedel mot benskörhet efter fraktur, s 27. Sveriges kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Art nr Västra Götalandsregionen. Regionalt vårdprogram Osteoporos. Mariestad: Regiontryckeriet, Woltman K, den Hoed PT. Osteoporosis in patients with low-energy fracture: 3 years of screening in an osteoporosis outpatient clinic. Journal of Trauma 2010; 20(20): Åstrand J. Screening för osteoporos kräver samarbete. Läkartidningen 2006; 40(103): Bergström U, Svensson O, Bläckberg Å et al. Lyckat samarbete mellan ortopeden och öppenvården. Läkartidningen 2006; 103(40):

19 14. Cuddihy MT, Gabriel SE, Crowson CS et al. Osteoporosis intervention following distal forearm fractures: a missed opportunity? Arch Intern Med. 2002; 162(4): Castel H, Bonneh DY, Sherf M et al. Awareness of osteoporosis and compliance with management guidelines in patients with newly diagnosed low impact fractures. Osteoporos Int 2001; 12: Khan SA, de Geus C, Holroyd B et al. Osteoporosis follow-up after wrist fractures following minor trauma. Arch Intern Med. 2001; 161(10): Hajcsar E, Hawker G, Bogoch R. Investigation and treatment of osteoporosis in patients with fragility fractures. CMAJ 2000 Oct 3;163(7): Torgerson D, Dolan P. Prescribing by general practitioners after an osteoporotic fracture. Ann Rheum Dis 1998; 57: Hooven F, Gehlbach S, Pekow P et al. Follow-up treatement for osteoporosis after fracture. Osteoporos Int 2005;1 6: Gong HS, Oh WS, Chung MS et al. Patients with wrist fractures are less likely to be evaluated and managed for osteoporosis. J Bone Joint Surg Am 2009; 91: Bäck M. Bensköra kvinnor får inte medicin mot fraktur. Reumatikervärlden 2010; 5: Hawker G, Ridout R, Ricupero M et al. The impact of a simple fracture clinic intervention in improving the diagnosis and treatement of osteoporosis in fragility fracture patients. Osteoporos Int 2003; 14: Åstrand J, Torngren KG, Tägil M. One fracture is enough! Experience with a prospective and consecutive osteoporosis screening program with 239 fracture patients. Acta Orthopaedica 2006; 77(1): Chevalley T, Hoffmeyer P, Bonjour JP, Rizolli R. An Osteoporosis Clinical Pathway for the Medical Management of Patients with Low- Trauma Fracture. Osteoporos Int 2002; 13:

20 Bilaga 1 Protokoll 1 Löpnummer Ålder Diagnos Kontakttyp vid diagnos Kroniska sjukdomar 1. ja 2. nej Tidigare fraktur 1. ja 2. nej Känd osteoporos 1. ja 2. nej Epikris ortopedklinik 1. ja 2. nej Röntgensvar 1. ja 2. nej Epikris Sgymn/arbetsterapeut 1. ja 2. nej Bentäthetsmätning 1. ja 2. nej Datum bentäthetsmätning Resultat bentäthetsmätning Behandling med A12AX 1. ja 2. nej M05BA 1. ja 2. nej Annat 1. ja 2. nej Notering

21 Bilaga 2 Protokoll 2 Löpnummer Ålder Kontakttyp Kontaktdatum Kontaktorsak 1. ja 2. nej 3. ja 4. nej 5. ja (1 = annan sjukdom, 2 = recept, 3 = ryggbesvär, 4 = smärta, 5 = frakturrelaterat) Kroniska sjukdomar 1. ja 2. nej Tidigare fraktur 1. ja 2. nej Känd osteoporos 1. ja 2. nej Epikris ortopedklinik 1. ja 2. nej Röntgensvar 1. ja 2. nej Info i ssk journal om fraktur 1. ja 2. nej Info i SGymn-/AT-journal om fraktur 1. ja 2. nej Info i Läk journal om fraktur 1. ja 2. nej Bentäthetsmätning 1. ja 2. nej Datum bentäthetsmätning Resultat bentäthetsmätning Behandling med A12AX 1. ja 2. nej M05BA 1. ja 2. nej Annat 1. ja 2. nej Notering

22 FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg, Storgatan 18, Skövde E-post: fou-centrum.pv-tv.skaraborg@vgregion.se Hemsida:

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?

Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:

Läs mer

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om

Läs mer

Brottförebyggande åtgärder och smärtlindring. Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Brottförebyggande åtgärder och smärtlindring. Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö Brottförebyggande åtgärder och smärtlindring Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö Jävsdeklaration Medlem av expertgrupp för zolendronate (Aclasta), Novartis.

Läs mer

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens

Läs mer

OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS

OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS OSTEOPOROS HÅKAN FUREMAN OMRÅDE MEDICIN ÖSTERSUNDS SJUKHUS Definition av Osteoporos Minskad mängd benmassa Förändrad mikroarkitektur i benet Detta leder till minskad hållfasthet och ökad risk för fraktur.

Läs mer

Fråga Sammanfattning

Fråga Sammanfattning Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 2011-12-22. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret är inte en systematisk litteraturöversikt från SBU och resultatet av litteratursökningen

Läs mer

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

REGISTER för SÄRSKILDA LÄKEMEDEL vid OSTEOPOROS START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA

REGISTER för SÄRSKILDA LÄKEMEDEL vid OSTEOPOROS START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA START AV BEHANDLING FORMULÄR 1 GUIDE FÖR IFYLLNAD AV FORMULÄR OCH HANTERING AV DATA Följande formuläret utgör underlag för inmatning i den webbaserade databasen. 1) Formulär 1 - Start av behandling 2)

Läs mer

Osteoporos prevention, diagnostik och behandling En systematisk litteraturöversikt. SBUs slutsatser och sammanfattning

Osteoporos prevention, diagnostik och behandling En systematisk litteraturöversikt. SBUs slutsatser och sammanfattning Osteoporos prevention, diagnostik och behandling En systematisk litteraturöversikt. SBUs slutsatser och sammanfattning Osteoporos, benskörhet, är ett vanligt tillstånd i Sverige. Vid mätning av bentätheten

Läs mer

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan

Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan 1(7) Patientsäkerhetsenheten 2015-03-27 Vårdutvecklare, Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@regionjh.se Dnr: VVN/16/2015 Uppföljningsrapport Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella

Läs mer

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Datum: 2011-01-31 ÅRSREDOVISNING 2010 Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Det tidigare avtalet med Landstinget Gävleborg upphörde 091231 och hade för avsikt att starta igen

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Sökord: osteoporos, frakturrisk, FRAX,

Sökord: osteoporos, frakturrisk, FRAX, Version: 1.0 Författare: Skapad: 2013-01- 09 Anna Holmberg Reviderad: 2013-05- 01 Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Gäller tv, längst tom: 2014-12- 15 Karl- Gustav Thorngren Ansvarig: Magnus Eneroth

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 2014 02 06 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS Huddinge alternativ rubrik Vådan av att halka på ett

Läs mer

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik

Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik Svensk Osteoporosvård Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik 12 mars 2014 Detta appendix ger detaljerad data på frakturer och behandlingar, på både regional och nationell nivå. Informationen som

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens

Läs mer

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma Vid op ev inl på avd* Ort mottagning efter 1 vecka Uppföljning ort mottagning Gipsad cirka 4 veckor efter skada Annars beroende av fraktur och fixation Ev

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014 Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat

Läs mer

FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR ALLMÄNLÄKARE ROP

FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR ALLMÄNLÄKARE ROP FRAKTURKEDJOR (FRACTURE LIAISON SERVICES, FLS)* EN GUIDE FÖR ALLMÄNLÄKARE * EN KOORDINATORbaserad, tvärvetenskaplig vårdmodell som används för att fånga upp patienter med en ny eller tidigare fraktur ROP

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Vårdkontakter regler vid registrering

Vårdkontakter regler vid registrering Upprättare: Gunilla Lindqvist, Informatiksamordnare Margareta Högström, Kvalitetsutvecklare Revisionsnr Diarienr. 1() Granskare: Ingrid Åsberg, Verksamhetsutvecklare Fastställandedatum 2010-09-16 Fastställare:

Läs mer

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur?

