Handlingsprogram. Skydd & Beredskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsprogram. Skydd & Beredskap"

Transkript

1 Handlingsprogram Skydd & Beredskap

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Lag om skydd mot olyckor Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Karlskrona kommuns vision Metod Avgränsningar Kommunens säkerhetsarbete Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Nämnder och förvaltningar Styrgrupp - trygghet och säkerhet Funktion för trygghet och säkerhet Förvaltningsspecifikt säkerhetsarbete Arbetsgrupper samverkan mellan förvaltningar Organisation vid kriser Störning Allvarlig händelse Extraordinär händelse POSOM Riskbild Vardagshändelser Brand Trafikolyckor Drunkning Fallolyckor Utsläpp farliga ämnen Fysiska risker Farlig verksamhet Transport av farligt gods Naturrisker Yttre hot Störning i samhällsviktig verksamhet Målbild Målram Vardagshändelser Enskildas förmåga Bostadsbränder Skolbränder och skadegörelse Trafikolyckor Utsläpp farligt ämne Fysiska risker Naturrisker

3 4.5 Yttre hot Störning i samhällsviktig verksamhet Beredskapsplaner på förvaltningar Strategi för krisinformationshantering Myndighetsutövning och kommunens skyldigheter Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor och brandfarliga och explosiva varor Skriftlig redogörelse av brandskyddet Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor samt explosiv vara Eldningsförbud Olycksförebyggande verksamhet Fysisk planering Bygglov, bygganmälan m.m Alkoholtillstånd Tillstånd brandfarlig och explosiv vara Övriga ärenden Olycksutredningar Kompetenskrav Förebyggande verksamhet Tillsyn enligt LSO 5:1 och LBE Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Olycksutredningar Uppföljning Måluppfyllselse Referenser A Bilaga Definitioner, nomenklatur och förkortningar B Bilaga Statistik B.1 Allmän olycksstatistik B.2 Enskildas förmåga B.3 Brand i byggnad B.3.1 Bostadsbränder B.3.2 Skolbränder B.4 Trafikolyckor B.5 Drunkning B.6 Utsläpp farliga ämne

4 1 Inledning Handlingsprogrammet för skydd och beredskap är ett kommunövergripande styrdokument för det förebyggande arbetet för skydd mot olyckor och extraordinära händelser. 1.1 Bakgrund Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bildades och ersatte då Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. Ett av syftena med sammanslagningen var att integrera arbetet med det förebyggande arbetet med skydd mot olyckor och krisberedskapen i kommunerna och därmed stärka förmågan att förebygga, förbereda och möta en händelse oavsett var på olycksskalan den inträffar. Två lagar ligger till grund för detta arbete vilka beskrivs närmare i detta avsnitt. Figur 1 Vardagsolyckorna har högre sannolikhet att inträffa än de mer sällsynta extraordinära händelserna. Handlingsprogrammet tar upp händelser längs hela hotskalan för att få en helhetsbild över kommunens risker. (Risk- och sårbarhetsanalyser. Vägledning för kommuner och landsting, Krisberedskapsmyndigheten) Lag om skydd mot olyckor Den enskildes ansvar att själv skydda sig mot olyckor är tydlig i lagen. Med den enskilde avses privatpersoner, företag och organisationer. Lagen skall förbättra möjligheterna för enskilda, kommuner och statliga myndigheter att minska antalet olyckor och konsekvenserna av dem. Kommunen skall ha ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten för skydd mot olyckor samt ett handlingsprogram för räddningstjänst. Detta regleras genom lagen om skydd mot olyckor: 4

5 LSO 3 kap 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Handlingsprogram för räddningstjänst upprättas av Räddningstjänsten i ett separat handlingsprogram och antas av kommunalförbundets direktion. I detta anges vilken förmåga och vilka resurser kommunalförbundet har och avser skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. Kommunfullmäktige beslutade inför handlingsprogram för förebyggande skydd mot olyckor år 2004 att samtliga förvaltningar och bolag skall deltaga i arbetet med att ta fram handlingsprogram samt att Räddningstjänsten skall leda och samordna detta arbete Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Syftet med lagen om extraordinära händelser är att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer. Enligt lagen är en extraordinär händelse en situation som: Avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting. Exempel på extraordinära händelser som kan drabba kommunen är: nedfall av radioaktiva ämnen, svåra störningar i försörjningssystemen (el, vatten, värme, information, IT), översvämning, allvarlig smitta, kemikalieutsläpp, flyktingtillströmning, terrorism, konflikter i andra delar av världen. Förmågan att klara en extraordinär händelse byggs ur ett underifrånperspektiv och baseras på den ordinarie verksamhetens krav på säkerhet och uthållighet enligt tre principer: Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet i fred har det också i kris och krig. Likhetsprincipen: Verksamhetens organisation och lokalisering ska så långt som möjligt 5

6 överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen: Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. En kommun har ansvar för att lokalt samordna krishantering vid en extraordinär händelse. Kommunen har en ledningsplan för extraordinära händelser som uppdateras varje mandatperiod samt har ansvar för att kontinuerligt genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. 1.2 Karlskrona kommuns vision Säkerhetsarbetet inom Karlskrona kommun utgår från en vision att: Till följd av olyckor eller extraordinära händelser ska: Ingen människa omkomma eller allvarligt skada sig Inga allvarliga miljöskador uppstå Inga stora kulturvärden eller stora ekonomiska värden gå förlorade 1 Handlingsprogrammet skall bidra till att uppfylla denna vision. 1.3 Metod Målen i handlingsprogrammet, se kapitel 4, är projektorienterade och kommunövergripande. De är framtagna utifrån den övergripande riskbilden som i stort bygger på statistik, erfarenheter och analys. Målen fokuserar på ett par identifierade problemområden för att kommunen ska kunna kraftsamla och satsa på dessa och på så sätt åstadkomma en mätbar säkerhetshöjande effekt. Förvaltningarna kommer fortsätta arbeta löpande med säkerhetsförbättrande åtgärder inom respektive område precis som tidigare. 1.4 Avgränsningar Handlingsprogrammet beskriver översiktligt kommunens riskbild tillsammans med de målområden som ska prioriteras under innevarande mandatperiod. Fokus ligger på de risker som kan relateras till lagen om skydd mot olyckor samt lagen om extraordinära händelser. Risker kopplat till arbetsmiljö m.m. inkluderas inte. Inom kommunen finns det även andra aktuella planer och program som belyser specifika risker eller händelser. Där dessa dokument har legat till grund för framtagandet av handlingsprogrammet finns hänvisning. 1 Karlskrona kommun, Säkerhetspolicy för Karlskrona kommun, Karlskrona,

7 2 Kommunens säkerhetsarbete Kommunen har ett säkerhetsansvar, dels i bedrivandet av den egna verksamheten, dels i samordningen av arbetet med skydd och säkerhet inom det geografiska området Karlskrona kommun. Kommunledningen har det yttersta ansvaret för säkerhetsarbetet. Säkerhetsområdet styrs av en samling överlappande lagstiftningar, försäkringskrav och kommunens egna ambitioner. Med införandet av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt krishanteringssystemet, reglerat i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, har behovet av att samordna olika satsningar och områden inom kommunen med varandra ökat. Även det interna skyddet och kommunens brottsförebyggande arbete har klara kopplingar till varandra och de möjliga synergieffekterna är uppenbara. Tydlig samordning krävs för att uppnå synergi, undvika dubbelarbete och på ett så effektivt sätt som möjligt skapa bästa möjliga säkerhet i kommunen. Karlskrona kommunen har en övergripande säkerhetspolicy som bl.a. anger att säkerhetsarbetet skall kännetecknas av god framförhållning och delaktighet samt bedrivas som en integrerad del i kommunens verksamheter. Arbetet syftar i första hand till att säkerställa skydd mot olyckor, att förebygga och hantera extraordinära händelser samt att under alla omständigheter upprätthålla en acceptabel kommunal servicenivå. Figur 2 Beskrivning av den hotskala av händelser som kommunen har att hantera. (Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser, MSB) 7

