Zakrisdalsverken, kompletterande miljöteknisk markundersökning. Riskbedömning. Sweco Environment AB

Transkript

1 ra04s RAPPORT SGU - Tain Zakrisdalsverken, kompletterande miljöteknisk markundersökning. Riskbedömning. Uppdragsnummer Rapport Karlstad Sweco Environment AB GeoMiljögruppen Karlstad Pär-Erik Back Jan Nilsen 1 (43) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, Karlstad Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Jan Nilsen Telefon direkt Mobil jan.nilsen@sweco.se Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

2 ra04s INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Organisation Läsanvisning 5 2 Riskbedömningsförfarande Riskbedömning och användning av riktvärden Riskbedömningsprocessen i föreliggande projekt 7 3 Områdesbeskrivning Nuvarande verksamheter Geologi Geohydrologi 8 4 Konceptuell modell Övergripande åtgärdsmål Delområden Skyddsobjekt Styrande föroreningar och aktuella medier Föroreningarnas toxicitet för människor Bly Koppar Kvicksilver Tenn Zink Olja Polyaromatiska kolväten (PAH) BTEX (Bensen, Toluen, Etylbensen och Xylen) PCB Föroreningsspridning Spridning som fri fas i jord Spridning i grundvattnet Spridning i luft Exponeringsvägar för människor 18 5 Platsspecifika riktvärden för jord Markanvändningsscenarier 18 2 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

3 ra04s INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5.2 Beskrivning av respektive scenario Villor/radhus (scenario A) Flerbostadshus (scenario B) Flerbostadshus med handel/småindustri i bottenplan (scenario C) Flerbostadshus med ventilerat bottenplan (scenario D) Industriverksamhet (scenario E) Antaganden för jord, grundvatten och ytvatten Beräknade riktvärden för jord 22 6 Riskbedömning av delområden Metodik Delområde 1: Deponier och brännplatser (vita området) Delområde 2: Industrier (grå området) Delområde 3: Centrum, handel, bostad (blå området) Delområde 4: Slingan, radhus (röda området) Delområde 5 syd: Bostäder, hyreshus (södra gula området) Delområde 5 norr: Bostäder, hyreshus (norra gula området) Skogs- och naturmark mellan delområde 3 och 4 (blåbärsskogen) Metodik Riskbedömning jord Riskbedömning blåbär Genesarets sjö öster om delområde 5 norr Osäkerheter 37 7 Samlad bedömning Delområde 1: Deponier och brännplatser (vita området) Delområde 2: Industrier (grå området) Delområde 3: Centrum, handel, bostad (blå området) Delområde 4: Slingan, radhus (röda området) Delområde 5 syd: Bostäder, hyreshus (södra gula området) Delområde 5 norr: Bostäder, hyreshus (norra gula området) Skogs- och naturmark mellan delområde 3 och 4 (blåbärsskogen) Genesarets sjö öster om delområde 5 norr 39 8 Slutsatser och rekommendationer 39 Referenser 43 Bilaga 1: Kartor (förklaringssida samt ritning X01, X02 och X03) Bilaga 2: Antaganden för beräkning av riktvärden Bilaga 3: Platsspecifika riktvärden för olika markanvändningsscenarier 3 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

4 ra04s Inledning 1.1 Bakgrund SGU ansvarar för undersökning av förorening från tidigare statliga verksamheter som nedlagts. FFV Zakrisdalsverken är en sådan verksamhet. FFV har under tiden tillverkat ammunition inom Zakrisdalsområdet. FFV bolagiserades 1991 och såldes under samma år till Celsius AB. Bolaget stannade under Celsiuskoncernen till år 2000 då det såldes till andra ägare, främst utländska. Celcius Industrier AB var i statligt ägo fram till Tain Swedish Property AB, som är nuvarande ägare till Zakrisdalsområdet, har en önskan att bygga bostäder mm inom området. Sweco i Karlstad har på uppdrag av SGU och Tain utfört en kompletterande miljöteknisk undersökning inom Zakrisdalsområdet. Fältdelen med viss tolkning enligt de generella riktvärdena har presenterats tidigare (Sweco 2010; 2011c). Riskbedömning i föreliggande rapport ingår som en del i uppdraget och baseras på tidigare fältrapporter. 1.2 Syfte Syftet med uppdraget är att utföra en platsspecifik riskbedömning för olika delområden baserat på ett antal markanvändningsscenarier för Zakrisdalsområdet. De olika delområdena har definierats tidigare (Karlstads kommun, 2010) och scenarierna ska spegla både markanvändningen och markens egenskaper, bl.a. genomsläpplighet och organisk halt. Riskbedömningen syftar till att identifiera och bedöma de risker som föroreningarna på området utgör för skyddsobjekten vid scenarierna över den framtida markanvändningen efter exploatering av området. Riskbedömningen kommer att utgöra ett underlag för planering av området och för bedömning av vilka åtgärder som krävs för att kunna exploatera området, bl.a. för bostadsändamål. Som ett led i arbetet har följande delsyften formulerats: Att identifiera de föroreningsämnen som är styrande för riskerna vid olika markanvändningsscenarier Att ta fram riktvärden för de styrande föroreningarna och de olika markanvändningsscenarierna. Riktvärdena ska i ett senare skede kunna vara vägledande vid eventuella åtgärder (åtgärdsmål 1 ). Att identifiera vilka miljörisker och hälsorisker (exponeringsvägar) som är styrande för de olika markanvändningsscenarierna och göra bedömningar av dessa risker. 1 Observera dock att ett riktvärde inte per automatik är detsamma som ett åtgärdsmål. En bedömning bör alltid göras om det beräknade riktvärdet är tillämpligt eller om andra hänsyn också ska styra åtgärdsmålet. Att endast förlita sig på riktvärden som åtgärdsmål kan leda till mer kostsamma åtgärder än vad som är nödvändigt. 4 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

5 ra04s Att identifiera vilken typ av markanvändning som är lämplig för respektive delområde, med eller utan efterbehandlingsåtgärder. 1.3 Avgränsningar Riskbedömningen omfattar förorening i mark, grundvatten, sediment och bär. Bedömningarna baseras på resultaten från tidigare undersökningar samt den konceptuella modell som beskriver förhållandena på och omkring området, se kapitel 4. Riskbedömningen omfattar endast de verksamheter som kan knytas till f.d. FFV och de delområden som anges i avsnitt 4.2. Området vid byggnaderna Z47 och F33 ingår inte eftersom en riskbedömning för detta område presenteras i en separat rapport (Sweco, 2012). 1.4 Organisation Sweco har genomfört uppdraget med Jan Nilsen som uppdragsledare. Handläggare för riskbedömning har varit Pär-Erik Back. Jan Embretsen och Sofia Rolén var i ett inledande skede engagerade i riskbedömningen. Granskning har utförts av Jan Nilsen och Sofia Rolén. Beställare av uppdraget är SGU och Tain Swedish Property AB. 1.5 Läsanvisning I kapitel 2 ges en översiktlig beskrivning av vad en riskbedömning är och vilka delar som ingår. Kapitel 3 beskriver området vid Zakrisdal med avseende på topografi, geologi, hydrogeologi etc. I kapitel 4 presenteras en konceptuell modell som beskriver delområden, skyddsobjekt, spridningsvägar, exponeringsvägar etc. Denna modell ligger till grund för riskbedömningen i efterföljande kapitel. Kapitel 5 beskriver hur platsspecifika riktvärden har tagits fram och grunden för dessa. Det viktigaste i kapitel 5 är de olika markanvändningsscenarier som definieras. Riktvärden beräknas för varje scenario. I kapitel 6 görs själva riskbedömningen av de olika delområdena. Tabellerna i kapitlet sammanfattar de viktigaste miljö- och hälsoriskerna för respektive delområde och markanvändningsscenario. Kartorna i bilaga 1 kan användas som hjälp vid läsningen. Först i bilaga 1 finns en A3 sida med de olika delområdena inritade. Denna sida kan vikas ut som hjälp att hitta lägena för de olika delområdena. Resultaten av riskbedömningen sammanfattas i kapitel 7. Slutligen ges förslag till åtgärder (rekommendationer) i kapitel 8. Förslagen sammanfattas i en tabell sist i kapitlet. I tabellen kan man utläsa vad som bör utföras i respektive delområde beroende på den markanvändning som är aktuell. 5 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

6 ra04s Riskbedömningsförfarande 2.1 Riskbedömning och användning av riktvärden Riskbedömning är en process som används för att bedöma potentiella hälso- och miljörisker pga. exponering av kemikalier eller andra giftiga ämnen. Det är viktigt att förstå innebörden av riskbedömningsprocessen innan slutsatser dras från denna, eller någon annan, riskbedömningsrapport. Den centrala grundsatsen för riskbedömningen i denna rapport kan sammanfattas i ekvationen nedan: Risk = Sannolikhet Konsekvens Detta ska tolkas så att en risk finns om det finns en sannolikhet för en händelse som innebär en negativ konsekvens. I de fall risken orsakas av kemikalier brukar även följande samband användas för att förklara vad en risk är: Risk = Toxicitet Exponering Risk är en funktion av giftigheten (inneboende toxiciteten) hos ett kemiskt ämne och exponeringen för ämnet i fråga. Båda dessa komponenter måste vara närvarande för att en risk ska finnas. Ur ett praktiskt hänseende finns det två grundläggande tillvägagångssätt man kan använda vid en miljö- och hälsoriskbedömning. Det internationellt vanligaste generella angreppssättet utgår från den faktiska föroreningssituationen och beskriver de (nuvarande) riskerna utifrån exponeringsförutsättningarna. Detta benämns vanligen som en framlänges riskbedömning och är den gängse metoden vid de flesta typer av riskbedömningar för t.ex. kemikalier i tillståndsprocesser eller miljömedicinska riskbedömningar. Fördelar med angreppssättet är exempelvis att det förhållandevis enkelt kan appliceras vid en sammanvägd bedömning av effekter då flera föroreningar förekommer samtidigt och för att bedöma om en risk existerar i nuläget. Vid fördjupade riskbedömningar inom efterbehandlingsprojekt (i Sverige) utgår man vanligtvis från effektbaserade lågrisknivåer och exponeringsförutsättningar (scenarier) för att beräkna/skatta de halter i exempelvis jord som inte bedöms ge någon negativ effekt. Dessa beräknade halter benämns riktvärden. Förfarande att räkna fram acceptabla halter baserat på lågrisknivåer kan benämnas som en baklänges riskbedömning. Distinktionen mellan dessa två angreppssätt är viktig eftersom den i Sverige traditionellt använda baklänges -metoden för att beräkna riktvärden inte anger vilka egentliga risker som finns i nuläget, utan snarare vilka halter som skall undvikas för att risker ska undvikas på lång sikt ( år). Dessutom baseras svenska riktvärdesberäkningar på en rad konservativa antaganden om toxicitet och exponering, vilket i värsta fall kan leda till att riskerna överskattas. Vilken av dessa angreppssätt (framlänges- eller baklängesberäkning) som väljs i ett efterbehandlingsprojekt är inte givet, vilket också tydligt uttrycks Naturvårdsverket vägled- 6 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

7 ra04s ning för riskbedömning av förorenade områden (Naturvårdsverket, 2009b). En viktig poäng i vägledningen är att fördjupade riskbedömningen bör fokusera på de risker där man bedömer att osäkerheterna är stora. Utifrån ovanstående framgår att det primära syftet med platsspecifika riktvärden inte är att ange exakta risknivåer på ett förorenat område. Snarare utgör beräkning av riktvärden ett hjälpmedel vid den sammanvägda bedömningen av risker och åtgärdsbehov. 2.2 Riskbedömningsprocessen i föreliggande projekt Platsspecifika riktvärden tas fram i detta projekt. Processen att arbeta fram riktvärden följer ett stegvist förfarande där skyddsvärda objekt identifieras följt av beräkningar som visar hur dessa skyddsobjekt utsätts för föroreningarna. Detta arbete, och de resultat som generas i de olika stegen, är i sig minst lika viktigt som de beräknade riktvärdena vid bedömning av risker. Riskbedömningsprocessen består av ett flertal tydligt definierade delar. Dessa redovisas nedan med hänvisning till aktuella kapitel i rapporten: Upprättande av en konceptuell modell som beskriver förhållandena på området, skyddsobjekt, de föroreningar som är styrande för risken, exponeringsvägar m.m. (kapitel 4). Formulering av olika markanvändningsscenarier (kapitel 5). Beräkning av platsspecifika riktvärden för jord (kapitel 5). Bedömning av hälso- och miljörisker för de olika scenarierna med hjälp av de platsspecifika riktvärdena (kapitel 6). Den sista punkten är den egentliga riskbedömningen och resultatet av denna ligger till grund för bedömning av åtgärdsbehov för respektive delområde. 3 Områdesbeskrivning 3.1 Nuvarande verksamheter I dagsläget bedrivs det en mängd olika verksamheter inom området. Många av verksamheterna består av små företag med ett fåtal anställda. Exempel på verksamheter som förekommer är bolag som säljer abonnemang på färsk frukt (fruktkorgar) till bolag inom tillverkningsindustrin, tillverkning av pallar av kartong, keramikerverkstad, museum, ytbehandlingsindustri, företagshotell med diverse konsultbolag, restaurang m.m. Tain Swedish Property AB äger området och hyr ut lokalerna till de olika hyresgästerna. Företaget har en central servicefunktion som betjänar hyresgästerna inom området. 7 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

8 ra04s Geologi I Zakrisdalområdet finns jordlagren i relativt trånga sänkor med bergryggar intill (eventuellt med en ringa jordmäktighet). Jordlagren bedöms vara sammanhängande i svackornas längdriktning. Mellan svackorna går ofta berg i dagen eller berg med liten jordmäktighet. Jordlagerföljden är ofta ett lager av friktionsmaterial med mäktighet 0,5 1 m över silt och lera. I högre belägna lägen med tunna jordlager överlagrar friktionsjorden ofta morän utan skikt av silt och lera. På slättlandet i väster består dock jorden av (tilldels) mäktiga lerlager. En bild av topografin redovisas i 3D i Figur 1. Figur 1: Zakrisdalsområdets topografi i 3D-avbildning. Jordlagren i de utförda borrpunkterna framgår av bilaga 7 i Sweco (2010). Borrpunkterna placerades medvetet där det föreföll vara ett jordtäcke med viss mäktighet. Sett över hela området indikerar den ovan nämnda bilagan därför ett jorddjupet som är alltför stort. I medeltal är jorddjupet betydligt mindre Geohydrologi Områdets geohydrologi styrs av områdets geologi. Om inte vattnet avrinner på bergytan kommer det att följa svackornas riktning. Där kan det dels transporteras på markytan eller 8 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

9 ra04s som grundvatten i jord. Sannolikt sker transporten i jord främst i det översta friktionsskiktet. Viss andel kan tänkas tränga ner till moränen ovan berg. Vad som dock sannolikt utgör den dominerande transportvägen för grundvatten (och föroreningar) är ledningar med kringfyllnad. Dels bedöms ledningarna vara relativt gamla och otäta vilket innebär att grundvatten kan läcka in och vatten i ledningarna kan läcka ut. Vidare består ofta kringfyllnaden runt ledningarna av relativt grovkorniga friktionsmassor med relativt god vattenförande kapacitet (relativt omgivande jordlager). Det bedöms således sannolikt att merparten av grundvattentransporten, och därmed även transport av föroreningar, sker i ledningar och/eller i kringfyllnad runt ledningar. Där inga ledningar eller ledningsgravar finns bedöms grundvattenflödet främst ske i moränen, ovan berg. Grundvattnet bedöms röra sig i riktning mot Grundviksbäcken samt mot Mårviksbäcken (se nedan). Grundvattenbildning sker främst från nederbörd. Förbehåll måste dock tas för läckage från ledningsnät som kan vara stort i ett område med gamla ledningar. I Figur 2 redovisas 4 st lokala nederbördsområden för Zakrisdal. Område 1 och 2 avvattnas mot Grundviksbäcken, område 3 och 4 mot Mårviksbäcken. Båda bäckarna avvattnas sedan till Vänern. Totalt utgör Zakrisdalsområdet ca m 2. Med en nettonederbörd på ca 300 mm/år och om det antas att 50 % av nettonederbörden bildar grundvatten motsvarar det en grundvattenbildning på m 3 /år, vilket motsvarar 150 mm/år. Lokalt kan grundvattenbildningen avsevärt avvika från denna siffra, särskilt där hårdgjorda ytor förekommer. I Figur 3 redovisas den del av Vänern som bedöms direkt kunna påverkas av föroreningar från Zakrisdalsområdet samt det nederbördsområde som direkt avbördar sin nederbörd till det nämnda vattenområdet. Hela nederbördsområdet bedöms uppgå till ca 25 ha medan vattenområdet intill Zakrisdal bedöms uppgå till ca 5 ha. Om det antas 10 m medel- 9 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

10 ra04s djup motsvarar det en vattenvolym på ca m 3. Figur 2: Lokala avrinningsområden inom Zakrisdalsområdet Grundvattenbildningen inom nederbördsområdet bedöms, enligt samma grunder som för Zakrisdal, bli m 3 /år. (sannolikt är det en underestimering jämfört med Zakrisdal då Zakrisdal består av en relativt stor andel hårdgjorda ytor medan nederbördsområdet till stor del består av naturmark). Utspädningen blir med ovanstående antaganden ca 50 ggr. Dessutom tillkommer ytterligare utspädning till följd av Kattvikens vattenomsättning med Vänern. 10 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

11 ra04s Figur 3: Nederbördsområde mot del av Kattviken, angränsande ytvatten samt Zakrisdalsområdet 4 Konceptuell modell 4.1 Övergripande åtgärdsmål Övergripande åtgärdsmål bör tas fram som en grund för eventuella åtgärder. Det finns ofta ett behov att fastställa övergripande åtgärdsmål tidigt i riskbedömningsprocessen, eftersom riskbedömningens avgränsningar delvis styrs av de övergripande åtgärdsmålen. Målen ska helst styra mot åtgärder som är permanenta och har rätt ambitionsnivå. De övergripande åtgärdsmålen leder vanligtvis, efter riskbedömning och åtgärdsutredning, fram till mätbara åtgärdsmål. Dessa kan exempelvis formuleras som acceptabla resthalter i marken eller maximalt acceptabel föroreningstransport (mängd/år) från området till en recipient. 11 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

12 ra04s Med utgångspunkt i ovanstående föreslår Sweco följande övergripande åtgärdsmål för Zakrisdalsområdet: Föroreningar inom området skall inte ge upphov till oacceptabla hälsorisker för människor som arbetar inom området. Föroreningar inom området skall inte ge upphov till oacceptabla hälsorisker för människor som kommer att bo inom området eller besöker området. Föroreningar inom området skall inte ge upphov till oacceptabla risker för markekosystem inom området kopplat till den planerade markanvändningen. Föroreningar som härstammar från området skall inte ge upphov till oacceptabla risker för vare sig människor eller ekosystem utanför området. Föroreningar som härstammar från området skall inte ge upphov till oacceptabel påverkan på grundvattnet som naturresurs. 4.2 Delområden I tidigare utredningar som Sweco utfört har Zakrisdalsområdet delats in ett antal delområden (egenskapsområden). Dessa speglar i viss mån den tidigare verksamheten och därmed föroreningssituationen, men även den framtida markanvändning som har diskuterats i olika sammanhang. En viss justering av delområdesindelningen har dock gjorts, vilket lett fram till indelningen i Tabell 1. Tabell 1. Indelning av delområden i Zakrisdal, Karlstad, med betydelsefulla markegenskaper vid föroreningsspridning och exponering. Delområde Jordens genomsläpplighet Halt organiskt kol i jorden (%) Delomr. 1: Deponier och brännplatser (vita området) normaltät 2 Delomr. 2: Industrier (grå området) genomsläpplig 1 Delomr. 3: Centrum, handel, bostad (blå området) genomsläpplig 1 Delomr. 4: Slingan, radhus (röda området) genomsläpplig 1 Delomr. 5 syd: Bostäder, hyreshus (gula området syd) normaltät 2 Delomr. 5 norr: Bostäder, hyreshus (gula området norr) normaltät 2 Kartor med de olika delområdena markerade redovisas i bilaga 1, först en förklaringsbild med delområden markerade och därefter ritning X01, X02 och X03. Riktning X03 visar främst undersökningar som utförts kring byggnad Z47, vilket behandlas i en separat riskbedömning, se Sweco (2012). Observera att delar av delområde 1 återfinns dels inom delområde 4 Slingan, röda området (Brännplats syd) och delområde 5 norr, gula området (deponi). 12 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

13 ra04s Markegenskaperna i Tabell 1är naturligtvis schabloniserade och kan avvika lokalt i respektive delområde. Jordens genomsläpplighet avser det ytliga markskiktet ovan grundvattenytan och klassningen följer den som görs av Naturvårdsverket (2009a). Bedömningen av genomsläpplighet baseras på borrprotokollen från undersökningarna. Halten organiskt kol i jorden har bestämts genom laboratorieanalyser och därefter vägts samman och avrundats för respektive delområde. Utöver delområdena i Tabell 1 omfattar riskbedömningen följande områden/objekt: Område med skogs- och naturmark mellan delområde 3 och 4, där bl.a. bärplockning kan förekomma. Dammen Genesarets sjö som är belägen mellan delområde 3 och delområde 5 norr. Dessa båda områden behandlas sist i riskbedömningen i kapitel Skyddsobjekt De skyddsobjekt som har identifierats vid nuvarande och framtida markanvändning sammanfattas i Tabell 2. Tabell 2. Identifierade skyddsobjekt i Zakrisdalsområdet efter exploatering. Skyddsobjekt Yrkesverksamma på området (vuxna) Tillfälliga besökare (vuxna) Tillfälliga besökare (barn) Boende på området (vuxna och barn) Markekosystem inom området Ytvatten, inkl. sediment Grundvatten som naturresurs Aktuellt i Zakrisdal ja ja ja ja ja ja ja Riskbedömningen omfattar samtliga ovanstående skyddsobjekt. Skyddsobjektet ytvatten avser i första hand damen Genesarets sjö men även Grundviksbäcken och Mårviksbäcken som mynnar i Vänern. Inte i något fall är dock riskerna för ytvatten styrande för risknivån och därför hanteras detta skyddsobjekt relativt översiktligt. Grundvattnet är ett skyddsobjekt, både under respektive delområde och nedströms. Denna resurs har dock ett begränsat värde vid området och utgör inte en vattenförekomst enligt vattendirektivet, varför en viss påverkan ändå är acceptabel. Enligt vattendirektivet ska dock inget vatten försämras kvalitetsmässigt. En föroreningsplym som sprider sig innebär dock en viss försämring av vattenkvaliteten nedströms. Detta är ett viktigt motiv till att grundvattnet som naturresurs ändå har tagits med i riskbedömningen. 13 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

14 ra04s Styrande föroreningar och aktuella medier Ett stort antal analysparametrar (föroreningsämnen, ämnesgrupper m.m.) har analyserats i Zakrisdalsområdet. Det totala antalet uppgår till i storleksordningen 200 parametrar, se Sweco (2010). Ett flertal av dessa ämnen har dock inte detekterats i något prov och ytterligare ett antal har inte bedöms vara relevanta av andra skäl. Efter att mindre relevanta ämnen rensats bort kvarstår 41 ämnen/ämnesgrupper. Av dessa är 14 ämnen metaller och resterande organiska ämnen. Av de 41 ämnena finns det generella riktvärden för 26 stycken. Därutöver har nya riktvärden tagits fram för 7 ämnen, varav 5 st i denna rapport och 2 st i en separat rapport för byggnaderna Z47/F33 i Zakrisdal (cis-1,2-dikloreten och vinylklorid), se Sweco (2012). Försök har gjorts att ta fram riktvärden för ytterligare 3 ämnen men för dessa kunde dock riktvärden inte tas fram på grund av brist på relevant information (TPH, isopropyltoluen och n-butylbensen). Riskerna med dessa ämnen bedöms därför på annat sätt, se kapitel 6. Av de 41 ämnena är det endast 10 st som indikerar en risk över lågrisknivån (över acceptabel risknivå) för människor eller miljö vid Zakrisdalsområdet. Här bortses från klorerade kolväten som påträffats vid byggnad Z47, se Sweco (2012). De 10 styrande ämnen är: Bly Koppar Kvicksilver Tenn Zink Petroleumkolväten (TPH) PAH-L PAH-M PAH-H Xylen Ytterligare ett mindre antal ämnen diskuteras även i riskbedömningen på grund av att de förekommer i höga halter i enstaka punkter (hotspot) eller på grund av att riktvärde saknas så att riskerna måste bedömas på annat sätt. De viktigaste av dessa är: Bensen Etylbensen Hexaklorbensen PCB 14 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

15 ra04s Föroreningarnas toxicitet för människor Bly Bly kan redan vid låga doser ge upphov till skador på nervsystemet. Andra effekter som kan uppträda vid relativt låg exponering (ca 100 mg/l eller lägre i blodet) är hämmad blodbildning, nedsatt hörsel, njurpåverkan och minskad skelettillväxt hos barn. De oorganiska blyföreningarna tas upp sämre än de organiska, och har sämre penetration av blodhjärnbarriären. Till skillnad från vuxna har barn ett tämligen stort upptag av oorganiska blyföreningar och en för oorganiskt bly, permeabel blod-hjärnbarriär. Oorganiskt bly ackumuleras i skelettet och har en biologisk halveringstid på flera år efter långvarig exponering Koppar Otillräcklig koppartillförsel orsakar bristsjukdomar hos både växter och djur. Större kopparmängder är dock giftiga och särskilt lägre organismer är känsliga för koppar. För människan är koppar och dess föreningar måttligt giftiga. Svårare förgiftningar är sällsynta bl. a. därför att kräkning lätt inträffar Kvicksilver Tenn Zink Kvicksilver kan ge skador på i första hand centrala nervsystemet och njurarna. Akut kvicksilverförgiftning genom inandning av kvicksilverånga i mycket höga halter kan ge lungskador, men detta är mycket sällsynt. Även njurar eller nervsystem kan påverkas. Inverkan av kvicksilver på njurarna yttrar sig bl.a. genom utsöndring av äggvita i urinen. Risken för fosterskador har diskuterats mycket då man vet att metalliskt kvicksilver, liksom organiskt kvicksilver, kan passera moderkakan (placenta). Vid intag av organiskt kvicksilver (metylkvicksilver) med födan har det inträffat fosterskador. Kvicksilver kan även orsaka allergi. Oorganiskt tenn tas upp dåligt av kroppen. Höga doser kan dock åstadkomma en försämring av kopparupptaget i kroppen. Tenn är relativt otoxiskt för människan. Intag av höga halter oorganiskt tenn kan orsaka gastoenterit, medan inhalering av oorganiskt tenn kan leda till dammlunga. Zink kan vara ett mycket starkt gift i form av vissa organiska salter och komplex. Vid upphettning av zink bildas zinkoxid. Typiskt sker detta vid svetsning av galvaniserad plåt. Inhalation av röken ger metallröksfeber, som också kallas svetsarfrossa eller zinkfrossa. Zinkklorid är en frätande förening. Den kan uppstå på läckande gamla brunstensbatterier och ser ut som en mögelliknande smet. Den kan ge frätskador på hud. Exponering för zinkklorid med inhalation kan ske i galvanisk industri. Inhalation ger irritation i luftvägarna och kan ge toxiskt lungödem med upp till två dygns latens till insjuknande. Tillståndet kan bli livshotande och kräver övervakning och behandling på sjukhus. 15 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

16 ra04s Olja Oljekolväten består av en samling av olika ämnen. De olika fraktionera som analyseras är alifater, aromater och PAH. I föreliggande projekt går alla under samlingsnamnet TPH (Total Petroleum Hydrocarbon) Alifatiska kolväten har en låg akuttoxicitet, men en långvarig exponering kan ge upphov till hälsoskador. Vissa lättflyktiga alifatfraktioner kan vara toxiska vid inandning, orsaka nervskador och misstänks vara skadliga för reproduktionen. De tyngre alifatfraktionerna kan vid direktintag orsaka leverskador. Aromaterna är mer toxiska. De lättare fraktionerna kan också orsaka nervskador, men även illamående, synskador och hjärnskador. Den lättflyktiga aromaten bensen är även cancerframkallande. De tyngre aromatfraktionerna kan orsaka skador på vävnader i lever och njure Polyaromatiska kolväten (PAH) PAH är den största gruppen av cancerogena ämnen, särskild de tyngre partikelbundna PAH-komponenterna, som vi känner till idag. PAH har i Naturvårdsverkets remiss till ny vägledning för bedömning av förorenade områden, delats upp i tre grupper utifrån sin molekylvikt: PAH-L, Polycykliska aromatiska kolväten med låg molekylvikt: naftalen, acenaften och acenaftylen. PAH-M, Polycykliska aromatiska kolväten med medelhög molekylvikt: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren. PAH-H, Polycykliska aromatiska kolväten med hög molekylvikt: bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibens(a,h)antracen, benso(ghi)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren. PAH-M och PAH-H är cancerframkallande, och de olika fraktionerna har olika stor förmåga att orsaka cancer. Viktningsfaktorer används för att ange hur stor cancerrisken är för de olika fraktionerna utgående från benso(a)pyren BTEX (Bensen, Toluen, Etylbensen och Xylen) PCB BTEX är lättflyktiga aromater som vid lägre halter kan ge illamående, och vid högre halter syn- och hjärnskador. Bensen är dessutom starkt cancerogent. De toxikologiska effekterna vid exponering för PCB är många. PCB kan bland annat ge upphov till hormonella störningar och orsaka cancer. Även försämrat immunförsvar och bettendeförändringar, som överaktivitet och försämrad inlärning, är effekter av exponering för PCB. 16 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

17 ra04s Föroreningsspridning Spridning som fri fas i jord Av de styrande föroreningarna är det i första hand olja som kan spridas som fri fas i marken. Uppmätta halter tyder dock på att detta inte är något större problem i Zakrisdalsområdet. Spridning av fri fas klorerade kolväten vid byggnaderna Z47 och F33 diskuteras i separat rapport (Sweco, 2012) Spridning i grundvattnet Föroreningar som löst sig i grundvattnet kan spridas i grundvattenflödets riktning. Spridningshastigheten är normalt lägre än grundvattnets flödeshastighet, ibland mycket lägre. Spridningshastigheten är ämnesberoende. Spridningshastigheten är beroende av jordart. Täta jordar som silt/lera har en låg genomsläpplighet och transporthastigheten kan förväntas vara låg. Permeabla jordar (sand/grus) har högre genomsläpplighet och transporthastigheten kan förväntas vara högre. I Zakrisdalsområdet bedöms den dominerande föroreningsspridningen ske i ledningsgravarnas genomsläppliga massor. Spridning kan även ske i dagvattensystemet eller spillvattenledningarna, om förorenat grundvatten tränger in i ledningarna. Även moränen ovan berg kan vara en viktig spridningsväg för föroreningar i grundvattnet. Under föroreningstransporten sker en utspädning av föroreningarna i grundvattenzonen, vilket leder till avtagande halter i strömningsriktningen. Andra processer som leder till minskade halter är biologisk nedbrytning och fastläggning av föroreningarna samt förångning Spridning i luft Flyktiga föroreningar i jord ovan grundvattenytan kan avgå i form av ånga. Denna ånga kan sprida sig i jordens porsystem. Ångan rör sig uppåt och kan sprida sig in i byggnader. Där späds den ut av inomhusluften. Givetvis kan ångan i markens porer även nå utomhusluften men där blir utspädningen så stor att det i praktiken inte utgör något problem (annat än vid grävningsarbeten då halterna även i utomhusluft kan bli höga). Föroreningar som förekommer i ytlig jord kan även spridas via vinden. På detta sätt kan närområdet till föroreningskällan förorenas, exempelvis av metallhaltigt damm. Denna spridningsväg kan vara en orsak till den förorening som konstaterats i skogs- och naturmarken i anslutning till delområde 4 (slingan). 17 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

18 ra04s Exponeringsvägar för människor I Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (Naturvårdsverket, 2009a) ingår sex olika exponeringsvägar för människor. Fem av dessa bedöms vara relevanta i Zakrisdalsområdet (intag av grundvatten kommer inte att förekomma): Oralt intag av jord Hudkontakt Inandning av damm Inandning av ånga Intag av växter I exponeringsvägen hudkontakt ingår även hudkontakt med förorenade sediment i Genesarets sjö. Exponeringsvägen intag av växter omfattar även intag av bär från skogs- och naturmarken i anslutning till delområde 4 (slingan). De olika av exponeringsvägarna förekommer i större eller mindre grad beroende på markanvändningsscenario. I kapitel 5 beskrivs vilka exponeringsvägar som är aktuella för respektive markanvändning. 5 Platsspecifika riktvärden för jord 5.1 Markanvändningsscenarier Fem grundscenarier för markanvändningen i Zakrisdalsområdet har formulerats. För fyra av dessa har en indelning gjorts i normaltät respektive genomsläpplig jord. Detta ger tillsammans nio scenarier, vilka sammanfattas i Tabell 3. Platsspecifika riktvärden har tagits fram för samtliga dessa scenarier. Tabell 3. Markanvändningsscenarier och exponeringsvägar vid Zakrisdalsområdet. Scenario Baserat på Intag jord Hudkontakt Inandning damm Inandning ånga Intag växter A. Villor/radhus KM X X X X X B. Flerbostadshus KM X X X X X 2 C. Flerbostadhus med handel/småindustri i bottenplan D. Flerbostadshus med ventilerat bottenplan KM / MKM 1 X X X X 1 X 2 KM X X X - X 2 E. Industriverksamhet MKM X X X X - 1 Inandning ånga baseras på MKM, mindre känslig markanvändning. 2 Intag av växter (flerbostadshus) är lägre än för KM-scenariot. 18 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

19 ra04s KM och MKM avser känslig respektive mindre känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden (Naturvårdsverket, 2009a). Intag av växter vid scenario B, C och D innefattar en lägre konsumtion av egenodlade växter än vad som är fallet Naturvårdsverkets KM-scenario. Detta baseras på att personer i flerbostadshus normal har sämre tillgång till odlingsbar mark än personer som bor i villa eller radhus. Intaget av grönsaker har därför justerats ned för dessa tre scenarier, från 10 % i KM-scenariot till 2 % i scenarierna B, C och D. Detta är en liknande justering som bl.a. gjorts i de storstadsspecifika riktvärdena (Sweco, 2009). De fem grundscenarierna i Tabell 3 finns i två varianter, ett för normaltät jord och ett för genomsläpplig jord. Det är i första hand exponering genom inandning av ånga som påverkas av jordens genomsläpplighet. Eftersom denna exponeringsväg saknas för scenario D så har ingen indelning av jordens genomsläpplighet gjorts för detta scenario. Av Tabell 4 framgår hur de olika scenarierna benämns för normaltät respektive genomsläpplig jord. Tabell 4. Benämning av de olika scenarierna vid Zakrisdalsområdet, normaltät respektive genomsläpplig jord. Scenario Scenario, normaltät jord Scenario, genomsläpplig jord A. Villor/radhus A1 A2 B. Flerbostadshus B1 B2 C. Flerbostadshus med handel/småindustri i bottenplan C1 C2 D. Flerbostadshus med ventilerat bottenplan D D E. Industriverksamhet E1 E2 De parametrar som används för normaltät respektive genomsläpplig jord redovisas i nästa avsnitt. Sammanställningar av samtliga antaganden för respektive scenario finns dokumenterade i bilaga Beskrivning av respektive scenario Villor/radhus (scenario A) I detta scenario används marken för villor och/eller radhus, där möjlighet för trädgårdsodling finns på tomten. Scenariot baseras på Naturvårdsverkets scenario för känslig markanvändning (KM). Det enda som skiljer ur exponeringssynpunkt är att intag av dricksvatten inte beaktas. 19 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

20 ra04s Flerbostadshus (scenario B) I detta scenario används marken för flerbostadshus. Där är möjligheten för trädgårdsodling begränsad men det kan inte uteslutas att en viss konsumtion sker av egenodlad frukt eller grönsaker, t.ex. från äppelträd. Scenariot baseras på Naturvårdsverkets scenario för känslig markanvändning (KM) men andelen av en människas växtintag som kommer från området har justerats ner från 10 % till 2 %. Det är samma konsumtion som antas i de storstadsspecifika riktvärdena för jord (Sweco, 2009). Det enda som i övrigt skiljer ur exponeringssynpunkt från KM-scenariot är att intag av dricksvatten inte beaktas Flerbostadshus med handel/småindustri i bottenplan (scenario C) Även i detta scenario används marken för flerbostadshus, med begränsade möjligheter för trädgårdsodling. Bostäderna förläggs minst en våning upp medan lokalerna i markplan nyttjas för handel och/eller småindustri. Scenariot baseras på Naturvårdsverkets scenario för känslig markanvändning (KM) men andelen av en människas växtintag som kommer från området har justerats ner från 10 % till 2 %, på samma sätt som för scenario B. Dessutom baseras exponeringen för ånga på Naturvårdsverkets MKM-scenario istället för KM-scenariot, se Tabell 3. Barns exponering är 60 dagar/år och vuxnas 200 dagar per år i MKM-scenariot, medan exponeringstiden i KM-scenariot är 365 dagar/år för både barn och vuxna. Orsaken att exponeringstiderna för MKM valts för inandning av ånga är att ånga från förorenad jord endast kan tränga in i lokalerna i markplan som nyttjas som arbetsplatser, inte i ovanliggande bostäder. Därmed sänks exponeringstiden för ånga. Det enda som i övrigt skiljer ur exponeringssynpunkt från KM-scenariot är att intag av dricksvatten inte beaktas Flerbostadshus med ventilerat bottenplan (scenario D) I scenario D används marken för flerbostadshus, med begränsade möjligheter för trädgårdsodling på samma sätt som för scenario B och C. Bostäderna förläggs minst en våning upp medan byggnadernas markplan ventileras så att ingen exponering för ånga från marken kan ske. Exponeringsvägen inandning av ånga har därför strukits i detta scenario. Byggnadens markplan kan exempelvis användas som garage. Scenariot baseras på Naturvårdsverkets scenario för känslig markanvändning (KM) men andelen av en människas växtintag som kommer från området har justerats ner från 10 % till 2 %, på samma sätt som för scenario B och C. Det enda som i övrigt skiljer ur exponeringssynpunkt från KM-scenariot är att intag av dricksvatten inte beaktas. 20 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

21 ra04s Industriverksamhet (scenario E) Scenario E innebär industriverksamhet och avviker från övriga scenarier genom att det helt och hållet baseras på Naturvårdsverkets MKM-scenario. Ur exponeringssynpunkt är scenario E identiskt med scenariot MKM. 5.3 Antaganden för jord, grundvatten och ytvatten I föregående två avsnitt beskrivs markanvändningsscenarierna och exponeringsförhållandena för människor. I Naturvårdsverkets modell för beräkning av riktvärden ingår inte bara parametrar som beskriver exponeringssituationen, utan även parametrar som påverkar föroreningstransporten. I Tabell 5 sammanfattas de jordparametrar som använts i Zakrisdal för normaltät respektive genomsläpplig jord. Parametervärden för genomsläpplig jord har hämtats från Naturvårdsverket (2009a). Av Tabell 4 framgår vilka scenarier som avser normaltät respektive genomsläpplig jord. Tabell 5. Jordparametrar för normaltät respektive genomsläpplig jord i Zakrisdal. Parameter Enhet Normaltät jord (NVs modell) Genomsläpplig jord Porositet dm 3 /dm 3 0,40 0,35 Vattenhalt i jorden dm 3 /dm 3 0,32 0,11 Lufthalt i jorden dm 3 /dm 3 0,08 0,24 Halt organiskt kol vikt-% 2,0 1,0 Jordens torrdensitet kg/dm 3 1,5 1,5 Övriga parametrar som justerats platsspecifikt i förhållande till Naturvårdsverkets modell framgår av Tabell 6. Notera att dessa parametrar är likadana för samtliga scenarier. Tabell 6. Yt- och grundvattenparametrar som justerats platsspecifikt för Zakrisdal. Parameter Enhet Värde i NVs modell Värde i Zakrisdal Kommentar Längd på förorenat område m Schablonmässigt antagande Grundvattenbildning mm/år Enligt kapitel 3 Akviferens mäktighet m 10 3 Ringa jorddjup Flöde i rinnande vattendrag m 3 /s 0, ,05 Mårviksbäcken 21 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

22 ra04s Beräknade riktvärden för jord De platsspecifika riktvärdena för jord har tagits fram med syftet att användas vid riskbedömning av de olika scenarierna för att bedöma om riskerna är acceptabla eller inte inom ett delområde. Platsspecifika riktvärden har tagits fram för jord med avseende på: Människors hälsa (hälsorisker) Markekosystem Skydd av grundvatten Skydd av ytvatten De tre sista punkterna i punktlistan ovan avser miljörisker. För människors hälsa har riktvärden tagits fram för vardera av de fem exponeringsvägarna i Tabell 3. Riktvärden har tagits fram för ca ämnen/ämnesgrupper och för vardera av de nio scenarierna. Det totala antalet riktvärden som beräknats uppgår därmed till ungefär (3+5) Då ingår inte riktvärden för de ämnen som sorterats bort, se avsnitt 4.4. För att inte försvåra rapportens läsbarhet redovisas inte dessa värden i rapportens huvudtext. Istället hänvisas till bilaga 3 där riktvärden för både hälsa och miljö finns dokumenterade för respektive ämne och markanvändningsscenario. 6 Riskbedömning av delområden 6.1 Metodik I detta kapitel görs bedömningar av risker för människa och miljö för de olika delområdena i Zakrisdal (Tabell 1) och för respektive markanvändningsscenario (Tabell 4). Följande stegvisa arbetsgång har följts: 1. Mätdata för de olika föroreningarna har sammanställts. Tre statistiska parametrar har beräknats för varje ämne och delområde, där det varit möjligt: Medelvärde, UCLM 95 samt maxvärde. Parametern UCLM 95 är den ensidiga 95-procentiga övre konfidensgränsen för medelhalten och är ett mått på hur hög den verkliga medelhalten skulle kunna vara (Naturvårdsverket, 2009b). Den statistiska sammanställningen bygger på antagandet att mätdata representerar delområdet på ett slumpmässigt sätt. 2. Parametrarna medelvärde, UCLM 95 och maxvärde har jämförts med de olika riktvärdena för respektive scenario. Jämförelsen görs genom att riskkvoter beräknas. Riskkvoten är halten (en av de tre parametrarna ovan) dividerat med riktvärdet. Om riskkvoten överstiger 1 indikerar detta att riktvärdet överskrids. Risken bedöms utifrån resultatet av denna jämförelse: 22 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

23 ra04s a. Om medelvärdet är större än riktvärdet (riskkvot>1) så indikerar detta en tydlig risk. Detta gäller för både hälsorisker och miljörisker (markmiljö och skydd av grundvatten). b. Om UCLM 95 är större än riktvärdet för hälsa (riskkvot>1) så indikerar detta en möjlig hälsorisk. Denna jämförelse begränsas till hälsorisker eftersom man normal vill vara mer försiktig i bedömningen av dessa än miljöriskerna. c. Om maxvärdet överstiger riktvärdet med en faktor 10 eller mer är detta ett tecken på att en kraftig hotspot kan ha påträffats vid provtagningen. Detta diskuteras separat i riskbedömningen för respektive delområde (även hotspots med lägre maxhalter diskuteras). 3. De identifierade hälso- och miljöriskerna redovisas separat för varje delområde, se nedan. 4. En kontroll görs av (a) de ämnen som av någon anledning saknar riktvärden, samt (b) de ämnen som endast påträffats i en enstaka provpunkt i delområdet. I det första fallet kan riskkvoten inte beräknas och en separat bedömning måste därför göras. I det andra fallet kan bara maxhalten beräknas, varför en separat bedömning krävs även för detta fall. I följande avsnitt redovisas resultatet av riskbedömningen för respektive delområde. De viktigaste miljö- och hälsoriskerna sammanfattas i tabeller. Varje tydlig miljö- eller hälsorisk markeras med ämnet ifråga i tabellerna. Ämnen utan parentes anger att risken är tydlig, dvs. att riskkvoten (medelvärdet dividerat med riktvärdet) är större än 1. Detta innebär att den av Naturvårdsverket definierade lågrisknivån (acceptabel risknivå) överskrids. De tydliga riskerna har markerats med färger: gul färg om riskkvoten överstiger 1 och röd färg om riskkvoten är större än 2. Detta kan även uttryckas på följande sätt: Något högre risk än lågrisknivån = gul färg Betydligt högre risk än lågrisknivån = röd färg Möjliga hälsorisker anges inom parentes (UCLM dividerat med riktvärdet är större än 1 medan medelhalt dividerat med riktvärde är mindre än 1). Detta är risker som inte helt kan uteslutas eftersom dataunderlaget är begränsat. Efter varje ämne anges riskkvotens storlek. För tydliga risker är riskkvoten större än 1 och för möjliga risker är kvoten mindre än 1. Med hjälp av tabellerna nedan kan följande utläsas för varje delområde: 1. Vilka ämnen som styr risken 2. Vilka risker som är stora och hur stora de är 3. Vilka exponeringsvägar som styr hälsoriskerna 23 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

24 ra04s Vilka hälsorisker som ev. kan finnas (möjliga hälsorisker pga. osäkerheter i dataunderlaget) 6.2 Delområde 1: Deponier och brännplatser (vita området) Delområde 1 utgörs av tre olika mindre områden som fungerat som deponier eller brännplatser. Var de tre områdena ligger framgår av karta X01 X03 i bilaga 1. Observera att delar av delområde 1 återfinns dels inom delområde 4 Slingan, röda området (Brännplats syd) och delområde 5 norr, gula området (deponi). Jorden i delområde 1 har klassats som normaltät, vilket innebär att det är riskerna med scenario A1, B1, C1, D samt E1 som ska bedömas. Hälso- och miljöriskerna i delområde 1 redovisas i Tabell 7 för respektive markanvändningsscenario. Riskbedömningen för delområde 1 baseras på laboratorieanalyser av 13 jordprover från 9 provpunkter. Tabell 7. Hälso- och miljörisker för delområde 1 i Zakrisdal, inklusive riskkvoter beräknade från medelvärden. Tydliga risker anges med färg: gul om riskkvot>1, röd om riskkvot>2. Miljörisker Hälsorisker Scenario Skydd av grundvatten Skydd av markmiljö Hälsa Sammanvägt Intag jord Hudkontakt Inandn. damm Inandn. ånga Intag växter A1 B1 C1 D E Hg 2,0 Cu 1,2 Hg 4,0 Hg Hg Pb 13 Pb 2,3 Pb 7,2 Pb (Pb) Zn 1,6 Zn 1,5 (As) 0,84 (As) (As) Sb 5,7 Sn 3,4 (PAH-H) 0,39 Hg 2,0 Cu 1,2 Hg 3,1 Hg (PAH-H) Pb 13 Pb 2,3 Pb 5,8 Pb (Pb) Zn 1,6 Zn 1,5 (As) 0,84 Sb 5,7 Sn 3,4 Hg 2,0 Cu 1,2 Hg 1,9 Hg Pb 13 Pb 2,3 Pb 5,8 Pb (Pb) Zn 1,6 Zn 1,5 (As) 0,84 Sb 5,7 Sn 3,4 Hg 2,0 Cu 1,2 (Hg) 0,44 (Hg) (Hg) Pb 13 Pb 2,3 Pb 5,8 Pb (Pb) Zn 1,6 Zn 1,5 (As) 0,84 Sb 5,7 Sn 3,4 Pb 5,6 Pb 1,2 (Hg) 0,85 (Hg) Sb 2,4 Sn 1,8 (Pb) 0,62 (Pb) 24 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

25 ra04s Som framgår av tabellen finns det en hel del miljö- och hälsorisker förknippade med delområde 1. Miljörisker Av riskkvoternas storlek framgår att det är riskerna med bly som är allvarligast för grundvattnet, oavsett scenario. För scenario A-D är medelvärdet för bly 13 ggr högre än riktvärdet. För markmiljön är de största riskerna förknippade med tenn och bly för samtliga scenarier. Hälsorisker Kvicksilver och bly innebär tydliga hälsorisker i scenario A, B och C. För kvicksilver är riskerna förknippade med inandning av ånga men för scenario A även intag av växter. Hälsoriskerna med bly avser intag av jord. För scenario D är det bara bly som innebär tydliga hälsorisker. Inga tydliga hälsorisker finns för scenario E. Av Tabell 7 framgår att det finns flera ämnen som möjligen skulle kunna innebära hälsorisker (ämnen inom parentes). Riskkvoten är i dessa fall mindre än 1 men UCLM-värdet är högre än riktvärdet. Detta ska tolkas som att medelvärdet visserligen tyder på att risken är liten men att det begränsade antalet mätvärden gör att hälsorisker inte helt kan uteslutas. Hotspots Förutom ämnena i tabellen ovan så har en hotspot med förorening av bensen konstaterats i punkt Den uppmätta halten 0,6 mg/kg TS är drygt 180 ggr riktvärdet för skydd av grundvatten och knappt 4 ggr riktvärdet för hälsa. Ytterligare ett antal ämnen är detekterats i enstaka punkter i halter mellan 1 och 10 ggr riktvärdena. Dessa ämnen är trikloreten, summa DDT/DDE/DDD samt alfaendosulfansulfat. Medelvärdena av dessa ämnen är dock lägre än riktvärdena. Ämnen utan riktvärden Bekämpningsmedlet Tedion har uppmätts i en provpunkt på två olika djup, halt 0,018 mg/kg TS respektive 0,008 mg/kg TS. Den högsta halten är 3 ggr rapporteringsgränsen. Trots att riktvärde saknas är den preliminära bedömningen att såväl hälso- som miljörisker är låga. Akuta risker Inga akuta risker bedöms finnas i delområde Delområde 2: Industrier (grå området) Delområde 2 utgörs av industrimark och delområdets utbredning framgår av karata X01 X03 i bilaga 1. Jorden i delområde 2 har klassats som genomsläpplig, vilket innebär att det är riskerna med scenario A2, B2, C2, D samt E2 som ska bedömas. Hälso- och miljöriskerna redovisas i Tabell 8 för respektive markanvändningsscenario. 25 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

26 ra04s Riskbedömningen för delområde 2 baseras på laboratorieanalyser av 7 jordprover från 6 provpunkter. Tabell 8. Hälso- och miljörisker för delområde 2 i Zakrisdal, inklusive riskkvoter beräknade från medelvärden. Tydliga risker anges med färg: gul om riskkvot>1, röd om riskkvot>2. Miljörisker Hälsorisker Skydd av grundvatten Skydd av markmiljö Hälsa Sammanvägt Intag jord Scenario Hudkontakt Inandn. damm Inandn. ånga Intag växter A2 (Cd) 0,40 (Hg) 0,57 (Hg) B2 (Hg) 0,57 (Hg) C2 (Hg) 0,57 (Hg) D E2 (Cd) Av Tabell 7 framgår att inga tydliga hälso- eller miljörisker finns för delområde 2, oberoende av scenario. Möjligen kan scenario A, B och C vara förknippade med hälsorisker för kvicksilver (inandning ånga) och scenario A för kadmium (intag växter). Halterna är dock relativt låga, varför riskerna bedöms vara acceptabla. Hotspots I en provpunkt har kadmium uppmätts i en halt något över riktvärdet för hälsa har noterats. I övrigt har inga hotspots noterats. Ämnen utan riktvärden Oljekolväten har detekterats genom analys av TPH (Total Petroleum Hydrocarbons) med högst halter i fraktionerna C16-C35 samt C10-C40. Riktvärden för TPH saknas men halterna är dock betydligt lägre än riktvärdena för alifater och för aromater. Dock kan det inte helt uteslutas att halterna skulle kunna innebära vissa miljörisker. Akuta risker Inga akuta risker bedöms finnas i delområde Delområde 3: Centrum, handel, bostad (blå området) Delområde 3 ligger centralt i Zakrisdalsområdet och delområdets utbredning framgår av karta X01 X03 i bilaga 1. Jorden i delområde 2 har klassats som genomsläpplig, vilket innebär att det är riskerna med scenario A2, B2, C2, D samt E2 som ska bedömas. Hälso- och miljöriskerna redovisas i Tabell 9 för respektive markanvändningsscenario. Riskbedömningen för delområde 3 baseras på laboratorieanalyser av 11 jordprover från 8 provpunkter. 26 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

27 ra04s Som framgår av tabellen finns det en hel del miljö- och hälsorisker förknippade med delområde 3, främst orsakade av förorening med organiska ämnen. Resultaten är dock inte helt lättolkade eftersom det är enstaka prov som styr riskbilden medan andra prov är rena. Att föroreningsbilden är mycket heterogen måste beaktas när resultaten tolkas. Avsnitten om miljörisker och hälsorisker måste därför läsas tillsammans med avsnittet om hotspots, se nedan. Tabell 9. Hälso- och miljörisker för delområde 3 i Zakrisdal, inklusive riskkvoter beräknade från medelvärden. Tydliga risker anges med färg: gul om riskkvot>1, röd om riskkvot>2. Miljörisker Hälsorisker Scenario Skydd av grundvatten Skydd av markmiljö Hälsa Sammanvägt Intag jord Hudkontakt Inandn. damm Inandn. ånga Intag växter A2 B2 C2 D E2 Xylen 23 Xylen 6,1 Xylen 55 Xylen (Xylen) PAH-L 1,4 TPH 2,4 PAH-M 17 PAH-M (PAH-M) PAH-M 6,0 PAH-M 1,3 PAH-H 20 PAH-H PAH-H (PAH-H) PAH-H PAH-H 19 PAH-H 5,5 (Hg) 0,70 (Hg) Xylen 23 Xylen 6,1 Xylen 55 Xylen PAH-L 1,4 TPH 2,4 PAH-M 17 PAH-M PAH-M 6,0 PAH-M 1,3 PAH-H 7,2 PAH-H PAH-H (PAH-H) PAH-H PAH-H 19 PAH-H 5,5 Xylen 23 Xylen 6,1 Xylen 29 Xylen PAH-L 1,4 TPH 2,4 PAH-M 9,4 PAH-M PAH-M 6,0 PAH-M 1,3 PAH-H 6,9 PAH-H PAH-H (PAH-H) PAH-H PAH-H 19 PAH-H 5,5 Xylen 23 Xylen 6,1 PAH-H 6,9 PAH-H PAH-H (PAH-H) PAH-H PAH-L 1,4 TPH 2,4 PAH-M 6,0 PAH-M 1,3 PAH-H 19 PAH-H 5,5 Xylen 9,7 Xylen 1,2 Xylen 9,7 Xylen PAH-M 2,5 PAH-M 3,0 PAH-M PAH-H 8,1 PAH-H 1,4 Miljörisker Som framgår av Tabell 9 medför föroreningar av xylen och PAH risker för grundvattnet. Detsamma gäller för markmiljön. Även olja (TPH, C16-C35) kan innebära en risk för markmiljön. Dock saknas riktvärden för TPH (se nedan) så bedömningen baseras på riktvärden för alifater, vilket innebär en osäkerhet. Miljöriskerna är i stort sett desamma för samtliga scenarier. En viktig skillnad är dock att petroleumkolväten förekommer i fler provpunkter än vad de höga halterna av xylen och PAH gör. 27 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

28 ra04s Hälsorisker Även hälsoriskerna är förknippade med xylen och PAH. Risker med inandning av ånga finns för xylen och PAH-M för scenarierna A, B, C och E. Hälsoriskerna med PAH-H styrs av både intag av jord, hudkontakt och intag av växter och gäller för scenarierna A-D. Hotspots Miljö- och hälsoriskerna som beskrivits ovan är i första hand förknippade med hotspots. I provpunkt SW1081 har en kraftig förorening av etylbensen och xylen (i viss mån även TPH) påträffats. Det är bara i denna punkt som dessa ämnen har påträffats i höga halter. Mycket höga halter av PAH-L, PAH-M och PAH-H har påträffats i provpunkt SW I övriga punkter är PAH-halterna betydligt lägre, under respektive riktvärde. PCB har påträffats i en punkt, något över riktvärdena för hälsa respektive skydd av grundvatten. Ämnen utan riktvärden I provpunkt SW1081, där höga halter av etylbensen och xylen påträffats, finns även en rad andra aromater i påtagliga halter men som saknar riktvärde. Dessa är 1,2,4- trimetylbensen, 1,3,5-trimetylbensen, isopropyltoluen, n-butylbensen, n-propylbensen, p- isopropylbensen samt sec-butylbensen. Halterna bedöms vara höga av dessa ämnen. Akuta risker Inga akuta risker bedöms finnas i delområde Delområde 4: Slingan, radhus (röda området) Delområde 4 ligger i södra delen av Zakrisdalsområdet och delområdets utbredning framgår av karta X01 X03 i bilaga 1. Jorden i delområde 2 har klassats som genomsläpplig, vilket innebär att det är riskerna med scenario A2, B2, C2, D samt E2 som ska bedömas. Hälso- och miljöriskerna redovisas i 28 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

29 ra04s Tabell 10 för respektive markanvändningsscenario. Riskbedömningen för delområde 4 baseras på laboratorieanalyser av 13 jordprover från 13 provpunkter. Miljörisker Miljöriskerna i delområde 4 bedöms vara förhållandevis låga men ett viss hot mot grundvattnet finns beträffande bly och kvicksilver. Risken med bly är kopplad till ett enstaka mätvärde, se hotspot nedan. Hälsorisker Hälsoriskerna är främst förknippade med inandning av kvicksilverånga för scenarierna A, B, C och E. Halterna av kvicksilver översteg riktvärdet för hälsa i 7 av 13 prov. Inga tydliga hälsorisker noteras för scenario D. De möjliga hälsoriskerna med avseende på bly och arsenik beror båda på enstaka mätvärden, se hotspots nedan. 29 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

30 ra04s Tabell 10. Hälso- och miljörisker för delområde 4 i Zakrisdal, inklusive riskkvoter beräknade från medelvärden. Tydliga risker anges med färg: gul om riskkvot>1, röd om riskkvot>2. Scenario Miljörisker Hälsorisker Skydd av grundvatten Skydd av markmiljö Hälsa Sammanvägt Intag jord Hudkontakt Inandn. damm Inandn. ånga Intag växter Hg 1,4 Hg 8,1 Hg A2 Pb 2,1 Pb 1,2 Pb (Pb) (As) 0,32 (As) (As) Hg 1,4 Hg 8,1 Hg (Hg) B2 Pb 2,1 (Pb) 0,95 (Pb) (As) 0,32 (As) (As) Hg 1,4 Hg 8,1 Hg C2 Pb 2,1 (Pb) 0,95 (Pb) (As) 0,32 (As) (As) D Hg 1,4 (Pb) 0,95 (Pb) Pb 2,1 (As) 0,32 (As) (As) E2 Hg 2,6 Hg Hotspots En hotspot med hög blyhalt har noterats i provpunkt SW1050, halt 800 mg/kg TS. Denna halt är drygt 10 ggr högre än riktvärdet för hälsa (scenarierna A-D). Övriga blyhalter var lägre än riktvärdet för hälsa. Denna hotspot bör avgränsas. I provpunkt SW1080 noterades en arsenikhalt på 23 mg/kg TS, drygt 2 ggr riktvärdet för hälsa. Övriga arsenikhalter var lägre än rapporteringsgränsen. Denna hotspot bedöms inte kräva åtgärder. Hög halt av hexaklorbensen har uppmätts i en punkt (SW1079), drygt 25 ggr riktvärdet för hälsa. PCB uppmättes i en halt 3 ggr riktvärdet för hälsa i punkt SW1037. Ingen av dessa parametrar detekterades i övriga provpunkter. Den höga halten av hexaklorbensen bör dock avgränsas. Summa DDT/DDE/DDD uppmättes i provpunkt SW1035 men i låg halt, under riktvärden för hälsa och miljö. Ämnen utan riktvärden En viss förorening med petroleumkolväten (TPH) bedöms finnas men i mindre omfattning. Även övriga ämnen utan riktvärde förekommer i mycket låga halter och bedöms inte innebära någon risk. 30 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

31 ra04s Akuta risker Inga akuta risker bedöms finnas i delområde Delområde 5 syd: Bostäder, hyreshus (södra gula området) Delområde 5 syd ligger i sydvästra delen av Zakrisdalsområdet. Läget framgår av karta X01 X03 i bilaga 1. Jorden i delområde 1 har klassats som normaltät, vilket innebär att det är riskerna med scenario A1, B1, C1, D samt E1 som ska bedömas. I delar av området finns även täta jordlager. Hälso- och miljöriskerna redovisas i Tabell 11 för respektive markanvändningsscenario. Riskbedömningen för delområde 15 syd baseras på laboratorieanalyser av 8 jordprover från 7 provpunkter. Tabell 11. Hälso- och miljörisker för delområde 5 syd i Zakrisdal, inklusive riskkvoter beräknade från medelvärden. Tydliga risker anges med färg: gul om riskkvot>1, röd om riskkvot>2. Scenario Miljörisker Hälsorisker Skydd av grundvatten Skydd av markmiljö Hälsa Sammanvägt Intag jord Hudkontakt Inandn. damm Inandn. ånga Intag växter A1 B1 Pb 2,2 Hg 1,4 Hg (Hg) Pb 1,2 Pb (Cd) 0,49 (Cd) Pb 2,2 Hg 1,1 Hg (Pb) 0,98 (Pb) C1 Pb 2,2 (Hg) 0,67 (Hg) (Pb) 0,98 (Pb) D Pb 2,2 (Pb) 0,98 (Pb) E1 Miljörisker Den enda miljörisken som noteras i delområde 5 syd är blyförorening som kan påverka grundvattnet. Totalt 4 av 8 mätvärden för bly överstiger riktvärdet för skydd av grundvatten. Medelvärdet är drygt dubbelt så högt som riktvärdet. Hälsorisker För scenario A kan noteras hälsorisker med avseende på kvicksilver (inandning ånga) och bly (intag jord). Riskkvoterna är något större än 1, dvs. riskerna bedöms vara något högre än lågrisknivån. 31 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

32 ra04s Scenario B medför hälsorisk med avseende på kvicksilver (inandning ånga), dock endast marginellt över lågrisknivån. Inga tydliga hälsorisker finns för scenarierna C och D. Det finns dock några möjliga hälsorisker som i dagsläget inte kan uteslutas pga. dataunderlagets begränsningar. För scenario C avser riskerna kvicksilver och bly, och för scenario D kan bly möjligen utgöra ett problem. Inga hälsorisker har identifierats för scenario E, utom eventuella risker från PCBföroreningen (hotspot), se nedan. Hotspots En kraftig hotspot av PCB har konstaterats i provpunkt SW1021. Halten 4,6 mg/kg TS är drygt 500 ggr högre än riktvärdet för hälsa för scenario A. PCB-halten överstiger kraftigt även riktvärdena för övriga scenarier. Ämnen utan riktvärden Inga ämnen utan riktvärden har detekterats. Akuta risker Inga akuta risker bedöms finnas i delområde 5 syd. 6.7 Delområde 5 norr: Bostäder, hyreshus (norra gula området) Delområde 5 norr ligger norr om delområde 5 syd, i den västra delen av Zakrisdalsområdet. Läget framgår av karta X01 X03 i bilaga 1. Jorden i delområde 1 har klassats som normaltät, vilket innebär att det är riskerna med scenario A1, B1, C1, D samt E1 som ska bedömas. I delar av området finns även täta jordlager. Hälso- och miljöriskerna redovisas i Tabell 12 för respektive markanvändningsscenario. Riskbedömningen för delområde 5 norr baseras på laboratorieanalyser av 18 jordprover från 15 provpunkter. Miljörisker Inga miljörisker har konstaterats i delområde 5 norr. Hälsorisker Inga tydliga hälsorisker förekommer i delområdet. De möjliga hälsorisker som listas i Tabell 12 är alla kopplade till enstaka hotspots, se nedan. Hotspots Mätdata tyder på en heterogen föroreningsbild inom delområdet, med generellt låga halter men med enstaka hotspots av föroreningar. I provpunkt 1107 har hög halt av PAH-M och PAH-H uppmätts. Halterna är upp till 12 ggr högre än riktvärdet för hälsa för scenarierna A-D (dock lägre än riktvärdena för scenario E). En hotspot med petroleumkolväten (TPH) har påträffats i provpunkt 1108, främst fraktionerna C10-C12 och C12-C16. Halterna är betydligt högre än de hälsobaserade riktvärdena för alifater för scenarierna A-C. Halterna är dock lägre än riktvärdena för scenarierna D och E. 32 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

33 ra04s I provpunkt 1105 har en mycket hög halt av bensen uppmätts, 46 mg/kg TS, vilket är upp till 280 ggr högre än riktvärdet för hälsa. Halten överstiger riktvärdet för samtliga scenarier. Sannolikt förekommer fler hotspots än de som påträffats. Eftersom halterna är så höga bör provtagningen förtätas och påträffade hotspots avgränsas. Tabell 12. Hälso- och miljörisker för delområde 5 norr i Zakrisdal, inklusive riskkvoter beräknade från medelvärden. Tydliga risker anges med färg: gul om riskkvot>1, röd om riskkvot>2. Scenario Miljörisker Hälsorisker Skydd av grundvatten Skydd av markmiljö Hälsa Sammanvägt Intag jord Hudkontakt Inandn. damm Inandn. ånga Intag växter A1 (TPH) 0,55 (PAH-M) 0,36 (TPH) (PAH-M) (PAH-H) 0,78 (PAH-H) B1 (TPH) 0,47 (PAH-M) 0,33 (TPH) (PAH-M) (PAH-H) 0,34 (PAH-H) (TPH) 0,28 (TPH) C1 (PAH-H) 0,34 (PAH-H) D (PAH-H) 0,34 (PAH-H) E1 Ämnen utan riktvärden Inga ämnen utan riktvärden har detekterats. Akuta risker Inga akuta risker bedöms finnas i delområde 5 norr. 6.8 Skogs- och naturmark mellan delområde 3 och 4 (blåbärsskogen) Metodik Mellan delområde 3 och 4 finns ett större sammanhängande område bestående av naturoch skogsmark. Här växer bl.a. blåbär. Misstankar har funnits att detta område skulle kunna vara påverkat av bl.a. kvicksilver som spridits med vinden från omgivande verksamheter. För att undersöka detta har provtagning av jord och blåbär utförts (Sweco 33 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

34 ra04s a; 2011b). Jordproverna representerar främst markens mårskikt som har högt organiskt innehåll. Riskbedömning har utförts av både jord och blåbär. Vid riskbedömningen av jord har riktvärden för jord enligt scenario A används, med en enda justering: Andelen inomhusvistelse har satts till 0 % eftersom inga byggnader finns på området. Detta är det scenario som bäst bedöms spegla exponeringssituationen på området. Riktvärdena redovisas i avsnitt Inför riskbedömningen av blåbär har riktvärden för bär beräknats. Beräkningen har gjorts med Naturvårdsverkets riktvärdesmodell. Riktvärdena baseras på exakt samma exponeringssituation som intag av växter i Scenario A. Beräkningen utgår från lågrisknivån (acceptabel risk) och de halt i bladgrönsaker som motsvarar lågrisknivån beräknas. Denna halt används därefter som riktvärde för blåbär. Justering har gjorts för intag av föroreningar från andra källor, i enlighet med Naturvårdsverkets metodik. Riktvärdena redovisas i avsnitt Riskbedömningarna för jord och blåbär begränsas till hälsorisker Riskbedömning jord Jordprov från 24 provpunkter har analyserats på laboratorium och i 5 av punkterna har jordprov tagits två gånger. Från dessa 5 punkter har medelvärden använts i beräkningarna. Från de 24 punkterna har medelvärde, UCLM 95 samt max-halt beräknats. Dessa värden har därefter jämförts med platsspecifika riktvärden för hälsa. Resultaten sammanfattas i Tabell 13. Tabell 13. Sammanställning av uppmätta halter i jord samt identifierade hälsorisker för blåbärsskogen i Zakrisdal. Samtliga halter uttrycks i mg/kg TS. Riktvärdena och halter över dessa markeras med rött. Ämne Medelvärde UCLM95 Maxvärde Hälsobaserat riktvärde Arsenik 1,65 2, Kadmium 0,28 0,45 0,68 0,66 Krom 4,8 7, Kobolt 1,9 3,1 5,2 22 Koppar Kvicksilver 0,56 1,3 4,4 0,88 Bly Nickel 4,7 6,9 10,5 200 Vanadin 12, Zink (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

35 ra04s Av tabellen framgår att medelvärdena inte överstiger riktvärdena i något fall. Däremot överstiger UCLM-halterna riktvärdena för kvicksilver och bly. Halterna är dock i samma storleksordning. För kvicksilver är det intag av växter som är styrande för risken och för bly är det intag av jord. Även för kadmium är det intag av växter som styr hälsorisken men för kadmium är både medelvärde och UCLM-värdet lägre än riktvärdet. Resultaten ska tolkas som att hälsoriskerna i blåbärsskogen är låga vid intag av växter (bär) och de mätningar på blåbär som gjorts indikerar också detta, se nedan. Halterna i jorden tyder dock på att hälsorisker ändå inte helt kan uteslutas Riskbedömning blåbär Prov av blåbär togs i 5 punkter och 10 grundämnen analyserades: As, Sb, Cd, Cr, Co, Cu, Hg, Pb, Ni och Zn. Endast tre grundämnen kunde detekteras i halter över rapporteringsgränsen: koppar, nickel och zink. Kvicksilverhalterna var lägre än rapporteringsgränsen 0,005 mg/kg TS. Resultaten för kvicksilver samt de tre detekterade metallerna sammanfattas i Tabell 14 tillsammans med beräknade riktvärden för blåbär. Tabell 14. Sammanställning av uppmätta halter i blåbär samt identifierade hälsorisker för blåbärsskogen i Zakrisdal. Samtliga halter uttrycks i mg/kg TS. Riktvärdena och halter över dessa markeras med rött. Ämne Medelvärde UCLM95 Maxvärde Hälsobaserat riktvärde Koppar 0,87 1,0 0, Kvicksilver <0,005 - <0,005 0,46 Nickel 0,064 0,10 0, Zink 1,5 1,9 1,8 950 Av tabellen framgår tydligt att inga hälsorisker kan konstateras. Medelhalterna är mindre än en hundradel av riktvärdena (lågrisknivån). I fältrapporten (Sweco, 2011a) framgår dock att inga blåbär kunde plockas från delytan med högst halt kvicksilver (bär saknades). Därför görs nedan en kontroll av detta fall med hjälp av en teoretisk beräkning. Den högsta halten kvicksilver som uppmätts i jorden i blåbärsskogen uppgår till 4,4 mg/kg TS, se Tabell 13. Med hjälp av denna halt är det möjligt att teoretiskt beräkna halten i blåbär om blåbär skulle växa på just denna delyta. Beräkningen kan göras med Naturvårdsverkets beräkningsmodell för riktvärden (Naturvårdsverket, 2009a). Resultatet visar att halten i blåbären blir 1,9 mg/kg TS. Beräkningen bygger dock på schablonvärden för upptag av kvicksilver i bladgrönsaker så resultatet måste tolkas med en viss försiktighet. Ändå tyder beräkningen på att högre kvicksilverhalter än de uppmätta skulle kunna påträffas i blåbär från området. 35 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

36 ra04s Riktvärdet för kvicksilver i blåbär påverkas av den justering som görs för intag från andra källor, se Naturvårdsverket (2009a). Om ingen justering görs för detta blir riktvärdet för blåbär 2,3 mg/kg TS. Den teoretisk beräknade maxhalten i blåbär på 1,9 mg/kg TS är då lägre än riktvärdet. Eftersom kvicksilverhalterna i provtagna blåbär är under rapporteringsgränsen tyder detta på att det verkliga upptaget i blåbär kan vara lägre än vad som antas i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell. Beräkningar indikerar att kvicksilverupptaget i praktiken är mindre än 50 % av upptaget enligt riktvärdesmodellen. Fler mätningar behövs dock för att verifiera detta. Resultaten ovan ska tolkas som att hälsoriskerna från konsumtion av blåbär är mycket låga men att de ändå inte helt kan uteslutas. Denna slutsats överensstämmer i stort med riskbedömningen av jorden i området, se ovan. 6.9 Genesarets sjö öster om delområde 5 norr Strax öster om delområde 5 norr finns en damm med ytvatten. Två ytvattenprov från dammen har analyserats på laboratorium (Sweco, 2011c). I Tabell 15 sammanfattas de viktigaste resultaten. Tabell 15. Ytvattenprov med högsta halter från Genesarets sjö vid delområde 5 norr i Zakrisdal. Samtliga värden anges i µg/l. Riktvärden och halter som överstiger dessa markeras med rött. Antimon PAH-L PAH-M PAH-H Xylen 3-monoklorfenol 2,4/2,5- diklorfenol Riktvärde Ccrit-sw 1 0,1 1,2 0,05 0, Prov S ,47 0,055 0,12 0,8 0,12 0,09 Prov S ,27 0,055 0,12 0,4 0,02 0,28 1 Från Naturvårdsverket (2009a). Som framgår är halterna av antimon, PAH-M och PAH-H högre än vad som kan förväntas från ett opåverkat ytvattendrag. Övriga organiska ämnen som påträffades var bl.a. xylen, 3-monoklorfenol och 2,4/2,5-diklorfenol men halterna av dessa ämnen var låga. Förekomsten av organiska ämnen är dock en indikation på att organiska föroreningar finns i omgivningen samt att föroreningsspridning pågår. Bottensedimenten i Genesarets sjö har analyserats i två provpunkter och på två djup, ytligt 0-0,03 m samt djupare (0,03-0,08 m respektive 0,2-0,4 m). Totalt analyserades 16 grundämnen och 38 organiska ämnen, se Sweco (2011c). Halterna var låga eller under rapporteringsgränsen för samtliga prov och samtliga ämnen, med ett undantag: en zinkhalt på 310 mg/kg TS. Detta bedöms dock inte utgöra någon hälso- eller miljörisk. 36 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

37 ra04s Osäkerheter Den genomförda riskbedömningen bygger på att mätdata är representativa för respektive delområde. Man måste dock komma ihåg att flera av delområdena är stora och antalet provpunkter begränsat, vilket självklart innebär osäkerheter. Om kompletterande provtagningar utförs kan detta påverka resultatet av riskbedömningen. En annan typ av osäkerhet som är viktig för resultatet är osäkerheten som är förknippad med de platsspecifika riktvärdena. Naturvårdsverkets metodik har följts då riktvärdena tagits fram men det finns ett antal osäkra delar som har stor påverkan på riktvärdena. En sådan är ångtransport i marken och in i byggnader. Denna transport- och exponeringsväg har stor påverkan på riktvärdet för bl.a. kvicksilver, vilket är av stor betydelse för hälsorisker i fler av delområdena. De faktiska halterna i inomhusluft skulle på grund av osäkerheter således kunna vara både högre som lägre än de som riskbedömningen indikerar. Ytterligare en osäkerhet är att riktvärden saknas för några av de analyserade föroreningarna. Betydelsen av detta är dock liten eftersom dessa ämnen bara har påträffats i enstaka punkter och i förhållandevis låga halter. 7 Samlad bedömning I detta kapitel sammanfattas resultaten från kapitel 6 för respektive delområde. Dessutom föreslås ett antal åtgärder i det fortsatta arbetet. 7.1 Delområde 1: Deponier och brännplatser (vita området) Den samlade bedömningen för delområde 1 är att markföroreningen behöver åtgärdas oavsett vilket scenario som blir aktuellt. Tydliga miljörisker finns för samtliga scenarier. Hälsoriskerna är tydliga för scenario A, B, C och D, och möjliga hälsorisker finns för scenario E. Eftersom riskerna vid delområde 1 är av så olika karaktär räcker inte byggnadstekniska åtgärder för att reducera riskerna. Någon typ av efterbehandlingsåtgärd krävs därför, t.ex. uppgrävning och deponering av förorenade massor. Före åtgärd bör föroreningarnas utbredning avgränsas. Observera att delar av delområde 1 återfinns dels inom delområde 4 Slingan, röda området (Brännplats syd) och delområde 5 norr, gula området (deponi). 7.2 Delområde 2: Industrier (grå området) Delområde 2 visar inga tydliga risker, varken hälso- eller miljörisker. Möjligen skulle scenario A, B och C kunna innebära hälsorisker men detta är osäkert på grund av områdets storlek och det begränsade dataunderlaget. Om scenario A, B eller C blir aktuella föreslås 37 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

38 ra04s förtätad provtagning för delområde 2. Syftet är att säkerställa att hälsoriskerna är låga i hela delområdet. Inga risker har identifierats för scenarierna D och E. Dessa scenarier bör därför kunna användas utan efterbehandlingsåtgärder. 7.3 Delområde 3: Centrum, handel, bostad (blå området) Tydliga hälso- och miljörisker har konstaterats för delområde 3 oavsett vilket scenario som blir aktuellt. Riskerna styrs dock av mycket höga halter i enstaka punkter (hotspots) medan andra provpunkter är mer eller mindre rena. Detta betyder att föroreningen är mycket heterogent fördelad. Dessutom är delområde 3 stort och antalet provpunkter endast 8 stycken (11 st analyser). Det är därför befogat att utföra en komplettera undersökningen med ytterligare provpunkter så att en säkrare avgränsning och riskbedömning kan göras. De hotspots som påträffats bör avgränsas. Sannolikt krävs någon typ av åtgärd för dessa, exempelvis bortgrävning av de förorenade massorna, oberoende av vilket scenario som blir aktuellt. 7.4 Delområde 4: Slingan, radhus (röda området) Om scenario A, B, C eller D blir aktuella bör hotspots avgränsas och åtgärdas, i första hand med avseende på bly och hexaklorbensen. De höga halterna av dessa ämnen kan medföra både hälso- och miljörisker lokalt. Dessa åtgärder är dock inte nödvändiga för scenario E. Om scenario A, B, C eller E blir aktuella bör åtgärder vidtas för att reducera hälsoriskerna med avseende på kvicksilverånga. Åtgärderna kan bestå i urschaktning av förorenade massor eller någon typ av byggnadsåtgärd som förhindrar ånginträngning. Observera att Brännplats syd, dvs. en del av delområde 1, är beläget inom delområde Delområde 5 syd: Bostäder, hyreshus (södra gula området) Scenario A och B kan medföra vissa hälsorisker, särskilt för kvicksilver (inandning ånga) men även bly (intag av jord, scenario A). Blyhalterna kan även leda till en viss negativ påverkan på grundvattnet. Även för scenarierna C och D kan blyföroreningen påverka grundvattenkvaliteten negativt. Eventuella hälsorisker är dock mer otydliga för dessa två scenarier. Med befintligt dataunderlag är riskerna för scenario A och B strax över lågrisknivån medan riskerna för scenario C och D ligger strax under denna nivå. Dataunderlaget för delområde 5 syd kommer dock från endast 7 provpunkter, vilket gör att resultatet av riskbedömningen påverkas starkt av enstaka mätvärden. Därför bör provtagningen förtätas så säkrare bedömningar kan göras och så saneringsåtgärder inte vidtas i onödan. Efter kompletteringarna bör åtgärdsbehovet bedömas. 38 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

39 ra04s Den hotspot med PCB-förorening som hittats bör avgränsas och eventuellt åtgärdas, oberoende av vilket scenario som blir aktuellt. 7.6 Delområde 5 norr: Bostäder, hyreshus (norra gula området) Generellt är föroreningshalterna låga i delområde 5 norr, med enstaka hotspots med höga föroreningshalter. Befintligt dataunderlag tyder dock på att både miljö- och hälsoriskerna är låga för scenarierna A-D. Detta bör bekräftas genom förtätad provtagning, förslagsvis kombinerat med avgränsning av de hotspots som påträffats. Därefter kan åtgärdsbehovet bedömas. Den enda miljö- och hälsorisken som konstaterats för scenario E är en hotspot med hög bensenhalt. Även denna hotspot bör avgränsas. Observera att en deponi, dvs. en del av delområde 1, är belägen inom delområde 5 norr. 7.7 Skogs- och naturmark mellan delområde 3 och 4 (blåbärsskogen) Riskbedömningen visar att hälsoriskerna i blåbärsskogen är låga men att de ändå inte helt kan uteslutas. Det är därför lämpligt att upprätta ett kontrollprogram för området under ett övergångsskede vid exploateringen av Zakrisdal. Kontrollprogrammet bör i första hand omfatta provtagning av ätliga växter, bär och svamp och syftet är att säkerställa att halterna är låga även över tiden. Det bedöms inte vara befogat att provta jorden ytterligare, trots att maxvärdena för några ämnen överstiger riktvärdena. 7.8 Genesarets sjö öster om delområde 5 norr En viss påverkan på ytvattnet i Genesarets sjö från organiska ämnen har konstaterats. Sedimentproverna tyder dock på att sedimenten i dammen är relativt opåverkade av föroreningar från området. Halterna av organiska ämnen i ytvattnet innebär dock en viss osäkerhet ur risksynpunkt, i första hand långsiktiga hälsorisker för människor som vistas vid dammen och eventuellt badar i vattnet. Därför ör ett kontrollprogram upprättas. 8 Slutsatser och rekommendationer Baserat på de identifierade riskerna samt de osäkerheter som finns så föreslås följande för Zakrisdalsområdet inför en exploatering: Delområde 1 bör åtgärdas genom efterbehandling, oavsett vilket markanvändningsscenario som blir aktuellt. Innan efterbehandling utförs bör föroreningarnas utbredning avgränsas. Speciellt gäller det de delar som är belägna inom delområde 4 och 5 norr. 39 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

40 ra04s Om något av scenarierna A, B eller C blir aktuella för delområde 2 rekommenderas förtätad provtagning för att säkerställa att hälsoriskerna blir acceptabla. Den förtätade provtagningen kan eventuellt leda till att ingen efterbehandling krävs. Provtagningen i delområde 3 bör förtätas och riskbedömningen därefter kompletteras. Bland annat bör den kraftiga förorening av xylen och PAH, som påträffats i enstaka punkter, avgränsas. Även etylbensen och en rad andra aromater bör analyseras, inklusive samlingsparametrarna alifater och aromater. Resultatet av denna undersökning ska ligga till grund för att bedöma åtgärdsbehovet i delområde 3. Den förtätade provtagningen kan eventuellt leda till att endast enstaka hotspots kräver efterbehandling. o Observera att det inom delområde 3 finns en förorening med klorerade alifater och olja som har behandlats i en separat riskbedömning (Sweco, 2012) De hotspots som påträffats i delområde 4 bör avgränsas och åtgärdsbehovet bör utredas om det blir aktuellt att genomföra något av scenarierna A, B, C eller D. Efterbehandlingsåtgärder eller byggnadstekniska åtgärder bör vidtas i delområde 4 för att minska riskerna med kvicksilverånga, om det blir aktuellt att genomföra något av scenarierna A, B, C eller E. I delområde 5 syd bör provtagningen förtätas om det är aktuellt att genomföra något av scenarierna A-D. Den påträffade PCB-föroreningen bör avgränsas oberoende av vilket scenario som blir aktuellt. Därefter kan behovet av åtgärder bedömas. Den förtätade provtagningen kan eventuellt leda till att ingen efterbehandling krävs. Den förtätade provtagningen kan eventuellt leda till att endast enstaka hotspots kräver efterbehandling. En något förtätad provtagning bör utföras i delområde 5 norr. Detta bör kombineras med avgränsning av påträffade hotspots med höga föroreningshalter. Därefter bör eventuellt åtgärdsbehov utredas. Den förtätade provtagningen kan eventuellt leda till att ingen efterbehandling krävs. Ett kontrollprogram bör upprättas för natur- och skogsmarken (blåbärsskogen). I kontrollprogrammet bör i första hand bär och svamp provtas för att säkerställa att hälsorisker inte förekommer. Kontrollprogrammet bör löpa under 2-3 års tid för att därefter omprövas. Ett kontrollprogram bör upprättas för Genesarets sjö. Syftet är att kontrollera halterna i ytvattnet och i sedimenten för att säkerställa att inga hälsorisker finns för boende som vistas vid dammen eller badar i vattnet. Kontrollprogrammet bör löpa under 3-5 års tid för att därefter omprövas. Vid eventuella grävningsarbeten i anslutning till dammen bör föroreningshalterna i jorden kontrolleras. Åtgärderna som föreslås sammanfattas i Tabell (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

41 ra04s Tabell 16. Sammanfattning av föreslagna åtgärder för respektive delområde i Zakrisdal. Scenarier som inte kräver någon åtgärd markeras med grön färg. Scenarier som uppenbart kräver efterbehandlingsåtgärder markeras med röd färg. Delområde Scenario A B C D E 1 Avgränsning av föroreningarna samt efterbehandlingsåtgärder 2 Förtätad provtagning. Bedömning av ev. åtgärdsbehov. Ingen åtgärd nödvändig 3 Förtätad provtagning. Avgränsning av hotspots. Bedömning av ev. åtgärdsbehov. 4 5 syd 5 norr Natur- och skogsmark Genesarets sjö Avgränsning av hotspots. Bedömning av ev. åtgärdsbehov Åtgärder för att reducera risken med kvicksilverånga: Efterbehandling eller byggnadstekniska åtgärder Förtätad provtagning. Avgränsning av hotspot. Bedömning av ev. åtgärdsbehov. Förtätad provtagning. Avgränsning av hotspots. Bedömning av ev. åtgärdsbehov. Kontrollprogram upprättas. Kontrollprogram upprättas. - Se scenario A-C - Avgränsning av hotspot. Bedömning av åtgärdsbehov Avgränsning av hotspot. Bedömning av åtgärdsbehov Då markanvändningen bestämts slutgiltigt bör riskbedömningen ses över med hjälp av den information som då finns tillgänglig. Därefter bör en åtgärdsutredning genomföras. Åtgärdsutredningen ska syfta till att ta fram lämpliga åtgärdsalternativ för respektive delområde. Ett av åtgärdsalternativen ska vara att inte göra någonting (nollalternativet). Därefter utvärderas och rangordnas åtgärdsalternativen i en riskvärdering i enlighet med Naturvårdsverkets metodik (Naturvårdsverket, 2009c). Utvärderingen görs både med avseende på hållbarhet (hälsa, miljö och ekonomi) och teknik. Med hjälp av riskvärderingen kan det totalt sett mest fördelaktiga alternativet identifieras för respektive delområde. 41 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

42 ra04s Oavsett vilket scenario som blir aktuellt bör man vid exploateringen vara observant på eventuella föroreningar som påträffas i jorden vid grävningsarbeten, exempelvis olja. Enligt Miljöbalkens 10 kap. ska upptäckten av en förorening skyndsamt meddelas tillsynsmyndigheten. Ett avlägsnande eller på annat sätt åtgärdande av föroreningen måste föregås av en saneringsanmälan. Sweco Environment AB Pär-Erik Back Sofia Rolén Jan Nilsen Kvalitetsgranskning 42 (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

43 ra04s Referenser Naturvårdsverket, 2009a. Riktvärden för förorenad mark Metodbeskrivning och vägledning. Rapport Naturvårdsverket, 2009b. Riskbedömning av förorenade områden En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. Rapport Naturvårdsverket, 2009c. Att välja efterbehandlingsåtgärd En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. Rapport Sweco, Storstadsspecifika riktvärden för Malmö. Göteborgs och Stockholms stad. SWECO Environment AB, Karlstads kommun, Planprogram. Zakrisdals verksamhetsområde inom Zakrisdal 1:10 och Zakrisdal 1:14, Karlstads kommun, Värmlands län. Samrådshandling Sweco, Zakrisdalsverken, kompletterande miljöteknisk markundersökning. Utökad fältrapport. SGU Tain. Sweco Environment Karlstad , reviderad Sweco, 2011a. PM Utförd blåbärsprovtagning, Sweco, 2011b. PM Provtagning av ytlig jord i blåbärsskogen, Sweco, 2011c. PM Zakrisdal. Miljöteknisk markundersökning av Gula Området, Sweco, Zakrisdalsverken, byggnaderna Z47 och F33 med omgivande mark. Riskbedömning. SGU. Uppdragsnummer Karlstad (43) RAPPORT Ra pp or t ZAKRISDALSVERKEN, KOMPLETTERANDE MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING. RISKBEDÖMNING. Uppdrag ; JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\19 original\ra-riskbedömning scenarier_zakrisdal.doc

44 pm04s Förklaringssida för: Delområden Scenarier PM JNIN p:\1345\ \400_zakrisdal_riskbedömning_scenarier\10 arbetsmtrl_dok\pm-förklaringssida a3.docx

45

46

47

48 , kl. 13:11 Uttagsrapport Eget scenario: A1: Villor/radhus N Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario A1: Villor/radhus med trädgård, Normaltät jord. Zakrisdal, Karlstad. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 10 mg/kg Bakgrundshalt Barium 200 mg/kg Skydd av markmiljö Kadmium 0.70 mg/kg Intag växter + exp. andra källor Kobolt 10 mg/kg Bakgrundshalt Krom tot 80 mg/kg Skydd av markmiljö Koppar 80 mg/kg Skydd av markmiljö Kvicksilver 0.30 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Molybden 10 mg/kg Skydd av grundvatten Nickel 25 mg/kg Bakgrundshalt Bly 35 mg/kg Skydd av grundvatten Vanadin 100 mg/kg Skydd av markmiljö Zink 250 mg/kg Skydd av grundvatten Antimon 3.0 mg/kg Skydd av grundvatten Tenn 50 mg/kg Skydd av markmiljö Bensen mg/kg Skydd av grundvatten Toluen 3.5 mg/kg Skydd av grundvatten Etylbensen 4.0 mg/kg Skydd av grundvatten Xylen 5.0 mg/kg Skydd av grundvatten Alifat >C10-C mg/kg Skydd av markmiljö Alifat >C12-C mg/kg Skydd av markmiljö Alifat >C16-C mg/kg Skydd av markmiljö PAH L 1.5 mg/kg Skydd av grundvatten PAH M 3.0 mg/kg Inandning av ånga PAH H 1.2 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario A1: Villor/radhus N KM Zakrisdal-Scenarier xls sida 1 Blad Uttagsrapport

49 , kl. 13:11 Uttagsrapport Eget scenario: A1: Villor/radhus N Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario A1: Villor/radhus med trädgård, Normaltät jord. Zakrisdal, Karlstad. Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Ej relevant (obl) Längd på förorenat område m Schablonmässigt i området (obl) Grundvattenbildning mm/år Enligt rapporten (obl) Akviferens mäktighet 3 10 m Schablonmässigt i området (obl) Flöde i rinnande vattendrag m3/s Enligt rapporten (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Tenn Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". Zakrisdal-Scenarier xls sida 2 Blad Uttagsrapport

50 , kl. 13:30 Uttagsrapport Eget scenario: A2: Villor/radhus G Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario A2: Villor/radhus med trädgård, Genomsläpplig jord. Zakrisdal, Karlstad. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 10 mg/kg Bakgrundshalt Barium 200 mg/kg Skydd av markmiljö Kadmium 0.70 mg/kg Intag växter + exp. andra källor Kobolt 10 mg/kg Bakgrundshalt Krom tot 80 mg/kg Skydd av markmiljö Koppar 80 mg/kg Skydd av markmiljö Kvicksilver 0.10 mg/kg Bakgrundshalt Molybden 10 mg/kg Skydd av grundvatten Nickel 25 mg/kg Bakgrundshalt Bly 35 mg/kg Skydd av grundvatten Vanadin 100 mg/kg Skydd av markmiljö Zink 250 mg/kg Skydd av grundvatten Antimon 3.0 mg/kg Skydd av grundvatten Tenn 50 mg/kg Skydd av markmiljö Bensen mg/kg Skydd av grundvatten Toluen 1.2 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Etylbensen 2.0 mg/kg Skydd av grundvatten Xylen 1.2 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C10-C12 15 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C12-C16 60 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C16-C mg/kg Skydd av markmiljö PAH L 0.70 mg/kg Skydd av grundvatten PAH M 0.80 mg/kg Inandning av ånga PAH H 0.70 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario A2: Villor/radhus G KM Zakrisdal-Scenarier xls sida 1 Blad Uttagsrapport

51 , kl. 13:30 Uttagsrapport Eget scenario: A2: Villor/radhus G Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario A2: Villor/radhus med trädgård, Genomsläpplig jord. Zakrisdal, Karlstad. Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Ej relevant (obl) Halt organiskt kol kg/kg Genomsläpplig jord, se rapporten (obl) Vattenhalt dm3/dm3 Genomsläpplig jord, se rapporten (obl) Andel porluft dm3/dm3 Genomsläpplig jord, se rapporten (obl) Längd på förorenat område m Schablonmässigt i området (obl) Grundvattenbildning mm/år Enligt rapporten (obl) Akviferens mäktighet 3 10 m Schablonmässigt i området (obl) Flöde i rinnande vattendrag m3/s Enligt rapporten (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Tenn Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". Zakrisdal-Scenarier xls sida 2 Blad Uttagsrapport

52 , kl. 13:14 Uttagsrapport Eget scenario: B1: Flerbostadshus N Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario B1: Flerbostadshus utan trädgård, Normaltät jord. Zakrisdal, Karlstad. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 10 mg/kg Bakgrundshalt Barium 200 mg/kg Skydd av markmiljö Kadmium 2.0 mg/kg Skydd av grundvatten Kobolt 10 mg/kg Bakgrundshalt Krom tot 80 mg/kg Skydd av markmiljö Koppar 80 mg/kg Skydd av markmiljö Kvicksilver 0.40 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Molybden 10 mg/kg Skydd av grundvatten Nickel 25 mg/kg Bakgrundshalt Bly 35 mg/kg Skydd av grundvatten Vanadin 100 mg/kg Skydd av markmiljö Zink 250 mg/kg Skydd av grundvatten Antimon 3.0 mg/kg Skydd av grundvatten Tenn 50 mg/kg Skydd av markmiljö Bensen mg/kg Skydd av grundvatten Toluen 3.5 mg/kg Skydd av grundvatten Etylbensen 4.0 mg/kg Skydd av grundvatten Xylen 5.0 mg/kg Skydd av grundvatten Alifat >C10-C mg/kg Skydd av markmiljö Alifat >C12-C mg/kg Skydd av markmiljö Alifat >C16-C mg/kg Skydd av markmiljö PAH L 1.5 mg/kg Skydd av grundvatten PAH M 3.5 mg/kg Inandning av ånga PAH H 1.5 mg/kg Skydd av grundvatten Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario B1: Flerbostadshus N KM Zakrisdal-Scenarier xls sida 1 Blad Uttagsrapport

53 , kl. 13:14 Uttagsrapport Eget scenario: B1: Flerbostadshus N Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario B1: Flerbostadshus utan trädgård, Normaltät jord. Zakrisdal, Karlstad. Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Ej relevant (obl) Andel växter från odling på plats Se rapporten (obl) Längd på förorenat område m Schablonmässigt i området (obl) Grundvattenbildning mm/år Enligt rapporten (obl) Akviferens mäktighet 3 10 m Schablonmässigt i området (obl) Flöde i rinnande vattendrag m3/s Enligt rapporten (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Tenn Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". Zakrisdal-Scenarier xls sida 2 Blad Uttagsrapport

54 , kl. 13:31 Uttagsrapport Eget scenario: B2: Flerbostadshus G Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario B2: Flerbostadshus utan trädgård, Genomsläpplig jord. Zakrisdal, Karlstad. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 10 mg/kg Bakgrundshalt Barium 200 mg/kg Skydd av markmiljö Kadmium 2.0 mg/kg Skydd av grundvatten Kobolt 10 mg/kg Bakgrundshalt Krom tot 80 mg/kg Skydd av markmiljö Koppar 80 mg/kg Skydd av markmiljö Kvicksilver 0.10 mg/kg Bakgrundshalt Molybden 10 mg/kg Skydd av grundvatten Nickel 25 mg/kg Bakgrundshalt Bly 35 mg/kg Skydd av grundvatten Vanadin 100 mg/kg Skydd av markmiljö Zink 250 mg/kg Skydd av grundvatten Antimon 3.0 mg/kg Skydd av grundvatten Tenn 50 mg/kg Skydd av markmiljö Bensen mg/kg Skydd av grundvatten Toluen 1.2 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Etylbensen 2.0 mg/kg Skydd av grundvatten Xylen 1.2 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C10-C12 15 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C12-C16 70 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C16-C mg/kg Skydd av markmiljö PAH L 0.70 mg/kg Skydd av grundvatten PAH M 0.80 mg/kg Inandning av ånga PAH H 0.70 mg/kg Skydd av grundvatten Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario B2: Flerbostadshus G KM Zakrisdal-Scenarier xls sida 1 Blad Uttagsrapport

55 , kl. 13:31 Uttagsrapport Eget scenario: B2: Flerbostadshus G Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario B2: Flerbostadshus utan trädgård, Genomsläpplig jord. Zakrisdal, Karlstad. Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Ej relevant (obl) Andel växter från odling på plats Se rapporten (obl) Halt organiskt kol kg/kg Genomsläpplig jord, se rapporten (obl) Vattenhalt dm3/dm3 Genomsläpplig jord, se rapporten (obl) Andel porluft dm3/dm3 Genomsläpplig jord, se rapporten (obl) Längd på förorenat område m Schablonmässigt i området (obl) Grundvattenbildning mm/år Enligt rapporten (obl) Akviferens mäktighet 3 10 m Schablonmässigt i området (obl) Flöde i rinnande vattendrag m3/s Enligt rapporten (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Tenn Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". Zakrisdal-Scenarier xls sida 2 Blad Uttagsrapport

56 , kl. 13:17 Uttagsrapport Eget scenario: C1: Bostad m handel N Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario C1: Flerbostadshus utan trädgård med handel/småindustri i bottenplan, Normaltät jord. Zakrisdal, Karlstad. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 10 mg/kg Bakgrundshalt Barium 200 mg/kg Skydd av markmiljö Kadmium 2.0 mg/kg Skydd av grundvatten Kobolt 10 mg/kg Bakgrundshalt Krom tot 80 mg/kg Skydd av markmiljö Koppar 80 mg/kg Skydd av markmiljö Kvicksilver 0.60 mg/kg Skydd av grundvatten Molybden 10 mg/kg Skydd av grundvatten Nickel 25 mg/kg Bakgrundshalt Bly 35 mg/kg Skydd av grundvatten Vanadin 100 mg/kg Skydd av markmiljö Zink 250 mg/kg Skydd av grundvatten Antimon 3.0 mg/kg Skydd av grundvatten Tenn 50 mg/kg Skydd av markmiljö Bensen mg/kg Skydd av grundvatten Toluen 3.5 mg/kg Skydd av grundvatten Etylbensen 4.0 mg/kg Skydd av grundvatten Xylen 5.0 mg/kg Skydd av grundvatten Alifat >C10-C mg/kg Skydd av markmiljö Alifat >C12-C mg/kg Skydd av markmiljö Alifat >C16-C mg/kg Skydd av markmiljö PAH L 1.5 mg/kg Skydd av grundvatten PAH M 4.0 mg/kg Skydd av grundvatten PAH H 1.5 mg/kg Skydd av grundvatten Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario C1: Bostad m handel N KM Zakrisdal-Scenarier xls sida 1 Blad Uttagsrapport

57 , kl. 13:17 Uttagsrapport Eget scenario: C1: Bostad m handel N Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario C1: Flerbostadshus utan trädgård med handel/småindustri i bottenplan, Normaltät jord. Zakrisdal, Karlstad. Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Ej relevant (obl) Exp.tid barn - inandning av ånga dag/år MKM-scenario för ånga (obl) Exp.tid vuxna - inandning av ånga dag/år MKM-scenario för ånga (obl) Andel växter från odling på plats Se rapporten (obl) Längd på förorenat område m Schablonmässigt i området (obl) Grundvattenbildning mm/år Enligt rapporten (obl) Akviferens mäktighet 3 10 m Schablonmässigt i området (obl) Flöde i rinnande vattendrag m3/s Enligt rapporten (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Tenn Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". Zakrisdal-Scenarier xls sida 2 Blad Uttagsrapport

58 , kl. 13:32 Uttagsrapport Eget scenario: C2: Bostad m handel G Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario C2: Flerbostadshus utan trädgård med handel/småindustri i bottenplan, Genomsläpplig jord. Zakrisdal, Karlstad. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 10 mg/kg Bakgrundshalt Barium 200 mg/kg Skydd av markmiljö Kadmium 2.0 mg/kg Skydd av grundvatten Kobolt 10 mg/kg Bakgrundshalt Krom tot 80 mg/kg Skydd av markmiljö Koppar 80 mg/kg Skydd av markmiljö Kvicksilver 0.10 mg/kg Bakgrundshalt Molybden 10 mg/kg Skydd av grundvatten Nickel 25 mg/kg Bakgrundshalt Bly 35 mg/kg Skydd av grundvatten Vanadin 100 mg/kg Skydd av markmiljö Zink 250 mg/kg Skydd av grundvatten Antimon 3.0 mg/kg Skydd av grundvatten Tenn 50 mg/kg Skydd av markmiljö Bensen mg/kg Skydd av grundvatten Toluen 1.8 mg/kg Skydd av grundvatten Etylbensen 2.0 mg/kg Skydd av grundvatten Xylen 2.0 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C10-C12 25 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C12-C mg/kg Skydd av markmiljö Alifat >C16-C mg/kg Skydd av markmiljö PAH L 0.70 mg/kg Skydd av grundvatten PAH M 1.5 mg/kg Inandning av ånga PAH H 0.70 mg/kg Skydd av grundvatten Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario C2: Bostad m handel G KM Zakrisdal-Scenarier xls sida 1 Blad Uttagsrapport

59 , kl. 13:32 Uttagsrapport Eget scenario: C2: Bostad m handel G Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario C2: Flerbostadshus utan trädgård med handel/småindustri i bottenplan, Genomsläpplig jord. Zakrisdal, Karlstad. Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Ej relevant (obl) Exp.tid barn - inandning av ånga dag/år MKM-scenario för ånga (obl) Exp.tid vuxna - inandning av ånga dag/år MKM-scenario för ånga (obl) Andel växter från odling på plats Se rapporten (obl) Halt organiskt kol kg/kg Genomsläpplig jord, se rapporten (obl) Vattenhalt dm3/dm3 Genomsläpplig jord, se rapporten (obl) Andel porluft dm3/dm3 Genomsläpplig jord, se rapporten (obl) Längd på förorenat område m Schablonmässigt i området (obl) Grundvattenbildning mm/år Enligt rapporten (obl) Akviferens mäktighet 3 10 m Schablonmässigt i området (obl) Flöde i rinnande vattendrag m3/s Enligt rapporten (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Tenn Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". Zakrisdal-Scenarier xls sida 2 Blad Uttagsrapport

60 , kl. 13:26 Uttagsrapport Eget scenario: D: Bostad vent bv Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario D: Flerbostadshus utan trädgård med ventilerat bottenplan (t.ex. garage), Normaltät jord. Zakrisdal, Karlstad. Scenariet gäller även för genomsläpplig jord eftersom exponeringsvägen inandning av ånga inte är aktuell. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 10 mg/kg Bakgrundshalt Barium 200 mg/kg Skydd av markmiljö Kadmium 2.0 mg/kg Skydd av grundvatten Kobolt 10 mg/kg Bakgrundshalt Krom tot 80 mg/kg Skydd av markmiljö Koppar 80 mg/kg Skydd av markmiljö Kvicksilver 0.60 mg/kg Skydd av grundvatten Molybden 10 mg/kg Skydd av grundvatten Nickel 25 mg/kg Bakgrundshalt Bly 35 mg/kg Skydd av grundvatten Vanadin 100 mg/kg Skydd av markmiljö Zink 250 mg/kg Skydd av grundvatten Antimon 3.0 mg/kg Skydd av grundvatten Tenn 50 mg/kg Skydd av markmiljö Bensen mg/kg Skydd av grundvatten Toluen 3.5 mg/kg Skydd av grundvatten Etylbensen 4.0 mg/kg Skydd av grundvatten Xylen 5.0 mg/kg Skydd av grundvatten Alifat >C10-C mg/kg Skydd av markmiljö Alifat >C12-C mg/kg Skydd av markmiljö Alifat >C16-C mg/kg Skydd av markmiljö PAH L 1.5 mg/kg Skydd av grundvatten PAH M 4.0 mg/kg Skydd av grundvatten PAH H 1.5 mg/kg Skydd av grundvatten Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario D: Bostad vent bv KM Zakrisdal-Scenarier xls sida 1 Blad Uttagsrapport

61 , kl. 13:26 Uttagsrapport Eget scenario: D: Bostad vent bv Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Scenario D: Flerbostadshus utan trädgård med ventilerat bottenplan (t.ex. garage), Normaltät jord. Zakrisdal, Karlstad. Scenariet gäller även för genomsläpplig jord eftersom exponeringsvägen inandning av ånga inte är aktuell. Inandning av ånga beaktas ej beaktas Ej relevant pga ventilering (obl) Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Ej relevant (obl) Andel växter från odling på plats Se rapporten (obl) Längd på förorenat område m Schablonmässigt i området (obl) Grundvattenbildning mm/år Enligt rapporten (obl) Akviferens mäktighet 3 10 m Schablonmässigt i området (obl) Flöde i rinnande vattendrag m3/s Enligt rapporten (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Tenn Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". Zakrisdal-Scenarier xls sida 2 Blad Uttagsrapport

62 , kl. 13:22 Uttagsrapport Eget scenario: E1: Industri N Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: MKM Beskrivning E1: Industriverksamhet, Normaltät jord. Zakrisdal, Karlstad. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 15 mg/kg Skydd av grundvatten Barium 300 mg/kg Skydd av markmiljö Kadmium 5.0 mg/kg Skydd av grundvatten Kobolt 15 mg/kg Skydd av grundvatten Krom tot 150 mg/kg Skydd av markmiljö Koppar 200 mg/kg Skydd av markmiljö Kvicksilver 1.5 mg/kg Skydd av grundvatten Molybden 25 mg/kg Skydd av grundvatten Nickel 30 mg/kg Skydd av grundvatten Bly 80 mg/kg Skydd av grundvatten Vanadin 200 mg/kg Skydd av markmiljö Zink 500 mg/kg Skydd av markmiljö Antimon 7.0 mg/kg Skydd av grundvatten Tenn 100 mg/kg Skydd av markmiljö Bensen mg/kg Skydd av grundvatten Toluen 8.0 mg/kg Skydd av grundvatten Etylbensen 10 mg/kg Skydd av grundvatten Xylen 12 mg/kg Skydd av grundvatten Alifat >C10-C mg/kg Skydd av markmiljö Alifat >C12-C mg/kg Skydd av markmiljö Alifat >C16-C mg/kg Skydd av markmiljö PAH L 3.5 mg/kg Skydd av grundvatten PAH M 10 mg/kg Skydd av grundvatten PAH H 3.5 mg/kg Skydd av grundvatten Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario E1: Industri N MKM Zakrisdal-Scenarier xls sida 1 Blad Uttagsrapport

63 , kl. 13:22 Uttagsrapport Eget scenario: E1: Industri N Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: MKM Beskrivning E1: Industriverksamhet, Normaltät jord. Zakrisdal, Karlstad. Längd på förorenat område m Schablonmässigt i området (obl) Grundvattenbildning mm/år Enligt rapporten (obl) Akviferens mäktighet 3 10 m Schablonmässigt i området (obl) Flöde i rinnande vattendrag m3/s Enligt rapporten (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Tenn Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". Zakrisdal-Scenarier xls sida 2 Blad Uttagsrapport

64 , kl. 13:28 Uttagsrapport Eget scenario: E2: Industri G Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: MKM Beskrivning E2: Industriverksamhet, Genomsläpplig jord. Zakrisdal, Karlstad. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 15 mg/kg Skydd av grundvatten Barium 300 mg/kg Skydd av markmiljö Kadmium 5.0 mg/kg Skydd av grundvatten Kobolt 15 mg/kg Skydd av grundvatten Krom tot 150 mg/kg Skydd av markmiljö Koppar 200 mg/kg Skydd av markmiljö Kvicksilver 0.30 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Molybden 25 mg/kg Skydd av grundvatten Nickel 30 mg/kg Skydd av grundvatten Bly 80 mg/kg Skydd av grundvatten Vanadin 200 mg/kg Skydd av markmiljö Zink 500 mg/kg Skydd av markmiljö Antimon 7.0 mg/kg Skydd av grundvatten Tenn 100 mg/kg Skydd av markmiljö Bensen mg/kg Skydd av grundvatten Toluen 4.0 mg/kg Skydd av grundvatten Etylbensen 5.0 mg/kg Skydd av grundvatten Xylen 6.0 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C10-C12 80 mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C12-C mg/kg Inandning ånga + exp. andra källor Alifat >C16-C mg/kg Skydd av markmiljö PAH L 1.8 mg/kg Skydd av grundvatten PAH M 4.0 mg/kg Inandning av ånga PAH H 1.8 mg/kg Skydd av grundvatten Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario E2: Industri G MKM Zakrisdal-Scenarier xls sida 1 Blad Uttagsrapport

65 , kl. 13:28 Uttagsrapport Eget scenario: E2: Industri G Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: MKM Beskrivning E2: Industriverksamhet, Genomsläpplig jord. Zakrisdal, Karlstad. Halt organiskt kol kg/kg Genomsläpplig jord, se rapporten (obl) Vattenhalt dm3/dm3 Genomsläpplig jord, se rapporten (obl) Andel porluft dm3/dm3 Genomsläpplig jord, se rapporten (obl) Längd på förorenat område m Schablonmässigt i området (obl) Grundvattenbildning mm/år Enligt rapporten (obl) Akviferens mäktighet 3 10 m Schablonmässigt i området (obl) Flöde i rinnande vattendrag m3/s Enligt rapporten (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Tenn Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". Zakrisdal-Scenarier xls sida 2 Blad Uttagsrapport