Minskar screening för osteoporos risken för fraktur? Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst, 2012-03-07. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Osteoporos. Kunskapsläget just nu Vad behöver doktorn tänka på. Östen Ljunggren Akademiska sjukhuset Uppsala

Osteoporos. Kunskapsläget just nu Vad behöver doktorn tänka på. Östen Ljunggren Akademiska sjukhuset Uppsala Osteoporos Kunskapsläget just nu Vad behöver doktorn tänka på Östen Ljunggren Akademiska sjukhuset Uppsala Disclosure Östen Ljunggren Lecture fees from Eli Lilly and Amgen Definition Klinik Utredning Behandling

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

ungdomar i en västsvensk population med IBD

ungdomar i en västsvensk population med IBD Nedsatt bentäthet thet hos barn och ungdomar i en västsvensk population med IBD Susanne Schmidt Örebro 2008-10 10-1616 Studiedesign (1) Samarbetsprojekt Göteborg-Borås Barn och ungdomar 5-19 år med IBD

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Vårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 2006

Vårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 2006 Vårdcentralen Delfinen Höganäs Bra mottagning 6 Deltagare Cecilia Hultqvist Kerstin Lindell Christel Carlberg Eva-Brita Johansson Lisbeth Cronqvist distriktsläkare distriktsköterska vårdcentralschef distriktsköterska

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma. AVC - Borås. Hem. Ort mottagning efter 1 vecka

Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma. AVC - Borås. Hem. Ort mottagning efter 1 vecka Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma, utgåva 1 Vid op ev inl på avd* Ev via vårdcentral Gipsning alt operation Pat ska erbjudas bentäthetsmätning. Om så önskas skrivs remiss till osteoporosmottagning

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke Förslag! YTTRANDE 2014-03-26 LJ 2013/904 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef,

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Behandlings-/Vårdprogram

Behandlings-/Vårdprogram Behandlings-/Vårdprogram Patienter med behandlingsresistenta smärttillstånd och ett opioidberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroendepsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-98069 Fastställandedatum: 2016-06-09 Giltigt t.o.m.: 2017-06-09 Upprättare: Caroline E Holmsten Fastställare: Anna Gustavsson Höftfraktur, Fysioterapi

Läs mer

Riktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL

Riktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL Version nr Diarie nr År/löp nr 2 09OLL3397 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer vid remisshantering Primärvård 091201 Upprättad av (befattning,

Läs mer

Slutrapport. Införande NPÖ för kommunerna i Västra Götaland. 1.00 Utgåva (1)8. Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ

Slutrapport. Införande NPÖ för kommunerna i Västra Götaland. 1.00 Utgåva (1)8. Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ 1.00 Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projekt: Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Carina Arvidsson, Karl Fors Slutrapport Införande

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar

Vård vid rörelseorganens sjukdomar Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (6) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,

Läs mer

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Osteoporos & Frakturprevention Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet Höftfrakturförekomst Tillgång till bentäthetsmätare (DXA) Prioritet Osteoporos är

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom OSTEOPOROS / BENSKÖRHET En dold folksjukdom 1 EN FRAKTUR ÄR NOG! Är du över 50 år? Har du brutit ett ben efter lindrigt fall eller trauma? Då kan du ha drabbats av en osteoporosfraktur. Det är vanligare

Läs mer

Bilaga Ersättning 2015

Bilaga Ersättning 2015 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

7 Yttrande över motion - Screening för benskörhet hos äldre

7 Yttrande över motion - Screening för benskörhet hos äldre 7 Yttrande över motion - Screening för benskörhet hos äldre Diarienummer: PVN16-0029 Dokument: PVN16-0029-1 Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör, 2016-02-23 Ärendegång

Läs mer

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Pieter Brueghel. The extraction of the stones of madness, 1556 57. Jana Johansson Huggare Jana Johansson Huggare 19 april

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

För terapigrupp osteoporos: Anna Holmberg MD, PhD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

För terapigrupp osteoporos: Anna Holmberg MD, PhD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus För terapigrupp osteoporos: Anna Holmberg MD, PhD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Karolina Engvall, Läkemedelsenheten, Region Skåne Beata Dudarenko, Rehabiliterings- och geriatriskt centrum,

Läs mer

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson Ny lag - Nytt läge Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi

Läs mer