Förkortningar us=undersökning, h=timme, d=dygn, v=vecka, m=månad, pkr=plasma(serum)-kreatinin

Transkript

1 Utfärdat /Rekommendationer för jod-kontrastmedel/smfrs arbetgrupp 1(7) JOD-KONTRASTMEDEL (KM) Rekommendationerna syftar till att förebygga negativa effekter av intravaskulära jod-kontrastmedel vid datortomografi, angiografi, veno-/flebografi & urografi. Innehållsförteckning Kontrastmedelsinducerad njurskada Metforminbehandling Dialys och undersökningar med jod-km Tyreoideafunktion och jodkontrastmedel Feokromocytom Myastenia Gravis Graviditet och amning Extravasering av kontrastmedel Förkortningar us=undersökning, h=timme, d=dygn, v=vecka, m=månad, pkr=plasma(serum)-kreatinin Kontrastmedelsinducerad njurskada (KMN) Vetenskaplig definition pkr-ökning 44 μmol/l eller 25% inom 3d utan annan orsak pkr-ökning 44 μmol/l kan vara lämpligt att använda när pkr är <175 μmol/l och stegring 25% när pkr är >175 μmol/l Incidens <5% vid normalt pkr 10-50% vid nedsatt njurfunktion; risken beroende av antal riskfaktorer Vanlig orsak till sjukhusförvärvad njurinsufficiens Klinik Njurfunktionsnedsättningen kulminerar efter 3-4d och normaliseras vanligtvis inom 1-2v. Av patienter med nedsatt njurfunktion utvecklar 5% oliguri/uremi Vid aorto-renal angiografi/intervention kan mikro- (kolesterol)-embolisering förväxlas med KMN; hudmanifestationer, multiorgan symtom, vaskulit syndrom, ofta mer långdraget progressivt förlopp än KMN, eosinofili, CRP-stegring Identifiera riskfaktorer före undersökning Patient med njurfunktionsnedsättning (pkr eller GFR <60 ml/min), speciellt i kombination med andra riskfaktorer Tillstånd/farmaka med risk för njurpåverkan diabetesnefropati, arteriosklerotisk njursjukdom eller annan sjukdom i njurar/urinvägar, proteinuri reducerad blodvolym/renal perfusion i. dehydrering/blödning/hypotension ii. hjärtsvikt (NYHA III/IV) iii. levercirrhos (och risk för falskt låga pkr) hög ålder (>70 år) dåligt allmäntillstånd/inneliggande tidigare kirurgi i njurar/urinvägar grav anemi/hypoxi, sepsis nefrotoxiska substanser: i. daglig konsumtion av NSAID ii. antibiotika; t.ex. aminoglykosider, amfotericin iii. cytostatika; t.ex. cisplatin, mitomycin iv. immunosuppressiva medel; t.ex. ciklosporin Nyligen utsatts för kontrastmedel eller större kirurgi Gradering av njurfunktion (GFR) Lätt reducerad ml/min Måttligt reducerad ml/min Kraftigt reducerad ml/min Njursvikt, uremi <15 ml/min Indikation för p-kreatinin Vid känd/misstänkt njursjukdom Förekomst av riskfaktorer, t.ex. diabetes mellitus Samtliga patienter över 70 år Alla akuta/inneliggande patienter Provet bör vara färskt på akuta/inneliggande (helst <24h), annars <7d gammalt utom vid känd stabil njurfunktionsnedsättning (<3 mån gammalt prov) Att ange på röntgenremissen P-kreatinin och samtliga riskfaktorer skall anges, alternativt negera njursjukdom, samt längd och vikt för skattning av njurfunktion (GFR) Åtgärder för att minimera risken för KMN Skatta absolut GFR (ej relaterat till 1,73 m 2 kroppsyta) Väg risk (KM-dos/GFR, riskfaktorer) mot nytta Överväg andra metoder (DT utan kontrast, US, MR,) Vid GFR ned mot 30 ml/min bör jod-km endast användas i avsaknad av andra metoder och om det är absolut nödvändigt för adekvat diagnostik. (OBS! att doser >0,1 mmol/kg gadolinium-km för MR också kan vara nefrotoxiska vid så låg njurfunktion) Sätt ut nefrotoxiska substanser helst 2-3d före us på riskpatienter Hydrera, p.o./i.v. 0,9% NaCl >100 ml/h eller 1-1,5 ml/kg/h, 4-12h före och 12-24h efter us, med hänsyn till vätske-, hjärt- och njurstatus, för god diures Hydrering med bikarbonat endast visat effekt i en studie Förbehandla INTE med forcerad diures Farmakologisk profylax inkl. acetylcystein rekommenderas inte generellt för närvarande Hemodialys efter KM-us ingen visad profylaktisk effekt Modifiera us-tekniken så att KM-dosen i gram jod numeriskt understiger GFR med så stor marginal som möjligt (gram-jod/gfr ratio <1) Undvik stora kirurgiska ingrepp inom 3d efter us på riskpatienter, kontrollera njurfunktion före op. Undvik us med KM inom 3d på risk-patienter, kontrollera njurfunktionen före nästa us. Efter hjärndödsangiografi bör explantation av njurar fördröjas 18h Uppföljning av patienter med risk för KMN Inneliggande: pkr dagligen under minst 2-3d Polikliniska: pkr någon gång efter 2-4d Behandling vid KMN Samma som för akut njurinsufficiens av annan orsak

2 Utfärdat /Rekommendationer för jod-kontrastmedel/smfrs arbetgrupp 2(7) Metforminbehandling Förutom diabetes mellitus behandlas också patienter med polycystiskt ovariellt syndrom med metformin. Metformin påverkar ej njurfunktionen, men inträffar en KMN kan metformin ansamlas och ge upphov till laktatacidos, ett allvarligt tillstånd. Metformin utsättes i sb. med undersökningen Undersökaren kontrollerar om en diabetespatient tar metformin och att vederbörande är informerad om att hålla upp med medicinering efter us. Metformin återinsätts tidigast 48h efter us. och först sedan pkr kontrollerats, vilket är remittentens ansvar Dialyspatienter och jod-km Ej obligat att synkronisera us med dialys Hemodialys efter KM-us ingen visad profylaktisk effekt Finns njurfunktion att bevara ( 400 ml dygn) bör samma försiktighet som under KMN iakttas Hydrering måste anpassas till patientens vätskestatus Tyreoideafunktion och jodkontrastmedel Fritt jod i form av jodid i kontrastmedel, inkl. perorala/- rektala, kan orsaka klinisk/subklinisk hypertyreos inom 3m efter undersökning Nuklearmedicinska undersökningar eller behandling av tyreoidea med isotoper kan temporärt omöjliggöras Kontraindikation för jod-kontrastmedel Obehandlad manifest hypertyreos Misstänkt/nydiagnostiserad tyreoideacancer där radiojodundersökning/behandling kan bli aktuell Ökad risk för utveckling av hypertyreos Eutyreoid Graves sjukdom obehandlad eller tidigare tyreostatikabehandlad Tillstånd med konstaterad/risk för autonom funktion som t.ex. multinodös/uninodulär struma, speciellt för boende/har bott i jodbristområden. OBS! Äldre och hjärtsjuka individer är speciellt känsliga för hypertyreos. Tillstånd sannolikt utan risk att utveckla hypertyreos Graves sjukdom eller toxisk nodös struma som endera är: adekvat blockerad under behandling med tyreostatika, tidigare radiojodbehandlad och substituerad med levotyroxin (Levaxin/Euthyrox) eller behandlad med nära total tyreoidektomi och substituerad med levotyroxin. Rekommendationer vid risk för hypertyreos Undvik KM eller minimera dosen, t.ex.: knappast indikation för kontrastmedel på frågeställning intrathorakal struma. Om kontrastmedel ges: profylax i allmänhet ej nödvändig, selekterade hög-riskpatienter kan behöva profylax med tyreostatika och ev. kaliumperklorat, avgörs individuellt av endokrinolog/invärtes medicinare, betona i röntgensvaret att patienten bör följas upp avseende tyreoideafunktion, inte minst då tidigare ej känd nodöst förstorad tyreoidea påvisats, remittenten ansvarar för uppföljning med fritt T3, fritt T4 och TSH 6 och 12v efter us. Nuklearmedicinska undersökningar Såväl diagnostisk skintigrafi ( 99m Tc perteknetat) som spårjodprov ( 131 I) påverkas under ca 2m efter jod-km. Behandling med radioaktivt jod Patienter som skall behandlas med radioaktivt jod skall inte genomgå us med jod-km inom 2 månader före behandlingen pga risk för jodblockad med lågt upptag. Feokromocytom Selektiv KM-injektion i binjureartär, njurartär eller binjureven kan orsaka hypertensiv kris Ett biokemiskt diagnostiserat feokromocytom (som ändå skall blockeras) bör blockeras före us med KM, t.ex. datortomografi Incidentalom i binjurarna kan undersökas med KM utan föregående biokemisk analys, vilket dock krävs inför ev. biopsi Myastenia gravis Andningsstillestånd har beskrivits både i samband med jod- och gadolinium-km och trots behandling med kolinesterashämmare Kontrastmedel bör endast ges om det är nödvändigt och med narkosberedskap för omedelbar behandling med kolinesterashämmare och intubering Graviditet Jod-KM kan passera placenta-barriären eller diffundera från moderns blod till amnionvätskan Fritt jod passerar placentabarriären obehindrat Mutagena och teratogena effekter av jod-km Kliniska erfarenheter: inga hållpunkter för dylika effekter, men erfarenheterna är begränsade Djurstudier: Se FASS för val av KM; vissa har testats utan tecken på skadliga effekter In vitro studier: Inga tecken på mutagena effekter Effekter på fostrets tyreoidea Läkemedel som innehåller jod är i allmänhet kontraindicerade under graviditet då de kan orsaka fetal hypotyreos Jod-KM antas påverka fostrets tyreoidea endast temporärt så länge moderns njurfunktion är normal Effekter på det nyfödda barnets tyreoidea Litteraturen är bristfällig på detta område Jodöverskott till nyfödda, speciellt prematura, kan inducera hypotyreos I enstaka studier ingen effekt av jod-km, vare sig det givits till den gravida modern eller till barnet

3 Utfärdat /Rekommendationer för jod-kontrastmedel/smfrs arbetgrupp 3(7) Rekommendationer Us av gravida med jod-km bör om möjligt skjutas upp post-partum; om ej möjligt anses risken för fostret vara minimal Trots neonatal metabol screening bör man förvissa sig om att tyreoideafunktionen kontrolleras hos det nyfödda barnet Ge akt på tyreoideafunktionen hos gravida med risk för jodinducerad hypertyreos, speciellt kvinnor från jodbristområden! Amning Endast ca 1% av KM injicerat till modern (normal njurfunktion) återfinns i bröstmjölken inom 1d, varav 1% resorberas av barnets tarm (vid intakt mukosa) KM-dosen till barnet vid amning är endast en bråkdel av vad nyfödda tolererar vid diagnostisk us Toxiska reaktioner eller KM-överkänslighet har ej rapporterats och risken torde närmast vara teoretisk Rekommendationer Amning kan fortsätta utan uppehåll; om modern känner tveksamhet kan hon göra 24h amningsuppehåll efter us (lämpligt att använda bröstpump före us för att spara undan mjölk till dygnet efter). Kontrastmedelsreaktioner Akuta reaktioner (pseudoallergisk typ) Incidens: 3% samtliga reaktioner, 1/2 500 allvarliga och 1/ dödliga reaktioner Uppträder definitionsmässigt inom 60 min 70% inträffar inom 5 min och 90% inom 20 min Ej förutsägbara Med få undantag ej antikroppsmedierade Ej dosberoende Histamin- och bradykininfrisättande Att ge testdos är meningslöst Extravaskulär administration av KM (per os eller vid injektion i gångsystem och kaviteter) kan nå cirkulationen och orsaka pseudoallergisk reaktion Riskfaktorer (ökad risk) Tidigare KM-reaktion (5-11 ggr) Astma (4 ggr) Multiallergi (2 ggr) Allvarligare kardiovaskulär sjukdom (2 ggr) β-blockerare/ace-hämmare (2 ggr) Ej vedertagna riskfaktorer Jodallergi existerar ej förutom som kontakteksem Lätta akuta reaktioner 1. Lokaliserad urticaria utan klåda i handflator, fotsulor och hårbeklädda områden, oftast självlimiterande Lugnt omhändertagande Säkra i.v. venväg Ingen behandling, observation minst 30 minuter Måttliga akuta reaktioner Behandla, om ingen effekt eller progress av symtom larma narkospersonal! 1. Generell urticaria och/eller urticaria med klåda i handflator, fotsulor och hårbeklädda områden Tavegyl 2 mg i.v. Adrenalin (1mg/ml) 0,3 mg i.m. eller Anapen 0,3 mg (1 dos) i.m. Barn kg: Anapen jr 0,15 mg (1dos) i.m. alt. 0,01 mg/kg i.m. max 0,3 mg 2. Quincke s ödem/angioödem Samma behandling som under (1) 3. Astma/bronkospasm Bricanyl Turbuhaler 1-3 inhalationer O l/min Svåra akuta reaktioner Inled behandling och larma narkospersonal! 1. Anafylaktoid chock (takykardin skiljer den från vasovagal reaktion) Höj benen O l/min Intravenös vätska, t.ex. Ringer-Acetat Adrenalin 0,3 mg (1mg/10 ml) i.v. barn 1/2 dos, eller 0,01 mg/kg - max 0,3 mg. ges långsamt, efterspola med koksalt, avvakta svaret, upprepa v.b. Hjärt-lungräddning (HLR) samt defibrillering vid ventrikelflimmer Atropin 3 mg i.v. vid asystoli Pat som är β-blockerade och inte svarar på adrenalinbehandling prova: Glucagon 1 mg i.v., v.b. upprepat var 5:e min, illamående och kräkning är att förvänta! (Glucagon i höga doser leder till ökning av cykliskt AMP i hjärtmuskeln, vilket leder till ökad cardiac output. Effekten förmedlas inte via β-receptorer!) 2. Grand mal anfall Diazepam 5-10 mg i.v. 3. Hjärtstillestånd Hjärt-lungräddning (HLR) Defibrillering vid ventrikelflimmer Atropin 3 mg i.v. vid asystoli 4. Larynxödem Adrenalin (1mg/ml) 0,3-0,5 mg i.m. eller Anapen 0,3 mg (1 dos) i.m. Barn kg: Anapen junior 0,15 mg (1dos) i.m. Andra reaktioner 1. Vasovagal chock (bradykardin skiljer den från anafylaktoid chock) Höj benen

4 Utfärdat /Rekommendationer för jod-kontrastmedel/smfrs arbetgrupp 4(7) Atropin 1-2 ml 0,5 mg/ml (1-2 ampuller) i.v. 2. Lungödem Sitta upp Nitromex 0,5 mg sublingualt O l/min Impugan mg i.v. Morfin 5 mg i.v. Premedicinering/profylaktiska åtgärder Indikation Tidigare måttlig-svår KM-reaktion Svår astma eller anamnes på svår allergisk reaktion, (astmatiker bör ta med sitt inhalationspreparat) Premedicinering på samma indikation när jod-km skall ges peroralt/-rektalt eller extravasalt i gångsystem/kaviteter. Elektiva fall Tabl. Prednisolon 50 mg 12 & 2h alternativt Tabl Betapred 8 mg 12 & 2h före KM-injektion Tavegyl 2 mg i.v. 3 min före us (långsamt) Överväg annat KM, men korsreaktion kan ändå ske! Narkosassistans vid tidigare svår reaktion Behåll i.v. infart och övervaka alla patienter med tidigare reaktion minst 30 min efter KM-injektion Akuta fall Solu-Cortef 200 mg i.v. omedelbart och sedan var 4:e timme tills undersökningen är avslutad, den profylaktiska effekten är tveksam! Tavegyl 2 mg i.v. 3 min före us (långsamt) Beredskap akuta reaktioner Akutbricka skall alltid finnas lätt tillgänglig! Anapen 0,3 mg samt Anapen junior 0,15 mg för intramuskulär injektion enkelt och snabbt! Sena reaktioner (allergisk typ) Incidens: 2-5% Uppträder 1h upp till 1v efter KM-injektion T-cells-medierad allergi (Typ 4) Lindrig reaktionstyp, oftast dermatoser Sena anafylaktoida reaktioner ytterst ovanligt Sen reaktion ökar inte risken för akut reaktion Riskfaktorer Allergi Icke-joniska dimera KM (ger färre akuta reaktioner) Interleukin-2 behandling, pågående eller avslutad de senaste 2 åren [ProleukinR (aldesleukin), Chiron Coporation, Emeryville, USA licenspreparat] Säsongsvariation, topp april-juni Kvinnor överrepresenterade Några av de mest allvarliga hudreaktionerna har inträffat hos patienter med SLE eller patienter som står på hydralazin Symptom Urticaria Erythem Makulopapulära efflorescenser (50 %) Quincke s ödem Toxisk epidermolys (sällsynt) Allmän sjukdomskänsla, huvudvärk, frysningar, feber, illamående, muskuloskeletal smärta Åtgärder sena reaktioner I allmänhet krävs ingen behandling Symptomatisk behandling v.b. med antihistamin, eventuellt med tillägg av glukokorticoider Premedicinering/profylaktiska åtgärder av sena reaktioner inte allmänt rekommenderad; kan dock övervägas hos patienter: som står på interleukin-2 behandling med tidigare allvarlig senreaktion Byte till annat KM (ingen korsallergi) Extravasering av kontrastmedel Riskfaktorer Dåligt venflon-/nålläge Tunna, sköra vener Hög injektionshastighet Multipla punktioner i samma ven Injektion med tryckspruta Veninfart i strålbehandlad extremitet eller i vener där man givit cytostatika Dåligt lymfdränage/venöst avflöde Barn/medvetslösa patienter Arteriell insufficiens (kan förvärra symptom) Diabetes mellitus (kan förvärra symptom) Riskreducering Venflon, om möjligt ej Butterfly KM i iso-osmolära koncentrationer Allvarliga fynd/tecken vid extravasering Progredierande smärta/erythem Ödem Nedsatt vävnadsperfusion Nedsatt sensibilitet Blåsbildning Då dessa fynd/tecken kan dröja upp till 1d skall patienten informeras och uppmanas att höra av sig till ansvarig vårdinrättning om symptomen uppträder. Handläggning Med låg- och iso-osmolära KM uppträder i de flesta fall inga allvarliga skador, många gånger inte heller några symtom alls. Aspiration av KM, glukokorticoider, vasodilatatorer, hyaloronidase, etc. har ingen effekt. Volym 10 m Ingen åtgärd Volym >10 ml Högläge av aktuell extremitet, observation Instruera patienten/avdelningen om utvärdering av smärta, blåsbildning, induration, temperatur och sensibilitet Lokalbehandling med is i plastpåse - symptomlindring Symtomprogress - kirurgkonsult

5 Utfärdat /Rekommendationer för jod-kontrastmedel/smfrs arbetgrupp 5(7) Ansvariga för dokumentet: Björkdahl P, Nyman U, Aspelin P, Hellström M, Andersson T. Svensk Förening för Medicinsk Radiologi Sterner G. Svensk Njurmedicinsk Förening Hallengren B. Planeringsgruppen för Tyreoideaforskning Berg G. Planeringsgruppen för Tyreoideaforskning Frid A. Svensk Förening för Diabetologi Referenser Guidelines 1. European Society of Urogenital Radiology Contrast Media Safety Committee Kidney International 2006;69(suppl):S3-S53. Kreatinin som markör för glomerular filtration och när skall det tas? 3. Perrone RD, Madias NE, Levey AS. Serum creatinine as an index of renal function: New insights into old concepts. Clin Chem 1992; NKF hemsida 5. Thomsen HS, Morcos SK; Members of Contrast Media Safety Committee, ESUR. In which patients should serum creatinine be measured before iodinated contrast medium administration? Eur Radiol. 2005;15: Choyke PL, Cady J, DePollar SL, Austin H (1998) Determination of serum creatinine prior to iodinated contrast media: is it necessary in all patients? Tech Urol 4:65-9. Skattad glomerulär filtration och dosering av kontrastmedel 1. Nyman U, Hietala SO, Hellström M, Aspelin P, Björkdahl P, Albrechtsson U, Magnusson A, Måre K, Törnquist C, Ringertz H, Sterner G, Westberg G, Berne C. Jodhaltiga röntgenkontrastmedel och nefropati - nya rekommendationer. Skattat kreatininclearance ger bättre bedömning av njurfunktion och dos. Läkartidningen 2003;100: Nyman U, Almén T, Aspelin P, Hellström M, Kristiansson M, Sterner G. Contrast-medium-induced nephropathy correlated to the ratio between dose in gram iodine and estimated GFR in ml/min. Acta Radiol 2005;46: Kontrastmedelsindicerad nefropati 1. Gleeson TG, Bulugahapitiya S. Contrast-induced nephropathy. Review. AJR 2004;183: Morcos SK, Thomsen HS, Webb JA. Contrast-media-induced nephrotoxicity: a consensus report. Contrast Media Safety Committee, ESUR. Eur Radiol. 1999;9: Barrett B, Parfrey PS. Preventing nephropathy induced by contrast medium. NEJM 2006;354: Merten GJ, Burgess WP, Gray LV, Holleman JH, Roush TS, Kowalchuk GJ, Bersin RM, Van Moore A, Simonton CA 3rd, Rittase RA, Norton HJ, Kennedy TP. Prevention of contrast-induced nephropathy with sodium bicarbonate: a randomized controlled trial. JAMA 2004;291: Acetylcystein profylax mot KMN 1. Biondi-Zoccai et al. Compliance with QUOROM and quality of reporting meta-analyses on the role of actetylcysteine in the prevention ofcontrast associated nephropathy. 2. Barrett BJ, Parfrey PS. Preventing nephropathy induced by contrast medium. NEJM 2006;354: Duong MH, MacKenzie TA, Malenka DJ. N-acetylcysteine prophylaxis significantly reduces the risk of radiocontrast-induced nephropathy: comprehensive meta-analysis. Catheter Cardiovasc Interv 2005;64: Nallamothu BK, Shojania KG, Saint S, Hofer TP, Humes HD, Moscucci M, Bates ER. Is acetylcysteine effective in preventing contrast-related nephropathy? A meta-analysis. Am J Med. 2004;117: Hoffmann U, Banas B, Fischereder M, Kramer BK. N-acetylcysteine in the prevention of radiocontrast-induced nephropathy: clinical trials and end points. Kidney Blood Press Res 2004;27: Hoffmann U, Fischereder M, Kruger B, Drobnik W, Kramer BK. The value of N-acetylcysteine in the prevention of radiocontrast agent-induced nephropathy seems questionable. J Am Soc Nephrol 2004;15: Thomsen HS. Contrast-medium-induced nephrotoxicity: Are all answers in for acteylcysteine? Eur Radiol 2001;11: Metformin 1. Metformin och intravaskulära röntgenkontrastmedel. Nationella riktlinjer Läkartidningen 2001;98: Thomsen HS, Morcos SK. Members of Contrast Media Safety Committee of ESUR. Contrast media and metformin: guidelines to diminish the risk of lactic acidosis in non-insulin-dependent diabetics after administration of contrast media. Eur Radiol. 1999;9: McCormack J, Johns K, Tildesley H. Metformin s contraindications should be contraindicated. JAMC 2005;173: Dialys av kontrastmedel 1. Morcos SK, Thomsen HS, Webb JA; Contrast Media Safety Committee, ESUR. Dialysis and contrast media. Eur Radiol. 2002;12:

6 Utfärdat /Rekommendationer för jod-kontrastmedel/smfrs arbetgrupp 6(7) 2. Marenzi G, Bartorelli A. Renal replacement therapies. In: contrast-induced nephropathy, editors Antonio Bartorelli, Giancarlo Marenzi. Taylor & Francis, Oxford, UK, Gadolinium-kontrastmedel och risk för njurskada vid röntgenundersökningar 1. Nyman U, Elmståhl B, Leander P, Nilsson M, Golman K, Almen T. Are gadolinium-based contrast media really safer than iodinated media for digital subtraction angiography in patients with azotemia? Radiology May;223: Elmståhl B, Nyman U, Leander P, Chai CM, Frennby B, Almen T. Gadolinium contrast media are more nephrotoxic than a low osmolar iodine medium employing doses with equal X-ray attenuation in renal arteriography: an experimental study in pigs. Acad Radiol. 2004;11: Elmståhl B. Are gadolinium contrast media really less nephrotoxic iodine agents in radiographic examinations? A comparison in relation to their ability to attenuate x-rays in a pig model. Lund University Faculty of Medicine Doctorial Dissertation Series 2006:9. ISBN X. 4. Thomsen HS, Almen T, Morcos SK; Contrast Media Safety Committee, ESUR. Gadolinium-containing contrast media for radiographic examinations: a position paper. Eur Radiol. 2002;12: Tyreoidea 1. van der Molen AJ, Thomsen HS, Morcos SK; Contrast Media Safety Committee, ESUR. Effect of iodinated contrast media on thyroid function in adults. Eur Radiol. 2004;14: Roti E, degli Uberti E. Iodine excess and hyperthyroidism. Thyroid 2001;11: Markou K, Georgopoulos N, Kyriazopoulou V, Vagenakis AG. Iodine-induced and hypothyroidism. Thyroid 2001;11: Feokromocytom Mukherjee JJ, Peppercorn PD, Reznek RH et al. Pheochromocytoma: effect of non-ionic contrast medium in CT on circulating catecholamine levels. Radiology 1997;202: Myastenia gravis 1. Frank JH, Cooper GW, Black WC, Phillips LH 2nd. Iodinated contrast agents in myasthenia gravis. Neurology 1987;37: Eliashiv S, Wirguin I, Brenner T, Argov Z. Aggravation of human and experimental myasthenia gravis by contrast media. Neurology 1990;40: Nordenbo AM, Somnier FE. Acute deterioration of myasthenia gravis after intravenous administration of gadolinium- DTPA. Lancet 1992;340: Rocha Mde S, Bacheschi LA. Exacerbation of myasthenia gravis by contrast media. AJR 1994;162: Konen E, Konen O, Katz M, Levy Y, Rozenman J, Hertz M. Are referring clinicians aware of patients at risk from intravenous injection of iodinated contrast media? Clin Radiol 2002;57: Graviditet och amning 1. Webb JA, Thomsen HS, Morcos SK; Members of Contrast Media Safety Committee, ESUR. The use of iodinated and gadolinium contrast media during pregnancy and lactation. Eur Radiol 2005;15: SBU Rapport 158. Blodpropp - förebyggande, diagnostik och behandling av venös tromboembolism. 2002; volym 3, appendix IV. Pseudoallergiska/allergiska reaktioner 1. Lasser EC, Berry CC, Mishkin MM, Williamson B, Zheutlin N, Silverman JM. Pretreatment with corticosteroids to prevent adverse reactions to nonionic contrast media. AJR Am J Roentgenol. 1994;162: Morcos SK, Thomsen HS. Adverse reactions to iodinated contrast media. Eur Radiol. 2001;11: Morcos SK, Thomsen HS, Webb JA; Contrast Media Safety Committee, ESUR. Prevention of generalized reactions to contrast media: a consensus report and guidelines. Eur Radiol. 2001;11: Thomsen HS, Morcos SK; Contrast Media Safety Committee, ESUR. Management of acute adverse reactions to contrast media. Eur Radiol. 2004;14: Webb JA, Stacul F, Thomsen HS, Morcos SK; Members Of The Contrast Media Safety Committee, ESUR. Late adverse reactions to intravascular iodinated contrast media. Eur Radiol. 2003;13: Brockow K et al. Management of hypersensitivity reactions to iodinated contrast media. Allergy 2005;60: Kanny G et al. T cell-mediated reactions to iodinated contrast media: evaluation by skin and lymphocyte activation test. J Allergy Clin Immunol 2005;115: Extravasering av kontrastmedel 1. Bellin MF, Jakobsen JA, Tomassin I, Thomsen HS, Morcos SK; Contrast Media Safety Committee, ESUR. Contrast medium extravasation injury: guidelines for prevention and management. Eur Radiol. 2002;12: Runge VM, Dickey KM, Williams NM, Peng X. Local tissue toxicity in response to extravascular extravasation of magnetic resonance contrast media. Invest Radiol. 2002;37:

7 Utfärdat /Rekommendationer för jod-kontrastmedel/smfrs arbetgrupp 7(7) Interaktion med andra läkemedel Morcos SK, Thomsen HS, Exley CM; Members of Contrast Media Safety Committee, ESUR. Contrast media: interactions with other drugs and clinical tests. Eur Radiol 2005;15: