Oljeplan. Sydöstra Skånes Räddningstjänst. Project partfinanced. European Union

Transkript

1 Oljeplan f r Syd stra Sk ne Project partfinanced by the European Union Sydöstra Skånes Räddningstjänst

2 Räddningstjänsten är revideringssansvarig för Oljeplan för sydöstra Skåne och det kommer att göras varje mandatperiod alternativt när stora förändringar har påverkat materialet i planet. Kontaktperson: Eva Ljungkvist Stf Räddningschef Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund 2/43

3 Innehållsförteckning Agerande över tiden...5 Initialt...5 Därefter...5 Erfarenheter från Fu Shan Hai...5 Snabbguide...5 Ansvar...7 Fas 1 - Räddningstjänst...7 Fas 2 - Grovsanering...7 Fas 3 - Finsanering...7 Avfallshantering...9 På plats...9 På väg...9 Lista över nödhamn och skyddad plats...9 Etableringsplats för kustbevakningen...10 Mellanlagring...10 Slutstation...10 Döda djur...10 Avveckling...11 Bemyndiganden...13 Dokumentation...15 Före insats...15 Under insats...15 Efter insats...15 Logg...15 Ekonomi...17 Redovisning...17 Upphandling...18 Underlag för räddningstjänstens kostnadsberäkningar...19 Underlag för kommunens kostnadsberäkningar...20 Experter...21 Frivilliga...23 Utbildning och utrustning...23 Frivilligas insatser, arbetsgivaransvar och försäkringsskydd...24 Information...25 Inom räddningstjänsten, kommunen och skadeplatsorganisationen...25 Allmänheten...26 Massmedia...27 Miljö och djur...29 Beslutsunderlag...29 Riktlinjer...29 Skyddsjakt...29 Naturvårdsplan...29 Organisation...31 Befattningar på staben /43

4 Samverkansgrupp...33 Förutsättningar för samverkansgruppen...33 Aktiviteter för samverkansgruppen...33 Resurser...35 Regionellt...35 Nationellt...35 Internationellt...35 Samarbetspartners på det lokala planet...37 Saneringsteknik...39 Kriterier till beslutsunderlag...39 Olika metoder...40 Stab...41 Prognos...43 Innehållsförteckning för bilagor Avfallshantering Avslut av räddningstjänst Definitioner och förkortningar Dokumentation av saneringsarbetet Frivilliga anmälan Frivilliga överenskommelse Insatt personal Lagstiftning och referensmaterial Massmedia Organisation Resurser regionalt Resurser nationellt Saneringsteknik fotobilaga Skyddsvärda områden Vatten Naturvård Strandskydd och natura 2000 Riksintressen 4/43

5 Agerande över tiden Varje olycka är unik och räddnings-/saneringsledaren tar beslut utifrån just den situationen. Punkterna (nedanför) är lika med respektive rubrik i oljeplanen och ska ses som ett förslag till vilken ordning man kan arbeta efter. Initialt Därefter 1. Prognos 1. Ekonomi 2. Ansvar och Bemyndigande 2. Experter och Miljö/Djur 3. Stab och Dokumentation 3. Frivilliga 4. Organisation och Resurser 4. Avfallshantering och Saneringsteknik 5. Information 5. Samarbetspartners på det lokala planet 6. Massmedia 6. Avveckling Erfarenheter från Fu Shan Hai När larm från Kustbevakningen kom och prognosen var att oljeutsläppet från Fu Shan Hai skulle hamna på våra stränder så stod vi inför ett antal frågetecken. Erfarenheterna från denna insats gör att om vi skulle hamna i en liknande situation så skulle vi agera i ovanstående turordning: Vid utvärderingen av insatsen kunde vi konstatera att vi dimensionerade insatsen till endast en tiondel av vad som sedan behövdes och användes. Oerfarenhet och inledningsvis svaga prognoser gjorde att vi var underdimensionerade i början av insatsen. Varje punkt i ovanstående listor är viktig. Prioritering måste dock göras och utgår då från: Att klargöra det juridiska läget Att besluta om den taktiska grundinriktningen Att få organisation och resurser på plats (från beslut till inställelse kan det ta upp till ett dygn) Att hantera ett stort informations- och massmedialt behov Att ha ett etablerat lednings- och stabsarbetet på plats redan från början Att ha en väl anpassad skadeplatsorganisation som tar hand om både förebyggande och skadeavhjälpande på liv, egendom, miljö och djur Snabbguide Varje aspekt/frågeställning av större betydelse är med i oljeplanen. Kapitlen är alfabetiskt ordnade för att ge möjligheten till flexibilitet och till omfall för ledningen i varje särskild händelse. Varje del i bilagan är tänkt att kunna ryckas ut från planen och användas skarpt. När tiden för analys så medger det, gå alltid till källan för det senaste materialet och hjälpen. 5/43

6 6/43

7 Ansvar Hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön om behov av ett snabbt ingripande finns, intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt talar för det. Vid ansvarsskifte är det en fördel om upprättad skadeplatsorganisation får fortsätta. Kommunerna bör samråda sinsemellan i beslut om läge för extraordinär händelse. Fas 1 - Räddningstjänst Beslut om räddningstjänstinsats vilar på SFS 2003:778 2 och ansvar vilar på räddningstjänsten. Arbetet inriktas på tre delar: 1. Förebyggande åtgärder gällande olja 2. Skadeavhjälpande åtgärder gällande olja 3. Upprätthållande av ordinarie räddningstjänstverksamhet Definition på fas 1 -räddningstjänst: Akut omedelbar åtgärd för att förhindra skador på liv, egendom och miljö. Åtgärd kan utgöras av inlänsning, dukning, upptagning mm. Beslutas och följs upp av räddningsledaren. Beslutet om avslutad räddningstjänst ska finnas i skriftlig form. Se bilaga Avslut Fas 2 - Grovsanering Grovsaneringen är enligt praxis ett kommunalt ansvar. För att åstadkomma en smidig ansvarsväxling bör samverkansgruppen (se kapitel under Organisation ) diskutera förutsättningarna redan under fas 1. Definition på fas 2 - grovsanering: Grovsanering innebär att risken för skador på fåglar och andra djur starkt begränsas. Olja får enbart finnas i begränsad omfattning på land. De uppkomna skadorna på egendom och miljö ska inte kunna förvärras på kort sikt när grovsanering avslutats. Kommunal miljörepresentant avgör om och när grovsanering kan anses vara avslutad. Fas 3 - Finsanering Finsaneringen är enligt praxis ett kommunalt ansvar. Definition på fas 3 - finsanering: Finsanering syftar till att minska samhällets och miljöns återställningstid. Mycket ringa påverkan på miljö, liv eller egendom efter slutförd finsanering. Bedöms av kommunal miljörepresentant i samråd med expertis på området. 7/43

