Slutrapport. Nu kör vi - utvecklingsprojekt för besöksnäringen i Gävleborg

Transkript

1 Slutrapport Nu kör vi - utvecklingsprojekt för besöksnäringen i Gävleborg

2 Innehåll SLUTRAPPORT NU KÖR VI - UTVECKLINGSPROJEKT FÖR BESÖKSNÄRINGEN I GÄVLEBORG... 1 FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 Gävleborgs strategi för besöksnäringen och utvecklingsprojektet Nu Kör Vi... 5 Projektets syfte... 6 Förväntade resultat... 6 Faktiska resultat... 7 TURISMENS BETYDELSE... 9 Besöksnäringens komplexitet... 9 Nationell strategi för svensk besöksnäring PROJEKTBESKRIVNING EXITMODELLEN ÖNSKAD ORGANISERING FOKUSOMRÅDEN Destinationsutveckling Digital tillgänglighet Export och Internationell marknadsföring FÖRVÄNTADE RESULTAT STRATEGISKA MÅL MILSTOLPAR PROJEKTETS MÅLGRUPPER Interna målgrupper Externa målgrupper PROJEKTORGANISATION Projektägare Styrgrupp Återkoppling till beslutsfattare Referensgrupper Verksamhetsråd Projektgrupp AKTIVITETER Destinationsutveckling Digital tillgänglighet Internationell marknadsföring KOPPLING TILL DET REGIONALA NÄRINGSLIVET KOPPLING TILL ANDRA PROJEKT OCH SAMVERKANSPARTNERS RESULTAT Destinationsutveckling Digital tillgänglighet Internationell marknadsföring Milstolpar RESULTATSPRIDNING UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING/FÖLJEFORSKNING HORISONTELLA KRITERIER EKONOMI

3 Besöksnäringens bidrag Finansiering Budget enligt ny projektbeskrivning Utfall PROJEKTRAPPORT Digital Tillgänglighet Internationell marknadsföring

4 Förord År 2010 presenterades "Nationell strategi för svensk besöksnäring - hållbar tillväxt för företag och destinationer". Visionen är att genom fokus på hållbarhetsfrågorna fördubbla svensk besöksnäring till 2020 och att kunna erbjuda 35 exportmogna destinationer är besöksnäringen Sveriges nya basnäring. Besöksnäringen har utpekats som ett viktigt strategiskt område för utvecklingen i Gävleborg. I augusti 2009 antog Regionstyrelsen i Gävleborg en besöksnäringsstrategi för länet. Den regionala besöksnäringsstrategin ligger i linje med den nationella. Till en följd av detta anställdes en besöksnäringsstrateg på Region Gävleborg och ett stort utvecklingsprojekt för besöksnäringen, "Nu kör vi", riggades. Syftet med projektet "Nu kör vi" har varit att lägga grunden för en framtida attraktiv, kompetent och lönsam besöksnäring i Gävleborg. Aktivitetsområden som projektet arbetat inom är destinationsutveckling, digital tillgänglighet och internationell marknadsföring. Inom ramen för projektets arbete tog en så kallad exitmodell fram; en organisatorisk strukturbild för regionen att arbeta efter för att nå en långsiktig och hållbar struktur med sikte på år Exitmodellen antogs av Regionstyrelsen i Gävleborg i mars Då strukturförändringar tar lång tid att genomföra är det av stor vikt att vara uthållig och systematiskt arbeta mot det långsiktiga målet. Arbetet i "Nu kör vi" har handlat mycket om att bryta upp gamla strukturer och ersätta dem med långsiktig och hållbar struktur. Projekttiden har varit Detta är projektets slutrapport. Ett "Överbryggningsprojekt" beviljades av Region Gävleborg och Landstinget Gävleborgs för perioden Syftet med Överbryggningsprojektet har bl.a. varit att starta ett aktiebolag som ska bli den länsövergripande sälj- och marknadsföringsorganisationen och samtidigt inleda förhandlingar med de destinationsorganisationer (DMO), som varit redo att överta detta bolag under 2014, i enlighet med Exitmodellen. Projektet "Nu kör vi" samt Överbryggningsprojektet har uppnått bra resultat och har bidragit till att strukturen för besöksnäringen börjat ta form. Det finns dock behov av ytterligare stöd för att säkerställa att strukturen blir långsiktigt hållbar. Kommunerna, destinationerna och de övriga turistiska aktörerna behöver komma in i den nya strukturen och hitta arbetssätt för att nå långsiktiga resultat. Mycket tid och pengar har investerats i att skapa strukturen och ett Etableringsprojekt under åren 2015 och 2016 ska säkerställa att dessa investeringar kommer till sin rätt. Etableringsprojektets syfte är att ge fortsatt processtöd till destinationsorganisationerna, kommunerna och övriga i regionen som arbetar mot Exitmodellen. Det ska även säkerställa affärsmodellen inom ramen för Visit Hälsingland Gästrikland AB samt fortsätta arbetet med affärsutveckling mot internationell marknad. 4

5 Sammanfattning Gävleborgs strategi för besöksnäringen och utvecklingsprojektet Nu Kör Vi Projektet "Nu kör vi" är ett utvecklingsprojekt för besöksnäringen i Gävleborg som drivits under åren 2011 till Projektet är sprunget ur den regionala turismstrategi som togs fram för länet Strategin föregicks av en omfattande visions- och strategiprocess där länets turismnäring och offentliga verksamheter samlades för att få en gemensam bild av regionens turism. Turismstrategin fokuserar på sex utvecklingsområden: 1. Samverkan Prestigelös samverkan mellan regionens aktörer på alla nivåer för ökad attraktionskraft och lönsamhet Strategisk samordning på regional nivå - alla måste dra åt samma håll 2. Marknadsföring Identifiera, utveckla och skapa varumärken som drar besökare till regionen Marknadsföra regionen på regional, nationell och internationell nivå Stolthet och kunskap inom regionen 3. Digital tillgänglighet Tillgänglighet på webben innan, under och efter besök Enkelhet att hitta och boka digitalt 4. Utveckling och paketering av produkter Mer konkurrenskraftiga och kvalitetssäkrade produkter som attraherar väl definierade målgrupper 5. Entreprenörsstöd - kapital och kunskap Öka tillgängligheten till kunskap och kapital för befintliga och nya satsningar inom besöksnäringen 6. Enkelt och behagligt resande Göra det enkelt att resa till och inom regionen på ett hållbart sätt Göra det enkelt att hitta och behagligt att stanna 5

6 Projektets syfte Projektets syfte har varit att lägga grunden för en framtida attraktiv, kompetent och lönsam besöksnäring i Gävleborg samt en kraftsamlande start på ett långsiktigt arbete. Utifrån de sex utvecklingsområdena skapades projektets fokusområden: 1. Destinationsutveckling Arbetet inom detta fokusområde innefattar skapandet av arenor för såväl näring som det offentliga. Detta för att främja möten i lämpliga konstellationer för att på sikt öka den turistiska omsättningen i regionen och därmed skapa fler arbetstillfällen. Slutmålet för fokusområdet är starka resmål och i förlängningen destinationsorganisationer. 2. Digital tillgänglighet Här ska infrastrukturen till en modern och kundanpassad digital plattform för regionens totala turistiska utbud byggas. Plattformen ska vara användarvänlig, utvecklingsbar och tillgänglig. Hänsyn ska tas till det arbete som tidigare gjorts inom detta område i regionen. 3. Export och Internationell marknadsföring Fokusområdet syftar till att skapa förutsättningar för att få fler och nya besökare till regionen och på så sätt öka näringens avkastning och därmed skapa en hållbar utveckling i regionen. Projektet ska arbeta för regionens exportmogna produkter/verksamheter på den internationella marknaden. Fokusområdets syftar även till att reda ut varumärkesfrågan för regionen och ta fram en turistisk varumärkesstrategi. I marknadsföringsdelen fokuserar projektet på internationell marknadsföring medan strategin innefattar regional, nationell och internationell marknadsföring. I samband med regionens visions- och strategiarbete har en marknads- och utbudsstrategi tagits fram. Den visar att initialt prioriterade länder och områden är Holland, Tyskland, Danmark, Norge, Finland samt Mälardalen i Sverige. Inom projektet "Nu kör vi" bearbetas marknaderna Holland och Finland. Projektet finansieras med 16 miljoner kr från regionala utvecklingsmedel samt med 16 miljoner kr från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Dessa 32 miljoner kr har fördelats på projektets fokusområden under fyra år. Projektet har i december 2014 en huvudprojektledare, fyra projektledare samt en projektekonom. Projektets styrgrupp består av tre tjänstemän från Region Gävleborg och en tjänsteman från Ljusdals respektive Gävle kommun samt två representanter för besöksnäringen i länet. Projektet har också tre referensgrupper, en består av de turismansvariga i länets samtliga kommuner, en för digital tillgänglighet och en för destinationsorganiseringen. Förväntade resultat Ökad turistisk omsättning, ökat antal gästnätter. Ett effektivare samarbete och en bredare utväxling av erfarenhet mellan näringens aktörer. 6

7 Ett bättre samspel mellan näring och offentlighet. En mer konkurrenskraftig struktur när det gäller samverkan, planering, marknadsföring och försäljning hos de aktiva företagen. Växande nätverk inom regionen med nationella och internationella aktörer. Regionens insikt om besöksnäringens betydelse för utveckling kommer att öka På sikt (senast 2020) en länsövergripande sälj- och marknadsföringsorganisation Faktiska resultat Destinationsutveckling Kompetenshöjande insatser som ligger till grund för en utvecklad besöksnäring. Över deltagare från företag och föreningar har deltagit i 150-tal workshops som både näring och näringslivskontor efterfrågat. Tre destinationsorganisationer, i fortsättningen kallade DMO:er, har bildats, Glada Hudik, Visit Gavle, Upplev Nordanstig. Dessa har i en avsiktsförklaring bestämt att gemensamt äga det nystartade länsövergripande bolaget Visit Hälsingland och Gästrikland AB. I december 2014 övergick ägandet av bolaget till Upplev Nordanstig och Glada Hudik. Processer pågår för bildande av fler destinationer. Dessa har möjlighet att komma in som ägare i det länsövergripande bolaget. I nio kommuner arbetar man med att organisera sig, med projektets Exitmodell som målbild: 7

8 Utöver destinationsorganiseringen arbetar projektet med tematiseringar. De teman och nätverk som projektet arbetar med är Jungfrukusten, Destination Vildmark, Hälsingegårdar, Fiske och en idé kring Track & Trails. Digital Tillgänglighet Hela länet är ditigtalt tillgängligt Den digitala strukturen står redo att anpassas efter hur destinationsorganiseringen sker och utvecklas. Den digitala strukturen stödjer den organisatoriska strukturen. Den digitala plattformen ägs av det länsövergripande bolaget Visit Hälsingland Gästrikland AB. Samtliga kommuner i länet, direkt eller indirekt via sina lokala destinationsorganisationer, skall kunna beredas plats som ägare i det länsövergripande bolaget Visit Hälsingland Gästrikland AB. Därigenom är man också ägare till den digitala plattformen. Nuläget december 2014 av strukturen för den digitala plattformen Internationell marknadsföring Holland B2B-samarbetet med Visit Sweden visar en ökning på +43% för åren Totalt utländska gästnätter SCB statistiken för sommarperioden jun-aug över samtliga utländska gästnätter visar en ökning på 18,8% mellan 2011 och Media Mediabesök som tillkommit genom samarbetet med Visit Sweden har genererat ett medievärde på drygt 2 miljoner SEK. Utöver dessa har vi fått till stånd egna medieresor. På dessa har vi dock ingen källa för medievärde. 8

9 Finland Antalet finska gästnätter på skidanläggningarna är fortfarande låga, men utvecklingen är positiv. I Järvsö har antalet nästan tredubblats, i Hassela nästan femdubblats och i Kungsberget har antalet ökat 27 gånger om. Media Flera medie- och bloggarresor har genomförts till destinationerna och det samlade pressvärdet fr o m 2012 är ca 4,5 miljoner SEK. Turismens betydelse Turismen är en av världens snabbast växande näringar. Idag står 5 % av jordens befolkning för 95 % av resandet. Enligt WTO, World Tourism Organization, förutspås en årlig tillväxt på 4-8 %. Turismens bidrag till sysselsättning och ekonomi växer i betydelse jämfört med flera andra sektorer i näringslivet. Turismen i Sverige omsatte totalt 284,4 miljarder kronor under 2013, en ökning med 3,9 % sedan Utländska besökare spenderade 105,7 miljarder kronor och svenska fritids- och affärsresenärer 178,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 2,3 respektive 4,8 % jämfört med fjolåret. Sedan år 2000 har den totala omsättningen för turismen i Sverige ökat med drygt 89 % i löpande priser. Turismens exportvärde, dvs. vad utländska turister spenderar i Sverige, är idag större än personbilexporten eller exporten av järn och stål. Trenden i Sverige är att den utländske resenären står för tillväxt. Även om turistnäringens exportvärde utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi, så är det framför allt turistnäringens förmåga att bidra till ökad sysselsättning som kommit i fokus under senare år. (Källa: Tillväxtverket) Även i Gävleborg är besöksnäringen en mycket viktig tillväxtnäring. År 2013 omsatte besöksnäringen ca 6,6 miljarder kr i länet och kunde redovisa kommersiella gästnätter samt årsarbeten. De utländska kommersiella gästnätterna på hotell, vandrarhem och i stugor uppgick till (Källa: HUI) Besöksnäringen har mycket stor betydelse för hur regionen kommer att utvecklas när det gäller arbetstillfällen, inflyttning, bibehållen service och regional självkänsla. Besöksnäringens komplexitet Flera branscher Besöksnäringen är sammansatt av flera olika branscher, mer eller mindre väldefinierade i befintlig statistik. De största branscherna är hotell och restaurang tillsammans med övriga former av logi, transporter och varuhandel. Kultur, sportaktiviteter och rekreation är andra betydande delar av näringen. 9

10 En annan viktig aspekt är strukturen på näringens företag avseende storlek och driftsform. Besöksnäringens företag är ofta små eller mycket små, men det finns också några mycket betydelsefulla stora aktörer. Till skillnad från många renodlade tillverkningsföretag finns ett starkt ömsesidigt beroende mellan företagen, som således är konkurrenter och komplementärer på samma gång. En besökares totalupplevelse bygger på en sammansättning av tjänster och produkter från ett antal både stora och små leverantörer. Samverkan med offentliga strukturer Besöksnäringen är mer sammanlänkad med, och beroende av, offentliga strukturer än många andra näringar. Turism bygger på att människor förflyttar sig till olika platser. Redan i definitionen av turism finns därför det offentliga med i form av ansvar för landets transportinfrastruktur. Även på resmålet är besökaren beroende av att kunna transportera sig och ta del av attraktioner och tjänster som är offentligt finansierade och hanterade. Besökares utnyttjande av, och eventuell åverkan på, naturområden, parker etc. är också angelägenheter för det offentliga. Eftersom det turistiska erbjudandet i regel är en sammansättning av tjänster och produkter från såväl privata aktörer som stat och kommun har det offentliga många gånger en roll i samordningen av dessa produkter samt i marknadsförings- och försäljningsleden. Hur, och vilken grad, skiljer sig dock från erbjudande till erbjudande. På nationell nivå samordnas marknadsföringen av Sverige av Visit Sweden som till hälften ägs av staten, till hälften av näringen. (Källa: Strategi 2010, Svensk Turism) Nationell strategi för svensk besöksnäring Svensk Turism* tog 2010 fram en nationell strategi för besöksnäringen i dialog med näringens olika aktörer. *Svensk Turism företräder den samlade svenska besöksnäringen, representerar cirka företag, är näringens ägarrepresentant i det med staten samägda VisitSweden. Visionen för den nationella strategin Med fokus på hållbarhetsfrågorna ska vi fördubbla svensk besöksnäring på tio år är besöksnäringen Sveriges nya basnäring. Resmålet Sverige är ett naturligt förstahandsval för den globala resenären. Näringen omsätter 500 miljarder kronor och vi erbjuder 35 exportmogna destinationer. En av de viktigaste nycklarna finns i mer offensiv och systematisk destinationsutveckling. Visit Sweden marknadsför på ett genomarbetat och strukturerat sätt varumärket Sverige och en rad destinationer på den internationella marknaden. Tydligt definierade målgrupper och positionsteman är verktyg som underlättar arbetet, liksom den partnerskapsmetodik som används i samarbetet med destinationerna. En slutsats som dragits i Visit Sweden s arbete är att destinationerna många gånger inte är färdigutvecklade och mogna för export vilket resulterar i uteblivna satsningar eller ett resurskrävande förarbete innan partnerskap kan etableras. 10

11 Ett huvudsakligt fokus i den nationella strategin är att hitta vägar för att bygga fler exportmogna destinationer. Detta exkluderar inte den svenska marknaden, då en destination som utvecklas och successivt blir starkare även stärker sin ställning på den svenska marknaden. Den nationella strategin för besöksnäringen vilar på en vision, tre fokusområden, fyra strategiska mål och sex huvudstrategier. De tre fokusområdena är: Destinationsutveckling och teman Offensiv marknadsföring och försäljning En samordnad besöksnäring. De strategiska målen tar sikte på att attrahera så många utländska besökare som möjligt inom de prioriterade målgrupperna, utveckla fler exportmogna destinationer, stödja redan exportmogna destinationer så att de kan öka sina volymer och få fler svenskar att resa och utnyttja besöksnäringens tjänster i Sverige. Bland de sex huvudstrategierna intar destinationsutveckling en särställning med ett förslag på en ny modell för destinationsutveckling. Arbetssättet utgår från en övertygelse om att det är först när lokala krafter själva inser varför de bör utveckla en väl fungerande besöksnäring, vad och hur de behöver göra samt med vilken resursinsats, som besöksnäringen kan bli en betydelsefull näring på orten. Modellens syfte är att frigöra lokal energi och inspirera destinationens olika aktörer att samverka för att stärka destinationens attraktionskraft som besöksmål. Destinationens aktörer sitter själva i förarsätet och driver utvecklingen och använder sig av modellen i tillämpliga delar. (Källa: Strategi 2020, Svensk Turism) Den nationella strategin har stimulerat till flera destinationsutvecklingsprojekt runtom i Sverige och arbetar aktivt för fler exportmogna destinationer. Tillväxtverket driver i projektform Hållbar destinationsutveckling på fem platser runtom i landet. Resultatet blir att konkurrensen stärks och kvaliteten förbättras på nationell nivå. Sett ur detta perspektiv är det av än större vikt att Gävleborg aktivt arbetar med utvecklingen av besöksnäringen. 11

