Företag och mänskliga rättigheter från retorik till praktik

Transkript

1 Företag och mänskliga rättigheter från retorik till praktik - fallet Burma Penny Davies

2 Tillägg Sedan denna rapport färdigställdes i april 2002 har den burmesiska demokratiska oppositionens ledare, Aung San Suu Kyi, släppts ur sin husarrest (6 maj 2002), i vilken hon suttit med endast kortare avbrott sedan I skrivande stund (maj 2002) är det ännu för tidigt att bedöma huruvida frisläppandet innebär en verklig förändring mot ett demokratiskt styre i Burma. Det återstår att se om militären är villig att förhandla om verkliga politiska reformer i landet mot ett införandet av ett civilt styre. Fortfarande sitter ca 1500 politiska fångar fängslade i landet. Frisläppandet gör frågan om Burmas framtida utveckling och företagens roll för denna än mer aktuell och viktig att diskutera. Aung San Suu Kyis position angående omvärldens agerande i Burmafrågan kvarstår dock tills vidare. Aung San Suu Kyi har uttalat att inga av hennes partis, National League for Democracy (NLD), policies har förändrats, vilket även gäller partiets tidigare ståndpunkter angående utländskt ekonomiskt stöd till landet (se t ex A New page? i The Economist, May 11-17, s.57). författaren En rapport från Svenska Burmakommittén Stockholm, april ISBN: Innehållet i denna rapport speglar inte nödvändigtvis Svenska Burmakommitténs åsikter. För innehållet ansvarar endast författaren. 1

3 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning Syfte och disposition 2. Arbetet för en demokratisering av Burma en kort bakrund Förtrycket i Burma 2.2 Internationella kampanjer mot företag verksamma i Burma 2.3 Den demokratiska oppositionens ståndpunkt 2.4 Initiativ från det internationella samfundet 2.5 Avslutning 3. Mänskliga rättigheter och företagens ansvar Förhållandet företag och regeringar 3.2 Vilket ansvar har företagen? - direkt ansvar - indirekt ansvar 3.3 Vinst och mänskliga rättigheter 3.4 Avslutning 4. Att skapa ett hållbart regelverk Frivilliga uppförandekoder behov av analys och redovisning - ett konkret exempel - analys och redovisning 4.2 Frivilliga kontra bindande regler - argument för bindande regler - näringslivets synsätt - bindande regler i fallet Burma - krav på sanktioner i fallet Burma 4.3 Att föra en dialog om företagens ansvar - bristande dialog i fallet Burma och svenska företag - resurser att analysera frågorna och att kommunicera med omvärlden - att finna information och en ansvarig - reaktioner på ett konkret förslag till dialog 4.4 Några rekommendationer gällande dialog - öka resurserna för arbete med mänskliga rättigheter - tydligare information utåt - dialogforum 5. Slutord och rekommendationer 28 Bilagor Bilaga 1: Svenska Burmakommitténs brev och frågeformulär till några stora svenska företag Bilaga 2: Företagens svar på Svenska Burmakommitténs frågeformulär och följdfrågor 2

4 Förord Använd er frihet för att befrämja vår. Orden är Aung San Suu Kyis, den burmesiska demokratiska oppositionens ledare, riktade till omvärlden för att få stöd för den fredliga kampen för ett demokratiskt Burma. Runtom i världen har organisationer hörsammat denna vädjan. Arbete pågår i ett globalt burmanätverk för att främja en demokratisk utveckling i Burma, för att mänskliga rättigheter ska respekteras och för att de etniska folkgrupperna ska ha rätt till självbestämmande. Arbetet bedrivs på olika sätt. Ett viktigt fokus i detta arbete är uppmärksammandet av företags påverkan på situationen i Burma. Företag har idag ett stort inflytande på utvecklingen i utvecklingsländer. I Burma påverkar företag idag situationen för mänskliga rättigheter genom att bedriva handel med eller investera i landet. I framtiden kommer företag att spela en stor roll för att kunna åstadkomma en hållbar utveckling i Burma. Svenska Burmakommittén inledde i december 2001 ett arbete för att uppmärksamma företagens roll för Burmas utveckling. Med detta initiativ vill Svenska Burmakommittén uppmärksamma burmafrågan här i Sverige och dess koppling till svenskt näringsliv som en viktig aktör för Burmas framtida utveckling. Ett syfte är att inleda en dialog med företagen om detta. Följande rapport är den del i detta arbete. Åsa Kullgren ordf. Svenska Burmakommittén Svenska Burmakommittén är en religiöst och partipolitiskt obunden ideell förening som bildades 2001 på initiativ av olika organisationer och individer som arbetar med burmafrågor i Sverige. Kommitténs arbete syftar till: att sprida information om och bilda opinion kring situationen i Burma på det nationella planet; att verka för att mänskliga rättigheter för de burmesiska folken respekteras; att verka för återinförandet av ett demokratiskt styre i Burma. Svenska Burmakommittén ingår i det europeiska burmanätverket som driver gemensamma kampanjer på det internationella planet. För vidare information se hemsida: 3

5 1. Inledning I december 2001 firades 10-årsminnet av att Burmas demokratiskt valda ledare, Aung San Suu Kyi, tilldelats Nobels fredspris för sin fredliga kamp för demokrati i Burma. 1 Burma styrs sedan fyrtio år tillbaka av en av världens mest hårdföra militärregimer vars brott mot mänskliga rättigheter och förtryck av landets olika etniska grupper fördömts av organisationer så som FN och ILO. Under årens lopp har hundratusentals människor flytt landet och lever som flyktingar under osäkra förhållanden i angränsande länder. Den politiska oppositionen i Burma förföljs och arbetet för demokrati pågår därför idag till stor del i exil. Idag finns det dock tecken på att en förändring kan vara på gång i positiv riktning. Militären inledde under år 2000 för första gången en dialog med Aung San Suu Kyi, den demokratiska oppositionens ledare. Dialogen har ännu inte mynnat ut i något konkret resultat vad gäller en övergång till ett demokratiskt styre. Det finns en farhåga att initiativet är ett försök av militären att blidka den internationella opinionen, snarare än att vara ett uttryck för vilja till verkliga reformer. Den gängse uppfattningen är dock att militären så småningom kommer att tvingas lämna över makten. Alltfler blickar riktas därför mot framtiden och olika typer av förberedelser är redan igång bland oppositionsgrupperna. Arbetet för demokrati i Burma, och på längre sikt Burmas framtida utveckling efter militärregimens fall, är inte bara en nationell burmesisk angelägenhet utan har starka internationella kopplingar. En sådan koppling är företagens roll och ställningstagande i Burmafrågan. Så kallade transnationella eller multinationella företag 2 påverkar genom handel och invester- 1 Burmas officiella namn är Myanmar, efter militärens omdöpning. I denna rapport, liksom bland övriga som arbetar för en demokratisering av landet, används namnet Burma. 2 Ofta används begreppen trans- och multinationella företag som synonyma, så t ex i Nationalencyklopedin. I OECD:s riktlinjer för multinationella företag ges ingen exakt definition: Dessa innefattar i regel företag eller andra enheter som är etablerade i mer än ett land och är sammankopplade på ett sådant sätt att de kan samordna sin verksamhet på olika sätt. I denna rapport används begreppet transnationella företag, utom i de fall då andra källor citeras, med ingar utvecklingen i utvecklingsländer, såväl som samhällsutvecklingen i stort på olika sätt. Femtioen av världens etthundra största ekonomiska enheter är idag företag, 49 är länder. 3 Konsekvenserna av transnationella företags ökade ekonomiska styrka, och därmed ökade inflytande i samhället, diskuteras idag i olika fora. Krav förs fram från olika håll på att företag ska ta miljöoch socialt ansvar, inklusive att beakta mänskliga rättigheter. I Burma spelar transnationella företag en viktig roll i dagsläget i form av påverkan på kampen för demokrati och respekterandet av mänskliga rättigheter, men de kommer även att spela en stor roll för landets framtida utveckling. Idag har många företag valt att inte bedriva handel med eller investera i Burma p g a rådande situation. Synen på handel och investeringsstopp för att få regimen på fall skiljer sig dock ofta åt mellan företag och olika grupper som arbetar för ett demokratiskt Burma. I framtiden när en förändring av den politiska läget sker kommer situationen att vara en annan. Förr eller senare kommer landet att öppnas för handel och hållbara investeringar. När och på vilket sätt företag kan bedriva handel med eller investera i Burma för att på bästa sätt bidra till landets utveckling är dock en komplex fråga. I framtiden kommer Burma att vara beroende av finansiell hjälp och investeringar för att skapa utveckling. Det finns dock bland den demokratiska oppositionen en farhåga att företag kan komma att ta initiativ till handel eller investeringar i ett kritiskt skede innan en demokrati har etablerats och militären faktiskt lämnat övermakten. En annan farhåga rör typen av investeringar och på det sätt de görs; att dessa inte kommer att bidra till en långsiktig utveckling i landet. Fallet Burma ställer många frågor kring företags agerande, och arbete med frågor rörande mänskliga rättigheter, på sin spets. Dessa frågor är inte bara relevanta i burmakontexten, utan är även relevanta i en generell diskussion kring företags roll, ansvar och inflytande i samhället. Idag förs på många håll, inklusive inom företagen själva, en diskussion kring företagens sociala ansvar. Många företag har på eget initiativ infört uppförandekoder med principer om hänsynstagande betydelsen företag som överskrider nationsgränser och har olika typer av verksamhet i mer än ett land. 3 The Institute for Policy Studies: 4

6 till mänskliga rättigheter vilka ska beaktas i den egna affärsverksamheten. Det finns i dagsläget en hel uppsjö av olika initiativ på olika nivåer. En intressant fråga mot denna bakgrund är hur företagens initiativ till socialt ansvar hanteras i praktiken. 1.1 Syfte och disposition Syftet med rapporten är att bidra till diskussionen om företags sociala ansvar utifrån ett konkret fall Burma. Rapporten är ett försök att med Burmas problematik som utgångspunkt identifiera några utmaningar och problemområden vad gäller företags arbete med och agerande vad gäller mänskliga rättigheter. Rapporten presenterar inga givna svar, men öppnar förhoppningsvis upp för en saklig diskussion. Rapporten avslutas med några generella rekommendationer relaterat till företags sociala ansvar samt några specifika rekommendationer vad gäller företagens roll för Burmas utveckling. gen har. Slutligen diskuteras relationen mellan vinst och mänskliga rättigheter. I avsnitt fyra diskuteras vad som krävs för att skapa ett hållbart regelverk för företagens ansvar. Inledningsvis diskuteras behovet av analyser och öppen redovisning från företag, vad gäller hur mänskliga rättigheter påverkas av deras verksamhet. Därefter diskuteras relationen mellan bindande och frivilliga regler. Avsnittet avslutas med en diskussion kring möjligheter och utmaningar att föra en dialog med företag, d v s vad som behövs för en demokratisk process. Rapporten avslutas med några rekommendationer. Som underlag för rapporten används delvis resultatet av ett frågeformulär som Svenska Burmakommittén skickat till några stora svenska företag 4, kompletterat med annat material som behandlar företag och mänskliga rättigheter eller Burmafrågan. Med frågeformuläret, som tillsammans med ett brev skickats till några stora svenska företag, inledde Svenska Burmakommittén i december 2001 ett arbete för att uppmärksamma Burmafrågan och dess koppling till svenskt näringsliv som en viktig aktör för Burmas framtida utveckling. Med initiativet vill Svenska Burmakommittén inleda en dialog med företagen. Denna rapport ska ses som en del i detta arbete. Rapporten är upplagd på följande sätt: I avsnitt två ges en kort introduktion till situationen i Burma och problematiken kring handel med, och investeringar i, Burma i dagsläget. I avsnitt tre diskuteras företagens ansvar för mänskliga rättigheter, med exempel från fallet Burma. Först presenteras frågan varför företagen kommit att få ett ansvar för mänskliga rättigheter och hur relationen mellan företagens och regeringars ansvar ser ut. Därefter görs en översiktlig genomgång av olika typer av ansvar som företa- 4 Svenska Burmakommitténs brev och frågeformulär till företagen finns i Bilaga 1. 5

7 2. Arbetet för en demokratisering av Burma en kort bakgrund 2.1 Förtrycket i Burma 5 Burmas militärregim brukar beskrivas som en av de mest repressiva i världen. Militärens övergrepp på landets civilbefolkning och systematiska kränkande av mänskliga rättigheter är väldokumenterade. Förföljelse av landets etniska grupper, tvångsarbete, tortyr, sexuellt våld, tvångsförflyttningar och massarresteringar är några exempel som tas upp av FN:s kommission för mänskliga rättigheter. 6 Militären kom till makten 1962 genom en militärkupp. Från att ha haft namnet State Law and Order Restoration Council (SLORC) går nuvarande regim går under namnet State Peace and Development Council (SPDC). Förtrycket och förföljelsen av all politisk opposition har, oavsett benämning, fortsatt och snarare tilltagit med åren gick landets studenter i spetsen för demonstrationer mot avsaknaden av mänskliga rättigheter och mot militärens ekonomiska politik som gjort landet till ett av världens fattigaste. Militären bemötte protesterna med våld och tusentals människor dödades, andra arresterades. Efter denna massaker ställde sig Aung San Suu Kyi i spetsen för den samlade demokratiska oppositionen som ledare för National League for Democracy (NLD) hölls, genom en missberäkning från militärens sida, fria val i Burma då NLD vann en överväldigande seger med över 80% av rösterna. Valet visade befolkningens starka önskan om ett demokratiskt styre. Militären ignorerade valresultatet. Aung San Suu Kyi har sedan 1989, strax före valet, suttit i husarrest med undantag från ett kort frisläppande NLD:s kontor har hållits stängda. På grund av förföljelser av oppositionella pågår idag en stor del av arbetet för demokrati i exil. En exilregering bildades 1990 av de parlamenta- 5 För en beskrivning av situationen i Burma se t ex: Martin Smith, Burma insurgency and the politics of ethnicity, Bertil Lintner, Outraged. 6 Situation of Human rights in Myanmar, Commission on Human Rights resolution 2001/15, E/CN.4/RES/2001/15, 18 April United Nations, Economic and Social Council. 18/ Bertil Lintner, Demokratirörelse i handbojor, Nästa år i Rangoon, kampen för mänskliga rättigheter i Burma, red. Jesper Bengtsson. Utgiven av Svenska Burmakommittén riker som lyckades fly landet. Exilregeringen, och en mängd andra politiskt aktiva burmesiska grupper runtom i världen, försöker med hjälp av internationellt stöd att åstadkomma en förändring i landet. Trots internationella fördömanden, från FN, ILO, EU och enskilda länder, så lyckas Burmas militär att hålla sig kvar vid makten. 2.2 Internationella kampanjer mot företag verksamma i Burma Arbetet för demokrati i Burma erhåller internationellt stöd bl a genom det arbete som olika NGO:s (icke-statliga organisationer) runtom i världen bedriver. Med hjälp av internationella påtryckningar försöker dessa grupper att driva fram en demokratisk utveckling i Burma. Ett fokus i detta arbete är att bedriva kampanjer mot företag som genom handel eller investeringar är verksamma i Burma. Argumentet bakom detta är att företag genom dessa affärsförbindelser bidrar till att upprätthålla landets regim eftersom handel och investeringar, direkt eller indirekt, gynnar militärregimen. Kampanjerna har varit framgångsrika. Efter internationella påtryckningar från aktivistgrupper runtom i världen har många av de internationellt stora och kända företagen, så som Pepsi, Heineken, Reebok, Apple, Philips och Levi Strauss, dragit sig ur Burma. Till dessa hör även det svenska företaget Ericsson som efter påtryckningar drog sig ur Burma Kampanjerna har varit särskilt framgångsrika i USA där de även fått stort gehör i media. I en artikel i Washington Post uppmärksammades t ex det faktum att över två dussin amerikanska företag under en 18-månaders period slutat att importera varor från Burma p g a de kampanjer som främst organisationen Free Burma Coalition (FBC) driver tillsammans med ett tjugotal andra organisationer. 8 Bland de som brutit förbindelserna med Burma finns även USA:s armé och flygvapen (the Army and Air Force Exchange Service) som efter att det blev känt att de importerade kläder från Burma beslutat att upphöra med detta. I USA har kampanjerna även spelat en avgörande roll för att få amerikanska delstater och städer att anta selektiva inköpslagar för att förhindra affärer med Burma i offentlig 8 Activists Press Burma Campaign, More Companies Agree That Labour Conditions Are Oppressive, by Kirstin Downey Grimsley, Washington Post Staff Writer, Washington Post, Saturday, January 5, 2002, page E /1-02.

