Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen

Transkript

1 LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN (LUN) Lärarutbildningsnämnden (LUN) Victoria Nilsson Lissvall Utbildningshandläggare Tel: Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen Bakgrund Förordning 2007 fastställde regeringen en ny förordning 1 (SFS 2007:224) för vidareutbildning av lärare som saknar examen (VAL). Denna reviderades (SFS 2010:323). Med anledning av införandet om kravet på lärarlegitimation 2011 infördes ny förordning 3 (SFS 2011:689), med förlängning och revidering 4 (SFS 2013:831) högskoleutbildningar som anordnas med särskilda medel och som syftar till att erbjuda vidareutbildningar av lärare och förskollärare så att de uppnår en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare enligt 2 kap.16 skollagen. (SFS 2013:831) Tidigare har funnits andra uppdrag reglerade för Särskild lärarutbildning 5 6 (SÄL (I/II/III)) samt Kompletterande lärarutbildning (KUT) samt ett nätverk, Nätverket för vidareutbildning av lärare. 1 Svensk författningssamling (2007) Förordning om högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (SFS 2007:224) 2 Svensk författningssamling (2010) Förordning om ändring i förordningen (2007:224) om högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (SFS 2010:323) 3 Svensk författningssamling (2011) Förordningen om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (SFS 2011:689) 4 Svensk författningssamling (2013) Förordning (2013:831) om dels fortsatt giltighet för förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärarexamen, dels om ändring i samma förordning (SFS 2013:831) 5 Svensk författningssamling (2001) Förordning (2001:740) om särskilda lärarutbildningar (2001:740) Lärarutbildningsnämnden (LUN) 1 (15) Skolgatan 2, Box 135, Göteborg

2 Uppdrag Samtidigt gav Regeringen via Utbildningsdepartmentet uppdrag 7 att anordna högskoleutbildning för lärare som saknar lärarexamen. Uppdraget gick till bl.a. Göteborgs universitet (GU), med samordningsansvar vid Umeå universitet i samverkan med berörda skolhuvudmän. Detta reviderades Medverkande är Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Jönköping, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet och Umeå universitet. I samband med införandet om kravet på lärarlegitimation förändrades uppdraget 10 förlängning och revidering med Regeringen uppdrar åt Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karlstads universitet, Högskolan Dalarna och Malmö högskola att anordna utbildningar enligt förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen. Umeå universitet ska samordna genomförandet av utbildningarna. Lärosätena ska vidare informera övriga universitet och högskolor med lärarutbildning om sina erfarenheterav vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen. Genom att erbjuda vägledning i fråga om bedömning av tidigare utbildning och verksamhet och av studieplanering ska lärosätena medverka till en likvärdig behandling av personer som har påbörjat eller slutfört en utbildning till lärare eller förskollärare enligt äldre bestämmelser och som önskar få en examen för utbildningen. (Regeringsbeslut I:2, Dnr U 2011/3713/UH) Mot bakgrund av förslag och bedömningar i propositionen Vissa skolfrågor (prop. 2012/13:187, bet. 2013/14:UbU6, rskr. 2013/14) har regeringen denna dag fattat beslut om ändringar i VAL-förordningen. I propositionen lämnade regeringen förslag och gjorde bedömningar om att vissa lärare och förskollärare ska undantas från några av kraven för legitimation. Detta gäller lärare och förskollärare med lång erfarenhet av undervisning i skolväsendet och lärare som huvudsakligen undervisar i dans, teater eller rörelse och drama, om dessa lärare eller förskollärare uppfyller vissa förutsättningar. Enligt regeringens bedömning i propositionen ska en förutsättning för att undantas från kraven för legitimation vara att läraren eller förskolläraren har kompletterat sin utbildning med 30 högskolepoäng inom sådan utbildning som regeringen har meddelat föreskrifter om. De nu beslutade ändringarna i VAL-förordningen omfattar 6 Svensk författningssamling (2005) Förordning om särskild utbildning för lärare i yrkesämnen (SFS 2005:568) 7 Regeringen (2007) Uppdrag till vissa universitet och högskolor att anordna högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen m.m. ( ) Regeringsbeslut I:8, dnr U2007/3165/UH, G /07 8 Regeringen (2010) Uppdrag att anordna högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen ( ) Regeringsbeslut I:3, dnr U2010/2757/UH, G /10 9 Svensk författningssamling (2011) Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor (SFS 2011:326) 10 Regeringen (2011) Uppdrag att anordna högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen ( ) Regeringsbeslut I:2, dnr U2011/3713/UH, G 2011/ Regeringen (2013) Fråga om förlängd tid för genomförande av uppdrag att följa och utvärdera verksamhet att anordna viss utbildning ( ) Regeringsbeslut I:7, dnr U2013/6558/UH, I 2013/154 2 (15)

3 bestämmelser om denna utbildning. (Regeringsbeslut I:7, dnr U2013/6558/UH) Uppdragets giltighet Uppdragets giltighet har varierande reglerats i uppdragen och förordning, och förlängts ett flertal gånger. Sista förlängningen 2013 anger att antagning kan göras tom 30 juni 2017, med verksamhet tom 30 juni Omfattning En student får som mest studera 120 högskolepoäng (hp) inom detta uppdrag, utbildningen ska också leda till en examen som ska vara behörighetsgivande för legitimation som lärare. En student vars utbildning som ska leda till förskollärarexamen får som mest studera 30 hp inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Inom ramen för VAL görs förskollärarutbildning i ett projekt där Högskolan i Jönköping, Malmö högskola, Stockholms universitet samt Umeå universitet. Yrkeslärarutbildning görs inom ramen för VAL vid Högskolan Dalarna, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Stockholms universitet samt Umeå universitet. Utbildningen ska anordnas på minst kvartstid, för behörighetsgivande examen för legitimation som lärare, som längst för en student pågå fyra år. Finansiering Finansiering av projektets administration Projektet har finansiering för det omfattande administrativa arbete som ska utföras: Som ersättning för arbete med tillgodoräknande, studieplanering och samordning inom ramen för uppdraget att anordna högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (U2011/3713/UH) ska Kammarkollegiet under januari engångsvis utbetala medel enligt nedanstående uppräkning: Göteborgs universitet kronor (Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 2:64 12 (Bilaga 9) Finansiering av projektets verksamhet I regleringsbrevet anges: Denna satsning berättigar lärosätena en ersättning med kronor per helårsstudent. Dessa helårsstudenter och helårsprestationer ger inte lärosätena rätt till någon ersättning inom ordinarie takbelopp. (Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 2:64 11 ) Ramanslaget för verksamheten är tkr. 12 Regeringen (2014) Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor ( ) Regeringsbeslut III:38, dnr U2014/7521/SAM, U 2014/6564, 6579, 6852/7856/UH, V 2014/ (15)

4 Finansieringsform Denna satsning behöver därför kunna särskiljas vid redovisning och har i LADOK vid Göteborgs universitet, till skillnad från ordinarie utbildning (ORD), och annan lärarutbildning (UFL), en egen finansieringsform Särskild lärarutbildning, VAL (SÄV). Examen Utfärdande av vissa examina Den som uppfyller sådana krav som kan anses motsvara de som har gällt för en examen ska få ett examensbevis av högskolan. Högskolan ska pröva om en sökandes tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för att han eller hon ska anses uppfylla kraven. Den sökande ska ha gått igenom högskoleutbildning eller på något annat sätt ha förvärvat motsvarande kunskaper i sådan omfattning att en examen, som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 skollagen (2010:800), kan uppnås inom ramen för en utbildning enligt denna förordning. Antalet högskolepoäng för ett självständigt arbete (examensarbete) som krävs enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) eller motsvarande krav enligt äldre bestämmelser för en behörighetsgivande examen, får understigas vid utbildning enligt denna förordning. (SFS 2013:831 4 ). Angivna examina i förordningen Förskollärarexamen (ej vid GU inom ramen för VAL) Grundlärarexamen Ämneslärarexamen som omfattar något eller några av ämnena dans, teater eller rörelse och drama Ämneslärarexamen som kan omfatta även andra ämnen Yrkeslärarexamen (ej vid GU inom ramen för VAL) Genomförande Utbildningarna ska planeras med hänsyn till varje students tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. Detta leder till att varje student i princip får en individuell studieplan. Eftersom vissa examina har större efterfrågan bland de sökande finns dock ett behov av studiegångar som kan utgöra grund i planering för dessa studenters individuella studieplaner. För förskollärarexamen finns ytterligare begränsning om att utbildningsvetenskaplig kärna får högst omfatta 30 hp, och ingen ämneskomplettering. Idag organiserar Umeå universitet (UU), Stockholms universitet (SU), Malmö högskola (MAH) samt Högskolan i Jönköping (HJ) prövning/validering inom det förskolepedagogiska området, och det är inte troligt att GU kommer att anta till denna examen. Sökande till projektet som behöver läsa kurser inom UVK skickas i dagsläget vidare till andra lärosäten för att antas inom VAL där. De senaste terminerna (HT14/VT15) har 60 respektive 45 personer skickats vidare till andra lärosäten, t.ex. för att sökt inriktning inte ges här, 4 (15)

5 alternativt brist på UVK-alternativ vid GU. Om dessa kunnat antas till 30 hp UVK vid Göteborgs universitet hade det, vid antagandet att 50 % av de som skickats vidare behövt UVK, kunnat antas 30 respektive 23 personer till sådan kurs 13, vilket kunnat generera 15 respektive 11,5 HST. Termin 1 Lärande, utveckling och didaktik Läroplansteori, organisation, uppföljning och analys av lärande och utveckling Ledarskap, specialpedagogik, sociala relationer och konflikthantering Vetenskapsteori och forskningsmetodik, utvärdering och utvecklingsarbete 30 Tabell 2. Studiegång utbildningsvetenskaplig kärna 30 hp, VAL Efterfrågan Baserat på uttag av uppgifter i datalagret är uppdraget väl spritt inom organisationen, och har ökat från första terminen, och har de sista åren omfattat ca 100HST. En markant ökning märktes 2011, när legitimationskravet infördes HFS 0,44 0,56 8,45 9,90 14,3 16,93 2 KFS 0,11 0,02 0,87 0,24 0,96 2,70 NFS 6,41 7,58 5,72 4,35 SFS 0,45 0,05 0,65 1,60 2,68 0,25 1,07 UFS 47,88 51,90 42,47 73,46 97,71 81,6 64,16 6 0,88 48,34 52,48 43,68 90,79 118,18 102, 88 91,07 Tabell 5. Helårsstudent per fakultet. (Datalager , FINFORM SÄV) Baserat på uttag av uppgifter i datalagret är den största omfattningen inom uppdraget 25-50% baserat på kurser inom den tidigare lärarutbildningen, LP01 (LFLÄY/L1LÄR). Dessa kurser syftar till lärarexamen enligt tidigare förordning. I övrigt märktes samma ökning som fanns 2011, med viss avmattning därefter. Andra kurser som ökat är olika ämneskurser EN1B01 1,00 Engelska, div Engelska 1,77 2,78 0,82 HI1114 1,72 HI1116 1,69 2,00 Historia 0,57 3,70 2,28 Religionsv 1,30 1,67 0,03 13 Underlaget är inte granskat, därför grov skattning av behovet. 5 (15)

6 et. Spanska 1,00 1,55 SV1101 1,22 1,83 Svenska 0,22 0,28 4,01 2,49 3,38 6,62 Svenska s. 0,22 0,28 0,65 0,85 1,08 2,47 a.s. Hum. omr. 14 0,43 0,57 7,69 8,88 14,59 15,94 HU, bokfört UND 0,76 0,99 0,85 1,42 Idr. omr. 0,33 0,05 1,95 0,55 0,18 Id bokfört UND Id bokfört NV 0,10 0,23 0,02 0,10 0,25 Fysik 1,01 0,46 0,98 Biologi 1,18 0,25 0,57 Geografi 1,30 0,51 MMGL31 1,25 1,00 1,00 Matematik 0,33 2,75 3,80 2,63 3,37 Naturveten skap 0,33 1,18 0,50 Nat.vet. omr. 15 0,10 0,13 0,34 3,08 7,60 5,02 6,21 NV,bokfört UND 0,67 0,08 0,13 0,13 Engelska, div Design/Mu sik/konsto mr. 16 0,11 0,02 0,39 0,06 0,59 2,09 D/M/K, bokfört UND 0,48 0,07 SM1260 1,00 Sam.vet. omr. 17 0,45 0,05 1,04 2,73 0,25 1,19 LAU915 24,04 13,60 18,90 20,08 25,12 19,3 14,38 LAU925 7,25 28,05 10,67 42,78 29,45 34,03 25,63 LAU935 15,05 8,85 11,42 9,60 29,53 21,80 20,57 AUO 46,34 50,5 40,99 72,46 84,1 75,13 60,58 LID110 1,13 LMA210 1,30 14 Utöver engelska samt historia, danska, konst- och bildvetenskap, litteraturvetenskap, religionsvetenskap (inkl. tros. Och livsåskådningsvetenskap), ryska, spanska svenska, svenska som andraspråk samt tyska. 15 Biologi, fysik, geografi, kemi, matematik samt naturvetenskap. 16 Bild, musik samt slöjd. 17 Samhällsorienterande ämnen 6 (15)

7 LMN220 1,13 1,00 1,00 LSK110 2,28 1,95 2,79 LSK230 1,88 1,46 PDG420 3,65 3,35 PDG482 1,78 5,80 1,30 1,50 Utb.vet. omr. 18 0,88 47,79 51,23 42,64 78,59 96,86 81,52 64,85 Övr. omr. 19 0,18 0,07 Tabell 6. Helårsstudent per kurs, (där HST är >=1). (Datalager , FINFORM SÄV) 18 Inkluderar utöver AUO- och UVK-kurser språkinlärning, matematik för yngre åldrar samt samhällsorienterande ämnen. 19 Hem- och konsumentkunskap/slöjd 7 (15)

8 Vidare läsning Högskoleverket (2007) Utvärdering av särskild lärarutbildning (SÄL II) studenternas och kommunernas bedömning, Rapport 2007:49 R ng+av+s%c3%a4rskild+l%c3%a4rarutbildning+%28s%c3%84l+ii%29+- +studenternas+och+kommunernas+bed%c3%b6mning.pdf, Högskoleverket (2010) Utvärdering av särskild lärarutbildning för lärare i yrkesämnen SÄL III Rapport 2010:8 R ng+av+s%c3%a4rskild+l%c3%a4rarutbildning+f%c3%b6r+l%c3%a4rare+i+yrkes%c3% A4mnen+-+S%C3%84L+III.pdf, Högskoleverket (2012) Utvärdering av två kompletterande lärarutbildningar ULV och VAL I Rapport 2012:7R ng+av+tv%c3%a5+kompletterande+l%c3%a4rarutbildningar+-+ulv+och+val+i.pdf, (15)

9 Regleringar Förordningsregleringar 2007: antagning 1 juli 2007 till 31 december : förlängning med antagning tom 31 december : 23 juni 2011 giltig till 30 juni : förlängning giltig till 30 juni 2020 Uppdragsregleringar 2007: slutrapportering 30 juni : antagning 1 juli 2010 tom 31 december 2012, verksamhet tom utgången 2016, uppföljning och redovisning 30 juli : förlängd antagning tom 30 juni 2015, verksamhet tom 30 juni : förlängning antagning tom 30 juni 2017, verksamhet tom 30 juni 2020, uppföljning och redovisning 30 juni 2021 Begreppsdefinitioner Validering Definition: kontroll av att någonting är korrekt i enlighet med uppställda regler Anmärkning: Vid universiteten och högskolorna görs en validering av reell kompetens genom en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. (HSV Svensk-engelsk ordbok, ( ) Högskoleverket ) Tillgodoräkning Beslut om att viss utbildning, kunskaper eller färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet får ingå i kurs eller examen. (Begreppsmanual för uppföljning av högskolan, ( ) Högskoleverket ) Tillgodoräknande 6 Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat 1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller 9 (15)

10 Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46), eller 2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2006:1053). 7 En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053). 8 Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Endast den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande, om inte annat framgår av lag eller förordning. Förordning (2010:1064). (SFS 1993:100) 10 (15)

11 Förordning (Jämförelser med tidigare) SFS 2011:689 Inledande bestämmelser Förordningens innehåll 1 Förordningens innehåll 1 I denna förordning finns det bestämmelser om 2. högskoleutbildningar som anordnas med särskilda medel och som syftar till att erbjuda vidareutbildningar av lärare och förskollärare så att de uppnår en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare enligt 2 kap.16 skollagen. (VNL rev SFS 2013:831) Tillämpliga bestämmelser 3 I Högskolelagen (1992:1434) finns det grundläggande bestämmelser om högskoleutbildning. Högskoleförordningen (1993:100) skall tillämpas om inte något annat följer av denna förordning. Förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen ska tillämpas om inte något annat följer av denna förordning. (VNL rev SFS 2013:831) Utfärdande av vissa examina Ansökan om examen 4 Den som har påbörjat en utbildning, som enligt äldre föreskrifter hade kunnat leda till en examen som kan vara en sådan behörighetsgivande examen för legitimation som lärare eller förskollärare som avses i 2 kap. 16 skollagen (2010:800), får ansöka om att få en examen för utbildningen. Prövning av ansökan 5 Ansökan enligt 4 prövas av en högskola som anordnar utbildning som kan leda till en sådan behörighetsgivande examen som avses i 2 kap.16 skollagen (2010:800). Den som uppfyller sådana krav som kan anses motsvara de som har gällt för en examen ska få ett examensbevis av högskolan. Högskolan ska pröva om en sökandes tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för att han eller hon ska anses uppfylla kraven. Utbildningar av lärare som saknar behörighetsgivande examen Var utbildningarna anordnas 6 Utbildningarna enligt 1 2 ska anordnas vid de högskolor som regeringen beslutar. Vad utbildningarna syftar till 7 Utbildningarna ska ges för att öka andelen lärare och förskollärare i skolan och förskolan som har en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare enligt 2 kap. 16 skollagen (2010:800). (VNL SFS 2013:831) Behörighet 8 För behörighet till utbildning enligt denna förordning gäller 9 och i stället för bestämmelserna om grundläggande och särskild behörighet i 7 kap. 5, 8 11, 25 och a 11 (15)

12 högskoleförordningen (1993:100) samt 7 kap. 24 högskoleförordningen i fråga om hänvisningen till 5 samma kapitel. Bestämmelserna om undantag från något eller några behörighetsvillkor i 7 kap. 3 högskoleförordningen gäller även behörighetsvillkor som uppställs i denna förordning. Första och andra styckena och 9 11 gäller inte behörighet till utbildning som avses i förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. (VNL SFS 2013:831) 9 Behörighet för utbildning enligt denna förordning har den som saknar som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare enligt 2 kap. 16 skollagen (2010:800) för legitimation som lärare, har den som saknar sådan examen, om han eller hon 1. på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare motsvarande utbildning eller arbetslivserfarenhet som lärare har förutsättningar att uppnå enbehörighetsgivande examen för legitimation som lärare enligt denna förordning, och 2. är verksam som lärare hos en sådan huvudman som avses i 2. (VNL SFS 2013:831) 10 Behörighet för utbildning enligt denna förordning som ska leda till förskollärarexamen enligt 19 har den som saknar en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som förskollärare enligt 2 kap. 16 skollagen (2010:800), om han eller hon 1. på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare motsvarande utbildning eller arbetslivserfarenhet som förskollärare har förutsättningar enligt denna förordning att uppnå en förskollärarexamen enligt 19, och 2. är verksam som förskollärare hos en sådan huvudman som avses i 2. (VNL SFS 2013:831) Utöver det som följer av 9 eller 10 gäller att den sökande ska ha gått igenom högskoleutbildning eller på något annat sätt ha förvärvat motsvarande kunskaper i sådan omfattning att en examen, som kan vara behörighetsgivande enligt 2 kap. 16 skollagen (2010:800) för legitimation som lärare, kan uppnås inom ramen för en utbildning enligt denna förordning. (VNL SFS 2013:831) Antagning Den som vill bli antagen till en utbildning enligt denna förordning ska anmäla det inom den tid och på det sätt som högskolan bestämmer. Antagning till utbildningarna ska göras senast den 30 juni (VNL SFS 2013:831) Utbildningarnas genomförande 13 Utbildningarna ska anordnas på minst halvtid. Utbildnings sammanlagda omfattning för en student får avse högst 120 högskolepoäng. 14 Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare enligt 2 kap. 16 skollagen (2010:800) får för en student sammanlagt omfatta högst 120 högskolepoäng. 12 (15)

13 Utbildning enligt denna förordning som ska leda till förskollärarexamen enligt 19 ska för en student sammanlagt omfatta 30 högskolepoäng inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningen ska anordnas på minst kvartstid. Om utbildningen ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare, får den dock för en student pågå under högst fyra år. (VNL SFS 2013:831) Utbildningarna ska planeras med hänsyn till varje students tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. Antalet högskolepoäng för ett självständigt arbete (examensarbete) som krävs enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) eller motsvarande krav enligt äldre bestämmelser för en behörighetsgivande examen, får understigas vid utbildning enligt denna förordning Bestämmelserna i 7 kap. 33 högskoleförordningen (1993:100) ska inte gälla för utbildningarna. (dvs Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå, VNL) Särskilda krav för examen för studenter med viss yrkeserfarenhet Vilka studenter omfattas? 17 I och anges särskilda krav för att avlägga förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Dessa krav gäller bara för studenter som 1. har arbetat i skolväsendet i en eller flera anställningar som lärare eller förskollärare under sammanlagt minst åtta läsår eller motsvarande under de senaste 15 åren före såväl den 1 juli 2015 som den dag utbildningen ska vara slutförd, 2. var anställda som lärare eller förskollärare i skolväsendet den 1 december 2013, och 3. inom ramen för utbildning enligt denna förordning har fullgjort studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng. 18 I 23, 24, 27 och 28 anges särskilda krav för att avlägga ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Dessa krav gäller bara för studenter som 1. har en examen från en högskoleutbildning som varit avsedd att ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i skolväsendet i något eller några av undervisningsämnena dans, teater eller rörelse och drama eller en motsvarande utländsk examen, 2. bedriver undervisning i skolväsendet som huvudsakligen avser det eller de ämnen som avses i 1, 3. har arbetat sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i en eller flera anställningar som lärare i skolväsendet eller med arbetsuppgifter som liknar undervisning inom skolväsendet, 4. var anställda som lärare i skolväsendet den 1 december 2013, och 5. inom ramen för utbildning enligt denna förordning har fullgjort studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng. (VNL SFS 2013:831) 13 (15)

14 SFS 2007:224 Tillämpningsområde 1 I denna förordning finns det bestämmelser om högskoleutbildningar på grundnivå och avancerad nivå som anordnas med särskilda medel och som syftar till att erbjuda vidareutbildning till lärare så att de uppnår lärarexamen. Vad utbildningarna avser 4 Utbildningarna skall ges för att öka andelen behöriga lärare i skolan och skall avse de ämnen eller inriktningar som högskolan beslutar efter samråd med skolhuvudmannen. Tillämpliga bestämmelser 5 Högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) skall tillämpas på utbildningarna, om inte något annat följer av denna förordning. Behörighet 6 För behörighet till utbildning gäller 7 och 8 i denna förordning i stället för bestämmelserna om grundläggande och särskild behörighet i 7 kap. 5, 7 11, 25 och högskoleförordningen (1993:100). Detsamma gäller 7 kap. 24 högskoleförordningen i fråga om hänvisningen till 5 och 7 samma kapitel. 7 Behörighet för utbildning har den som saknar behörighet för anställning utan tidsbegränsning enligt 2 kap. 4 första stycket 1 och 2 skollagen (1985:1100), om han eller hon 1. på grund av tidigare högskoleutbildning eller arbetslivserfarenhet som lärare har förutsättningar att uppnå lärarexamen enligt denna förordning, och 2. är anställd som lärare hos en skolhuvudman. 2. är verksam som lärare hos en sådan skolhuvudman som avses i 2. (SFS 2010:323) 8 Utöver vad som följer av 7 gäller att sökanden skall ha gått igenom högskoleutbildning i sådan omfattning att lärarexamen kan uppnås inom ramen för en utbildning enligt denna förordning. Med högskoleutbildning jämställs motsvarande kunskaper som sökanden har förvärvat. Utbildningarnas genomförande (15)

15 Utbildningarna skall anordnas på minst halvtid. Den sammanlagda omfattningen för en student får avse högst 60 högskolepoäng. Utbildningarna skall planeras med hänsyn till varje students tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. För lärarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Antalet högskolepoäng för examensarbetet får vid utbildning enligt denna förordning understiga vad som enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) krävs för lärarexamen. Utbildningarna ska anordnas på minst halvtid. Den sammanlagda omfattningen för en student får avse högst 120 högskolepoäng. Av dessa högskolepoäng får högst 60 högskolepoäng avse kurser inom sådant allmänt utbildningsområde som avses i examensbeskrivningen för lärarexamen i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100).(VNL: tvärvetenskapliga studier) För utbildning som leder till lärarexamen för undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan gäller inte andra stycket. 11 a Utbildningarna ska planeras med hänsyn till varje students tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet. För lärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete). Antalet högskolepoäng för examensarbetet får vid utbildning enligt denna förordning understiga vad som enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) krävs för lärarexamen. (SFS 2010:323) 12 Bestämmelserna i 7 kap. 33 högskoleförordningen (1993:100) skall inte gälla för utbildningarna. (dvs Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå, VNL) 15 (15)