Framtidens Kulturskola i Falun

Transkript

1 Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Tryckerigatan 1 S STOCKHOLM Framtidens Kulturskola i Falun Mjölkkartonger används som material för att skapa grafiska bilder. Gruvbäckens KC hösten Sveriges Musik- och Kulturskoleråd bildades 1997 som en intresseorganisation vars medlemmar består av landets kommuner representerade av den lokala musik- eller kulturskolan. För närvarande är drygt 90 procent av landets kommuner medlemmar. sid 1

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 Vad är en kulturskola?... 4 Vad kan Falun vinna med att skapa Framtidens kulturskola?... 5 Kultur och idrott... 5 Ekonomisk vinst?... 6 BAKGRUND... 6 Utredningsuppdraget... 7 STYRDOKUMENT... 7 VÄRDEGRUND... 8 Tillgänglighet... 8 Jämställdhet... 8 Mångfald/ Öppen arena... 8 Bredd och spets... 9 Tradition och förnyelse... 9 Delaktighet... 9 VERKSAMHETERNA SOM FÖRESLÅS GÅ SAMMAN... 9 Dans- och musikskolan... 9 Naturskolan... 9 Arenan...10 Gruvbäckens kulturcentrum...10 Teknikverkstaden...10 Falu konstgrafiska verkstad...11 ORGANISATIONSALTERNATIV...11 LOKALFRÅGAN...13 SKOL- ELLER FRITIDSVERKSAMHET?...15 KULTURSKOLAN I SAMVERKAN MED GRUNDSKOLAN...16 Hur kan eleverna nå hög måluppfyllelse inom ämnena musik och bild?...17 Kulturskolan anställer alla bild- och musiklärare?...18 Kulturnätet...19 Grundskolan som arena för rekrytering...20 Estetiska lärprocesser...20 Kulturskolan i samverkan med särskolan...21 Speciallärare med estetisk inriktning...21 Kulturarrangemang...22 Kulturgarantin...22 Ansvarsfördelning?...23 VÄRLDSARV...23 PERSONAL OCH LEDNINGSORGANISATION...24 Olika utbildningsbakgrund...24 MÅL OCH INRIKTNING FÖR KULTURSKOLAN...25 Värdegrund - tillgänglighet...25 Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar...25 Elever med invandrarbakgrund...26 Värdegrund - jämställdhet...26 Värdegrund mångfald och öppen arena...26 Värdegrund - bredd och spets...27 Värdegrund - tradition och förnyelse...27 Värdegrund - delaktighet...28 Enkät...28 Vuxna deltagare...29 Marknadsföring...29 Kompetensutveckling för andra lärare i kommunen...29 SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 2

3 Nya ämnen och inriktningar...29 IT...30 Undervisningstider, läsår, feriearbete...30 Enskilda lektioner eller grupplektioner?...30 Samverkan med andra delar av kommunen inklusive studieförbund och föreningar...31 Samverkan med landstinget och regionala institutioner...32 Utvärdering...33 EKONOMI...33 FÖRSLAG TILL BESLUT...34 SAMMANFATTNING Enheterna Dans- och musikskolan, Arenan, Falu konstgrafiska verkstad, Naturskolan, Teknikverkstaden och Gruvbäckens Kulturcentrum föreslås slås samman till en ny kulturskola. Kulturskolan måste placeras i lokaler i Falu centrum. Den kan med fördel samlokaliseras med såväl en centralt placerad fritidsgård som gymnasiets estetiska programs lokaler för estetisk verksamhet. Lämplig lokal måste utredas i särskild ordning. Kulturskolan föreslås få i uppdrag att anställa lärare till all bild- och musikundervisning i årskurserna 1-9 samt sälja timmar till gymnasieskolan. För samordning av alla lärartimmar inom det estetiska området, Skapande skola-verksamhet, programverksamhet, fortbildning för grundskolans lärare inom estetiska ämnen och lärprocesser mm föreslås en ny tjänst inom en särskild del av kulturskolan nämnd Kulturnätet Kunskap om funktionsnedsättningar, och värdegrundsfrågor kring denna grupp, bör prioriteras i en gemensam fortbildning för all personal som skall ingå i den föreslagna kulturskolan Kulturskolan bör få ett dubbelt uppdrag. En särskild samrådsgrupp mellan kultur- och ungdomsnämnden och skolnämnden bör inrättas. Denna skall som sin viktigaste roll ha att årligen se över uppdragen till kulturskolan så att insatser inom skolan och på fritiden synkroniseras. Den framtida kulturskolan i Falun föreslås bli landets första kulturskola med inriktning på världsarv och hållbar utveckling. Samtliga enheter bör få i uppdrag att under tillsammans arbeta med en konkretisering av samverkan runt denna inriktning. Kulturskolan i Falun beräknas starta sin samordnade verksamhet 1 augusti SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 3

4 INLEDNING Vad är en kulturskola? Vad som definierar en kulturskola är inte helt tydligt. Kulturskolorna har vuxit fram ur de kommunala musikskolorna som heller inte hade något nationellt förankrad definition. Alltsedan starten har landets kommuner självständigt utformat sina musikskolor. Däremot omgavs de förr av rekommendationer från dåvarande Svenska Kommunförbundet. Många har också noterat att detta gjort att de flesta kommunala musikskolor såg ganska lika ut. De flesta kommuner valde att följa rekommendationerna. Beroende hur man definierar begreppet kulturskola, så startades 1989 landets första kulturskola i Södertälje. Kulturskolan skapades då genom en sammanslagning av musikskolan och kulturförvaltningens barn- och ungdomsverksamhet. Ambitionen vara att ge barn och ungdomar utökade möjligheter att utanför skoltiden, förutom musikundervisning, ta del av även dans- teater- film och bildkonstverksamhet. Integration/samverkan mellan ämnena var ett mål i sig. Samverkan med både förskola, grundskola och gymnasieskola var omfattande. Dessutom fanns en ambition att pedagogiken och den professionella föreställningsverksamheten skulle kunna komplettera varandra och samordnas. Detta blev ett sätt att se på vad en kulturskola skulle ha för inriktning. Många följde efter detta upplägg men det uppstod också andra varianter. Några, som Luleå, knöts nära grundskolan, andra, som Helsingborg och Trollhättan, har blivit en del av en större institution. Dagens kulturskolor ser med andra ord olika ut. Det beror, som sagt, dels på att någon nationell definition inte finns, men kanske framförallt på en annan syn från kommunernas sida på det kommunala självstyret. Efterfrågan på nationella vägledande dokument på detta område har på den kommunala politiska nivån varit litet. På talet var förmodligen viljan att följa direktiv uppifrån större än idag. Det kommunala självstyret är en stor styrka, men skapar också vissa problem för kulturskolorna. Det var ett viktigt skäl till att SMoK Sveriges Musik- och kulturskoleråd bildades. Vi ansåg att det också behövdes en nationell röst vid sidan av kommunernas enskilda röster. Först nu 2011 sker en första dialog på politisk och nationell nivå, inom SKL, kring landets kulturskoleverksamhet. På tjänstemannanivå har länge en önskan om ramar och vägledande dokument funnits. Vissa chefer önskar en lagstiftning som i Danmark, Norge och Finland. Andra att kulturskolan blir en egen skolform. Denna diskussion fortsätter. Inom SMoK har vi hittills tagit fram riktlinjer som vi kallat SMoKs plattform. Där finns bl.a. SMoKs inriktningsmål för musik och kulturskolan: Musik- och kulturskolorna skall erbjuda alla barn och ungdomar en pedagogisk, lustfylld, skapande och frivillig verksamhet för konstnärlig och personlig utveckling. Musik- och kulturskolorna skall aktivt verka för att alla barn och ungdomar oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar kan delta i verksamheten. (Se FNs konvention om barnets rättigheter, särskilt artiklarna 4, 13 och 31) Musik- och kulturskolan skall ha utbildade lärare. Musik- och kulturskolans skall ha pedagogik som utgår från barnets egen lust att lära och skapa. Musik- och kulturskolan skall arbeta för att få en viktig roll för såväl personlig som samhällelig utveckling. Musik- och kulturskolan skall erbjuda en bred verksamhet samt ge möjlighet till specialisering och fördjupning. Musik- och kulturskolan skall se elevernas påverkansmöjlighet på innehåll och utformning av skolans verksamhet som en förutsättning för hög kvalitet. Här används begrepp som konstnärlig verksamhet och utbildade lärare. Som jag ser det finns det dock inget som hindrar att Falun använder kulturskola som begrepp även om den omfattar andra verksamheter som teknik, kulturarv och verksamhet som förknippas med fritidsgårdsverksamhet. Det är i det sammanhanget istället viktigt att alla tjänster inom den eventuella nya kulturskolan beskrivs utifrån sina specifika funktioner och utgångspunkter. Alla kommer inte att vara lärare. Alla kommer inte att ha samma roll. I övrigt anser jag att SMoKs inriktningsmål bör vara vägledande för det fortsatta arbetet med skapandet av en kulturskola. Jag anser också att Kulturskola är det namn som bör användas. Inte för att det är särskilt bra utan för att det ger en definition av verksamhetens huvuddelar så att de kan förstås i en SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 4

5 nationell kontext. Med fördel kan ett kompletterande mer fantasifullt namn användas. Mora kommuns kulturskola heter exempelvis Kulturskolan Miranda. Vad kan Falun vinna med att skapa Framtidens kulturskola? Jag fick i ett tidigt skede i utredningen en fråga hur en kulturskola i Falun skulle kunna beskrivas som Framtidens kulturskola. Har inte de flesta kommuner en kulturskola? Så är det. Att starta en kulturskola genom en sammanslagning av olika enheter är i sig inget unikt. Det unika som kan göra en kulturskola till Framtidens kulturskola handlar istället om att söka nya arbetssätt. I viss mån om organisation och innehåll. En organisatorisk förändring som ändå skulle kunna visa att Falun var i framkant för något nytt är kopplingen mellan kultur, teknik, kulturhistoria och natur. I det sammanhanget finns också en koppling till världsarvet som en fantastisk möjlighet. Kan detta sedan kopplas till en stor samverkan mellan alla konstformer, ett öppet arbetssätt som ger barn och ungdomar med olika inriktning, ambitioner och inlärningsätt en möjlighet att ta del av verksamheten utifrån sina förutsättningar då har Falu kommun skapat något som jag gärna skulle kalla Framtidens kulturskola. Framtidens kulturskola skulle i Faluns fall betyda en kulturskola med egen profil, med föredömlig samordning mellan skola och kulturskola, med en effektiv samordning av lokal- och teknikresurser, en byggnad i centrum som är öppen även för vuxna, en byggnad där kulturskolan är en del av en mer öppen fritidsverksamhet. En unikt effektiv och samverkande kulturskola. Kultur och idrott Bland unga i åldern år, på nationell nivå, är det 68 procent som på sin fritid har utövat minst en av konstformerna musik, dans, bild, skrivande eller teater under året. 1 Siffran över hur många som är kulturintresserade kan bli högre, eller lägre, beroende på hur man definierar kulturutövande. Räknar vi bara in dem som gör det mer ofta, och som uppger att för dem är utövandet en viktig del av deras identitet, så handlar det om drygt en tredjedel. I nivå med antalet aktiva idrottsutövare. Dessutom är, bland ungdomar, ungefär 60 % av de som är intresserade av kultur, också intresserade av idrott. Det är med andra ord inte två olika grupper av unga vi diskuterar. Väldigt många ungdomar är både kultur- och idrottsintresserade. Och det finns alltså ungefär lika många i varje grupp. Kan Falu kommun göra det möjligt för alla barn och ungdomar att i samma utsträckning kunna ägna sig åt både idrott och kultur blir Falu kommun ett föredöme för många andra kommuner. En kulturskola är ett steg i den riktningen. En kulturskola utan köer kan bli nästa viktiga mål. Positiva effekter av musicerande, drama mm Estetiska ämnen påverkar elevernas förmåga till inlärning på flera sätt. Samtidigt är det naturligtvis så att barns och ungas kunskapsinhämtning endast till en mindre del sker under skoldagen. Falu kommuns uppdrag bör därför vara att barn och ungdom får en så positiv kunskapsutveckling som möjligt, inom skolan och på elevernas fritid. Jag läste nyligen Torkel Klingbergs bok Den lärande hjärnan. 2 Han beskriver där Karolinska institutets forskningsresultat på bl.a. elever i Nynäshamns kommun. Deras prestationer avseende alla former av inlärning förbättrades genom musicerande av två olika orsaker: Musik förbättrar humöret och minskar stressnivån. Därigenom ökar den kognitiva förmågan. Musik ger träning för arbetsminnet. Forskning visar förbättringar på både arbetsminneuppgifter och problemlösningsuppgifter. 1 NÄR VAR HUR om ungas kultur En analys av ungas kulturutövande på fritiden, Ungdomsstyrelsen Klingberg, Torkel Den lärande hjärnan. Natur och kultur SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 5

6 En annan forskningsrapport 3, DICE, ett EU projekt som studerat hur drama kan påverka skolverksamhet, visar på mycket positiva effekter på övrig undervisning. Studien genomfördes i tolv länder med 5000 elever. På SMoKs hemsida finns rapporter från forskningen. Båda på engelska. Rapporterna visar att skolelever som deltar i dramaverksamhet: - tycker mer om skolaktiviteter - har lättare för att läsa och ta sig an arbetsuppgifter - känner sig säkrare på att kommunicera - har lättare för att lösa problem - har lättare för att hantera stress - är mer empatiska och toleranta - har större självförtroende och mår bättre hemma Denna senare rapport handlar om drama inom skolans ram. Den första rapporten, om musikutövandets påverkan, kan även tolkas så att om kommunen satsar på en bra kulturskola, kommer många elever höja sina betyg utan att undervisningen i skolan förändras! Detta är ett bra exempel på att elevernas hela situation och inte bara skolans verksamhet bör sättas i centrum. Eller enklare uttryckt; eleven inte skolan bör sättas i centrum för den kommunala politiken. Ekonomisk vinst? Vinsten för Falu kommun är, förutom att vara ett föredöme för andra, att kommunens barn och ungdomar trivs, talar väl om kommunen, ogärna flyttar från den och gärna flyttar tillbaka om de lämnat den. Kort sagt en kommun med gott rykte. En kommun där det finns ett vitalt kulturliv som lockar. Vad är det värt i pengar? Svårt att svara på naturligtvis, men om vi tror att en kommun får god PR av idrottssatsningar är det lika rimligt att den får det av kultursatsningar. Det finns också anledning att räkna med de estetiska uttrycken som en viktig del av kommande näringsverksamhet. Ibland likställs i utbildningsdebatten arbetsmarknaden för de som ägnar sig åt estetisk verksamhet med hur många som kan försörja sig som professionella konstnärer. Estetiska ämnen och estetiska programmet på gymnasieskolan blir då till för blivande konstnärer inom någon konstart. Det är ett olyckligt och djupt felaktigt sätt att se på den kommande arbetsmarknaden. Istället måste vi inse att den estetiska dimensionen genomsyrar allt mer av alla varor och tjänster. Färg, doft, design, smak, ljud. Naturligtvis bygger media/film men också mode, mat, bilar, datorer, arkitektur, varuhusmusik och reklam på kunskap om estetik och hur den påverkar oss. Kunskap om estetiska värden behövs inom snart sagt alla delar av arbetsmarknaden. En satsning på en bra kulturskola blir då också en satsning på nya arbetstillfällen. Kreativa barn skapar det kreativa Falun. Framtidens kulturskola kan bli en lysande ikon för Falu kommun! BAKGRUND Falu kommun har i budget för 2011 beslutat att påbörja utvecklingen mot en bred kulturskola i Falu kommun. SMoK har engagerats för att svara för omvärldsbevakning, genomförande av startseminarium, konsultation samt för att ta fram ett utredningsförslag som skall presenteras för kommunen i januari Utredningen leds av en styrgrupp sammansatt av presidierna för skolnämnd och kultur- och ungdomsnämnd. 3 DICE Drama Improves Lisbon Key Competences in Education, ett EU projekt som studerat hur drama kan påverka skolverksamhet. Genomfördes i tolv länder med 5000 elever. Båda rapporterna är på engelska. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 6

7 Mål för arbetet och denna utredning är Ge Faluns invånare bättre möjligheter att utöva estetisk verksamhet med många inriktningar Synliggöra barnkulturverksamheten i Falun Samordna den frivilliga barnkulturverksamheten med kultur i skola/skapande skola Förutom befintliga musik, dans, drama och bild, utveckla ytterligare inriktningar kulturpedagogisk verksamhet för barn med världsarv/kulturmiljö och kultur och teknik som tema Skapa en kulturinriktad träffpunkt i centrala Falun Utredningsuppdraget SMoK har som organisation skrivit ett avtal med Falu kommun att svara för denna utredning. Rapporten har skrivits av mig, Håkan Sandh, SMoK. Jag använder nedan ordet jag och undviker vi (i SMoK) för att undvika onödiga missförstånd. Hela rapporten har dock diskuterats inom SMoKs styrelse. En arbetsgrupp ur denna har också besökt Falun och deltagit i delar av utredningsarbetet. De flesta övergripande ståndpunkter är med andra ord gemensamma för SMoK. Många detaljförslag i utredningen, förhoppningsvis de flesta, har kommit till under utredningen genom att någon berörd person inom Falu kommun kommit med ett förslag. Jag hoppas därför att så få förslag på detaljnivå som möjligt är mina egna. STYRDOKUMENT Om vi bortser från nationella läroplaner mm är Falu Kommuns Kultur- och fritidsprogram, antaget av kommunfullmäktige 2008, det viktigaste styrdokumentet i denna utredning. Jag tar här inte upp alla delar utan bara de mest centrala. Jag hoppar även över de delar som handlar om biblioteksplanen, även om ordet/skrivandet/litteraturen är en viktig konstform i sig. Jag utgår från att biblioteken även fortsättningsvis kommer att ha huvudansvar för skrivande som en pedagogisk verksamhet för barn och ungdom. Naturligtvis förutsätts ett nära samarbete på detta område mellan bibliotek och kulturskola. En vision för Falu kommuns framtida kultur- och fritidsverksamhet Tydliga kulturgarantier för grundskolebarn För att alla barn ska få tillgång till kulturupplevelser och kulturaktiviteter behövs garantier. Tydliga garantier där alla elever i grundskolan garanteras kulturupplevelser, kulturaktiviteter och deras lärare får fortbildning ska införas. Dessa verksamheter ska integreras i det ordinarie skolarbetet. En samlad kulturpedagogisk verksamhet med minst 4 olika inriktningar Kommunens kulturpedagogiska resurser ska samlas i verksamheter för barn och unga inom grundskola och på eftermiddags- och kvällstid. Senast år 2020 har grundskolan tydliga kulturgarantier för kulturupplevelser och kulturpedagogisk verksamhet för alla barn samt fortbildning inom kulturområdet kan man nå merparten av bibliotekets tjänster när som helst på dygnet via Internet fungerar biblioteket ännu mer som kommunens vardagsrum, en social mötesplats där man kan konsumera kultur samverkar kultur- och fritidsverksamheten med minst en kommun i regionen har Falun ett kulturhus där länskultur, kommunal- och annan kultur möts har Falun bra resurser för att sköta och utveckla världsarvet SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 7

8 är fritidsgårdarna en utvecklande och trygg mötesplats för fler unga än i dag samverkar fritidsverksamheten mer med föreningar, organisationer och andra aktörer har barn och unga tillgång till fler aktiviteter på sommaren tar studieförbund och föreningar ett ännu större ansvar för det offentliga kulturutbudet är merparten av kultur- och fritidsaktiviteterna tillgängliga för alla kommuninvånare oavsett funktionshinder Ett annat viktigt måldokument är Falun Framåt hållbar utveckling Hållbar utveckling är att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Tre delar som samverkar: Miljö, Tillväxt/ekonomi, och Folkhälsa. Ur programmets åtgärdspunkter: Skapa modeller för att arbeta med inflytande, delaktighet och demokrati bland barn och ungdomar. Skapa rutiner för snabb fördelning av pengar till ungdomars kreativa idéer. Mål 2011: I Falu kommun ska skillnaden mellan män och kvinnor beträffande jämställdhet minska till år I projektform ge ett ökat stöd till resursbehövande ungdomar. (Ekonomisk och social trygghet) Anordna dramagrupper med ungdomar. (Trygga och goda uppväxtvillkor) Skapa en fritidsgård i Falu centrum. (Trygga och goda uppväxtvillkor) I Falu kommun ska den upplevda psykiska ohälsan bland barn och ungdomar reduceras med 10 % till år (Trygga och goda uppväxtvillkor) I Falu kommun ska andelen fysiskt aktiva på en hälsofrämjande nivå öka till minst 30 minuter per dag för vuxna och ungdomar och till minst 60 minuter per dag för barn. (Ökad fysisk aktivitet) I Falu kommun ska alla uppleva att utbudet av fritidsaktiviteter är bättre än riksgenomsnittet. (Ökad fysisk aktivitet) VÄRDEGRUND När utredningen kring kulturskola i Falun diskuterades fanns från SMoKs sida en tanke att börja med en gemensam diskussion kring värdegrundsfrågorna. Så blev det också. Värdegrunden diskuterades utifrån några olika frågeställningar. Här följer några korta slutsatser från gruppdiskussionerna. Tillgänglighet Skall kulturskolan vara tillgänglig för alla? Det finns en bred enighet att en framtida kulturskola skall vara tillgänglig för alla. De grupper där tillgängligheten är dålig är ungdomar med invandrarbakgrund och ungdomar med olika funktionsnedsättningar. Skall kulturskolan vara tillgänglig krävs särskilda insatser för dessa båda grupper. En tredje grupp som nämndes var också de ointresserade. En aktiv rekrytering av nya elever bland även de som inte självmant söker information måste ingå som en viktig del för att göra kulturskolan tillgänglig. Jämställdhet Behövs särskilt arbete med jämställdhet? Kulturskolorna över hela landet är främst flickornas arena. Trenden är att de blir det mer och mer. Det gäller även i Falun. Om det behövs särskilda insatser för att bryta detta gav gruppdiskussionerna inget tydligt svar på. Mångfald/ Öppen arena Skall kulturskolan nå en mångfald av elever måste även utbudet vara präglat av mångfald. Vissa ungdomar vill ha mer strikta tider, andra mer öppna, tillgång till lokaler när man själv önskar det, etc. Viktigt är också att får pröva många olika ämnen och instrument. Några vill ha undervisningen serverad i färdiga bitar, SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 8

9 andra vill skapa själva i större utsträckning. Nästan alla vill samspela med andra ungdomar. Personalen behöver ha olika kompetensinriktningar för att möta en mångfald av intressen. Bredd och spets Stor enighet finns att en kulturskola skall kunna ge både bredd och spets. Tradition och förnyelse Stor enighet finns att en kulturskola skall kunna ge tillgång både till en kulturtradition och samtidigt den nya kulturen. Och även skapa nytt! Det svåra är att bestämma hur proportionerna mellan de olika delarna skall se ut. Delaktighet Stor enighet finns även kring frågan om betydelsen av att barn och unga har inflytande över verksamhetens utformning. Att det skall vara en viktig uppgift för kulturskolan är lätt att betona, svårare är att beskriva hur detta skall genomföras på ett framgångsrikt sätt. Se mer om dessa frågor under Mål och inriktning för kulturskolan nedan. VERKSAMHETERNA SOM FÖRESLÅS GÅ SAMMAN Först en kort presentation av varje verksamhetsdel: Dans- och musikskolan Huvudman: Skolnämnden Formulerat uppdrag på politisk nivå saknas. Budget för 2011: tkr i kommunalt stöd via budget + intäkter från elevavgifter och sålda tjänster, tillsammans ca 3 miljoner. Därav lokalbudget 516 tkr för Haraldsbo. Inget för övriga lokaler (grundskolor/gymn) Undervisning i ytterligare 27 lokaler (främst grundskolor) Antal årsarbetare 28 varav 5 tjänster är sålda. (4,25 till gymnasiet och 0,75 till grund- och särskolan.) En heltidstjänst används inom grundskolans åk 2 utan kostnad för grundskolan. 21,5 tjänster arbetar med den s.k. frivilliga verksamheten utanför skoltid. Antal elever i frivillig verksamhet är 950 inom dans och musik. Från 3 till 20 år. Antalet elever i gymnasiet och grundskolans åk 2 och 3 är 525 (såld resp. skänkt verksamhet) Kommentar: 950 elever inom frivillig verksamhet är något lägre än genomsnittet i riket i förhållande till invånarantal skulle motsvara ett riksgenomsnitt per invånare. Tillsammans med Gruvbäckens övriga konstformer kommer Falun ändå mycket nära ett riksgenomsnitt vad gäller antal elever per invånare. Naturskolan Huvudman: Skolnämnden Uppdrag: Inget fastställt politiskt uppdrag. Budget 2011: tkr Falu Naturskola arbetar med att stimulera och stödja skolutveckling inom områdena utomhuspedagogik, naturkunskap och hållbar utveckling Målsättningen de själva formulerat är att genomföra 20 utbildningstillfällen för kommunens pedagoger samt att ta emot alla elever från åk 4, 7 och 8 i kommunens skolor. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 9

10 Antal årsverken är 5 varav 3 naturskolepedagoger och 2 museibönder Antalet besökare per år alla åk 4,7 och elever deltog i pedagogiska program under föregående år. 280 lärare från Falun i fortbildning + såld utbildning till andra kommuner. Totalt 4500 besökare per år. Ger omräknat ca 120 per vecka (38 veckors läsår) Ca 10 % av verksamheten, dvs. 261 tkr, går till offentlig fritidsverksamhet. Ofta i form av söndagar då program för hela familjen erbjuds, slåtterdag mm. Resterande till skolan. En stor andel av verksamheten går till fortbildning av lärare. De senaste åren främst till andra kommuner som köper tjänster. Arenan Huvudman: Kultur- och ungdomsnämnden Uppdrag: Inget formulerat politiskt uppdrag Budget 2011: tkr Verksamhet: Musik, film, foto, praktiskt skapande ex dreja, måla, trycka, sy mm. Öppet måndag- fredag och ibland på helger. Antalet årsverken är 4 varav 1 arbetsledare och 3 fritidsassistenter Antal besökare: 1000 per vecka inkl allt dvs. ungdomar som kommer spontant och fikar/hänger, deltar i en aktivitet eller besöker en konsert. Konserter arrangeras minst en gång per vecka. Totalt ca besökare per år. Gruvbäckens kulturcentrum Huvudman: Kultur- och ungdomsnämnden Uppdrag: Har ett fastställt världsarvsuppdrag Budget för 2011: tkr Verksamhet: Drama & teater, konst & bild, sång & musik, muntligt berättande, film etc. Målgruppen är barn 0-16 år. Antal årsverken är 3,4 varav 2,0 tillsvidareanställda och 1,4 projektfinansierade bl.a. genom Skapande skola. En av tjänsterna är världsarvspedagog/arbetsledare. Antalet årsverken till frivillig verksamhet är ca 1,0 (50-75% av den totala verksamheten går till skolan) Antalet elever i frivillig verksamhet är ca 185 (Ca 50 av dessa är kortare kurser än en hel termin) Lovverksamhet Sammanlagt kulturpedagogiska möten med barn under Det motsvarar ungefär 325 besök per vecka. Teknikverkstaden Huvudman: Skolnämnden Uppdrag: Inget formulerat politiskt uppdrag. Har själva utarbetat ett mål att nå alla elever i åk 3, 5 och 8 samt i mån av tid erbjuda övriga årskurser att ta del av Teknikverkstadens verksamhet. Budget för 2011: tkr Verksamhet: Tar emot skoklasser under hela läsåret. Teknikexperiment. Sommarverksamhet mot i första hand turister via Stiftelsen Stora Kopparberget. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 10

11 Antal årsverken är 2. Antalet besökare per år: ca 4300 skola allmänhet. Jmf med dans- och musikskolan siffra som avser varje vecka, ger ca 400 besökare som kommer en gång/vecka Falu konstgrafiska verkstad Huvudman: Kultur- och ungdomsförvaltningen Uppdrag: Verkstad för medlemmar, professionella och amatörer. Medlemskap söks och bedöms av jury. Barn och unga en prioriterad målgrupp. Budget 2011: tkr + 40 tkr i intäkter. 400 tkr avser hyra. Sommarverksamhet, tre veckoläger med grafik. Ingen regelbunden verksamhet i övrigt mot skolor. Projekt med några skolor har rönt stor uppmärksamhet. Antal årsverken är 1. Tabell 1. Antal årsverken inom de aktuella enheterna Det framgår tydligt av tabell 1 att Dans- och musikskolan är den dominerande enheten bland de som föreslås bli sammanslagna. Övriga delar bildar ändå tillsammans mer en tredjedel av den totala verksamheten. Totalt kommer en ny kulturskola, utifrån nuvarande resurser, omfatta ca 43 årsverken. ORGANISATIONSALTERNATIV Många olika alternativa organisationsformer för de olika verksamheterna kan på ett teoretiskt plan ses som möjliga. Alla har förmodligen sina för- och nackdelar. Är kulturskola under en förvaltning det bästa alternativet? Här en lista med olika alternativ utan inbördes betydelseordning. 1. Samma organisation som idag Fördelar/nackdelar Dagens organisation är splittrad. Dels på två nämnder och dels på olika organisationer inom dessa nämnder. Frivillig verksamhet inom en konstform, musik, ligger under en nämnd och inom bild, under en annan nämnd. Viss kommunal verksamhet, t.ex. Naturskolan, är gratis för skolan som SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 11

12 en del av skolpengen, en annan, t.ex. Gruvbäckens KC, kostar. Detta alternativ är mindre lyckat ur många aspekter. 2. Som idag fast under bara en nämnd Fördelar/nackdelar Detta alternativ är att föredra mot det första. Frågan om varför några konstformer då skulle finnas inom en organisation, dans och musikskolan och andra inom Gruvbäckens kulturcentrum, men inom samma nämnd, är svår att förstå. Kopplingen till natur- och teknikskola m.fl. får ingen lösning. Detta alternativ innebär också en fortsatt splittrad organisation. 3. En organisation mot olika skolformer och en mot den öppna och frivilliga verksamheten. Fördelar/nackdelar I teorin en intressant tanke. En tydlig uppdelning av uppdrag mot skola och mot ungdomars fritid. Problemet med detta alternativ är att många pedagoger kommer att behöva, och önskar, arbeta inom båda delarna och det skulle skapa samordningsproblem om det fanns två skilda organisationer som skulle svara för arbetsledning. 4. En organisation per konstform. Musikskola, dansskola, bildskola, teaterskola etc. Fördelar/nackdelar Musikdelen klarar sig på egen hand. Övriga är för små för att stå på egna ben. Ingen koppling möjlig till naturskola och teknikverkstaden. Nackdelarna överväger. 5. Sammanslagen organisation till en ny kulturskola. Fördelar/nackdelar Fördelen är att dagens splittrade verksamhet i många enheter under två nämnder försvinner. En stark enhet under en nämnd ger verksamheten större tyngd och den får därmed större inflytande. Nackdelen är svårigheten med att organisera den på ett bra sätt. Få chefer har hög kunskap om samtliga konstformer och dessutom kulturarvs- och teknikfrågor. Det ställer höga krav på en chef och att en biträdande chef/chefer kompletterar chefens kunskapsområden. Sammantaget är det svårt att se att det finns något bättre alternativ än det sammanslagna alternativet enligt punkt 5. Min slutsats är att det måste vara den organisationen som kommunen bör ha som mål. Bevekelsegrunderna till denna slutsats är flera: 1. Falu kommun har sex verksamheter vars mål i hög grad överlappar varandra. De utgör tillsammans en stor och viktig resurs i kommunen. En ökad samverkan mellan dem, i detta fall genom en sammanslagning, gör att enheterna tillsammans kan bli starkare än var för sig. 2. Det är, så långt jag kunnat se, sex väl fungerande enheter som var och en har stora ambitioner att utvecklas ytterligare. Jag har mött, måhända endast ytligt, en stor kompetens och ett stort engagemang bland personalen. Det finns här en viktig personalgrupp som är en stor tillgång verklig hårdvaluta för kommunens verksamhet. En sammanslagning kan synliggöra denna kompetens ytterligare. Jag ser heller ingen risk att en enhet hamnar som femte, eller i detta fall, sjätte hjulet under vagnen. Jag tror att även de mindre enheterna kommer att ha kraft att hävda sina intressen i den större organisationen. 3. Jag har vid samtal med representanter för enheterna inte funnit några tecken på att en sammanslagning skulle saboteras genom att en eller flera enheter skulle motarbeta den efter att ett beslut om sammanslagning fattats. Det finns naturligtvis orosmoment inför en sammanslagning. Jag kan se dem sammanfattade i två delar. Den första är att tappa förankringen i skolan. Några enheter, som teknikverkstaden, arbetar nästan uteslutande mot skolan och önskar vara en del av den. Andra enheter, som dans- och musikskolan, arbetar i huvudsak som fritidsverksamhet, men några anställda är ändå en del av grundskolans och gymnasiets SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 12

13 verksamhet. I förslag nedan framhåller jag därför att en ny kulturskola måste, oavsett nämnstillhörighet, ha sin förankring i båda nämnderna. Det andra orosmomentet handlar om den interna organisationen. Dels att någon nuvarande enhet blir åsidosatt en åsikt som jag i och för sig inte mött direkt uttalad men ändå uppfattat och dels att en stor organisation medför fler onödiga möten. Den första delen är svår att förebygga rent organisatoriskt. Det är mycket en chefsfråga. Den andra är också mycket en chefsfråga, samtidigt som alla måste vara medvetna om att samarbete kräver mer kontakt än ensamarbete. Utgångspunkten måste vara att trots ökad tid för samverkan blir vinsterna i verksamheten så stora att det är värt tiden som samverkan tar. Möten bör inte generellt undvikas. Onödiga möten bör däremot bannlysas. Min slutsats är att båda dessa orosmoment bör kunna hanteras på ett bra sätt inom en kulturskola. Ingen av dem ger anledning till att tveka kring en sammanslagning av enheterna. LOKALFRÅGAN Den mest centrala fråga för hela denna utredning är hur lokalfrågan, eller kanske snarare, lokalfrågorna, kan lösas. I nuläget har dans- och musikskolan för små, dåligt ventilerade och otidsenliga lokaler på Haraldsboskolan. Dessa delas med det estetiska programmets olika inriktningar. I en skrivelse Vision för Estetiska programmet beskriver Estetiska programmets och dans- och musikskolans rektorer estetiska programmets lokalsituation. Bild- och forminriktningen på estetiska programmet har bra lokaler på Gruvstugan. Även aulan på Haraldsboskolan fungerar bra, men räcker inte till alla verksamheter. Alla (!) andra lokaler är i behov av renovering och komplettering med nya lokaler för att verksamheten skall fungera tillfredställande. Danssalen uppfyller knappast arbetsmiljökrav. Falu kommun står därmed under alla omständigheter inför en stor lokalinvestering det närmaste året. Dans- och musikskolan har för ett drygt år sedan i en annans skrivelse pekat på behovet av bra centrala lokaler. Som argument till detta framfördes framförallt att Falun behöver en mötesplats för alla åldrar, inte bara ungdom. I skrivelsen citeras kommunens tillväxtprogram Extra viktigt är att vi gör stadskärnan mer attraktiv för unga och verkar för ett ökat utbud av nöjen. Stadskärnan kan utvecklas till ett öppet och kreativt område där kultur och konstnärligt skapande tas tillvara. Även centrumföreningen Centrala stadsrum driver frågan om mer kultur i centrum. Gruvbäcken KCs lokaler är fungerande men små och väldigt isolerade i förhållande till annan liknande verksamhet. De är även delvis samutnyttjade, för bingo mm, på ett sätt att de inte känns helt välkomnande. Arenan har bra och väl fungerande lokaler. Deras problem är snarare att de är mindre väl utnyttjade, för låg besöksfrekvens utanför de publika arrangemangen, pga. av läget. För en icke-falubo som mig ter det sig som obegripligt, men många ungdomar, tjänstemän och politiker jag mött säger samstämmigt Arenan anses ligga för ocentralt. Naturskolan, Teknikverkstaden och Falu Konstgrafiska verkstad har bra och funktionella lokaler som måste ligga kvar där de ligger. De berörs därför inte fortsättningsvis. Sammantaget har dans- och musikskolan, gymnasiets estetiska program, Gruvbäckens KC, och kanske även Arenan, behov av nya alternativt renoverade lokaler. Allt talar för att dessa samordnas på en plats för att kunna utnyttjas maximalt. För att kunna fungera som en mötesplats krävs att lokalerna finns i centrum. Samtidigt har Falu kommun som målsättning att tillskapa en fritidsgård i centrala Falun. Jag kan endast se fördelar med att alla dessa lokalbehov får sin lösning i en och samma centrala lokal. Att samlokalisera estetisk utbildning med öppen fritidsverksamhet har också andra fördelar. Se mer om det nedan. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 13

14 Alternativet, att tillskapa nya lokaler i tre olika byggnader centralt, och komplettera med lokaler mindre centralt, känns som suboptimering av resurser och, sett ur min synvinkel som att kasta pengar i sjön. Hur kan dessa lokalbehov samordnas inom Falu kommun? Denna utredning kan inte ge svar på det, men de lokaler som dykt upp i diskussionerna; Västra Skolan, Kristinegymnasiet och Folkets Hus verkar alla vara högst möjliga alternativ. Samtliga kräver naturligtvis anpassningsåtgärder. Dessutom måste kulturskolan prioriteras framför andra viktiga behov. Denna fråga måste studeras i särskild ordning. Det är viktigt att lösningen hittas centralt. Att lägga en öppen fritidsverksamhet som kulturskola och fritidsgård, inkl Arenans nuvarande verksamhet i Haraldsboskolans lokaler, eller vid Lugnet, kommer inte att fungera. Ett problem i sammanhanget är organiserandet av gymnasiets estetiska program. Ett alternativ är att inom de samordnade centrala lokalerna få en tillräcklig stor volym så att lokalerna kan omfatta alla gymnasiets estetiska programs lokalbehov, dvs. lokaler för alla ämnen. Det andra alternativet är att lokaler för estetiska ämnen finns i en central byggnad och övriga ämnen i en annan byggnad. En sådan lösning finns idag kring estetiska programmets bildinriktning och uppges fungera bra. Om inte det första alternativet kan uppnås anser jag att alternativ två är bättre än att estetiska programmet får en lokallösning och kulturskolan en annan. Skälet är i första hand att det är ekonomiskt oförsvarligt med dubbla lokaler som vardera utnyttjas 50 % av tiden. Kan alla åldrar vara på samma ställe? Alla åldrar bland barn och ungdom och även vuxna? Ja, jag anser att de verksamheter runt om i landet som har en sådan målsättning idag, fungerar bra. Det krävs dock att verksamheten inom sig kan rymma flera olika rum med lite olika inriktning och funktioner. Ett större café bör ha några olika avdelningar för lite olika åldrar och intressen. Något för mindre barn och deras föräldrar, något mer tonårsinriktat, något mer vuxet. N3 i Trollhättan har tacklat problemet genom att ge alla lokaler en ganska strikt neutral, sparsmakad modern inredning. På Kulturhuset i Stockholm har istället rummen olika profil, Rum för Barn, Lava etc., med neutrala platser mellan dem. Jag tror det senare är en bra lösning att eftersträva. Kring lokaler för spontana aktiviteter, läsa tidning/bok/hänga/fika skall det finns speciallokaler för undervisning och övning, med eller utan lärare/pedagog. För ungdomar och vuxna. En svår balansgång mellan olika intressen, men jag är övertygad om att det skulle ge väldigt mycket spin-off till Falu kommun. Ungdomars och för den delen även vuxnas - egna initiativ och engagemang skulle få en inbjudande arena att verka på. Får den en större storlek än Arenans riskerar den inte heller att rätt eller fel beskyllas för att vara till mest för en viss grupp ungdomar. Den erfarenheten finns också bekräftad i exempelvis Trollhättan där deras nya hus blivit mer neutralt än deras tidigare musikhus som ockuperades av ett gäng ungdomar. Några av de jag mött i Falu kommun påpekade också att det kan vara viktigt med olika öppettider beroende på åldersgrupp. De menade också att ungdomar som annars inte skulle söka upp t.ex. musikundervisning kommer i kontakt med det via fritidsgården i Kulturskolan. Kanske kan någon av fritidsgårdarna som ligger relativt centralt läggas ner och finansiera en del av öppethållandet, den öppna verksamheten, inom en ny kulturskola/kulturhus? I ett centralt kulturhus/kulturskola kan med fördel några mindre scener för amatör- och professionell kultur integreras. Dalateatern har brist på bra små scener. Dalasynfoniettan har en besvärlig lokalsituation. Om scener finns inom samma byggnad som kulturskolan möts flera generationer på ett naturligt sätt. Jag tycker också det är intressant att diskutera lokalfrågor i relation till hur vi från samhällets sida stödjer idrottsverksamheten. Kommunernas stöd till enbart idrottsarenor för barn och ungdom är räknat i kronor större än det totala stödet till kulturverksamheten trots att lika många ungdomar är intresserade av att vara aktiva kulturutövare som att idrotta. En rimlig balans borde finnas. Inom kulturområdet är lokalstödet litet men däremot är stödet till professionella tränare stort. Ingen kommun har vad jag vet nolltaxa på sina scener för barn och ungdom. Ingen kommun anställer heller idrottstränare. Traditionerna ser olika ut av flera skäl. Några av traditionerna bygger på reella olikheter mellan kultur och idrott, andra mer på just tradition. Jag är övertygad om att stödet till kultur skulle kunna utvecklas och kosta mindre per deltagare om kommunen i högre grad stödde arenor som ungdomar som så önskar kan utnyttja på egen hand. Läraren kan då ta ett steg tillbaka, bli mer stödjande och verksamheten mindre personalintensiv. Ungdomar själva får ta ett större ansvar. Mer stöd till lokaler i stället för fler lärare skulle kunna utveckla SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 14

15 kulturverksamheten på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. Att låta alla barn som önskar möta kulturen få göra det, bör vara Falu kommuns främsta målsättning. Då behövs fler lärare för yngre barn. Och fler lokaler till de äldre. De behövs också för att undvika att kvalificerade pedagoger med lång utbildning undervisar enskilt i f.d. pannrum på grundskolor. Det är både ovärdigt, dålig pedagogik och ekonomiskt oförsvarligt. SKOL- ELLER FRITIDSVERKSAMHET? Den eventuella kulturskolans främsta uppdrag är, utifrån nuvarande enheters verksamhet, att arbeta med barn och ungdomars estetiska uttryck på deras fritid. Vid en sammanslagning dominerar den frivilliga verksamheten en ny kulturskola. Detta främst beroende på dans- och musikskolans inriktning som domineras av en fritidsinriktning. Den framtida kulturskolan blir i första hand en fritidsverksamhet, men den blir samtidigt en mycket viktig del av skolan i Falun. Tabell 2. Andelen fritidsverksamhet (längts ner på staplarna) och skola (den övre delen) Cirka 40 % av dagens verksamhet inom enheterna riktar sig direkt till skolan. Utökas kulturskolans uppdrag mot skolan, se nedan, kommer ytterligare tjänster tillföras kulturskolan. Då blir proportionerna mellan inriktningarna de motsatta. Skolverksamheten kommer att dominera. Frågan om nämndtillhörighet för en ny kulturskola har diskuterats i denna utrednings styrgrupp. Där har det funnits en enighet om att först definiera verksamheten och sedan ta ställning till om denna passar bäst inom den ena eller andra nämndens verksamhetsområde. Av det skälet finns inget sådant förslag om nämndtillhörighet i denna utredning. När musikskolorna startade på talen var de en naturlig del av kommunernas skolverksamhet. Redan då var de dock ofta mycket mer än så. Titeln musikledare användes flitigt och som sådan skulle många vara dirigent för ortens amatörorkester och samordna musiklivet även utanför skolan. Under senare år har allt fler kulturskolor flyttats från skol- till kultur- och fritidsnämnder. Andra till kultur- och utbildningsnämnder. Variationerna är många. Idag tillhör knappt hälften av kulturskolorna en ren utbildningsnämnd. Inom SMoK är nämndtillhörighet inte någon fråga som diskuteras särskilt mycket. Främst för att den inte anses så viktig. Några tycker de har större möjligheter att få anslag inom en stor skolnämnd, andra att de blir marginaliserade inom skolan och får betydligt större respons från den politiska nivån inom en kulturnämnd. De flesta anser att frågan om nämndtillhörighet är mer av lokal än principiell natur. Många kulturskolechefer ser praktiskt på frågan; de vill tillhöra den nämnd de tror ger störst möjlighet att få politiskt stöd. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 15

16 KULTURSKOLAN I SAMVERKAN MED GRUNDSKOLAN Många kommuner har samverkan mellan skola och kulturskola 4. Den har dessutom fördubblats de senaste fem åren. 60 procent av kulturskolorna anser att de har fått ett uppdrag att samverka med andra skolformer. Några rader från en rapport som SMoK publicerat: Det mest omfattande samarbetet sker i de lägre åldrarna. Inom årskurserna F tom 3 finns motsvarande 217 heltidstjänster i hela riket. De flesta arbetar inte heltid men någon exakt siffra hur många personer det finns anställda inom kulturskolorna, och har hela eller delar av sin tjänst inom F- 3, kan vi bara gissa. Klart är att det handlar om fler än 500 personer, kanske Näst flest tjänster finns inom årskurserna 4-6. Sammanlagt motsvarar det 119 heltidstjänster. Därefter kommer gymnasieskolan med 99 tjänster. Minst samverkan finns på högstadiet med totalt 37 tjänster. Gymnasieskolans siffror avser endast de timmar som säljs till gymnasiet varför de kan vara något underskattade. Ett vanligt förhållande mellan kulturskola och grundskola/gymnasium är att de senare köper timmar av kulturskolan. Jag skulle rekommendera att detta sätt att samverka minimeras inom Falu kommun. Detta främst för att det finns alltför många exempel på att en grundskola, vid rektorsbyte eller i en besparingssituation, plötsligt kastar ut en lärare som kulturskolan sedan måste säga upp pga. av arbetsbrist. Samverkan måste vara långsiktigt och beslutas på kommunledningsnivå. Ett undantag finns och det är gymnasieskolan. Detta av två skäl. Dels handlar det om flera lärare med ett fåtal timmar per vecka. Det är orimligt att gymnasiet skall kunna anställa kvalificerade lärare på ett instrument på två lektioner per vecka. Elevernas instrumentval varierar från år till år så anställningarna blir också kortvariga. Det andra är en följd av det första. Om det handlar om få timmar så kommer det inte innebära en allvarlig situation för kulturskolan om samverkan avbryts. Falu kommun har mycket att vinna på att all den kompetens som finns inom en kulturskola även finns till för verksamhet inom för-, grund-, sär- och gymnasieskolan. Eftersom en kulturskola kommer att bedriva både skol- och fritidsverksamhet kan aldrig en nämnd uppfylla alla behov. Jag anser det därför som viktigast att det finns tydliga uppdrag inom båda nämndområdena. Jag vill också föreslå att det inrättas en särskils samordningsgrupp mellan kultur- och ungdomsnämnden och skolnämnden. Detta skulle som sin viktigaste roll ha att årligen se över uppdragen till kulturskolan och se till att uppdrag och budgetramar är synkroniserade. Skolorna i Falun, och i resten av landet, står inför stora förändringar orsakade av de behörighets- och legitimationskrav som nu införts. Lärare som skall undervisa i ett ämne skall, förutom lärarexamen, ha utbildning i det ämne som är aktuellt. Senast från och med 2015 krävs alltså att de som skall undervisa i bild och musik och alla andra ämnen har relevant utbildning. Exakt vad som krävs för att få behörighet och legitimation är inte klart, det visar sig först när vi ser på vilka grunder Skolverket har utfärdat legitimationer. Kravet på legitimation gäller alla lärare som har hela eller delar av sin undervisning i grund- eller gymnasieskolan - både de lärare som idag arbetar med dessa ämnen inom grundskolan och de som gör detsamma men är anställda av dans- och musikskolan. Undantaget är pedagoger som arbetar mer projektinriktat, exempelvis inom Skapande skola. Som jag förstår det gäller legitimationskravet alla som betygsätter och/eller skriver omdömen. Exakt var gränsen mellan Skapande skola-projekt och ordinarie undervisning går är svårt att säga. Förhoppningsvis kan den frågan, och vad som krävs för legitimation, vara något mer klargjord sommaren Då klarnar även vilka krav på fortbildning som ställs för att de ämneskunniga lärare utan lärarexamen, som idag bl.a. finns inom dans- och musikskolan i Falun, skall få en legitimation. Och vem som måste bekosta denna fortbildning. 4 SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 16

17 Hur kan eleverna nå hög måluppfyllelse inom ämnena musik och bild? Det har länge var känt att andelen obehöriga lärare bland alla skolämnen har varit störst inom musik. Och då har bara de som i statistiken räknat sig som musiklärare räknats in. Musik och bild är populära ämnen hos eleverna men måluppfyllelsen är mycket låg. Under våren 2011 släppte Skolinspektionen en slutrapport 5 av den kvalitetsgranskning av musikämnet som myndigheten genomfört på grundskolor i hela landet. Rapporten tar upp flera problem med undervisningen. Bristande kompetens hos lärare, bristande resurser, bristande organisation, samordning och uppföljning. Ett avsnitt tar även upp samverkan med kulturskolan. När det gäller samverkan mellan kulturskolan och grundskolan tar rapporten dels upp att en sådan samverkan kan lösa en del problem med att rekrytera behörig personal. Den tar även upp de krav som en sådan samverkan kräver vad det gäller kulturskolans lärares kunskap om läroplan, omdömen och betygssättning. Nu har en ny läroplan införts. Utifrån kursplanerna finns det höga krav på lärare och elever för att målen inom ämnena skall uppnås. Några citat: Centralt innehåll i musik för åk 1-3 Inom musicerande och musikskapande: Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel. Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner. Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild. Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser Inom musikens verktyg: Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik. Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang och dynamik. Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik. Musiksymboler, bilder och tecken. Inom musikens sammanhang och funktioner: Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik. Olika instrument från grupperna blås-, sträng-, tangent- och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter och ser ut. Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition. Centralt innehåll i bild för årskurs 1-3 Inom bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Teckning, måleri, modellering och konstruktion. Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram. Inom redskap för bildframställning Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund. Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns. Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. Inom bildanalys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. 5 Kvalitetsgranskning Rapport 2011:5, Musik i Grundskolan, Skolinspektionen, 2011 SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Tryckerigatan 1, S STOCKHOLM Org nr , Pg sid 17