12 Projektbeskrivning Projektets syfte är att lägga grunden för en framtida attraktiv, kompetent och lönsam besöksnäring i Gävleborg. Det ska förverkligas genom strukturell utveckling med samsyn och tydliga roller. I projektet finns en strategisk målbild om hur besöksnäringen i Gävleborgs län är organiserad Denna bild tydliggör roller mellan det offentliga och det kommersiella. Den skall vara ett stöd för att skapa förutsättningar för att stärka varandra och tillsammans arbeta för destinationen. Exitmodellen, som den kallas, beslutades i Regionstyrelsen mars Se bild nedan. Exitmodellen önskad organisering Projektet har arbetat efter Exitmodellen. Den visar hur de affärsmässiga nätverken formeras naturligt av företagen, vilka roller de affärsmässiga nätverken intar i förhållande till varandra och vilka roller de offentliga organisationerna bör ha i en sund och affärsstimulerande struktur. Modellen för framtida organisering av turism i Gävleborg kan sammanfattas med att företagen har ansvaret för affärerna medan det offentliga stöttar och ger förutsättningarna för en utveckling av näringslivet. En dimension i Exitmodellen är att öka antalet internationella besökare. För att jobba internationellt tillsammans med Sveriges kommunikationsbolag Visit Sweden krävs att företagen på något sätt är regionalt organiserade. Det kan vara som idag, där ett länsprojekt går in med offentliga medel eller genom att det finns en regionövergripande sälj- och marknadsföringsorganisation att samverka med. 12

13 En exportmogen marknad behöver därför någon form av regional turismorganisation för utbud och marknadsbudskap. Denna organisation är i målbilden varken Region Gävleborgs- eller offentligägd utan en affärsmässig verksamhet till största delen ägd av näringen. Företag och föreningar kommer att finnas i både den affärsmässiga och i den offentliga verksamheten på olika sätt i de nätverk som bildas. Många av de nätverk som finns, och som bildas kring kommunernas turism- och näringslivsenheter, kan vara början till en samverkan som på sikt leder till bildandet av destinationsorganisationer och där nätverken fungerar som inkubatorer. Länsövergripande säljorganisation En regional sälj- och marknadsföringsorganisation är ett naturligt steg i en affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen när destinationsorganisationer formerar sig och samverkar kring produktutveckling och försäljningssystem. Fokusområden Projektets verksamhet ska bedrivas inom tre fokusområden: Destinationsutveckling Arbetet inom detta fokusområde innefattar skapandet av arenor för såväl näring som det offentliga. Detta för att främja möten i lämpliga konstellationer för att på sikt öka den turistiska omsättningen i regionen och därmed skapa fler arbetstillfällen. Slutmålet för fokusområdet är starka resmål och i förlängningen destinationsorganisationer. Digital tillgänglighet Här ska infrastrukturen till en modern och kundanpassad digital plattform för regionens totala turistiska utbud byggas. Plattformen ska vara användarvänlig, utvecklingsbar och tillgänglig. Hänsyn skall tas till arbetet som tidigare gjorts inom detta område i regionen. Export och Internationell marknadsföring Fokusområdet syftar till att skapa förutsättningar för att få fler och nya besökare till regionen och på så sätt öka näringens avkastning och därmed skapa en hållbar utveckling i regionen. Projektet ska arbeta för regionens exportmogna produkter/verksamheter på den internationella marknaden. Fokusområdets syftar även till att reda ut varumärkesfrågan och ta fram en turistisk varumärkesstrategi för regionen. Förväntade resultat Ökad turistisk omsättning, ökat antal gästnätter samt ökad sysselsättning i regionen. Ett effektivare samarbete och en bredare utväxling av erfarenhet mellan näringens aktörer. Ett bättre samspel mellan näring och offentlighet. En mer konkurrenskraftig struktur när det gäller samverkan, planering, marknadsföring och försäljning hos de aktiva företagen. Växande nätverk inom regionen med nationella och internationella aktörer. Regionens insikt om besöksnäringens betydelse för utveckling kommer att öka På sikt (senast 2020) en länsövergripande sälj- och marknadsföringsorganisation 13

14 Strategiska mål Prestigelös samverkan mellan regionens aktörer på alla nivåer för en ökad attraktionskraft och lönsamhet. Strategisk samordning på regional nivå gör det möjligt för aktörerna att arbeta mot samma övergripande mål. Fler exportmogna företag inom besöksnäringen i regionen Ökad kunskap om den turistiska affären för besöksnäringen i regionen Ökad stolthet för den egna regionen för besöksnäringen i regionen Identifiera, utveckla och skapa varumärken/destinationer som drar besökare till regionen Marknadsföra regionen på regional, nationell och internationell nivå Digital tillgänglighet för besökaren före, under och efter resan Bokningsbar region Milstolpar Varje åtgärd i projektet är förknippat med milstolpar som är lätta att mäta. Aktiviteter mäts som milstolpar, men aktiviteterna är även ett medel för att uppnå resultatmål och på sikt effektmål. Projektets målgrupper Interna målgrupper Regionens nyckelaktörer Projektet bygger på att regionens turistaktörer, privata och offentliga, engagerar sig i utvecklingsarbetet och att de i sin tur visar vägen och väcker intresse för ett ökat samarbete aktörer emellan. Regionens turistaktörer Under projektperioden har ett antal insatser och aktiviteter genomförts gentemot regionens besöksnäring dvs. företag, handel, föreningar, leverantörer, organisationer, myndigheter etc som på något sätt möter eller berörs av regionens gäster i sin verksamhet. Efter att berörda aktörer identifierats och informerats om projektet, dess syfte och möjligheter, så har de successivt erbjudits att på olika sätt delta i projektet genom t. ex kompetenshöjande seminarier, deltagande i marknadsföringsaktiviteter, försäljning, digital utveckling etc. Externa målgrupper Active Family- den europeiska familjen Typiskt för de s.k. Active Family-resenärerna är att de har ett starkt intresse för kultur, naturupplevelser och olika sportaktiviteter. Under semestern vill de umgås och uppleva saker med familj och vänner. De värdesätter stort utbud av aktiviteter där hela familjen kan delta. WHOPS, Wealthy Healthy Older People WHOP:s är äldre än 55 år och har utflugna barn. Utmärkande för WHOP:s är ett starkt intresse för kultur och naturupplevelser. Deras nyfikenhet gör att de vill uppleva och lära nya saker. 14

15 Projektorganisation Organisationen gäller efter omskrivningen av projektet Projektägare Region Gävleborg Styrgrupp Styrgruppen har bestått av 2-3 representanter för besöksnäringen, 1 tjänsteman från Ljusdals och 1 tjänsteman från Gävle kommun samt tre tjänstemän från Region Gävleborg: Tom Widorsson Furuvik (2012) Peter Augustsson Malin Eriksson Tove Elvelid Stefan Färlin Ann-Christin Gagge Niclas Cronsell Lena Andersson VD Järvsöbacken VD Wij Trädgårdar Näringslivschef Gävle kommun Näringslivschef Ljusdals kommun Utvecklingschef Region Gävleborg Projektchef Region Gävleborg Utvecklingsstrateg besöksnäringen Region Gävleborg Styrgruppen har ansvarat för att projektet genomförts i enlighet med beslutade syften och mål. Sammankallande för styrgruppen har varit projektledaren. Perioden har styrgruppen haft 11 möten. Återkoppling till beslutsfattare Projektet har i Utskottet för tillväxt, näringsliv och infrastruktur rapporterat till Regionstyrelsen. Utskottet för tillväxt, näringsliv och infrastruktur Kenth Lövgren Sven-Åke Thoresen Marie-Louise Dangardt Tommy Berger Stig Eng Inger Källgren Sawela FP, Gävle, sammankallande S, Hudiksvall S, Hofors S, Landstinget C, Nordanstig M, Gävle Under hela projektperioden har Regionstyrelsen och utskottet informerats om projektet vid 12 sammanträden. 15

16 Referensgrupper Turismrådet Turismrådet består av de kommunala turistansvariga tjänstemännen i regionen. Referensgruppen skall fungera som en förlängd arm till företagen och navet i den kommunala förankringen av projektet. Turismrådet har träffats varje månad, med undantag av semestertider. Turismrådet december 2014: Agneta Wenell Anneli Wiklund Annika Bergström Barbro Björklund, Eva Hofstrand Gudrun Axman Jumisko Jenny Norberg Lena Hisved Maria Owén Stefan Färlin Tommy Nielsen Tove Stenquist Ockelbo kommun Bollnäs kommun Hudiksvall kommun Nordanstig kommun Sandviken kommun Ovanåker kommun Ljusdal kommun Gävle kommun Hälsingland Turism Ljusdal kommun Hofors kommun Söderhamn kommun 23 turismrådsmöten har genomförts Marknadsråd Marknadsrådet, som tillsattes för att ta fram marknads- och utbudsstrategin 2009, är direkt kopplat till arbetsområdet internationell marknadsföring och fungerar som en del i förankringen av åtgärderna mot näringen. Marknadsrådet består av cirka 10 representanter för de företag som har kommit längst och/eller har störst potential på den internationella marknaden. Marknadsrådet bestod 2011 av: Kustvägen/Mellanfjärden Nedre Dalälven Furuviksparken Mackmyra Whisky Orbaden Hotell och Konferens Kungsberget/Branäs Hälsingland Turism Axmar Brygga Wij Trädgårdar Destination Järvsö Tommy Brusell Henrik Thomke Tom Widorson Magnus Dandanell Helen Åkerström Jonas Lundblad Lena Strömstedt Yngve Persson Malin Eriksson Peter Augustsson Marknadsrådet genomförde tre möten under 2011 och valde själva att avvakta med fler möten. Information från projektet till marknadsrådet har skett via nyhetsbreven. 16

17 Verksamhetsråd Till projektets arbetsområden knyts rådgivande grupperingar. Råd för digital tillgänglighet Rådet för digital tillgänglighet jobbar med tekniska lösningar. Under projekttiden har tidigare lokala erfarenheter använts på olika sätt när det gäller tekniska lösningar, bokningsbarhet och information, men också när det gäller spridning av digitala budskap. Rådet skall aktivt delta och driva den gemensamma utvecklingen av en gemensam digital plattform för länet. Rådet för den digitala tillgängligheten bestod initialt (2013) av två representanter från Hälsingland Turism, två representanter från Visit Gävle samt medlemmar från projektet. Våren 2013 meddelade Hälsingland Turisms representanter att de fått direktiv från ledningen att de inte längre fick närvara i rådet. I början av 2014 ingick Visit Glada Hudik och Upplev Nordanstig i rådet. Efterhand tillkom Visit Gävle och i oktober 2014 meddelade Hälsingland Turism att de ansluter till den regionala digitala strukturen. Fr.o.m. november 2014 deltog en representant från Hälsingland Turism i arbetsgruppen för den digitala tillgängligheten igen. Rådet har bestått av: Tomas Söderqvist Fredrik Brolin Sofie Ullström Maria Wallberg Peter Entian Peter Rasmussen Hälsingland Turism ALMI på uppdrag av Hälsingland Turism Visit Gävle Visit Gävle Nu kör vi Nu kör vi Kommunikationsnätverk Nätverket startade hösten 2013 och hade som uppgift att stödja projektet i informationsspridning. Detta pågick fram till sommaren 2014 och nätverket bestod av: Anneli Wiklund Annika Bergström Gudrun Axman Jumisko Lena Hisved Bollnäs kommun Hudiksvall kommun Ovanåkers kommun Gävle kommun Destinationsråd/DMO-forum Destinationsrådet har ansvarat för etableringen av den länsövergripande säljplattformen samt organiseringen av densamma och är den gruppering som tar över ansvaret för affärssystemet när projekttiden är slut. Representanterna skall ha mandat att ta beslut utifrån strategier och affärsmässiga regelverk för det länsövergripande sälj- och marknadsföringsbolaget. Destinationstrådet består av representanter för destinationsorganisationerna och från projektgruppen. Storleken på rådet har varierat i takt med antalet bildade destinationsorganisationer. Under har ett tiotal möten genomförts. Destionationsrådet, som även benämns DMO-forumet, har bestått av: 17

18 Maja Frost Destination Järvsö t.o.m. Q Anna Lena Wallin Destination Järvsö t.o.m Q Kjell Svensson Destination Glada Hudik Tommy Näsmark Destination Glada Hudik Tove Elvelid Visit Gävle Lena Hisved Visit Gävle Barbro Björklund Upplev Nordanstig fr.o.m. Q Camilla Eriksson-Uddén Upplev Nordanstig fr.o.m. Q Projektgrupp Projektgruppen är projektets anställda personal, dvs. huvudprojektledare, projektledare, paketeringscoach och projektekonom. Gruppen har ansvarat för att beslutade insatser planerats och verkställts. Huvudprojektledaren har varit sammankallande för projektgruppen. Projektmedarbetare Erika Larsson Cecilia Hed-Malmström Projektledare augusti 2011 september2012 Huvudprojektledare februari september 2012 Projektledare april 2011 oktober2012 Monica Järnkvist Huvudprojektledare Peter Entian Maria Lavonius Projektledare destinationsutveckling och digital tillgänglighet december Projektledare internationell marknadsföring september Catherine Vennberg Paketeringscoach, deltid oktober 2012 juni 2014 Mikael Nyberg Paketeringscoach, deltid april Britt-Inger Andersson Projektekonom, deltid, Lena Andersson Peter Rasmussen Utvecklingsstrateg besöksnäringen, Region Gävleborg Huvudprojektledare 2011 feb 2012 deltid, hela projektperioden Bolagskompaniet Sverige AB Upphandlad konsult för affärsmodell/affärssystem digital tillgänglighet Projektgruppen har haft regelbundna projektmöten. 18

19 Aktiviteter Destinationsutveckling Företags- och nätverksnära Nätverk och Rådgivning och coachning. Dessa aktiviteter syftar till att skapa några bärande nätverk som ska hålla på lång sikt och i förlängningen lokal organisering av näringens aktörer. Seminarier och workshops Aktiviteten innehåller seminarier och workshops gällande affärsutveckling bland annat pris- och paketering, värdskap, exportmognad, storytelling, kvalitetssäkring Tour Quality för de turistiska verksamheterna. Digital tillgänglighet Kravspecifikation och inventering. Inom denna aktivitet går man igenom de digitala behov som finns i regionen. Detta sammanställs sedan till en kravspecifikation förplattformen. Marknaden för digitala plattformar inventeras för att hitta den mest optimala plattform för regionen. Insamling av information och turistiska produkter (paket). All turistisk- och tillgänglighetsinformation i regionen samlas in till plattformen. Alla regionens säljbara produkter och paket samlas in och görs tillgängliga för försäljning digitalt. Implementering. Plattformen implementeras i regionen. Lansering. När plattformen är färdig och implementerad görs en lansering. Ägande och drift. Parallellt med ovanstående aktiviteter ska projektet utreda hur ägandet och driftsformen ska se ut efter projektperiodens slut. Internationell marknadsföring Upphandling av partner som har erfarenhet av matchning av målgrupper meddestinationer och marknadsföring på den utländska marknaden. Matchning. I samverkan med externa partners görs en matchning av intresserade företag mot de internationella marknader och målgrupper som projektet arbetar med. Upprätta en plan för marknadsföringsinsatser mot de utvalda målgrupperna och marknaderna och initiera insatserna. Samordna och förstärka regionens turistaktörers befintliga insatser på marknaderna. Producera en turistisk trycksak om regionen samt annat infomaterial som krävs. Upprätthålla aktualiteten på regionens internationella webbar Med extern hjälp utreda vilket/vilka varumärken som är hållbara turistiskt förregionen. 19

20 Koppling till det regionala näringslivet Besöksnäringen är en högt prioriterad bransch i det regionala utvecklingsprogrammet Nya möjligheter I regionens alla 10 kommuner utgör besöksnäringen en av de allra viktigaste näringarna för en hållbar utveckling. Projektet har drivits i mycket nära samverkan mellan regionens besöksnäring och offentliga aktörer. Genom medverkan i vår styrgrupp samt i enskilda insatser och åtgärder, har näringslivet givits en stor möjlighet att påverka genomförandet. Koppling till andra projekt och samverkanspartners Projektet tar ett helhetsgrepp på den regionala besöksnäringens utveckling med särskild fokus på åtgärdsområden och aktiviteter som redovisas i projektbeskrivningen. För att nyttja alla tänkbara synergieffekter har projektet alltid efter bästa förmåga samverkat/samordnat med andra regionala och lokala projekt som startat under projektperioden. Parallellt med Nu Kör Vi pågår ett överbryggningsprojekt med syfte att bolagisera Visit Hälsingland Gästrikland AB med ägarbyte till destinationsorganisationerna under 2014 samt att arbetet fortlöper. Regionstyrelsen tog beslut om ett etableringsprojekt för där det ingår fortsatt processtöd till kommuner och destinationsorganisationer digital utveckling internationell marknadsföring Med detta beslut som grund aves att söka medfinansiering av strukturfondsprogram. Resultat Av förväntat projektresultat är nedanstående resultat uppfyllda inom projekttiden: Ett effektivare samarbete och en bredare utväxling av erfarenhet mellan näringens aktörer. Ett bättre samspel mellan näring och offentlighet. En mer konkurrenskraftig struktur när det gäller samverkan, planering, marknadsföring och försäljning hos de aktiva företagen. Regionens insikt om besöksnäringens betydelse för utveckling kommer att öka På sikt (senast 2020) en länsövergripande sälj- och marknadsföringsorganisation Ökad turistisk omsättning, ökat antal gästnätter samt ökad sysselsättning i regionen. Växande nätverk inom regionen med nationella och internationella aktörer. 20

21 Destinationsutveckling Kompetenshöjande insatser som ligger till grund för en utvecklad besöksnäring. Över deltagare från företag/föreningar har deltagit i 150-tal workshops som både näring och näringslivskontor efterfrågat. Tre destinationsorganisationer (DMO) har bildats, Glada Hudik, Visit Gavle, Upplev Nordanstig. Dessa har i en avsiktsförklaring bestämt att gemensamt äga det nystartade länsövergripande bolaget Visit Hälsingland och Gästrikland AB. I december 2014 övergick ägandet av bolaget till Upplev Nordanstig och Glada Hudik. Processer pågår för att bilda fler destinationer. Dessa har möjlighet att komma in som ägare i det länsövergripande bolaget. I nio kommuner arbetar man aktivt med organisering med Exitmodellen som målbild: Nuläget december 2014 av Exitmodellen Utöver destinationsorganiseringen arbetar projektet med tematiseringar. De som är aktiva inom projekttiden är Jungfrukusten, Destination Vildmark, Hälsingegårdar och Fiske. Utöver dessa pågår arbete med nya teman, bland annat Track & Trails. 21

22 Digital tillgänglighet Hela länet är ditigtalt tillgängligt Den digitala strukturen står redo att anpassas efter hur destinationsorganiseringen sker och utvecklas. Den digitala strukturen stödjer den organisatoriska strukturen. Den digitala plattformen ägs av det länsövergripande bolaget Visit Hälsingland Gästrikland AB. Samtliga kommuner i länet, direkt eller indirekt via sina lokala destinationsorganisationer skall kunna beredas plats som ägare i det länsövergripande bolaget Visit Hälsingland Gästrikland AB. Därigenom är man också ägare till den digitala plattformen. Se bild. Nuläget december 2014 av strukturen för den digitala plattformen Internationell marknadsföring Holland Det övergripande syftet med partnerskapet är att genom matchmaking mellan produktägare och researrangörer i partnerkapet skapa affärsmöjligheter som ger en snabbare procentuell ökning än SCB statistiken generellt. B2Bsamarbetet med Visit Sweden visar en ökning på +43% av holländska gästnätter för åren År Gästnätter Totalt utländska gästnätter SCB statistiken för sommarperioden jun-aug över samtliga utländska gästnätter visar en ökning på 18,8% mellan 2011 och

23 År Gästnätter Media Holland Mediabesök som tillkommit genom samarbetet med Visit Sweden har genererat ett medievärde på drygt 2 miljoner SEK. Utöver dessa har vi fått till stånd egna medieresor, vilket under våren 2015 kommer att resultera i tre artiklar. På dessa har vi dock ingen källa för medievärde. Finland Antalet finska gästnätter på skidanläggningarna är fortfarande låga, men utvecklingen är positiv. I Järvsö har antalet nästan tredubblats, i Hassela nästan femdubblats och i Kungsberget har antalet gästnätter ökat 27 gånger om. De verkliga siffrorna bakom statistiken är: Ort säsong 11/12 säsong 12/13 säsong 13/14 Järvsö Hassela Kungsberget Media Finland Flera medie- och bloggarresor har genomförts till destinationerna och det samlade pressvärdet fr.o.m är ca 4,5 miljoner SEK. Internationella webbar Under projektet har två internationella webbar tagits fram, och Att fylla dem med bokningsbara produkter är en del i det stora arbetet att göra regionen bokningsbar. Milstolpar Följeforskarna gjorde under hösten 2012 en analys av projektets målstruktur och rekommenderade fördjupat arbete med milstolpar/aktiviteter för projektet. De mål som ställts för projektet var effektmål snarare än resultatmål och är svåra att mäta. Rekommendationen var att arbeta vidare med mätbara milstolpar/aktiviteter. Den nya projektgruppen arbetade i januari 2013 med att identifiera de viktigaste strategiska målen. De mål av störst betydelse som var möjliga att genomföra med ett år kvar av projekttiden var: Prestigelös samverkan mellan regionens aktörer på alla nivåer för en ökad attraktionskraft och lönsamhet. Strategisk samordning på regional nivå mynnar ut i att alla aktörer arbetar mot samma övergripande mål. Fler exportmogna företag inom besöksnäringen i regionen Ökad kunskap om den turistiska affären Ökad stolthet för den egna regionen Identifiera, utveckla och skapa varumärken/destinationer som drar besökare tillregionen Marknadsföra regionen på regional, nationell och internationell nivå 23

24 Gruppen kom gemensamt fram till att en bokningsbar region var av största vikt. Med denna fokusering bedömdes även behov av att arbete med att nå de övriga strategiska målen Nästa steg var att arbeta fram mätbara milstolpar/aktivitetsmål för att bli en bokningsbar region t.ex: Att arrangera 55 workshops/seminarier för minst 220 företag/föreningar. Utfallet blev närmare ett 150-tal workshops och ca deltagare från företag/föreningar. Fler exportmogna företag genom exportmognad- och produktutvecklingsprocessen beräknades resultera i 10 nya exportmogna produkter. Det skall finnas 3 exportmogna produkter tillsammans med produktägare utanför vårt eget län. Mätningen av detta kan göras med antalet produkter som presenteras i de produktblad som upprättats i arbetet på holländska/belgiska marknaden. Utfallet blev en ökning från 14 produktblad år 2013 till 33 år Enligt Exitmodellen är mätbara målet/aktiviteten att destinationsbolag bildas och vidareutvecklas och att ett övergripande sälj- och marknadsföringsbolag bildas. Utfallet i december 2014; tre destinationer har tagit beslut om att gemensamt äga det övergripande säljoch marknadsföringsbolaget. Två av dessa gick i december in som ägare. Flera processer pågår som kan utmynna i att ytterligare destinationsorganisationer bildas och går in som gemensamma ägare i bolaget. Resultatspridning En kommunikationsplan upprättades 2013 tillsammans med representanter från turistansvariga i länet. Spridning av projektets resultat har skett såväl internt som externt via nyhetsbrev, information på olika möten t ex turismråd, näringslivschefs, Regionstyrelse, tematiska nätverk, kommunträffar. Resultaten sprids även inom projektägarens och styrgruppens alla nätverk. I samband med resultat och marknadsföring av projektet har finansiärernas logotyper varit exponerade. Som exempel via: 10 digitala nyhetsbrev 4 lägesrapporter 18 lägesrapporter till Tillväxtverket och Region Gävleborg 1 slutkonferens Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning Projektet och dess resultat har följts och utvärderats av såväl projektägaren Region Gävleborg som styrgrupp och projektpersonal. Följeforskare upphandlades i samband med projektstart och upprättade en nulägesanalys januari 2012, målanalys oktober 2012, halvtidsutvärdering juni 2013 samt slututvärdering december Följeforskarna har också deltagit på ett urval av styrgruppsmöten och projektgruppsmöten. Utöver löpande utvärderingar har projektet nyttjats som beslutsunderlag inför fortsatt regionalt turistiskt utvecklingsarbete. 24

