Komfort. Säkerhet. Miljö

Transkript

1 Komfort Säkerhet Miljö Årsredovisning 1998

2 Innehåll Året i sammandrag 1 Styrelseordförande och Koncernchefen har ordet 2 3 Koncernöversikt 4 74 IT-strategi 8 År 2-omställningen 9 EMU och euron 9 Finansverksamheten 1 11 Miljö Kompetens och engagemang Redovisning per affärsområde Trelleborg Automotive Trelleborg Wheel Systems Trelleborg Engineered Systems 3 33 Trelleborg Building Systems Ahlsell Bröderna Edstrand Reynolds Starckjohann Intressebolag 5 51 Ekonomisk redovisning Förvaltningsberättelse 52 Förslag till vinstdisposition 53 Resultaträkningar, koncernen, med kommentarer Balansräkningar, koncernen, med kommentarer Finansieringsanalyser, koncernen, med kommentarer Resultaträkningar och finansieringsanalyser, moderbolaget 6 Balansräkningar, moderbolaget 61 Proforma, kvarvarande verksamheter 62 Redovisnings- och värderingsprinciper Noter Revisionsberättelse 75 Styrelse och revisorer Koncernledning 78 Femårsöversikt 79 Aktiekapital och ägarförhållanden 8 82 Ekonomisk information 83 Bolagsstämma 84 Koncernadresser V Diagram och tabeller Året i sammandrag Nyckeltal, Trelleborgkoncernen 1 Koncernöversikt Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde 5 Operativa nyckeltal 6 Kassaflödesrapport 7 Resultat efter full skatt per aktie samt vinstmarginal Rörelseresultat per affärsområde och kvartal 8 Koncernens flödesexponering 1 Nettotillgångar i utlandet 11 Beviljade kreditfaciliteter och förfallostruktur 11 Medelantal anställda 16 Industrisektorn Nettoomsättning och rörelseresultat 19 Handelssektorn Nettoomsättning och rörelseresultat 21 Trelleborg Automotive Nyckeltal 22 Nettoomsättning och rörelseresultat 23 Nettoomsättning per geografisk marknad 24 Trelleborg Wheel Systems Nyckeltal 26 Nettoomsättning och rörelseresultat 27 Nettoomsättning per geografisk marknad 28 Trelleborg Engineered Systems Nyckeltal 3 Nettoomsättning och rörelseresultat 31 Nettoomsättning per geografisk marknad 32 Trelleborg Building Systems Nyckeltal 34 Nettoomsättning och rörelseresultat 35 Nettoomsättning per geografisk marknad 36 Ahlsell Nyckeltal 38 Nettoomsättning och rörelseresultat 39 Aktörer på den svenska el- och vvssamt den nordiska kylmarknaden 4 Bröderna Edstrand Nyckeltal 42 Nettoomsättning och rörelseresultat 43 Nettoomsättning per produktgrupp 43 Aktörer på den svenska grossistmarknaden för stål och aluminium 43 Reynolds Nyckeltal 44 Nettoomsättning och rörelseresultat 45 Nettoomsättning per geografisk marknad 45 Starckjohann Nyckeltal 46 Nettoomsättning och rörelseresultat 47 Nettoomsättning per division 48 Intressebolag Bolidens gruvproduktion 5 Ekonomisk redovisning Resultaträkningar, koncernen med kommentarer Balansräkningar, koncernen med kommentarer Finansieringsanalyser, koncernen med kommentarer Resultaträkningar och finansieringsanalyser, moderbolaget 6 Balansräkningar, moderbolaget 61 Proforma, kvarvarande verksamheter 62 Noter Femårsöversikt 79 Trelleborgaktien Trelleborg AB (publ) Box 153, Trelleborg Tel: Fax: E-post: info@trelleborg.com Internet: Org nr: Denna årsredovisning finns även i en engelsk version. This Annual Report is also available in English. Omslaget: Anställda i Trelleborgkoncernen. Läsanvisningar Sifferuppgifterna inom parentes avser 1997 om inte annat anges. Under 1998 genomfördes en intern omorganisation där enheter flyttades mellan affärsområden inom Industrisektorn. Alla jämförelsesiffror för 1997 är justerade med hänsyn till detta. Svenska kronor (SEK) används genomgående. Tusen kronor förkortas TSEK och miljoner kronor förkortas MSEK. Trelleborg innefattar både Trelleborg AB och Trelleborgkoncernen. Årsredovisningen 1998 Årsredovisningen är satt med AGaramond och GillSans. Papper: omslag Gothic Silk 25 g, kartor Multifine 13 g och inlaga Gothic Silk Web 115 g. Trycksaken uppfyller kriterierna för Nordisk miljömärkning. Produktion: Trelleborg AB:s informationsavdelning. Grafisk form: RHR Reklambyrå AB, Malmö. Foto: Lars Owesson, Lars Strandberg m fl. Repro och tryck: AB Ruter Press, Laholm, mars 1999.

3 Trelleborgkoncernen i världen Koncernkontor Trelleborg Automotive Trelleborg Wheel Systems Trelleborg Engineered Systems Trelleborg Building Systems Ahlsell Bröderna Edstrand Reynolds Starckjohann Koncernens nettoomsättning fördelad per geografisk marknad, % Asien & Australien 1% Latinamerika 1 % Övriga 1 % Nordamerika 1 % Sverige 35 % Övriga Europa 24 % Övriga Norden 28 % Nettoomsättning i euroområdet: MSEK I

4 Trelleborgkoncernen i Europa Regionens andel av koncernens nettoomsättning, % Koncernkontor Trelleborg Automotive Trelleborg Wheel Systems Trelleborg Building Systems Ahlsell Bröderna Edstrand Reynolds Starckjohann Trelleborg Engineered Systems Asien & Australien 1% Latinamerika 1 % Övriga 1 % Nordamerika 1 % Nettoomsättning i euroområdet: MSEK. EUROPA 87 % II

5 Året i sammandrag 1998 Kärnverksamhetens nettoomsättning ökade med 51 procent. Joint venture med Pirelli, Trelleborg Wheel Systems S.p.A., placerar Trelleborg på tredje plats i Europa inom lantbruksoch skogsdäck. Köp av tyska ETM gör Trelleborg Building Systems till Europas klart ledande tillverkare av tätningsprofiler. Resultatet efter finansnetto uppgick till 616 MSEK. Resultatet efter skatt blev 492 MSEK, motsvarande 4:2 kronor per aktie. Utdelningen föreslås till 2: kronor per A- och B-aktie. Dessutom föreslås att Trelleborgs innehav av stamaktier i Boliden delas ut till aktieägarna i proportion till deras innehav av Trelleborgaktier. Trelleborg är en världsomspännande industrioch handelskoncern. Med fokus på komfort, säkerhet och miljö gör vi jobbet enklare och bekvämare för våra kunder och våra kunders kunder. Nyckeltal Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Resultat efter finansiella poster, MSEK Årets resultat, MSEK Räntabilitet på eget kapital efter full skatt, % 4,5 19,9 Avkastning på operativt sysselsatt kapital, inklusive intressebolag, exklusive jämförelsestörande poster, MSEK 5,7 12,6 Soliditet, % 54,3 53,8 Resultat per aktie efter full skatt, SEK 4:2 17:4 Dito, exklusive jämförelsestörande poster, SEK 4:5 7:65 Resultat per aktie efter full skatt och efter full konvertering, SEK 4:2 Eget kapital per aktie, SEK 93:55 94:2 Finansiella tillgångar minus skulder vid årets utgång, MSEK Investeringar i anläggningar, MSEK Medelantal anställda Utdelning per A- och B-aktie, SEK 2: 1) 3:5 2) Börskurs den 31 december, B-aktien, SEK 66: 1: 1) För 1998 enligt styrelsens och VD:s förslag. Dessutom föreslås att Trelleborgs innehav av stamaktier i Boliden delas ut till aktieägarna. Marknadsvärdet på Boliden-aktierna uppgick den 31 december 1998 till 917 MSEK. 2) Exklusive bonus om 1:5 SEK per A- och B-aktie. För en mer detaljerad uppställning över den finansiella utvecklingen och övriga nyckeltal samt definitioner, se sid 79. 1

6 Ett år av tillväxt Verksamhetsåret 1998 präglades av tillväxt genom förvärv, men också genom nyetablering och organisk tillväxt. Samtliga affärsområden hade en positiv omsättningstillväxt och kärnverksamhetens nettoomsättning ökade med hela 51 procent. iinom industriverksamheten förvärvades bolag med en gemensam omsättning kring 1,3 miljarder kronor. De största förvärven skedde inom Trelleborg Building Systems och Trelleborg Wheel Systems. Ledande i Europa Efter förvärv av tyska ETM är Trelleborg Building Systems nu Europas klart ledande tillverkare av tätningsprofiler för byggrelaterad industri. ETM är Tysklands ledande tillverkare på området och har teknikkunnande i världsklass. På tätskiktsområdet utökades produktsortimentet avsevärt i och med förvärvet av svenska Trebolit. Samtidigt stärktes basen för ytterligare exportsatsningar, inte minst inom produktområdet bromembran, som bedöms ha stor tillväxtpotential. Bildandet av Trelleborg Wheel Systems S.p.A., ett joint-venture med italienska Pirelli, placerade i ett slag Trelleborg Wheel Systems på en tredje plats i Europa vad gäller lantbruks- och skogsdäck. I centrum för europeisk fordonsindustri Trelleborg Automotive öppnade under året ett kontor i Frankfurt och skaffade sig därmed en plattform i centrum för den europeiska fordonsindustrin. Under året gjordes också ett antal investeringar i nya forsknings- och utvecklingscentra. Som ett led i Trelleborg Automotives satsning på att vara en stark utvecklingspartner till fordonsindustrin, förvärvades 25 procent i ingenjörskonsultföretaget Ingemansson Automotive. Företaget besitter bland annat unik spetskompetens inom ljudoch vibrationsområdet. Inom Trelleborg Engineered Systems genomfördes omfattande produktionsomflyttningar och personalneddragningar framför allt i Palport, Frankrike. I syfte att öka kapaciteten och sänka kostnaderna gjordes också en del större investeringar vid flera enheter, exempelvis i Spanien, Nederländerna och Mexiko. Förvärv av majoriteten i Starckjohann Även för de fyra affärsområdena inom handelsverksamheten var 1998 ett tillväxtens år. Framför allt genom Trelleborgkoncernens förvärv av majoriteten i Starckjohann i slutet av Men också genom kompletterande förvärv och nyetableringar inom samtliga fyra affärsområden. Starckjohann-gruppen kunde glädja sig åt ökad efterfrågan från samtliga affärssegment, och nettoomsättningen ökade med 15 procent. I det fortsatta arbetet med att renodla verksamheten avyttrades ett partihandelsbolag och ett exportbolag. Starckjohann Steel utökade sitt utbud av förbehandlingstjänster genom förvärv av Suomen Teräspalvelu. Inom Ahlsell slutförs integrationen av Skoogs Elektriska i Skandinavien under första halvåret 1999 och synergieffekterna ger redan ett betydande resultattillskott. Expansionen i Skandinavien fortsatte, bland annat genom förvärv av den svenska vvs-grossisten Värmekällan, den norska elgrossisten Elektro-Energi och det danska gör-det-själv-företaget VVS-Trading. Under året stärktes också resurserna inom det nya produktområdet Data & Tele, som 2