8 upphandling (som i vissa fall har överklagats). I Storbritannien har kampanjerna främst organiserats av Burma Campaign UK som i januari 2002 fick underklädesföretaget Triumph att upphöra med sin import från en burmesisk fabrik. 9 Den internationella fackföreningsrörelsen är också en aktiv aktör i dessa kampanjer, främst genom att uppmärksamma användandet av tvångsarbete i Burma. I en lista redovisar t ex Global Unions 249 företag med kopplingar till Burma. 10 Listan sammanställdes efter att ILO antagit en resolution om Burma som uppmanar alla ILO:s medlemmar att se över relationerna med Burma för att försäkra sig att dessa inte bidrar till tvångsarbete. I ett brev riktat till de listade företagen framför Global Unions att det är omöjligt att bedriva någon slags handel med, eller annan ekonomisk aktivitet i, Burma utan att ge direkt stöd, främst ekonomiskt, till militärjuntan. Vidare påpekar de att militären är direkt ansvarig för användandet av tvångsarbete, något som också fastställt av ILO, och att all ekonomisk verksamhet kopplad till Burma bidrar till att upprätthålla militärens användning av tvångsarbete. I brevet slås fast att alla multinationella företag som bedriver handel med, eller investerar i, Burma borde dra sig ur landet. 11 Kampanjerna mot företag med verksamhet i Burma har främst varit framgångsrika när det gäller konsumentprodukter. Det har visat sig svårare att utöva påtryckningar på företag som bedriver t ex infrastrukturprojekt. Det kanske mest kända exemplet är utvinning av gas, en verksamhet som bedrivs av det franska bolaget Total, det brittiska bolaget Premier Oil och det 9 Pressrelease från Burma Campaign UK, 28 januari 2002 Campaigners force Triumph international s withdrawal from Burma. Se Burma Campaign UKs hemsida för mer information: 10 Companies linked with Burma publicerad av Global Unions: 17/1-02. Kriteriet är att företagen antingen är verksamma i Burma, har affärsförbindelser med landet, har varit i direkt kontakt med officiella representanter från militärregimen eller främjar turism i landet. Inga svenska företag finns med på listan. Listan är i ständig förändring beroende på nya uppgifter som dyker upp. 11 Brevet är undertecknat av generalsekreterarna i ICFTU, ITF och TUAC. Text of letter sent to companies in september 2001, 17/1-02. amerikanska bolaget UNOCAL i Burma. Ett annat område är export av teak. Exporten går till grannländer men även till USA och Västeuropa, ofta via mellanländer. Det förekommer även illegal smuggling av teak vilket gör handeln svår att kontrollera. 12 Export från Burma 199/00 gick 59,3 procent av Burmas totala export till Asien, varav Indien, Singapore och Malaysia var de största destinationerna (ej inberäknat Japan som ensamt tog emot 5 procent). 8 procent av exporten gick till USA, 7 procent till EU. Utländska direktinvesteringar Utländska direktinvesteringar uppgick 1999/00 totalt till 304,2 milj.us$. Största investerarna var UK (176,1milj. US$) (Frankrike 33 milj.) och Japan (18,8 milj.) Källa: Myanmar: Statistical Appendix IMF Country Report No. 01/18 January Table 34: Myanmar: Direction of Trade 1995/ /00. Table 40: Myanmar: Foreign Direct Investment by Country 1995/ /00. Statistiken bygger i sin tur på Myanmar Central Statistical Organisation. 2.3 Den demokratiska oppositionens ståndpunkt Den demokratiskt valda NLD-ledaren, Aung San Suu Kyi, har under årens lopp vid ett flertal tillfällen vädjat till det internationella samfundet att inte bedriva handel med, eller investera i, Burma eftersom detta enbart gynnar militären och en liten elit i landet. I ett av Aung San Suu Kyis tal, som framförts utanför Burma, påpekar hon att det finns multinationella företag som utan reservationer handlar med Burmas förtryckarregim. Dessa företag rättfärdigar sin ekonomiska verksamhet i Burma med argumentet att deras närvaro i landet bidrar till en demokratiseringsprocess. Aung San Suu Kyi avfärdar detta argument och påpekar att investeringar som gör en redan förmögen elit ännu rikare, en elit som monopoliserar både 12 För en beskrivning av problematiken kring teak export från Burma se The Price of Luxury: The Global Teak Trade and Forced Labour in Burma An EarthRights International Briefing paper, Jim Vallette and Kenny Bruno. 7

9 ekonomisk och politisk makt, inte kan bidra till jämlikhet och rättvisa, två grundpelare i en stabil demokrati. Hon riktar därför en uppmaning till omvärlden att take a principled stand mot de företag som gör affärer med Burmas militärregim. 13 Hon har även uttalat sig i konkreta fall, t ex mot det franska oljebolaget Totals verksamhet i gasfältet Yadana i Burma. I en intervju påpekar hon att denna investering har blivit en stolthet för militärregimen och att den bidrar till att legitimera dess makt. 14 Aung San Suu Kyi har dock påpekat att NLD inte är emot företag eller utländska investeringar, men att deras ståndpunkt är att investeringar i nuläget inte kan bidra till en positiv utveckling för landet. Hon menar att investeringar vid rätt tidpunkt, och på rätt sätt, skulle kunna vara av stor nytta, men att denna tidpunkt ännu inte inträtt. 15 Aung San Suu Kyis och NLD:s position delas av Burmas exilregering, National Coalition Government in Burma (NCGUB). Exilregeringens position är att investeringar i, och handel med, Burma inte är lämpligt i nuläget då dessa enbart gynnar militären eftersom de monopoliserar ekonomin. Utländska investeringar sker dessutom ofta i form av s k joint ventures, d v s i samarbete med SPDC, och på så sätt stärker investeringarna direkt militärens makt att utöva förtryck över befolkningen. Militären spenderar 40% av BNP på militära utgifter, som vänds mot befolkningen, jämfört mot ca 4% på hälsa och utbildning. NCGUB hänvisar också till ILO:s rekommendationer att alla regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer bör se över sina relationer med Burma så att dessa inte bidrar till att upprätthålla tvångsarbete. NCGUB påpekar att det i praktiken är mycket svårt att klargöra exakt 13 Aung San Suu Kyi, Commencement Address Delivered on her behalf by Dr. Michael Aris at the American University upon receiving Honorary Doctor of Laws Degree, Washington DC, January Publicerad på: 16/ Intervju med Aung San Suu Kyi: Why does France help dictators, Nouvel Observateur, May frandict.htm 15 Daw Aung San Suu Kyi address to Canadian government and friends of Burma, September /2-02. på vilket sätt olika typer av investeringar och handel bidrar till tvångsarbete eftersom detta, även om det inte skulle förekomma i en enskild fabrik, används i olika typer av infrastukturprojekt Initiativ från det internationella samfundet Det internationella samfundet har på olika sätt fördömt Burmas militärregim och dess systematiska övergrepp mot mänskliga rättigheter. FN:s kommission för mänskliga rättigheter (UNHCR) och FN:s generalförsamling (UNGA) producerar varje år varsin resolution om Burma som på olika sätt tar upp situationen vad gäller mänskliga rättigheter. FN har även en särskild rapportör för Myanmar som 2001 för första gången tilläts besöka landet efter att ha nekats inträde under ett par års tid. FN har även en särskild representant för Myanmar som är drivande i processen med de pågående samtalen mellan Aung San Suu Kyi och SPDC. FN har dock inte uppmanat till några sanktioner och det finns ingen gemensam position vad gäller handel med, eller investeringar i, Burma på det internationella planet. Närmast man kan komma handelssanktioner på det internationella planet är den resolution som antogs av ILO i juni 2000 och som trädde i kraft i november Resolutionen uppmanar ILO:s tre parter, regeringar, arbetsgivare och arbetstagare, att se över sina förbindelser med Burma och vidta årgärder för att försäkra sig att dessa förbindelser inte bidrar till att upprätthålla systemet av tvångsarbete. 17 Det är första gången i organisationens 81-åriga historia en sådan åtgärd vidtas. Resolutionen antogs efter att militärregimen i Burma misslyckats med att upphöra med dess systematiska användning av tvångsarbete och misslyckats med att uppfylla ILO:s rekommendationer i frågan. Tvångsarbete regleras av ILO:s konvention Nr. 16 Intervju med Bo Hla Tint, Minister/Chairman Finance Committee, NCGUB och Thang Htun, Representative for UN Affairs, NCGUB, Bommersvik 25/ Resolution submitted to the Conference, International Labour Conference, 88 th Session, Geneva, 30 May 15 June /com-seld.htm 16/

10 29, vilken Burma ratificerade SPDC har visserligen infört en lag i vilken tvångsarbete förbjuds, men rapporter om fortsatt förekomst har kommit från människorättsorganisationer så som Human Rights Watch (HRW) och ILO:s egna utsända delegationer. Hittills finns heller ingen kännedom om några åtal för brott mot lagen om tvångsarbete. HRW har påpekat att till dess att SPDC ger prov på verkliga ansträngningar som inkluderar åtal av de som brutit mot förbudet mot tvångsarbete är denna lag inget mer än en PR åtgärd från militärens sida. ILO har framfört en förfrågan om att få etablera en permanent närvaro i Burma för att kunna kontrollera att åtgärder vidtas, ett krav som militären inte accepterat. 19 I dagsläget är denna fråga olöst och det återstår att se hur ILO processen kommer att utvecklas. Med anledning av ILO:s resolution skrev Sveriges handelsminister Leif Pagrotsky ett brev till Svensk Handel för att försäkra sig om att svensk import inte bidrar till att stödja tvångsarbete. I brevet framförs att Sveriges regering har i sitt svar till ILO:s generaldirektör framhållit att man avser att säkerställa att ingen import sker till Sverige av produkter som tillverkats med tvångsarbete. Handelsministern uppmanar därför Svensk Handel att informera sina medlemsföretag att tvångsarbete förekommer i Burma och att uppmana dem att göra allt de kan för att säkerställa att de inte importerar produkter från Burma som kan befaras ha tillkommit i sammanhang där tvångsarbete kan beläggas. 20 Sveriges hållning till Burma i övrigt grundar sig helt och hållet på EU:s policy. EU har sedan 1996 en Common Position on Burma som Sveriges import från Burma Varuimport (i tkr) Trävaror och kork: Möbler madrasser, sängkläder, kuddar: Kläder: Varor av trä och kork (utom möbler): 138 Andra transportmedel: 10 Totalt: (ca 23 milj. kr) revideras varje halvår. Denna innehåller dock inga direkta ekonomiska sanktioner. Nuvarande position från oktober 2001 innehåller b la vapenembargo till Burma, visumförbud för medlemmar av SPDC och deras familjer, indragning av allt bistånd med undantag av det humanitära. 21 Den kommer att revideras i april 2002 utifrån den utveckling som sker i de pågående samtalen mellan Aung San Suu Kyi och SPDC. Krav på att EU ska införa hårdare restriktioner, så som ett förbud mot nyinvesteringar i Burma, har framförts av b l a den internationella fackföreningsrörelsen. 22 USA har gått längre än EU vad gäller ekonomiska sanktioner mot Burma. År 1997 antog dåvarande president Bill Clinton ett förbud mot alla nyinvesteringar i Burma. Åtgärden vidtogs som svar på militärregimens hårda förtryck. Militärens bristande vilja att ta itu med problemet med narkotikaexport från Burma är en annan faktor som tas upp. Bill Clinton påpekade i sitt uttalande att USA:s regering genom denna handling seek to keep faith with Burmas folk som klart uttryckt Källa: Statistiska centralbyrån sitt stöd för mänskliga rättigheter och demokrati i de val som hölls 1990, vilka åsidosattes av militären. Regimen uppmanas att upphäva restriktionerna mot Aung San Suu Kyi och den politiska oppositionen, respektera yttrandefrihet, organisationsfrihet och att inleda en dialog om Burmas framtid som inkluderar NLD såväl som ledare för de etniska grupperna. 23 Samma uppmaningar framförs även av andra aktörer. 18 International Labour Conference adopts Resolution targeting forced labour in Myanmar (Burma), Wednesday 14 June 2000 (ILO/00/27) htm 19 Human Rights Watch World Report 2002, Burma och HRW Report 2001, Burma. 18/ Utrikesdepartementet, handelsministern, brev till Börje Risinggård, Importrådet, Svensk Handel: Import från Burma, daterat Council Common Position of 29 October 2001 extending and amending Common Position 96/635/CFSP on Burma/Myanmar (2001/757/CFSP) Official Journal of the European Communities, L 286/ och 96/635/CFSP: Common Position of 28 October 1996, Official Journal L287, 08/11/ Letter on Burma to EU Commissioner Pascal Lamy, 5 November / Clinton 4/22 statement on Burma Investment sanctions, 22 april usinfo.state.gov/regional/ ea/burma/whburma.htm 16/

11 Även om USA infört förbud mot nyinvesteringar sker det en omfattande import från Burma till USA. Ett initiativ till att upphöra med denna import har tagits i form av ett förslag på importförbud av alla varor producerade, tillverkade eller odlade i Burma. Detta förslag har diskuterats i den amerikanska kongressen Avslutning Det finns idag en rad initiativ från regeringar, fackföreningar och NGO:s på olika nivåer som syftar till att stödja en demokratisering i Burma. Företagens roll för Burmas utveckling är en viktig del i detta arbete. Många av initiativen syftar därför ofta till att påverka handel med och investeringar i Burma. Kraven på företag att agera i denna fråga, och andra frågor relaterat till mänskliga rättigheter generellt, har resulterat i en intensiv diskussion om vilket ansvar företagen har, och på vilket sätt detta skall regleras. Detta diskuteras i kommande två avsnitt av rapporten med exempel från fallet Burma. 24 Bill Introduced into 107 th Senate to respond to ILO Call for Action, sweatshop/legislation.htm, 17/

12 3. Mänskliga rättigheter och företagens ansvar De senaste åren har en intensiv diskussion blossat upp som rör företagens ansvar. Frågan handlar inte längre om företagen har ett ansvar, utan hur deras ansvar ser ut. Då vi studerar frågan om företagens ansvar vad gäller mänskliga rättigheter aktualiseras en rad frågor: vad består det av och hur långt sträcker sig ansvaret? Har företag t ex ett ansvar för mänskliga rättigheter i Burma, och i så fall på vilket sätt? Detta är komplexa frågor. Det pågår idag en mycket omfattande internationell debatt om företagens ansvar inom olika fora. Det finns också ett myller av olika initiativ till uppförandekoder, initiativ till social rapportering och förslag till regleringar av transnationella företag. 25 I detta avsnitt diskuteras företagens ansvar för mänskliga rättigheter med exempel från fallet Burma. Först diskuteras frågan varför företagen kommit att få ett ansvar för mänskliga rättigheter, ett område som traditionellt sätt varit förbehållet regeringar, och hur relationen mellan företagens och regeringars ansvar ser ut. Därefter görs en översiktlig genomgång av olika typer av ansvar som företagen har. Slutligen diskuteras den grundläggande spänningen som existerar mellan företagens roll som vinstmaximerare och de nya krav som ställs då det gäller beaktande av mänskliga rättigheter. 3.1 Förhållandet företag och regeringar Det är regeringar som i första hand har ansvar för främjandet av mänskliga rättigheter. Idag har dock en förskjutning skett mot en ökad ansvarsutkrävning av företag. Frågan är dock under vilka förutsättningar som ett ökat företagsansvar är positivt, eftersom det är rimligt att anta att en icke demokratiskt ansvarig aktör inte kan ges allt för stort ansvar, och att ansvaret ytterst måste kontrolleras av demokratiskt valda. Företagens ansvar sågs tidigare som the business of business is business 26 d v s att företags 25 Några av de mest kända initiativen är: OECD, Guidelines for Multinational Enterprises, UN Global Compact, ILO: Tripartite Declaration of Principles concerning Multinational Enterprises and Social Policy och Global Reporting Initiative. 26 Uttrycket kommer från Milton Friedman, som presenterade sina idéer i artikeln The Social Responansvar är att enbart ägna sig åt affärer. Idag har vi rört oss bort från denna situation. Företagens ökade utrymme i den internationella ekonomin och inflytande över utvecklingen i stort har följts av krav på ett ökat ansvar för de sociala och miljömässiga effekterna av de egna verksamheten. Idag talas därför om näringslivets utvidgade ansvar. 27 Uppfyllande av mänskliga rättigheter har därmed hamnat inom företagens ansvarsområde. En viktig orsak till krav på ökat ansvar är uppmärksammandet av det faktum att många transnationella företag har ett mycket stort inflytande i de utvecklingsländer där de verkar. I detta finns både positiva och negativa aspekter då transnationella företag kan bidra till lokal utveckling, men även åsamka skada i form av negativ inverkan på miljö och utnyttjande av billig arbetskraft. I relationen mellan transnationella företag och utvecklingsländer finns även ett ojämnt förhållande då många av dessa länder är beroende av investeringar och har på så sätt mycket litet förhandlingsutrymme vad gäller investeringsvillkoren. Ytterligare en aspekt i förhållandet mellan företag och utvecklingsländer är att många av dessa länder saknar demokratiska institutioner eller ett civilt samhälle som kontrollerar företagens verksamhet. Det kan också vara så att regeringar väljer att bortse från regler för respekterande av mänskliga rättigheter för att inte gå miste om viktiga investeringar. I sådana situationer där nationella garantier för mänskliga rättigheter saknas framförs ofta krav på att företagen agerar ansvarsfullt. Krav framförs också på att företagen inte utnyttjar sitt ekonomiska överläge och bortser från mänskliga rättigheter i syfte att maximera vinsten. 28 sibility of Business is to Increase its Profits, publicerad i New York Times Magazine En rättvisare värld utan fattigdom, Betänkande av den parlamentariska kommittén om Sveriges politik för global utveckling, Globkom, Kommittén om Sveriges politik för global utveckling, Stockholm Statens offentliga utredningar, SOU 2001: Se även Europeiska Gemenskapernas Kommission Grönbok, Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar, framlagd av komissionen, Bryssel 18/ KOM (2001) 366 slutlig. 28 För en diskussion kring detta se Whose Business? A Handbook on Corporate Responsibility for Human Rights and the Environment, Prepared by The California Global Corporate Accountability Project, The Nautilus Institite for Security and Sustainable Development, 11

13 Utveckling mot att företag hålls ansvariga för det som traditionellt sätt varit statens angelägenheter hänger även samman med att företag i allt större utsträckning påverkar den utvecklingspolitik en stat bedriver. Detta kan naturligtvis vara positivt. Globkom, den parlamentariska kommittén om Sveriges politik för global utveckling, skriver t ex att ett av skälen till att staten har ett intresse av att samverka med näringslivet i dess strävan efter socialt ansvar är helt enkelt att näringslivet kan bidra till fattigdomsbekämpning bl a genom direktinvesteringar. Samtidigt är det ett faktum att det finns få statliga instrument som söker påverka t ex företags investeringar och export i en miljömässigt och socialt ansvarfull riktning. Näringslivet kan naturligtvis, vilket redan påpekats, även verka i motsatt riktning med negativa konsekvenser för lokalt självbestämmande och miljö. 29 Alltfler företag gör bedömningen att de inte kan avsäga sig ett socialt ansvar och börjar därför av olika skäl, både seriösa och oseriösa, att inkorporera socialt ansvarstagande i den egna verksamheten. Frågan om ansvarsfördelningen mellan regeringar och näringsliv är dock inte tydligt besvarad, vilket bl a Globkom uppmärksammat. 30 Bland näringslivets representanter tycks det finnas lite olika synsätt angående relationen mellan statens och företagens ansvarsområden. I en rapport utgiven av Internationella Handelskammaren (ICC) som behandlar företags samhällsansvar framförs av ordförande i ICC:s Svenska Nationalkommitté att företag kan sätta goda exempel genom sitt agerande, men kan knappast väntas ta på sig ansvar för områden som typiskt sätt är förbehållna statsmakten. Ordförande för ICC i UK, och koncernchef för Shell, skriver dock om företagens roll att naturligtvis kan vi göra mycket mer, särskilt kring fördelningen av den ökade välfärden till dem som nu inte kan åtnjuta dem. Att göra mer kring fördelningen berör naturligtvis fördelningspolitik, ett område som traditionellt har skötts av staten. Inom ICC:s Business in Society pågår diskussioner om just gränserna för näringslivets samhällsansvar. När det gäller Burmafrågan aktualiseras frågan om ansvarsfördelningen mellan företag och re- Natural Heritage Institute, Human Rights Advocates, March, Globkom, Ibid. 266f. geringar bl a då det gäller vem som ska fatta beslut över investeringar och huruvida man ska handla med Burma. Organisationer som arbetar med demokratisering i Burma har krävt att stater ska gå in och reglera företagens verksamhet, t ex genom att anta importförbud av varor från Burma. Detta har diskuterats i den amerikanska kongressen och har även framförts i EU sammanhang. Argumentet bakom detta är att enskilda företag inte ska göra bedömningen om de ska verka i Burma eller ej, eftersom det resulterar i att det finns företag som ignorerar mänskliga rättighetssituationen i Burma, och som genom sin verksamhet ger stöd åt regimen. 31 I Burmafrågan handlar relationen mellan regeringar och företag även om vilket ansvar ett företag ska ta i en kontext där staten inte tar ansvar för mänskliga rättigheter, utan tvärtom gör sig skyldig till kränkningar av dem. Avslutningsvis kan det konstateras att även om vi idag kommit så långt att företagen har ett utvidgat ansvar, som sträcker sig längre än enbart till egna aktieinnehavare eller arbetare, så är det en mycket komplex fråga hur långt detta ansvar sträcker sig. Klart är att frågan kring företags ansvar kommer att diskuteras vidare i olika fora. Globkom slår t ex fast att under de kommande åren kommer världens regeringar att tillsammans med näringsliv och aktörer i det civila samhället ställas för uppgiften att precisera omfattningen och innehållet i näringslivets ansvarsområde samt hur detta ansvar ska omsättas i praktiken Vilket ansvar har företagen? En möjlig indelning för att försöka klargöra hur långt företagens ansvar för mänskliga rättigheter sträcker sig, är att göra en distinktion mellan direkt och indirekt ansvar, samt att skilja på ett företags ansvar för den egna verksamheten och för underleverantörer Denna fråga tas upp vidare lite längre fram i rapporten under krav på sanktioner i fallet Burma. 32 Globkom, 268f. 33 Olika typer av indelningar förekommer. EU kommissionens Grönbok för ett främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar skiljer mellan internt och externt ansvar. Med internt ansvar avses frågor så som personalförvaltning, arbetsmiljö d v s det som sker inom företaget och även konsumtion av resurser och utsläpp vid tillverkning inom företaget. Den externa dimensionen handlar om hur företaget interagerar med den lokala omgivningen och miljön. 12

14 - direkt ansvar Ett företags direkta ansvar för den egna verksamheten är den mest snäva formen av ansvar och också den som är lättast att kontrollera. Ett företags direkta ansvar för den egna verksamheten kan exemplifieras av ett företags ansvar för de egna arbetarnas arbetsvillkor i företagets egna fabrik, t ex att barnarbete eller tvångsarbete inte får förekomma eller att arbetarna ska ha rätt att organisera sig. Detta innebär att ett svenskt företag som sätter upp en fabrik i ett utvecklingsland har ett ansvar för att kränkningar av mänskliga rättigheter inte sker, oavsett om detta regleras i landets nationella lagstiftning eller ej. Idag är det allmänt accepterat att det direkta ansvaret för den egna verksamheten är en alltför snäv avgränsning av företagens ansvar. Det direkta ansvaret har därför kommit att utvidgas till att även innefatta företagens underleverantörer och dotterbolag. Detta inte minst eftersom många företag idag lägger ut produktionen till andra aktörer, s k outsourcing, eller importerar delar av sina produkter från leverantörer. Företag ansvarar därmed även för hur leverantörer och underleverantörer behandlar sina arbetare. Riktlinjer för mänskliga rättigheter formulerade i uppförandekoder inkluderar därför i de flesta fall även underleverantörerna, d v s krav på att underleverantörer till företaget lever upp till samma standarder. Fria Fackföreningsinternationalen formulerar t ex detta ansvar i sin modellkod som anger att företag ska erkänna sitt ansvar gentemot arbetstagare vare sig de är anställda direkt eller inte. Företaget ska kräva att dess underleverantörer, och andra i leverantörskedjan, lever upp till de villkor som ställs. 34 OECD:s riktlinjer är lite vaga i formuleringen av ansvarsfördelningen, men slår fast att i den mån moderbolagen faktiskt kontrollerar verksamheten i sina dotterbolag, bär de ansvaret för att riktlinjerna iakttas av dessa dotterbolag. 35 Den berör leverantörer, kunder, offentliga myndigheter och icke-statliga organisationer som företräder lokalsamhället och miljön. I den externa dimensionen inkluderas respekterandet av mänskliga rättigheter, hur företagen ska övervaka att dessa följs av affärspartners och hur verksamheten ska utformas i länder där brott mot de mänskliga rättigheterna sker. 34 FFI:s modellkod i Uppförandekoder för företag, handbok för fackligt agerande, LO, TCO Riktlinjer för multinationella företag antagna av OECD:s ministermöte den 27 juni 2000, i OECD:s Det direkta ansvaret för underleverantörsled är många gånger svårare att kontrollera, vilket bl a OECD:s riktlinjer indikerar. Dagens komplexa leverantörsled används ofta som förklaring på varför företag saknar kontroll över sina varor i flera produktionsled. Även om ett företag har som ambition att ta på sig ansvaret för produktionen i underleverantörsled kan detta vara svårt. En av frågorna ställda av Svenska Burmakommittén till företagen aktualiserade detta problem. Frågan var om företagen vid något tillfälle haft verksamhet kopplad till Burma, t ex i form av import av varor. KF/Coop svarade att de har så vitt vi vet inga varor från Burma [egen kursivering]. Reservationen förklaras med att när det gäller olika fruktkonserver från de stora multinationella företagen så är det svårt att veta ursprungsland och därför kan Burma, som är en stor fruktleverantör, t ex leverera ananas till fruktkonserver paketerade i annat land. 36 Ett sätt att komma åt detta problem är som nämnts tidigare att ställa krav på underleverantörer. Detta blir lätt komplicerat, inte minst då det gäller kontroll av huruvida kraven verkligen efterlevs. På sikt behöver därför system med större säkerhet introduceras. Ett exempel på hur man försökt öka öppenheten i de olika produktionsleden är märkning som inkluderar spårbarhet. En sådan märkning innebär att man kan följa varan under hela dess livscykel. Detta är ett system som redan används vid t ex FSC-märkning för att garantera att den slutliga trävaran kommer från en skog som skötts enligt de kriterier som FSC satt upp. 37 -indirekt ansvar Utöver ett direkt ansvar för företagens egna verksamhet, och verksamheten hos underleverantörerna, går det även att tala om ett indirekt ansvar. Kränkningar av mänskliga rättigheter på grund av företagens verksamhet sker nämligen inte endast direkt inom företaget eller i dess underleverantörsled. 38 Det indirekta ansvaret hör riktlinjer för multinationella företag en handbok, Regeringskansliet UD Se KF:s svar i Bilaga FSC=Forest Stewardship Council. Se information om spårbarhetscertifikat: 38 Ett företags koppling till kränkningar av mänskliga rättigheter kan även uppfattas som indirekta, en aspekt tas upp i en rapport av Amnesty som diskuterar företagens ansvar och mänskliga rättigheter. 13

15 samman med de effekter företaget har på sin omgivning. Företag påverkar t ex sin omgivning genom den infrastruktur som krävs för att de skall kunna bedriva sin verksamhet, och genom de skatteunderlag företag genererar i ett visst land. De indirekta konsekvenserna kan även handla om att ett företags närvaro legitimerar ett visst politiskt system. Ansvaret för dessa indirekta konsekvenser är en fråga som är särskilt aktuell i Burmafallet. Ett centralt argument framfört av dem som arbetar för att företag inte ska verka i Burma i dagsläget, är just att det är omöjligt att bedriva handel med, eller investera i, Burma utan att indirekt bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter. Tre olika exempel på sätt som företag indirekt kan kränka mänskliga rättigheter på i Burma rör behovet av infrastruktur, ekonomiskt stöd till regimen och det symboliska stöd som närvaro och handel med Burma innebär. För det första, då det gäller behovet av infrastruktur kan ett företag som har verksamhet i landet komma att indirekt bidra till upprätthållandet av det system av tvångsarbete som regimen tillämpar. Även om företaget självt inte använder sig av tvångsarbete, eller att underleverantörer till företaget gör det, så används tvångsarbete i Burma i stor omfattning till olika typer av infrastrukturprojekt. Ett företag kan därför genom att lokalisera sin verksamhet i Burma bidra till att detta system upprätthålls genom att t ex området där fabriken anläggs röjts med hjälp av tvångsarbete eller att vägarna som används för att transportera produkter från företaget konstruerats med tvångsarbete. 39 Argumentet att företag bygger sin verksamhet på en infrastruktur som bygger på tvångsarbete framfördes bl a mot underklädesfabriken Triumph International som hade en fabrik i Burma, men som drog sig ut efter internationella påtryckningar. 40 rekt stödjer regimen genom det ekonomiska stöd en sådan verksamhet tillför regimen. Detta kan ske i form av skatteintäkter från företaget till regimen eller genom att verksamheten upprättas i samarbete med regimen, s k joint ventures, vilket ofta är fallet i Burma. Ett exempel där finansiellt stöd till regimen diskuteras är det franska Totals och det amerikanska UNOCALs naturgasprojekt i Burma. Projektet är av stor ekonomisk betydelse för regimen och en inkomst regimen räknar med. 41 För det tredje innebär även närvaron i Burma, och handel med Burma, ett symboliskt stöd i form av legitimering av regimens handlingar. Ett exempel är Totals investering i gasfältet Yadana i Burma som enligt Aung San Suu Kyi blivit en stolthet för militärregimen och bidrar till att legitimera dess makt. 42 Ovanstående exempel från Burma illustrerar att företags agerande kan få indirekta konsekvenser bortanför det som pågår i den egna fabriken eller egna leverantörsled. Företag ställs därför också till svars för de indirekta konsekvenserna av sin verksamhet. I de flesta projekt existerar naturligtvis alla tre nämnda indirekta konsekvenser i olika utsträckning. Ett andra exempel på indirekt ansvar är att ett företag genom att ha verksamhet i Burma indi- Mänskliga rättigheter företagens ansvar?, Amnesty International, SNS Förlag, Tvångsarbete i Burma tas även upp i Amnestys rapport (ibid); att alla företag som verkar i Burma kan komma att upptäcka att de indirekt drar fördel av tvångsarbete som regimen använt för infrastrukturprojekt Triumph drog sig ur Burma januari För vidare information: 41 Khin Maung Kyi et.al Economic Development of Burma, A Vision and A Strategy, publicerad av Olof Palmes Internationella Centrum Intervju med Aung San Suu Kyi: Why does France help dictators, Nouvel Observateur, May frandict.htm 14

16 3.3 Vinst och mänskliga rättigheter Företagens grundläggande uppgift är att generera vinst åt sina ägare. Då nu krav på hänsyn till mänskliga rättigheter ställs måste följande fråga besvaras: hur skall relationen mellan företags ansvar att maximera vinsten och att samtidigt ta ansvar för mänskliga rättigheter hanteras? Det finns idag en tendens att förenkla denna relation genom att säga att nu finns det inte någon motsatsställning mellan lönsamhet, å ena sidan, och rollen som god samhällsmedborgare å den andra. 43 I några fall kan det stämma att hänsyn till mänskliga rättigheter också bidrar till att öka företagets lönsamhet. Det stämmer dock endast för vissa typer av företag på vissa marknader, främst företag som producerar varor för konsumtion och därmed är känsliga för konsumentbojkotter, eller företag som lever på sitt varumärke. Att hävda att mänskliga rättigheter och vinst inte kolliderar innebär att på ett farligt sätt förenkla problematiken. Denna typ av resonemang riskerar att resultera i att företagen inte går till botten med sin verksamhet och utvecklar en seriös strategi för mänskliga rättigheter. En förutsättning för arbetet med företagens ansvar för mänskliga rättigheter är att röra sig bort från ord formulerade i uppförandekoder till konkret agerande där avvägningar måste göras och faktiska åtgärder vidtas. Det finns annars en risk att arbetet med mänskliga rättigheter blir till en PR fråga och att det används som en påklistrad policy för att skapa god publicitet och lönsamhet, snarare än en strategi som genomsyrar hela verksamheten. Det finns gott om exempel där det är lönsamt att inte inkorporera socialt ansvar. Idag förekommer det att företag exploaterar arbetskraft och nekar arbetarna drägliga arbetsvillkor i syfte att minimera produktionskostnader. Företag verkar i Burma idag just för att det är ekonomiskt lönsamt samtidigt som de bortser från de kränkningar av mänskliga rättigheter detta medför, eller bidrar till. Ett annat exempel är t ex frågan om föreningsfrihet. Företag verkar idag i länder eller zoner där föreningsfriheten är inskränkt eftersom det är ekonomiskt intressant samtidigt som det innebär 43 Citat från Peje Emilsson, VD och Koncernchef Kreab AB Företagets värderingar är en del av företagets värde i Corporate Citizenship Företagets samhällsansvar, ICC International Chamber of Commerce. (årtal saknas) en konflikt i förhållande till ILO:s konvention angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten. 44 Därmed inte sagt att företag inte kan verka positivt och försöka påverka situationen och förbättra för arbetarna, men det innebär trots allt att det finns en spänning mellan vinstintresset och socialt ansvar. Påståendet att det är olönsamt/riskfyllt att bryta mot mänskliga rättigheter bygger i stort sätt uteslutande på att det finns en opinion mot ett företag, t ex mot närvaro i Burma, som ger företaget dålig publicitet och skadar varumärket. Om sådan opinion inte finns är det fortfarande lönsamt för företaget att inte ta ett socialt ansvar, d v s om detta inte är något som kommer upp i offentlighetens ljus och inte påverkar företagets publicitet. Fallet Burma visar dessutom att även när det finns ett opinionstryck så är det inte alltid så starkt att det gör det mindre lönsamt för vissa företag att vara i Burma. Detta gäller naturligtvis inte i alla situationer eftersom det finns exempel på progressiva företag som agerar proaktivt före det att en opinion bildas, snarare än reaktiv p g a ett opinionstryck. Problem uppstår när man betraktar strategier för beaktande av mänskliga rättigheter som en riskanalys. Oavsett om ett företag riskerar dålig publicitet eller missnöjda anställda och därmed i förlängningen sämre ekonomisk avkastning, eller ej, så måste en seriös strategi för mänskliga rättigheter vara vägledande för verksamheten. Värnandet av mänskliga rättigheter får inte endast knytas till företagens möjligheter att göra vinst. Mänskliga rättigheter är just mänskliga rättigheter, och är inte något som har ett pris. Att harmonisera ekonomisk tillväxt med skyddet av de mänskliga rättigheterna är en av de största utmaningar vi står inför idag. Mary Robinson, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Davos, februari 2000 I en strategi för att få företag att beakta mänskliga rättigheter så är det därför viktigt att detta inte sker genom att endast locka företagen med vinstargument. Även om det är frestande att tala 44 Konvention nr

17 om mänskliga rättigheter i kortsiktiga ekonomiska termer är det viktigt att grupper som arbetar med mänskliga rättigheter inte glömmer bort vad som är det långsiktiga målet. Att få några företag att inse att ansvar för mänskliga rättigheter inte behöver vara förenat med stora ekonomiska uppoffringar, utan tvärtom kan leda till vinst, kan vara bra. Samtidigt är det mycket allvarligt om budskapet till företagen är att hänsyn till mänskliga rättigheter alltid är förenat med vinst. På frågan om hur företagen ser just på förhållandet mellan hänsynstagande till mänskliga rättigheter och vinstmaximering i Svenska Burmakommitténs enkät svarade företagen lite olika. ABB skriver att de inte ser någon konflikt mellan de två. Electrolux svarade tvärtom att självklart finns en motsättning mellan vinstmaximering och efterlevnad av mänskliga rättigheter annars skulle inte problemet finnas. 45 Det finns således företag som erkänner spänningen mellan vinstmaximering och hänsynstagande till mänskliga rättigheter. Det är intressant att notera att spänningen mellan vinst och mänskliga rättigheter är något som företagen tycks vara mer villiga att erkänna än vissa konsultbyråer eller aktörer som arbetar med företag för att främja mänskliga rättigheter. Att föra en nyanserad debatt om spänning mellan socialt ansvar och vinstmaximerande och inte blunda för de motsättningar som faktiskt finns, och att erkänna det faktum att det krävs avvägningar, är en förutsättning för att komma vidare i arbetet. Det är först när det finns en konflikt och svåra frågor att ta ställning till, likt i fallet Burma, som företagens ansvar och uppförandekoder sätts på prov. 3.4 Avslutning Det finns många olika perspektiv på vilket ansvar företagen har. Ofta talas om corporate responsibility, ung. företags ansvar, vilket huvudsakligen refererar till företagens frivilliga initiativ. NGO:s idag börjar alltmer använda sig av begreppet corpoporate accountability, d vs att företagen skall kunna ställas till svars. Detta syftar på behovet av ett juridiskt bindande ramverk för företags ansvar. I praktiken handlar frågan i stor utsträckning om relationen mellan frivilliga och bindande regler, vilket kommer att diskuteras i nästa avsnitt. 45 För fullständiga svar se Bilaga 2. 16

18 4. Att skapa ett hållbart regelverk I dagsläget förekommer kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med företags verksamhet. Frågan är hur man kan komma tillrätta med problem i situationer där företag inte tar ett ansvar, eller där de ej kan ställas till svars. Frågan är med andra ord hur ett hållbart regelverk kan upprättas. I detta avsnitt diskuteras vad som krävs för att skapa ett hållbart regelverk för företagens ansvar. Inledningsvis diskuteras, utifrån ett konkret fall, behovet av analyser och öppen redovisning från företag, vad gäller hur mänskliga rättigheter påverkas av deras verksamhet. Därefter diskuteras relationen mellan bindande och frivilliga regler. Avsnittet avslutas med en diskussion kring möjligheter och utmaningar att föra en dialog med företag, d v s vad som behövs för en demokratisk process. Diskussionen förs utifrån erfarenheterna av Svenska Burmakommitténs kontakter med företag i samband med den enkät som skickades ut till några stora svenska företag. Utifrån dessa erfarenheter ges några förslag för att skapa bättre förutsättningar för samtal om företagens sociala ansvar. 4.1 Frivilliga uppförandekoder - behov av analys och redovisning I dagsläget har många företag valt att inte bedriva handel med eller investera i Burma p g a rådande situation. I enkäten Svenska Burmakommittén skickade till några svenska företag ställdes frågan om företagen vid något tillfälle haft verksamhet kopplad till Burma, d v s bedrivit handel med (t ex import av varor) eller investerat i landet. Tre företag, ABB, Ericsson och H&M, svarade att de tidigare haft någon typ av verksamhet kopplad till Burma men att den avbrutits. H&M angav att de importerade ett fåtal modeller från Burma i början på 90-talet. ABB angav att de tidigare haft ett säljkontor i Burma. Ericsson svarade att de levererat telekomlösningar till Burma sedan 1950-talet. Som svar på följdfrågan på vilka grunder verksamheten avbrutits svarade H&M att de i mitten av 90-talet fastlog en policy att inte handla med varor från Burma och den kvarstår än idag. H&M angav att beslutet tagits av politiska skäl. ABB svarade att anledningen till att verksamheten avbrutits var beroende på bl a den politiska situationen och brister i efterlevnaden av mänskliga rättigheter. Ericsson svarade att de 1998 avbröt pågående och nya affärsaktiviteter i Burma efter påtryckningar från opinionsgrupper. Idag finns det således exempel på företag som av olika anledningar valt att inte verka i Burma. Anledningarna till ett tillbakadragande skiljer sig dock åt mellan företagen, inte bara vad gäller de svenska exemplen utan generellt bland de företag som dragit sig ur Burma. Några hänvisar endast till att opinionen skapat en situation där de riskerar att förlora marknadsandelar och anseende. Denna reaktiva inställning är olycklig eftersom den förutsätter ett ständigt kampanjande från demokratiorganisationer. Andra företag hänvisar till principer och politiska avvägningar. I samtliga fall saknas dock tydliga analyser och klara kriterier för agerandet som kan bedömas av utomstående. Det finns ett behov av analys och öppen redovisning från företagens sida av hur väl deras verksamhet respekterar mänskliga rättigheter. Behovet av offentliga och tydliga analyser behövs inte minst eftersom värnandet av mänskliga rättigheter definieras på olika sätt. I praktiken har företag t ex vid dambyggen och etablerande av nya fabriker hänvisat till att dessa projekt bidrar till en positiv utveckling, dock utan att tydligt redovisa på vilket sätt detta kommer att ske. - ett konkret exempel Ericssons svar på vilka grunder de dragit sig ur Burma är intressant. Företagets motivering var att de 1998 avbröt pågående och nya affärsaktiviteter efter påtryckningar från opinionsgrupper. Vidare att Ericsson vid detta tillfälle framförde att de delade de kritiska synpunkter som framförts om de mänskliga rättigheterna, men att vi inte trodde att Ericssons tillbakadragande skulle bidra till några positiva förändringar i landet. Vår allmänna inställning är fortfarande att Ericssons närvaro bidrar till ekonomisk och social utveckling på de platser där vi är aktiva. Vi är övertygade om att utbyggnad av telekommunikationer gynnar kontakter och öppenhet mellan människor, och också underlättar för en demokratisering. 46 Ericssons svar visar att de dragit sig ur Burma p g a påtryckningar, inte för att de tror att detta är 46 Se Ericssons svar i Bilaga 2. 17

19 positivt för Burma. Svaret visar också att företagets ställningstagande inte överensstämmer med den demokratiskt valda oppositionens ståndpunkt eller olika grupper som arbetar för demokrati i Burma. Den demokratiskt valda oppositionen har, via uttalanden av Aung San Suu Kyi och exilregeringen NCGUB, undanbett alla typer av investeringar eftersom dessa i dagsläget inte bidrar till ekonomisk och social utveckling. Tvärtom bidrar de till att vidmakthålla en regim vars politik verkar i motsatt riktning 47. Utöver att Ericssons inställning strider mot den demokratiska oppositionens så grundar den sig på ett antal antaganden som det går att ifrågasätta i fallet Burma. När det gäller Ericssons första argument, att deras närvaro bidrar till ekonomisk och social utveckling där de är aktiva, så är detta inte ett hållbart argument utan en analys på vilket sätt detta skulle kunna ske. I den burmesiska kontexten finns lite som talar för att det för ett företag i dagsläget skulle vara möjligt att bidra positivt i denna riktning. Tvärtom, genom att verka i Burma bidrar närvaron till legitimitet och framförallt ekonomiskt stöd till en regim som använder ca 40% av statsbudgeten till militära utgifter och vars ekonomiska politik i princip kört landet i botten. Burmas ca en halv miljon man starka armé är en av världens största. Det är en militärmakt som används främst för att kontrollera den egna inhemska befolkningen och som systematiskt begår brott mot mänskliga rättigheter. Enligt en UNDP rapport var de militära utgifterna 222 procent av de sammanlagda utgifterna för utbildning och sjukvård i landet Investeringar i så kallat humankapital har nedprioriterats till förmån för militära investeringar och andra improduktiva militära aktiviteter under den långa tiden av militär dominans i Burma. Regimens kontroll över politik och monopolisering av ekonomin bidrar inte till folkets välbefinnande och utveckling för landet. I en sådan miljö är det svårt att se att ett företags närvaro, likt Ericssons argument, kan bidra till ekonomisk och social utveckling. Närvaro i landet per se, bidrar inte automatiskt till en positiv utveckling i en situation där regimen utövar ett 47 Se argumenten från den demokratiska oppositionen i avsnitt UNDP, Human Development Report, 1997 i Khin Maung Kyi et.al. 148 militärt förtryck över befolkningen. Det finns därför anledning för ett företag att reflektera över om de kan verka i en sådan miljö utan att bidra till fortsatta kränkningar av mänskliga rättigheter. Hur situationen ser ut i det land som företaget verkar i tas även upp i Amnestys rapport om företag och mänskliga rättigheter. I rapporten ställs frågan om företag bör fullfölja ett projekt där det finns små utsikter till att regeringens inkomster anslås till social och mänsklig utveckling, eller där korruption och/eller där prioriteringar av utgifter för vapen är en norm, och brott mot mänskliga rättigheter är en vanlig företeelse. 49 Det är förstås möjligt att ett företag, under rätt förutsättningar, genom sin närvaro kan bidra till social och ekonomisk utveckling. För att veta att detta verkligen är fallet krävs dock en gedigen analys. Företagets närvaro måste analyseras noga och utvärderas mot uppsatta kriterier för en positiv utveckling. I Burma skulle detta t ex kunna innefatta på vilket sätt ett företag bidrar till: 1) minimerandet av tvångsarbete som används systematiskt av regimen och anges av ILO, FN etc. som en starkt inskränkande faktor på möjligheter till social och ekonomisk utveckling. 2) en förändring av regimens ekonomiska politik som försatt landet i ett tillstånd av social misär och fattigdom. 3) att minska förekomsten av övergrepp i området där företaget verkar. 4) att öka politiska och sociala rättigheter för politiskt aktiva och de etniska grupperna i landet 5) att motverka att verksamheten endast gynnar en ekonomisk elit som monopoliserar makten. En annan förutsättning för att ett företags närvaro ska kunna bidra till en demokratisk utveckling är att problem med kränkningar av mänskliga rättigheter tas upp med regimen och att försök görs att påverka regimen i rätt riktning. Att förhålla sig politiskt neutral är inte en möjlighet eftersom detta tolkas som ett medhåll av regimens politik. När det gäller Ericsson andra argument att de är övertygade om att utbyggnad av telekommunikationer gynnar kontakter och öppenhet mellan människor och underlättar för en demokratisering så förhåller det sig på samma sätt, d vs att telekommunikationer i sig själva inte automatiskt bidrar till en öppenhet och en demokratisering. 49 Amnesty International, SNS Förlag

20 Tekniken skulle kunna ha den effekten, men tekniken i sig är inte avgörande utan hur den används och av vem. För att argumentet ska vara hållbart i fallet Burma måste effekter av utbyggnaden av telekommunikationer mätas mot uppsatta kriterier så som: 1) vilka grupper i samhället som får ta del av telekommunikationsutrustningen 2) vilka grupper som arbetar för en demokratisering inne i Burma som kan dra nytta av den, och på vilket sätt 3) vilken effekt telekomutrustningen får vad gäller öppenhet och möjligheter till kontakter som gynnar en demokratiseringsprocess i Burma. Utan en sådan analys finns en risk för att utrustningen tvärtom blir ett verktyg för den grupp som förtycker resten av befolkningen, i detta fall militärregimen i Burma. Det går med andra ord inte att utgå från att utrustningen bidrar i positiv riktning. I Burma finns det lite som talar för att leveranser av telekomutrustningen skulle bidragit till en ökad öppenhet och demokratisering eftersom all användning av telefoner, fax etc. kontrolleras av militären. För att få tillgång till denna utrustning krävs tillstånd av militären, och illegalt innehav utan tillstånd straffas hårt. Ett välkänt exempel på detta är James Leander Nichols som under perioder var honorärkonsul för de nordiska länderna i Rangoon. Han arresterades 1996 för innehav av en oregistrerad fax i sitt hem. Bl a lånade han ut sin fax till Aung San Suu Kyi, som använde den till att skicka artiklar till en utländsk tidning. Han dömdes till tre års fängelse och avled senare i fängelset. 50 Detta exempel illustrerar att det inte är helt lätt för den demokratiska oppositionen att dra nytta av kommunikationsteknologi och att den står under strikt kontroll. Bevisbördan ligger därmed på det företag, och de personer, som hävdar att telekomutrustning i Burma bidrar till öppenhet analys och redovisning Poängen med att analysera exemplet med Ericssons resonemang kring leverans av telekommunikation och företagets närvaro i Burma är inte 50 Bertil Lintner, Demokratirörelse i handbojor, i Nästa år i Rangoon, Kampen för Demokrati och mänskliga rättigheter i Burma, red Jesper Bengtsson, utgiven av Svenska Burmakommittén Ericsson har givits möjligheten att svara på dessa frågor, se Bilaga 2. att svartmåla Ericsson. 52 Exemplet är viktigt eftersom det illustrerar behovet av att företag som börjat arbeta med mänskliga rättigheter analyserar sin verksamhet och öppet redovisar resultaten. Behovet gäller analys och öppen redovisning av såväl de direkta som indirekta effekterna av den egna verksamheten på mänskliga rättigheter. 53 En sådan analys och öppen redovisning är naturligtvis extra angelägen i kontexter där systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Ett företag som är verksamt, eller har planer på att verka, i ett land med en icke-demokratisk regim där mänskliga rättigheter kränks, måste väga in ovanstående aspekter i sin strategi för beaktande av mänskliga rättigheter i samband med den egna verksamheten. Det måste finnas en gedigen analys bakom företagets verksamhet där det klart och tydligt framgår på vilka sätt företaget bidrar till att situationen förbättras. Bidraget måste mätas efter uppsatta kriterier. Utan en sådan analys blir argument om att närvaron i landet bidrar till en positiv utveckling inte trovärdiga. Analysen måste vidare inbegripa ståndpunkter från de grupper som är utsatta för kränkningar samt från oberoende källor som inte riskerar utsättas för påtryckningar. Utöver det så kan ett företag inte förhålla sig neutralt i en kontext där kränkningar av mänskliga rättigheter sker. Detta eftersom att inte agera blir ett ställningstagande för rådande situation. En seriös strategi för mänskliga rättigheter måste innefatta att problemen med kränkningar av mänskliga rättigheter tas upp med regeringen, eller de grupper som nu begår dem. Det är först när en strategi för mänskliga rättigheter prövas mot en verklig situation där det krävs svåra ställningstaganden som den kan fungera som vägledande. Då krävs även en analys och redovisning utöver generella riktlinjer. Att 52 Det bör vidare konstateras att även övriga företag saknar analyser då de gäller deras agerande. Detta är olyckligt eftersom det gör det svårt att skilja de som agerar seriöst, från de oseriösa. Vilka som är seriösa kan endast besvaras då tydliga analyser och kriterier presenteras. Slutligen bör inte glömmas de företag som inte ens bemödade sig att svara på frågorna. Allt för ofta får de företag som i alla fall försöker föra en dialog mer kritik än de som väljer att inte föra en dialog. 53 För en förklaring av företagens direkta och indirekta ansvar, se ovan stycke Vilket ansvar har företagen? 19