25 Horisontella kriterier De horisontella kriterierna, jämställdhet, integration, miljö är ämnen som finns med i seminarier och workshops arrangerade av projektet. Jämställdhet - Projektet har samarbetat med Coompanion och genomfört av seminarier under november 2013 i Hudiksvall och i Gävle. Där ingår besöksnäringen som en del i Coompanions verksamhetsområde. Projektmedarbetarna har under 2012 och 2013 genomgått kurs i jämställdhet och genus. Miljö och Integration - Besökare från andra länder med olika ursprung och bakgrunder, äldre och funktionshindrade kommer i framtiden att ställa nya och högre krav på produkter, upplevelser och service. Regionen behöver ökad kunskap för att öka medvetenheten och för att utarbeta vidare med dessa frågor. Projektet har ingen direkt påverkan på integrationen. Effekten kan däremot komma indirekt genom de nya jobben. Hållbarhetskriterier är del av tema i föreläsningar för näringen där tillgänglighet för alla (etniska olikheter, funktionshindrade) visar på en stark konkurrens- och attraktionsfaktor. Projektet har som mål att få fler besökare till regionen. Det medför ett ökat resande och en ökad belastning för miljön. Effekterna av detta ska minskas så mycket som möjligt, bl. a genom miljövänliga och effektiva transporter Produktutveckling mot internationell marknad - ingår en del där fokus är att hänsyn tas till miljön vid produktutveckling och paketering. Inom Värdskapsseminarierna berörs värdskap för alla. Utveckling av cykel- och vandringsleder är viktiga grundstenar inom hållbarhetskriterierna. Ekonomi Besöksnäringens bidrag Besöksnäringen i regionen har främst bidragit till projektet genom egen tid och vissa deltagaravgifter Näringslivets representanter i styrgruppen, projektpartners samt företag som deltagit i planerade åtgärder, har bidragit med en avsevärd mängd, tid och kompetens. Finansiering Projektets finansiella grund består av regionala projektmedel från anslag 1:1 enligt Regionstyrelsens beslut 27 augusti Som medfinansiering har EU:s Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Norra Mellansverige bidragit med kr. Projektets omslutning har minskat med kr på grund av ej godkända kostnader av Tillväxtverket. Region Gävleborg överklagade kr till Förvaltningsrätten. Ärendet avslogs i januari

26 Budget enligt ny projektbeskrivning Summa Köp av tjänster Personal Övriga kostnader investeringar Lokaler Summering Budgeten är beräknad utifrån en förlängning av projektet till Utfall Summa Köp av tjänster Personal Övriga kostnader investeringar Lokaler Summering Projektrapport Nedan följer en sammanfattning av projektet år från år Under det första projektåret påbörjades ett antal långsiktiga basåtgärder. Personal rekryterades löpande under året, upphandlingsprocesser startade och metoder och processer för samverkan, kommunikation, digital utveckling, affärsutveckling, stöd och kunskapsförmedling, marknadsföring och sälj etc. identifierades och provades. Upphandling av partner med erfarenhet av matchning av målgrupper med destinationer och marknadsföring på den utländska marknaden genomfördes och målgruppsinriktade, affärsskapande marknadsinsatser på den holländska och finländska marknaden påbörjades. Dock fick de svårigheter som fanns för att genomföra en del av testade insatserna till följd att delar i projektmetodiken förändrades. Aktiviteter Kick-off för projektet Nya Turismforum Den januari bjöd projektet in turismnäringen i länet till en Kick-off för projektet "Nu kör vi". 180 personer deltog. Dagarna syftade till att ytterligare förankra projektet, att öka kunskapen och medvetandet om turismen som näring och om hur andra regioner och verksamheter arbetar samt 26

27 nätverkande via mingel och interaktiva workshops. Utvärderingen visade att dagarna upplevdes som mycket värdefulla för deltagarna. Rekrytering I början av året påbörjades rekytering av de tre delprojektledarna i projektet. Rekryteringen kom igång senare än beräknat då man ville invänta finansieringsbeslutet innan rekryteringen påbörjades. Under kvartal två antälldes två av de tre delprojektledarna, Cecilia Hed Malmström för området Kompetens och kvalitet samt Erika Larsson för området Internationell marknadsföring. Pga att diskussioner förts med Hälsingland Turism, Gävle kommun och NEDA, som alla hade egna licenser för bokningssystemet City Break, så avvaktade projektet med att gå vidare med rekryteringen av delprojektledaren för Digital tillgänglighet. Regionens politiker uppmanade dock att försöka använda befintlig kompetens inom regionen för just detta delområde. Tillsättning av projektledare för området digital tillgänglighet skedde först i slutet av året. Peter Entian anställdes för detta ändamål den 1 december. Styrgrupp I början av 2011 upplöstes de dåvarande utskotten inom Region Gävleborg. Nya utskott skulle formas och styrgrupp för projektet beslutades vara utskottet för tillväxt, näringsliv och infrastruktur. De nya utskotten blev dock färdigbildade först i slutet av september. Medlemmarna i utskottet för tillväxt, näringsliv och infrastruktur blev Kent Lövgren,fp, (ordförande), Marie-Louise Dangardt,s, Stig Eng, c, Sven-Åke Thoresen,s, Tommy Berger,s och Inger Källgren Sawela, m. Efter första mötet beslutade dock ledningen för Region Gävleborg att det inte var framkomligt att utskottet för tillväxt, näringsliv och infrastruktur skulle fungera som projektets styrgrupp, som tänkt. Projektet fick därmed i uppdrag att forma en styrgrupp utifrån tjänstemän i kommunerna tillsammans med Region Gävleborg samt besöksnäringen. Utskottets roll blev istället som avrapporteringsgrupp och ingången till regionstyrelsen. Den nya styrgruppen blev färdig i början av år Upphandlingar Ett upphandlingsunderlag för följeforskning upprättades i början av året i samarbete med Inköp Gävleborg och anbudsförfrågan lades ut. Upphandlingen avslutades under andra kvartalet och uppdraget gick till Kontigo. Kontaktperson blev Peter Kempinsky. Upphandling av parter för marknadskommunikation, exportmognad och tillgänglighet av besöksnäringsprodukter för tillväxt inom exporterande turismnäring i Gävleborgs lades ut under andra kvartalet. Upphandlingen färdigställdes under hösten. De parter som fick avtal efter upphandlingen slut var Visit Sweden samt Graffman AB. Under hösten påbörjades också upphandling av webbmarknadsundersökningar inför arbetet med vaurmärkesplattformen. Följeforskning Ett uppstartmöte med följeforskarna från Kontigo skedde under tredje kvartalet. Vid mötet gjordes en grundlig genomgång av projektet och ett förslag på plan för följeforskningen presenterades. Följeforskarna utförde deskresearch under oktober-november och var med på ett stormöte som observatörer och moderatorer den 3/10 där regionens alla politiker och högre tjänstemän var inbjudna. Följeforskarna genomförde intervjuer med näring och andra berörda personer under november samt hade ett seminarium med projektpersonalen kring resultatet. Referensgruppsmöten Referensgrupp 1 - kommunernas turismansvariga - har träffats vid sju tillfällen under året. Frågor som behandlats har varit projektarbetes upplägg, förankringsprocessarbetet, rollfördelning, rekryteringsfrågor, internationell marknadsföring, hållbart resande och tillgänglighet, planering för 27