8 8/43

9 Avfallshantering Regelverk om hantering av farligt avfall ska följas. Viktigt att det redan vid samhällsplaneringen ges utrymme för saneringsenheterna. Hanteringen ska ske på ett sådant sätt att det inte uppstår sekundär kontaminering. Använd redan etablerade entreprenörer inom området. Bygg upp en sektor avfall med få mellanhänder och med en enkel logistik. Begränsa oorganiserade initiativ från allmänheten. Hantera olja och oljehaltigt material som farligt avfall. På plats Satsa på att så mycket sortering som möjligt görs på plats. Lagring av olja och oljeblandat material i anslutning till stranden under pågående sanering är tillfällig lagring - inga krav på anmälan eller tillstånd. Lagringen bör dock även i det akuta saneringsskedet ske med bästa tillgängliga teknik för att i så stor omfattning som möjligt förhindra spridning av förorening till omgivningen. Exempelvis är lagring i containrar eller på tätt underlag att föredra. Lagring direkt på mark ska undvikas. På väg För transport av avfall och farligt avfall krävs tillstånd. Detta söks hos länsstyrelsen. Den som lämnar över avfall eller farligt avfall för transport är skyldig att kontrollera att transportören har tillstånd till transport. För farligt avfall ska avfallslämnaren även kontrollera att mottagaren har det tillstånd som krävs för att hantera avfallet. Lista över nödhamn och skyddad plats På begäran från kustbevakningen skulle ett skadat fartyg kunna bogseras till följande hamnar (skyddat läge med djupgående jmf uppgift med länsstyrelsen och sjöfartsverket). Det bör vara en flexibel bedömning av plats utifrån olyckstypen, årstid, väder, vind och strömmar: Att bli utsedd till nödhamn kan inte vägras av hamnbolag. Statlig räddningstjänst slutar vid stranden/kajen. Prio Hamn Anmärkning och djup 1. Ystad, Ystads kommun Västra kajen lätt att avdela, bra tillgänglighet för saneringsorganisation, djup 7,2 m. 2. Simrishamn, Simrishamns kommun Svår att avdela. Fiskehamnen 5 m och småbåtshamnen 2,5 m. 3. Abbekås, Skurups kommun 2,7 m 9/43

10 Prio Hamn Anmärkning och djup Baskemölla, Simrishamns kommun Kåseberga, Ystads kommun Skillinge, Simrishamns kommun Vik, Simrishamns kommun Kivik, Simrishamns kommun Brantevik, Simrishamns kommun Vitemölla, Simrishamns kommun 2 m 2,5 m 4 m varning för sanddrift 2,5 m 2,5 m 2,5 m 2,5-3 m Prio Skyddad plats vid kust Anmärkning 1. Sandhammaren, Ystads kommun Det blir en lätt med sanering i och med sandstrand, dock skyddsvärt område med kraftiga strömmar. 2. Kåseberga, Ystads kommun Behöver dukas, lätt att spärra av, använd vid östliga vindar. 3. Kust/strand, Simrishamns kommun Använd vid västliga vindar. Etableringsplats för kustbevakningen Nödhamn för haverist bör inte vara samma som etableringsplats för kustbevakningen. Bedömning görs från fall till fall. Simrishamn hamn lämpar sig för kustbevakningens behov. Mellanlagring Om lagringen sker på annan plats än där sanering pågår ses lagring som en mellanlagring av avfall eller farligt avfall, vilket är anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt 9 kap i miljöbalken. Slutstation Ring respektive anläggning för att få fram möjlighet till att ta emot avfallet (specificera om det gäller destruktion/behandling eller mellanlagring). Se bilaga Avfallshantering Länsstyrelsen har kompletterande uppgifter om slutstationerna och vilka tillstånd de har. Döda djur Döda djur som inte önskas av Statens Veterinärmedicinska Anstalt eller vetenskapliga institutioner ska lämnas till destruktion i förbränningsanläggning eftersom de betraktas som riskavfall. 10/43

11 Avveckling För en lyckad avveckling behövs det redan vid start av insatsen och under gång en kontinuerlig uppföljning vart/hur/om beställt materiel används. Det behövs en bra och genomtänkt avveckling i samarbete med entreprenörer och samverkansorganisationer. Avveckling av materiel Använt materiel (insamling, rengöring) Beställningsunderlag (sammanställs) Fordon (service, återställning och återlämnande) Oanvänt materiel (insamling) Skador, sammanställning och avräkning Utlånat materiel till kommun (insamling) Återställning av depåcontainrar från SRV Avveckling av personal Debriefing vid behov Sammanställning av skador Uppföljning av given utbildning, information och arbetsuppgift Efterarbete och insamling av faktaunderlag Artiklar /massmediamateriel (sammanställning) Avsluta loggbok och dokumentation Insatsrapport ska skrivas (kvantitet, samarbete, nyckelfaktorer, förbättringsområden, tillbudsdimensionering, förebyggande, skadeavhjälpande, ordinarie verksamhet) Sammanställning av beställningar Sammanställning av fakturor Sammanställning av foton, videoklipp, analyser Utvärdering från alla instanser ska begäras in före avslut och hemfärd 11/43

12 Punkter att följa upp vid utvärdering Administrativ tjänst (resor, boende, transporter, kost, arbetsplanering) Ansvarsfördelning Flygtjänst Händelseförlopp Information (extern och intern) Ledning Kostnadsberäkning Massmediahantering Oljeskador på fåglar och övrigt djurliv Samverkan Saneringen: metoder, beslut och ledning Saneringen: miljöeffekter Sjukvård Skadeplatsorganisation Stabstjänst (organisation, dokumentation, ordergivning, samband) Teknisk tjänst (bastjänst, teknisk support, funktionalitet, hållbarhet, återställningsbarhet) Trafikdirigering/avspärrning Uppföljning av miljöskador Start på regional nivå Övrigt (departement, räddningstjänst och kommunkontakter, internationell hjälp) 12/43

13 Bemyndiganden IVL Svenska miljöinstitutet IVL upprätthåller en oljejour, enligt avtal med naturvårdsverket. Oljejouren ger expertstöd vid olyckor med olja till havs och inlandsvatten. Kommunen Oljesanering av stränder är inte reglerad i någon författning, men praxis är att kommunen ansvarar för sitt geografiska område. Kustbevakningen KBV ska inom Sveriges sjöterritorium med undantag för vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren samt inom Sveriges ekonomiska zon svara för miljöräddning till sjöss.. Länsstyrelsen Länsstyrelsen kan överta ansvaret för den kommunala räddningstjänsten inom en eller flera kommuner. Detta kan ske exempelvis vid stora oljeolyckor. Om räddningsinsatserna även omfattar statlig räddningstjänst ska länsstyrelserna svara för att insatserna samordnas. Naturvårdsverket Naturvårdsverket ska bland annat göra uppföljningar av miljöeffekter vid utsläpp av olja. Räddningstjänsten För att det skall betraktas som räddningstjänst måste det föreligga behov av ett snabbt ingripande. I de fall räddningschefen utser någon annan än sig själv att vara räddningsledare, behåller räddningschefen det övergripande ansvaret för verksamheten. Olja som hotar att nå stränderna betraktas normalt som skäl för räddningstjänst. Om oljan redan nått stranden och skadan inte kan förvärras är insatsen en fråga om sanering. Räddningsverket Räddningsverket är tillsynsmyndighet över den kommunala räddningstjänsten. Enligt lagen och förordning om skydd mot olyckor har kommunen rätt till viss ersättning av staten för de kostnader som kommunen drabbas av i samband med utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen och de efterföljande saneringsinsatserna. Enligt instruktion ska räddningsverket verka för att begränsa konsekvenserna av oljeutsläpp till sjöss när utsläppen når strandnära vattenområden och land. Räddningsverket erbjuder stöd till kommunerna med avtalade oljeskyddsförråd, experthjälp (saneringsmanual etc) kontakter via EU:s MIC. Sjöfartsverket Sjöfartsverket har huvudansvaret för förebyggande åtgärder gällande oljeutsläpp från fartyg och olyckor till sjöss. När olyckor inträffar skall Sjöfartsverket se till att åtgärder vidtas ombord i förebyggande eller skadeavhjälpande syfte. Se bilaga Lagstiftning och regelverk 13/43

14 14/43

15 Dokumentation Insatsen ska dokumenteras på ett sådant sätt att det efteråt går att ta del av beslutsunderlag, ansvarsfördelning och få underlag för kostnadsberäkning. Utifrån vald skadeplatsorganisation kan dokumentation behövas på flera nivåer. Före insats Räddningsverket bör kontaktas när kommunen har drabbats av ett oljepåslag. SRV tillhandahåller ett dokumentationsprogram (ORÄDD) där alla kostnader för operationen redovisas. Aktuella referensvärden Foto och film på Mark Vatten Strandvegetation Djurliv Turism Infrastruktur Nedfarter Tillfartsvägar Strand/kust Förebyggande åtgärder Tomtgränser Under insats Ta ett tidigt oljeprov på utsläpp (olika risker beroende på oljan). Även en viktig åtgärd för det fortsatta arbetet med skuldfrågan (anmälan görs till polisen) och för bedömning av miljökonsekvenserna på utsläppet. Dokumentera vald saneringsteknik både före, under och efter insatsen. Alla rapporterade skador ska dokumenteras och utredas. Kontakta både KBV och IVL inför provtagning. Efter insats Läs mer under kapitlet Avveckling Logg I takt med att olyckan växer kommer behovet att bli större av kompetent personal som bemannar loggen (samband/administration, se vidare under kapitel Stab i Oljeplanen).. Följande punkter ska dokumenteras i loggen: Beslut (både beslut om åtgärd och beslut om att inte vidta åtgärd) Underlag och referensmaterial Ansvarsfördelning Kronologi (dagbok) och mötesprotokoll Lägeskarta 15/43

16 16/43

17 Ekonomi Kostnadseffektiv insats ska genomföras för ett oljesaneringsresultat med så kort återställningstid som möjligt. Ge insatsen ett namn/kod som används vid beställningar och inköp. Vid val av leverantör och beställningar beakta service, tillgänglighet och förmåga till leverans. Skadekostnader beror på: Oljemängd, oljetyp, väder, årstid och av: 1) Insatsens art och omfattning 2) Ekologisk känslighet 3) Socioekonomisk känslighet I lagen om skydd mot olyckor 7 kap. 2 regleras att kommun har rätt till ersättning av staten när utflöde i vatten av olja eller andra skadliga ämnen föranleder insatser i kommunal räddningstjänst, om utflödet skett utanför Sveriges sjöterritorium eller inom den del av sjöterritoriet där räddningsinsatser skall göras enligt 4 kap. 5. Ersättningen gäller för den del av räddningstjänstkostnaderna som överstiger ett av regeringen fastställt belopp. (För närvarande ett halvt prisbasbelopp). Självrisken till kommunen regleras i Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, 7 kap 1. Om en kommun haft kostnader för sanering med anledning av sådant utflöde som avses ovan har kommunen rätt till ersättning av staten för den del av saneringen som överstiger ett av regeringen fastställt belopp. (ett halvt prisbasbelopp). En förutsättning för korrekt kostnadsersättning är att aktiviteter och beslut dokumenteras på ett noggrant sätt. Räddningsverkets databaserade program ORÄDD skall användas för att dokumentera arbetstid, kostnader, upptagen oljemängd, oljeupptagningsmetoder, transporter m. m. Redovisning Det ställs stora krav på att kunna verifiera kostnader. Redovisning ska lämnas till den som orsakat utsläppet, till försäkringsbolag samt till internationella oljeskadefonden. Det är mycket viktigt att man dokumenterar alla beslut och läget som rådde då besluten fattades. I Lagen om skydd mot olyckor finns regler om kommunens rätt till ersättning för saneringskostnader och ersättning för räddningstjänstkostnader. Redan vid insatsens slut (fas 1 räddningstjänst) ska en uppskattning göras av räddat värde. Uppskattningen bygger på den dokumentation som har skett från början till slut och väger samman de val av taktik och teknik som har gjorts. När det gäller underlag för egen personal och samverkansorganisationer för noteringar vid varje överlämning och före och efter varje arbetspass. Se bilaga Insatt personal Allmänna rådet (SRVFS 2004:11) beskriver vad som gäller när en kommun söker ersättning av staten. Där framgår även vilken dokumentation som staten vill få in från kommunen. 17/43

18 Upphandling Även i en extraordinär situation är Lagen om offentlig upphandling tillämplig för den upphandlande enheten (kommunen / räddningstjänsten). Lagen ger dock utrymme att genomföra s.k. direktupphandlingar. Direktupphandling får användas endast om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Affärsmässighet skall iakttas även vid direktupphandling. Upphandlande enhet skall inhämta prisuppgift från flera leverantörer och skriftliga anbud skall begäras när så är möjligt. Prisjämförelsen mellan olika leverantörer bör alltid dokumenteras. Lågt värde Lågt värde är i dagsläget inte uttryckligen definierat i lagtexten. I det lagförslag som förväntas bli verklighet under 2007/2008 föreslås dock ett belopp om cirka kr. Direktupphandling kan alltså användas vid mindre upphandlingar, när ett normalt upphandlingsförfarande innebär för höga administrativa kostnader i förhållande till upphandlingens värde. Synnerliga skäl Med synnerliga skäl avses t.ex. synnerlig brådska orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande enheten. Direktupphandling får då ske för att förhindra skador eller stora kostnader som skulle bli följden av ett utdraget upphandlingsförfarande. Direktupphandling får inte förekomma vid brådska som beror på den upphandlande enheten, såsom bristande planering. Direktupphandling får inte göras när den upphandlande enheten redan genomfört en upphandling och tecknat bindande ramavtal för aktuell vara eller tjänst. I sammanhanget bör nämnas att det av Räddningsverkets Allmänna råd (SRVFS 2004:11) framgår att vid ersättningsprövningen efter en räddnings- eller saneringsinsats bör en skälighetsbedömning göras med hänsyn till omständigheterna, t.ex. om situationen har medgett att tjänsten eller varan kunnat upphandlas i konkurrens. Hur man valt att hantera en upphandlingsfråga under en insats kan således få betydelse vid den efterföljande ersättningsprövningen. 18/43

19 Underlag för räddningstjänstens kostnadsberäkningar Kostnader för insats Vad Notering Dokumentation före, under och efter Entreprenörer Ersättningsmateriel till frivillig organisation ex KFV Kost Logistik Material och fordon Personal Sjukvård Skyddsutrustning Kostnader för sekundär kontaminering Personalkostnader (ej för insats) Sekundära kostnader för efterspel till oljan Sjukskrivning Utebliven semester Upprätthållande av ordinarie RTJ (Övertid) Utebliven utbildning Upphämtning av utbildning (övertid) Administration Utredning Sammanställning av ekonomi Upprättande av organisation för andra larm Utebliven tillsyn Inkomst Försämrad kontroll av SBA Försämrad kontroll av personsäkerhet och brandskyddet på tillsynsobjekt. Utrangerade/skadade/slitna fordon, mtrl och skyddsutrustning 19/43

20 Underlag för kommunens kostnadsberäkningar Vad Arbetsmarknad * Fastighetsmarknad Notering 852 arbetslösa får arbete i 3-10 mån Omsättningen minskar, priser/värde minskar Fiskeri * Företag Infrastruktur Kommunal verksamhet Kostnader för insats Begränsade fiskemöjligheter för yrkesfiskare och minskad efterfrågan på sydkustfisk: Saltsjöfiske: 25 % avbräck i avkastning för drabbad kustandel Vattenbruk: 1% av Sveriges årsproduktion kasseras Sport- och husbehovsfiske: 25 % på Sydkusten Påverkan av stängd hamn, stängd infrastruktur Stort slitage på vägar till stränder. Restriktioner för allmänheten. Hamnar/marinor stängs. Omlastningsplatser för avfall upprättas. Renhållning, omhändertagande av avfall och ev. återföring av renad sand. Kostnad beroende på om kommunen lägger ut grovsanering till räddningstjänsten. Dokumentation före, under och efter Entreprenörer Ersättningsmateriel till frivillig organisation ex KFV Kost och Logistik Material och fordon Personal Sjukvård Skyddsutrustning Kostnader för sekundär kontaminering Livskvalitet Olyckor Sekundära kostnader för efterspel till oljan Turism * Boende och turister förlorar värdefull rekreation och naturupplevelser Sjukvårdskostnader vid skador och ev. dödsfall Administration Utredning Sammanställning / avslut på ekonomi Skadebegränsande åtgärder (ex marknadsföring för turism) Turismens förädlingsvärde halveras för drabbad kustandel. Skåne: 383 milj.kr Utrangerade/skadade/slitna fordon, mtrl och skyddsutrustning * Underlag hämtat bland annat från Björn Forsman, Maritime Operations 20/43

21 Experter Minska skadeverkningarna på miljö och djurliv och korta den ekologiska återställningstiden. Beroende på insatsens komplexitet säkerställ extern expertis, som komplement till räddningsledningen, i staben för att ge räddningsledaren/saneringsledaren ett fullgott beslutsunderlag. Det kan komma till den punkten att experternas råd blir motstridiga i valet av taktik/teknik. Det är då av stor vikt att räddningsledaren/saneringsledaren tar ett beslut som är väl dokumenterat och väl avvägt. Djur IT Katastrofhjälpen Fåglar och Vilt (Kan hantera, avliva och registrera skadade/döda vilda djur. Kan även vara kontaktpunkt för IFAW och Sea Alarm Foundation ) Länsstyrelsen Skåne SKOF Skånes ornitologiska förening (prognoser för fågelförekomst och för fåglar i speciellt påslagskänsliga områden) Naturhistoriska Riksmuseet, c/o Jan-Åke Hillarp, Skanör (frågor som rör sälar) IT avdelning Ystad Logistik Vägverket Räddningstjänsten Försvarsmakten Massmedia Räddningstjänsten Försvarsmakten Polisen Kommunen Informationsstaben i Ystad Miljö Sanering Länsstyrelsen i Skåne län Representanter för miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i kommunen/-erna och lokala naturskyddsföreningar IVL:s oljejour IPIECA (International Petroleum Industry Environmental Conservation Association kontakt: Personal på SRV:s oljesaneringsdepåer IVL:s oljejour ITOPF (International Tanker Owners Pollution Federation Ltd kontaktperson : Tosh Moller IOPCF (International Oil Pollution Compensation Funds 21/43

22 22/43

23 Frivilliga Fånga upp frivilliga, utbilda och ge dem rätt uppgifter. Alla insatser ska göras inom skadeplatsorganisationen. Ta in så många som insatsen behöver och kan ta hand om. 1. Bemanna telefon xx 2. Pressmeddelande: Anmälan till frivillig hjälp uppmanas att ringa vår telefonsluss som är öppen under dagen. Där kan man anmäla sig med namn och telefonnummer. Telefonslussen finns på nummer xxx alt xxx Komplettera med info om situationen. 3. Information på aktuell kommuns hemsida och räddningstjänstens hemsida ska skrivas. 4. Tryck upp bilaga Frivilliga anmälan, både till sanering och till KFV. 5. Organisera inställelse, inställelseplats, utbildning, utrustning och säkerhetsföreskrifter. Säkerställ logistiken. Utbildning och utrustning 1. Säkerställ (om logistiskt möjligt) att samma person som tar emot anmälningar även tar emot frivilliga på inställelseplats. 2. Välj inställelseplats lämplig för parkering av personbilar, allmänna kommunikationsmedel och större öppna ytor för samling. Lämpligt om platsen ligger i rekryteringsområdet. 3. Alla frivilliga ska registreras (namn, personnr och telefon). 4. Avtal ska skrivas under av samtliga. 5. Frivilliga ska utbildas i det materiel och inför den uppgift de ska ha. Infoblad ska sammanfatta uppgift, risker och begränsningar. 6. Frivilliga ska förses med skyddsutrustning samt mat och dryck för dagen. 7. Den allra senaste informationen ska ges till de frivilliga. 8. Organisera gemensam transport av alla frivilliga från inställelseplats till arbetsområde. 9. Säkerställ återtransport av alla frivilliga. 23/43

24 Frivilligas insatser, arbetsgivaransvar och försäkringsskydd Överenskommelsen med den frivillige bör tidsbegränsas och innehålla reglering av den frivilliges ansvar och någon form av reglering från kommunens sida vad gäller t.ex. skada som kan komma att drabba den frivillige. Vad gäller försäkringsskydd är det möjligt att såväl kommunens avtalsförsäkring (främst olycksfall i arbetet ) som ansvarsförsäkring (skador som kommunens anställda eller motsvarande som kommunen har s.k. principalansvar som vållar tredje man) omfattar även vissa kategorier av frivilliga. Försäkringsskydd eller inte beror dock återigen på hur överenskommelsen och omständigheterna ser ut i det enskilda fallet. Kommunen / Räddningstjänsten bör därför klargöra under vilka omständigheter dess försäkringsskydd omfattar frivilligarbetare i en extraordinär situation och om försäkringsskydd saknas förbereda beställning av tilläggsförsäkring som kan träda i kraft vid sådan händelse. Se bilaga Frivilliga överenskommelse. 24/43

25 Information Bra information är nyckeln till en lyckad insats. Genom ledning och samordning skapas bra information. Vi ska berätta om allt känt och som inte omfattas av sekretess eller annan särskild lagstiftning. Vi ska vara tydliga och utförliga även kring det som ur vår synpunkt gått mindre bra. Massmedia är ett av verktygen för att få ut informationen. Det är kommunen; vid en extraordinär händelse, som ger myndighet lägesrapport och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Ledningen ansvarar för att följande får information kontinuerligt: RCB Syd Polisen Involverad kommun SRV VBI /IC Sydkusten Försvarsmakten Länsstyrelsen Danmark via SOK (Sjövärnets operativa Kommando) Inom räddningstjänsten, kommunen och skadeplatsorganisationen Information inom räddningstjänsten och kommunen (även den personal som inte är insatta i oljesaneringen) och inom skadeplatsorganisationen (alla samverkande myndigheter och organisationer) ska ges 1-4 ggr /dygn. Ansvaret för att informationen kommer ut ligger på ansvarig ledning. En stor fördel är att låta samverkansgruppen synkronisera informationsflödet (se Organisation ) Informera om vad som skett Beslut i stort och inriktning för dagens arbete Säkerhetsföreskrifter Informera om trolig utveckling av insats Om mer information behövs eller behov av att rapportera om resultat eller dyl hänvisa till person/befattning/telefonnummer Information bör ges via blad som beroende på omgång får olika färg. Sätt upp på anslagstavlor, skicka via fax och e-post. Observera att det finns problem med täckningen i området. Överväg därför tidigt stabsetablering till skadeplatschefen och användande av satellittelefon alternativt fast telefoni. 25/43

26 Allmänheten I krisläge är behovet av information stort. Vi vet att allmänheten vill ha information från tex. räddningstjänst, sjukvård, polis och kommun. Allmänheten litar på vår information. Detta har stor betydelse för att öka tryggheten när samhället utsätts för prövningar. Informera om vad som skett Genom tillgänglighet undvika spekulationer Sprida kunskap om hur vi arbetar och skapa förståelse för vårt arbete genom att samverka med medierna Överväg lämpligt forum, se bilaga Massmedia : Samordning mellan alla aktörer av stor vikt, utgå från Informationsplan vid kris och extraordinär händelse, Ystads kommun och Läget just nu av Räddningsverket Bygg upp en olycksinformation på räddningstjänstens alternativt berörd kommuns hemsida. Till hjälp finns även informationssystem uppbyggt av räddningsverk och av regionen. Samordna informationen i samverkansgruppen och så långt det är möjligt använd en redan etablerad kanal/system för informationsspridningen för alla inblandade organisationer. 26/43

27 Massmedia Via massmedia få ut information till allmänheten så att tryggheten, trots olyckan, kan finnas och för att informera om olyckan och nödvändiga begränsningar, både kortsiktigt och långsiktigt. Vi ska kontinuerligt berätta om allt som är känt och som inte omfattas av sekretess eller särskild lagstiftning. Vi ska vara tydliga och utförliga, även kring det som, ur vår synpunkt, gått mindre bra. Pressmeddelande ska innehålla följande punkter när det är relevant: Vad har hänt När hände det Omfattning skada på liv, egendom och miljö Omfattning skadeplatsorganisation Namn på räddningsledare Vad händer just nu Prognos insats och skada Hänvisning till mer info Hänvisning till frivilliga Uppmaningar Varningar Begränsningar Datum och tid Inbjudan till presskonferens Vem som ansvarar för pressmeddelandet Hänvisning till informationsbefäl OBS! För insamling av kontaminerade fåglar görs det i regi av KFV och allmänheten uppmanas till inte ta några egna intiativ. Se bilaga Massmedia för en sammanställning över aktörer och Informationsplan vid kris och extraordinära händelser Ystads kommun. 27/43

28 28/43

29 Miljö och djur Minska skadeverkningar på miljö och djurliv. Skrämma djur från område för kommande påslag. Ta hand om djur som drabbats av oljan, rehabilitera dessa till ett framtida liv i frihet och reproduktion. Avliva de djur som har små utsikter att klara rehabiliteringen eller som är svåra att fånga. Dokumentera skadade och döda djur. Beslutsunderlag Analys av mark och vatten bör göras redan i början av oljepåslaget (dels till den polisiära delen dels till uppföljning av miljöeffekter och till underlag för riskbedömning i samband med saneringsarbetet). Prov ska även tas på oljan. KBV kan bistå med provtagningsmateriel och IVL kan bistå med information om provtagningsmetodik. Skyddsvärda områden i Sydöstra Skåne kan fås från bland annat Länsstyrelsen Skånes hemsida, från respektive kommun och från Miljöatlas, Se även bilaga Skyddsvärda områden Riktlinjer 1. Underställ KFV räddnings-/saneringsledaren. 2. Spärra av stränder, där det finns större mängder oljeskadade fåglar och/eller där oljan beräknas komma iland och drabba fågellivet. Detta för att undvika att allmänheten med sin hjälpsamhet förvärrar läget (sekundär kontaminering). I fas 1 görs avspärrning med hänvisning till LSO. 3. Upprätta ett telefonnummer där allmänheten kan ringa till och meddela förekomst av oljeskadade fåglar. 4. Ledningen för oljesaneringen bör göra avstämning med KFV 2 ggr om dagen. Upprätta arbetsorder för KFV:s kustvakter. 5. Upprätta en central uppsamlingsplats där skadade fåglar kan lämnas in och där det finns materiel (kartonger, jutesäckar m m), så att de sedan kan vidarebefordras till en KFV-lokal. 6. Förmedla listor med frivilliga till KFV. Skyddsjakt De djur som inte bedöms kunna återföras till ett liv i frihet och reproduktion eller osm fortfarande efter några dagar inte går att fånga ska humant avlivas. Om skyddsjakt ska bedrivas i tätbebyggt område så är Polisen tillståndsgivare enligt jaktförordningen och endast licensierade jägare gäller. Det krävs dock inget tillstånd för att förkorta djurs lidande, Jaktförordningen 40 A. Vapen får endast användas av den som har giltig licens. Samverkan bör etableras mellan KFV, polis, kommun och skyddsjägare. Naturvårdsplan Miljöinspektörer från kommunen och respektive kommuns naturvårdsplan är en god tillgång i miljöbedömningen. IVL har lagt upp en digital webbaserad nationell miljöatlas ( En översikt bör tas fram med förslag på skadeförebyggande åtgärder för fågel och säl. Se bilaga Skyddsvärda områden 29/43

