Risk- och sårbarhetsanalys Karlstads kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och sårbarhetsanalys Karlstads kommun 2011-2014"

Transkript

1 sid 1 (35) Risk- och sårbarhetsanalys Karlstads kommun Dnr Sammanställd av säkerhetsavdelningen, Räddningstjänsten Karlstadsregionen Postadress: Räddningstjänsten Karlstadsregionen, Box 5052, Karlstad Besöksadress: Infanterigatan 20 Tel: Fax: E-post: forvaltning/kontor/bolag@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

2 sid 2 (35) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Begrepp och förkortningar Övergripande beskrivning av kommunen Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Egna förstärkningsresurser Gemensamma förstärkningsresurser Externa förstärkningsresurser Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska områdesansvar Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Bedömningsnivåer Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Utsläpp av farligt ämne Översvämning av Klarälven (100 årsflöde, ca 1500m³/s) Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Hanteringsförmåga Konsekvenser Risk för följdhändelser Slutsatser Planerade och genomförda åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Genomförd verksamhet under mandatperioden Planerad verksamhet för mandatperioden

3 sid 3 (35) 1 Inledning I 2 kap.1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap föreskrivs att kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunens krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån förmågan att motstå allvarliga störningar, där följande fyra bedömningsnivåer används: i huvudsak, men har vissa brister 3. Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den skall ge kunskap om kommunens största risker och sårbarheter. Kunskapen skall i sin tur ligga till grund för ett medvetet arbete inom kommunen vad gäller förebyggande och förberedande verksamhet inom området. 1.1 Begrepp och förkortningar Det finns ett behov av att definiera många av de begrepp och förkortningar som används i detta dokument. ATS Arméns taktiska stab, kontaktas då myndigheter eller räddningstjänst behöver stöd av försvarsmakten. Beredningsgrupp Består av kommundirektör och kommunchefer samt räddningsdirektör från kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil samt räddningstjänstförbundet. CFF Civilförsvarsförbundet CSK Centralsjukhuset, Karlstad Extraordinär händelse En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga funktioner. Det kan därmed vara förenat med svårigheter att återställa samhället i dess ursprungliga skick efter en extraordinär händelse. Definitionen medför samtidigt, att det är svårt att göra en klar gränsdragning mellan en extraordinär händelse och en allvarlig olycka. Störningarna i samhället kan samtidigt uppfattas helt olika beroende på en kommuns storlek och befintliga resurser. FRG

4 sid 4 (35) Frivilliga resursgruppen GIS Geografiskt informationssystem IBERO Analysverktyg med färdiga frågeställningar och scenarion för risk- och sårbarhetsanalyser Infrastruktur Anläggningar som anses vara nödvändiga för att samhället skall fungera. Framför allt avses system för transport av varor och personer samt information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. I denna rapport avser infrastruktur system som omfattar vägar med kollektivtrafik, järnvägar med tågförbindelser, energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät samt informationssystem. Krisledningsnämnd sta beslutande nämnd vid en extraordinär händelse, bestående av politiker från kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil. Nämnden består av 11 ledamöter, tre från Karlstad och två från övriga kommuner. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. LiV Landstinget i Värmland LST Länsstyrelsen i Värmlands län MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PKL Psykiatrisk katastrofledningsgrupp POSOM Psykiskt och socialt omhändertagande.

5 sid 5 (35) RAKEL Nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning Risk, sannolikhet och konsekvens Ordet risk kan ha många betydelser. Ibland beskriver det ett hot och ibland är det ett spridningsmått. I denna rapport används ordet risk mestadels för betydelsen hot och fara. För beräkningsmått, så som spridning eller statistisk beräkning, används ordet sannolikhet. En sammanvägning av sannolikhet och skadans storlek benämns som konsekvens. RSA Risk- och sårbarhetsanalys Samhällssäkerhet Hot, risker och sårbarheter som påverkat samhället i så pass stor utsträckning att det medför en allvarlig störning i viktiga funktioner definieras som sagt som en extraordinär händelse. För att höja säkerheten kring dessa samhällsviktiga funktioner (exempelvis informationssäkerhet och elkraft- och vattenförsörjning) krävs ibland både ett skydd av fysisk karaktär och en riskmedvetenhet hos invånare, tjänstemän och politiker i kommunen. Säkerheten kring dessa viktiga funktioner benämns i denna rapport med begreppet samhällssäkerhet. Samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. TiB Tjänsteman i beredskap VAKA Vattenkatastrofgruppen, en nationell resurs vid problem med dricksvattenförsörjningen. VMA Viktigt meddelande till allmänheten

6 sid 6 (35) 2 Övergripande beskrivning av kommunen Statistik för Karlstad Invånare Yta (km 2 ) Befolkningstäthet (inv/km 2 ) 73 Medelinkomst Ohälsotal (antal sjukersättningsdagar/inv år) 31 Öppna jämförelser 2010 I Karlstad kommun bor invånare, varav är kvinnor och är män. Karlstad är en av Sveriges större städer belägen på Klarälvens delta vid Vänerns norra strand, mellan Stockholm och Oslo. Karlstad är residensstad i Värmland med service och tjänster för hela karlstadsregionen som består av Karlstad och de fyra kranskommuner Forshaga, Grums, Hammarö och Kil. Tillsammans har regionen drygt invånare. I kommunen sker transporter på väg, järnväg, sjö och med flyg. E 18 är den största genomfartsleden för vägtransporter. På Vänern sker sjötransporter med lastbåtar och tankbåtar. På senare år har det även tillkommit persontrafik med båtbussar och kryssningar mellan flera Vänerkommuner. Järnvägen passerar centrum med både s- och persontrafik, för transporter mellan Stockholm, Oslo och Göteborg samt till Fryksdalsbanan. Det finns verksamheter i kommunen som vid en större olycka kan orsaka skador på människor och miljön, flygplatsen är ett exempel på en sådan. Vid Karlstads universitet finns cirka studenter som studerar till bland annat lärare, civilingenjörer, ekonomer och sjuksköterskor. Här finns också ett stort centralsjukhus och många myndigheter, som till exempel Konsumentverket och MSB. Karlstad är en stor besöksstad för handel och evenemang. Ofta genomförs det konserter med stora världsartister i Löfbergs Lila Arena som också är Färjestads hemmaarena. Andra återkommande större evenemang är friidrottsgalor och Rally VM. Gemensam krisledningsnämnd Kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil ingår i en gemensam krisledningsnämnd. Regionens krisledning styrs utifrån lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap. Krisledningsnämnden är det högsta beslutande organet i krisledningsorganisationen. Den får fatta beslut om att överta hela eller delar av

7 sid 7 (35) verksamhet från övriga nämnder i kommunerna. Nämnden träder i funktion efter beslut av nämndens ordförande eller dennes ersättare. Till krisledningsnämnden hör en beredningsgrupp som tar fram beslutsunderlag och stödjer nämnden i dess arbete. Beredningsgruppen kan fungera som ett samverkansorgan i säkerhetsfrågor även under förhållanden som inte inryms under lag 2006:544. Krisledningsnämnd Beredningsgrupp Stabs- och analysgrupp Informationsenhet Karlstadsregionens Räddningstjänst stab Kommunledningar och förvaltningsorganisationer i Forshaga, Grums. Hammarö, Karlstad, Kil Frivilliga resursgrupper Räddningstjänstens 11 räddningsstyrkor Utöver den regionala krisorganisationen bedrivs säkerhetsarbetet i säkerhetsråd och styrgrupper i respektive kommun.

8 sid 8 (35) 3 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna för perioden utgår från dem som gjorts för perioden I den bedömdes vissa risker vara större än andra. I och med det har fokus lagts på dessa för att analysera förmågan att hantera händelsen utifrån workshops med scenario i IBERO för respektive kommun. IBERO är ett analysverktyg för risk- och sårbarhetsanalyser som är framtaget av dåvarande Krisberedskapsmyndigheten (nuvarande myndigheten för samhällsskydd och beredskap; MSB) och länsstyrelsen i Stockholms län. Resultatet sammanställs under de rubriker som MSB föreskriver för kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. Metodbeskrivning Faktainventering Riskinventering IBERO- Förmågebedömning Syntes och sammanställning Utkast Faktainventering och Riskinventering Fakta har tagits fram genom att personal på berörda förvaltningar har intervjuats. Risk- och sårbarhetsanalyserna för har används som bakgrundsmaterial till de nya analyserna. IBERO Förmågebedömning Analysverktyget IBERO har används för att få fram kommunernas förmågebedömning och det är även de fastställda scenarierna i IBERO som ligger till grund för workshops. Följande scenarion har använts: Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden. Otjänligt dricksvatten: Analys påvisar otjänligt dricksvatten i huvudledning. Detta pågår i 6 veckor under augusti september. Elavbrott: Elavbrott i hela kommunen under 3 dygn, vintertid ca -15ºC. Utsläpp av farligt ämne: Det är lördag förmiddag i juni och ett läckage på en svagn vid bangården orsakar ett giftigt gasmoln (svaveldioxid) som sprider sig mot centrum. Översvämning: Översvämning av Klarälven (100 års flöde, ca 1500 m³/s ).

9 sid 9 (35) Fördelningen av scenarion bland kommunerna är enligt följande: Forshaga Grums Hammarö Karlstad Kil Brand i skola X X X X X Otjänligt dricksvatten X X X X X Elavbrott X X X X X Utsläpp av farligt ämne X X X Översvämning X X Varje workshop har resulterat i en rapport där bl.a. hanteringsförmåga och konsekvenser kring scenariot sammanställs. Syntes och sammanställning Delmomenten i metodbeskrivningen sätts samman till ett utkast i rapportform som ligger till grund för den fortsatta arbetsprocessen (se nedan). Arbetsprocess Utkast RSA Beredning RSA LST/MSB Utkast RSA Utkastet, som är ett resultat av metodarbetet, används som grund för arbetsprocessen. I dokumentet finns fakta, bakgrundsmaterial och resultatet av de workshops som har genomförts. Beredning Beredning av dokumentet har skett i säkerhetsrådet, styrgruppen för säkerhet, beredningsgruppen samt i den gemensamma krisledningsnämnden. Beredningsprocessen innebär att utkastet till risk- och sårbarhetsanalysen delas ut för genomgång och eventuell revidering.

10 sid 10 (35) RSA Den slutgiltiga versionen av risk- och sårbarhetsanalysen färdigställs och levereras till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen sammanställer en risk- och sårbarhetsanalys för länet som skickas till MSB. Risk- och sårbarhetsanalysen ligger sedan till grund för kommunens handlingsplan för en stärkt krisledningsförmåga, vilken beslutas av kommunfullmäktige. Avgränsningar Beroende på vilken risk/händelse som bedöms krävs avgränsningar. Vissa händelser berör endast delar av den samhällsviktiga verksamheten varför det behövs en avgränsning av vilka samhällsviktiga verksamheter som analyseras. Andra risker/händelser är så omfattande och berör hela samhället varför det av det skälet behövs en avgränsning för att bedömningen ska bli gripbar för en analys. Beroenden som inte tas upp i analysen är bland annat: Betalningssystem Reservdelstillverkare utanför Sverige vilka aktörer inom vårt geografiska område är beroende av. Akut ambulanssjukvård, CSK, vårdcentraler som LiV ansvarar för. Polis Läkemedelsförsörjning

11 sid 11 (35) 4 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 4.1 Egna förstärkningsresurser CFF Civilförsvarsförbundet är en ideell frivilligorganisation i Sverige med uppgift att informera och utbilda allmänheten i hur man klarar olika typer av krissituationer, t.ex. nödsituationer utomhus, längre elavbrott, förorenat dricksvatten eller en längre tids isolering. Civilförsvarsförbundet tillhandahåller också frivillig personal för kommuner som drabbas av extraordinära händelser och är följaktligen en del av samhällets krishanteringssystem. Civilförsvarsdistriktet Värmland har i Karlstadsregionen civilförsvarsföreningen och FRG bland annat i Karlstad. FRG De frivilliga resursgruppernas uppgift är att finnas till hands för kommunen när de ordinarie resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen. Grupperna består av personer från olika frivilligorganisationer. POSOM Från och med 2009 och 2010 samverkar POSOM Forshaga och POSOM Grums i POSOM Karlstad och heter nu POSOM Karlstadsregionen. Ledningsgruppen är densamma som för POSOM Karlstad men stödpersonerna finns inom kommunens geografiska område. Ledningsgruppen är den som tar emot larm om insats från SOS Alarm och vidarebefordrar dessa till stödpersonerna i Karlstads kommun. Målet för det psykiska och sociala omhändertagandet av drabbade människor vid olyckor och katastrofer är att lindra i akuta situationer och förebygga psykisk ohälsa på lång sikt. Målet nås genom att POSOM- grupperna får fortbildning och möjlighet att praktiskt få delta i katastrofövningar. Gruppen genomför årligen utbildningar för medlemmarna i frågor som är kopplade till arbetet inom POSOM. 4.2 Gemensamma förstärkningsresurser Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund Kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors har ett gemensamt räddningstjänstförbund. Inom regionen finns en heltidsstyrka i Karlstad samt deltidsstyrkor i Deje, Forshaga, Grums, Hammarö, boda, Kil, Molkom, Munkfors, Vålberg och Väse. I Värmskog finns även ett räddningsvärn. Inom förbundet arbetar ca 300 personer. Det är brandmästaren som svarar för den operativa ledningen i förbundet. Utöver detta finns en räddningschef i beredskap som tillsammans med brandmästaren i förbundet utgör grunden för att starta upp en stab samt bemanna ledningsbussen. Ledningsbussen är en resurs för hela länet samt delar av Dalarna och Bergslagen. Ledningsbussen används för gemensam stab/ledning för medverkande instanser ute

12 sid 12 (35) på olycksplats och kan även bemannas med en SOS-operatör. Det finns ett samverkansavtal mellan samtliga Räddningstjänster i Värmland. RAKEL Under innevarande mandatperiod kommer den kommunala räddningstjänsten att övergå till det gemensamma kommunikationssystemet RAKEL, vilket kommer att underlätta samverkan mellan aktörer vid en kris. Polismyndigheten i Värmland är anslutna till RAKEL sedan Ledningscentraler På Sandbäcken i Karlstad finns en ledningscentral som kan nyttjas som reservledningsplats för krisledningsnämnden och beredningsgrupp. Översvämningsskydd Förbundet har ca 400 meter översvämningsskydd som finns på Sandbäcken i Karlstad. Sandsäckar Förbundet har ca 5000 sandsäckar till förfogande. Vattentankar Utrustning för nödvattenförsörjning: Volym per tank (m3) Total volym (m3) Typ Lokalisering Antal Kommentar Räddningscenter SOS Alarm begär Lastväxlartank Sandbäcken tjänstgörande brandmästare Räddningscenter SOS Alarm begär Lastväxlartank Sandbäcken tjänstgörande brandmästare SOS Alarm begär Lastväxlartank Station Hammarö tjänstgörande brandmästare SOS Alarm begär Lastväxlartank Station Grums tjänstgörande brandmästare Combo Aqua Plasttank på pall Rostfri tank på lastbilsflak Plasttank på pall Forshaga (gatukontorets förråd) Forshaga (gatukontorets förråd) Grums (gatuförrådet) Grums (gatuförrådet) Combo Aqua på kärra Kil (VA-verket) Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm

13 sid 13 (35) Metalltank Kil (Gatuavdelning) Rostfri tank på kärra Karlstad (Stadionvägen 30) Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Tank kan användas under förutsättning att kokningsrestrektioner utfärdas Plasttank på täckt kärra Combo Aqua Tank på kärra Karlstad (Stadionvägen 30) Karlstad (Stadionvägen 30) Hammarö Jonsbol (Serviceförvaltning en) Två lastpallar per vattentank behövs för att kunna tappa vatten i kärl Två av kärrorna är täckta för möjlighet till uppvärmning vintertid. Jourhavande nås via SOS Alarm efter kontorstid 4.3 Externa förstärkningsresurser Ambulanssjukvården i Värmland I Värmland finns 11 stycken stationer som drivs antingen av Landstinget i Värmland eller också entreprenörer. Ambulanssjukvården är en kvalificerad sjukvårdsresurs som tillsammans med primärvården bildar första linjens sjukvård. Den tekniska utrustningen motsvarar grundutrustningen på en akutmottagning. LiV har ett nära samarbete med angränsande län så väl i vardagen som vid extraordinära händelser. SOS Alarm är de som kontaktar och förmedlar resurser och hjälpbehov vid akuta situationer. PKL Landstinget har PKL-grupper (Psykiatrisk katastrofledningsgrupp) vid sjukhusen i Karlstad, Kristinehamn och Arvika. Polismyndigheten i Värmland Polisen i Värmland är indelad i fyra samverkansområden: Samverkansområde Väst, Samverkansområde Norr, Samverkansområde Öst och Samverkansområde Syd. Sammanlagt finns 17 polisstationer i Värmland i följande kommuner: Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Sysslebäck, Säffle, Torsby och Årjäng. Försvarsmakten Värmland har en Hemvärnsbataljon, Värmlands hemvärnsbataljon, vilken är verksam i hela länet. Totalt består bataljonen av cirka 1000 personer uppdelade på fyra kompanier. Två av kompanierna är så kallade Insatskompanier. Bataljonen leds av en bataljonsstab med tillräckliga ledningsresurser i form av radioapparater och fordon (Bataljonen har även tillgång till RAKEL). Övriga funktioner är en flyggrupp om 3 stycken lätta flygplan samt 13 hundekipage.

14 sid 14 (35) Hemvärnet larmas genom ATS på uppdrag av den kommunala krisledningen eller räddningsledaren. VAKA VAKA har ett nationellt nödvattenlager på fyra platser i Sverige (Ljung, Norsborg, Eslöv och Sundsvall). Totalt finns 806 st så kallade Combo-Aqua tankar som rymmer 1060 liter dricksvatten vardera. Tankarna fraktas i containrar. Vintercontainrarna innehåller 30 st Combo Aqua tankar samt värmemattor, elverk, skyddshuvar (värmehuvar). Sommarcontainrarna innehåller 41 st Combo Aquatankar. VMA Vid svåra samhällsstörningar, olyckor och under höjd beredskap, kan myndigheter be TV och radio att sända Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Detta berör både Public service och kommersiella tv- och radiokanaler samt utomhuslarm. Det finns två nivåer av VMA-meddelande till Radio och TV: 1. Varningsmeddelande sänds direkt vid omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom och miljö. Behörig Händelse Räddningschef/Räddningsledare Olyckor och vid risk för olyckor SSI Vid utsläpp av radioaktiva ämnen Polismyndighet Grov störning av allmän ordning eller svår brottslighet Smittskyddsläkare Spridning av smittsam sjukdom Anläggning med farlig verksamhet Utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen SOS Alarm Störningar i 112-funktionen 2. Informationsmeddelande sänds snarast för att förebygga eller begränsa skador. Behörig Händelse Regeringen Inför och vid extraordinära händelser TiB myndigheter Inför och vid extraordinära händelser Kommuner och landsting Inför och vid extraordinära händelser Svenska kraftnät och eldistributörer Vid elavbrott Teleoperatörer Vid teleavbrott (De som är behöriga att begära varningsmeddelande får också begära informationsmeddelande) Meddelandet ska innehålla följande: Vem som står bakom meddelandet. Vad som inträffat och orsakat meddelandet. Var nödläget uppstod, vilket område som är berört. Konsekvenserna och omfattningen av det inträffade. Förhållningsorder till allmänheten.

15 Översvämningsskydd - MSB MSB har cirka meter barriärer samt cirka sandsäckar som kommunen kan låna vid en översvämning. MSB har även tillgång till större pumpar och utbildad personal som kan stötta kommunen vid akuta översvämningar. sid 15 (35)

16 sid 16 (35) 5 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska områdesansvar I takt med att samhället utvecklas och förändras, förändras även hoten och riskerna i samhället. Bland annat har samhällsviktiga verksamheter blivit alltmer beroende av varandra, vilket i sin tur innebär att samhällets sårbarhet blivit större. För att dagens samhälle skall kunna fungera även vid en allvarlig kris är det viktigt att definiera vilka verksamheter i kommunen som är nödvändiga för att undvika eller hantera kriser. När det gäller kommunens krisberedskap är vissa samhällsfunktioner viktigare än andra. Samhället är uppbyggt av en rad komplexa verksamheter som ibland är helt avgörande för hur väl samhället i sin helhet fungerar. Vissa verksamheter i samhället tillhandahåller så pass viktiga samhällstjänster och produkter att om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv och möjligheten att värna om samhällets grundläggande värden. För att beskriva den samhällsviktiga verksamheten i kommunen så redovisas detta i följande tabell: Prioriteringskriterier Samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden: För att bedriva dessa verksamheter måste följande funktioner säkras Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. - Akutsjukvård och sjukhusens vårdavdelningar (Landstinget) - Omsorg om äldre och funktionshindrade - Hemtjänstgrupper - Kommunal räddningstjänst - Elförsörjning - Uppvärmning - Försörjning med vatten, medicin och mat - Bränsleförsörjningen till uppvärmning, reservkraft och fordon - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. - Kommunal krisledning - Dricksvattenförsörjning - Fjärrvärme - Polis (vaktbolag) - Akut tillgång till socialtjänst - Barnomsorg för de föräldrar som arbetar inom samhällsviktig verksamhet - Elförsörjning - Uppvärmning - Försörjning med vatten, medicin och mat - Bränsleförsörjningen till uppvärmning, reservkraft och fordon - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som på - Vårdcentraler - Massmedia

17 sid 17 (35) längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. - Samhällsviktig information - Dagcenter eller liknade verksamhet - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. - Reningsverk - VA-system - Livsmedelsförsörjning - Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) Av kommunernas verksamheter räknas följande områden som samhällsviktiga: Vård och omsorg av äldre och personer med särskilda behov Kommunal räddningstjänst Kommunal krisledning Kommunal teknisk försörjning I bilaga 1 återfinns detaljerad information om de samhällsviktiga verksamheterna.

18 sid 18 (35) 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömningen av förmågan för hur samhällsviktiga verksamheter kan motstå och hantera risker baseras på genomförda workshops med kommunens chefer och tjänstemän. Där har verktyget IBERO används för att skapa en tydlig struktur. Följande risker har används som scenarion i analysen: Otjänligt dricksvatten: Analys påvisar otjänligt dricksvatten i huvudledning. Detta pågår i 6 veckor under augusti september. Elavbrott: Elavbrott i hela kommunen under 3 dygn, vintertid ca -15ºc. Utsläpp av farligt ämne: Det är lördag förmiddag i juni och ett läckage på en svagn vid bangården orsakar ett giftigt gasmoln (svaveldioxid) som sprider sig mot centrum. Översvämning: Översvämning av Klarälven (100 års flöde, ca 1500 m³/s ) Karlstad. Scenario utanför området extraordinära händelser som också har analyserats: Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden Scenariona har tidigare identifierats i kommunens risk- och sårbarhetsanalys från Nedan visas resultatet från den analysen.

19 sid 19 (35) S A N N O L I K H E T IT-bortfall (intrång) Elkraftbortfall -15C IT-bortfall (fysisk orsak) Hot och våld (nyckelpersoner) Dricksvattenbortfall Olyckalossning avbensin Elkraftbortfall -15C Extrema temp. Storm 25 m/s Tågolycka Farligt s Jvg Drivmedel Flygolycka Isstorm Terror Farligt s Jvg - Klor KONSEKVENS

20 sid 20 (35) 6.1 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Samhällsviktig verksamhet Akutsjukvård och sjukhusens vårdavdelningar (Landstinget) Omsorg om äldre och funktionshindrade Hemtjänstgrupper Kommunal räddningstjänst Elavbrott Bedöms ej i kommunens RSA i huvudsak men har vissa brister i huvudsak men har vissa brister Otjänligt dricksvatten Bedöms ej i kommunens RSA 1 Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Skolbrand Bedöms ej i kommunens RSA behövs ej behövs ej Utsläpp av farligt ämne Bedöms ej i kommunens RSA n är i huvudsak men har vissa brister n är i huvudsak men har vissa brister n är i huvudsak men har vissa brister 1 Kommunen har tillsammans med räddningstjänsten tagit fram en nödvattenplan.

21 sid 21 (35) 6.2 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Samhällsviktig verksamhet Kommunal krisledning Dricksvattenförsörjning Fjärrvärme Polis (vaktbolag) Akut tillgång till socialtjänst Elavbrott 2 i huvudsak men har vissa brister Det finns viss förmåga men den är bristfällig 3 (3) Bedöms ej i kommunens RSA Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 (3) Otjänligt dricksvatten Det finns viss förmåga men den är bristfällig (3) Bedöms ej i kommunens RSA Barnomsorg för de föräldrar som arbetar inom samhällsviktig verksamhet i huvudsak men har vissa brister Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Skolbrand i huvudsak men har vissa brister behövs ej behövs ej Bedöms ej i kommunens RSA Utsläpp av farligt ämne n är i huvudsak men har vissa brister n är n är Bedöms ej i kommunens RSA n är i huvudsak men har vissa brister n är 2 Kommunhuset och reservledningsplatsen i Sandbäcken har fast reservkraft. 3 Fjärrvärme kräver elkraft för själva produktionen och där finns reservkraft, men det krävs också elkraft hos brukaren, för att kunna få värmeväxlare och cirkulationspumpar att fungera och därmed föra runt vattnet i fastigheten 4 Fastigheten saknar reservkraft

22 sid 22 (35) 6.3 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Samhällsviktig verksamhet Vårdcentraler Samhällsviktig information Dagcenter eller liknade verksamhet Elavbrott Bedöms ej i kommunens RSA Det finns viss förmåga men den är bristfällig 5 (3) i huvudsak men har vissa brister Otjänligt dricksvatten Bedöms ej i kommunens RSA i huvudsak men har vissa brister Skolbrand Bedöms ej i kommunens RSA behövs ej Utsläpp av farligt ämne Bedöms ej i kommunens RSA n är n är Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Samhällsviktig verksamhet Reningsverk VA-system Livsmedelsförsörjning Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) Elavbrott i huvudsak men har vissa brister i huvudsak men har vissa brister i huvudsak men har vissa brister Otjänligt dricksvatten Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Skolbrand behövs ej behövs ej behövs ej behövs ej Utsläpp av farligt ämne n är behövs ej behövs ej behövs ej 5 Kommunen har en i huvudsak förmåga. Dock måste medborgarna kunna tillo göra sig informationen. Detta kan för visa grupper bli svårt vid ett längre elavbrott.

23 sid 23 (35) 7 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 7.1 Bedömningsnivåer Följande bedömningsnivåer används för en samlad bedömning av var och en av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Nivå Beskrivning av förmåga 1 2 i huvudsak men har vissa brister 3 Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Bedömningen att förmågan är innebär att kommunen bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Att förmågan är i huvudsak men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. (3) Det finns viss förmåga men den är bristfällig innebär att kommunens resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. (4) Att det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga betyder att kommunen står oförberedd inför en extraordinär händelse. Konsekvens Följande bedömning används för vilka konsekvenser den analyserade händelsen får för kommunen: Nivå Beskrivning av konsekvens 1 Ingen 2 Måttlig 3 Stor 4 Mycket stor Följdhändelse Bedömningen av risken för följdhändelser av den studerade händelsen redovisas enligt följande: Nivå Samband mellan studerad händelse och följhändelse 1 Inget 2 Svagt 3 Medel 4 Starkt

24 sid 24 (35) 7.2 Elavbrott n att hantera ett elavbrott under 3 dygn, vintertid ca -15ºC. Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Bedömd Medel Medel förmåga behövs behövs behövs (Nivå) ej* ej* ej* * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med behövs ej Konsekvenser av ett elavbrott under 3 dygn, vintertid ca -15ºC. Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens Inga Inga Stora Måttliga Stora (Nivå) (3) (3) Risk för följdhändelser vid elavbrott Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Kommunicera och k Informera Rädda/skydda akut hotade individer Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömt Starkt Starkt Starkt Medel Inget Inget Starkt samband (4) (4) (4) (3) (4) (Nivå) Kritiska beroenden Vilka andra aktörer utöver kommunen som man är beroende av för att hantera händelsen är räddningstjänsten, Polisen, LiV, FORTUM, underentreprenörer, media. Media och kommunens resurser är viktiga för att få hjälp med kommunikation, FORTUM för information, reservaggregat och styrning av nätet.

25 sid 25 (35) Kommentar n att hantera ett elavbrott är i huvudsak men det finns vissa brister. Det skulle bli svårt att hantera händelsen inom normal budget. Hjälpbehovet för vårdtagarna inom det geografiska området är stort. Bränder, inbrott och stölder antas öka. Ett elavbrott skulle också innebära en stark påverkan i vatten-, fjärrvärmeförsörjningen samt elektroniska kommunikationer. 7.3 Otjänligt dricksvatten n att hantera otjänligt dricksvatten under sex veckor Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och k Rädda/skydda akut hotade individer eller Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga (Nivå) Medel Medel Medel Medel behövs ej* * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med behövs ej Konsekvenser vid otjänligt dricksvatten Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens Ej besvarad Måttliga Måttliga Inga Stora (Nivå) (3) Risk för följdhändelser vid otjänligt dricksvatten Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt Inget Inget Inget Svagt Starkt Svagt Medel samband (4) (3) (Nivå)

26 sid 26 (35) Kritiska beroenden För att hantera händelsen krävs samarbete med VAKA, KGVF (Karlstad-Grums vattenvårdsförbund), smittskyddsinstitutet, laboratorium för analys, miljö- och hälsa, vård- och omsorg, barn- och ungdomsförvaltningen plus övriga förvaltningar, kommunens växel, räddningstjänsten, Karlstads kommun, landstinget, livsmedelsverket, media, länsstyrelsen och polisen. Kommentar Kommunens förmåga att hantera händelse med otjänligt dricksvatten under sex veckor anses vara men det finns vissa brister. En förbättringspunkt är förmågan att informera kring händelsen, där ett införande av RAKEL skulle förbättra förmågan. Den största konsekvensen av händelsen innebär att det blir kostsamt ekonomiskt. Bedömningen av konsekvensen för människoliv ansågs svårbedömd och lämnades obesvarad, dialyspatienter och andra riskgrupper kan vara särskilt utsatta. Risken för följhändelse är starkast för spridning av smitta om dricksvattenanalysen påvisar att det är otjänligt. Att händelsen skulle medföra ökad risk för kriminalitet eller ökat våld är inte lika stor men eventuellt skulle det kunna inbjuda till sabotage på utställda tankar för nödvattenförsörjning. 7.4 Skolbrand n att hantera en skolbrand Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och k Rädda/skydda akut hotade individer eller objekt Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga (Nivå) behövs ej* behövs ej* behövs ej* behövs ej* * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med behövs ej Medel Konsekvenser av en skolbrand Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens (Nivå) Inga Inga Måttliga Inga Mycket stora (4)

27 sid 27 (35) Risk för följdhändelser vid en skolbrand Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt Inget Inget Inget Inget Inget Inget Inget samband (Nivå) Kritiska beroenden Samverkan kommer att behövas mellan kommunens resurser (kommunledningskontoret, teknik- och fastighetsförvaltningen, miljö- och hälsa) för hjälp med information samt räddningstjänst. Kommentar n att hantera en skolbrand är i huvudsak men anses kunna bli bristfällig i återställande av funktion. Detta eftersom återställningstiden efter en skolbrand är ett år. Största konsekvensen blir ekonomisk medan risken för följdhändelser anses obefintlig. Dock finns risken att ytterligare brand sker på annan skola p.g.a. smittoeffekt utifrån rapportering i media. 7.5 Utsläpp av farligt ämne n att hantera ett utsläpp av farligt ämne Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Rädda/skydda akut hotade individer eller objekt Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga (Nivå) Medel Medel Medel Medel Låg (3) * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med behövs ej behövs ej*

28 sid 28 (35) Konsekvenser vid utsläpp av farligt ämne Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens (Nivå) Mycket stora (4) Mycket stora (4) Mycket stora (4) Måttliga Måttliga Risk för följdhändelser vid utsläpp av farligt ämne Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt samband (Nivå) Inget Inget Starkt (4) Starkt (4) Inget Starkt (4) Svagt Kritiska beroenden Aktörer som behövs för att hantera händelsen är räddningstjänst, polis och sjukvårdstransport samt kommunen och restvärdesledare. Polisen behövs för avspärrning, registrering och ev. omhändertagande av omkomna. Ambulans behövs för sjukvårdstransport. Kommunens olika förvaltningar kommer att behövas för hjälp med information och annat boende om det blir aktuellt. Restvärdesledare behövs för kontakt med försäkringsbolag. Vid händelser med utsläpp av farligt ämne finns avtal mellan räddningstjänsterna samt mellan MSB och kemiföretagen som är värdefulla i sådana situationer. Kommentar n att hantera ett utsläpp av farligt ämne är i huvudsak men det finns vissa brister. Att klara av och sörja för hjälpbehövande anses bristfällig, detta p.g.a. att svaveldioxid (som studerats i denna händelse) vid lägre koncentrationer (10 ppm) ger omedelbar irritation i ögon, näsa och svalg. Efter kort tids exponering av högre koncentrationer (400 ppm) ger svaveldioxiden kramp i lungorna med risk för lungödem. Konsekvenserna förväntas bli mycket stora för hjälpbehov, hälsa och människoliv. Risken för följdhändelse innebär att det finns ett starkt samband för störning i elektroniska kommunikationer och transportsystem samt en risk för att det giftiga kemiska ämnet sprids.

29 sid 29 (35) 7.6 Översvämning av Klarälven (100 årsflöde, ca 1500m³/s) n att hantera ett 100-årsflöde i Klarälven Tabellen visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera händelsen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och k Rädda/skydda akut hotade individer eller Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga (Nivå) Medel Låg (3) Låg (3) behövs ej* * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med behövs ej Medel Konsekvenser vid ett 100-årsflöde i Klarälven Tabellen visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens Inga Måttliga Mycket Stora Mycket stora/ (Nivå) stora (3) Katastrofala (4) (4) Risk för följdhändelser vid ett 100-årsflöde i Klarälven Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt Starkt Ej Svagt Starkt Medel Svagt Medel samband (4) besvarad (4) (3) (3) (Nivå) Kritiska beroenden Organisationer eller företag som kommunen är beroende av i första skedet är MSB, Försvarsmakten och entreprenörer med grävmaskiner och lastbilar. Kommentar Kommunens förmåga att hantera en översvämning i Klarälven med ett flöde på 1500 m³/s är i vissa delar men det finns brister. Den sammantagna förmågan att hantera och hindra en översvämning av ett 100-årsflöde i Klarälven bedöms

30 sid 30 (35) vara bristfällig. Att skydda Skårsområdet kommer vara nästintill omöjligt. Evakuering och att ordna tillfälligt boende kommer att kräva mycket resurser. Även återställandet av områdena efteråt kommer vara resurskrävande. Konsekvenserna anses bli stora för miljöskador, mycket stora för hjälpbehoven och katastrofala för ekonomin. Vattenförsörjningen bedöms som starkt påverkad vid en översvämning i Klarälven. Inläckage på dricksvattenledningar och ett avloppssystem som inte fungerar gör att det kan bli tvunget med nödvattenförsörjning och tillfälliga toaletter. Den störning av elektroniska kommunikationer som kan tänkas uppstå är om serverrum eller annan känslig driftutrustning är placerat i sådana utrymmen som riskerar inträngning av vatten. Vatten och el är som bekant ingen bra kombination utan säkerhetsåtgärder. Transportsystem som befaras påverkas är väg och järnväg som inte kommer att fungera utan invallning. Spridning av smitta kan bli aktuellt om vattenledningarna blir trycklösa eller på annat sätt får in avloppsvatten och då sprida E.Coli. Giftiga kemiska ämnen kan sköljas ur förorenad mark och vidare i naturen, även oljeavskiljare kan utgöra en föroreningsrisk. Ökad kriminalitet eller ökat våld kan också uppstå genom bråk och vandalisering av tankar vid tankstationer för nödvattenförsörjning eller vid vallar. Bevakning av tankar, vallar och pumpar kan vara nödvändigt. Bevakning av evakuerade företag och bostadsområden kommer att behövas.

31 sid 31 (35) 8 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Kommunens samtliga bedömningar av hanteringsförmåga, konsekvenser och risk för följdhändelser ser ut enligt följande: 8.1 Hanteringsförmåga Nivå 3 3. Sörja för hjälpbehövande 3. Hindra utbredning/ spridning, sörja för hjälpbehövande 2 2. Informera, rädda/ skydda akut hotade individer/objekt 2. Informera, rädda/skydda akut hotade individer eller objekt, hindra utbredning/ spridning, sörja för hjälpbehövande 2. Återställa funktion 2. Skapa lägesbild, kommunicera och samverka, rädda/skydda akut hotade individer/objekt, hindra 2. Rädda/skydda akut hotade individer och objekt, återställa funktion Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, kommunicera och samverka, återställa funktion 1. Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, kommunicera och samverka, återställa funktion 1. Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, informera, kommunicera och samverka 1. Upptäcka, besluta och leda, informera, återställa funktion 1. Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, informera, kommunicera och samverka Händelse Elavbrott Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Utsläpp av farligt ämne Översvämning 100-årsflöde, Klarälven Nivå Beskrivning av förmåga 1 2 i huvudsak men har vissa brister 3 Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga

32 sid 32 (35) 8.2 Konsekvenser Nivå 4 4. Ekonomi 4. Människoliv, hälsa, hjälpbehov 4. Hjälpbehov, ekonomi 3 3. Hjälpbehov, ekonomi 3. Ekonomi Miljöskada 2 2. Miljöskada 2. Hälsa, hjälpbehov 2. Hjälpbehov 2. Miljöskada, 2. Hälsa ekonomi 1 1. Människoliv 1. Miljöskada 1. Människoliv, hälsa, miljöskada Människoliv Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Utsläpp av farligt ämne Översvämning 100-årsflöde, Klarälven Händelse Nivå Beskrivning av konsekvens 1 Ingen 2 Måttlig 3 Stor 4 Mycket stor

33 sid 33 (35) 8.3 Risk för följdhändelser Nivå 4 4. vatten- och fjärrvärme-försörjningen samt elektroniska kommunikationer,. ökad krimina-litet/ökat våld 4. elektroniska kommunikationer, transportsystem, spridning av giftiga kemiska ämnen 4. vattenförsörjning och transportsystem Spridning av smitta, Spridning av smitta, transportsystem ökad kriminalitet/ökat vattenförsörjningen ökad kriminalitet/ökat våld våld transportsystem, spridning av giftiga kemiska ämnen, 2. Ökad kriminalitet, ökat våld 2. elektroniska kommunikationer, spridning av giftiga kemiska ämnen 1 1. Spridning av smitta och giftiga kemiska ämnen, 1. vatten- och fjärrvärme-försörjningen 1. vatten- och fjärrvärme-försörjningen, 1. vatten- och fjärrvärmeförsörjningen, 1. samt elektroniska transportsystem samt spridning av smitta kommunikationer elektroniska kommunikationer, spridning av smitta och giftiga kemiska ämnen ökad kriminalitet/ökat våld Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Utsläpp av farligt ämne Översvämning 100-årsnivå, Vänern Händelse Nivå Samband mellan studerad händelse och följhändelse 1 Inget 2 Svagt 3 Medel 4 Starkt

34 8.4 Slutsatser Kommunens hanteringsförmåga för händelserna elavbrott, otjänligt dricksvatten och skolbrand är i huvudsak men har vissa brister. För utsläpp av farligt ämne och översvämning i Klarälven är förmågan bristfällig i att sörja för hjälpbehövande. En översvämning är också svår att hindra i sin utbredning och spridning. Konsekvenserna blir stora för samtliga händelser med avseende på ekonomin. Vid en skolbrand föreligger ingen risk för följdhändelser medan elavbrott, utsläpp av farligt ämne och översvämning får flera effekter på annan verksamhet. sid 34 (35)

35 sid 35 (35) 9 Planerade och genomförda åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 9.1 Genomförd verksamhet under mandatperioden Följande verksamhet har genomförts: Dricksvattenövning med stöd av Livsmedelsverket Pandemiplanering Informationshäftet Var beredd har delats ut till samtliga hushåll. Stab- och ledningsutbildning för den gemensamma krisledningsnämnden, beredningsgruppen samt kommunledningen. Säkerhetskalendern Säkerhet på jobbet ditt stöd om något händer har producerats och delats ut till anställda i kommunen. Krishanteringsövning för teknik- och fastighetsförvaltningen, KBAB och Metso paper Utbildningsdag Att hantera media har genomförts för tjänstemän och politiker. Fem workshops för risk- och sårbarhetsanalysen inför mandatperioden har genomförts. Scenarion som analyserats är elavbrott, otjänligt dricksvatten, skolbrand, utsläpp av farligt ämne och översvämning. Reservkraftsutredning med avseende på behovet av mobil reservkraft och anslutningspunkter för Karlstad kommun. 9.2 Planerad verksamhet för mandatperioden Med utgångspunkt från risk- och sårbarhetsanalysen planeras följande verksamhet: Framtagande av handlingsplan, krisledningsplan och kriskommunikationsplan. Övning och kunskapsdagar för krisledningsnämnden, beredningsgruppen och verksamhetsansvariga. Projektet STYREL ska genomföras där samhällsviktig verksamhet prioriteras för fördelning av el om brist skulle uppstå. Behovsanalys av RAKEL som kommunikationsmedel samt eventuellt inköp av apparatur. Rutiner för säkerhetsskyddsfrågor. Framtagande av nödvattenplan. Översvämningsövning Risk- och sårbarhetsanalysarbete för kommande mandatperiod samt att årligen rapportera förändringar i bedömd förmåga till länsstyrelsen. Uppföljning av reservkraftsutredning för mobila reservkraftverk. Utveckling av det förebyggande säkerhetsarbetet i styrgruppen.

Risk- och sårbarhetsanalys Hammarö kommun 2011-2014

Risk- och sårbarhetsanalys Hammarö kommun 2011-2014 sid 1 (33) Risk- och sårbarhetsanalys Hammarö kommun 2011-2014 Dnr 570.2011.00347 Sammanställd av säkerhetsavdelningen, Räddningstjänsten Karlstadsregionen Postadress: Räddningstjänsten Karlstadsregionen,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Hagfors kommun 2011-2014

Risk- och sårbarhetsanalys Hagfors kommun 2011-2014 sid 1 (27) Risk- och sårbarhetsanalys Hagfors kommun 2011-2014 Sammanställd av Hagfors Räddningstjänst sid 2 (27) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 3 1.1 Begrepp och förkortningar... 3 2 Övergripande

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

STORFORS KOMMUN KALLELSE. Datum 2015-09-21. Ersättare FÖR KÄNNEDOM. Ledamöterna i Kommunstyrelsens ledningsutskott kallas till sammanträde.

STORFORS KOMMUN KALLELSE. Datum 2015-09-21. Ersättare FÖR KÄNNEDOM. Ledamöterna i Kommunstyrelsens ledningsutskott kallas till sammanträde. STORFORS KOMMUN Datum 2015-09-21 Ersättare FÖR KÄNNEDOM KALLELSE Ledamöterna i Kommunstyrelsens ledningsutskott kallas till sammanträde. Tid: Måndagen den 28 september 2015 kl. 08.15. Plats: Sammanträdesrum

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats vid Billerud AB, Gruvöns bruk, Grums

Kommunens plan för räddningsinsats vid Billerud AB, Gruvöns bruk, Grums Kommunens plan för räddningsinsats vid Billerud AB, Gruvöns bruk, Grums Beslutad av räddningschef Datum PPostadress: Räddningscenter Sandbäcken 653 40 Karlstad Besöksadress: Räddningscenter Sandbäcken

Läs mer

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Central krisledningsplan för Örebro kommun 2013-12-17 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3

Läs mer

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Region Jämtland Härjedalens risk- och Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(17) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2015-09-29 Nyutgåva Regionstyrelsen 3(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen

Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen Varje kommun ska genomföra risk- och sårbarhetsanalyser i syfte att kommunen skall ha en god förmåga att hantera krissituationer. Detta följer av Lag (2006:544)

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018

Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018 Sid 1(38) Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018 Kils kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-27 Sammanställd av säkerhetsavdelningen Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Läs mer

Krisberedskapsplan 2015-2018

Krisberedskapsplan 2015-2018 Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 3 Metod... 3 Nämndens prioriterade åtaganden... 4 Nämndens kritiska

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Ks 2013:365 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018

Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018 Styrdokument 1 (14)2015-10-01 Fastställd: Kommunfullmäktige 2015-10-29 x Gäller för: samtliga nämnder och verksamheter Dokumentansvarig: Säkerhetssamnordnaren Reviderad: Dnr : 67561 Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Krislednings- och informationsplan

Krislednings- och informationsplan Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...

Läs mer

PLAN KRISER 2012-08-31

PLAN KRISER 2012-08-31 PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sörensen Jimmy Datum 2015-05-18 Diarienummer KSN-2015-0772 Kommunstyrelsen Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplan För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplanen är en bilaga till Länsstyrelsens Krisledningsplan med rapportnummer 2013:105 Beslutande: Annika Braide, informationsenheten

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Foto: BoSC Genom att göra riskerna synliga och vidta åtgärder för att förebygga olyckor, tas ett avgörande steg mot ett motståndskraftigt samhälle. Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 62 sidan 1 av 15 Innehållsförteckning Allmänt... 2 Vara kommun... 3 Arbetsprocess och metod... 4 Samhällsviktig verksamhet... 5 Risker,

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen) Sida 1(7) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Arbetsgruppen Sårbara familjen Datum 2015-09-14 Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen) Region Värmland - kommunalförbund

Läs mer

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, kanslienheten Ulrika Thorell, 0531-52 60 02 ulrika.thorell@bengtsfors.se POLICY 2012-11-13 Antagen av KF, rev av KS 1(11) 29/2011, rev 300/12 Ledningsplan vid större samhällsstörning,

Läs mer

Bilaga 2. POSOM-plan

Bilaga 2. POSOM-plan STYRDOKUMENT Sida 1(6) Bilaga 2 POSOM-plan Område Styrning och ledning Fastställd KF 2015-12-07 150 Program Program för skydd och säkerhet Plan Riktlinje Krisledningsplan, bilaga Posom-plan Tjänsteföreskrift

Läs mer

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab 1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för

Läs mer

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2013-2015

Risk- och sårbarhetsanalys 2013-2015 Titel: Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 1 (15) Typ: Plan Giltighetstid: 013 015 Version: 1.0 Fastställd: KF 013-11-13, 138 Uppdateras: 015 Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 Innehållsförteckning 0. Bakgrund

Läs mer

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lagar: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och extra ordinära händelseri fredstid och beredskap / LEH

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS (RSA) Grums kommun 2015-2018

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS (RSA) Grums kommun 2015-2018 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS (RSA) Grums kommun 2015-2018 Sammanställd av säkerhetsavdelningen på Räddningstjänsten Karlstadsregionen med diarienummer 220.2015.00350. Fastställd av kommunfullmäktige i Grums

Läs mer

Olycksundersökning efter klorgasutsläpp Arvika simhall

Olycksundersökning efter klorgasutsläpp Arvika simhall 2012-08-01 Dnr: KS 2012/ Olycksundersökning efter klorgasutsläpp Arvika simhall Olycksundersökning utförd efter efter klorgasutsläpp i Arvika simhall den 26 april 2011 vilket medförde att ett femtontal

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Gränsräddningsrådet 12/5

Gränsräddningsrådet 12/5 Minnesanteckningar 1 (6) Beredskapsfunktionen Magnus Berg Direkt 010-2250540 magnus.w.berg@lansstyrelsen.se Gränsräddningsrådet 12/5 Minnesanteckningar Mötet inleds med en kortare presentation av deltagande

Läs mer

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-08-29 175 Innehållsförteckning Sida Syfte med ledningsplanen 3 Fastställande

Läs mer

MÄLARDALENS HÖGSKOLA HANDLINGSPLAN VID SÄRSKILD HÄNDELSE

MÄLARDALENS HÖGSKOLA HANDLINGSPLAN VID SÄRSKILD HÄNDELSE Sida 1 av 7 CF-P 1.10.2 2009/222 MÄLARDALENS HÖGSKOLA HANDLINGSPLAN VID SÄRSKILD HÄNDELSE Denna handlingsplan är senast reviderad 2015-05-06 Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys. Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-06

Risk- och sårbarhetsanalys. Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-06 Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-06 Innehåll 1. Inledning... 4 Metod... 4 Avgränsningar... 5 2. Kommunbeskrivning... 5 Kommunens organisation... 6 Krisledningsorganisation...

Läs mer

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:

Läs mer

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör Ekonomi- och planeringsdirektör HR-direktör Chefsjurist verksamhetsstöd Service- och säkerhetsenheten Rättsenheten Ekonomienheten Personalenheten

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren

Läs mer

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län. Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap

Läs mer

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS Flogas Sverige AB:s gasoldepå BOTORPS INDUSTRIOMRÅDE KARLSKOGA Diarienummer: 235/13-300 Antagen av direktionen 2013-06-19 Inledning Lagen (1999:381) om åtgärder för att

Läs mer

KRISINFORMATIONSPLAN. för Lycksele kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17

KRISINFORMATIONSPLAN. för Lycksele kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17 KRISINFORMATIONSPLAN för Lycksele kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17 Inledning Krisinformationsplanens giltighet och delar Planen gäller kommunledningens och förvaltningarnas/bolagens

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Upprättad av Johan Adolfsson, koncernstaben Godkänd av Tomas Storm, tf kommunikationsdirektör 2010-02-09 Fastställd av Carina Clemin, beredskapschef, 2010-02-09 Reviderad den Version Dnr kommunikationsinsatser

Läs mer

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits

Läs mer

Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv

Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv Analysrapport 1 (13) ID Informationsklass Utgåva Öppen Version 1.0 Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv Analysrapport 2 (13) Innehållsförteckning 1 Allmänt... 2 2 Om denna

Läs mer

Ungdomsrelaterade trygghets- och säkerhetsinsatser

Ungdomsrelaterade trygghets- och säkerhetsinsatser RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN Säkerhetsavdelning Karlstad 2012-01-23 Patrik Vikström Enhetschef Trygghetscenter 054-5402844 patrik.vikstrom@karlstad.se Ungdomsrelaterade trygghets- och säkerhetsinsatser

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.39) Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys Orust kommun 2011-2014 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Säkerhetssamordnare Antagen av KF 2011-09-29 119 Revisions

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-11-16 Innehåll 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område... 5 1.1. Ansvarsområde och uppgifter...

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Krishanteringsprogram

Krishanteringsprogram 1 [13] 2015-05-13 Krishanteringsprogram Botkyrka kommuns program för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Kommunfullmäktige

Läs mer

2011-12-13. Från 2012-01-01 utgör kommunalförbundet även regional kollektivtrafikmyndighet enligt lag om kollektivtrafik (2010:1065)

2011-12-13. Från 2012-01-01 utgör kommunalförbundet även regional kollektivtrafikmyndighet enligt lag om kollektivtrafik (2010:1065) FÖRBUNDSORDNING Region Värmland - kommunalförbund har tillkommit som ett led i ett fördjupat samarbete mellan kommunerna och landstinget i Värmland för att stärka den demokratiska förankringen i utvecklingsarbetet

Läs mer

Lokalt företagsklimat Värmland 2016

Lokalt företagsklimat Värmland 2016 Lokalt företagsklimat Värmland 2016 Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer Antal

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Fredag den 4 december 2015 10:00 Jussila

Fredag den 4 december 2015 10:00 Jussila sid I (8} Protokoll 20 15-12-04 Tid och plats Fredag den 4 december 2015 10:00 Jussila Ledamöter Karlstad Grums Kil Forshaga Malin Hedberg (L) Gunnar Ordell (M) Andreas Pettersson (C) Kjell Larsson (S)

Läs mer

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15

Läs mer

Hot Risker Larma 112 Eld och brand

Hot Risker Larma 112 Eld och brand Kostnadsfritt utbildningsmaterial om... Hot Risker Larma 112 Eld och brand Sårbara platser Låt stå Informationssäkerhet Olyckor Farliga ämnen Stormar och elavbrott Kriser Hot mot Sverige www.msb.se/skola

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3

Läs mer

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM

Läs mer

2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012

2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 1 (7) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Norrköpings Hamn AB Ramshälls bergrumsanläggning, enligt 14 Lag (1999:381)

Läs mer

Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se

Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP. smedjebacken.se Viktig information från din kommun KOMMUNENS KRISBEREDSKAP smedjebacken.se När något har hänt Alla i vår kommun förväntar sig en god kommunal service. Friskt vatten ska komma ur våra kranar, el ska man

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland

Skogsbranden i Västmanland Skogsbranden i Västmanland Bortrest på semester när rutinlarmet kom Semester liksom så många andra. Kontaktcenter och POSOM aktiverat Söndag Måndag Helvetet! Temperatur +35 C Vind 15 m/s Branden sprider

Läs mer

Vad är självmord. Önskan att få hjälp är hos de flesta självmordsnära personer större än önskan att dö. Britta Ahlin Åkerman

Vad är självmord. Önskan att få hjälp är hos de flesta självmordsnära personer större än önskan att dö. Britta Ahlin Åkerman Vad är självmord? 1 Vad är självmord Vi ser självmord/självmordsförsök som en kommunikativ handlingen- en signal att man inte står ut med den psykiska smärtan och sina levnadsförhållanden och vädjar då

Läs mer

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap.

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer 2015-12-18 Maria Fast Utvecklings- och säkerhetsstrateg Kommunledningsförvaltningen Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Plan för hantering av samhällsstörning och extraordinära händelser i Grästorps kommun

Plan för hantering av samhällsstörning och extraordinära händelser i Grästorps kommun Grästorps kommun Plan för hantering av samhällsstörning och extraordinära händelser i Grästorps kommun Lednings- och informationsplan 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 2015-10-19 Innehåll Inledning...

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

KRISINFORMATIONSPLAN PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ELLER SVÅR PÅFRESTNING I EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 69

KRISINFORMATIONSPLAN PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ELLER SVÅR PÅFRESTNING I EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 69 KRISINFORMATIONSPLAN PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ELLER SVÅR PÅFRESTNING I EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 69 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ansvar... 3 Informationsstabens uppgifter...

Läs mer

Att informera allmänheten om risker och skydd vid Sevesoverksamheter

Att informera allmänheten om risker och skydd vid Sevesoverksamheter Att informera allmänheten om risker och skydd vid Sevesoverksamheter 1 Information till allmänheten Kemiföretag spelar en viktig roll i svenskt näringsliv, men medför också risker. Det är därför viktigt

Läs mer

RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 054 19 70 00 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah Värmlands län

RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 054 19 70 00 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah Värmlands län RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 65 86 Karlstad 54 9 7 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah i Värmlands län En uppföljning av de missförhållanden inom äldre- och handikappomsorgen som anmälts år Sociala enheten

Läs mer

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018 Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-08-21. 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering

Sammanträdesdatum 2014-08-21. 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering KOMMUNFULLMÄKTIGE KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-08-21 PLATS OCH TID Sannerudsskolan, torsdag 21 augusti 2014, kl. 19.00 Välkomna på invigningen av Sannerudsskolan kl. 18.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE

Läs mer

Rapport 2010:24. Regional Risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2010. Plan- och beredskapsenheten

Rapport 2010:24. Regional Risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2010. Plan- och beredskapsenheten Rapport 2010:24 Regional Risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2010 Plan- och beredskapsenheten Omslagsbild: Hedboberget i närheten av Furudal Foto: Trons. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri,

Läs mer

Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län

Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län Bo Edström Christer Wiklund Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 1 (21) Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings Notera:

Läs mer

Servicedeklaration för Myndighetsstaben. Bygglov Räddningstjänst Skadeförebyggande verksamhet Säkerhetssamordning Miljöstaben

Servicedeklaration för Myndighetsstaben. Bygglov Räddningstjänst Skadeförebyggande verksamhet Säkerhetssamordning Miljöstaben för Myndighetsstaben Bygglov Räddningstjänst Skadeförebyggande verksamhet Säkerhetssamordning Miljöstaben Bygglov Arvika kommun arbetar för att kommunen ska vara en attraktiv boendemiljö. Därför ska det

Läs mer

Värmebölja/höga temperaturer

Värmebölja/höga temperaturer SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot

Läs mer

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA OCH KRIS

HANDLINGSPLAN VID OLYCKA OCH KRIS HANDLINGSPLAN VID OLYCKA OCH KRIS 2015-2016 Reviderad 2015-10-09 Inledning Krisen är en yttre händelse av en sådan art att vi upplever att våra liv, vår trygghet, vår sociala identitet och våra livsmål

Läs mer

Fördjupad. olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668

Fördjupad. olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668 Räddningstjänsten Karlstadsregionen Fördjupad Datum Dnr olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668 Anledning till undersökningen: På tisdagen den 30 november kolliderar ett av räddningstjänstens fordon

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-11-02 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Informationschef Pia.Oredsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan

Läs mer

Länsrapport 2012 Värmlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Värmlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete Länsrapport 2012 Värmlands län Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommun: Årjäng Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Säffle

Läs mer

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför

Läs mer

Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne

Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne Samverkan i skadeområde vid händelser med Farliga ämnen/cbrne Med fokus på personsanering Regional samordningsfunktion (RSF) i Värmlands län Utgiven av Länsstyrelsen Värmland www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN

RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN 1 POSOM I HÖGANÄS KOMMUN Bakgrund POSOM är en ledningsgrupp för samverkan kring psykiskt och socialt omhändertagande vid bland annat större olyckor och katastrofer. Riskerna

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten

Läs mer

... 9... 10... 11 ... 26... 27

... 9... 10... 11 ... 26... 27 ... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där

Läs mer

Nolltolerans i Bollebygds kommun

Nolltolerans i Bollebygds kommun Nolltolerans i Bollebygds kommun Den 29 april 2009 beslutade kommunfullmäktige om en avsiktsförklaring och att Bollebygds kommun ska arbeta för Nolltolerans. Med gemensamma krafter arbetar kommunen, räddningstjänsten,

Läs mer

Krisplan Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 2013-2016

Krisplan Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 2013-2016 Dnr 2.4-969/2014 Krisplan 2013-2016 1. Om krisplanen Krisplanen beskriver hur s krisorganisation är formad, vilket ansvar krisorganisationen har och vilka resurser den har att tillgå. Krisplanen beskriver

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer