UPPDRAG: Hushålla med resurserna

Transkript

1 T e m a E ko n o m i #2/2008 UPPDRAG: Hushålla med resurserna Nisse Hult hade lika gärna kunnat heta Kurt Olsson TEST Vilken mötestyp är du? Testa dig själv!

2 #2/2008 Redaktionellt Årgång 22 Plugga miljöekonomi? Har en maskros trängt sig upp ur den nationalekonomiska asfalten? Helena har pluggat, hon vet. 4 Ekonomiska klurigheter och klarheter... Normer i Grön Ungdom Hur får vi vara? Hanna Bäckström går rakt på ett känsligt ämne. Våra gemensamma pengar Riksdagskvinnan Mikaela berättar om alliansens ekonomiska prioriteringar och om hennes alternativ. Debattduell Verbal fäktning. För och mot medborgarlön. Fattiga barn i rikt land Rädda barnens ungdomsförbunds ordförande skrapar på fasaden. Vilken mötestyp är du? Gör Nisse Hults egna test! Få reda på vem du verkligen är! Skulder Från fattig till rik. Kampen blev tyst. Vart tog skuldavskrivningskravet vägen? Debatt Myter om EU. Christian Valtersson vill ta död på illusioner. 28 OFFICIELLT ORGAN FÖR GRÖN UNGDOM Omslagsbild: Ylva Lunkvist, kollage Anders Brunberg Tryck: AM Tryck Papper: Profisilk, 150 g ISSN: X E-post: nisse.hult@ mp.se Adress: Nisse Hult/Grön Ungdom, Pustegränd 1-3, Stockholm Alla medlemmar i Grön Ungdom får Nisse Hult gratis. Övriga får prenumerera genom gu@mp.se eller Allt i tidningen är inte Grön Ungdoms gemensamma åsikter Vad är egentligen ekonomi? Ibland kan det verka så enkelt. Pengarna bara ligger där i plånboken så att jag kan få köpa det jag behöver. Ibland är det svårare. Som när man hör om folk som svälter i andra länder. Hur kan det bli så? Vad kan man göra? Sven Elander var en av dem som engagerade sig för att fattiga länder skulle slippa sina skulder till rika länder. På sidorna kan du läsa om hur det gick. Problemen i ekonomin finns inte bara på andra sidan jordklotet. Även i Sverige lever många barn under fattigdomsgränsen (s. 18). När jag verkligen börjar fundera över hur allt egentligen fungerar blir det så klurigt att jag nästan ger upp. Då känns det skönt att tänka på KarinMalin Ekström. Hon är en ung grön tjej som just blivit ordförande för en bank! Hon menar att ekonomin är till för alla, inte bara nationalekonomer. Hennes ord på sid. 14 ger klarhet. Chefredaktör ylva.lundkvist@mp.se Ylva Lundkvist

3 Språkrörsspalten Snälla kom hit, och ta med er era familjer! I vårt partiprogram står det att vi har en vision om fri invandring. Vi tycker att människor själva har rätt att bestämma var de vill leva sina liv. Jag ser detta som mer än en vision. Jag ser det som ett politiskt förslag som i realiteten kan genomföras redan idag. Det har under en tid nu talats mycket om att vi inte kommer att klara av att försörja den stora grupp 40-talister som nu börjar gå i pension. En relevant oro för ett problem som vi delar med övriga västeuropeiska länder, där utmaningen med en allt större andel äldre i befolkningen endast kan mötas genom att fler människor ges rätt och möjlighet att ta sig hit och arbeta. Inte minst med denna bakgrund är den rädsla som finns för att många utomeuropéer kommer till EU oförståelig. Vi bör se invandring inte bara som en fantastisk möjlighet, utan också som en absolut nödvändighet för att kunna upprätthålla och utveckla den välfärdsstandard vi har idag. Men framför allt är fri invandring en fråga om solidaritet och lika värde. Varför ska jag ha mer frihet bara för att jag råkar vara född i Sverige? Vi har alla samma rätt till vår gemensamma jord. Om någon flyr från krig är det en mänsklig rättighet att söka skydd, asyl, i ett annat land. Trots det bygger EU murar mot omvärlden, sätter upp hårda visumregler för alla som kan tänkas försöka söka asyl, och tvingar flygbolag att kontrollera att de personer som använder sig av bolaget har rätt papper med sig, så kallat transportörsansvar. Regler och krav som är omöjliga att uppfylla för många av dem som tvingas fly från våld och svält i sönderfallande stater. Vi måste bryta ner Fort Europa och göra det möjligt för människor att förflytta sig som de vill. För Sverige och alla andra västeuropeiska länder är det en stor förlust om vi inte hoppar på tåget och öppnar våra gränser. För att citera en kampanjtröja från de finska unga gröna: Migrants come and please bring your families! Språkrör Grön Ungdom maria.ferm@mp.se Maria Ferm Redaktionen Chefredaktör Ansvarig utgivare Ylva Lundkvist ylva.lundkvist@mp.se Grafisk formgivare Anders Brunberg anders.brunberg@mp.se Bildredaktör Rosalie Haglund rosalie.haglund@mp.se Språkredaktör Jonas Eklund jonas.eklund@mp.se Webbredaktör Elisabeth Carlsson elisabeth.carlsson@mp.se Syftet med Nisse Hult Nisse Hults syfte är att vara en bred, grön, peppande, politisk tidning med högt i tak. Tidningen vänder sig både till medlemmar och andra intresserade av grön politik. Trots vitt skilda förkunskaper och olika hjärtefrågor, ska de allra flesta i målgrupperna i varje tidning finna inslag med stort läsvärde och information som inte bara roar för stunden Grön ungdom bildades 1986 som Miljöpartiet de Grönas ungdomsförbund. Vi är det enda ungdomsförbund som står för samma politik som moderpartiet. Alla i Grön Ungdom är också medlemmar i Miljöpartiet. Vi tar hänsyn till människor, djur och natur över hela världen och verkar för mer helhetssyn, mångfald och långsiktlighet. Vår vision är en värld där alla kan åtnjuta livskvalitet och slippa onödigt lidande. För att komma dit ifrågasätter vi tankar och normer som idag genomsyrar politiken och vardagslivet. Större delen av vårt enskilda arbete bedrivs av enskilda medlemmar och lokalavdelningar, men vi är även aktiva på riksnivå och internationellt. I Grön Ungdom genomför vi kurser, aktioner, skolbesök, föreläsningar, diskussioner och annat som medlemmar vill engagera sig i gärna i samarbete med andra delar i den gröna rörelsen.

4 Tema Ekonomi Reportage Plugga miljöekonomi till hösten? Om du någon gång sitter och bläddrar i en kurskatalog från ett universitet kanske ögonen dras till kursen Miljöekonomi. Det låter som rena GU-kursen. Nisse Hult har letat reda på en miljöekonom för att kolla upp om det stämmer. Helena Leander är 26 år och bor i Uppsala. Fram till inte allt för länge sedan var hon en flitig student vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Där läste hon ekonomprogrammet med naturresursinriktning, en miljöekonomisk utbildning som hon valde att inrikta mot nationalekonomi. Helena berättar att miljöekonomin består av flera delar. Den delen som handlar om ekonomiska styrmedel, till exempel koldioxidskatt, känns som rena mp-reklamen. Sen finns en del som handlar om hur man prissätter miljö och det är kanske något som tar emot för en grön. En tredje del handlar om hur man utvinner naturresurser i optimal takt. Där kan jag känna mig kritisk till att kommande generationer ses som mindre viktiga än dagens. Ytterligare en del handlar om tillväxt och miljö en ständigt aktuell debatt. Helena kan ännu inte titulera sig miljöekonom. Något kom emellan henne och D-uppsatsen, nämligen riksdagen. Idag är Helena riksdagskvinna och sitter i skatteutskottet, där hon har fått stor nytta av sin utbildning. Det känns skönt att ha en teoretisk grund att stå på, inte bara vad gäller miljö utan även nationalekonomiskt. Jag kan förstå mina motdebattörer även när jag inte håller med dem. Efter sin tid i riksdagen har Helena tänkt slutföra sin utbildning Att ha varit riksdagskvinna borde väl vara en bra merit?...koldioxidskatt känns som rena mp-reklamen. Om jag hade velat bli finansiell analytiker hade det inte varit bra att vara partibunden, säger Helena. Men nu vill ju jag hellre jobba som miljöekonom och då är det nog inget problem. Helena anser att vi inte kan lösa världens problem med bara neoklassisk nationalekonomi. Däremot är den bra att känna till, och vissa verktyg är klart användbara. En kurs i miljöekonomi rekommenderar hon varmt till den som söker nya argument och infallsvinklar på miljöfrågorna. ylva.lundkvist@mp.se Ylva Lundkvist Mingel Grön ekonomi kurs Vad är ekonomi för dig? Text & Foto: Ylva Lundkvist Lyra Ekström Lindbäck, 17 år, Stockholm. Realitetens ramar för de politiska visionerna. Det vill säga ganska deprimerande. Lennart Olsen, pensionär, Upplandsväsby. Hushållning. Linn Hidman, 20 år, Stenungsund. Hur man väljer att planera de resurser man har. Att man aktivt planerar.

5 Tema Ekonomi Reportage Foto: Ylva Lundkvist Helena Leander, 26 år, Uppsala Hushållning med begränsade resurser är ordets betydelse och det borde vara dess innebörd. Inte den känslan vi får av Aktuellt, men det vore bra. Oliver Gerlach, 20 år, Lund Den gängse definitionen funkar bra med grön ideologi. Jordens resurser hör ihop med ekonomin. Siffrorna ska höra ihop med verkligheten. Felicia Högnelid, 14 år, Stockholm. Makt som kommer av pengar och leder till snedfördelning. Jonas Andersson, 19 år, Hudiksvall. Det måste vara interaktion mellan människor. Handel. Vad man använder pengar till i allmänhet.

6 Intervju Bryt Grön Ungdoms normer! Funderingar efter en enkätundersökning Att tillhöra normen innebär makt. Att det gäller de medelålders männen i bolagsstyrelserna kan verka självklart, men hur ofta tänker vi på det i de grupper vi själva hör till? I klassrummet, i GU-avdelningen, i kompisgänget Att vara aktiv i ett politiskt ungdomsförbund eller ett parti innebär makt och inflytande, både över samhället och över sitt eget liv. Om allt för många normerande spelregler får bestämma över vilka som blir medlemmar, vilka som tar initiativ till aktioner i hemstaden, vilka som väljs till styrelser eller vilka som hörs i debatten, innebär det en förlust i kunskap för organisationen. Det får också allvarliga konsekvenser för det demokratiska systemet om inte alla har samma förutsättningar att påverka. För de aktiva medlemmarna skapar normerna nämligen ett klimat, som passar vissa bättre än andra. Vissa röster kanske väger tyngre än andra, trots att alla borde vara medlemmar på lika villkor. Varför arbeta normbrytande i Grön Ungdom? Vi håller ju på med politik! Ja, men vilka är vi egentligen? Och vilka är de andra? I fjol fick Nisse Hults läsare chansen att vara med i en undersökning om normer i förbundet. Syftet var att försöka svara på den frågan: finns det ett vi och ett dom? Då jag var demokratiansvarig i förbundsstyrelsen fick jag sammanställa den här enkäten. Enligt resultatet verkar vi ställa många krav på varandras livsval, och ju grönare man lever, desto mer kan man uppfattas höra till vi. Flera medlemmar uppger att de förändrat sina matvanor och klädstil efter medlemskapet, och för några har angreppen på deras religion gått så långt att de slutat vara aktiva. Den gröna ideologin används för att rättfärdiga normen. Ett ensidigt diskussionsklimat och medlemmars avhopp eller vantrivsel kan bli, och har kanske blivit, allvarliga följder. Det som var mindre synligt i enkätresultatet, men som har blivit tydligt i mina samtal med medlemmar, är att vi också har normer som vi knappt börjat prata om, men som vi måste ifrågasätta. Det är alldeles för enkelt att säga att den medlem som är vegetarian, ateist och kommer från medelklassen tillhör normen och därmed får makt. Normerna handlar inte bara om utseende och livsstil, utan i mycket hög grad om kunskap, politiska åsikter och socialt beteende. Det så kallade politiskt korrekta verkar sväva som måttstock över vår verksamhet och diskussion. Utan ett flerårigt engagemang i femtioelva idéburna organisationer eller akademiska poäng i gröna idéströmningar kan det nog vara svårt för många medlemmar att känna att man kan gå emot strömmen, när alla verkar vara överens om vad som är rätt och riktigt. Trots att den gröna ideologin ska vara allt annat än huggen i sten verkar det finnas en rädsla för att säga fel. Vi måste skapa nya och fler former för en öppen politisk debatt, som inte utgår från den norm som klarar att ta ordet i talarstolen. Mer ideologisk diskussion skulle också motverka att normen använder den gröna ideologin som slagträ, och det skulle påminna om varför vi egentligen värnar om mångfald. Få medlemmar hade upplevt problem med normkrockar när det gällde etnicitet och klass. Det behöver inte betyda att allt är frid och fröjd, utan snarare att de aktiva medlemmarna är en lite väl homogen grupp, där de flesta kommer från en svensk medelklass. Det saknas mycket erfarenhet i organisationen om hur det är att stå utanför flera vanliga normer, vilket sannolikt påverkar både vårt debattklimat, vår verksamhet och hur vi bemöter varandra. Vad som däremot uppenbarligen finns är regler för hur man bör leva grönt, förväntningar på kunskap som inte alla besitter och organisationsstrukturer som skapar olika förutsättningar. Jag vill uppmana dig som läsare oavsett om du är aktiv i Grön Ungdom eller inte att fundera över vilka lappar andra sätter på dig, och vilka lappar du sätter på andra. På vilka villkor verkar du i skolan, i samhället, i Grön Ungdom? Vilka villkor ger du andra? Diskutera hur organisationen borde se ut! Vad kan vi göra för att förändra möteskultur och diskussionsklimat och välkomna fler aktiva medlemmar? Det är inte normen, utan du som ska ha makten. hanna.backstrom@mp.se Hanna Bäckström

7 Debatt Foto (övre) Hanna Bäckström. Hur får man vara i Grön Ungdom? Och hur får man inte vara? Fotografiet nedan kommer ifrån fotografen Elin Lundkvists utställning om just normer. bakgrund: Enkätundersökningen skickades ut till alla medlemmar genom Nisse Hult under sommaren Deltagarna fick kategorisera sig själva i bland annat ålder, kön, etnicitet, trosuppfattning, utbildning, klädstil och matvanor, och på en skala värdera om de i GU-sammanhang upplevt obehag på grund av att de brutit mot den rådande normen. 75 procent av deltagarna, 50 av 67 personer, hade någon gång upplevt problem. En utförligare rapport finns att beställa från kansliet eller laddas ned på Gittan.

8 Tema Ekonomi Profilen Illustration: Maryam Fanni En stofil gör comeback: Det här är Lennart En grön ekonomisk ikon, eller kanske stofil beroende på vem du frågar, har gått i pension. Vi träffar honom för en tillbakablick. Det hela slutar med att framtidsplaner smids. När det talas om ekonomi i Miljöpartiet är det lätt hänt att samtalet kommer in på Lennart Olsen. Det är inte så konstigt. Lennart har nämligen varit partiets ekonomiska expert allt som oftast sedan För två år sedan blev han pensionerad från sin sitt jobb som politiskt sakkunnig för mp på finansdepartementet. Och fortfarande är han en självklar referens när det kommer till grön ekonomi, men Det betyder inte att han håller med om alla gröna ekonomiska visioner. Om Lennart fick välja skulle vi stryka både medborgarlön och idén om räntefri ekonomi ur partiprogrammet. Som ekonom får man lätt rollen som grå, den som säger ajabaja, menar Lennart. Samtidigt känner jag att jag mött mycket respekt. Att miljöpartiet skulle vara flummigt eller oansvarigt i den ekonomiska politiken håller han inte med om. Redan 1998 när samarbetet med Socialdemokraterna började ville Persson ha med oss, berättar Lennart. Det berodde på att vi alltid varit ansvarsfulla i riksdagen vad gäller budget och ekonomi. Vi har vår motsats i v, som oftast har ofinansierade förslag. Efter sina många år på riksdagskansli och departement har Lennart förstås många anekdoter på lager. Vissa av dem har han skrivit om i sin senaste bok Rödgrön reda. 8 Han har tidigare gett ut två böcker. Den första, Grön ekonomisk politik, kom ut 1989 strax efter att han lämnat Socialdemokraterna. Den handlar bland annat om grön skatteväxling och arbetstidförkortning, idéer som han inte fick stöd för i sitt gamla parti. I efterhand tycker han att en del av idéerna var oslipade. År 2002 kom boken Växa varsamt där han går djupare in på frågan om arbetstidsförkortning och hur den egentligen ska finansieras. I Rödgrön reda, som han kallar en biografi över det rödgröna samarbetet, skriver Lennart om konflikten mellan tillväxt och miljöförstöring. Det är en systemkritik han tycker att vi ska skärpa. Jag tänker mig att partiarbetet går i en spiral med växling mellan teori och praktik. I åtta år har vi samarbetat med regeringen och lärt oss hur realpolitiken går till. Nu när vi har hamnat i opposition igen tycker jag att vi ska ta oss mer tid att utveckla de gröna idéerna. Och idéutvecklingen vill Lennart själv fortsätta att bidra till, nu när han som grön pensionär kommer tillbaka till hetluften som ny ledamot i partistyrelsen. ylva.lundkvist@mp.se Ylva Lundkvist Foto: Ylva Lundkvist

9 Tema Ekonomi Fördjupning budget Solidaritet med människor och miljö! prat eller praktik? Varje år gör regeringen en budget för hur våra gemensamma pengar ska användas. Varje år gör Miljöpartiet en egen så kallad skuggbudget utifrån våra gröna värderingar. Här skriver miljöpartiets riksdagskvinna Mikaela Valtersson om hur Miljöpartiets budget skiljer sig markant från alliansens. Foto: Ylva Lundkvist En ansvarsfull ekonomisk politik Sverige har varit inne i en kraftig högkonjunktur en längre tid, som nu börjar mattas av. Arbetslösheten har sjunkit ganska mycket och sysselsättningen har ökat de senaste åren. I många branscher är det redan arbetskraftsbrist, det vill säga att många företag inte får tag på anställda. Det betyder att det skapas ett tryck för höjda löner, att inkomsterna stiger snabbt och därmed konsumtionen. I detta läge har den borgerliga regeringen genomfört stora skattesänkningar som bara delvis har varit finansierade, vilket ytterligare ökar köpkraften hos många människor. Miljöpartiet tycker att detta är en oansvarig politik. Vi vill att man tar ansvar för att varken lämna över ekologiska eller ekonomiska skulder till nästa generation. Klimatsatsningar Regeringen har nu presenterat klimatmiljarden som alliansen utlovade i valrörelsen. Den innehåller en del saker som Miljöpartiet tycker är bra, till exempel insatser för att påskynda utbyggnaden av vindkraft, men de är fullständigt otillräckliga. Regeringen har inte insett allvaret i klimatfrågan och nödvändigheten av kraftfulla åtgärder. I diagram 1 jämförs regeringens satsningar på klimatinvesteringar med de förslag som Miljöpartiet har. Samtidigt som regeringen presenterar sin klimatmiljard har den gjort stora nedskärningar på andra klimat- och energirelaterade anslag. Till exempel minskas anslagen till biologisk mångfald, trots att miljömålen på området är mycket långt ifrån att uppnås. Det är mycket anmärkningsvärt att när regeringen för en gångs skull ska öka några anslag på miljösidan, så ska det tas från andra angelägna miljöområden. Miljöpartiet har istället presenterat ett omfattande program med klimatinvesteringar. Sammanlagt avsätter vi 25 miljarder kronor under mandatperioden. Se diagram på nästa sida (2 En mycket stor satsning på utbyggd järnväg En stor satsning på effektiviseringar och kapacitetshöjningar i kollektivtrafiken genom t ex utbyggda perronger, fler bussar och bättre signalsystem som gör att tågen kan gå tätare och snabbare Drygt 600 miljoner kronor mer än regeringen till klimatinvesteringsprogram (Klimp), som bland annat ska gå till ett storskaligt biogasprogram En annan inriktning på miljöbilspremien, med kronor till etanolbilar och kronor till biogasbilar Insatser för uthållig energianvändning används till teknikupphandlingsprojekt på Energimyndigheten Pengar till forskning och utveckling (FoU) av storskaliga anläggningar för >

10 Tema Ekonomi Fördjupning budget Miljoner kronor Besparingar respektive satsningar på de sämst ställda förnyelsebar produktion av bland annat bränslen, t ex förgasning av svartlut från pappersindustrin En stor satsning på solvärme, där målet är att 4 TWh solvärme ska vara installerad till 2020 Stöd till energieffektivisering i flerbostadshus Investeringarna är nödvändiga för att klara klimatmålen och den omställning av samhället som behövs. Men de kommer också att generera många nya jobb, nya exportprodukter från miljöteknikbranschen och nya företag. Miljö ger jobb! Regeringens bristande klimatpolitik Regeringen höjer koldioxidskatten med 6 öre per kilo koldioxid. Miljöpartiet tycker att det är fullständigt otillräckligt. Till exempel har Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visat att bensinpriset behöver höjas till ungefär 14,50 kronor per liter för att klimatmålet för trafiksektorn ska klaras. Trafiken är det stora klimatproblemet och det är där det behövs en långsiktig politik, vilket regeringen helt saknar. Miljöpartiet föreslår att koldioxidskatten höjs med 30 öre per kilo koldioxid 2008 och ytterligare 30 öre För konsumenten innebär det ett höjt bensinpris med en krona 2008 och ytterligare en krona Vi föreslår också en höjd koldioxidskatt för industrin, att en kilometerskatt på lastbilstransporter införs 2010 och att flygskatten återinförs. Det krävs kraftfulla ekonomiska styrmedel, samtidigt som man satsar på att utveckla klimatbra alternativ för att ställa om till ett hållbart samhälle. De sämst ställda Regeringen sparar på dem som har det sämst ställt och sänker i stället skatten för dem med högst inkomster (inkomstskatten, fastighetsskatten och förmögenhetsskatten).miljöpartiet tycker att detta är fel. De svarta staplarna i diagram 3 visar Miljöpartiets satsningar i miljoner kronor. De grå staplarna visar hur mycket regeringen sparar. Regeringens besparingar är på: Sjukförsäkringen, där den sjukpenninggrundande inkomsten sänks och ersättningsnivån minskar till 75 procent efter ett år Arbetslösa, genom att möjligheten till a-kassa på deltid försämras kraftigt och två nya karensdagar införs i arbetslöshetsförsäkringen Egenavgiften till a-kassan ökar för Aliansens besparingar och mp:s satsningar på sämst ställda Miljöpartiet satsningar på klimat (miljoner kronor) Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter Ökad kapacitet i kollektivtrafiken Klimp Miljöbilspremie Stöd för konvertering av bilar Insatser för uthållig energianvändning Samtidigt som regeringen presenterar sin klimatmiljard har man gjort stora nedskärningar på andra klimat- och energirelaterade anslag. FOU och demonstration av klimatanpassad teknik Fortsättning på solcellssatsning Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler Stöd för konvertering från direktverkande elvärme mm Stöd för installation av solvärme Stöd för installation av energieffektiva fönster mm i småhus Energieffektivisering flerbostadshus Statligt riskkapital satsning på energiteknik Totalt: Klimatrelaterade satsningar Totalt under mandatperioden

11 Nissen noterar dem med högst risk för att bli arbetslösa Totalt sparas drygt 6 miljarder kronor. Diagram 2 visar hur nettoinkomsterna förändras till följd av regeringens förslag om sänkta skatter och besparingar på dem som har det sämst ställt ekonomiskt. De med låga inkomster får sämre ekonomi. I snitt får en person med inkomst under kronor per år en inkomstförsämring med 100 kronor per år. De med höga inkomster får däremot en kraftigt förbättrad ekonomi med upp till kronor mer per år. Att försämra för dem som redan har det svårt att få pengarna att räcka månaden ut, för att kunna genomföra stora skattesänkningar, är helt fel prioritering. I stället för besparingar på de sämst ställda föreslår Miljöpartiet satsningar: Arbetslöshetsförsäkringen förbättras genom att ersättningsnivån höjs till 80 procent Ett nytt studerandevillkor i arbetslöshetsförsäkringen innebär att studenter som slutat plugga kan få a-kassa om de blir arbetslösa Kvalifikationstiden för a-kassa sänks så att fler arbetslösa får ersättning Bostadsbidraget höjs med 300 kronor för föräldrar med mycket låga inkomster (framför allt gäller det ensamstående kvinnor) En satsning på de fattigaste pensionärerna görs från 2008 Genom höjt grundavdrag får även de utan arbetsinkomst en skattesänkning Vi säger nej till regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring Vi föreslår fri tandvård upp till 25 år Vi vill också genomföra en regularisering (eller så kallad amnesti) för gömda flyktingar. Kommunernas ersättning ska höjas med kronor per mottagen flykting och gömda flyktingar ska erbjudas sjukvård. Detta har vi råd med om vi inte sänker skatten för de rikaste utan istället höjer skatten på miljöförstöring. Vi prioriterar solidaritet med människor och miljö! Riksdagsledamot Finansutskottet mikaela.valtersson@mp.se Mikaela Valtersson Lyckokurs juli i Stockholm Information och diskussion om lyckoforskning med några av landets mest kunniga på området. Vad gör oss lyckliga som individer och för samhället och världen som helhet? Grundinfo kan fås från goran@ mp.se Se också charity.se Kursen hålls tisdag-torsdag juli i Stockholm, precis innan Europride i samma stad. Anmälan till info@gronastudenter.se senast söndag 13 juli. Deltagande och mat är gratis och alla är välkomna! GUare vann klimatkamp De unga miljöpartisterna Björn Lindgren och Andreas Nordin har vunnit tävlingen Klimatkampen för gymnasieelever. De ställde upp med sitt projektarbete om individuella utsläppsrätter, vilket skulle kunna beskrivas som en sorts koldioxidransonering för individer. Läs mer på Seger för Grön Ungdom - De Gröna vill förbjuda könsdiskriminerande klädregler 23 maj -08 I februari gav Grön Ungdoms riksårsmöte sitt stöd till en motion om att förbjuda könsdiskriminerande klädregler efter en debatt om att bada topless på badhus. På De Grönas kongress i Östersund beslutade Miljöpartiet de Gröna att stödja Grön Ungdoms linje. Tipset! Gittan Forumet för De Gröna Alla medlemmar i GU får en gratis mp.se-adress via Gittan - miljöpartiets intranät. Gå in på mp.se/gittan för att få tillgång till en massa debatter och intern info redan idag! 11 11

12 Tema Ekonomi Debatt Debattduell: kort om: Angela Aylward är 28 år och jobbar som organisationssekreterare för mp i Göterborg. Hon förespråkar idén medborgarlön. Rickard Arvidsson är 24 år och språkrör för Grön Ungdom Väst. Han tror inte på idén om medborgarlön. Angelas två starkaste argument för medborgarlön Det finns nog lika många medborgarlönsidéer som det finns medborgarlönförespråkare. Grundtanken brukar vara att i ett välfärdssamhälle ska varje individ ha rätt till en ovillkorad ekonomisk grundtrygghet. Idén förespråkas ibland från vänster och ibland från höger, vilket kan förbrylla eftersom olika grundläggande värderingar till synes resulterar i samma vision. Dock skiljer sig visionerna åt, då det finns olika åsikter om hur andra delar av trygghetssystemen ska fungera tillsammans med medborgarlönen. Om man till exempel har en medborgarlön på 7000 kronor som ska ersätta försörjningsstöd, a- kassa och sjukpenning så kallar jag det för en högeridé, medan 7000 kronor i medborgarlön som kombineras med andra atrygghetssystem är en vänsterorienterad idé. Stärkt förhandlingsposition för löntagarna och ökad rättsäkerhet Min idé om medborgarlön utgår från ett vänsterliberalt synsätt på staten och kapitalet. Vi lever i en kapitalistisk ekonomi som innehåller en tendens till Rickards svar Att arbete skulle innebära att en människa utnyttjas, är i underläge och tvingas sälja sig tycker jag är ett trist och felaktigt synsätt. Många arbetar för att de vill, och de flesta i Sverige utsätts inte för kränkande behandling av myndigheter eller arbetsgivare. Man kan stärka individens rätt gentemot stat och arbetsgivare på många andra sätt än genom medborgarlön. Man får heller inte glömma att individens möjlighet att välja att inte arbeta också kan bli ett enormt problem den offentliga sektorn finansieras ju med skatt på arbete! Att påstå att vårt nuvarande trygghetssystem är godtyckligt är ytterst utnyttjande av människor i vinstsyfte. De som är tvungna att sälja sig till lönearbete är alltid i ett underläge mot arbetsgivaren. Den enskilda individen är också alltid i underläge mot staten och myndigheterna, när de ska bedöma dennes arbetsförmåga och eventuella rätt till ekonomiskt stöd. Vårt nuvarande samhällsskick innebär alltså ofta kränkande behandling, både från arbetsmarknadens håll och från myndigheterna. Eftersom människan hittills inte har lyckats finna något fungerande alternativ till kapitalismen gäller det att motverka systemets destruktiva tendenser. Jag tror att medborgarlön kan skapa en rättvisare kapitalism genom att stärka löntagarens förhandlingsposition gentemot arbetsgivaren. Om det finns en ovillkorad ekonomisk grundtrygghet kan löntagaren kräva rättvisare arbetsvillkor, utan rädsla för att bli utan medel för sin överlevnad. Medborgarlön skulle också stärka individens rättssäkerhet gentemot staten, då den mildrar effekten av godtyckliga bedömningar av vem som ska ha rätt till till exempel försörjningsstöd eller sjukpenning. tveksamt. Snarare är det behovsprövat, det vill säga det utgår från att alla ska få sina grundbehov tillfredsställda och att staten ska gå in med hjälp och stöd där det behövs. Om en vaktmästare som har blivit förlamad kommer till försäkringskassan är det knappast någon som hävdar att han eller hon inte skulle vara oförmögen att arbeta. En medborgarlön som går till alla, inklusive dem som redan har det bra ställt, är en sämre lösning än ett behovsprövat trygghetssystem som hjälper dem som har det sämst. Särskilt eftersom ett system med medborgarlön kostar hundratals miljarder mer. 12

13 Tema Ekonomi Debatt Medborgarlön Rickards två starkaste argument mot medborgarlön Hög kostnad Rådslagsmaterialet (tillgängligt på mp.se/ radslag) och andra beräkningar visar att en medborgarlön skulle kosta väldigt mycket att införa. En medborgarlön på cirka kronor skulle innebära cirka 300 miljarder kronor extra i statliga utgifter varje år. Försvaret kostar cirka 40 miljarder årligen, så vi skulle behöva lägga ner ungefär åtta försvar för att finansiera medborgarlönen. Som bekant har vi bara ett försvar, och någon annan rimlig finansiering än en enorm skattehöjning har inte föreslagits. Istället för att lägga så mycket pengar på en allmän reform bör vi prioritera dem som har det sämst ställt. Lågt arbetsincitament En medborgarlön på cirka kronor skulle innebära att de med låg inkomst och de som jobbar deltid skulle få ett starkt incitament att inte arbeta, eftersom de ändå inte skulle tjäna särskilt mycket mer än om de inte job- Angelas svar Med tanke på att en medborgarlön på kronor skulle innebära mindre pengar än dagens försörjningsstöd inklusive bostadskostnader, kommer det fortfarande att finnas flera olika incitament för att arbeta. Det handlar om status, behov av stimulans, moral och vilja att konsumera. Varför skulle annars rika människor arbeta? Kostnaden för medborgarlön kommer därför bade. Men många låginkomstyrken, till exempel undersköterska, är väldigt viktiga för samhället. Om många låginkomsttagare valde att stanna hemma skulle det innebära stora problem för samhället, både i form av uteblivna arbeten och uteblivna skatteintäkter. Medborgarlön kan också bli en kvinnofälla, eftersom kvinnor i högre grad kan vara hemma med barnen om de får medborgarlön! inte bli orimligt hög, särskilt som det dessutom sparar pengar genom minskad stress och ohälsa. Medborgarlön skulle naturligtvis inte införas från en dag till annan utan steg för steg, så att övergången blir ekonomiskt stabil. Skulle det visa det sig att skeptikernas människosyn är korrekt och andelen soffliggare blir överväldigande, kan medborgarlönsreformen avbrytas. Kollage av Rosalie Haglund Om andelen soffliggare blir överväldigande kan en medborgarlönsreform avbrytas. 13

14 Krönika Nationalekonomer och andra mystifierar gärna ekonomin för att själva få framstå som experter. ta makten över din ekonomi kort om: Namn: KarinMalin Ekström Aktuell: Nyvald ordförande för JAK den räntefria medlemsbanken. Ålder: 27 år Bor: i Härnösand Var aktiv i MP och GUme (i Umeå): Sysselsättning: Läser programmet för Internationell Kris och Konflikthantering på Umeå Universitet där hon just nu gör sin praktik på Svenska Kyrkans Nationella Kriscentrum som ligger i Härnösand. Tar examen till jul. 14 Behovet av ekonomisk insikt och självförtroende för att våga ha åsikter om ekonomi är helt uppenbart stort hos ungdomar. Det framgår inte minst av Kronofogdens skrämmande sammanställning av statistik om SMS-lån. Nästan fyrtio procent av ansökningarna om betalningsföreläggande under 2006 riktar sig mot ungdomar mellan 18 och 25 år, och under 2007 ökade antalet ansökningar dramatiskt. Jag tror att det är en direkt konsekvens av att ekonomi inte anses vara något för unga människor. Nu är det hög tid att ta tillbaka makten över vår ekonomi! Jag var 22 år gammal när jag blev invald i riksstyrelsen för JAK. Många var de som höjde på ögonbrynen och undrade vad jag hade där att göra. Jag har inte läst ekonomi på något universitet, jag har inte jobbat som ekonom eller på någon bank, så vad trodde jag att jag kunde komma med? Att jag dessutom bara var 22 år var bara för mycket. Ekonomi är tydligen inget för vanligt folk och definitivt inte för ungdomar. Med tanke på att jag sett debattinlägg där nationalekonomer underkänt slutsatser som företagsekonomer gjort, bara för att de sistnämnda inte räknas som riktiga ekonomer, kan jag visserligen förstå att det är långt till att acceptera mig i den här världen. Jag brukar normalt sett inte låta mig rädas och såg det som en utmaning att försöka förstå vad det är med ekonomi som anses vara så komplicerat. Ungdomar är mer än bara konsumenter. Illustration: Maryam Fanni Det har gått fem år och jag har fortfarande inte stött på något som skulle vara för komplicerat för vem som helst att förstå. Allt beror på hur man förklarar. Nationalekonomer och andra mystifierar gärna ekonomin för att själva få framstå som experter. Vi måste avmystifiera ekonomin och ta ner nationalekonomerna på jorden. Det kan vi göra tillsammans. Det handlar helt enkelt om hushållning med resurser och samspel mellan människor inom de ekologiska ramarna. Svårare än så behöver det inte vara. JAK Medlemsbank har här en viktig roll, och vår ungdomssatsning med speciella JAK-skolor för unga är en viktig del i arbetet. Att Grön Ungdom och Miljöpartiet också har en viktig roll är för mig helt uppenbart. Tyvärr verkar inte frågan prioriteras. Kanske är det så att ekonomisk frigörelse och rättvis ekonomi inte är lika spännande som sexuell frigörelse eller asylpolitik? Kanske är det så att även gröna ungdomar tror att ekonomi är för någon annan? KarinMalin Ekström Ordförande JAK Medlemsbank

15 Nissen tipsar Böckerna du inte får missa! Vill du bli en oövervinnerlig debattör för grön ekonomi? Då föreslår vi att du tar en titt i dessa böcker: Pengar utan ränta och inflation av Margrit Kennedy (Bokförlaget Korpen, 1993) En klassiker inom grön ideologi. Författaren beskriver träffsäkert hur ränta får pengarna att vandra från fattig till rik. Kennedy föreslår bland annat en motsatt ränta som innebär att den som sparar får betala. Har getts ut i en kortare och en längre version. ylva.lundkvist@mp.se Ylva Lundkvist Fungerande globalisering av Joseph Stiglitz (Bokförlaget Daidalos, 2007) Stiglitz är nobelpristagare, f.d. rådgivare åt president Clinton och f.d. chef för världsbanken. Ett år bestämde han sig för att åka på World Social Forum, istället för World Economic Forum. Det blev ett uppvaknande. Efter det skrev han ner sina funderingar på hur ekonomin måste förändras för att vara till nytta för hela världens befolkning. Chockdoktrinen: Katastrofkapitalismens genombrott av Naomi Klein (Ordfront Förlag, 2007) Klein är sedan tidigare känd för sin bok NOLOGO. I den här boken beskriver hon ingående hur kallsinnade politiker och ekonomer utnyttjat kriser så som naturkatastrofen i New Orleans och krig för sin egen agenda. När folket varit lamslaget har de infört nyliberala samhällsförändringar. En tjock, men lättläst bok som rekommenderas varmt. Grön ungdom skåne söker kampanjsekreterare Arbetsuppgift: Som kampanjsekreterare kommer du att jobba med Grön Ungdom Skånes kampanj Svennedebatten. Dina arbetsuppgifter kommer bland annat att vara att hålla, delta och närvara på bokbord under kampanjens gång. Du ska helt enkelt genomföra kampanjen efter de bestämda punkterna men får gärna komma med egna förslag utöver det fasta. Tjänstens innehåll kommer dock ännu mer specifikt utformas mellan dig, kampanjgeneralen och ledningsgruppen. Kvalifikationer: Vi söker en idérik och engagerad person som inte ska ha svårt för att prata med folk och berätta för dem om våra gröna värderingar. Organisationsvana är ett plus, inget krav. Personen vi söker tar mycket eget ansvar och är ansvarsfull. Arbetstid: 20h/veckan, olika fördelat per vecka, under perioden 1 september oktober Lön: Månadslön (9.371 kronor/månad) Kontaktperson: Jens Göransson, kampanjgeneral, jens. goransson@mp.se, Sara Enetoft, GU Skåne, sara.enetoft@ mp.se, Anders Svensson, mp Skåne (mp Skåne blir formell arbetsgivare), anders.svensson@mp.se, Ansökan: Skickas till jens.goransson@mp.se senast den 31 Juni. 15

16 Tema Ekonomi Reportage Att göra nästan vad som helst Över hela världen växer ett nätverk för människor som själva vill göra sina grejer. Laboratorier för gräsrotsdesign. Nu är det på väg till Sverige. En kompis till mig berättade att han höll på med något som skulle förändra världen. Självklart blev jag nyfiken och bad honom berätta mer. Han beskrev en verkstad där alla som vill kan producera egna skapelser istället för att färdigdesignade och ihopskruvade grunkor landar i var människas hem. - FabLab är först och främst ett globalt nätverk av likvärdiga människor som vill utveckla sig själva och sitt samhälle på ett hållbart sätt. Lokaler, maskiner och verktyg är bara de redskap vi använder oss av, säger Haakon Karlsen, direktör för FabLab i Norge. FabLab är namnet och kommer ur Fabrication Laboratory. Neil Gershenfeld samt en handfull professorer vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, sökte svar på vad som stundar efter den pågående digitala revolutionen genom programmet CBA, Center for Bits and Atoms. - Det som hände var att när de [Niel och professorerna, reds anm] genomförde ett stipendiebeviljat projekt blev de plötsligt varmt uppvaktade av människor som också ville uppfinna. Det dröjde inte länge förrän människor dök upp från ingenstans, berättar Smári MacCarthy som är i full färd med att bygga upp ett labb på Vestmannaöarna utanför Island. Projektet drivs av isländska innovationscentret med speciellt stöd från näringslivsdepartementet. Smári har som anställd betalt för 173,3 h per månad för detta arbete. - Det är standardarbetsvecka på Island. Det är ett heltidsjobb men jag får egentligen mest gjort utanför kontorstid, de gånger jag sitter ner och samtalar med andra människor och funderar ut nästa steg och nya lösningar, säger Smári. - När själva byggandet är avklarat är målet att folk utifrån ska titta in och dela med sig av sina idéer. Vi vill skapa ett centrum där människor möts. Förhoppningsvis kommer det också någon slags ekonomisk vinst ut ur detta, men utbildning är satt i främsta rummet, fortsätter han. Industrimässig tillverkning har således hamnat på gräsrotsnivå. Vem som helst ska med hjälp av maskiner kunna producera i stort sett vad som helst. Vanlig utrustning som finns i labben är till exempel laserskärare (som skär så exakt att varken tejp eller klister krävs för att foga samman delar) vinylskärare och ganska speciella borrmaskiner. Utöver det är inget FabLab det andra likt och det finns gott om labb världen över. Varje FabLab har sin egen chef och är både administrativt och ekonomisk sett självständigt, men annars är de ganska olika. Barcelonas labb fokuserar på design och ägs av Institutet för Avancerad Arkitektur i Katalonien. I San Diego ägs labbet av en NGO som heter Heads on Fire. Sydafrikas labb ägs av staten och norska FabLab ägs av en stiftelse, liksom många andra labb. - Labbet som för nävarande byggs i Jallalabad, Afghanistan, fokuserar mest på hälso och sjukvård samt att sporra landets ekonomiska tillväxt och självförsörjning (eller, som Ghandi uttryckte det, swadeshi) berättar Smári som även besökt en del av labben runt om i världen. Vad har ni för tankar om framtiden? -Framtiden för FabLabsen generellt är oerhört lovande. Det går nästan inte en dag utan att någon ber om att få etablera ett FabLab i sitt samhälle eller i sitt land. FabLabsen ska på ett hållbart sätt driva aktiviteter som utbildning, utveckling och värdeskapning. Det tror jag på, menar Haakon. Det är ju fortfarande materiella ting 16

17 Tema Ekonomi Reportage som tillverkas, behöver vi mer av det idag? - Personlig tillverkning är lockande men jag tror inte att det kommer att vara huvudattraktionen för människor för evigt. Alla vill ju vara unika och saker eller objekt är inte på långa vägar bra redskap för oss att uttrycka varje människas eklusivitet. Våra relationer, vår konst och kärleken människor emellan gör det mycket bättre, säger Smári. Han fortsätter - Det hela är en stor paradox. Varför formge ett föremål i en värld av överflöd om inte av passion? Varför samarbeta med människor på andra sidan jordklotet om inte just för att knyta nya vänskapsband och fördjupa relationer? Ja, FabLabs handlar mycket om teknologi men till syvende och sist bör vi minnas att teknologi handlar lika mycket om människor. Närhelst teknologi förminskar vår förmåga att älska, leka, skapa fritt och leva i harmoni med andra människor så försvinner dess mening. Sedan den industriella revolutionen har vi sett teknologin misslyckas gång på gång, när den använts mot folket. Vad som alltid karaktäriserar malign teknologi är att den inte skapas av individer utan av institutioner, styrda av ett gruppintellekt. Genom att demokratisera produktionsförloppet erbjuder FabLab en lösning på detta. Om teknologi handlar om människor, låt då människor styra den, avslutar Smári. Sveriges första labb, FabLab Syd, är tänkt att öppna i Stapelbäddsparken i Malmö våren Ledstjärnor är innovation, kreativitet, kunskapsutbyte samt gemenskap. Vill ni veta mer om detta, besök Västra hamnen i Malmö, surfa in på eller ta kontakt med projektansvarige Jasper Darmark, jasperd@tii.se. elisabeth.carlsson@mp.se Elisabeth Carlsson Artikeln är baserad på intervjuer med Smári MacCarthy och Haakon Karlsen samt fakta från och en.wikipedia.org/wiki/fab_lab. För dig som vill läsa mer, besök kortfakta: FabLab i 6 enkla steg 1 Att försöka lösa lokala problem lokalt 2 Individanpassade produkter 3 Demokratisera teknik 4 Gräsrotsperspektiv om teknikutveckling 5 Allt producerat är fritt att sprida, utveckla samt använda 6 Spara på transporter sända ritningar elektroniskt 17

18 Debatt barn till sammanboende svenska föräldrar är andelen 3,1 procent. Tydligt är att det är stora skillnader från kommun till kommun. För att slippa bli ett fattigt barn vill du helst bo i Lomma där andelen fattiga barn är minst och allra minst vill du bo i Malmö där andelen som lever i fattigdom är högst. Men det skiljer ännu mer mellan stadsdelar. Barnfattigdomen är lägst i Torslanda i Göteborg och högst i Rosengård i Malmö. Detta visar ännu tydligare på det segregerade samhälle som vi lever i, som i sin tur leder till diskriminering och andra svårigheter för barnen. Barn i Sverige har det bra. Eller? Vi kopplar gärna inte Sverige till fattigdom. Men i ett materiellt överflödssamhälle som Sverige har Rädda Barnen tolkat Barnkonventionens artikel 27 om barns rätt till en skälig levnadsstandard som att barn inte ska behöva växa upp i hushåll som har låg inkomststandard eller tvingas leva på socialbidrag. Antalet hushåll med extremt höga och extremt låga inkomster ökar, och därmed ojämlikheten i inkomster i stort. De barn som redan har det bäst får det bättre och de barn som redan har det värst får det värre. Klyftorna ökar och därmed minskar möjligheten att ta sig ur fattigdomen. Sverige är inte ett fattigt land, men vartannat barn, 50,0 procent, som lever i familjer med ensamstående förälder och utländsk bakgrund lever under den fattigdomsgräns som Rädda Barnen använder sig av, skriver ordförande för Rädda Barnens ungdomsförbund i sin krönika till Nisse Hult. Påståendet barn i Sverige har det bra brukar jag ställa när jag är ute och håller i workshops om barns rättigheter. Hur ofta reflekterar vi över hur barn i Sverige har det? Det är nästan två miljoner människor under 18 år som bor i Sverige. För att återgå till påståendet, så brukar de flesta svaren vara: - Ja, om man jämför med andra länder så har barn i Sverige det bra. Med andra länder menas fattigare länder, för det lär vi oss att det finns. Jag 18 skulle vilja säga att man inte ska jämföra med andra länder, utan man ska jämföra med barnkonventionen. Gör man det har inte alla barn i Sverige det bra. Sverige är inte ett fattigt land, men vartannat barn, 50,0 procent, som lever i familjer med ensamstående förälder och utländsk bakgrund lever under den fattigdomsgräns som Rädda Barnen använder sig av i sin senaste rapport om barnfattigdomen från Bland Det ska inte bero på vilka föräldrar du har eller vilken kommun du bor i för att du ska få dina rättigheter tillgodosedda som barn. Varje avgift, stor eller liten, får diskriminerande effekter för barn som lever i fattigdom. Främst handlar det om motverkande strukturer som hindrar att barn som lever i fattigdom kan ta sig ur det. En struktur som gör redan fattiga barn fattigare, och ett samhälle som kräver att man ska kunna betala för sig. förbundsordförande Rädda Barnens Ungdomsförbund Tove Jonsson (Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2007, Rädda Barnen)

19 På gång i Gröna Studenter Stora kårframgångar för Gröna Studenter Studentkåren är föreningen för studenterna på en viss högskola eller högskoleort. Olika studentkårer är uppbyggda på olika sätt, men många har ett kårfullmäktige dit man varje år väljer ledamöter. Alla kårer har dock inte listval, där man kan ställa upp som ett parti. På de ställen där man har partival, och där Gröna Studenter ställt upp, har vi under våren fått vara med om tre vidunderliga framgångar. Gröna Studenter i Linköping (och Norrköping, som hör till samma studentkår) lyckades att tappert försvara det mycket goda resultat man uppnådde året innan. Gröna Studenter Uppsala lyckades rentav att gå fram ett mandat, och knep också posten som vice ordförande för hela kåren. Malena Ranch blir därmed den första ordföranden någonsin från Gröna Studenter! Gröna Studenter Stockholm, vars val hölls något senare, ville inte vara sämre. Det var första gången på många år som Gröna Studenter Stockholm ställde upp i kårvalet; ändå lyckades man bli största parti! Alla tre lokalavdelningarnas resultat är mycket stora framgångar för Gröna Studenter och visar att det går att påverka med små resurser! Studentpolitiken påverkar dig Studerar du på högskola eller folkhögskola, eller planerar du att studera vidare? Sveriges studentpolitik rör frågor om studenternas villkor i vardagen. Det handlar om studenters ekonomi, arbetsmiljö och rättigheter gentemot högskolan. Den studentpolitik som förs i Sverige gör stor skillnad för dig. Det är detta Gröna Studenter finns för att påverka, och vi gör skillnad! Hör gärna av dig om du vill veta mer. För mer information: eller kontakta kansliet på info@gronastudenter.se Lokalavdelningar Gröna Studenter har flera avdelningar, som håller möten för att diskutera politik men också trevliga sociala tillställningar. I Uppsala har man till exempel anordnat biokvällar och chokladprovning. Gå in på för att läsa mer om vilka avdelningar som finns och vad de gör. Vill du bilda Gröna Studenter i din stad, eller gå med en befintlig avdelning? Kontakta kansliet på info@gronastudenter.se Studenter och ekonomin De allra flesta högskolestudenter får sin försörjning genom det statliga studiemedelssystemet. Det är viktigt att det systemet fungerar för alla och inte utestänger någon. Studenter ska garanteras en försörjning som går att leva på året om. Vår vision är att studielön införs. Som ett första steg tycker vi att bidragsdelen av studiemedlet ska höjas, och det utan att lånedelen sänks. Hur ett sådant system skulle utformas behöver undersökas närmare. Vi gröna är emellertid övertygade om att den enskilda studenten vet bättre än staten hur de egna målen kan nås. Studenter står idag till viss del utanför samhällets trygghetssystem. Studenter förväntas vara ständigt friska, inte ha barn och hitta jobb när det behövs för att täcka luckor i ekonomin. Det sociala skyddsnätet för studenter måste stärkas. 19

20 Rapport A Green Europe or No Europe Två unga gröna har varit på Grön Ungdom Europas årsmöte. Där mötte de en förlegad kvinnosyn, men också en organisation som ändå går att påverka. Läs här mer om deras upplevelser. Foto: Elisabeth Carlsson 20 Efter femton timmar på tåg kom två morgontrötta gröna fram till Berlin Hauptbahnhof. Vi möttes av en dåsig storstad och 25 graders sommarhetta. Annika Hirvonen och Maria Ferm är Grön Ungdoms delegater på FYEG:s (Federation of Young European Greens) årsmöte, General Assembly. FYEG är en paraplyorganisation för gröna ungdomsorganisationer i Europa. Vissa är partipolitiska medan andra är partipolitiskt obundna NGOs. Många har bara medlemmar, medan vi kan stoltsera med mer än det tusenfaldiga. De första två dagarna hölls en Anniversary Conference med anledning av FYEG:s 20-årsjubileum. Dagarna späckades med mer och mindre intressanta panelsamtal, workshops och seminarier. De irländska, tyska och finska gröna berättade i seminariet Greens in Government: (dis)-empowerment? om erfarenheter kring att medverka i en regeringskoalition. Förlorar man sin gröna identitet? Vad händer med opinionen? Hur mycket går det att påverka? För oss var detta seminarium extra intressant eftersom Miljöpartiet planerar en regeringskoalition med i första hand Socialdemokraterna efter nästa val. Skillnaden mellan Grön Ungdom och FYEG är påtaglig. Alla var positivt överraskade över att Sverige skickade två tjejer. Det är väldigt ovanligt och majoriteten av deltagarna på årsmötet är män. Ett försök att prioritera jämställdhet gjordes med ett separatistiskt seminarium kallat Ladies Breakfast där kvinnor skulle diskutera kvinnofrågor med andra kvinnor. Alla som inte var kvinnor var förbjudna att delta och fick sovmorgon istället. Tillsammans med en finsk delegat bojkottade vi frukosten i protest. Jämställdhet är en samhällsfråga, inte en kvinnofråga. Grön Ungdom var tills för två år sedan fullvärdig medlem i FYEG, men då beslöts att vi skulle bli observatörsmedlem istället. Argumenten som fördes fram då var bland annat kritik mot centraliseringen av FYEG, den liberala attityden till cannabis och våra skilda inställningar till EU. I februari i år bestämde Grön Ungdoms riksårsmöte att åter bli fullvärdig medlem, med motiveringen att drogliberalismen förändrats och att ett europeiskt samarbete är viktigt trots våra politiska skillnader. Redan nu lyckades vi påverka och få visst gehör, både i frågan om drogkultur och inte minst i frågan om militariseringen av EU, där vi lyckades klippa bort den förfärliga formuleringen om pan-european army med mera. Grön Ungdom fick alltså ett varmt välkomnande som fullvärdiga medlemmar och vi kommer att engagera oss mycket för att påverka FYEG och alla medlemsorganisationer. Som det stod i en underrubrik till ett politiskt dokument om EU: A Green Europe or No Europe! Maria Ferm och Annika Hirvonen Grön Ungdoms delegater till FYEG:s General Assembly 2008