8 2.1 Organisation KF KS Krislednings- - n ä mnd Förvaltning Kommunledningsförvaltning Styrgrupp Trygghet och säkerhet Bolag Förvaltning Styrgrupp trygghet och säkerhet Stab Arbetsgrupper Funktion trygghet och säkerhet Internt skydd BR Å Sä kerhets - skydd Planforum Risk - och så rbarhet - analyser? Figur 3 Schematisk bild över Karlskrona kommuns säkerhetsorganisation. Gröna rutor gäller vid kris Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (KF) fastställer säkerhetspolicy och handlingsprogram. 8

9 2.1.2 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen (KS) bereder ärenden till kommunfullmäktige samt fastställer årlig verksamhetsplan och årligt säkerhetsbokslut gällande skadeutfall och genomförda säkerhetshöjande insatser Nämnder och förvaltningar Nämnderna har ansvaret för att säkerhetsarbetet inom sina respektive områden bedrivs enligt kommunens handlingsprogram och gällande lagar Styrgrupp - trygghet och säkerhet Kommunens centrala säkerhetsarbete leds av kommunledningsförvaltningen och samordning sker i en grupp kallad Styrgrupp - trygghet och säkerhet som leds av kommundirektören. Styrgruppen består utöver kommundirektören av tekniska chefen, servicechefen, räddningschefen samt informationschefen. Information mellan förvaltningarna och från kommunledningsförvaltningen ges vid förvaltningschefsträffar. Styrgruppen ansvarar för att funktionen för trygghet och säkerhet arbetar fram en årlig verksamhetsplan för säkerhetsfunktionen. Den redovisar kvartalsvis till styrgruppen skadeutfall, ekonomiskt utfall och genomförda aktiviteter samt eventuella avvikelser från verksamhetsplanen. Styrgruppen ansvarar även för att funktionen för trygghet och säkerhet arbetar fram ett årligt säkerhetsbokslut. Styrgruppen beslutar om prioritering i verksamheten och vilken information som skall föras vidare ut i förvaltningarna/bolagen. Styrgruppen tar fram riktlinjer för hur det årliga statsbidraget för beredskapsförberedande åtgärder ska utnyttjas Funktion för trygghet och säkerhet Funktionen ansvarar för att genomföra och följa upp säkerhetsarbetet i kommunen i nära samverkan med respektive förvaltning och bolag utifrån beslutad verksamhetsplan. Kärnprocesserna för funktionen är: Internt skydd av kommunens fastigheter och verksamheter Krishantering med lokalt områdesansvar för kommunen samt skydd mot olyckor (olycksförebyggande) Säkerhetsskydd, brottsförebyggande rådet (BRÅ), informationssäkerhet Säkerhetsarbetet skall utgå från kommunens säkerhetspolicy och de handlingsprogram som beslutats av kommunfullmäktige. En årlig verksamhetsplan för funktionen styr de aktiviteter som ska genomföras. Verksamhetsplanen arbetas fram av funktionen och föredras för styrgruppen och beslutas av kommunstyrelsen. 9

10 Prioriteringar ska bygga på skadeutfall, riskbedömningar och omvärldsanalys som kontinuerligt uppdateras. I verksamhetsplanen redovisas både löpande verksamhet och de aktiviteter som skall genomföras under året. Funktionen ansvarar även för att sammanställa resultat av säkerhetshöjande insatser som genomförts i linjearbetet på respektive förvaltning och inom egen funktion i ett årligt säkerhetsbokslut. Det är mycket viktigt att säkerhetsarbetet mynnar ut i konkreta säkerhetshöjande åtgärder och aktiviteter. Av bokslutet skall framgå hur skadeutvecklingen ser ut både inom kommunens egen organisation och i samhället (kommunen) i stort. Exempelvis rapporterar Samhällsbyggnadsförvaltningen vilka insatser som gjorts inom trafiksäkerhetsområdet och skadeutfall kan hämtas från Räddningstjänsten. Bokslutet syftar till att skapa en tydlighet i uppföljningsarbetet och en helhetsbild av säkerhetsläget. Säkerhetsbokslutet föredras för kommunstyrelsen Internt skydd Riskhantering syftar till att systematiskt arbeta med kommunens risker och säkerhetsfrågor. Genom försäkringar kan konsekvenserna av olyckor, skadegörelse och försummelse reduceras till en, ur ett ekonomiskt perspektiv, hanterbar nivå. Effektivast är oftast att genom ett aktivt förebyggande riskhanteringsarbete undvika skador på människor och egendom. När det inträffar skador bör dessa registreras och analyseras för att kunna nyttja kunskapen och erfarenheten till att förhindra liknande skador. I arbetet med försäkringsskyddet för kommunkoncernen ingår följande: Försäkringar upphandling av försäkringar upphandling av försäkringsförmedlare förvaltningarnas och bolagens skadehantering gentemot försäkringsbolagen riskbedömningar kontra försäkringsskyddet (väl anpassat försäkringsskydd utifrån riskerna) information och rådgivning till verksamheterna i försäkringsfrågor. Skaderapporteringsprocessen: system för skaderapportering skapa processer för skaderapportering för kommunen i sin helhet informera och utbilda personalen i skaderapportering följa upp skaderapporteringen kontinuerligt sammanställa och analysera resultatet av skaderapporteringen föreslå lämpliga skadeförebyggande åtgärder mot bakgrund av inträffade skador kommunicera skadeutfallet verksamhetsledningarna informera den politiska ledningen skaderesultatet ställa krav på att förebyggande säkerhetsåtgärder blir vidtagna ta fram policys och riktlinjer för säkerhetsarbetet och följer upp kommunstyrelsens övergripande policy/mål och riktlinjer. I Karlskrona kommun ska skador rapporteras in enligt en särskild rutin för skaderapportering. Syftet med skaderapporteringen är främst att upptäcka mönster i skadeutvecklingen och 10

11 utifrån detta kunna göra nödvändiga prioriteringar mellan skadeförebyggande skydd och skadebegränsande åtgärder. Det finns två sorters skador som ska rapporteras, ansvarsskada och egendomsskada. Anmälan sker via Castors särskilda skaderapporteringsmodul Säkerhetsskydd Säkerhetsskydd omfattar framförallt kommunens uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Det handlar om bl.a. frågor som rör rikets säkerhet och skydd mot brott som innebär användning av våld, hot eller tvång för politiska syften (terrorism) även om brotten inte hotar rikets säkerhet. Det traditionella säkerhetsskyddsarbetet innefattar tillträdesbegränsning, informationssäkerhet, säkerhetsprövning, utbildning och kontroll. Arbetet leds av en säkerhetsskyddschef direkt underställd kommundirektören Informationssäkerhet Informationssäkerhet handlar om att information ska skyddas utifrån krav på dess konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Det gäller både hos enskilda personer och hos organisationer. Dagens informationssamhälle bearbetar, lagrar, kommunicerar och mångfaldigar vi information i större mängder än någonsin tidigare. Informationshantering utförs manuellt och i allt högre grad med stöd av IT som till exempel det publika nätverket Internet. Samtliga aktörer i samhället ska ha relevanta kunskaper om informationssäkerhet och kunna känna tillit till information och dess hantering på alla nivåer i samhället. Brister i informationshantering kan leda till att tilliten till aktuella tjänster och bakomliggande aktörer sjunker. Allvarliga och upprepade störningar kan leda till förtroendekriser, som också kan sprida sig till flera aktörer och tjänster och även till andra sektorer i samhället. I Karlskrona kommun finns en Informationssäkerhetspolicy som antogs i kommunfullmäktige år Policyn följer strukturen Basnivå för Informationssäkerhet (BITS) som rekommenderas av MSB. Uppföljning är en viktig del i informationssäkerhetsarbetet för att bevaka att, beslutade åtgärder är genomförda. årliga mål är uppfyllda. regler och riktlinjer följs. policy, säkerhetsinstruktioner och riskanalyser vid behov revideras. Ansvarig för denna uppföljning är informationssäkerhetschefen Brottsförebyggande arbete I lokala Brottsförebyggande rådet i Karlskrona arbetar man för att förbättra det brottsförebyggande arbetet. Sättet man arbetar på varierar mellan mer sociala åtgärder som nattvandringar till mer fysiska aspekter som hur man planerar bostadsområden och behovet av belysning på olika vägar. Målet är att alla i Karlskrona ska kunna leva ett gott liv och vår kommun ska vara en plats där alla kan känna sig trygga utomhus och i sitt eget hem. 11

12 I Lokala Brottsförebyggande rådet i Karlskrona finns representanter från Kommunstyrelsen, Polismyndigheten, Kriminalvården, Centrumföreningen, Brottsofferjouren och Karlskrona kommun. Karlskrona kommun har representanter för grundskola, gymnasieskola, socialtjänsten, fritidsförvaltningen, tekniska förvaltningen, samhällsplanering och kommunledning. Vid behov tar rådet in tillfälliga ledamöter. Verksamheten styrs utifrån ett brottsförebyggande handlingsprogram som antogs av kommunfullmäktige år Arbetet med nytt handlingsprogram respektive samverkansavtal med polisen pågår inför år Det finns även ett länsövergripande samarbete mellan olika myndigheter gällande organiserad brottslighet. Syftet är att motverka etablering av organisationer med kriminella avsikter. Arbetet leds av polismyndigheten Förvaltningsspecifikt säkerhetsarbete Mycket av säkerhetsarbetet ska bedrivas i enskilda förvaltningar, men resultaten bör rapporteras till trygghet och säkerhetsfunktionen. Exempel på säkerhetsarbete som bedrivs i enskilda förvaltningar är: Trafiksäkerhetsarbete Folkhälsa Äldresäkerhet Vattensäkerhet Räddningstjänst och förebyggande brand IT-säkerhet Respektive förvaltning med ett specifikt säkerhetsuppdrag rapporterar skadeutfall, risker och vidtagna åtgärder till trygghet och säkerhetsfunktionen som för in resultaten i säkerhetsbokslutet Arbetsgrupper samverkan mellan förvaltningar Arbetsgrupper utformas utifrån de säkerhetsproblem som skall lösas för att skapa största möjliga engagemang och effektivitet i ärendena. Arbetsgrupperna tillsätts med utgångspunkt från beslutad årlig verksamhetsplan. Någon eller några personer i varje förvaltning är utsedda som kontaktpersoner för säkerhetsfrågor. Förvaltningscheferna har dock det yttersta ansvaret för säkerheten i respektive förvaltning. 12

13 2.2 Organisation vid kriser Eftersom varje händelse och dess konsekvenser ser olika ut blir också kraven på krisorganisationen olika. Beroende på händelsens karaktär och omfattning kan tre olika nivåer identifieras; störning, allvarlig händelse samt extraordinär händelse Störning En händelse som innebär en störning i ordinarie verksamhet hanteras inom ramen för ordinarie verksamhet i berörd förvaltning eller bolag. Skriftlig dokumentation om händelsen ansvarar den aktuella verksamheten för. Till stöd för hantering av händelsen finns informationsavdelningen Allvarlig händelse En allvarlig händelse är en situation som berör flera verksamheter och kan kräva centrala bedömningar och prioriteringar av insatser. Sammanhållande för detta arbete blir då kommunchefen, eller av denne utsedd person. Informationsavdelningen samordnar informationshanteringen och berörda nämnder och styrelser hålls informerade om händelsen Extraordinär händelse Definitionen av en extraordinär händelse är en situation som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting. Detaljer om krisorganisationen vid en extraordinär händelse finns fastställt i Karlskrona kommuns Ledningsplan vid extraordinära händelser beslutad av kommunfullmäktige Krisledningsnämnd Vid en extraordinär händelse blir kommunstyrelsens ordföranden tillika krisledningsnämndens ordföranden. Krisledningsnämnden utgörs av personerna som sitter i kommunstyrelsens allmänna utskott. Det är ordföranden i krisledningsnämnden, eller om denne har förhinder vice ordföranden, som bedömer och beslutar om krisledningsnämnden skall träda i funktion. Om ärendet är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas kan ordföranden besluta på nämndens vägnar. Sådana beslut skall snarast därefter anmälas till nämnden. Krisledningsnämndens befogenheter styrs av Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjdberedskap. Kommunen har ett reglemente för krisledningsnämnden, som antagits av kommunfullmäktige, som utgör styrdokument vid extraordinära händelser i fredstid där lagens intension förtydligas. 13

14 Styrgrupp trygghet och säkerhet Styrgrupp för trygghet och säkerhet kan vid en extraordinär händelse fungera som en beredningsgrupp till krisledningsnämnden under ledning av kommundirektören alternativt arbeta på delegation från krisledningsnämnden. Vid behov kan en stab upprättas för att stödja styrgruppen med information, underlag etc. Styrgruppens grundorganisation vid en extraordinär händelse består av kommundirektören, tekniska chefen, servicechefen, räddningschefen samt informationschefen. Kommunens krisorganisation beskrivs närmare i ledningsplanen vid extraordinära händelser POSOM Kommunen har en beredskap för psykosocialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer (POSOM). Socialförvaltningens fältgrupp utgör den beredskapen och tillkallas även vid mindre olyckor för att stödja och hjälpa drabbade personer som befinner sig i olika krisstadier. Denna krisgrupp leds av socialchefen. 14

15 3 Riskbild Olyckor eller extraordinära händelser kan inträffa hastigt, oväntat och utan förvarning och få negativa konsekvenser på människors liv och hälsa, miljö samt ekonomiska och kulturella värden. Orsakerna till inträffade händelser kan vara mänskliga, tekniska eller organisatoriska fel, kraftig väderpåverkan, naturkatastrofer, hot och våld eller annan avsiktlig påverkan. En händelse kan också, även om den inledningsvis bedöms som liten, eskalera och starta en kedja av händelser som kommunen måste kunna hantera. Kommunens riskbild presenteras nedan genom en översiktlig bild över identifierade risker med utgångspunkt från lagen om skydd mot olyckor samt lagen om extraordinära händelser. Identifierade risker har kategoriserats till fyra olika grupper; vardagshändelser, fysiska risker, naturrisker samt övriga risker, utförligare statistik återfinns i bilagan. 3.1 Vardagshändelser I Sverige omkommer över 50 personer till följd av olyckor en genomsnittlig vecka. Drygt hälften av dessa omkommer till följd av fallolyckor, ungefär 10 stycken i trafiken och ett par stycken i drunkningsolyckor och bränder. Antalet stora olyckor (olyckor med fem eller fler omkomna) minskar, de som sker inträffar främst i trafiken. 2 Nationell statistik visar att 80 procent av alla de olyckor som föranleder besök på en akuteller jourmottagning inträffar i hem- och fritidsmiljöer. Det är framförallt barn, ungdomar och äldre som skadar sig i dessa miljöer. 3 Räddningstjänsten rycker i genomsnitt ut på 1058 larm per år i Ronneby och Karlskrona kommun. Av dessa är 115 brand i byggnad (11%), 128 bränder utomhus (12%), 136 trafikolyckor (13%) och 431 onödigt automatiska brandlarm (41%). 4 Exempel på vardagshändelser: Trafikolyckor Brand Drunkning Fallolyckor Utsläpp farliga ämnen Brand Karlskrona och Ronneby har något fler insatser mot brand i bostad per 1000 invånare jämfört med riksgenomsnittet, men färre bränder utomhus. 2 Olyckor i siffror 2007, Räddningsverket 3 Olyckor i siffror 2007, Räddningsverket 4 IDA-portalen, medelvärde för åren

16 I står villabränderna för 62 % av bostadsbränderna. Den klart vanligaste orsaken till att det börjar brinna i villor är soteld. Brand i flerbostadshus är det näst vanligaste med 30 % av bostadsbränderna i. Den vanligaste brandorsaken är glömd spis. Trots att antalet bränder i flerbostadshus är knappt hälften så många som i villor så står de för 70% av de skadade. Här är det dock flest som skadas lindrigt. 5 Trenden är att fler skadas per brand. I Sverige och i är skolbränder ett ökande problem. Räddningstjänstens statistik från år 2009 visar att hälften av bränderna på skolorna i var anlagda. Dessa tillbud innebär inte bara en otrygghet för elever och personal utan även en stor kostnad för kommunen. Bränder på skolor är ofta sammankopplade med sabotage och annan skadegörelse Trafikolyckor I Sverige omkommer ca 510 personer varje år i trafikolyckor. 6 Trenden är att antalet omkomna i trafiken minskar medan antalet olyckor ökar. Detta stämmer även överens med statistik för Blekinge. Karlskrona ligger under riksgenomsnittet för antal trafikolyckor som föranlett kommunal räddningstjänst per 1000 invånare. Trafikolyckorna i Karlskrona inträffar främst längs E22, riksväg 28 och inne i Karlskrona tätort Drunkning Karlskrona är en kuststad med många mil kustremsa och har en skärgård med ett aktivt båtliv på sommaren och med skridskoåkare på vintern. Detta gör att många människor rör sig och uppehåller sig nära inpå vattnet stora delar av året. Dessutom blir det allt vanligare med privata pooler och bassänger. Det innebär att risken för drunkning och drunkningstillbud kan anses hög. I Sverige drunknar ca 140 personer per år 7. Räddningstjänsten rycker årligen ut på ca 7 drunkningstillbud i. I snitt skadas 4 personer lindrigt och en person svårt vid dessa tillbud, dessutom omkommer i snitt en person varje år i på grund av drunkning Fallolyckor Antalet dödsolyckor i hem- och fritidsmiljöer ökar något. Ökningen står framförallt äldres olyckor för, där fallolyckorna är största orsaken. Ingen annan typ av olycka leder till fler dödsfall, större antal inläggningar på sjukhus och fler besök på akutmottagningar än äldres fallolyckor. 8 Äldreförvaltningen i Karlskrona arbetar aktivt för att förebygga och informera om riskerna i äldres hemmiljö, däribland risken för att falla. 5 Insatsstatistik, IDA-portalen 6 Olyckor i siffror 2007, Räddningsverket. Medelvärde mellan åren Olyckor i siffror 2007, Räddningsverket. Medelvärde mellan åren Olyckor i siffror 2007, Räddningsverket 16

17 3.1.5 Utsläpp farliga ämnen Antalet utsläpp av farliga ämnen har kraftigt ökat sedan år 2004, både nationellt och i Östra Blekinge. Drivmedelsläckage står för den allra största delen av utsläppen. Det är i samband med tankning, stöld av drivmedel och tekniska fel som utsläppet främst sker. Det är framförallt miljön som tar skada vid sådana utsläpp och kan få allvarliga konsekvenser om utsläppet påverkar grund- eller ytvattentäkter. Miljösanering efter utsläpp är ofta kostsamma och det kan ta lång tid för naturen att återhämta sig. Östersjön är ett av världens mest trafikerade hav. Ungefär 2000 fartyg, däribland oljetankers, passerar Östersjön varje dag och en stor del av dessa passerar i farleden sydost om Karlskrona kommun. 9 Kommunfullmäktige antog 2007 en oljeskyddsplan för Karlskrona och ett länsövergripande samarbete pågår för att likrikta planerna i Blekinge under Fysiska risker En del verksamheter och objekt innebär stationära risker, där sannolikheten eller konsekvensen för en olycka kan kopplas till en specifik plats som är känd i förväg. Det kan innebära skyddsvärda objekt som till exempel stora samlingslokaler som rymmer många människor, dricksvattentäkter, verksamheter med barn och äldre eller riskobjekt som till exempel industrier med farliga ämnen som kan påverka tredje man vid en olycka. I Karlskrona kommun finns cirka 500 risk- och skyddsvärda objekt. De flesta är koncentrerade till Karlskrona tätort. Exempel på fysiska risker: Skyddsvärda objekt; samlingslokaler, vattentäkter, äldreboenden Riskobjekt; industrier med farlig verksamhet, transportleder med farligt gods Farlig verksamhet I Karlskrona har sju riskobjekt blivit klassade av Länsstyrelsen som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2 kapitlet 4 (LSO 2:4). Detta innebär att dessa verksamheter innebär en fara för att vid en olycka orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. De verksamheter som är klassade enligt LSO 2:4 har ett större ansvar och är skyldiga att analysera sina risker och vidta nödvändiga åtgärder för att hindra att olyckor inträffar inom anläggningen och begränsa konsekvenserna vid en eventuell olycka Transport av farligt gods Transport av farligt gods i Karlskrona kommun sker framförallt längs E22, men även längs väg 28. Främst transporteras brandfarlig vätska, frätande ämnen och olika gaser Helsinki Commission hemsida, Kartläggning av farligt godstransporter, Räddningsverket,

18 Kommunen saknar dock en uppdaterad bild över hur stora mängder och typ av ämne som transporteras till eller från kommunen eller passerar igenom. 3.3 Naturrisker Väder och vind kan orsaka stor förödelse. Konsekvenser av naturolyckor såsom översvämningar, stormar, ras och skred är risker som behöver förebyggas lång tid i förväg i samband med samhällsplanering. Exempel på detta kan vara att det finns riktlinjer för hur och var byggnader får uppföras, ordna förstärkningar i mark och slänter som riskerar att rasa samt planer för hur samhällsviktiga verksamheter säkras upp med redundanta system. Dagens samhälle är sårbart för klimatförändringar eftersom det är anpassat till det klimat som har varit och som är nu. Klimatanpassningsåtgärder kommer att behövas inom de flesta samhällssektorer och kräva åtgärder inom flera av våra kommunala förvaltningar. Riskerna för ras och skred bedöms av samhällsbyggnadsförvaltningen som liten i Karlskrona kommun då marken består till stora delar av berg. En viss förvarning, någon dag eller i alla fall ett par timmar, kan ofta ges inför en storm eller ett kraftigt regnoväder, till skillnad från en trafikolycka eller ett utsläpp. Det är då viktigt att ha en beredskap för vad som bör prioriteras och kunna skapa sig en uppfattning om vad konsekvenserna kan bli. En storm kan exempelvis innebära att träd blåser ner över vägar, byggnader och kraftledningar, vilket i sin tur kan orsaka strömavbrott, bränder och andra olyckor. Kommunens större förvaltningar har beredskapsplaner som kan aktiveras vid indikation på kommande störningar för den egna verksamheten. Exempel på naturrisker: Väderrelaterade olyckor - Storm - Snöoväder - Översvämningar Erosion, ras och skred Klimatförändringar 3.4 Yttre hot Risker kopplade till radioaktivt nedfall, spridning av smitta och terror dåd etc. kan få stora konsekvenser för samhället, men sannolikheten för att de ska inträffa är väldigt låg. Flera av dessa händelser skulle kunna klassas som extraordinära, då de avviker från det normala, kräver skyndsamma insatser av kommunen samt innebär eller kan innebära en överhängande risk för allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Sådana händelser drabbar ofta stora områden och många människor och kommer sannolikt att även hanteras på en central och regional nivå. Detta innebär att kommunen kan få stöttning i expertkunskap, råd och riktlinjer för hur en händelse kan hanteras. För kommunen är det viktigt att ha en allmän förmåga att kunna hantera kriser och störningar i viktiga samhällsfunktioner. 18

19 Exempel på övriga risker: Radioaktivt nedfall Pandemi Epizooti Smitta Terror, hot och våld Spridning av biologiska ämnen Spridning av kemiska ämnen Spridning av nukleära ämnen 3.5 Störning i samhällsviktig verksamhet Samtliga identifierade risker kan beroende på dess karaktär få stora konsekvenser och innebära störningar på samhällsviktiga verksamheter. Exempel på samhällsviktiga verksamheter är el- och vattenförsörjning, tillgång till elektroniska och fysiska kommunikationer, drivmedel, livsmedel samt vård och omsorg. Även en mindre störning eller en allvarlig händelse kan eskalera och bli en så kallad extraordinär händelse med störningar i samhällsviktiga verksamheter som följd. Osäkerheten över vad som kommer att orsaka en extraordinär händelse ställer krav på kommunens allmänna förmåga att hantera alla typer av krishändelser. Oavsett orsaken till en händelse är det omfattning och dess konsekvenser som avgör förmågan att hantera den. 19

20 4 Målbild Karlskrona kommun arbetar med säkerhetsfrågor i många olika sammanhang. I detta kapitel beskrivs de fokusområden som prioriteras under perioden år , med tillhörande mål för säkerhetsarbetet. Urvalet är gjort utifrån den riskbild som presenterats i föregående kapitel. 4.1 Målram Nationell inriktning I lagen om skydd mot olyckor anges att syftet med lagen är att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Kommunens vision Till följd av olyckor eller extraordinära händelser ska: Ingen människa omkomma eller allvarligt skada sig Inga allvarliga miljöskador uppstå Inga stora kulturvärden eller stora ekonomiska värden gå förlorade Vardagshändelser Den enskilda människans eller en organisations förmåga att agera rationellt i samband med en olycka är ofta avgörande och kan minska konsekvenserna avsevärt. När enskilda människor gör goda förstahandsinsatser sparas både liv och egendom Enskildas förmåga Kommunen har en skyldighet att genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter. Vuxna människor bör nå upp till följande förmåga: Simkunnig, 200 meter Kunna släcka en mindre brand och förstå hur brandskyddet i en boendemiljö är uppbyggt Grundläggande kunskap om beteende och säkerhet i trafiken Kunna ge första hjälpen och HLR Ha förståelse för samhällets sårbarhet och eget ansvar vid en extraordinär händelse (elavbrott, vattenbrist etc.) Kunna larma 112 Skolan är en viktig informationskanal för att säkerställa förmågan. I övergripande mål och riktlinjer i Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, SKOLFS 2010:37 (börjar gälla ), pekas det ut att rektorn har 11 Säkerhetspolicy för Karlskrona kommun, Karlskrona kommun,

21 ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för bland annat att i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Undervisningen i hälsa och idrott ska enligt SKOLFS 2010:37 bland annat bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer. I kursplanerna för idrott och hälsa stolpas följande mål upp för vad eleverna förväntas kunna efter genomgånget stadium. I årskurs 1-3 Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge. Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur- och utevistelser. I årskurs 4-6 Simning i mag- och ryggläge. Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur- och utevistelser. Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. I årskurs 7-9 Olika simsätt i mag- och ryggläge. Första hjälpen och hjärt- och lungräddning Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen. Utöver de mål som skolverket lyft fram i kursplanerna för idrott och hälsa bör vissa ytterligare informationsåtgärder genomföras bland annat rörande brand och säkerhet. Dessa harmoniserar väl med skolverkets intension att utveckla elevernas förmåga att hantera en nödsituation. Grundläggande brandskyddsutbildning ska genomföras minst en gång per stadium anpassad efter elevernas ålder. I dagsläget utbildas alla i årskurs fem av Räddningstjänsten. Samtliga elever skall genomgå grundläggande trafiksäkerhetsutbildning senast i årskurs 6. Samtliga elever inom gymnasieskolan skall genomgå grundläggande säkerhetsutbildning. Grund- och gymnasieskolorna ansvarar för att aktiviteterna genomförs i samverkan med Räddningstjänsten Bostadsbränder Varje lägenhet i ett flerbostadshus utgör en egen brandcell, vilket innebär att brand och rök inte ska kunna spridas vidare inom en timme. Otäta genomföringar, dåliga dörrtätningar är 21

22 exempel på orsaker som innebär försvagningar i brandskyddet som kan leda till brand- och rökspridning. Det är fastighetsägaren som ansvarar för det byggnadstekniska brandskyddet i sina fastigheter och Räddningstjänsten kan göra tillsyn utifrån lag om skydd mot olyckor att brandskyddet är skäligt. Räddningstjänsten ansvarar för att genomföra tillsyn av flerbostadshus med fokus på utrymning och tillgänglighet med stegbil för att höja utrymningssäkerheten. Samordning sker med kommunens fastighetsavdelning, Karlskronahem och privata fastighetsägare Skolbränder och skadegörelse För att öka tryggheten och säkerheten på skolorna ska ett projekt genomföras på samtliga kommunens grundskolor för att bestämma säkerhetsnivån och identifiera säkerhetsrisker med avseende på brand, inbrott och skadegörelse. Åtgärder som inte kan genomföras omedelbart skall förtecknas och redovisas till nämnd för äskande om medel för åtgärder. Tekniska förvaltningen ansvarar för att projektet genomförs i samverkan med skolorna, risksamordnaren och Räddningstjänsten Trafikolyckor Trafikolyckor på kommunala vägar står för en stor del av kommunens totala antal trafikolyckor. För att undersöka om det är något samband mellan trafikolyckorna och trafikmiljön bör olyckorna analyseras i särskilt forum. Det bör fokuseras på stråk och korsningar som är särskilt olycksdrabbade. Tekniska förvaltningen och Räddningstjänsten ska tillsammans analysera de olyckor som sker på kommunens vägar för att undersöka möjligheterna till att förebygga olyckor och förbättra trafikmiljön. Räddningstjänsten ansvarar för att ta fram statistik över inträffade olyckor på kommunala vägar som sedan ska analyseras tillsammans med Tekniska förvaltningen i syfte att minska trafikolyckorna Utsläpp farligt ämne Bränslestölder från cisterner leder ofta till utsläpp av farligt ämne till mark. Som ett exempel stals diesel från en av kommunens egna bränslecisterner. I samband med utsläppet läckte 3-4 kubikmeter diesel ut och kontaminerade marken runt omkring. Det är viktigt att tidigt komma igång med saneringsarbete då utsläpp kan generera stora miljöskador med omfattande saneringskostnader som följd. I detta fall stals diesel för ca 45 kkr, medan saneringskostnaden uppgick till ca 350 kkr. Kommunen som anläggningsägare till bränsletankar, cisterner m.m. ska identifiera risker och vidta åtgärder för att förhindra stölder och utsläpp av farliga ämne. Fastighetsavdelningen ansvarar för att en översyn genomförs av de cisterner där kommunen är anläggningsägare och deras placering i samråd med Räddningstjänsten. 22

23 4.3 Fysiska risker Det sker mycket tranposter av farligt gods i kommunen på väg, järnväg och till sjöss. För att få en uppfattning om vilka mängder och ämne det rör sig om behöver transporterna inventeras och kartläggas. Resultatet skulle sedan kunna användas som underlag till kommunens riskoch sårbarhetanalys och vid samhällsplanering. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att genomföra en inventering av farligt gods transporterna i kommunen i samverkan med Räddningstjänsten och Länsstyrelsen Blekinge län. 4.4 Naturrisker Höjda havsnivåer kan bli en problem i Karlskrona kommun då stor del av bebyggelsen är kustnära. Kommunen har riktlinjer för exempelvis lägsta grundläggningsnivå vid uppförande av nya byggnader, men dessa kan behöva omprövas då analyser visar att havsnivåerna förväntas stiga det kommande århundradet. För att kunna göra en relevant riskbedömning för höjda havsnivåer krävs bra höjddata. Lantmäteriet håller på att ta fram detta över hela Sverige och förväntas kunna leverera till kommunerna under mandatperioden. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att ta fram en plan för höjda havsnivåer tillsammans med Tekniska förvaltningen. 4.5 Yttre hot Länsstyrelsen Blekinge håller årligen en regional samverkanskurs där myndigheter, kommuner och landsting samt näringslivsrepresentanter deltar för att stärka krisberedskapen i länet. Fokus ligger på att bygga nätverk och öka kunskapen och förståelsen för olika aktörers roller i en krissituation. Beredskapssamordnaren ansvarar för att tillse att kommunen medverkar med någon representant vid regionala samverkans kurser. 4.6 Störning i samhällsviktig verksamhet Även en mindre enskild händelse kan eskalera och bli en extraordinär händelse med effekter på den samhällsviktiga verksamheten. Oavsett vad som orsakar händelsen måste kommunens verksamheter ha en god förmåga att hantera dess konsekvenser på samhällsviktiga verksamheter Beredskapsplaner på förvaltningar En förutsättning för att kommunens verksamheter ska ha en god förmåga att hantera störningar, allvarliga eller extraordinära händelser är att ha fungerande krishanteringsplaner. 23

24 Kommunens samtliga förvaltningar och bolag ska ha gällande planer för krishantering. Respektive förvaltningschef ansvarar för att beredskapsplanerna upprättas och delges beredskapssamordnaren Strategi för krisinformationshantering Olyckor/händelser kan skapa långvariga effekter för drabbade och deras anhöriga. Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Vid kriser ställs stora krav på kommunen att kunna agera i olika roller (myndighet, samordnare och stödjare). Beslutsfattare/förtroendevalda hamnar ofta i medias rampljus och det kan även få konsekvenser bortom själva olyckan/händelsen och den specifika orten. Ryktesspridning och spekulationer kan intensifiera en redan svår händelse och få en oförutsägbar utveckling i en annan riktning. Kommunen har en informationspolicy och en informationsavdelning som stödjer förvaltningarna i olika informations- och kommunikationsfrågor, men behöver upprätta en ny informationsstrategi som även hanterar det nya medialandskapet (facebook, sms etc.) Informationsavdelningen ansvarar för att ta fram en ny informationsstrategi för kommunen. 24

25 5 Myndighetsutövning och kommunens skyldigheter 5.1 Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor och brandfarliga och explosiva varor Tillsyn över efterlevnaden av lag om skydd mot olyckor (LSO 5:1) genomförs inom kommunens område av kommunalförbundet Räddningstjänsten, detsamma gäller för sådan tillsyn som genomförs med stöd av Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE 21 ). Beslut om tillsynsintervall skall beslutas av direktionen för Räddningstjänsten. Direktionen får delegera till en tjänsteman att fatta beslut om att tillsyn enligt LSO 5:1 och LBE 21 får genomföras utanför de fastställda intervallen i särskilda fall. Kompetenskrav för att utföra tillsyn enligt LSO 5:1 och LBE 21 upprättas och fastställs av direktionen för Räddningstjänsten. Direktionen för Räddningstjänsten får på kommunens vägnar, med stöd av LSO 5:2 respektive LBE 25, meddela de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelser i LSO, LBE eller föreskrifter meddelade med stöd av LSO /LBE skall efterlevas. Direktionen för Räddningstjänsten får vidare besluta att föreläggande eller förbud, enligt ovan, skall förenas med vite samt vidtaga åtgärder på den försumliges bekostnad enligt LSO 5:2. Rätten att meddela förelägganden och förbud (dock ej vid vite eller åtgärd på den försumliges bekostnad) får vidaredelegeras till tjänstemän inom Räddningstjänsten. Direktionen får vidare besluta om avgifter för tillsyn enligt LSO 5:4 respektive LBE Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet som enligt LSO 2:3 skall lämnas in till kommunen, skall inlämnas till kommunalförbundet Räddningstjänsten för vidare handläggning. Direktionen för kommunalförbundet skall besluta om när och hur ofta ny skriftlig redogörelse skall inlämnas. 5.3 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Räddningstjänsten skall tillse att kommunens skyldigheter beträffande rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av fasta förbränningsanordningar uppfylls. Kompetenskrav för att utföra sotning upprättas och fastställs av direktionen för Räddningstjänsten. Frister för rengöring skall fastställas av direktionen för Räddningstjänsten. Direktionen får vidare besluta om brandskyddskontroll enligt LSO 3:4 i särskilda fall. Rätten att fatta beslut om brandskyddskontroll i särskilda fall får delegeras. 25

26 Direktionen för Räddningstjänsten fastställer avgifter för brandskyddskontroll och rengöring enligt LSO 3:6 samt upprättar avtal med entreprenör. 5.4 Tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor samt explosiv vara Byggnadsnämnden får, då den finner det skäligt, sänka gränsen för tillstånd för brandfarlig vara i samband med yrkesmässig publik verksamhet utomhus till 0 liter brännbar gas, i enlighet med bestämmelserna i kap 1.1 SÄIFS 1997:3. I de fall tillstånd för brandfarlig vara är ersatt med anmälan (kap i SÄIFS 1997:3) får direktionen för Räddningstjänsten, då den finner det skäligt, sänka gränsen för tillstånd för brandfarlig vara i samband med yrkesmässig publik verksamhet utomhus till 0 liter brännbar gas (kap 1.1 i SÄIFS 1997:3). Vid arrangemang under begränsad tid där ett stort antal personer vistas till exempel Lövmarknaden och SAIL skall normalt all användning av brandfarlig gas anmälas till Räddningstjänsten. 5.5 Eldningsförbud Direktionen för Räddningstjänsten får meddela föreskrifter om förbud helt eller delvis mot eldning utomhus samt om liknande förebyggande åtgärder mot brand. Direktionen får delegera rätten att fatta beslut om eldningsförbud till en tjänsteman vid Räddningstjänsten, detsamma gäller för beslut om undantag från eldningsförbud. 5.6 Olycksförebyggande verksamhet Fysisk planering För att säkerställa skydd mot olyckor inom den fysiska planering skall samhällsbyggnadsförvaltningen sända samtliga översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser på remiss till Räddningstjänsten som granskar dessa ur ett säkerhetsperspektiv. Vidare skall det regelbundet anordnas planforum där representanter för samtliga förvaltningar finns närvarande och det finns möjlighet att bland annat föra en dialog kring säkerhetsfrågorna i kommunen. För att kunna yttra sig ur ett risk- och säkerhetsperspektiv, i samband med planärenden, skall Räddningstjänsten ha tillgång till en aktuell riskinventering för kommunen. Tillgången och behovet av vatten för brandsläckning skall kontrolleras av Räddningstjänsten inför varje detaljplanärende. Som utgångspunkt för bedömningen av behovet av vatten för brandsläckning bör Svenskt Vattens riktlinjer användas Bygglov, bygganmälan m.m. Det är viktigt att arbetet med brandskyddet är en naturlig del i byggprocessen samt att kommunen har tillräcklig kompetens för att granska upprättade brandskyddsdokumentationer. På grund av detta skall brandskyddsdokumentationer i samband med bygglov, för sådana verksamheter för vilka det krävs en skriftlig redogörelse av brandskyddet enligt SRVFS 2003:10, skickas på remiss till Räddningstjänsten. Samhällsbyggnadsförvaltningen översänder lista till Räddningstjänsten på aktuella bygglovsansökningar samt 26

27 bygganmälningar. Räddningstjänsten meddelar därefter vilka byggnader/anläggningar som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse av brandskyddet. Brandskyddsdokumentation för dessa byggnader/anläggningar översänds därefter på remiss till Räddningstjänsten. Bygglovsansökan / bygganmälan Lista över aktuella bygglovs- /bygganmälans ärenden översänds till räddningstjänsten Samhällsbyggnadsförvaltningen översänder aktuella brandskyddsdokumentationer på remiss Räddningstjänsten yttrar sig till samhällsbyggnadsförvaltningen angående översända brandskyddsdokumentationer Samhällsbyggnadsförvaltningen beslutar om kontrollplan, byggsamråd m.m. Räddningstjänsten bedömer vilka byggnader / anläggningar som omfattas av skriftlig redogörelse och begär att få yttra sig över brandskyddsdokumentationerna för dessa anläggningar Räddningstjänsten deltar, vid byggsamråd, som samhällsbyggnadsförvaltningens expert i brandskyddsfrågor Figur 4 Rutiner för att säkerställa att brandskyddet utgör en naturlig del i byggprocessen Alkoholtillstånd Samtliga ärenden som rör serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker skickas på remiss till Räddningstjänsten för att säkerställa att lokalerna är ändamålsenliga ur brand- och säkerhetssynpunkt. Tillsyn görs i samband med sökt tillstånd Tillstånd brandfarlig och explosiv vara Samtliga ärenden som rör tillstånd för hantering av brandfarlig eller explosiv vara skickas på remiss till Räddningstjänsten Övriga ärenden Övriga ärenden, som någon handläggare på kommunen får vetskap om, där brand- och olyckssäkerheten är av stor vikt till exempel festivaler, marknader, tillfälliga övernattningar, stora idrottsevenemang, konserter och övriga tillställningar där en stor mängd personer kan samlas skall sändas till Räddningstjänsten för samråd kring brand- och olyckssäkerheten. 27

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE

HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE Enligt lagen om skydd mot olyckor Västra Mälardalens räddningstjänstförbund Köping Arboga Kungsör Antagen av direktionen 2005-12 -16 1 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 170.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 170.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 170.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 1997-05-26 53 1997-05-27 1997/236-171 Kf 2012-06-25 120 2012-06-26 2011/906 HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMHÄLLSINRIKTAT

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...

Läs mer

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Bakgrund Kommunfullmäktige i Karlskrona och Ronneby kommun har fattat beslut om handlingsprogram för förebyggande åtgärder till

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 11 mars 2014, 29. 1. INLEDNING Malung-Sälens kommun ska, på demokratisk grund,

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i

Läs mer

Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 4 Inledning... 2 Omfattning... 2 Säkerhetsskydd... 2 Krishantering... 2 Personsäkerhet...

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren

Läs mer

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018 Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15

Läs mer

Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst

Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionens vilja 2012-2015 Antaget 2012-04-26 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 ANSVAR... 3 OMVÄRLDSBESKRIVNING... 4

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90 STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Bakgrund 3 2. Inriktningsmål 3 3. Riktlinjer för att uppnå målen 3 3.1 Inriktning 4 3.1.1 Attityder

Läs mer

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits

Läs mer

För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap

För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap Antaget av Kommunfullmäktige 2016-01-DD 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lagar: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och extra ordinära händelseri fredstid och beredskap / LEH

Läs mer

Trygghetsbokslut 2008

Trygghetsbokslut 2008 Trygghetsbokslut 2008 Vad då trygghetsbokslut? Vi vill ge dig en sammanställd bild och summerande beskrivning av det trygghets- och säkerhetsarbete som bedrivits i Näslanda kommun (läs Nässjö kommun och

Läs mer

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation

Läs mer

Samhällsskydd Kent Bengtsson/Michael Lindberg 2013-04-16 KFSH/13/0164

Samhällsskydd Kent Bengtsson/Michael Lindberg 2013-04-16 KFSH/13/0164 1 Tillhör område: Utfärdat av: Utfärdat/rev dat: Dnr: Samhällsskydd Kent Bengtsson/Michael Lindberg 2013-04-16 KFSH/13/0164 Filnamn: Godkänt av: Sidor: Giltighet: Tillsynsplan LSO LBE Direktionen 16 11

Läs mer

Krislednings- och informationsplan

Krislednings- och informationsplan Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...

Läs mer

Handlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2015-2018

Handlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2015-2018 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2015-2018 2 (22) Innehåll Handlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2015-2018...1 Håbo

Läs mer

Räddningstjänsten Östra Blekinge

Räddningstjänsten Östra Blekinge Räddningstjänsten Östra Blekinge Arbetsordning för tillsyn Mål för tillsynsverksamheten Utefter ett årligt fastställt tillsynsprogram skall brandskyddet kontrolleras i byggnader eller andra anläggningar.

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY för GISLAVEDS KOMMUN

BRANDSKYDDSPOLICY för GISLAVEDS KOMMUN BRANDSKYDDSPOLICY för GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2003-08-21 69 Inledning Denna policy, som är en del av kommunens vision att bli en Trygg och säker kommun ska tillämpas inom alla kommunala

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM

RISKBEDÖMNING STORA BRÅTA, LERUM repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1340010000 EN KVALITATIV RISKBEDÖMNING MED AVSEEENDE PÅ TRANSPORTER AV FARLIGT GODS INFÖR PLANERAD ETABLERING AV BOSTÄDER I STORA BRÅTA, LERUMS KOMMUN Sweco Environment

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Räddningstjänsten Enköping-Håbo Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19 4. Räddningstjänstens riskanalyser Under 2006 genomfördes riskinventeringar i kommunernas

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor för Gislaveds och Gnosjö kommuner.

Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor för Gislaveds och Gnosjö kommuner. 1 av11 Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor för Gislaveds och Gnosjö kommuner. Innehållsförteckning 1 Bakgrund och avgränsning 2 Vision för skydd mot olyckor 2.1 Inriktningar/verksamhetsmål

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun

Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Säkerhetsfunktionen Dokumentnamn Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunstyrelsen 2015-03-03,

Läs mer

... 9... 10... 11 ... 26... 27

... 9... 10... 11 ... 26... 27 ... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där

Läs mer

Tillsynsplan. Räddningstjänsten. Östra Götaland. Beslutad av förbundsdirektör: 2014-12-12

Tillsynsplan. Räddningstjänsten. Östra Götaland. Beslutad av förbundsdirektör: 2014-12-12 Tillsynsplan 2015 Räddningstjänsten Östra Götaland Beslutad av förbundsdirektör: 2014-12-12 Inledning Vår verksamhet ska leda till ett säkrare samhälle. Speciella fokusområden är boende, skola, trafik

Läs mer

Riktlinjer för Systematiskt säkerhetsarbete

Riktlinjer för Systematiskt säkerhetsarbete Sid 1/5 2007-03-22 Bakgrund I enlighet med det av Kommunfullmäktige fastställda handlingsprogrammet för samhällsinriktat och internt säkerhetsarbete i Nyköpings kommun ska ett systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA)

Räddningstjänsten Öland. Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) Räddningstjänsten Öland Guide till Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) Bakgrund Förr i tiden gick räddningstjänsten brandsyn och kontrollerade allt byggnadstekniskt brandskydd i verksamheten. När Lagen

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Handlingsprogram för skydd och säkerhet i Västerviks kommun

Handlingsprogram för skydd och säkerhet i Västerviks kommun Beslut i Kommunfullmäktige 2012-02-27 Handlingsprogram för skydd och säkerhet i Västerviks kommun för 2011-2014 F:\RTJ\1 Förvaltningsledning\Lag om skydd mot olyckor\handlingsprogram\2011\handlingsprogram

Läs mer

Hot Risker Larma 112 Eld och brand

Hot Risker Larma 112 Eld och brand Kostnadsfritt utbildningsmaterial om... Hot Risker Larma 112 Eld och brand Sårbara platser Låt stå Informationssäkerhet Olyckor Farliga ämnen Stormar och elavbrott Kriser Hot mot Sverige www.msb.se/skola

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Foto: Kristianstads kommun och MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Foto: Kristianstads kommun och MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Handlingsplanen är framtagen av Räddningstjänsten i Kristianstads kommun Handlingsplanen fastställs av Kommunfullmäktige 15 mars 2016. Foto: Kristianstads kommun och MSB Myndigheten för samhällsskydd och

Läs mer

Tyresö - en vattensäker kommun

Tyresö - en vattensäker kommun Tyresö - en vattensäker kommun Riktlinjer för arbete med vattensäkerhet 2015-2018 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål och syfte... 3 3 Säkerhet vid vatten... 3 3.1 Livräddningsutrustning, bevakning

Läs mer

Räddningstjänsten Östra Blekinge Bilaga till Direktionsprotokoll 2014-12-17 Sida1(6)

Räddningstjänsten Östra Blekinge Bilaga till Direktionsprotokoll 2014-12-17 Sida1(6) Räddningstjänsten Östra Blekinge Bilaga till Direktionsprotokoll 2014-12-17 Sida1(6) Arbetsordning för tillsyn Mål för tillsynsverksamheten Utefter ett årligt fastställt tillsynsprogram skall brandskyddet

Läs mer

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-08-29 175 Innehållsförteckning Sida Syfte med ledningsplanen 3 Fastställande

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Krishanteringsprogram

Krishanteringsprogram 1 [13] 2015-05-13 Krishanteringsprogram Botkyrka kommuns program för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab 1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för

Läs mer

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING

SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING SÄKERHETSHANDBOK EN HANDBOK OM SÄKERHET PÅ HYRESBOSTÄDER I NORRKÖPING!! 1 Ambassadör Uppdaterad 8 augusti 2012 Detta är ett material för Hyresbostäder i Norrköping. Copyright ( ) alla rättigheter reserverade

Läs mer

Kommunfullmäktige sammanträde 2013-05-07

Kommunfullmäktige sammanträde 2013-05-07 Kommunfullmäktige Hyltebruk 2013-04-24 Handlingar till Kommunfullmäktige sammanträde 2013-05-07 Kommunfullmäktige Hyltebruk 2013-04-24 KALLELSE Kommunfullmäktige kallas till sammanträde: Plats: Forum,

Läs mer

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

Läs mer

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Central krisledningsplan för Örebro kommun 2013-12-17 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete En vägledning med exempel och lösningar för att du ska kunna utforma en brandsäker verksamhet Kiruna räddningstjänst Inledning Bra brandskydd I en verksamhet som har ett

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,

Läs mer

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

1 Inledning. Syftet med kommunens säkerhetsarbete är

1 Inledning. Syftet med kommunens säkerhetsarbete är För en säkrare och tryggare kommun - Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser. 2008-09-25 1 Inledning Med

Läs mer

Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet

Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet Delprogram till handlingsprogram Trygghet och säkerhet 2015-2018 i Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner 2015-10-02 Dnr 2015.790.900 Handlingsprogram

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion

ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 9 11 12 12 13 13 14 17 17 18 23 Viktiga händelser Ekonomi Viktiga investeringar Räddningstjänst Administration Förebyggande Säkerhet Personal Miljö

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-11-02 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Informationschef Pia.Oredsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan

Läs mer

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7 Sida 1/7 Handlingsplan för samhällsstörning Detta dokument beskriver hur Kungsbacka kommun ska hantera samhällsstörningar som går utanför de vardagshändelser som man normalt är förberedd på. I händelse

Läs mer

Krisberedskapsplan 2015-2018

Krisberedskapsplan 2015-2018 Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER

ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER - prioriterade åtgärder - Information i skolan Ansvarig person Brandutredningar Lokaltengagemang November 2002 I samverkan: 0 Anlagd brand - varför ett

Läs mer

Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014

Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014 ~pmmunstyrelsens handling nr 63/2012 Polismyndigheten i söderman~ands vän _ Katrineholms kommun ~ Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014 Avtalande parter Polismyndigheten Södermanland och Katrineholms

Läs mer

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, kanslienheten Ulrika Thorell, 0531-52 60 02 ulrika.thorell@bengtsfors.se POLICY 2012-11-13 Antagen av KF, rev av KS 1(11) 29/2011, rev 300/12 Ledningsplan vid större samhällsstörning,

Läs mer

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.39) Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys Orust kommun 2011-2014 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Säkerhetssamordnare Antagen av KF 2011-09-29 119 Revisions

Läs mer

Årsredovisning verksamheter 2013. Räddningstjänst

Årsredovisning verksamheter 2013. Räddningstjänst Årsredovisning verksamheter 2013 Räddningstjänst Räddningstjänst, Årsredovisning verksamheter 2013 2(9) 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Dals Eds kommun, omfattar en yta av 730 km2 och har ett invånarantal på ca 4

Läs mer

Handlingsprogram för Örkelljunga kommun

Handlingsprogram för Örkelljunga kommun Översiktsblad Örkelljunga kommun och Lagen om Skydd mot Olyckor Handlingsprogram för Örkelljunga kommun Översiktsblad SFS 2003:778 Lag om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver att kommunerna ska arbeta med

Läs mer

Lagrådsremiss. Reformerad räddningstjänstlagstiftning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Reformerad räddningstjänstlagstiftning. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Reformerad räddningstjänstlagstiftning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 mars 2003 Leni Björklund Ingvar Åkesson (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018 Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Mål... Fel! Bokmärket

Läs mer

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN 1 POSOM I HÖGANÄS KOMMUN Bakgrund POSOM är en ledningsgrupp för samverkan kring psykiskt och socialt omhändertagande vid bland annat större olyckor och katastrofer. Riskerna

Läs mer

Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar

Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar Försäkring Tillfälligt boende för flyktingar Enorma mängder människor är på flykt i världen och många söker sig till Sverige i hopp om att finna en tryggare tillvaro. Detta skapar ett akut behov av boende

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som tillfälligt hyr ut eller upplåter lokaler

Läs mer

PLAN KRISER 2012-08-31

PLAN KRISER 2012-08-31 PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Handlingsprogram för minskat buller i Gullspångs kommun. med fokus på barn och ungdomsmiljöer Vision 2013 FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN

Handlingsprogram för minskat buller i Gullspångs kommun. med fokus på barn och ungdomsmiljöer Vision 2013 FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN Handlingsprogram för minskat buller i Gullspångs kommun med fokus på barn och ungdomsmiljöer Vision 2013 FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN Förord Arbetet med bullerfrågor i kommunen initierades i och med

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Bilaga 2. POSOM-plan

Bilaga 2. POSOM-plan STYRDOKUMENT Sida 1(6) Bilaga 2 POSOM-plan Område Styrning och ledning Fastställd KF 2015-12-07 150 Program Program för skydd och säkerhet Plan Riktlinje Krisledningsplan, bilaga Posom-plan Tjänsteföreskrift

Läs mer

Stockholms krisledning Motion av Magnus Haglund (m) (2005:10)

Stockholms krisledning Motion av Magnus Haglund (m) (2005:10) Utlåtande 2005:130 RI (Dnr 307-740/2005) Stockholms krisledning Motion av Magnus Haglund (m) (2005:10) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2005:10) av Magnus Haglund (m)

Läs mer

Granskning av riskhantering -internt skydd Gotlands kommun

Granskning av riskhantering -internt skydd Gotlands kommun Granskning av riskhantering -internt skydd Gotlands kommun April 2002 Eva Lagbo Bergqvist Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Sammanfattning och förslag till åtgärder...5 3. Ansvar och organisation...8

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

HANDLINGS- PROGRAM. Kortversion 2016 2019

HANDLINGS- PROGRAM. Kortversion 2016 2019 HANDLINGS- PROGRAM Kortversion 2016 2019 INNEHÅLL 1. Bakgrund: Vad vill vi uppnå? 3 2. Riskstudien: Vad är problemet? 4 3. Förebyggande verksamhet och räddningstjänst: Vad gör vi åt det? 7 STÖDJA Den bästa

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av riktlinjer och rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer 2009-12-14.

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av riktlinjer och rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer 2009-12-14. Revisionsrapport Granskning av riktlinjer och rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer Nerikes Brandkår 2009-12-14 Ref Roger Wallin 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Metod... 3 2. Bakgrund

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 62 sidan 1 av 15 Innehållsförteckning Allmänt... 2 Vara kommun... 3 Arbetsprocess och metod... 4 Samhällsviktig verksamhet... 5 Risker,

Läs mer

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum: Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:

Läs mer

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sörensen Jimmy Datum 2015-05-18 Diarienummer KSN-2015-0772 Kommunstyrelsen Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län. Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap

Läs mer

Interna riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete-tolkning 2

Interna riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete-tolkning 2 Version 2 041203/ELO 1 Interna riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete-tolkning 2 Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete innebär ett organiserat arbetssätt för att planera,

Läs mer

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling-

Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- Barn- och ungdomsförvaltningen Starrkärrs förskola Likabehandlingsplan -ett handlingsprogram för att motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling- 1. Inledning Alla barn är välkomna

Läs mer

Kommunal Författningssamling Reglemente Nr 2013:2

Kommunal Författningssamling Reglemente Nr 2013:2 Kommunal Författningssamling Reglemente Nr 2013:2 Reglemente för krisledningsnämnden Antaget av kommunfullmäktige den 13 juni 2013 Gäller fr.o.m. den 14 juni 2013 Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen

Läs mer

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO), har ägare och nyttjanderättshavare av byggnader eller andra anläggningar det fulla ansvaret för

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer