AB Storstockholms. Årsberättelse 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AB Storstockholms. Årsberättelse 2004"

Transkript

1 AB Storstockholms Lokaltrafik Årsberättelse 2004

2 INNEH Å LL Året som gått Vi vågar bli ännu bättre Investeringar som förbättrar Vi är samhällsnyttiga Premiär för nya pendeltåget Avancerad teknik gör resan enklare Ännu renare kollektivtrafik Ständig dialog leder till förbättringar Trygga resor Krafttag mot svinnet Stationsombyggnad pågår Årsredovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar Noter och kommentarer Styrelse och företagsledning Revisionsberättelse Verksamhetstal PÅ O M S L A G E T: Namn: Merike Võrahanso. Född: Rapla, Estland. Yrke: Lokförare på Roslagsbanan (är också skyddsombud), Roslagståg. Det bästa med mitt jobb: Att ingen dag är den andra lik. Framtidsdrömmar: Att alltid sträva framåt, att ha nya mål. Fritidsintressen: Handarbete virka och sticka promenera i skogen, djur (har en katt som heter Tikketipoo som på svenska betyder allt är OK ). SLs stomlinjer

3 Året som gått. Lyckad Lyssna-kampanj Med synpunkter från resenärer och anställda som underlag fortsätter det ständiga förbättringsarbetet. Det stora engagemanget visar att stockholmarna bryr sig om SL. Tryggare resa Fler trafikvärdar och väktare tillsammans med övervakningskameror är åtgärder som ska leda till att allt fler känner sig trygga i kollektivtrafiken. Samarbetet med polisen har också stärkts. Minskat svinn Skärpta rutiner på stationer och bussar och fler kontroller resulterade i att svinnet minskade med 40 miljoner kronor. Varje dag reser cirka personer med SL utan att betala för sig. Resultat SL redovisar ett resultat på 118 (70) miljoner kronor. Första pendeltåget på plats 55 nya pendeltåg ska ersätta tåg som varit i trafik i över 30 år. Det första exemplaret var på plats i oktober för en rad olika tester. Tåget tas i trafik hösten Liljeholmen först i sitt slag Bussterminalen vid Liljeholmens tunnelbanestation invigdes i maj. Resenärerna kan gå direkt mellan tunnelbana och buss utan att behöva vänta eller köa utomhus. Bättre information med ny teknik Bussförarna på Ekerö är först ut med ett nytt kommunikationssystem som gör att resenärerna får besked om störningar i andra trafikslag. SLs ekonomi i korthet Belopp i Mkr Nettoomsättning Trafikkostnader Tunnelbana Pendeltåg Lokalbanor Buss Skattefinansieringsgrad 49,0 % 52,5 % Investeringar Olof Johansson, tekniker hos Citypendeln, bekantar sig med sin framtida arbetsplats taket på det nya pendeltåget X60 där den största delen av den tekniska utrustningen finns. 3

4 Vi vågar bli ännu bättre. Under året som gått har jag till min stora glädje känt ett ökat självförtroende hos alla som arbetar inom SL. Förklaringen är hårt arbete som lett till förbättringar för våra resenärer. Det är genom att vi får fler och mer nöjda resenärer som vi har modet att ta ytterligare steg för att bli ännu bättre. Vi har genomfört en rad marknadsaktiviteter direkt riktade mot alla dem som åker med oss. En sådan aktivitet är Lyssna-kampanjen där vi gick ut bland resenärerna för att ta reda på vad de vill att vi ska bli bättre på. Vi skaffade oss då ett bra underlag för att kunna fortsätta vårt ständiga förbättringsarbete. Vi har också valt att ta nya grepp för att se över vår verksamhet. 70 chefer och nyckelpersoner på SL bildade en arbetsgrupp vars uppdrag var att revidera den egna verksamheten utifrån frågeställningen: Hur bidrar jag och min avdelning till fler och mer nöjda resenärer? Kom ihåg att SL är alla stockholmares eget bolag. Alla är delägare. Vi strävar efter att alltid vara kostnadseffektiva för att kunna avstå från onödiga prishöjningar eller tillskott från skattebetalarna. Fuskåkning och vandalisering är så onödigt. Det drabbar oss alla, delägare och resenärer. För SL är det en självklarhet att ta ansvar för hela resan. Detta gör att vi lägger stor vikt vid att även de som svarar för resorna, trafikentreprenörerna, delar vår syn på hur förbättringsarbetet ska gå till. Tillsammans med trafikentreprenörerna genomför vi därför ett program för att SL ska få fler och mer nöjda resenärer. Det är viktigt för oss att ha en ständig dialog med våra resenärer. Vi vet att de som åker med oss har en stark relation till SL och har synpunkter på hur vi ska använda våra resurser. Därför genomför vi återkommande mätningar och undersökningar. Under 2004 konstaterades att: resenärer hörde av sig till kundtjänst med synpunkter och förslag på förändringar. Nästan 90 procent som tyckte till om fuskåkarna vill att vi arbetar för att stoppa dem. Hela 45 procent av de nyinflyttade i flera kranskommuner till Stockholm svarade på frågor angående sina resvanor i ett formulär som sändes via brev från SL. Vår webbplats används av allt fler. I augusti, när den nya tidtabellen presenterades, noterades all-time-high under en dag. Denna dag var det cirka besök på webbplatsen, vilket motsvarar cirka två tredjedelar av samtliga våra resenärer. Efter att ha lyssnat på resenärerna har vi valt att prioritera två områden ökad trygghet och minskat fuskåkande. Alla ska kunna känna sig trygga när de åker kollektivt. Under fredags- och lördagskvällar låter vi nu två väktare åka med varje tunnelbane- och pendeltåg. Väktarna byter vagn vid stationsuppehållen. Vi har också stärkt vårt samarbete med polisen. Vi ser redan snabbare ingripanden. I början av 2005 införde vi en trygghetscentral med en tips- och hjälptelefon (telefonnummer ) dit resenärer kan ringa om de känner sig otrygga eller ser att vandalisering pågår. Från denna trygghetscentral kan vi kontakta polis eller väktare beroende på vilken typ av händelse det rör sig om. På Zinkensdamms och Gullmarsplans tunnelbanestationer införs hjälptelefoner. Dessa stationer har kameraövervakning och resenären får via direkt talförbindelse kontakt med trygghetscentralen. Under 2005 kommer fler stationer att utrustas med kameraövervakning. Tillsammans med våra entreprenörer har vi arbetat med bland annat civilklädda kontrollanter för att minska fuskåkandet. Vi uppskattar att fusket motsvarar cirka 50 kronor per sålt 30-dagarskort. Det förändrade arbetssättet gjorde att cirka personer ålades att betala en så kallad tilläggsavgift, en fördubbling jämfört med Den skärpta kontrollen har fått fler resenärer att börja betala för sig. SLs beräkningar visar att kontrollerna dragit upp intäkterna med cirka 40 miljoner kronor. Jag räknar med att den utvecklingen ska fortsätta under 2005 då vi även kommer att arbeta för att minska svinnet på buss och pendeltåg. Sammantaget kunde SL redovisa ett resultat på 118 miljoner kronor under Tillsammans med medarbetarna på SL kommer jag att fortsätta att arbeta för att vi ska bli ännu effektivare. Därför kommer vi inom SL att ställa oss frågan: Hur mycket bättre kan vi bli? Och sedan arbeta stenhårt för att uppfylla målen. Tack vare vårt ökade självförtroende har jag stora förhoppningar om att vi kommer att lyckas. Lennart Jangälv, vd SL 4

5 Investeringar som förbättrar. SL fortsatte även under 2004 att göra betydande invester- SLs finansieringsbehov är på väg ned i och med att större ingar. Investeringar som bland annat ska ge resenärerna delen av investeringarna i fordon klarats av för en över- en behagligare resa med ett minimum av störningar. skådlig tid framåt. Sedan 1990 har SL investerat totalt Satsningarna ger också Stockholm en ännu bättre miljö 25 miljarder kronor. Dessa pengar har bland annat gått till och en kollektivtrafik som fortlöpande anpassas för den nya typen av tunnelbanevagn, Vagn 2000, som i dag handikappade. ersatt 80 procent av de gamla vagnarna. Under 2004 gjorde SL investeringar för knappt De kommande åren behöver SL fortsätta att göra 2 miljarder kronor. En stor del av investeringarna är sådana investeringar när det gäller trafiksystem och infrastruktur. som direkt påverkar stockholmarnas vardag positivt. Ett Stora delar av trafiksystemet är över 50 år gammalt och exempel är de nya tunnelbanevagnarna (Vagn 2000), behovet av underhåll och invester ingar är betydande. För som rönt stor uppskattning. Detta stora projekt på totalt att bibehålla systemens funktion och värden krävs kapital- 271 fordon för 7,5 miljarder kronor slutfördes under 2004 insatser motsvarande cirka 2 miljarder kronor årligen de i och med leveransen av de sista sju vagnarna. närmaste åren. Ett projekt av liknande dignitet är de nya pendeltågen Det sammantagna behovet av investeringar fram till år X60, som efter omfattande tester kommer att börja tas 2010 är beräknat till 12 miljarder kronor, vilket bland annat i trafik hösten Då börjar utfasningen av de cirka inkluderar de nya pendeltågen och ett nytt biljettsystem. 30 år gamla pendeltågen. I ett första skede rör det sig Alla nya vagnar finansieras genom finansiell leasing om 55 fordon med ett ordervärde på 4 miljarder kronor. med landstingets borgen, vilket ger fördelaktiga villkor SL har option på att förvärva ytterligare 50 fordon. jämfört med traditionell lånefinansiering. Även de nya Även inom busstrafiken har SL gjort betydande pendeltågen finansieras på detta sätt. investeringar som har positiv påverkan för stockholmarna. Genom finansiering via så kallade amerikanska leasar På stombusslinje 2, som under året ersatte linje 46, har SL under de senaste åren kunnat hålla nere kostnaden. drivs samtliga bussar av biogas. Totalt har SL 21 bussar Den här finansieringsformen har sänkt den årliga kostnaden drivna med biogas. År 2009 planeras antalet ha stigit till med cirka 25 miljoner kronor under vagnarnas livslängd biogasbussar. För att driva bussarna har 60 miljoner kronor investerats i Söderhallarnas bussdepå, inklusive en tankanläggning. Dessutom har en pipeline byggts från Henriksdals reningsverk där gasen tillverkas. För detta har 33 miljoner kronor erhållits från Naturvårdsverket i så kallat klimatbidrag (KLIMP). Som en av nio städer deltar Stockholm i projektet CUTE där bränslecellstekniken provas i ett antal bussar under åren Dessa bussar avger inga avgaser utan endast vattenånga. Satsningen finansieras till betydande del med EU-medel samt bidrag från Vinnova och Energimyndigheten, vilket begränsar SLs del till 27 miljoner kronor. Under 2004 hade SL tre stycken bränslecellsbussar i trafik. Buss och tunnelbana största posterna SLs verksamheter 2004 (Mkr) Namn: Carina Quist. Född: I Sundbyberg, Stockholm. Investeringar Tunnelbana Yrke: Spärrexpeditör, Connex. Det bästa med mitt jobb: Mina resenärer och kollegorna. 6 Pendeltåg Lokaltåg/spårvagn 473 Buss Övrigt netto 766 Buss och tunnelbana var de klart största posterna i SLs verksamhet under Framtidsdrömmar: En varm och solig semester. Fritidsintressen: Vara med mina barn och träffa kompisarna.

6 Vi är samhällsnyttiga. Det finns få storstadsregioner i världen som klarar sig Bättre folkhälsa utan någon form av kollektivtrafik. Stockholms län är inget Den som åker kollektivt rör sig i genomsnitt fyra gånger undantag. Utan SL stannar Stockholm. Det vet vi. Men längre sträcka per dag än den som åker bil enligt aktuell kollektivtrafiken har inte bara positiva effekter för våra forskning. Resultatet är en friskare befolkning och lägre resenärer. Den genererar också stor nytta för samhälls- sjukvårdskostnader. För den som åker kollektivt är risken ekonomin. Våra bussar och tåg som dagligen tar resenärer att skadas eller förolyckas mycket lägre än för den som till arbetet och skolan, barnomsorgen och vården, har tar bilen. också stor inverkan på BNP, värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år. Vidgad arbetsmarknad Samhällsnyttan kan liknas vid den del av ett isberg som En bra kollektivtrafik gör att fler kan välja att jobba ligger under vattenytan. Det är bara toppen på isberget, eller studera i en större del av regionen. Med ett större det dagliga resandet och dess kostnader, som syns. Under upptagningsområde och flexiblare arbetsmarknad kan ytan finns det fler och större nyttoaspekter som kollektiv- företagen lättare hitta rätt personer till sin verksamhet. trafiken bidrar till. Vi får ett dynamiskt samhälle där utbud och efterfrågan på arbets- och utbildningsmarknaden matchas bättre. Bättre miljö Detta skapar tillväxt i Stockholm. Ökningen av kollektivtrafikutbudet har lett till att fler väljer att ställa bilen. Detta har i sin tur inneburit mindre Ökad jämställdhet biltrafik och därmed mindre avgasutsläpp jämfört med de Den utbyggda kollektivtrafiken har minskat restiden utsläpp vi skulle ha haft från bilar med den kollektivtrafik och ökat tillgängligheten till många viktiga resmål i länet som fanns för tio år sedan. Minskningen av föroreningarna vilket skapar förutsättningar för ökad jämställdhet. beror delvis på allmän teknisk utveckling men är till stor Eftersom kvinnor är i majoritet bland SL-resenärerna är del frukten av SLs medvetna satsning på miljövänliga de också de största vinnarna. motorer och bränslen. Samhällsnytta Mindre trängsel och en bättre stadsmiljö Hur samhällsnyttig är då kollektivtrafiken? Har det skett Mer kollektivtrafik och mindre biltrafik innebär mindre någon förändring om vi jämför med hur det var för tio år trängsel på vägar och gator. Den som åker bil i stadsmiljö sedan? tar 30 gånger så stort gatuutrymme i anspråk som den En studie visar att den ökade nyttan i form av bättre som åker buss. Mer kollektivtrafik och mindre biltrafik miljö, kortare restider, mindre trängsel och bekvämare i stadsmiljön medför bättre framkomlighet och snabbare resor vida överstiger de resurser som satsats. Nyttan resor samt skapar mer utrymme och en säkrare miljö för av satsningarna beräknas överstiga kostnaden med mer dem som cyklar och promenerar. än 750 miljoner kronor per år. Till detta kommer den samhälls nytta som inte har beräknats i kronor, exempelvis Kortare restider bättre stadsmiljö och folkhälsa, ökad jämställdhet och SLs ständiga utbyggnad av kollektivtrafiken i form av vidgad arbetsmarknad. fler busslinjer och ökad turtäthet har inneburit kortare Slutsatsen är att de satsningar som SL genomfört restider. Sammantaget behöver resenärerna lägga ned nio miljoner färre timmar per år med dagens kollektivtrafikutbud jämfört med det utbud som fanns Satsningarna på att förbättra kvaliteten har också medfört att allt fler väljer att åka med SL. Stora resurser har lagts på ökad komfort genom bekvämare och tystare bussar och nya tunnelbanevagnar. 8 under den senaste tioårsperioden har varit väl värda insatsen. Luftföroreningarna har minskat, restiderna har sjunkit, tillgängligheten har ökat och trängseln på gatuoch trafiknätet är mindre än vad den skulle ha varit utan dessa åtgärder. Nyttan överstiger kostnaden, Mkr/år +863 Kortare restid, högre komfort +568 Bättre miljö Kostnader Summa samhällsnytta Nytta Kostnader Summa samhällsnytta Den ökade nyttan av bättre miljö, mindre trängsel och kortare restid överstiger vida de resurser som satsats. Namn: Gunilla Rosenqvist. Född: I Handen. Yrke: Utredare och projektledare på avdelning Strategisk planering, SL. Det bästa med mitt jobb: Att tillsammans med engagerade arbetskamrater jobba för en bra kollektivtrafi k. Framtidsdrömmar: Transsibiriska järnvägen och Inkaleden. Fritidsintressen: Resa, läsa och motionera.

7 Premiär för nya pendeltåget. I oktober 2004 kom det första nya pendeltåget till Sverige för test. Totalt är 55 nya tåg beställda av tillverkaren Alstom i Tyskland. De nya tågen ska ersätta de äldsta pendeltågsvagnarna av typen X1 som har varit i trafik i över trettio år. Det första tåget tas i trafik i augusti 2005 och slutleverans av de 55 tågen planeras till februari Detta är en av SLs största investeringar de kommande åren. Den beräknade kostnaden för vagnar och övrig infrastruktur är cirka fem miljarder kronor. Modern teknik ger säkrare drift Den nya tekniken i vagnarna bidrar till att minska driftstörningar av olika slag. En stor del av maskineriet har monterats i taket på vagnarna, där det är enkelt att komma åt olika delar för reparation eller byte. I stället för att följa tidsödande felsökningsscheman kopplar man in en dator som kontrollerar tågets status. På så vis kan man snabbt identifiera var felet ligger och byta ut den trasiga delen mot en ny allt i syfte att få ut tåget i trafik så fort som möjligt. Under 2004 har ett omfattande test- och utbildningsprogram startats, bland annat testas tågets olika funktioner i extrem kyla i en klimatkammare i Österrike. Ny tågdepå i Upplands Bro Till satsningen hör också den påbörjade tågdepån i Upplands-Bro som färdigställs hösten Cirka 35 av de 55 beställda tågen kommer att ha sin uppställningsplats i Bro-depån. Bland annat byggs en 440 meter lång uppställningshall där tågen kommer att stå under natten. Detta beräknas sänka kostnader för underhåll, minska problemen med snö och isbildning samt förebygga problem med klotter och skadegörelse. I Bro-depån kommer underhållet på de nya pendeltågen att ske dels på ett servicespår där man kommer åt maskin eriet i vagnarnas tak genom upphöjda plattformar som löper längs spåret, dels på tre verkstadsplatser där hela tågsätt hissas upp i luften så att man kommer åt axlar, hjul och motorer. Depån i Upplands-Bro beräknas kosta 800 miljoner kronor att bygga. Under färdigställs även två helt nya verkstadsplatser i Älvsjö-depån, där de nya pendeltågen kan servas samtidigt ovanifrån, inuti och underifrån. Bekvämare resa för alla Alla de som stiger på pendeltågen varje dag i Stockholmsområdet får en betydligt ökad komfort. Vagnarna byggs så att golv och plattform kommer i samma nivå, vilket avsevärt förenklar på- och avstigning, särskilt för funktionshindrade. SL har även tagit hänsyn till resenärernas önskemål och planerat för större så kallade flexutrymmen. De gör det lättare för resenärerna att ta med barnvagn, rollator, bagage med mera. Andra fördelar för resenärerna är lägre bullernivå, luftkonditionering och individuell sittplats (i stället för som i dag soffor). För att öka tryggheten under resan är varje vagn utrustad med övervakningskamera och hjälptelefon med vilken man kan kontakta tågpersonalen. 10 Flest påstigningar i City hösten 2003 Stockholms Central Stockholms Södra Älvsjö Jakobsberg Karlberg Flemingsberg/Stockholm Syd Sundbyberg Haninge Centrum Sollentuna Varje dag stiger resenärer på pendeltågen i Stockholmsområdet. Flest påstigningar sker på Stockholms Central. Namn: Monica Swartz. Född: Torsåker, utanför Gnesta. Yrke: Instruktör/lärare på Citypendeln. Det bästa med mitt jobb: Det som är mitt jobb: Lära och lära ut! Framtidsdrömmar: Att introduktionen av de nya pendeltågen faller väl ut. Fritidsintressen: Att ligga på soffan, kolla på dålig tv och käka chokladpraliner.

8 Avancerad teknik gör resan enklare. Vi på SL arbetar ständigt med att bli allt bättre på att Under förra året fortsatte arbetet med att ta fram en ny använda vårt stora tekniska kunnande på ett sätt som version av reseplaneraren som finns på SLs webbplats, kommer resenärerna tillgodo. Genom att hela tiden sl.se. Reseplaneraren informerar om hur resenären ska utveckla tekniska system som gör det enklare, tryggare ta sig från ett ställe till ett annat och hur lång tid resan och bekvämare att resa kan vi få allt fler att ställa bilen kommer att ta. Även information om gångsträckor till och och åka med oss. Nya tekniska lösningar och system blir från hållplatser kommer att finnas. Den nya versionen ska verkligt intressanta för resenärerna om de till exempel kan innehålla ett komplett kart- och adressunderlag för hela få information om när bussen kommer och när tunnel- länet. Du ska kunna klicka på en elektronisk länskarta banan åter går enligt tidtabell efter en försening. eller ange en adress för att få reda på resvägen. Den nya Under samlingsnamnet JustNu drivs en rad projekt som reseplaneraren tas i bruk före sommaren tog fart under 2004 och som fortsätter under Ett sådant är informationssystemet i realtid som innebär att Lyckad test med handdatorer hos personalen resenärerna dygnet runt får tillgång till aktuell information För att bli bättre på att informera om störningar i om hela resan, oavsett var de befinner sig. Med det nya trafiken gjordes under 2004 tester där trafikpersonal systemet kommer vi att kunna informera om när bussen vid Gullmarsplan utrustades med handdatorer som kan ta eller tåget verkligen går. Det är inte alltid detsamma emot störningsinformation. Störningar rapporteras från som tidtabellen anger. Resenärerna kommer också att entreprenörerna till SL Kundtjänst som i sin tur skickar ut få information om störningar i trafiken, såväl före som informationen till handdatorerna. Personalen kan därefter under resan. snabbt meddela resenärerna om störningar i trafiken. Med den nya tekniken kan vi jämföra ett fordons position Utfallet har varit mycket positivt och SL och Connex med var det borde vara enligt turlistan. Informationen kommer att fortsätta med dessa tester. förmedlas sedan snabbt till våra resenärer genom I tunnelbanan har arbetet med trådlös uppkoppling SL Kundtjänst, trafikinformatörer, SLs webbplats, skyltar, fortsatt för att underlätta för alla resenärer som vill prata högtalarsystem, sms och talsvar. i sina mobiltelefoner. Sedan tidigare har mobiltelefoner anslutna till GSM-nätet fungerat bra. Från och med våren Bussdatorer upplyser om störningar i tunnelbanan 2005 kommer även alla med 3G-telefoner kunna prata Under 2004 blev bussförarna på Ekerö först ut med att få utan att bli avbrutna eller bortkopplade. tillgång till ett gemensamt radiosystem. Systemet innebär Vårt arbete med det nya resekortet fortsätter. Under en rad förbättringar för både resenärerna och personalen kommer tester att utföras som ska ligga till grund En bussdator kan via automatiska och digitala skyltar för det fortsatta arbetet. Resekortet är en del i det meddela destination och nästa hållplats. Resenärerna ska betalsystem som SL ska införa och som även innehåller bland annat få besked om störningar i angränsande trafik, kortläsare, biljettautomater och försäljningsutrustning. till exempel tunnelbanan. Med resekortet, som innehåller ett datachip, vill SL göra Andra fördelar som resenärerna kommer att märka är resandet bekvämare för resenärerna. Köp och betalning garanterade byten. Det innebär att en buss ska vänta in blir smidigare och inpassering genom spärrar och på en annan buss eller ett pendeltåg. Via en skärm får föraren bussar och pendeltåg går snabbare. veta om bussen eller pendeltåget är försenat och om han eller hon ska vänta eller inte. Arbetet med att utrusta samtliga bussar med en bussdator kommer att fortsätta under Målet är att kommunikationssystemet ska vara installerat på SLs bussar sommaren Allt fler tar tekniken till hjälp Frågor på webbens reseplanerare Frågor till röststyrd reseplanerare Samtal till trafikupplysningen Antal träffar Trafiknyheter Samtal till Synpunkter och klagomål Brev och fax E-post Resegarantiärenden Resenärerna väljer i allt högre grad att använda sig av tekniska tjänster för att ta reda på restider och lämna synpunkter. Namn: Krister Saarela. Född: Nacka, Stockholm. Yrke: Linjemontör/störningsbekämpare inom Tågia/SL. Det bästa med mitt jobb: Flexibelt, man hinner aldrig tröttna. Framtidsdrömmar: Att bo i ett eget hus. Fritidsintressen: Hemmabio, nästa steg är att köpa en egen projektor.

9 Ännu renare kollektivtrafik. Miljöpåverkan kan bedömas genom att svara på frågan: Skulle miljön bli sämre om vår verksamhet upphörde? SL är ett av få företag som utan omsvep kan svara ja på den frågan. Varje dag reser människor med SL. Om dessa resor i stället skedde med bil skulle utsläppen av kväveföreningar och koldioxid i regionen bli enormt mycket högre. SL känner stort ansvar för att ständigt minska sin miljöpåverkan och har därför mycket högt ställda mål. Under 2004 påbörjades arbetet med att införa det nya miljöledningssystem som vid årsskiftet ska göra SL certifierat enligt miljöstandarden ISO Förnybar energi och minskade utsläpp SL förbrukar totalt runt en gigawatt elektricitet om året, ungefär lika mycket som en kärnkraftreaktor eller cirka vindkraftverk producerar. All el som köps av SL kommer enligt avtal helt och hållet från vind- och vattenkraft. Det betyder att utsläppen från spårtrafiken i princip är noll. En resa med till exempel tunnelbana orsakar nästan gånger mindre koldioxidutsläpp än motsvarande resa med bil. Storsatsning på etanol Senast 2030 ska SLs hela flotta på drygt bussar köras på förnybara, miljövänliga bränslen. Detta mycket tuffa miljömål bygger bland annat på målsättningen att ersätta de flesta gamla dieselbussarna med etanoldrivna fordon. Etanolen har många fördelar, såväl tekniskt och ekonomiskt som miljömässigt. Etanol är lätt att tillverka, kan produceras lokalt och är lika enkel att transportera och tanka som bensin eller diesel. SL deltar nu i ett internationellt projekt för att skapa en fungerande marknad för etanolbussar i världen. För närvarande har SL 250 etanolbussar i trafik. Redan 2006 ska flottan ha utökats med drygt 120 bussar. Biogas på bred front Sommaren 2004 introducerades biogasdrivna bussar på den nya stombusslinjen 2 i Stockholms innerstad. Biogasen produceras i Henriksdals reningsverk och leds genom en gasledning till SLs bussdepå vid Söderhallen. Idag finns 21 biogasbussar i trafik. År 2009 beräknas det finnas bussar. Biogas är miljömässigt sett ett utmärkt alternativ, men tyvärr är tillgången på biogas begränsad. SL för handlar med tänkbara producenter för att öka tillgången på detta drivmedel. Ytterligare en fördel med biogasbussen är att den orsakar mindre buller eftersom motor erna på en sådan buss har lägre kompression och därför går tystare än en vanlig dieselbuss. En annan inte så synlig fördel är att bränslet är producerat lokalt och inte har transporterats från fjärran platser. I frontlinjen av ny miljöteknik SL satsar inte bara på befintliga miljölösningar i stor skala. I vår miljöpolicy ingår även att främja utvecklingen av ny teknik. Därför deltar SL i det europeiska CUTE-projektet där tio städer testar bränslecellsmotorer i sin kollektivtrafik. År 2004 satte SL tre bränslecellsdrivna bussar i trafik på linje 66. Tekniken har visat sig fungera över förväntan. Bränsle cellsmotorn, som drivs med vätgas och producerar el, har fantastiska miljöegenskaper, men tekniken är fortfarande dyr. En bränslecellsbuss kostar runt 11 miljoner kronor, jämför med en vanlig etanolbuss som kostar 2,5 miljoner. Dessutom är vätgasen svår att transportera och distribuera. Men bränslecellen har definitivt framtiden för sig som miljövänlig kraftkälla. Värme och el till fastigheter Vårt mål är att år 2006 ska minst 75 % av värme och elektricitet för våra lokaler komma från miljöanpassade energikällor. Vi har redan idag uppnått en nivå på 60 %, bland annat genom att byta ut oljepannor mot fjärrvärme. Bättre miljö med fler bussar Antal bussar med förnybara drivmedel Namn: Rikard Andersson. Yrke: Bussförare på Busslink, special utbildad för bränslecellsbuss. Det bästa med mitt jobb: Man är ute hela tiden och träffar människor I dag drivs cirka 15 procent av SLs flotta på drygt bussar med förnybara drivmedel. Senast 2030 ska samtliga bussar köras på miljövänliga bränslen. Framtidsdrömmar: Att ha semester och åka till värmen. Fritidsintressen: Torpet i Sörmland och åka motorcykel.

10 Ständig dialog leder till förbättringar. Stockholmarna bryr sig om SL. När resenärerna Tar vi en titt på områdena punktlighet och information uppmanades att tycka till om SL under den så kallade om trafikstörningar har betyget från resenärerna höjts. Lyssna-kampanjen i början av 2004 blev gensvaret stort. 63 procent av dem som åker med oss är nöjda, vilket är en Många tog sig tid att prata med vår personal runt om i ökning med fem procentenheter. Störningsinformationen tunnelbanan och på pendeltågsstationen i Huddinge. har förbättrats med tre procentenheter och upplevs inte Andra valde att gå in på sl.se eller skicka vykort med längre som lika viktig eftersom tidhållningen blivit mycket synpunkter till SL Kundtjänst. Genom att lyssna vet vi att bättre. de viktigaste områdena för resenärerna är följande: Vi vet att städningen är ett område som vi måste prissättning prioritera då andelen resenärer som är nöjda med den har bemötande, punktlighet och trygghet minskat. I flera undersökningar har det även framkommit fuskåkning och skadegörelse att våra resenärer upplever trängseln ombord på våra städning (hållplatser, stationer, invändigt i bussar fordon som mycket besvärande. och vagnar) Ett viktigt led i dialogen med resenärerna är att svara information om trafikstörningar. på deras synpunkter och förslag på förändringar. Alla syn- Det är med stockholmarnas stöd som vi ska fortsätta punkter behandlas och skickas sedan till den entreprenör att försöka sätta stopp för fuskåkarna, klottret och som berörs. Där sker nästa bearbetning för att ett beslut skade görelsen. Vi ska se till att städningen på hållplatser, ska kunna tas om synpunkten ska leda till en åtgärd eller stationer och i fordon blir bättre och att tidhållningen inte. Till sist följs beslutet hos entreprenörerna upp till- stadigt skärps. Vårt mål är att med resenärernas sammans med SL som gör en utvärdering av åtgärderna. önskemål som utgångspunkt driva en kollektivtrafik som stockholmarna är nöjda med. Nyinflyttade svarar på enkät om resvanor Resultatet från Lyssna-kampanjen understryks också Under 2004 inledde SL en annan givande kampanj för att av de regelbundna mätningarna som gjorts, de dagliga kommunicera med resenärerna. Varje månad vänder sig samtalen till Kundtjänst och regelbundet inkomna syn- SL till personer mellan 18 och 70 år som har flyttat till eller punkterna på webbplatsen. Förra året hörde omkring inom Stockholms län. Varje år flyttar personer till resenärer av sig till Kundtjänst med synpunkter eller inom området. Syftet med kampanjen är bland annat och förslag på förändringar. De områden som resenärerna att ta reda på resvanor och öka kunskapen om SL hos de har mest åsikter om är avgångar, både uteblivna och nyinflyttade och på så sätt få fler att välja att resa med oss. försenade, samt personalens bemötande. Responsen är över förväntan. Svarsfrekvensen har varit procent under de sex månader som vi skickat Fler förbättringar ger fler nöjda resenärer ut enkäter. Efter ett halvår finns över personer i vår Genom att ständigt mäta hur resenärerna upplever databas. Av dessa meddelade 29 procent att de kommer kvaliteten får vi också ett kvitto på att vårt förändrings- att öka sitt resande med SL efter flytten. Att på detta sätt arbete leder till förbättringar som uppfattas och uppskattas öka kunskapen om SL kommer på sikt att leda till fler av resenärerna. Mätningarna under 2004 pekar på att resenärer. Då svaren i enkäten ligger till grund för en ny våra resenärer anser att kvaliteten blivit bättre. Våren databas kommer SL kunna kommunicera bättre med sina 2004 var 63 procent nöjda med SL-trafiken medan resenärer. Denna dialog gör att vi på sikt kan erbjuda ett 15 procent var missnöjda. En enkät under hösten visade att 66 procent var nöjda och 13 procent missnöjda ännu bättre och enklare resande. Stockholmarna tycker till om SL-trafiken Namn: Birgitta (Gittan) Enlund. med trafiken. Målet år 2010 är att minst 75 procent av resenärerna ska vara nöjda med vårt arbete och högst 10 procent missnöjda. 16 Uteblivna avgångar Försenad/tidig avgång, ej stannat Information Fordonets skick Körsätt/trygghet Personalbeteende Hållplatsens skötsel Under 2004 hörde omkring resenärer av sig med synpunkter på SL-trafiken. Resenärerna hade mest åsikter om avgångar och personalens bemötande. Född: Hälsingland. Yrke: Kundmottagare på SL Kundtjänst. Det bästa med mitt jobb: Oj, allting! Framtidsdrömmar: Jag har faktiskt hamnat i den jag får jobba på kontor. Fritidsintressen: Mitt gamla liv sitter kvar, jag gillar att gå ut och pyssla i min lilla trädgård.

11 Trygga resor. Undersökningar som gjordes under 2004 visar att så många som sex av tio kvinnliga resenärer känner sig otrygga när de reser ensamma på kvällen eller natten med pendeltåg eller tunnelbana. Bland män som reser ensamma är siffran något lägre, ungefär fyra av tio känner sig otrygga. Så fort resenärerna reser i sällskap blir upplevelsen av trygghet mycket större. På lokaltåg och buss känner sig över 90 procent av resenärerna trygga, för tunnelbana och pendeltåg är siffran runt 80 procent. Det långsiktiga målet för SL är att det ska vara tryggt att färdas med kollektivtrafiken, oavsett tidpunkt och trafik slag. SL arbetar därför aktivt med trygghetsfrågor. Bland annat har vi inlett ett närmare samarbete med polisledningen i Stockholm och representanter för särskilt utsatta delar av länet för att hitta lösningar på hur brottslig het och otrygghet kan förebyggas. Under 2004 utökades antalet trafikvärdar och väktare i tunnelbanesystemet. En vardagskväll arbetar 100 anställda aktivt och synligt i främst spårtrafiken till trafik dygnets slut. Fredags- och helgkvällar arbetar 150 personer. Den planerade trygghetstjänsten öppnades i januari Trygghetstjänsten är en telefoncentral, som är bemannad dygnet runt, dit resenärer kan ringa för att rapportera skadegörelse eller andra källor till oro i trafiken. Under 2005 införs på prov ett antal hjälptelefoner, med London som förebild, på ett par station er där man kan komma i kontakt med säkerhetspersonal. Under 2004 installerades även det första provsystemet för larm för folk på spåret vid Bagarmossens station. Systemet består bland annat av en laser som sveper över spåret och larmar när obehöriga befinner sig på spåret utefter en plattform. Skadegörelsen fortfarande ett problem Skadegörelsen fortsatte att vara ett stort problem under SL hade kostnader för sanering och reparation på 125 miljoner kronor, en ökning med tio procent jämfört med 2003, där slutnotan hamnade på 113 miljoner. Med skade görelse menas inte bara klotter, utan även sönderslagna vagnar och glasrutor, säten som rivs upp med mera. Men detta är bara en del av den faktiska kostnaden för all skade görelse. Räknar man med inställda avgångar, vagnar som tas ur trafik, intäktsbortfall och uteblivet resande som följd av en otrivsam miljö så är kostnaden betydligt högre. Under 2004 har SL också satsat på att förbättra skalskyddet för både bussar och tåg genom att bygga fler inhägnade områden för uppställning av fordon. Nya investeringar för att öka säkerheten SL arbetar vidare på att förbättra tryggheten även med tekniska hjälpmedel. Under 2004 påbörjades installationen av övervakningskameror på ett par tunnelbanestationer. Kameror kommer att installeras i en takt av ungefär tio stationer per år och där varje station kommer att få i snitt tio till femton kameror. Bilder från stationerna ska kunna följas både från SLs trafikledningscentral och den nya trygghets centralen som introduceras hösten Vandaliseringen ökar Kostnader för saneringen av klotter och återställandet efter vandalisering kr kr kr kr kr kr Kostnaderna för saneringen av klotter och åter ställandet efter vandalisering skjuter i höjden. Lägger man till inställda avgångar och uteblivet resande blir notan betydligt större. Namn: Benny Waldenstam. Född: I Stockholm. Yrke: Sambandsledare på sambandscentralen, Busslink. Det bästa med mitt jobb: Det är nog kollegorna. Och att vi utför något viktigt. Framtidsdrömmar: Att det ska gå bra för barnen. Fritidsintressen: Sport, både att titta på och att utöva själv.

12 Krafttag mot svinnet. Med en enkel handrörelse glider den unge mannen Resultatet beror bland annat på införandet av civila igenom vändkorset. När spärrvakten öppnar grinden för kontrollanter som gjort det svårare för resenärer utan en mamma med barnvagn passar delar av kön på att slinka biljett att smita undan. Det beror också på att kontrollant- med. På bussen viftar en stressad chaufför igenom raden erna arbetar mer flexibelt och inte längre är stationära av resenärer. utan ideligen förflyttar sig till de platser där de gör mest Nog känns exemplen igen. Omkring 6 procent cirka nytta. Till detta kommer satsningen på nya glasspärrar personer av dem som dagligen reser med SL gör och låsta vändkors. det utan att betala för sig. Det innebär att SL går miste om Tillsammans med våra trafikentreprenörer har vi 200 miljoner kronor i uteblivna biljettintäkter. Genom att arbetat med att ta fram gemensamma riktlinjer och ett minska fuskåkandet och alltid ge våra resenärer möjlighet enhetligt arbetssätt. Det gäller till exempel att personalen att betala skulle vi kunna sänka priset på 30-dagarskortet hos de olika entreprenörerna agerar på samma sätt vid med 50 kronor, investera i 100 nya bussar eller 10 tunnel- spärrlinjerna. Det är viktigt att trafikpersonalen får stöd i banevagnar. sitt arbete med både service och kontroll i mötet med rese- För att vända trenden med fuskåkandet har vi under nären. Samtidigt måste SL ställa tydliga krav på personalen året tillsammans med våra trafikentreprenörer arbetat och kontrollera att kraven efterlevs. Resenärer som möts med projektet Minska svinnet. Målet var att minska av obemannade spärrar och vinkas förbi får fel budskap. svinnet med 20 miljoner kronor genom bland annat skärpta rutiner på stationerna och ombord på bussar och lokaltåg. Ändra resenärernas attityd är viktigt Vi genomförde också en stor informationskampanj för Trots dessa åtgärder behövs fler insatser för att minska att skapa opinion kring fuskåkandet, och i mars höjde vi svinnet. En av våra viktigaste uppgifter är att fortsätta tilläggsavgiften till 800 kronor. med att försöka ändra attityden och beteendet hos de Arbetet resulterade i att svinnet minskade med cirka resenärer som inte tycker att de behöver betala för sig. 20 procent under Det motsvarar cirka 40 miljoner Tillsammans med trafikentreprenörerna ska vi ge kronor. Det framkom genom att vi regelbundet mätte fuskåkarna argument för att de ska betala, till exempel svinnet på följande sätt: att de många miljoner kronor i biljettintäkter som SL går intervjuer med resenärer miste om varje år skulle kunna användas till förbättringar försäljningsstatistik som gör resandet enklare och bekvämare. Samtidigt statistik över biljettkontrollens tilläggsavgifter är det viktigt att understryka att fuskåkning är både uppföljning av trafikentreprenörernas handlingsplaner oaccept abelt och osolidariskt. kontroller av trafikpersonalens förmåga att ta rätt betalt. Vår förhoppning är att vi så snart som möjligt ska komma tillrätta med fuskåkandet. I det arbetet har vi Fler och effektivare kontroller stockholm arnas stöd. Resenärerna accepterar inte att en Biljettkontrollen, som utförs av våra trafikentreprenörer, del fuskåker på andras bekostnad utan kräver att vi gör är en viktig del i arbetet mot svinnet. Varje dag görs mer något åt problemet. Därför arbetar vi för fullt med fortsatt än kontroller på bussar, på pendeltåg och i tunnel- skärpta kontroller samt tydligare direktiv och stöd till banan. Under varje arbetspass skriver kontrollanter ut trafikpersonalen. Målet är att minska svinnet ytterligare mellan 50 och 150 tilläggsavgifter. Under 2004 genom- under fördes 4,5 miljoner kontroller varvid personer som reste utan giltig biljett upptäcktes. Av dessa fick Fler kontroller ska minska fuskåkandet Namn: Nazrul Islam. tilläggsavgifter utställda. De övriga fick betala kontant- Antal kontrollerade Antal utställda tilläggsavgifter Född: I Dhaka, Bangladesh. kupong eller fick sin biljettremsa stämplad. Yrke: Stationsföreståndare på Södra Station, Citypendeln Av de 4,5 miljoner biljettkontroller som gjordes under 2004 fick drygt personer tilläggsavgifter utställda. Det bästa med mitt jobb: Att träffa människor alla slags. Framtidsdrömmar: Att resa, gärna till Kina och Nepal. Fritidsintressen: Friskis&Svettis, långa promenader runt hela Södermalm.

13 Stationsombyggnad pågår. På T-centralen passerar varje dag runt resenärer på ytterligare nästan 50 stationer är det fler än resenärer. Oavsett storlek är själva stationen en viktig del av den vardagliga resupplevelsen. Därför satsar SL kontinuerligt på att förbättra resandemiljön på sina busshållplatser, 100 tunnelbanestationer och 50 pendeltågsstationer. Förutom regelbundet underhåll pågår ständigt om- och tillbyggnadsarbeten dels i syfte att öka komfort och trygghet i resandet, dels i syfte att bättre anpassa stationerna och hållplatserna för resenärer med olika funktionshinder. Investeringarna varierar beroende på vilka byggen som påbörjas. Under 2004 investerades 420 miljoner kronor i stationer och hållplatser. Direktanslutning till bussen från T-banan I maj 2004 invigdes den nya bussterminalen vid Liljeholmens T-banestation. Här kan resenärerna i markplan gå direkt mellan tunnelbana och buss. Bussarna parkerar vid stationen i snedställda fickor som nås via ett väntrum inne på stationen. Resenärerna behöver inte köa utomhus i väntan på bussen. Några minuter före avgång öppnas väntrummets dörrar och resenärerna kan kliva på, vilket ger avsevärt ökad resekomfort. Liljeholmen är den första stationen av detta slag i Stockholm och har fått mycket beröm av resenärerna. Denna typ av kvalitets höjande ombyggnad vore ju förstås önskvärd på fler ställen, men det krävs både tillgång på mark i anslutning till stationen och en omfattande planprocess innan SL kan påbörja fler bussterminaler av detta slag. Samråd med handikapporganisationer SL samarbetar med handikapporganisationerna för att förbättra tillgängligheten till stationer och hållplatser. Tillsammans har man tagit fram en inventeringsmall som gör det enklare att bedöma ombyggnadsbehoven. På en station eller hållplats som får underkänt kan det till exempel vara fråga om en besvärlig lutning på trottoaren eller dörrar som saknar automatisk öppning. Det viktigaste är dock att alla stationer ska få hissar, ett arbete som pågått de tio senaste åren. I dag har 99 procent av alla tunnelbanestationer hiss. Hissbyggen på äldre stationer kan bli väldigt kostsamma, till exempel tvingades man i Gubbängen riva delar av biljetthallen för att komma åt att bygga hiss. Under 2004 har även pendeltågsstationernas trafikinformation kompletterats med röstmeddelanden (liknande dem som redan finns i tunnelbanan) där en röst meddelar vilket tåg som kommer in på perrongen. Här är själva utformningen av meddelandet framtaget i samråd med Synskadades Riksförbund. Ombyggnad ger ökad trygghet Vid om- eller tillbyggnad av stationer måste man inte bara ta hänsyn till funktionen, utan även tänka på hur stationen kan utformas för att öka komfort och trygghet både för resenärer och personal. Ett sådant exempel är ombyggnaden av T-centralens biljetthall vid Sergels Torg som påbörjades I samråd med butiksinnehavarna på plats har man byggt om hallen så att prång och skrymslen försvinner. Färgval och belysning ska också bidra till att göra biljetthallen mer överskådlig, vilket ökar känslan av trygghet. Där detta är genomförbart flyttas biljettkurerna mot sidoväggarna så att personalen kan nå toaletter och vilorum i direkt anslutning till kuren. Tunnelbanan och buss störst Namn: Ann-Sofi e Chudi. Påstigande en vardag fördelat på trafikslag (procent) Född: I Stockholm. Yrke: Chef Samordnings- och Driftavdelningen, SL Infrateknik AB. Tunnelbana 45 % Det bästa med mitt jobb: Avståndet mellan insats och utfall är inte långt. 22 Pendeltåg 10 % Lokaltåg/spårvagn 5 % Buss 40 % Av de personer som reser med SL varje dag väljer de flesta tunnelbanan. Framtidsdrömmar: Att vara med och öka förtroendet för SL. Fritidsintressen: Att renovera hus, min man och jag har nu renoverat fem bostäder tillsammans.

14 Årsredovisning och koncernredovisning. FÖRVALTNINGSBER ÄT TEL SE Styrelsen och verkställande direktören för AB Storstockholms Lokaltrafik avger härmed redovisning för bolagets och koncernens verksamhet räkenskapsåret Ägarförhållanden SL-koncernens moderbolag, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL), ägs av Stockholms läns landsting (SLL). Koncernen omfattade vid slutet av år 2004 moderbolaget med fyra rörelsedrivande och två vilande dotterbolag och sex intressebolag. SL beslutar om trafikens omfattning, kvalitet och utveckling samt upphandlar och beställer trafiken från olika entreprenörer. Dotterbolagen SL Infrateknik AB och AB SL Finans ansvarar huvudsakligen för trafikens infrastruktur, dess skötsel, ny- och reinvesteringar samt finansiering. SL HR-Service AB utför hiss- och rulltrappsservice. Dessa dotterbolag ägs till 100 %. SL Kundtjänst AB ägs till 51 %. Övriga delägare i SL Kundtjänst är trafikentreprenörer inom SL-trafiken. I koncernen ingår de vilande bolagen Fastighets AB Viggestaberg och SL Lidingö Trafik AB. SL äger dessutom andelar i följande intresseföretag med kollektiv trafikrelaterad verksamhet: Svensk Banproduktion AB (40 %), AB Transitio (49 %), Stockholms Terminal AB (40 %), Tågia AB (33,3 %), Busslink i Sverige AB (30 %) och People Travel Group AB (30 %). Därutöver har moderbolaget en ägarandel i Samtrafiken i Sverige AB (2,12 %). SL har under året minskat innehavet i AB Transitio till 49 % (54 %) genom försäljning till Skånetrafiken. SL har de senaste fem åren genomgått en kraftig omdaning för att renodla beställarrollen och sätta verksamhetens fokus på kundorientering och kvalitet. Under 1999 såldes 60 % av aktierna i SL Tunnelbanan AB till nuvarande Connex Transport AB (Connex). Under 2002 avyttrades resterande innehav (40 %) till Connex. Vagnunderhållsbolaget Tågia AB bildades år Bolaget ägs till en tredjedel vardera av SL, Connex och Bombardier transportation Sweden AB (Bombardier). Under 2002 såldes 70 % av aktierna i Busslink i Sverige AB till Keolis Nordic SA såldes 60 % av dotterbolaget Svensk Banproduktion AB till det holländska järnvägsteknikföretaget Strukton Railinfra. Tågias ekonomiska situation löstes under året genom avtal mellan delägarna SL och Connex. I stora drag innebär uppgörelsen att Connex och SL går in med villkorade aktieägartillskott. SL har givit ett villkorat aktieägartillskott på 30 Mkr avseende 2003 och Därefter avstår Connex och SL tidigare avtalade rationaliseringsvinster. SL åtar sig därutöver att stå för det tunga underhållet enligt beställning och vissa andra kostnadsökningar. De senare avser hyreskostnader och kan komma att uppgå till många Mkr per år, varför de måste anses vara väsentliga för SL. SL har tecknat sälj- respektive köpoptionsavtal med huvudägarna till People Travel Group AB (Flygbussarna, där SL äger 30 %) innebärande en rätt för SL att sälja sina aktier till huvudägarna för 8,8 Mkr inkluderande viss eventuell utdelning som utbetalats till SL före 1 juni SL har i slutet av året utlöst optionen, vilket medför att aktierna kommer att överlåtas i juni SLL garanterar genom avtal med SL nuvarande och framtida resultattäckning för AB Storstockholms Lokaltrafik och dotterbolagen. Verksamhet SLs uppgift är att erbjuda dem som bor och verkar i länet persontrafiktjänster. Beslut om trafikens omfattning, kvalitet och utveckling fattas av SLs styrelse inom de ekonomiska ramar som SLL anger. Verksamheten styrs av de mål och riktlinjer som anges i den strategiska plan som SLs styrelse fastställt. De övergripande målen är fler och mer nöjda resenärer, vilket bidrar till en bättre miljö, färre olyckor och en positiv regional utveckling. Strategierna för att nå målen är tre: en systematisk och resenärsorienterad verksamhetsutveckling, en målmedveten utveckling av avtal och samverkansformer med våra entreprenörer samt ett omfattande investeringsprogram. SLs organisation Koncernen och dess intressebolag Kansli Personal Information AFFÄRSENHETEN planering upphandling kontrakt försäljning Vd Ekonomi och Finans Strategisk planering Säkerhet INFRATEKNIK bana fastighet fordon signal tele driftcentral SL infrateknik AB 100% AB SL Finans 100% SL HR-Service AB 100% SL Kundtjänst AB 51% AB Storstockholms Lokaltrafik Busslink i Sverige AB 30% People Travel Group AB 30% Tågia AB 33% Svensk Banproduktion AB 40% AB Transito 49% Stockholms Terminal AB 40% Resandet med SL minskade under år 2004 med 1 % jämfört med 2003 till 622 miljoner påstigande, vilket innebär att målet för året nås eftersom en minskning var förutsedd i och med biljettprishöjningen den 1 mars. Minskningen av resandet kan till stor del förklaras med prishöjningen men också av att den höga arbetslösheten minskar efterfrågan på SL-resor. Höstens undersökning av upplevd kvalitet, som genomfördes under oktober, påvisade en positiv utveckling. Andelen nöjda resenärer ligger på 66 %, att jämföra med 64 % förra hösten. Andelen missnöjda resenärer har samtidigt sjunkit från 15 % föregående år till 13 %. Andelen nöjda länsinvånare enligt SLTFs kollektivtrafikbarometer var 51 % under 2004 och andelen missnöjda var 11 %. Motsvarande värden för 2003 var 53 % nöjda och 10 % missnöjda. Nedgången i antalet nöjda länsinvånare beror i första hand på prishöjningen i mars. Den totala trafikproduktionen mätt i sittplatskilometer ökade med 1,1 % till (14 693) miljoner. Resandet och trafikproduktionen för tunnelbanan ökade med 1 %, störst ökning noteras för Gröna linjen. Punktligheten förbättrades på Gröna och Röda linjerna till följd av en serie åtgärder, bl.a. genom förändrad utsättning av tågen. Utvecklingen på Blå linjen är ännu inte stabil. Utbudet i pendeltågstrafiken ökade med 4,3 % jämfört med Antalet pendeltågsresenärer har dock minskat med 2 %. Minskningen är störst på Märstagrenen. Pendeltågstrafiken har utvecklats sämre än under 2003 och inte nått upp till satta mål för punktligheten. Ett problem med pendeltågstrafikens möjlighet att nå kvalitetsmålen är att SL och entreprenören inte har kontroll över banan. I många fall kan kvalitetsbrister i trafiken hänföras till orsaker relaterade till Banverket. Med anledning härav har SL under hösten haft regelbundna möten med Banverket och Citypendeln, i syfte att ge en snabb återkoppling och utvärdering av störningar i trafiken. Avtal med Banverket om trafikinformation vid störningar är klart. Roslagsbanan, Saltsjöbanan, Tvärbanan, och Nockebybanan drevs under 2004 överlag med god punktlighet. Resandet med lokaltågen ökade med 4 % jämfört med Det är på lokaltågen som de mest nöjda resenärerna finns. Resandet med Tvärbanan ökade med 9 %. Ökningen beror till stor del på att Hammarby sjöstad fortsätter att växa. Resandeutvecklingen i busstrafiken är generellt svag. Antalet påstigande på buss har minskat med motsvarande 2 %. Minskningen är störst i Innerstaden, Söderort och Södertälje. I Innerstaden görs många korta resor som ofta betalas med kontantkuponger. I Södertälje är det främst stadslinjerna som har minskat. I Södertälje är det en hög andel kontantbetalande resenärer. Trafikutbudet i busstrafiken minskade något. Ett uttalat mål i 2004 års verksamhetsplan var att förbättra intäktssäkringen under de närmaste åren. Till följd av kampanjen Minska svinnet kan nu konstateras inte bara att intäkterna från kontrollavgifterna har mer än fördubblats utan också att en betydande del av årets intäktsökning kan tillskrivas kampanjen. Resegarantins utnyttjande kan ses som ett uttryck för kvalitetsnivån i trafiken. Under 2004 har antalet ersatta resegarantier minskat med över 30 % till (24 067) stycken. Priset per ersatt garantiärende har ökat men även totalt utbetalt belopp har minskat, med 18 % till 4,0 (4,9) Mkr. Förbättringar av tillgängligheten till SL-trafiken genomförs kontinuerligt enligt ett beslutat handlingsprogram för handikappfrågor. Samarbetet med Färdtjänsten utvecklas och fördjupas. Samtliga servicelinjer överfördes till Färdtjänsten i början av året. Installation av hissar och rulltrappor inom trafiksystemets stationer har fortsatt liksom inköp av låginstegsbussar. Av bussarna hade 45 (40) % lågt insteg vid årets slut, 784 st av totalt bussar. Klotter och annan vandalisering beräknas ha förorsakat kostnader för återställandet på 125 (113) Mkr under året, vilket innebär att kostnaderna ökat med 10 %. Kostnaderna för bevakning och ordningshållning i trafiksystemet uppgick därutöver till närmare 200 Mkr. Personal Antalet årsarbetare inom SL-koncernen har under år 2004 uppgått till 532 (512) och inom moderbolaget till 140 (138). För koncernen uppgick personalkostnaderna till totalt 304 (285) Mkr. För moderbolaget var motsvarande kostnader 83 (81) Mkr. Ekonomi Koncernens resultat SL-koncernens rörelseintäkter 2004 uppgick till (9 079) Mkr. De allmänna linjetrafikintäkterna svarade för (3 329) Mkr. Ökningen förklaras främst av biljettprishöjningen med 20 % den 1 mars. Övriga rörelseintäkter som utgörs av reklamintäkter, hyresintäkter och intäkter från annan tjänsteproduktion uppgick till (1 889) Mkr. De totala rörelseintäkterna för moder bolaget redovisas till (7 858) Mkr, vari bl.a. ingår koncernens samtliga allmänna linjetrafikintäkter och verksamhetsbidraget från SLL. Rörelseintäkterna inkluderar verksamhetsbidrag från SLL med (3 861) Mkr. Koncernens totala rörelsekostnader uppgick till (8 734) Mkr. Häri ingår främst produktionskostnader för busstrafiken, tunnelbanan, pendeltågen och lokaltågen samt kostnader för drift och underhåll av SLs trafikanläggningar. Koncernens kostnader för externa entreprenörer uppgick till (6 128) Mkr. Avskrivningar ingår i koncernens rörelsekostnader med 762 (637) Mkr. Av beloppet hänför sig 308 (266) Mkr till vagnar och fordon som finansierats med finansiell leasing. Bland övriga rörelsekostnaderna redovisas bl.a. kapitalkostnadsersättning till Statens Järnvägar med 341 (347) Mkr. Beloppet avser ersättning för investeringar i pendeltågstrafikens fordon och infrastruktur, de äldsta gjorda för över 35 år sedan. SLs betalningsskyldighet kvarstår t.o.m Koncernens finansnetto uppgick till -220 (-275) Mkr. Av beloppet hänför sig räntekostnader på 179 (234) Mkr till räntedelen i finansiella leasar. Skattefinansieringsgraden (beräknad som verksamhetsbidrag dividerat med summan av verksamhetsbidrag och trafik-, reklamoch externa hyresintäkter) var 49,0 (52,5) %. Sedan början av 1990-talet har skattefinansieringsgraden sänkts från cirka 70 % genom sänkta kostnader och ökade intäkter

15 SL har i slutet av året stämts av Swebus på 68 Mkr avseende tvist investeringar i anläggningstillgångar till Mkr jämfört med rulltrappsinstallationer. Den totala investeringsvolymen för alla De första av de 55 beställda nya pendeltågen kommer att levereras om indexberäkningen i trafikavtal. SL har reserverat medel för Mkr föregående år. investeringsobjekt vid Liljeholmen beräknas till 350 Mkr. från sommaren 2005 i en takt av ungefär ett tåg var fjortonde dag advokatkostnader. Om utfallet av stämningen skulle bli negativt för Investeringarna i SL-trafiken framgår av följande tabell: En stor satsning görs på förbättrad information i SL-trafiken, och sättas i trafik. De nya tågen ska ersätta de äldsta av de gamla SL skulle SLs kostnader öka väsentligt. som går under benämningen JustNu-projektet. Satsningen ska ge vagnarna, som levererades för över 30 år sedan. Utskrotningen av (Mkr) förutsättningar för korrekt, aktuell och relevant information om de gamla vagnarna kommer att ske i en försiktig takt för att säker- Verksamhetens resultat Banupprustning hela resan oavsett tid och plats. Under 2004 investerades 155 Mkr. ställa en tillräcklig vagnkapacitet. Verksamhetens resultat och kostnader per trafikslag sammanfattas i nedanstående tabell: (Mkr) Trafikintäkter Verksamhetsbidrag, SLL Tunnelbana Pendeltåg Lokaltåg/spårvagn Buss Trafikslagsgemensamt Reklamintäkter Produktion netto Kapitalkostnader 1) Övrigt netto Koncernresultat ) Exkl kapitalkostnader för bussar som vidareuthyrs till Busslink och kapitalkostnader för tunnelbane- och pendeltågsvagnar som hyrs in från Transitio. Verksamhetens intäkter har under 2004 ökat med 6,2 % till Mkr. Verksamhetsbidraget från SLL reducerades med 41 Mkr samtidigt som biljettpriserna höjdes den 1 mars med i genomsnitt 20 %. Trafikintäkterna ökade under året med 14,7 % till Mkr. Kostnaderna för trafikproduktionen har under 2004 ökat med 292 Mkr eller 4,3 % till Mkr. I bokslutet har en extra avsättning gjorts på över 200 Mkr för upplupet tungt underhåll på Vagn Avsättningsbehovet har uppstått bl.a. genom att Vagn 2000 har gått i trafik mer än vad som ursprungligen avsågs. Exklusive denna underhållskostnad ökade produktionskostnaderna med 1,3 %. Endast marginella trafikförändringar har gjorts under året. I innerstaden har besparingar gjorts på ett antal busslinjer med lågt resande. Kapitalkostnaderna, avskrivningar, ränta på lån och leasingkostnader uppgår till 955 (851) Mkr, en ökning med 12 % jämfört med föregående år. Ökningen hänför sig till fler Vagn 2000 i leasingavtal och högre avskrivningar genom omfattande investeringar, vilket mer än uppvägt det låga ränteläget under SL har under andra halvåret börjat binda räntan i leasingavtalen, i enlighet med en under året framtagen finanspolicy. Swapkontrakt Bytespunkter, stationsupprustning Nya tunnelbanevagnar, Vagn Nya pendeltågsvagnar Vagnupprustning Tvärbanan Bussar Övrigt inkl depåer Summa investeringar SLs omfattande upprustningsprogram för banor och stationer syftar till att hålla anläggningarna i god funktion för att minimera driftstörningar. Stationsutrustning och kringservice vidareutvecklas hela tiden. Exempel på detta är säkerhetshöjande åtgärder framförallt för brandsäkerhet, modernisering och ökad tillgänglighet, handikappanpassning, intäktssäkring m.m. På 18 av tunnelbanans 100 stationer genomfördes under 2004 större investeringar för drygt 350 Mkr. På sex av pendeltågens 50 stationer genomfördes arbeten för ca 100 Mkr. Räls- och växelbyten sker kontinuerligt enligt fastställda planer, liksom utbyte av likriktarstationer, upprustning av kanalisation och plattformar och andra underhållsinvesteringar som syftar till att förebygga akuta eller oplanerade händelser förorsakade av brister i infrastrukturen eller driften av anläggningarna. Totalt investerades i denna typ av åtgärder omkring 500 Mkr under För de nya pendeltågen som ska levereras under åren uppförs en pendeltågsdepå i Upplands-Bro. Under året investerades 284 Mkr. Övriga depåförberedelser för mottagandet av det nya pendeltåget har medfört investeringar i Älvsjö för drygt 30 Mkr. Ytterligare en depå, i Odensala, för det nya pendeltåget är planerad, men p.g.a. osäkerheter kring lokalisering har byggstarten skjutits fram. Under året framkom att det nya betalsystemet Resekortsprojektet blir försenat. SLs styrelse har godkänt en uppgörelse med leverantören innebärande en försening av hela projektet med ungefär 14 månader, vilket SL kompenseras ekonomiskt för. Den nya tidplanen innebär att merparten av alla leveranser kommer att ske under Investeringsutgifterna för Liljeholmens bytespunkt blir dyrare än ursprunglig plan bland annat pga förlängd projekttid, dyrare Under 2004 slutfördes Vagn 2000-projektet i och med leveransen av de sista sju tunnelbanevagnarna. Vagnleveranserna har genomförts i mycket hög takt och möjliggjort att 80 % av tunnelbanetrafiken utförs med den nya vagnen. Finansieringen av SLs investeringar har skett på följande sätt: (Mkr) Statsbidrag Finansiell leasing, m.m Upplåning från SLL/ Egna medel Summa finansiering SLs spårfordon, bl.a. Vagn 2000, finansieras till stor del genom finansiell leasing. Under 2004 finansierades sju nya vagnar till ett värde av 196 Mkr. Äldre avtal för 59 Mkr har lösts. Finansieringsavtal för totalt 270 Vagn 2000 är tecknat liksom för de nya pendeltågsvagnarna som börjar tas i trafik Finansieringsvillkoren för vissa vagnar har under åren ytterligare förbättrats med amerikanska leasingtransaktioner. SLs likviditet har härigenom förstärkts med 600 Mkr. De statsbidrag som erhållits består av bidrag enligt den nya länsplanen, kvarvarande medel ur Dennis-överenskommelsen och bidrag till spårfordon (pendeltåg) enligt Banverkets framtidsplan Dennismedel anslås av regeringen till Vägverket årligen, varpå proportionering mellan sökande sker för tilldelning. I år har SL erhållit 125 Mkr i Dennisbidrag. Medel i länsplanen har erhållits med 152 Mkr avseende kollektivtrafikobjekt för spår- och busstrafik samt bidrag för tillgänglighet (handikappsanpassning). Dessa medel betalas ut av Vägverket och Banverket. SL-koncernens likvida medel uppgick per till 511 (817) Mkr. Av SLs likvida medel är 491 (792) Mkr tillgodohavanden på koncernkonto hos SLL. Som en följd av det omfattande investeringsprogrammet har SL-koncernens balansomslutning ökat kraftigt under de senaste åren. Per var det sammantagna bokförda värdet på SLs tillgångar (23 764) Mkr. Minskningen för 2004 beror på en minskning av omsättningstillgångarna inklusive likvida medel. Anläggningstillgångarnas värde ökade med Mkr till Mkr. Arbetet med nya resekortet kommer att fortsätta under 2005, men det dröjer till i slutet av 2006 innan den tekniska utrustningen kommer att vara på plats. Trängselskatter kan komma att införas under 2005, i första hand på prov under ett år. SL har under 2004 noga förberett sig för att kunna ta emot den ökade tillströmningen av resenärer. Nya busslinjer kommer att starta med ca 200 helt nya bussar. Bussarna finansieras genom leasing och hyrs ut till operatörerna på marknadsmässiga villkor. Staten garanterar genom avtal SLs alla merkostnader före, under och efter försöket. Även om försöket med trängselskatter avbryts under 2006, kommer SL att upprätthålla trafiken fram till och med mars SL kommer under 2005 att omorganiseras genom att moderbolagets och SL Infrateknik ABs verksamheter samorganiseras i moderbolaget. Senare under året kommer också en samlokalisering att ske i för SL helt nya lokaler. Avsikten är att få SL att fungera effektivt som ett sammanhållet och samordnat SL, dvs. SL United. SL har sedan 1990 investerat drygt 25 miljarder kronor i nya spårfordon och annan upprustning och modernisering av infrastrukturen. Även åren framöver är investeringsbehoven stora. Ett antal angelägna trafikutökningar främst inom pendeltågstrafiken är planerade. Sammantaget leder detta till att SLs kostnader kommer att öka kraftigt under de kommande åren. Även om det ännu inte gjorts någon ekonomisk prognos utöver budgeten för 2005 kommer fortsatt kontroll över kostnadsutvecklingen att vara nödvändig för att SL ska kunna upprätthålla en ekonomi i balans. I samma syfte kommer även ansträngningarna att öka intäkterna att fortsätta. Av största vikt är att långsiktigt kunna upprätthålla en ekonomi i balans. Resultatdisposition Enligt upprättad balansräkning uppgår fritt eget kapital i moderbolaget till kronor. Avsättning till bundna reserver föreslås med kronor. Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserad vinst 0 Årets resultat Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så kronor motsvarande Mkr har tecknats. Räntebindningen kostade 31 Mkr under Den genomsnittliga räntebindningstiden var vid årsskiftet 2,0 år. Årets resultat uppgick till 118 (70) Mkr. Investeringar och finansiering Utöver drift och underhåll av kollektivtrafiken görs omfattande investeringar i tunnelbanan, busstrafiken, pendeltågen, Roslagsbanan, Tvärbanan m.m. Under 2004 uppgick SL-koncernens totala installationer för el och IT och mer komplicerade konstruktioner i plattformsplanet. Totalt har 302 Mkr investerats i bytespunkten t.o.m. 2004, varav merparten för bussterminalen. Bussarna går nu i direkt anslutning till tunnelbanan, innanför spärrarna i stationens nedre plan, vilket medför enkla och smidiga byten mellan buss och tunnelbana. I anslutning till arbetet med bytespunkten har även andra investeringar med direkt koppling till stationen genomförts. Det gäller upprustning av Liljeholmens ursprungliga station, hiss och Framtida utveckling Under 2005 kommer slutlig ställning att tas till hur pendeltågstrafiken ska bedrivas i fortsättningen. Frågan är en av de viktigaste, om inte den viktigaste, som kommer att hanteras av SL under året och kommer att kräva stora resursinsatser om en upphandling ska genomföras. Frågan kompliceras av att de nya pendeltågen samtidigt ska fasas in i trafikproduktionen på ett sätt som ger en positiv upplevelse för resenärerna. att till reservfond avsätts att till Stockholms läns landsting återbetalas villkorat aktieägartillskott att i ny räkning överföres 0 kronor Beträffande koncernens och moderbolagets resultat och finansiella ställning m.m. hänvisas till efterföljande resultaträkningar, balansräkningar och kassaflödesanalyser samt notspecifikationer

16 RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING (Belopp i Mkr) KONCERNEN MODERBOL AGE T Not Rörelseintäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Rörelsekostnader Entreprenadkostnader Drift- och underhållskostnader Personalkostnader Avskrivningar 8,9, Andel i intresseföretags resultat Övriga rörelsekostnader 5, Summa rörelsekostnader RÖREL SERE SULTAT Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader 6, Summa finansiella poster RE SULTAT EF TER FINANSIELL A POS TER Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt ÅRE T S RE SULTAT (Belopp i Mkr) KONCERNEN MODERBOL AGE T Not T IL L G Å NG A R Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 8, 9 Nyttjanderätter Materiella anläggningstillgångar 8, 9 Byggnader och mark Spåranläggningar Rullande materiel Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar och förskott Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i koncernföretag Aktier och andelar i intresseföretag 10, Långfristiga fordringar hos intresseföretag Övriga långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förrådsmaterial Kundfordringar Fordringar hos SLL Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos intresseföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar S UMM A T IL L G Å NG A R E GE T K A PITA L OCH S K UL DER Eget kapital 13, 14 Aktiekapital Bundna reserver Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar 15, Långfristiga skulder 17 Långfristiga lån från SLL Näringsbidrag Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till SLL Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skulder till intresseföretag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder S UMM A E GE T K A PITA L OCH S K UL DER Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser

17 KASSAFLÖDESANALYS TILLÄGGSUPPLYSNINGAR (Belopp i Mkr) KONCERNEN MODERBOL AGE T Redovisningsprinciper Intresseföretag Rörelsen Rörelseintäkter 1) Rörelsekostnader, netto 2) Finansiella poster, netto Summa kassaflöde Förändring rörelsekapital (exkl. likvida medel) Förändring av kortfristiga mellanhavanden inom koncernen Nettofinansiering av verksamheten Investeringar Investeringar i anläggningar Investeringar i aktier och andelar i dotterbolag 0 0 Investeringar i intresseföretag Försäljning av anläggningar Försäljning av dotterbolag Försäljning av intresseföretag Förändrad koncernsammansättning Återstår efter investeringar Finansiering Näringsbidrag Förändring långfristiga skulder Förändring av kortfristig fordran/skuld SLL Förändring av långfristiga fordringar Förändring av pensionsskulden Övrigt Summa finansiering Förändring av likvida medel Likvida medel Behållning den 1 januari Förändring av likvida medel Behållning den 31 december ) Inklusive trafikintäkter och verksamhetsbidrag från SLL. 2) Exklusive avskrivningar, nedskrivningar och andra ej likviditetspåverkande poster. De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med årsredovisningslagen (ÅRL) och Bokföringsnämndens allmänna råd och vägledningar. FARs rekommendationer tillämpas ifråga om pensionsskuld och pensionskostnader (FAR 4). Redovisningsrådets Rekommendationer tillämpas i allt väsentligt i följande fall: RR 1 Koncernredovisning, RR 4 Extraordinära intäkter och kostnader samt upplysningar för jämförelseändamål, RR 5 Byte av redovisningsprincip, RR 6:99 Leasingavtal, RR 8 Effekter av ändrade valutakurser, RR 11 Intäkter, RR 12 Materiella anläggnings tillgångar, RR 13 Intresseföretag, RR 15 Immateriella anläggningstillgångar, RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar samt RR 17 Nedskrivningar. Ändringar i form av omklassificeringar av vissa typer av resultatposter har skett. Jämförelseåret har därmed omklassificerats för att uppnå jämförbarhet mellan åren. Det verksamhetsbidrag som SL erhåller från Stockholms läns landsting (SLL) redovisas som rörelseintäkt (se Rörelseintäkter nedan). Belopp anges i miljoner kronor (Mkr) om inget annat anges. Koncernredovisning Koncernens redovisning omfattar AB Storstockholms Lokal trafik (moderbolaget) och de bolag där moderbolagets innehav, direkt eller indirekt, översteg 50 % av röstetalet vid årets slut. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med förvärvsmetoden. Detta innebär att eget kapital i koncernen omfattar eget kapital i moderbolaget och den del av eget kapital i dotterbolagen som tillkommit efter förvärv eller bildandet av dotterbolaget. Obeskattade reserver redovisade i de enskilda koncernföretagen uppdelas i koncernens balansräkning i en kapitaldel och en skattedel. Kapitaldelen har förts till koncernens bundna reserver. Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster har eliminerats i koncernens bokslut. Företag där koncernens röstinnehav uppgår till minst 20 % och högst 50 %, och där koncernen samtidigt har ett betydande inflytande betecknas som intresseföretag. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden, varvid SLs investeringar i intresseföretagen upptas till SL-koncernens andel av intresseföretagens egna kapital och SL-koncernens andel av årets resultat respektive skatt i intresseföretagen. Se not 10. Skatter SL-koncernen använder balansräkningsmetoden för att beräkna uppskjutna skatteskulder och fordringar. Balansräkningsmetoden innebär att beräkningen görs utifrån skattesatser per balansdagen applicerat på skillnader mellan en tillgångs eller en skulds bokföringsmässiga respektive skattemässiga värde samt förlustavdrag. Den beräknade uppskjutna skatteskulden hänförlig till temporära skillnader uppgår till ett belopp väsentligt understigande uppskjuten skattefordran relaterad till outnyttjade underskottsavdrag. Detta innebär att uppskjuten skatteskuld inte kommer att realiseras som aktuell skatt. Då framtida skattemässiga överskott för SL förväntas bli av begränsad omfattning, torde värdet av det ackumulerade underskottet kunna bedömas som högst osäkert. Mot bakgrund av ovanstående redovisar inte moderbolaget och dotterbolagen uppskjuten skatt i resultat- och balansräkningen. Rörelseintäkter SL redovisar allmänna linjetrafikintäkter periodiserade till utnyttjandet av SLs prestationer under räkenskapsåret. Verksamhetsbidraget från SLL, vilket utgör knappt hälften av rörelseintäkterna, utgör ersättning för prestationer beräknade enligt av SLL godkänd budget. SLLs bidrag kan ändras från år till år. Ändringar föranleds av ändrad verksamhet eller kostnadsnivå för denna. SLs intäkter består huvudsakligen av trafikintäkter i allmän linjetrafik, dvs. sådan trafik som SL bedriver enligt 30 31

18 Tilläggsupplysningar NOTER OCH KOMMENTARER lagen om huvudmannaskap för kollektiv persontrafik. Köpt färdbevis ger tillträde till SLs trafiksystem med tunnelbana, pendeltåg, lokaltåg/spårvagn och buss. Inkomster från försäljning av färdbevis i form av periodkort redovisas linjärt över periodens löptid. Sålda ännu ej utnyttjade kort redovisas som en förutbetald intäkt i balans räkningen. Färdbevis sålda i form av kuponger tas upp som intäkt vid försäljningstillfället. Undantag härifrån har gjorts genom att rabattkuponger som hamstrades inför prishöjningen 1 mars inte har utnyttjats till ett uppskattat värde av 25 Mkr vid årsskiftet. Avsättningar Alla kostnader som kan sägas vara hänförliga till prestationerna under räkenskapsåret belastar detta. För de kostnader, vilka inte är helt säkra till sin storlek och utbetalningstid, görs avsättningar. Anläggningstillgångar och avskrivningar Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för planenliga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Planenliga avskrivningar på anläggningstillgångar har för respektive SL-bolag anpassats till koncernens avskrivningspolicy. Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd enligt följande: Inventarier 3 10 år Rullande materiel 5 30 år Spåranläggningar 20 år Byggnader, markanläggningar och förbättringar på annans fastighet år Bland annat de nya tunnelbanevagnarna, Vagn 2000, som finansieras genom finansiella leasingavtal skrivs huvudsakligen av på 30 år, vilket återspeglar den ekonomiska livslängden. För rullande materiel som finansierats med finansiell leasing tillämpas progressiv avskrivning. För övriga anläggningstillgångar tillämpas linjär avskrivning. Förrådsmateriel Förrådsmateriel och varulager har värderats till genomsnittligt inköpspris med avdrag för individuell inkurans. Fordringar Fordringar redovisas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omvärderas enligt gällande valutakurser per transaktionsdag. Kundfordringar och leverantörsskulder, övriga fordringar och skulder samt kassa i utländsk valuta omräknas med balansdagens kurs. Hantering av valutarisker och ränterisker Alla avtal med betalningsförpliktelser i utländsk valuta ska i princip valutasäkras. SL har beställt 55 pendeltågsvagnar som ska betalas i euro. Per balansdagen har 15 vagnar valutasäkrats till ett värde av 538 Mkr. Dessutom är förskott för samtliga 55 vagnar redan utbetalt i euro motsvarande Mkr. SL-koncernens leasingavtal löper med rörlig ränta, 90 dagar. En ränterisk föreligger därför. Om ränteläget ökar, så ökar koncernens kostnader. För att motverka denna effekt har SL under år 2004 tecknat ett antal ränteswapavtal för att därigenom uppnå längre räntebindningstid och motverka en oönskat hög ränteexponering. Vid årsskiftet var räntebindningstiden 2,0 (1,6) år. Swaparna har kostat 31 Mkr under Med swap förstås ett kapitalmarknadsinstrument, med vars hjälp SL åtar sig att betala en fast ränta medan motparten åtar sig att betala SLs rörliga ränta för avtalat belopp. Samtliga affärer för att minska valuta- och ränterisker är gjorda gentemot landstinget. Koncernuppgifter AB Storstockholms Lokaltrafik (SL), organisationsnummer , ägs av Stockholms läns landsting, organisations nummer Av SL-koncernens totala inköp och försäljning avser 0,3 (0,4) % av inköpen och 0,4 (0,7) % av försäljningen andra företag och enheter inom Stockholms läns landsting. NO T 1. Nettoomsättning KONCERNEN MODERBOL AGE T Allmänna linjetrafikintäkter Verksamhetsbidrag SLL Summa NO T 2. Övriga rörelseintäkter KONCERNEN MODERBOL AGE T Fordonsuthyrning Hyresintäkter Näringsbidrag m.m. 1) Reklamintäkter Övrigt Summa ) Se not 18. NO T 3. Koncerninterna intäkter och kostnader Moderbolagets försäljning till andra bolag inom koncernen uppgick till 94 (51) Mkr, vilket utgjorde 1,1 (0,7) % av rörelse intäkterna. Motsvarande köp från övriga koncernbolag, uppgick till 248 (270) Mkr, vilket utgjorde 2,8 (3,2) % av moderbolagets totala rörelsekostnader. NO T 4. Entreprenadkostnader Entreprenadkostnader utgörs huvudsakligen av ersättningar till externa trafikoperatörer. Ersättningen baseras på trafikavtal som löper över flera år. NO T 5. Övriga rörelsekostnader SL har ett avtal med SJ som ger SL rätt att nyttja de investeringar som SJ gjort i anläggningar och utrustningar som avser pendeltågstrafiken i Stor-Stockholm. Avtalet löper fram till år 2010 och är inte uppsägningsbart. Ersättningen uppgår till ca 350 Mkr per år. Den årliga ersättningens storlek är beroende av KPI och statens avkastningsränta. Avtalet ingicks 1995 efter omförhandling och ersatte ett tidigare avtal avseende samma investeringar och gav SL rätt att säga upp entreprenadavtalet med SJ. Det belopp som kostnadsförs år 2004 uppgår till 341 (347) Mkr

19 Noter och kommentarer Noter och kommentarer NO T 6. Finansiella intäkter och kostnader NO T 8. Anläggningstillgångar i SL-koncernen KONCERNEN MODERBOL AGE T Finansiella intäkter Ränteintäkter från dotterbolag 0 3 Ränteintäkter övrigt Övriga finansiella intäkter Finansiella intäkter totalt Finansiella kostnader Räntekostnader till dotterbolag 0 1 Finansiell del av pensionsskuld Ränta på lån från SLL Ränta finansiell leasing m.m Räntebindningskostnad 31 0 Resultat från finansiella investeringar 1) Övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader totalt Summa finansiella intäkter och kostnader ) Villkorat aktieägartillskott till Tågia AB med därav föranledd nedskrivning av aktierna i intressebolaget. I övriga finansiella intäkter ingår periodiserade nettoinkomster från amerikanska leasingtransaktioner samt periodiserad reavinst vid försäljning av Tvärbanevagnar. Nyttjande- Byggnader Spår- Leasat Övrigt Rullande rätter och mark anläggningar rullande 5) rullande materiel materiel materiel totalt Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Ansk värde sålt/utrangerat Ändrad koncernstruktur/ omklassificeringar Anskaffningsvärde Ack plan avskrivningar Årets plan avskrivningar Ack. plan. avskrivn. sålt/utrangerat Ändrad koncernstruktur/ omklassificeringar Ack plan avskrivn Ack näringsbidrag Planenligt restvärde Taxeringsvärde 1) ) Taxeringsvärde 1) ) Maskiner och Pågående anl Summa inventarier och förskott 2) anläggningar NO T 7. Bokslutsdispositioner MODERBOL AGE T Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Ansk värde sålt/utrangerat -354 Ändrad koncernstruktur/ omklassificeringar Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag -3 0 Lämnade aktieägartillskott till dotterbolag -258 Överavskrivningar Summa Anskaffningsvärde Ack plan avskrivningar Årets plan avskrivningar Ack plan avskrivn sålt/utrangerat Ändrad koncernstruktur/ omklassificeringar Ack plan avskrivn Ack näringsbidrag Planenligt restvärde Taxeringsvärde 1) Taxeringsvärde 1) ) Vissa fastigheter har ej åsatts taxeringsvärde. 2) Se not 18 angående näringsbidrag för pågående nyanläggningar. Utestående förskott till leverantörer har säkrats med bankgaranti enligt SLLs finanspolicy. 3) Varav mark 60. 4) Varav mark 24. 5) I leasat rullande material ingår ej beräknat tungt underhåll och avskrivningar före leasestart, jmfr not

20 Noter och kommentarer Noter och kommentarer NOT 9. Anläggningstillgångar i moderbolaget Nyttjande- Byggnader Spårrätter och mark anläggningar Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Omklassificering -30 Anskaffningsvärde Ack plan avskrivningar Årets plan avskrivningar Omklassificering -3 Ack plan avskrivn Ack näringsbidrag NO T 10. Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag m.m. Koncernföretag Organisationsnr Säte Antal Ägd Nom Bokfört värde andel 1) värde AB SL Finans Stockholm % 0,1 0,1 SL HR-Service AB Stockholm % 0,1 0,1 SL Kundtjänst AB Stockholm % 0,051 0,1 SL Infrateknik AB Stockholm % 0,1 0,1 SL Lidingö Trafik AB 2) Stockholm ,74 % 1,2 1,2 Fastighets AB Viggestaberg 2) Stockholm % 0,1 0,1 Summa aktier och andelar i koncernföretag 1,7 Härutöver äger SL följande andra aktier och andelar: Planenligt restvärde Taxeringsvärde 1) ) Taxeringsvärde 1) ) Rullande Maskiner och Pågående anl Summa materiel inventarier och förskott 2) anläggningar Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Omklassificering Anskaffningsvärde Ack plan avskrivningar Årets plan avskrivningar Omklassificering -1-4 Ack plan avskrivn Ack näringsbidrag Planenligt restvärde Taxeringsvärde 1) Taxeringsvärde 1) ) Vissa fastigheter har ej åsatts taxeringsvärde. 2) Se not 18 angående näringsbidrag för pågående nyanläggningar. Utestående förskott till leverantörer har säkrats med bankgaranti enligt SLLs finanspolicy. 3) Varav mark 60. 4) Varav mark 24. Intresseföretag m.m. Organisationsnr Säte Antal Ägd Nom Bokfört värde andel 1) värde Svensk Banproduktion AB Stockholm % 0,04 11,8 AB Transitio 3) Stockholm % 9,8 9,8 Stockholms Terminal AB Stockholm % 0,4 0,4 Tågia AB 4) Stockholm ,3 % 0,1 0,0 Busslink i Sverige AB Stockholm % 10,035 0,0 People Travel Group AB 5) Stockholm % 0,72 1,8 Samtrafiken i Sverige AB 6) Stockholm 30 2,12 % 0,0 0,0 Summa aktier och andelar i intresseföretag m.m. 23,8 Summa aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag m.m. 25,5 1) Ägd andel = rösträttsandel. 2) Vilande bolag. 3) SL har sålt 5 % av aktierna i AB Transitio till Skånetrafiken. 4) SL har under 2004 som villkorat aktieägartillskott till Tågia AB tillskjutit 20 Mkr avseende 2003 samt 10 Mkr avseende år SLs aktier och andelar i Tågia har nedskrivits med motsvarande belopp, 30 Mkr. 5) Ett optionsavtal har tecknats med majoritetsägarna i People Travel Group innebärande en rätt för SL att sälja sitt aktieinnehav under SL har utlöst optionen. 6) Ej intresseföretag. NO T 11. Resultat- och kapitalandelar i intresseföretag Resultat från andelar i intresseföretag 1) -3-5 Kapitalandelar i intresseföretag 1) People Travel Group AB 7 5 Svensk Banproduktion AB Busslink i Sverige AB 0 0 Tågia AB 0 0 AB Transitio Stockholms Terminal AB 1 1 Summa ) Resultatandelar och kapitalandelar i intresseföretag har baserats på delvis preliminära uppgifter. Resultatendelen i People Travel Group AB uppgår preliminärt till 4,6 Mkr

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli Alla reser olika Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Alla reser olika Har du tänkt på att vi alla reser på olika sätt? Vi kanske sitter

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 1 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 14 1 2 Sammanfattning Trafikförvaltningen har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 11 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Om tillgänglighet i SL-trafiken. Alla har sitt sätt att resa

Om tillgänglighet i SL-trafiken. Alla har sitt sätt att resa Om tillgänglighet i SL-trafiken Alla har sitt sätt att resa Vi kollektivtrafiken Kollektivtrafiken i Stockholms län är till för alla. Men alla tycker inte att det är lika enkelt att använda den. I den

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 1 1 2 Innehåll Förord 5 74 procent nöjda resenärer i SL-trafiken våren 1 7 Vad är viktigt för att SLs kunder ska bli nöjda?

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 13 1 2 Sammanfattning Den 1 januari 13 omorganiserades verksamheten i AB SL till den nyinrättade Trafikförvaltningen inom Stockholms

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 12 1 2 Sammanfattning Den 1 januari 13 omorganiserades verksamheten i AB SL till den nyinrättade Trafikförvaltningen inom Stockholms

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik. Årsberättelse 2003

AB Storstockholms Lokaltrafik. Årsberättelse 2003 SL AB Storstockholms Lokaltrafik Årsberättelse 2003 12 INNEHÅLL Året som gått................................................................................. 3 Vi sätter resenären i fokus....................................................................

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 11 1 2 Sammanfattning Sedan 1 har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling. Under 1 bryts den positiva

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

Genomlysning av SL:s ekonomi Stockholms läns landsting

Genomlysning av SL:s ekonomi Stockholms läns landsting Genomlysning av SL:s ekonomi 2006-2010 Bakgrund till projektet att uppdra åt landstingsstyrelsen att i samråd med AB SL utreda AB SL:s långsiktiga ekonomiska situation bland annat utifrån av SL presenterade

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 14 1 2 Sammanfattning Trafikförvaltningen har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

TJÄNSTEKVALITETSRAPPORT Stockholmståg KB 2015

TJÄNSTEKVALITETSRAPPORT Stockholmståg KB 2015 TJÄNSTEKVALITETSRAPPORT Stockholmståg KB 2015 1/9 Innehållsförteckning 1. Företaget Stockholmståg KB... 3 2. Tillstånd och certifikat... 3 3. Biljetter och trafikinformation... 4 4. Punktlighet och störningshantering...

Läs mer

Lägesrapport om fusket i SL-trafiken år 2018

Lägesrapport om fusket i SL-trafiken år 2018 1(2) Trafikavdelningen Handläggare Fredrik Cavalli-Björkman 08-686 3904 fredrik.cavalli-bjorkman@sll.se INFORMATIONSÄRENDE 2019-04-15 Trafiknämnden 2019-05-14, punkt 38 Ärende TN 2019-0262 Infosäkerhetsklass

Läs mer

Pendeltågstrafiken uppvisade relativt goda resultat i maj och punktligheten har förbättrats.

Pendeltågstrafiken uppvisade relativt goda resultat i maj och punktligheten har förbättrats. 1 2 3 Sammanfattning Denna automatgenererade månadsrapport är ett arbetsmaterial som fr.o.m. rapporteringen av januari 2011 ersätter den version av "Punktlighet i SL-trafiken" som tidigare beslutades av

Läs mer

Not 1: Förändrad redovisning av tunnelbanans punktlighet

Not 1: Förändrad redovisning av tunnelbanans punktlighet 1 2 3 Sammanfattning Den enskilt största orsaken till inställda avgångar i Tunnelbanetrafiken i februari var ett strömavbrott på Grön linje. Ett längre stopp på Röd linje uppstod i samband med en personolycka.

Läs mer

Till dig som är nyinflyttad

Till dig som är nyinflyttad Till dig som är nyinflyttad Landstinget finns till för invånarna varje dag dygnet runt. Barn föds och operationer utförs. Patienter får behandling och stöd på sjukhus och vårdcentraler. Tunnelbana, pendeltåg,

Läs mer

Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken

Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken 1(6) Handläggare Karin Crawford 08-6861582 crawford.karin@gmail.com Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken Bakgrund och syfte Trafikförvaltningen har sedan tidigare kunskap kring vad som

Läs mer

Världens modernaste stadstrafik

Världens modernaste stadstrafik Världens modernaste stadstrafik Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Järfälla kommun och Nobina om flera nya och unika kollektivtrafiksatsningar i Barkarbystaden i västra Stockholm Målbild

Läs mer

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?. Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter

Läs mer

Upplevd kvalitet - SL och Waxholmsbolaget 2016

Upplevd kvalitet - SL och Waxholmsbolaget 2016 Årsrapport Upplevd kvalitet - SL och Waxholmsbolaget 2016 Copyright: Trafikförvaltningen, Stockholm Läns Landsting. Utarbetat av Trafikförvaltningen, Analyssektionen. Marknadsanalys MIND Research AB. Projektledare:

Läs mer

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare Tre minuter om Citybanan pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare 1. Bra för dig Din genväg i vardagen Förseningar och trängsel i tågtrafiken beror på att dagens järnvägsspår i Stockholm inte

Läs mer

Om tillgänglighet i SL-trafiken. Alla har sitt sätt att resa

Om tillgänglighet i SL-trafiken. Alla har sitt sätt att resa Om tillgänglighet i SL-trafiken Alla har sitt sätt att resa Vi kollektivtrafiken Stockholms kollektivtrafik är till för alla. Men alla tycker inte att det är lika enkelt att använda den. Under senare år

Läs mer

Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken?

Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken? Trafikutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken? Problemformulering Varje dag reser det cirka 700 000 resenärer med SL, 1 vilket innebär att 47 % av Stockholms

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:104 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:20 av Cecilia Carpelan m.fl. (fp) om samordnad klottersanering Föredragande landstingsråd: Anna Berger Kettner Ärendet Motionärerna

Läs mer

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Digitaliseringen skapar nya förutsättningar men också nya förväntningar. Människans beteende och livsstil har förändrats, digitaliseringen

Läs mer

Uppföljning av färdtjänstavtalet

Uppföljning av färdtjänstavtalet Karin Jacobsen Åsa Enrot MINNESANTECKNINGAR Uppföljning av färdtjänstavtalet Tid Fredag den 20 april 2012 kl 9.00-10.30 Plats Närvarande SL, Färdtjänsten Karin Jacobsen, KSL Åsa Enrot, Färdtjänstavdelningen

Läs mer

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Årstaberg: inga tåg stannar 6/4 2/8 Västerhaninge Nynäshamn: inställd trafik 22/6 2/8 Spånga Bålsta: inställd trafik 27/6 2/8 och 15 16/8 Stockholm C Bålsta:

Läs mer

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB 2015-05-19 Innehåll Arriva Sverige AB... 1 Arriva Sverige AB... 3 Legal information... 3 Kontaktinformation... 3 Verksamhet... 3 Tillstånd och certifikat... 3 Tjänstekvalitetsrapport...

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Månadsrapport Buss: Nobina. Februari Sammanfattning av alla avtalsområden. Den här rapporten avser mätningar till och med Februari 2018.

Månadsrapport Buss: Nobina. Februari Sammanfattning av alla avtalsområden. Den här rapporten avser mätningar till och med Februari 2018. Månadsrapport Buss: Nobina Sammanfattning av alla avtalsområden Februari 218 SL Den här rapporten avser mätningar till och med Februari 218. Följande källor används som underlag för rapporten: - Entreprenörens

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Införande av låginstegsbussar i SL-trafiken

Införande av låginstegsbussar i SL-trafiken 1 (5) Datum 2011-10-11 Identitet TN 1110-214 Trafiknämnden Införande av låginstegsbussar i SL-trafiken Sammanfning På lång sikt är SL:s mål den allmänna kollektivtrafiken ska upplevas som det mest raktiva

Läs mer

Innehåll. Övrig information. Linje Sträckning Sida. Giltighetstid

Innehåll. Övrig information. Linje Sträckning Sida. Giltighetstid Innehåll Linje Sträckning Sida Övrig information Sida J J J J J Bålsta Nynäshamn Nynäshamn Bålsta Märsta Södertälje centrum Södertälje centrum Märsta Gnesta Södertälje centrum Södertälje centrum Gnesta

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Resor med buss eller tåg i Västmanland

Resor med buss eller tåg i Västmanland Resor med buss eller tåg i Västmanland Här kan du läsa hur du ska göra när du vill resa med buss och tåg i Västmanland Bolaget du reser med heter VL. Du får veta var du kan köpa biljetter och hur du gör

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:25 av Helena Ekekihl m fl (mp) om informationskampanjer om rökförbud på perronger och i väntkurer inom Storstockholms Lokaltrafik

Läs mer

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg

Ungdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg Ungdomars resor - Ungdomars upplevelser av transportsystem Linda Hallenberg RAP. 6 juli 2005 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 2 SYFTE...6 3 METOD...6 4 RESULTAT...6 4.1 T-BANAN ÄR EN OTRYGG OCH

Läs mer

Kollektivtrafik med människan i centrum, SOU 2003:67

Kollektivtrafik med människan i centrum, SOU 2003:67 TJÄNSTEUTLÅTANDE Länshandikapprådet 2003-12-22 Kollektivtrafik med människan i centrum, SOU 2003:67 Ärendet Länshandikapprådet har för yttrande erhållit betänkandet Kollektivtrafik med människan i centrum,

Läs mer

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 1 Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 2013-01-14 2 Anders Lindström Förvaltningschef i Trafikförvaltningen

Läs mer

Upphandling Enkät om hinder i kollektivtrafik 2018

Upphandling Enkät om hinder i kollektivtrafik 2018 Sida 1 Q001 Hur ofta åker du bil? Dagligen eller nästan varje dag - 44 39-46+ 29 36-46+ 38 35-46+ 33 52 44-47 Någon eller några dagar i veckan 30 34 29 34 32 30 19 29 30 21 22-31+ 26 Någon eller några

Läs mer

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Qualisys Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31 QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Fortsatt stor osäkerhet om finansieringen av OPTAx Systems Inc. Misslyckas OPTAx-finansieringen

Läs mer

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE Annika Molin är projektledare för Västtrafiks satsning på digitala skärmar. Infotainmentsystemet

Läs mer

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik 1 av 5 resenärer tycker att det är svårt att förstå vilken biljett de behöver och hur de ska köpa biljetterna. Hälften av resenärerna anser att meddelanden

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

2011-08-17 LS 1010-0799

2011-08-17 LS 1010-0799 Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(3) Ankom Stockholms läns landsting 2011-08-17 LS 1010-0799 2011-08- 1 7 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN Dnr: 1 1-08- 1 7 * 02 5 Motion 2010:9 av Nanna Wikholm

Läs mer

Leveransavtal med Stockholm Gas AB

Leveransavtal med Stockholm Gas AB 1(3) Datum 2009-06-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 3957 Identitet Styrelsen Leveransavtal med Stockholm Gas AB Ärendet Ett förslag till avtal om leverans av biogas har arbetats fram mellan AB Storstockholms

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Miljöledning i staten 2016

Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

Trafikförändringar i sommar

Trafikförändringar i sommar Trafikförändringar i sommar Folder_allma n_sommar_a65.indd 1 2015-06-15 14:30 Under sommaren genomför SL en rad olika förbättringsarbeten. Under sommaren genomför SL en rad olika förbättringsarbeten. Stockholm

Läs mer

SL:s långsiktiga ekonomiska situation

SL:s långsiktiga ekonomiska situation Stockholms läns landsting Avd. för Ekonomi- och verksamhetsstyrning Rapport 25-8-22 SL:s långsiktiga ekonomiska situation Sammanfattning SL redovisade i planåren i budget 25 stora och ökande underskott.

Läs mer

Yttrande över motion 2017:13 av Malin Karlsson (MP) om den upplevda otryggheten i kollektivtrafiken

Yttrande över motion 2017:13 av Malin Karlsson (MP) om den upplevda otryggheten i kollektivtrafiken 1(3) Fredrik Cavalli-Björkman 08-686 3904 fredrik.cavalli-bjorkman@sll.se Trafiknämnden 2017-09-26, punkt 18 Yttrande över motion 2017:13 av Malin Karlsson (MP) om den upplevda otryggheten i beskrivning

Läs mer

Trafikförändringar i SL-trafiken svar på remiss från trafikförvaltningen Stockholms läns landsting

Trafikförändringar i SL-trafiken svar på remiss från trafikförvaltningen Stockholms läns landsting Kungsholmens stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen Tjänsteutlåtande 1.5.3-099-2014 Sida 1 (5) 2014-03-24 Handläggare Monica Fredriksson Telefon: 08-508 090 32 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Trafikförändringar

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Kollektivtrafiken i Östergötland. En kunskapsöversikt

Kollektivtrafiken i Östergötland. En kunskapsöversikt Kollektivtrafiken i Östergötland En kunskapsöversikt 2017-11-16 Östgötatrafiken Varför har vi kollektivtrafik? Minska människans påverkan på miljö och klimat Förbättra framkomligheten i städerna genom

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör:

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Linköping - Västervik

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Linköping - Västervik Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK ÄR INGET SJÄLVÄNDAMÅL Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa

Läs mer

SL:s strategiska karta

SL:s strategiska karta 1 (8) Datum 2011-05-04 Identitet TN 1105-132 SL 2011-04030 Trafiknämnden SL:s strategiska karta Bakgrund SL:s ansvar för kollektivtrafiken omfattar allt fler resenärer och kraven på fungerande och miljöanpassad

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Regionalt trafikförsörjningsprogram Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

FÖRVALTNINGSCHEFSINFORMATION

FÖRVALTNINGSCHEFSINFORMATION Trafiknämnden 19 juni 2018 FÖRVALTNINGSCHEFSINFORMATION Caroline Ottosson 1 AGENDA 2 Trafikförvaltningen allmänt Avstängningar vid Skärmarbrink och Gullmarsplan Slussen Trafikaffärer Försök med SL-taxa

Läs mer

Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för januari 2008

Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för januari 2008 Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för januari Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Tunnelbanan... 4 2.1 Orsaker till avvikelser... 4 2.2 Utförd trafik... 5 2.3 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken...

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör:

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Välkommen till samråd om Förstudie Tunnelbana till Nacka

Välkommen till samråd om Förstudie Tunnelbana till Nacka Foto: Susanne Walstrom, Istockphoto, rubiphoto Välkommen till samråd om Förstudie Tunnelbana till Nacka I en politisk överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för januari 2011

Punktlighet i SL-trafiken. Månadsrapport för januari 2011 Punktlighet i SL-trafiken Månadsrapport för januari 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Tunnelbanan... 4 Utförd trafik... 4 Orsaker till stopp i tunnelbanetrafiken... 5 Punktligheten... 6 Kundsynpunkter...

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Tåg Sträcka: Luleå - Riksgränsen

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Tåg Sträcka: Luleå - Riksgränsen Kundundersökning mars 2011 Operatör: SJ Trafikslag: Tåg Sträcka: Luleå - Riksgränsen Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 2011-10-12 LS 1103-0489 iandstiwos$tvkels tt Landstingsstyrelsen 11-10-25 * 011 Motion 2011:9 av Gunilla Roxby Cromvall m fl (V) om förbättrad

Läs mer

VERKSAMHETSTAL PER TRAFIKSLAG - Augusti 2018

VERKSAMHETSTAL PER TRAFIKSLAG - Augusti 2018 VERKSAMHETSTAL PER TRAFIKSLAG Augusti Tunnelbana Verksamhetstal Ack Mål Diff Påstigande/Vardag (tusental) 1157,6 1188 30,4 Nöjd kund (%) 113 75 38,0 Nöjd kund tidhållning (%) 109 73 36,0 Utförd trafik

Läs mer

Yttrande över motion 2011:36 om åtgärdsprogram för en fungerande kollektivtrafik vintertid

Yttrande över motion 2011:36 om åtgärdsprogram för en fungerande kollektivtrafik vintertid Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-03-22 1 (5) Identitet TN xxxx-xxx Handläggare Ragna Forslund 08-686 1959 Yttrande över motion 2011:36 om åtgärdsprogram för en fungerande kollektivtrafik vintertid

Läs mer

Information angående utveckling av Access

Information angående utveckling av Access In Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 sara.catoni@sll.se INFORMATIONSÄRENDE Trafiknämnden 2016-05-31, punkt 20 1(5) Information angående utveckling av Access Bakgrund I förstudien Förstudie gällande inriktning

Läs mer

En tunnelbana i världsklass

En tunnelbana i världsklass En tunnelbana i världsklass 5 år med MTR och Stockholms tunnelbana MTR har drivit Stockholms tunnelbana sedan 2009 på uppdrag av SL*. SL: s och vårt mål är fler och nöjdare resenärer, och efter fem år

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Årsberättelse 2005

AB Storstockholms Lokaltrafik Årsberättelse 2005 AB Storstockholms Lokaltrafik Årsberättelse 2005 Innehåll 2 Hänt under 2005 4 VD har ordet 6 Detta är SL 8 Strategier för SL-trafiken 9 En vanlig tisdagsmorgon... 10 SLs marknad 12 Resenärer och intäkter

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss

Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö buss Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-05-25 1 (1) Identitet TN 1206-0144 Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 Information avseende arbetet Förstudie inför nya trafikavtal innerstaden buss och Lidingö

Läs mer

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad 1(1) Handläggare Malin Ingemarson 08-686 3746 malin.ingemarson@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2014-10-07, info punkt 19 SL 2014-2176 Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad Ärendebeskrivning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:96 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Förslag till strukturella åtgärder i vissa intressebolag Föredragande landstingsråd: Anna Berger Kettner Ärendet AB Storstockholms Lokaltrafiks

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL

Kundundersökning mars 2012. Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL Kundundersökning mars 2012 Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt?

Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? 1 Vad kan man göra för att få fler att åka kollektivt? Inledning.3 Bakgrund.3 Syfte 3 Metod...4 Resultat 4 Slutsats 4 Felkällor... 5 Avslutning...5 Datum: 21/5-2010 Handledare: Gert Alf Namn: Lukas Persson

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:17 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:33 av Yvonne Blombäck (MP) om att införskaffa fler biljettautomater och bättre kortläsare i kollektivtrafiken Föredragande landstingsråd:

Läs mer