B 3 Sjukvårdens avfall i ett framtidsperspektiv Moderator: Sverker Thurén, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Transkript

1 B 3 Sjukvårdens avfall i ett framtidsperspektiv Moderator: Sverker Thurén, Sahlgrenska universitetssjukhuset Sjukvårdens specialavfall, nuläge och framtid Föreläsare: Bertil Krakenberger, Kemi & Miljö Vårdens specialavfall: Smittförande avfall Stickande/skärande/smittförande avfall Ej smittmisstänkta blodrör Biologiskt avfall Läkemedelsavfall/läkemedelsförorenat avfall (Radioaktivt avfall) (Kemiskt avfall) Begreppet riskavfall är avskaffat, då det ansågs kunna förvirra och överlappa till begreppet farligt avfall. Riskavfall är inte alltid riskabelt och det har rått oenighet om vad som ska inkluderas, då de olika avfallstyperna inte ska behandlas på samma sätt. Myndigheterna har tagit bort begreppet riskavfall i sina föreskrifter. Regelverk som berör är: Avfallsförordning (SFS 2001:1063), som listar avfallskoder och definierar farligt avfall utifrån vilka egenskaper avfallet har, till exempel hälsoskadligt, explosivt, brandfarligt och smittförande. Smittförande avfall (SOSFS 1999:27) ny föreskrift är under utarbetande Biologiskt avfall (SOSFS 2001:8) allmänt råd som kan anpassas till det lokala behovet Mikrobiologiska arbetsmiljörisker (AFS 2005:1) klassning av smittförande ämnen i riskklasser Cytostatiska och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 2005:5) Transport av farligt gods på väg (ADR) 1. Smittförande avfall Omfattar avfall från mikrobiologiska laboratorier och odlingar i riskklass 2-4 (riskklass 1 smittar inte på människor) och avfall från behandling av patienter med samhällsfarlig sjukdom i riskklass 3, till exempel tbc, hepatiter, HIV, MRSA, och i riskklass 4, som omfattar sjukdomar som normalt inte finns i Sverige, till exempel ebola och marburg. Förvaring: I kyla efter mer än ett dygn I frystemperatur efter mer än 7 dygn (NYHET!) Utrymmen och vagn ska vara lätta att rengöra i utrymmen måste det finnas tillgång till varmt och kallt vatten samt golvbrunn Låst utrymme om förvaring sker utanför avdelning (NYHET!) Skyltning om förvaring sker utanför avdelning (NYHET!) Förpackning: Förpackningsinstruktion P 621 ADR-S

2 Styv Tät Klarar provkrav för förpackningar i grupp II ADR, vilket ska framgå av märkning Absorbent Om förpackningen öppnats ska det lätt gå att se Trenden är att man går från kartong som förpackningsmaterial till plast i framtiden. 2. Skärande/stickande/smittförande avfall Definieras som vassa föremål som varit i kontakt med kroppsvätskor, till exempel kanyler, sprutor med fast kanyl, lancetter, skalpeller, suturnålar och objektglas. Förvaring: Kan förvaras i rumstemperatur. Genom ett tillägg i P 621 ADR-S ska förpackningarna vara punkteringsbeständiga. I övrigt sker förvaring som under smittförande avfall. Förpackning: Plast eller metall Tvådelade burkar kan staplas och tar mindre utrymme, problemer kan dock vara att delarna är svåra att få ihop Snäpp- eller skruvlock, det är dock vanligt att locket inte sitter på ordentligt, bättre är ett lock som visar funktionerna öppet, stängt och låst lock. Kanylavdragare rekommenderas, stoppa ner kanylen i burken och dra av ta inte av kanylerna för hand! Fyllningsgrad i burken bra om det inte är för fullt! Transportregler: Finns i UN 3291, se på kliniskt avfall (tidigare smittförande avfall nu omdöpt), N.O.S inkluderar det mesta av smittförande avfall. Avfall av riskklass 4 och kulturer av riskklass 2 och 3 klassas dock enligt UN 2814 smittförande ämne. Kulturerna autoklaveras och riskklass 4 hanteras enligt nödrutin Utrustad och skyltad bil Utbildad förare Transportdeklaration Transportkort Säkerhetsrådgivare Lite enklare regelverk om transporten understiger 333 kilo. Rör med blodsmitta Rör från labb och vårdcentraler. Om patienten har blodsmitta, betraktas röret som smittförande avfall. Om det är enstaka rör kommer de troligen att kunna hanteras tillsammans med skärande/stickande/smittförande avfall (NYHET! dock tolkad av Krakenberger). Därmed slipper man kyl- och fryskraven. Ansvar (NYHET!) Verksamhetschef ska fastställa och dokumentera rutiner som följer säkerhets- och kvalitetskrav, fördela ansvar och regelbundet följa upp rutinerna.

3 3. Ej smittmisstänkta rör De ej smittmisstänkta rören kan skickas som konventionellt avfall, om komprimering kan undvikas (det vill säga går sönder och blir vassa). Alternativt kan de hanteras som skärande/stickande/smittförande avfall. Läggs då i angiven burk utan att de har gått sönder. Om rören har komprimerats kör som skärande/stickande/smittförande avfall, utan att tillämpa kyl- och fryskraven. Rören betraktas inte som smittförande förrän de går sönder. 4. Biologiskt avfall Definieras som vävnader och organ, dock inte blod. Bör hanteras som smittförande avfall, med krav på kyl- och frysförvaring. Utrymmen där biologiskt avfall hanteras ska vara lätta att rengöra. 5. Läkemedelsavfall/läkemedelsförorenat avfall Definieras som kasserade läkemedel eller avfall som förorenats med cytostatika eller andra läkemedel med bestående toxisk effekt. Apoteket tar inte emot farligt avfall, istället ligger ansvaret på läkemedelsleverantörer, producentansvar. Specialfall av läkemedel: Narkotika och anabola steroider Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt Anestesigaser, tandvårdsprodukter och tungmetallshaltiga preparat Metoder för behandling av specialavfall: Våt värme (autoklavera) Torr värme Mikrovågsbehandling Insmältning i plast Återvinning Förbränning Trender i hanteringen av sjukvårdsavfall: Svenska regler anpassa till verklighetens krav Det finns motstridiga trender vad gäller separation / blandning av avfall Läkemedelsavfallet kommer att öka i framtiden Förbränning kommer att vara den dominerande destruktionsmetoden Avfall ur ett humanistiskt perspektiv Föreläsare: Lynn Åkesson, kulturvetare och etnolog från Lunds universitet Varje samhälle har ett speciellt förhållande till sitt avfall, där inte bara ting utan också platser och människor kan vara avfall. Folk har i alla tider slängt sina saker och soporna har värderats olika, i en glidande skala från värdelöst till ovärderligt. Avfall och sopor har en stark relation till skam. I många kulturer har de som hanterat avfallet stått väldigt lågt i samhället. Samtidigt är soporna ett samhällets minne, dess fingeravtryck. För arkeologin är sopor en förutsättning! I vår kultur är vi så fokuserade på våra kroppar. Med kroppen som utgångspunkt kan man diskutera sjukvårdens avfall utifrån risk, hemligheter, hemmet och anonymitet.

4 Vad kryllar det inte av i sjukvårdens avfall? Sjukvårdsavfall bär på en stor risk och vi är mycket noga med denna typ av avfall. I tiden ligger risk, rädsla och fara samtidigt som vi har en liten tolerans till lukter och kroppsavsöndringar. Förr var till exempel svett något positivt en människa som inte luktade svett och hade skit under naglarna tillförde inte samhället något. Förr var det också viktigt att kroppen begravdes intakt alla kroppsdelar skulle vara med. Risken var annars att man var en ofullständig kropp, som kunde bli en gengångare. I dag ser vi det inte på samma sätt. Ett exempel är när en kvinna amputerade armen och hennes son ville ta vara på den av kulturella skäl. Armen kunde han dock inte få med sig varför skulle han få det? Vem har då egentligen rätt till kroppen? Vad händer om sjukvårdens värdesystem krockar med kyrkans? Sjukvården kanske måste lära sig att hantera om folk kräver att få med sig sin tumör eller moderkaka! I framtiden kommer allt mer sjukvård att bedrivas i hemmet. Vad händer med det avfall produceras där? Princip 1: Ju närmre kroppen desto mer laddat och äckligt hellre en begagnad bil än begagnade trosor! Princip 2: Den omvända närhetsprincipen det finns en högre acceptans för det som kommer från den egna kroppen än från andras. Det är mer ok att slänga plåster från sig själv, än att slänga plåster från andra! Mina egna är inte så äckliga Sjukvårdsavfall kan också avslöja hemligheter. Överblivna läkemedel i hemmet är privata och kan avslöja dina sjukdomar. Många tycker att sjukdomar är hemliga och vill inte visa dem offentligt. En del människor undviker till exempel att lämna in sina gamla läkemedel till Apoteket och återvinningscentraler, man vill inte riskera att bli avslöjad! Det är därför av stor betydelse att sjukvårdsavfall från hemmet kan anonymiseras. Plastpåsar för återvinning bör till exempel inte vara genomskinliga, allt som kan göras för att försvåra identifiering är bra. Frågan man behöver ha med sig in i framtiden är: Vad händer om det jag slänger används emot mig? Hygienaspekten på ökande avfallsmängder Föreläsare: Åsa Melhus, Universitetssjukhuset MAS En av de mest revolutionerande upptäckterna i sjukvårdens historia är när antibiotika togs fram och kunde användas för att bekämpa sjukdomar. Historiskt sett byggde en stor del av sjukvården på magi och örter. Kvicksilver och arsenik användes mot sjukdomar. Under talet växte bakteriologin fram och när antibiotika dök upp på 1900-talet var det en av medicinens största landvinningar. Antibiotika (anti=mot, bio=liv) Är det mest sålda läkemedlet Har lett till en minskad dödlighet vid svåra infektioner, såsom hjärnhinne- och lunginflammation Effektiviteten hos antibiotika har lett till en övertro på läkemedlet, att det hjälper mot allt Övertron har lett till ett missbruk och överbruk av antibiotika

5 Förbrukningen av antibiotika sker till 90 procent inom öppenvården. Den slutna vården står bara för 10 procent. Det mesta hamnar således i hemmen. Användningen av penicillin har dock minskat något över tiden. Spontanläkning kontra antibiotika Spontan läkning sker i 80 procent av sjukdomsfallen Med antibiotika läker procent av fallen Många äldre behandlas i onödan med antibiotika för bakterier som i hög grad finns naturligt hos de som är lite till åren komna Varje behandling medför en ekologisk risk Ska vi behandla för att komma åt de 3 5 procenten som inte läker spontant? Vägen till antibiotika 1904: Paul Ehrlich hittar efter 606 försök ett antibiotikum mot syfilis, Salvarsan 1929: Penicillinet upptäcks av Fleming, börjar användas på 40-talet, kommer till Sverige : Sulfa tas fram, kommer i bruk 1935, men är resistent : Streptomycin Dagens situation den post-antibiotiska eran Ytterst få arter producerar antibiotika och möjligheten att använda det, ger också möjlighet för bakterierna att snabbt plocka upp resistensgener. Det tar 20 år att utveckla ett nytt antibiotikum och dagens utvecklingskostnad ligger på 800 miljoner dollar. I dag finns inga nya preparat under utveckling. Det finns inte heller något existerande preparat som saknar resistens. Vi har kommit fram till den post-antibiotiska eran. Multiresistenta bakteriers turné på en vårdavdelning I januari 2005 isolerades acinetobacter från ett tsunami-offer med svåra sår. Bakterien är resistent för allt utom colistin och polymyxin B. Patienten duschas i duschbår, som desinficeras. När patienten överflyttas till annan avdelning smittstädas hela rummet. Det visar sig snart att en ny patient utsatts för samma bakterie. Odlingar visar att den fanns överallt. Ny smittstädning sker. I april 2005 kommer en ny patient in för vård, också den personen med stora sår. Trots order om att all utrustning, inklusive bårsäng från den förra patienten, ska kasseras är det ändå den som kommer till användning. Bakterierna finns återigen i hela miljön. DNA-profilen på isolaten visar att det är samma bakterie som vid tsunami-patienten som har spritts. Alla material inom vården kan alltså sprida smittan. Risker i sjukhusmiljö Multiresistenta bakterier kan finnas kvar på händerna i flera timmar och i miljön kan bakterierna klara sig i flera månader. Handhygienen hos personalen är av yttersta vikt på hur många ställen sätter man inte händerna? Man måste alltid räkna med risken. Att använda sig av engångsmaterial är ett måste i många fall. Flergångsmaterial ökar riskerna. Problemet är dock att en stor del av engångsmaterialet som köps in används flera gånger. På så sätt blir vården både dyrt och riskfyllt! Tänk på att de medicinska åtgärder som räddat flest liv är hygienåtgärder och vaccination!

6 Silver i sjukvården Användningen av silver i sjukvårdsprodukter ökar dramatiskt. Det marknadsförs ofta som ett naturligt antibiotikum med brett spektrum, där ingen bakterie är resistent. Men det finns definitivt silverresistenta bakterier. Silver är toxiskt. Ämnet är miljöfarligt och i löst form är det oerhört giftigt för vattenledande organismer. Ändå säljs i dag silverprodukter för sårbehandling. Och marknadsföringen är massiv eftersom alternativen till annan behandling har minskat genom resistensutvecklingen hos bakterier. Och visst behöver vi metaller, men bara i form av spårämnen, inte som tungmetaller. Frågan är om silver överhuvudtaget är kliniskt verksamt? Vad vet vi om biverkningarna? Vilka risker finns det för resistensutveckling? Och i vilken utsträckning ackumuleras silver i kroppen? Silver finns bland annat i amalgam, krämer, förband, katetrar, alternativa mediciner, vattenrenare, fotoindustrin och kosmetika. I våra deponier är silver ett ökande problem. Förbränns det på vanligt sätt hamnar det i askan, där det kan lakas ur. Eftersom silver är ett gift som attackerar våra celler, är det svårt att hantera avfallsprodukten.