30 30/43

31 Organisation Det ska finnas en formell arbetsfördelning med individer som är specialiserade. Arbetet ska vara samordnat och styrt av ett uttalat ledarskap med ett eller flera mål. Organisationen ska vara flexibel och kunna följa olyckan i dess behov av insats. Lika lätt som det ska vara att växa i takt ska det vara att trappa av så att det i varje skede är ett optimalt användande av insatta resurser. Ledning Stab Samverkansgrupp Trafikdirigering Miljö Förtäring/hygien Saneringspersonal Sjukvård Depå Logistik "Materiel" Logistik "Avfall" Skadeplatschef Sektor Sand Sektor Skydd Sektor Sten/grus Skapa en balans i skadeplatsorganisationen. För många resurser på ett håll kan orsaka stopp på ett annat. Låt personal och maskinella resurser börja samtidigt. Värdefull tid kan förloras om inställsetid för personal och maskiner/fordon inte är synkroniserad. Var uppmärksam på de vita fläckar i radio och telefonsystemet som finns. Det och närheten till utländska telesystem och svårigheterna med en skadeplats som är långsträckt ska beaktas. Skadeplatsorganisationen ska anpassas för riskområdet och förutsättningarna. Använd bilaga Insatt personal och bilaga Organisation. 31/43

32 Befattningar på staben Depå Varje depåplats ska etableras så att det finns: Uppställning av utrustning och fordon Sanering av utrustning och fordon Omlastning Kommunikationsmöjlighet Tillgänglighet depåplats Lämplig avspärrning Dubbelriktad lastbilstrafik (rundkörning?) Nerfart till strand/kust Ett färre antal depåer underlättar logistik, sanering och kräver färre personal. Nackdel är längre transportsträckor till arbetsområdena. Logistik avfall Logistik material Ansvarig för avfallslogistik ska helst vara etablerad i branschen och insatt i gällande lagstiftning. Mycket effektivt om en entreprenör står för helheten. Säkerställ att beställningar görs från endast ett ställe. 1-2 st chaufförer behövs. Personal Vid varje sektor/arbetsområde ska det finnas en blandning av personal från räddningstjänsten, försvarsmakten, frivilliga och entreprenörer. Varje arbetsledare ansvarar för att uppgift blir utförd på det sätt som ledningen bestämt och att den individuella säkerheten inte blir åsidosatt. Trafikdirigering Polisiärt ansvar. Erfarenheter ger att vid avspärrningarna uppstår lätt flaskhalsar där intresserade blockerar med olämpligt parkerade fordon. Trafikflöde till och från skadeplats hindras därmed. Sjukvård Mindre tält vid respektive sektorplats Upprätta transportplan av skadade Säkerställ materialbehov Varje sjukvårdsgrupp får karta med alla sektorer, placering av depå, sjukvårdsplats, information om insats och telefonlista. Förtäring och hygien Utskänkning vid sektorplats och inställelseplats. Säkerställ logistik och upprätta mobila toalettenheter med avtal om rengöring vid varje sektorplats alt. arbetsområde. Stab Se särskild flik Stab. Allt eftersom skadeplatsorganisationen växer kan det finnas behov av ledningsstöd till skadeplatschefen och även längre fram till sektorcheferna. 32/43

33 Samverkansgrupp Kommunen/-erna Övriga intressenter Räddningstjänsten Internationell kontakter Försvarsmakten Näringsliv Statliga myndigheter Experter Frivilliga organisationer Förutsättningar för samverkansgruppen Ansvarsförhållandena och respektive organisations befogenheter förändras inte i.o.m. att samverkansgruppen träffas. Bemanning görs efter respektive olycka/händelses karaktär och behov. Deltagande kan göras på plats, via telefon- eller videokonferens Kallande är berörd organisation som ser ett behov av synkroniserat samarbete. Samverkansgruppen är ett komplement till respektive organisations egen ledning. Aktiviteter för samverkansgruppen Gemensam lägesorientering Gemensam planering av åtgärder Gemensam riskbild Informationsutbyte Samordning av genomförande Samordning av information till allmänheten 33/43

34 34/43

35 Resurser Identifiera insatsens behov och anpassa resurserna därefter. Ha god framförhållning vid begäran av resurser och formulera funktionen istället för volymen. Regionellt Genom avtal mellan Skånes kommuner och kommunförbundet Skåne disponerar SÖRF ledningsfordon vid räddningsinsats. Räddningstjänsten har avtal med Byggbranschens reparationsberedskap (BRB), och med Räddningstjänsten Syd beträffande miljöskyddsbil. Beträffande personal finns det ett avtal med FBC. Erfarenheterna är mycket goda av Vägverket, PEAB och Skanska. Se vidare bilaga Regionella resurser. Nationellt Hemställan angående försvarsmaktens medverkan måste göras till vakthavande befäl på armetaktiska kommandot, ATK. Detta kan göras via SOS alarm, ARCC/MRCC eller direktkontakt med ATK. Hemställan görs enligt stödförordningen 2002:375. Räddningsverket har fem depåer i Sverige med utrustning anpassade för oljesanering. Depåerna finns på följande orter: Umeå Botkyrka Vänersborg Visby Karlskrona Se bilaga Resurser - Nationella för en innehållsförteckning. Internationellt Inom EU, i Bryssel, finns en dygnet-runt-bemannad informationscentral som samordnar insatser vid en större miljöolycka till sjöss. För att förenkla den ömsesidiga assistansen finns förteckningar över ansvariga myndigheter och länders möjligheter att hjälpa till med experter och resurser. Räddnings-/ saneringsledaren begär assistans från EU via SRV. Räddningsverket tar emot begäran om hjälp på larmnumret (vakthavande tjänsteman VT). SRV skickar i sin tur anmodan vidare till aktuell enhet på EU (övervaknings- och informationscenter MIC). Alla medlemsländer får ta del av anmodan och EU gör en sammanställning av resurser som respektive medlemsland kan stå till tjänst med. Räddnings-/ saneringsledaren tar beslut om vilken erbjuden hjälp som behövs. Erfarenheten visar att den kortaste tiden är en dag för behandling av en anmodan. 35/43

36 36/43

37 Samarbetspartners på det lokala planet Allmänheten, frivilliga Beredskapscenter Fredriksberg Danmark SOK (se sidonot till höger) Frivilliga Sjöräddningen Frivilliga organisationer Företag för saneringsmaterial Försvarsmakten Försäkringsbolaget för haveristen IVL Svenska Miljöinstitutet Katastrofhjälp Fåglar och Vilt Kommunens: Krisledningsorganisation Krisledningsnämndens ordf. Krisberedskapsmyndigheten Kustbevakningen Länskommunikationscentralen, polisen Länsstyrelsen Skåne Massmedia (Se bilaga massmedia ) Oljesaneringsdepå Botkyrka Karlskrona Vänersborg Polisområde Södra Skåne Räddningstjänsterna i Södra Skåne SMHI Svenska Jägarförbund Statens Räddningsverk Vägverket SOK (Sjövärnets operativa kommando i Danmark) Vakthavande : Om direkt kontakt behövs med Bornholm gå via via SOK eller vakthavande officer hos Bornholms Marindistrikt : /43

38 38/43

39 Saneringsteknik Minska återställningstiden för skadad miljö och samhälle. Känslig kust bör i största möjliga mån skyddas från oljepåslag. Kriterier till beslutsunderlag Kriterier Affektionsvärde Avfallshantering Avfallsmängd Anmärkning Alternativt värde, livskvalitet, miljö och fastighetsmarknad Miljöpåverkan och kostnad Beroende för vald teknik Effekt av utebliven sanering Ekologisk återställningstid Saneringens omfattning Saneringens negativa miljöpåverkan Insatstid Sekundära skador Från larm till insats i förhållande till påslag Kusttyp Mängd olja och typ Räddat värde Skyddsvärde Säkerhet för insats Effekt av vald insats Länsstyrelsens underlag för miljö och djur Inte satsa mer än vad som går att vinna Väder Årstid 39/43

40 Olika metoder Barriärlänsor vid strandsanering Barriärlänsor vid hamn Blästring Flodning Högtrycksspolning med kallvatten Lågtrycksspolning med kallvatten Manuell borttagning av nedoljad vegetation Manuell upptagning Mekanisk upptagning Naturlig nedbrytning av olja Oorganiska absorbenter Organiska absorbenter Plöjning Putt i sjön (återlokalisering av oljeförorenat strandmaterial i vattnet) Strandtäckning Syntetiska absorbenter Tillsats av näringsämnen Använd Saneringsmanual för olja på svenska stränder av SRV, IVL och Naturvårdsverket. Se bilaga Saneringsteknik för några fotoexempel. OBS! Undvik att blanda samman stövlar, länsar o dyl i container med förorenat strandmaterial. 40/43

41 Stab Genom att räddnings-/saneringsledaren knyter till sig en stab kan denna öka ledningskapaciteten. Staben stödjer ledningen med bla uppföljning, dokumentering, samband och analys. Det kan även handla om att omsätta beslut i handling. Allt sker på ledningens uppdrag. 1. Upprätta stab. 2. Installera telefoner xxx och xxx och koppla datorer till nätet. 3. Upprätta loggbok över aktiviteterna. 4. Förbered 4 st kontorsrum som kan användas av staben. 5. Upprätta tidsplan för stabsgenomgång, möte inför arbetsdagens början och slut och vilka som ska medverka vid respektive möte. Bemanna följande funktioner i nämnd ordning och den mån de behövs för insatsen: Funktion Uppgift Kompetens 1. Samband/exped ition Samband Dokumentation (loggbok/telelista) Service i stabsrum Hemsidan Grundläggande stabsmetodik Sambandskunskap Kunskap i installation telefon och dator i stabsrum 2. Stabschef Stabens verksamhet Strategiplanering Kontakt med räddningsledaren Uppföljning/utvärdering 3. Information Allmänhet/massmedia Myndighet/kommun/berörda org. Skadeplatsorganisationen SÖRF 4. Resursbefäl Personal (inkl avlösning) Materiel Fordon och maskiner Förtäring 5. Sanering Personal och materiel Kust/hamn Avfall och logistik 6. Analys Räddningsarbetet och de problem som kan uppstå Grundläggande stabsmetodik Brandbefäl från nivå 2-4 Stabschefsutbildning Grundläggande stabsmetodik Utbildad i massmediahantering Grundläggande stabsmetodik God kunskap om resurser i regionen och nationellt Grundläggande stabsmetodik Grundläggande stabsmetodik Brandbefäl från nivå /43

42 Funktion Uppgift Kompetens 7. Expert Beroende på skada presentera relevant information och underlag Samband Ekonomer Jurister Miljö Djur Oljeskadeskydd Känsliga punkter: Kontinuerlig avlösning mellan 2-3 st på respektive befattning. På befattning RL/SL, stabschef och sektorchef behövs kontinuerliga skiftbyten i takt med stabsarbetet och koncentrerat till en mindre grupp på rullande schema. Satsa på kommunikation mellan stab och skadeplats. Parallellkör oljesaneringen och ordinarie verksamhet. Telefonfritt under stabsmöten skaffa telefonvakt. Säkerställ god tillgång på kartmaterial. Vid dagens slut ska en arbetsorder finnas för morgondagen. Allt eftersom skadeplatsorganisationen växer kan behov finnas av stabsstöd till skadeplatschefen och även längre fram till sektorcheferna. Förbered stabsrum med kommunikation, datorstöd och platser för stabsmedlemmarna. Vid upprättande av stab säkerställ rätt kompetens till befattningarna. Kontakta IT-stöd tidigt och plocka in utbildad personal från styrkan. Prioritera arbetet med dokumentation. 42/43

43 Prognos Prognosen och inte sannolikheten ska ligga till grund för beslut. Samla så mycket information som möjligt gällande allt från väder, djur, miljö, strömmar, saneringteknik och avfallshantering för att skapa ett brett beslutsunderlag. Erfarenheten ger att DMI:s prognoser är tillförlitliga. För både väder och olja kontakta: DMI SMHI Seatrackprognos (gratis) Kustbevakningen kan med hjälp av spaning och oljedriftprognos ge information om vart oljan förväntas ta vägen. Driftprognoserna är dock storskaliga och tar inte hänsyn till kustkonturer, kustströmmar och bottenhyllor. På länsstyrelsens hemsida ( finns det miljökartor som beskriver markförhållanden och vatten. IVL har en digital miljöatlas. Använd endast kunnigt folk som kan bedöma skadan och även göra en första bedömning av teknikrekommendation. För inventering av skadorna använd: Helikopter (ex polis) Båt (ex kustbevakningen) Fyrhjuling Till fots Bandvagn KFV:s kustvakter Allmänheten Oljedepåernas digitala system för positionering av skada, typ av strand osv. Oerfarenhet och inledningsvis svaga prognoser kan göra att insatsen blir underdimensionerad inledningsvis. 43/43

44 Innehållsförsteckning för bilagor Avfallshantering...2 Avslut av räddningstjänst...3 Definitioner och förkortningar...4 Dokumentation av saneringsarbetet...5 Frivilliga - anmälan...6 Frivilliga - överenskommelse...7 Insatt personal...8 Lagstiftning och referensmaterial...9 Massmedia...10 Organisation...13 Resurser - regionalt...14 Resurser nationellt...15 Saneringsteknik fotobilaga...16 Skyddsvärda områden...16 Vatten...16 Naturvård...16 Strandskydd och Natura Riksintressen /26 Bilaga Oljeplan

45 2006 Avfallshantering Länsstyrelsen har aktuella uppgifter på vad respektive anläggning har för tillstånd och kapacitet. Följande anläggningar har tillstånd: Nordvästra Skånes renhållnings AB (NSR) SydSkånes avfallsaktiebolag (SYSAV) Mellanskånes Renhållnings AB (MERAB) Kristianstads Renhållnings AB (KRAB) Åsens avfallsanläggning i Bromölla kommun Östra Göinge Renhållnings AB (ÖGRAB) Hässleholms Renhållare AB (HÄRAB) Norra Åsbo Renhållnings AB (NÅRAB) Landskrona Svalövs Renhållnings AB (LSR) 2/26 Bilaga Oljeplan

46 2006 Avslut av räddningstjänst Dokumentation om avslut av räddningstjänst enligt 9 i Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Härmed beslutas att räddningsuppdraget med anledning av oljepåslaget avslutas. Avslut: datum klockan Underlag för beslut: Räddningstjänsten avslutas eftersom ingen ny olja har påträffats varken på land eller i kustnära områden under minst 24 timmar. Därmed anses inte kriteriet behov av snabbt ingripande enligt 2 i Lagen om skydd mot olyckor längre vara uppfyllt. Saneringsarbetet övergår därmed i kommunalt ansvar. Räddningsledare Namn Datum och plats Sändlista: Polisen Södra Skåne Länsstyrelsen Skåne Militärdistrikt Syd SOS alarm Kustbevakningen Kommundirektör/er Statens räddningsverk Räddningschef i Beredskap Syd 3/26 Bilaga Oljeplan

47 2006 Definitioner och förkortningar ARCC/MRCC ATK BIS CFF DMI FBC FOS FRO IC IVL KBM KBV KFV LSO LSTY RCB RL RTJ SBA SFS SL SMHI SOK SRV SSK SÖRF TGI VBI Räddningscentraler för luft och vatten Armetaktiska kommandot Beslut i stort (räddningstjänst) Civilförsvarsföreningen Danska meteorologiske institut Frivilligas Beredskapscenter Frivilligorganisationernas samarbetskommitté Frivilliga Radioorganisationen Insatschef (räddningstjänst) IVL Svenska Miljöinstitutet AB Katastrofberedskapsmyndigheten Kustbevakningen Katastrofhjälp Fåglar Och Vilt Lagen om Skydd mot Olyckor Länsstyrelsen Räddningschef i beredskap (räddningstjänst) räddningsledare räddningstjänst Systematiskt brandskyddsarbete Statens författningssamling Saneringsledare Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Søværnets Operative Kommando i Danmark som koordinerar med polisens alarmcentral Statens Räddningsverk Södra Skånska gruppen ur Militärdistriktet Södra Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad) Taktisk grundinriktning (räddningstjänst) Vakthavande brandingenjör (räddningstjänst) 4/26 Bilaga Oljeplan

48 2006 Dokumentation av saneringsarbetet Ortsnamn Sträcka nr Ingen olja Obetydl. mängder Små mängder Stora mängder Sträcka (km) Strandtyp 5/26 Bilaga Oljeplan

49 2006 Frivilliga - anmälan Nr Namn Personnummer Telefonnummer /26 Bilaga Oljeplan

50 2006 Frivilliga - överenskommelse Överenskommelse i samband med medverkan vid oljesanering på Sydkusten from och tillsvidare. I samband med oljesanering efter fartygsolycka utanför har ett stort antal frivilliga anmält sig beredda att bistå sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund och övriga ansvariga myndigheter med hjälp. För de frivilligas medverkan gäller följande: Ansvarig arbetsledares instruktioner ska följas. Den frivillige har inte rätt till ekonomisk ersättning för sin medverkan. Den frivillige deltar i arbetet på egen risk. Ersättning för kostnader på person, kläder eller annan egendom utgår inte. Genom min underskrift godkänner jag ovanstående överenskommelse. Sydöstra skåne Datum Den frivilliges namnteckning Namnförtydligande 7/26 Bilaga Oljeplan

51 2006 Insatt personal Datum Plats Namn Organisation Påbörjat pass klockan Avslutat pass klockan 8/26 Bilaga Oljeplan

52 2006 Lagstiftning och referensmaterial Räddningsverket har på sin hemsida en uppdaterad version av Oljan är lös, Kommunens oljeskydd och Saneringsmanual. Text Hänvisning Avfallsförordning 2001:1063 Förordning om Försvarsmaktens stöd till civilverksamhet 2002:375 Förordning om skydd mot olyckor 2003:789 Försvarsmaktens stöd till kommun 2006:195 Lag om ersättning från internationella oljeskadefonden Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (1973:1199) 2006:544 Lag om transport av farligt gods 1982:821 Lag om åtgärder mot förorening från fartyg 1980:789 med ändring 2001:1292 och 2002:734 Lagen om skydd mot olyckor 2003:778 Miljöbalk 1998:808 Oljesanering på österlenkusten, efter Fu Shan Hai:s haveri 2003 Oljeskadeskyddet, utmed de svenska kusterna och i de stora insjöarna inför 2010 Ljungkvist, Eva 2003 SÖRF SRV /26 Bilaga Oljeplan

53 2006 Massmedia Pressmeddelande ska innehålla följande punkter när relevant: Vad har hänt Hänvisning till mer info När hände det Hänvisning till frivilliga Omfattning skada på liv, egendom, miljö Uppmaningar Omfattning skadeplatsorganisation Varningar Namn på räddningsledare Begränsningar Vad händer just nu Datum och tid Prognos insats och skada Inbjudan till presskonferens Station/program/tidning Telefon Fax E-postadress Radiostationer, Kontakt med sändningsledningen i riksradion, VMA, etableras via SOS-Alarm 112 Sveriges Radio Radio Malmöhus news.malm@sr.se Nyhetsredaktionen Nyhetsred larmnr Jourhavande red.sekr Snabbmeddelanden Riksradions Nyhetsredaktion, Se Radio Malmöhus ovan Radio Kristianstad info.kristianstad@sr.se nyheterna.kristianstad@sr.se Simrishamn marie.sandgren@sr.se FM FM Österlen red@fmosterlen.se Radio Active red@radioactive.se EKO-redaktionen Stockholm ekot@sr.se 10/26 Bilaga Oljeplan