Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Transkript

1 Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, sa Joanna som är en av de fem nätaktivister jag intervjuade till min kandidatuppsats. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar på sitt engagemang via internet och sociala medier. Men varför då? Hur funkar det? Och varför gör de ingenting på riktigt istället? Under våren 2013 började en ny rörelse mot sexuellt våld och för samtycke skapas. Vanessa Marko och Ida Östensson tog initiativ till kampanjen FATTA som vill se en samtyckeslagstiftning och normförändringar i samhället. Rörelsen började växa fram i sociala medier när initiativtagarna bad om berättelser från personer med erfarenhet av övergrepp. Dessa över 150 historier blev basen för vad som idag är en organisation med över följare på facebook. I januari 2014 mobiliserade FATTA tillsammans med ett tjugotal andra organisationer en stor manifestation i Stockholm under parollen Manifestation mot sexuellt våld för samtycke. På bara fyra dagar bjöds över personer in till evenemanget de skapat på facebook och mellan av dem dök upp på Medborgarplatsen för att ta ställning. Justitieutskottet krävde kort därpå en utredning om våldtäktslagstiftningen med specifikt fokus på om samtyckeskrav bör införas. Det är tydligt att manifestationen satte press på makthavarna. Engagemanget online fick människor att samlas i ett forum där de kunde ta ställning mot sexuellt våld och påverka samhället. Att saker har förändrats i hur rörelser organiserar sig de senaste åren är uppenbart, men hur påverkar det den feministiska aktivismen? Forskning har visat att sociala medier är användbara verktyg för unga kvinnors politiska aktivism men att de samtidigt kan vara exkluderande för de som inte engagerar sig på internet 1. Kommunikationsforskaren André Jansson skriver till exempel att 1 Schuster, Julia (2013). Invisible feminists? Social media and young women s political participation, Political Science. 65(1) s.8 24.

2 internet möjliggör nya former av kommunikation och nya möten men att det fortfarande är en segregerad plattform och ett medel främst för de som har de grundläggande resurserna för kommunikation 2. Med tanke på att alla inte är närvarande på nätet så skapas emellanåt missförstånd kring vad aktivism på nätet innebär. Ibland används termen slacktivism som ett nedvärderande ord med motiveringen att aktivism på nätet inte är lika effektiv som annan aktivism. En menar då att människor bara själva försöker må bättre genom att gilla eller dela saker på nätet och att det inte har syftet att förändra samhället. Henrik Serup Christensen har undersökt ifall dessa fördomar stämmer och kommit fram till att nätaktivism snarare har en positiv inverkan på att engagera sig även utanför nätet 3. Nellie började engagera sig i FATTA genom sin praktikplats. När hon deltog hon på en stor fest som FATTA arrangerade förstod hon att det var i FATTA hon hörde hemma. Det var så mycket känslor under den kvällen och det var då jag insåg att det här är så jävla rätt för mig, säger Nellie Numera engagerar hon sig för rörelsen i bland annat sociala medier där hon, tillsammans med andra, administrerar FATTAs konton. Precis som för Nellie så menar forskning att online och offline inte är två skilda världar, utan att hänger ihop och påverkar varandra 4. I Serup Christensens artikel framgår det bland annat att de som engagerar sig online ofta också är engagerade utanför nätet. När det gäller FATTA-rörelsen så berättar aktivister att det är oerhört värdefullt att människor gillar deras sidor och inlägg på sociala medier. Det handlar inte bara om det faktum att över människor medvetet tryckt på gilla utan det är också en möjlighet för rörelsen att nå ut med information till många människor samtidigt och att mobilisera människor snabbt. Om någon gillar FATTA på facebook så får de information om alla kommande evenemang som FATTA arrangerar. Iris beskriver att det var först när hen var med på en av FATTAs manifestationer i Almedalen som hen kände sig som en del av rörelsen. Informationen om manifestationen hade hon fått via sociala medier. Hen tror att engagemanget utanför nätet är det som får en annan tyngd för människor. Att engagemang på internet är något som smittar av sig även på verkliga livet är något som Serup Christensens studie också vittnar om 5. Det finns alltså ingenting som tyder på att aktivism på nätet och utanför skulle vara två skilda saker du måste välja mellan, utan de påverkar och inspirerar varandra. 2 Jansson, André (2009). Kommunikation. 1. uppl. Malmö: Liber 3 Serup Christensen, Henrik (2011). Political activities on the Internet: Slacktivism or political participation by other means?. First Monday, 16(2). 4 Knappe, Henrike & Lang, Sabine (2014). Between whisper and voice: Online women s movement outreach in the UK and Germany. European Journal of Women s Studies, 21(4) s ; Jane, Emma. A (2014). You re a Ugly, Whorish, Slut. Feminist Media Studies, 14(4), s Serup Christensen, Henrik (2011). Political activities on the Internet: Slacktivism or political participation by other means?. First Monday, 16(2).

3 Även om aktivism på och utanför nätet hänger ihop så finns det såklart skillnader. Maria beskriver att hon orkar engagera sig mer, just på nätet, för att hon kan ta hjälp av vänner eller stänga av när det blir för jobbigt i diskussioner. Här finns e viktig tillgänglighetsaspekt. Eftersom jag lider av psykisk ohälsa är mina medel för att kunna delta aktivt i kampanjer väldigt begränsade, säger Maria. Nellie tycker att det kan vara svårt att vara med på aktiviteter på en annan ort och menar att många FATTA-aktivister tycker det är skönt att då kunna vara med åtminstone över nätet. Det kan jag göra på min lunchrast på jobbet. Många av oss jobbar heltid eller går i skolan och då kan det vara svårt att projektleda evenemang. Det är skönt att man kan bidra digitalt också, säger hon. Även effekten av aktivismen kan vara olika. En av de intervjuade säger att det exempelvis kan hjälpa mer individnivå just nu att vara vänlig mot personen som ber om pengar utanför ICA än att gilla ett foto på facebook. Men det ena utesluter inte heller det andra och fördelarna med nätaktivism är många. Facebook är ett bra sätt att sprida information, eftersom folk generellt använder facebook när de har lite tråkigt och har tid över. När någon står och väntar på bussen så kanske de klickar vidare på saker de inte skulle ha läst annars. En stor skillnad mellan engagemang på och utanför nätet är också möjligheten till ensamhet på nätet. Du kan sitta ensam i din lägenhet och läsa igenom artiklar i lugn och ro medan du på en manifestation på ett torg måste ta dig dit, lyssna och vara alert och sedan komma ihåg vad som sägs för att sprida ordet vidare. Jag tror inte att det finns någon som skulle ställa sig ensam mitt på Stortorget och börja propagera för FATTA. Men på internet är det okej att vara ensam på ett annat sätt, säger Bea. Samtidigt som ensamhet möjliggörs på nätet så är det också enkelt att skapa gemenskaper. Sociala medier hjälper människor att hitta information och varandra och det skapas gemenskaper genom kollektiva identiteter och delade värderingar 6. Om du till exempel har gått med i en feministisk grupp på facebook så kan du utgå ifrån att andra i gruppen delar ditt intresse för feministiska frågor. På så sätt blir det lättare att söka sig till människor som delar dina grundläggande värderingar. Om du träffar människor i andra sammanhang kan det vara svårare och ta längre tid att nå sådana djupare frågor. Maria beskriver sig själv som en introvert person som älskar att kunna träffa andra som är som hon, utan att faktiskt behöva träffa dem. Hon berättade att hon svarat på kontaktannonser från personer som ville ha fler feministiska vänner för att fylla sina flöden med mer kärlek och pepp. 6 Lievrouw, Leah A. (2011). Alternative and Activist New Media. Cambridge: Polity Press.

4 Plötsligt är en inte ensam längre. Så nu har jag väldigt många nya vänner, som jag aldrig har träffat och detta genom internetengagemang, säger hon. Motstånd på nätet Men det finns såklart även nackdelar och begränsningar på nätet. Något som satt spår hos aktivisterna är rädslan för hat och motstånd. Inte heller hoten är begränsade till nätet utan smittar av sig på livet utanför. Rita Stephan lyfter i sin studie om solidaritet på nätet att hot och kränkningar blir allt vanligare online men att du på internet samtidigt är skyddad mot direkt våld och har en större geografisk frihet 7. Även om detta stämmer i teorin del så påpekar flera av FATTA-aktivisterna att deras rörlighet både på nätet och utanför påverkas av motståndet de möter. Iris berättar till exempel att hen noga tänker över vad hen skriver eller säger utanför trygga sammanhang. Hen tar upp hoten som programledaren Alexandra Pascalidou fått utstå som exempel på vilka konsekvenser det kan få om du som kvinna i offentligheten lyfter kontroversiella frågor. Man blir så pass hotad att man inte kan vara kvar i sin egen lägenhet och så vidare. Det gör att även jag tänker lite på vart jag kommenterar, vad jag kommenterar och hur offentlig jag är. Om man som privatperson sticker ut hakan i mer offentliga forum så är risken att man blir slagen rätt hårt, både bokstavligen och över nätet, säger Iris. Det är baksidan med nätaktivismen. Aktivister tvekar och låter emellanåt bli att publicera saker de egentligen velat eftersom de vet att det kommer bli starka reaktioner. Nätaktivisters rörlighet och vad de skriver offentligt är i hög grad påverkat av en rädsla över vad de kommer att få för respons. Jag kan sätta vänner på stand by bara för att jag vet att det kommer att komma bli en shitstorm i kommentarsfältet. Andra gånger har jag varit rädd för att aggressiva och hotfulla personer på nätet ska leta upp och skada mig, säger Maria. Feministiska frizoner För att hantera det hat och motstånd aktivisterna möter vid sina tangentbord formar de sina egna rum och frizoner i sociala medier. Många kritiserar sociala medier för att människor skapar ensidiga flöden och väljer att följa de som redan håller med och att detta skulle vara ett problem. Men för de som är aktivister på nätet så är det alltså nödvändigt att skapa dessa frizoner. Många av de jag träffat förklarade att de inte hade orkat vara engagerade om de ständigt hade behövt försvara sig och debattera. Bea beskriver hur hon en gång satt uppe hela natten i en stor diskussion med några män och hur det tog på krafterna. 7 Stephan, Rita (2013). Creating solidarity in cyberspace: the case of arab women s solidarity association united. Journal of Middle East Women's Studies 9(1), s

5 Det var fruktansvärt, det gör jag aldrig om. Att diskutera på internet blir så dumt och fel hela tiden. Jag undviker den typen av diskussioner ganska ofta. Antingen tar jag det med personen ifråga direkt eller så klickar jag bort dem ur mitt liv, säger Bea. Frizoner i sociala medier skapar aktivisterna genom att utesluta personer som provocerar eller på andra sätt inte delar deras värderingar. Maria berättar att hon har blockerat flera meningsmotståndare och även tvingats göra slut med sin egen svåger eftersom han älskar att diskutera, men provocerar för mycket och inte slutar när folk blir ledsna. Gemensamt för nätaktivisterna jag träffat är att de tvingats börja sortera och prioritera för att orka fortsätta engagera sig. När de uppmanas till att alltid ta debatten så skapar de istället feministiska frizoner där de slipper motståndet. Det låter kanske motsägelsefullt, men frizonerna verkar vara en förutsättning för aktivismen. Möjligheten att välja sina strider är viktig för att orka fortsätta kämpa. Nu har jag den typen av människor i mina sociala medier som jag kan och orkar diskutera med utan att vilja slå skallen mot en betongvägg, säger Iris. De hämtar energi och inspiration på sina personliga facebookkonton där de sorterat bort hat och provokatörer. Sen använder de energin till att föra kampen vidare, genom rörelser som FATTA. För att omformulera lånade ord av Virginia Woolf: En kvinna måste ha pengar och eget rum, om hon skall kunna skriva historia. *Maria, Bea, Iris, Joanna och Nellie heter egentligen något annat.