7 Trelleborgs mångårige styrelseordförande Rune Andersson (t.v.) och nye verkställande direktören Fredrik Arp, som den 8 februari 1999 efterträdde Kjell Nilsson på VD-posten i Trelleborg AB. nu profilerar sig under namnet Ahlsell Network Systems. Växer i Östersjöområdet Bröderna Edstrand genomförde under året flera viktiga steg i strategin att växa i Östersjöområdet. Bolag, lager och försäljningskontor startades i Polen och Lettland, och ett representationskontor etablerades i Litauen. I strategin ingår också utökat samarbete med Starckjohann. Reynolds förvärvade under året den franska metallgrossisten Testas. Satsningen på ökad vidareförädling enligt kundernas önskemål fortsatte. Boliden till aktieägarna Trelleborg AB:s styrelse beslutade i början av 1999 att rekommendera bolagsstämman, att Trelleborgs innehav av stamaktier i Boliden delas ut till Trelleborgs aktieägare. Utdelningen är ett naturligt slutsteg i den avsiktsförklaring om att kliva ur den kapitalintensiva gruvbranschen som togs redan i samband med börsintroduktionen av Boliden Trelleborg har tills vidare förbundit sig att behålla innehavet av preferensaktier i Boliden. God potential för mervärden Trelleborgkoncernen går nu in i ett nytt intensivt skede. Den förändringsprocess som står för dörren påbörjades redan under Kjell Nilssons tid som verkställande direktör och styrelsen vill uttrycka sin uppskattning för hans mångåriga insats för bolaget. Trelleborgs nuvarande verkställande direktör tillträdde sin befattning så sent som i början av februari 1999 och har när detta skrivs bara någon vecka bakom sig på den posten. Av naturliga skäl är det därför omöjligt att redan nu komma med någon programförklaring. Styrelsen och företagsledningen kommer dock under våren och försommaren att informera Trelleborgs intressenter om sina planer och intentioner och presentera tänkbara utvecklingsvägar. Utan att gå händelserna i förväg kan konstateras att Trelleborgkoncernen har god potential och kommer att i sin framtida utveckling prioritera koncentration och aktieägarvärden. 3

8 Koncernöversikt Trelleborgkoncernen 1999 Övriga bolag VD och koncernchef Koncernledning Trelleborg Automotive Trelleborg Wheel Systems Trelleborg Engineered Systems Trelleborg Building Systems Ahlsell Bröderna Edstrand Reynolds Starckjohann Industri Ansv: Hans Porat Handel Ansv: Fredrik Arp Trelleborgkoncernen är organiserad i åtta affärsområden med basen i produkter och tjänster inom industri och handel. De åtta affärsområdena består vart och ett i sin tur av ett antal affärsenheter och produktområden, eller motsvarande. Den operativa organisationen sammanfaller inte alltid med den juridiska. Affärsområdena har eget ansvar för utveckling, kvalitet och marknadsföring med tillgång till koncernens samlade kompetens och resurser. Koncernledning VD och koncernchef: Fredrik Arp Vice VD och stf koncernchef: Hans Porat Chef för koncernstab Ekonomi: Gertrud Andersson Chef för koncernstab Finans: Lars Olof Nilsson Chef för koncernstab Skatter och koncernstruktur: Claes Jörwall Chef för koncernstab Juridik: Lars Wallenberg Chef för koncernstab Information och Investor Relations: Leif Öberg Chef för koncernstab Personal: Sören Andersson Chef för Ahlsell: Bo Hedenström Koncerngemensamma funktioner Miljö: Torbjörn Brorson IT: Christer Kjörning God utveckling inom kärnverksamheten Industrisektorn Även 1998 kännetecknas av expansion inom de fyra affärsområden som ingår i Industrisektorn. Genom förvärv och organisk tillväxt stärker Trelleborg sin position som en av de ledande producenterna. Målet är att koncernen ska bli en av de ledande globala tillverkarna av industrigummi. Att vara ett stort och internationellt företag med god lönsamhet är inget självändamål, utan en nödvändighet för att också i framtiden kunna utveckla verksamheten. Möter marknadens behov Verksamheten är fördelad på fyra affärsområden: Trelleborg Automotive Trelleborg Wheel Systems Trelleborg Engineered Systems Trelleborg Building Systems Samtliga affärsområden arbetar med kunder vars behov blir alltmer globala. Det ställer krav på Trelleborg som leverantör att, förutom att erbjuda konkurrenskraftiga priser, också kunna möta kundernas behov avseende global närvaro, hög teknisk kompetens samt kvalitetssäkring. Trelleborg, med närvaro i form av tillverkning och säljbolag i trettiofem länder, erbjuder sina kunder lokal produktanpassning, tillverkning och service. Gemensamma mål Gemensamma mål för de fyra affärsområden inom Industrisektorn är: att vara internationellt ledande inom ett antal väl definierade produktområden, 4

9 att växa med i genomsnitt 15 procent per år i syfte att skapa nödvändiga skalfördelar inom forskning och utveckling samt inom produktion och marknadsföring, att nå en tillfredsställande och uthållig lönsamhet över en konjunkturcykel, vilket långsiktigt innebär cirka 15 procent avkastning på operativt sysselsatt kapital och cirka 8 procent operativ rörelsemarginal. Handelssektorn Handelssektorn består av ett antal starka varumärken på främst den nordiska marknaden: Ahlsell, Bröderna Edstrand, Reynolds och Starckjohann. Verksamheten inom dessa affärsområden uppvisar under 1998 en stark tillväxt i och med helårseffekten från förvärven av såväl Skoogs Elektriska som Starckjohann. Profileringen på att vara en stark nordisk och baltisk aktör inom varugrupperna vvs, el, kyla och stål har ytterligare förstärkts genom förvärv av en norsk elgrossist och starten av egen stålförsäljning i Lettland och Polen. Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde Nettoomsättning Rörelseresultat 1) MSEK ± % ± % Trelleborg Automotive Trelleborg Wheel Systems Trelleborg Engineered Systems Trelleborg Building Systems Övrigt Industrisektorn Ahlsell Bröderna Edstrand Reynolds Starckjohann Intermarket (1997) Övrigt 8 6 Handelssektorn Boliden 2) Övrigt 3) Jämförelsestörande poster Eliminering Koncernen totalt Koncernens industri- och handelsverksamhet ) Inklusive andelar i intressebolag. 2) Fr o m den 1 juli 1997 redovisas Boliden som intressebolag. 3) Omfattar koncerngemensamma kostnader. Vidare ingår bl a Sorb Industri AB, Metech International, Inc., Intermarket (jan mar 1998), Trelleborg NV-SA, Chapman och Velox. Framgångsfaktorerna Distributionsrollen är den gemensamma nämnaren för de fyra affärsområdena och de avgörande framgångsfaktorerna är: Rationellt flöde Lokal förankring Sortimentssammansättning Tillgänglighet Integreringen av Skoogs Elektriska och intrimningen av Bröderna Edstrands anläggning i Norrköping avslutas i början av Detta i kombination med större aktivitet på den svenska byggmarknaden bör innebära en viss ökning av försäljningen inom främst Ahlsell. Priserna på stål och stålprodukter kommer troligen att utvecklas svagt under Nettoomsättning Koncernens nettoomsättning 1998 uppgick till MSEK (2 825, exklusive Boliden ). Koncernens industri- och handelssektor ökade sin nettoomsättning med 51 procent. Industrisektorn Industrisektorns samtliga affärsområden ökade sin nettoomsättning Totalt uppgick nettoomsättningen till 7 69 MSEK (6 782), en ökning med 13 procent. Större delen av ökningen härrör från nyförvärven. Trelleborg Automotive hade en organisk tillväxt omkring till 13 procent. Handelssektorn Nettoomsättningen inom handelssektorn ökade till MSEK (8 379). Härav svarar förvärvet av Starckjohann för 6 68 MSEK. Ahlsells ökning av nettoomsättningen beror till största delen på förvärvet av Skoogs El. Bröderna Edstrands omsättning ökade under årets första månader för att plana ut och minska under sista kvartalet. Resultat Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 736 MSEK (2 69). I 1998 års rörelseresultat ingår resultatandelar före skatt i Boliden 5

10 Koncernöversikt Ltd uppgående till 244 MSEK (+589) samt en reavinst på 17 MSEK i samband med avyttringen av Intertrade och Chemtrade års rörelseresultat inkluderade en reavinst vid avyttringen av 55 procent av aktierna i Boliden och omstruktureringskostnader i samband därmed uppgående till 1 39 MSEK. Koncernens industri- och handelsverksamhet uppvisade ett rörelseresultat på 98 MSEK jämfört med 711 MSEK 1997, en förbättring med 38 procent. Industrisektorn Industriverksamheten förbättrade sitt rörelseresultat från 446 MSEK till 558 MSEK, en förbättring med 25 procent. Samtliga affärsområden redovisade en resultatförbättring 1998 jämfört med föregående år. Affärsområde Trelleborg Automotive redovisade en 25-procentig resultatförbättring, varav ungefär hälften härrör från organisk tillväxt och hälften av att 1998 påverkas fullt ut av de under 1997 förvärvade enheterna. Trelleborg Wheel Systems ökade sitt resultat med 31 procent till 127 MSEK (97), största delen hänförlig till en effektiv integrering av Vorwerk, som förvärvades Trelleborg Engineered Systems rörelseresultat uppgick till 119 MSEK (16) en ökning med 12 procent. Produktionsomflyttningar och personalneddragningar har bidragit till resultatförbättringen. Trelleborg Building Systems redovisade ett resultat uppgående till 135 MSEK (112), en resultatförbättring med 21 procent, främst inom tätningsprofiler. Handelssektorn Handelsverksamhetens rörelseresultat uppgick till 528 MSEK (359). Affärsområdet Starckjohann ingår 1998 medan det under 1998 avyttrade Intermarket ingår i jämförelsesiffrorna Ahlsell redovisade ett rörelseresultat på 26 MSEK (166), en resultatökning med 94 MSEK. Härav är 53 MSEK hänförliga till nyförvärvade bolag. Synergieffekterna av integratio- Operativa nyckeltal Genomsnittligt operativt Operativ rörelse- Avkastning på operativt sysselsatt kapital, MSEK marginal, % sysselsatt kapital, % Trelleborg Automotive ,4 9,2 16,7 16,9 Trelleborg Wheel Systems ,9 4,9 1,8 9,7 Trelleborg Engineered Systems ,6 4,2 1,5 1,3 Trelleborg Building Systems ,4 12,1 22, 25,1 Övrigt Industrisektorn ,1 6,3 13, 12,6 Ahlsell ,9 4, 19,1 2,2 Bröderna Edstrand ,7 4,6 21,8 29,1 Reynolds ,9 1,7 4,1 8,4 Starckjohann , 9, Intermarket (1997) 243 7,5 35,1 Övrigt Handelssektorn ,6 4,3 13,2 19,5 Boliden 1) ,8 15,7 Övrigt 2) Koncernen totalt ,7 11, 5,9 25,3 Koncernens industri- och handelsverksamhet ,7 3,9 9,6 1,6 1) Fr o m den 1 juli 1997 redovisas Boliden Ltd som resultatandelar i intressebolag. (Fr o m augusti 1998: 42,9 %). 2) Omfattar koncerngemensamma kostnader. Vidare ingår Sorb Industri AB, Metech International, Inc., Intermarket (jan mar 1998), Trelleborg NV-SA, Chapman och Velox. 6

11 nen av Skoogs Elektriska har givit betydande resultattillskott. Även den svenska vvs-verksamheten redovisar ett betydligt bättre resultat 1998 än 1997 beroende på ökade volymer och kostnadseffektivitet. Bröderna Edstrand redovisade ett rörelseresultat uppgående till 85 MSEK (98) års resultat har belastats med engångskostnader för nytt datorsystem och andra utvecklingssatsningar. Reynolds resultat uppgick till 9 MSEK (16). Resultatminskningen beror på lägre metallpriser och minskad efterfrågan från den tyska marknaden. Starckjohanns rörelseresultat uppgick till 182 MSEK. Med undantag för ståldivisionen redovisade övriga divisioner inom Starckjohann en resultatförbättring 1998 jämfört med Övriga bolag Trelleborgkoncernens 42,9-procentiga aktieinnehav i Boliden Ltd påverkade resultatet med 244 MSEK (589, första halvåret 1997 ägdes Boliden till 1 procent av Trelleborgkoncernen). Låga metallpriser och kostnader i samband med dammolyckan i Spanien bidrog till det negativa resultatet. Övriga koncernposter uppgick till 123 MSEK ( 94). I resultatposten ingår förutom koncerngemensamma kostnader även Sorb Industri, Chapman, resultatandelar i intressebolaget BPA, etc. Resultat efter full skatt per aktie och vinstmarginal SEK % ,3 4,9 6, 1 3,6 2, :6 24:4 8:6 17:4 4:2 År Resultat efter full skatt, SEK Vinstmarginal, % 1 Finansiell ställning Koncernens finansnetto uppgick till 12 MSEK ( 59). Kostnadsökningen beror på koncernens ökade skuldsättning under Kassaflödesrapport 1998 Resultat Av- Brutto- Övrig för- Summa Förvärv Avyttringar Summa exklusive skrivningar investeringar ändring i operativt kassaintressebolag operativt kassaflöde flöde sysselsatt exklusive kapital förvärv/ MSEK avyttringar Trelleborg Automotive Trelleborg Wheel Systems Trelleborg Engineered Systems Trelleborg Building Systems Övrigt Industrisektorn Ahlsell Bröderna Edstrand Reynolds Starckjohann Övrigt Handelssektorn Övrigt/koncernposter* Operativt kassaflöde Utdelning till aktieägarna 587 Övrigt (finansiella transaktioner, jämförelsestörande poster, skatter etc) 1 74 Förändring finansiella nettotillgångar/skulder *Omfattar koncerngemensamma kostnader. Vidare ingår bl a Sorb Industri AB, Metech International, Inc., Intermarket (jan mar 1998), Trelleborg NV-SA, Chapman och Velox. 7

12 Koncernöversikt Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 616 MSEK. Exklusive resultatpåverkan från Boliden blev motsvarande resultat 86 MSEK (652), en resultatförbättring med 32 procent. Årets skattekostnad uppgick till 81 MSEK (51), av dessa utgör 39 MSEK betald skatt. Årets nettoresultat blev 492 MSEK (2 38), motsvarande 4:2 kronor per aktie. Exklusive Boliden uppgick nettoresultatet till 742 MSEK, motsvarande 6:35 kronor per aktie. Koncernens nettolåneskuld uppgick vid årets utgång till MSEK (868), en ökning med MSEK. Av ökningen är MSEK hänförliga till nyförvärvade enheter och 587 MSEK utdelning till aktieägarna. Bruttoinvesteringarna uppgick till 86 MSEK. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 54,3 procent (53,8). Justerat för föreslagen utdelning av nuvarande innehav av aktier i Boliden Ltd blir soliditeten 48,6 procent. Nyemission i Boliden Med anledning av Boliden Ltd:s beslut om en emission av preferensaktier har Trelleborg AB:s styrelse belutat att teckna sin del av emissionen (motsvarande som högst 96,5 miljoner kanadensiska dollar). Emissionens huvudsyfte är att finansiera den pågående expansionen av smältverket Rönnskär. Preferensaktierna saknar rösträtt, men medför rätt till konvertering. Trelleborgkoncernens deltagande i emissionen förutsätter accept av konverteringsvillkoren och den årliga avkastningen på preferensaktierna. Utdelning av Boliden-aktier Som ett avgörande steg i Trelleborgkoncernens koncentration mot kärnverksamheterna inom Industrioch Handelsektorerna har Trelleborg AB:s styrelse beslutat att föreslå bolagsstämman den 22 april 1999 att Trelleborgs innehav av stamaktier i Boliden delas ut till Trelleborgs aktieägare. Trelleborgkoncernen har förbundit sig att tills vidare behålla innehavet av preferensaktier i Boliden. Rörelseresultat per affärsområde och kvartal 1), 1998 MSEK jan mar apr jun jul sep okt dec Helår (1997) Trelleborg Automotive Trelleborg Wheel Systems Trelleborg Engineered Systems Trelleborg Building Systems Övrigt Industrisektorn Ahlsell Bröderna Edstrand Reynolds Starckjohann Intermarket (1997) 85 Övrigt Handelssektorn Boliden Övrigt 2) Jämförelsestörande poster Koncernen totalt Koncernens industri- och handelsverksamhet ) Inklusive andelar i intressebolag. 2) Omfattar koncerngemensamma kostnader. Vidare ingår Sorb Industri AB, Metech International Inc., Intermarket (jan mar 1998), Trelleborg NV-SA, Chapman och Velox. Koncernens IT-strategi Trelleborgkoncernens överordnade strategi och regelverk för IT-frågor innefattar områden som är gemensamma för alla koncernens verksamheter. Varje affärsområde har kompletterat denna med en egen IT-strategi som huvudsakligen behandlar hur IT ska införas och hanteras för att på bästa sätt stödja affärerna. Trelleborgkoncernens IT-strategi omfattar bland annat standarder för hård- och mjukvara samt kommunikation (teknisk infrastruktur). Syftet med strategin är att förenkla och effektivisera inköp, underhåll, support och förvaltning för att minska den totala kostnaden för en PC-arbetsplats. Med ett globalt nätverk kan Trelleborgkoncernens enheter kommunicera elektroniskt. Detta nätverk byggs nu ut för att skapa de förutsättningar till bättre samordning och effektivare integration som är en förutsättning för att snabbt genomföra en lönsam expansion. Ett viktigt verktyg är TrellNet, det intranät som etablerades 1997 och som möjliggör e-post, diskussionsdatabaser samt stöd för dokumenthantering och kvalitetssäkring. 8

13 ÅR 2 FÖRVÄRV Bolag (Affärsområde) Omsättning 1996 MSEK CMPP (TES) 6 Horda (TRA+TBS) 36 Ibercaucho (TRA) 3 Snowden Rubber och Anderson CP Rubber (TES) 3 Gelia Industri (AHL) MSEK Tornab (AHL) 1 Yale-South Haven (TRA) 1 Pe Fo (AHL) 25 Hillco (AHL) 25 Vorwerk & Sohn (TWS) 25 HPT (TES) 4,5 Wheelbond Africa (TWS) 25 Projetos e Aplições de Vibrotécnica e Vedação (TRA) 55 Elwar (AHL) 1 Skoogs Elektriska (AHL) 2 1 Starckjohann (54 %) 5 3 Landol (AHL) 9 Värmekällan (AHL) MSEK SRG Bevco (TES) 7 VVS-Trading (AHL) 7 Suomen Teräspalvelu (STA) 38 Elastomer-Technik-Mosbach (TBS) 3 Elektro-Energi (AHL) 2 Testas (REY) 135 Trebolit (TBS) 1 Ingemansson Automotive (25%) (TRA) 2 Dach Baustoff Vertrieb (TBS) 2 Joule (TBS) 3 Starckjohann (+31 procentenheter) Trelleborg Wheel Systems S.p.A. (6 %) (TWS) 8 Förkortningen inom parentes står för de olika affärsområdena: (TRA) Trelleborg Automotive (TWS) Trelleborg Wheel Systems (TES) Trelleborg Engineered Systems (TBS) Trelleborg Building Systems (AHL) Ahlsell (REY) Reynolds (STA) Starckjohann Inom Trelleborgkoncernen pågår ett omfattande arbete för att säkerställa att datorer i tekniska och administrativa system samt i så kallade inbäddade system fungerar i samband med övergången till år 2. Arbetet täcker såväl informationssystem som relationer med kunder och leverantörer. Under 1997 gjordes en inventering och lägesanalys av en oberoende konsultfirma. Som ett resultat av denna klargjordes ansvarsfördelning och rutiner för det fortsatta arbetet. Sedan januari 1998 finns en rapporteringsrutin där status och framsteg noteras. Målet är att ha arbetet färdigt till halvårsskiftet Respektive bolags VD är utsedd som ansvarig. Dessutom har en dokumentdatabas byggts upp. Denna innehåller, förutom rapporteringen, information om och länkar till IT-leverantörer och deras Trelleborg bedriver en stor del av sin verksamhet i de länder som ingår i European Economic and Monetary Union (EMU)*. Av nettoomsättningen sker 42,5 procent i dessa länders valutor. För att förbereda Trelleborgkoncernen inför introduktion av euron bildades en projektgrupp under Gruppen består av representanter från respektive affärsområde samt koncerngemensamma staber. Projektledare är koncernens finanschef. Projektgruppen ska övervaka utvecklingen i samband med införandet av euro, samordna euro anpassningen i koncernen, fatta koncerngemensamma beslut samt vara rådgivande i eurofrågor. Vidare har en euroansvarig utsetts på alla berörda dotterbolag. Dennes roll är att identifiera EMU:s påverkan på bolagens alla funktioner samt att driva genomförandet av nödvändiga förändringar. EMU och euron produkter samt annan information kring År 2-problemet. De stora affärssystemen som används av affärsområdena är antingen redan År 2-klara eller kommer att uppgraderas till säkra versioner inom kort. I de fall uppgraderingar krävs genomförs dessa enligt fastlagd plan med färdigdatum kring halvårsskiftet Under 1998 har även ett antal delrevisioner genomförts och under hösten fastställdes tider för slutrevisioner som genomförs i takt med att respektive bolag blir klara med sina åtgärder. Trelleborgkoncernen avser att utfärda interna certifikat för de bolag som avslutat åtgärderna och betraktas som År 2-klara. Uppskattad kostnad för ovanstående arbete beräknas uppgå till totalt ca 15 MSEK. Dotterbolagens euroansvariga rapporterar till projektgruppen. Trelleborg har för avsikt att introducera euron successivt i koncernen. Detta kommer att innebära att respektive dotterbolag kommer att övergå till euro enligt en tidplan som upprättas individuellt utifrån enhetens situation. Olika strategier kan bli aktuella beroende på dels eurons strategiska betydelse för bolaget, dels bolagets tillgång till interna resurser. Koncernens finansfunktion har under året förberett sig på introduktionen av euron på den finansiella marknaden. Förberedelser har framförallt gjorts inom områden som betalningssystem, valutaexponering och koncernens nettingsystem. * EMU-medlemmar: Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike. 9

14 Koncernöversikt Trelleborg Treasury hanterar koncernens finansiella risker Trelleborgkoncernen är genom sin verksamhet utsatt för olika finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i valutakurser, räntor, råvarupriser samt upplåningsoch kreditrisker. De finansiella riskerna hanteras enligt riktlinjer fastställda av Trelleborg AB:s styrelse. Koncernens finansverksamhet är centraliserad till Trelleborg Treasury i Stockholm. Genom att samla all finansverksamhet till en enhet kan koncernen tillgodogöra sig betydande stordriftsfördelar och en lägre finansieringskostnad samt professionellt hantera koncernens risker. Verksamheten är indelad i tre huvudområden: internbank, financial services och riskhantering. Internbanken ansvarar för den dagliga kontakten med Trelleborgs koncernbolag, hanterar in- och utlåning, valutatransaktioner, netting av koncerninterna betalningar, rådgivning och övriga banktjänster. Financial services svarar för koncernens medel- och långfristiga finansiering samt konsultverksamhet gentemot koncernbolagen inom områden som kapitalrationalisering och cash management. Koncernens flödesexponering, MSEK MSEK USD och GBP Euro Övriga CAD Trelleborgs nettoinflöde i utländsk valuta uppgår USA ochtill CAD GBP 658 miljoner Euro kronor, Övriga varav handelsverksamheten har ett nettoutflöde på 18 MSEK i euro. Riskhanteringens uppgift är att identifiera och hantera olika typer av finansiella risker i koncernens verksamhet. Inom fastställda ramar bedriver Trelleborg Treasury viss handel med valuta- och ränteinstrument. Under året uppnåddes ett positivt resultat från denna handel. Valutarisker Flödesexponering Trelleborgkoncernens flödesexponering består av det kommersiella valutaflödet efter nettoberäkning av motriktade flöden i samma valutor. Trelleborgs policy innebär att en säkring av dessa flöden kan ske till en volym motsvarande högst två års flöden, fördelade över en period av högst tre år. De valutor där koncernen har de största exponeringarna visas i nedanstående diagram. Industriverksamheten Nettoinflödet av utländska valutor till svenska kronor uppgår till 838 MSEK för industriverksamheten. Valutasäkringarna varierar med hänsyn till marknadsutvecklingen. Vid årsskiftet 1998/1999 uppgick nettot av sålda och köpta valutor på termin till MSEK. Säkringarna är i genomsnitt utförda till en kurs motsvarande så kallat TCW*- index cirka 124,5. Handelsverksamheten Nettoutflödet av utländska valutor från Sverige uppgår till ca 18 MSEK. Denna exponering är ej säkrad. Utestående valutakontrakt för industriverksamheten avseende kommersiella flöden år 1999 och 2, per den 31 december Netto- Termins- Andel exponering, säkring, termins- MSEK MSEK säkrat, % USD och CAD Euro GBP Övriga Summa Bruttolåneskuld per valuta, MSEK. Med beaktande av valutaswapar och andra derivat, har Trelleborgkoncernens bruttolåneskuld följande fördelning: Euro USD GBP DKK NOK CHF 59 Summa Omräkningsexponering I samband med omvärdering av koncernens tillgångar och skulder i utländska dotterbolag till svenska kronor, uppstår risken att förändringar i valutakursen har en påverkan på koncernens balansräkning. Enligt koncernens valutapolicy kurssäkras nettotillgångar i utländska dotter- och intressebolag. Storleken av kurssäkringen varierar men kan högst uppgå till investeringens värde inklusive skatteeffekt. Nettotillgångar i utländska dotter- och intressebolag, exklusive Boliden, uppgick vid utgången av 1998 till MSEK (2 672), varav 96 procent var kurssäkrat. Beslut har tagits att för närvarande inte kurssäkra nettotillgångar i de länder som ingår i EMU, på grund av att räntemarginalen har minskat 1

15 Finansverksamheten Nettotillgångar i utlandet, MSEK Övriga 28 CHF 15 DKK 66 Euro 2 9 USD 38 GBP 55 Totalt har Trelleborgkoncernen nettotillgångar i utlandet, exklusive Boliden, motsvarande ett värde omkring 2,7 miljarder kronor. och att en ökad stabilitet kan förväntas av svenska kronan mot euro. Valutafördelningen framgår av ovanstående diagram. Finansiell exponering Koncernens bolag arbetar i lokal valuta. Genom att lån och placeringar huvudsakligen görs i lokal valuta undviks finansiell exponering. I de bolag som innehar lån och placeringar i utländsk valuta sker normalt säkring i enlighet med Trelleborgs policy, vilket innebär begränsat risktagande. Emerging markets Trelleborgkoncernens expansionsstrategi i olika emerging markets ställer nya krav på bolagets finansfunktion. Flertalet av dessa länder kännetecknas av reglerade valuta- och kreditmarknader. I många fall blir det därför nödvändig att finna lokala finansieringslösningar eller finansiering i annan valuta än den lokala valutan. En affärsmässig bedömning görs vid varje tillfälle. Ränterisker Med ränterisk avses risken för negativ påverkan på koncernens resultat till följd av förändringar i marknadsräntorna. Enligt Trelleborgs policy kan räntor vid upplåning och placering av likvida medel bindas på högst fyra år. Finansiella instrument som terminer, FRA:s och swapar används för att förlänga eller förkorta den genomsnittliga räntebindningen utan att ändra det underliggande lånet eller placeringen. Vid årets slut var räntebindningen 8 månader för upplåningen och 3 månader för korta och långa placeringar. Resultateffekten vid en procentenhets förändring av räntenivån är ca 17 MSEK på årsbasis. Finansieringsrisker Med finansieringsrisk avses risken att refinansiering av förfallande lån försvåras eller blir kostsam. Koncernens policy är att nettoskulden i huvudsak ska vara täckt av medeloch långfristig upplåning. Per den 31 december 1998 uppgick koncernens bruttolåneskuld till MSEK (5 61). Efter avdrag för likvida medel samt korta och långa placeringar blev den finansiella nettoskulden MSEK (868). Den genomsnittliga löptiden på upplåningen uppgick vid årsskiftet 1998/1999 till 8 månader och snittlöptiden på korta och långa placeringar till 3 månader. För den fortsatta expansionen finns totalt beviljade långfristiga (längre än ett år) kreditlöften som uppgår till cirka 1 miljarder kronor, se diagramet intill. Dessa kreditlöften var ej utnyttjade vid årsskiftet. Kreditrisker Kreditrisk inom finansverksamheten uppstår dels vid placering av likvida medel och dels som motpartsrisker vid handel med finansiella instrument. För att reducera kreditrisken får handel endast ske med ett begränsat antal motparter och inom gränser godkända av Trelleborgs styrelse. Koncernens policy är att arbeta med banker som har hög kreditvärdighet och som deltar i koncernens medeloch långfristiga finansiering. Koncernens likvida medel hanteras i huvudsak på koncernnivå och likviditeten placeras på penningoch kapitalmarknaderna. Vid årets slut uppgick likvida medel till 855 MSEK. Under 1998 förekom inga kreditförluster. * TCW-index = Total Competitiveness Weighted Index. Handelsvägt index som beräknas av internationella valutafonden (IMF). Det visar utvecklingen för den svenska kronan relativt utvecklingen för Sveriges viktigaste handelsparter. Beviljade kreditfaciliteter och förfallostruktur per den 31 december 1998 MSEK År Trelleborgkoncernen har tillgång till totalt ca 1 miljarder kronor i form av medel- och långfristiga kreditlöften. 11

16 Koncernöversikt Kopplingar mellan miljö, etik och ekonomi Miljöchef: Torbjörn Brorson Miljöfrågorna i de flesta länder utvecklas och förändras i snabb takt. Tydliga trender är att de berör alltfler sektorer i samhället och blir alltmer internationaliserade. Ur ett långsiktigt strategiskt perspektiv bevakar Trelleborgkoncernen förändringar i omvärlden och anpassar verksamheten till både kundernas krav och det förändrade synsättet i samhället på miljöfrågorna. Förändringsprocesserna Nedanstående förändringsprocesser är av speciellt intresse för Trelleborg, såväl som för många andra företag. Internationalisering Internationaliseringen ökar och miljöproblem kräver alltmer globala lösningar. Men för att inte skapa handelshinder krävs internationella spelregler och beslut inom miljöpolitiken. Inom Europa ökar EU sitt engagemang på miljöområdet och därmed minskar den nationella miljöpolitikens inflytande. På global nivå kommer sannolikt överenskommelser som exempelvis Kyoto-protollet avseende minskade utsläpp av växthusgaser att få stor genomslagskraft. Av central betydelse för Trelleborg är att krav som exempelvis rör restriktioner i användningen av vissa kemiska produkter, utsläpp till luft och vatten, installation av reningsutrustning samt tillämpning av gränsvärden harmoniseras mellan olika länder. Trelleborg deltar via olika branschorganisationer och expertorgan i aktiviteter som syftar till ett gemensamt synsätt. Maktspridning I många länder kan det konstateras att sektoriseringen av miljöpolitiken tilltar. En maktspridning pågår där miljöfrågorna inte längre styrs av centrala miljömyndigheter utan ingår i beslutsfattandet inom många olika samhällssektorer både på central och lokal nivå. Trelleborg är i olika länder representerat i nätverk med deltagare för myndigheter, universitet och andra företag. Avpolitisering Marknadskrafterna tar över alltmer vilket medför avpolitisering av miljöpolitiken. I många fall är det nu industriföretagen och olika branschorganisationer som är drivande aktörer på miljöområdet. Avpolitiseringen främjas av att de politiska partierna är ganska överens om miljömålen och att den politiska striden därför ofta uteblir. % av Trelleborg enheter % Intresset minskar Genomförda undersökningar inom Trelleborgkoncernen visar på ett ökande intresse för miljöfrågorna hos bland andra kunder, leverantörer och myndigheter. Personligt engagemang Miljöorganisationernas roll som samhällets väckarklockor minskar, de blir istället mer inblandade i de normala offentliga beslutsprocesserna. Medlemsstödet minskar men politiker och företag samarbetar allt oftare med miljöorganisationerna. Människors direkta intresse för miljöpolitiken avtar, men det personliga engagemanget ökar. Ett exempel är att man blir en alltmer miljömedveten konsument. Massmedias intresse för miljöfrågorna kommer säkert att förbli högt under överskådlig tid. Under 1998 har massmedia visat mycket stort intresse för miljökonsekvenserna i samband med dammolyckan vid Bolidens gruva i Spanien. Massmedia har också under året uppmärksammat arbetsmiljöfrågorna vid anläggningen i Trelleborg. Ökande intresse för miljöfrågor Ingen förändring Förändring av intresse Leverantörer Kunder Intresset ökar Intresset ökar tydligt Myndigheter Medier och intresseorganisationer Huvuddelen av Trelleborgs enheter märker av ett ökande intresse för koncernens miljöarbete. 12

17 Miljö Uthållig utveckling Miljöpolitikens innehåll har under senare år ändrat fokus. Nu gäller inte debatten några enskilda fabriksutsläpp utan spridningen av skadliga ämnen och kretsloppsfrågor i allmänhet. Den tendensen fortsätter och begrepp som uthållig utveckling och faktor 1 är nu allmänt accepterade. Begreppen står för grundsynen att de nu levande människorna inte ska utnyttja naturresurserna på sådant sätt att kommande generationers livsvillkor äventyras. Samhällets strävan efter att minska exponeringen av miljö- och hälsofarliga kemikalier, att minimera utsläppen till luft och vatten, att sanera markföroreningar och att producenterna ska ta ett mer långtgående ansvar för produkter både under användningen och i avfallsledet är frågor av betydande strategiskt intresse för Trelleborg. Redovisningskrav Kraven på att företagen utöver redovisningen av den finansiella situationen även redovisar sitt miljöarbete och sitt sociala ansvarstagande har ökat under senare år. Alltfler hävdar numera att det finns kopplingar mellan miljö, etik och ekonomi. Under verksamhetsåret har Trelleborg samlat in uppgifter som rör miljösituationen vid koncernens anläggningar över hela världen. Uppgifterna kommer att vara tillgängliga både för anställda och allmänheten under En del av uppgifterna redovisas nedan. Miljöledning inom Trelleborgkoncernen Miljöledningssystemet inom Trelleborgkoncernen är baserat på den internationella standarden ISO 141. Koncernen har en certifierad miljörevisionsledare enligt kraven i ISO Koncernens miljöpolicy och miljöledningsmanual som presenterades under 1998 utgör grunden för miljöarbetet vid de olika anläggningarna. Varje anläggning tar sedan fram en lokalt anknuten miljöpolicy och bygger upp sitt miljöledningssystem enligt kraven i ISO 141. För närvarande är en anläggning certifierad enligt kraven i ISO 141, Mjöndalen i Norge. För att kunna uppnå målsättningen att alla anläggningar inom koncernen ska vara certifierade i början av 2-talet pågår ett omfattande arbete med miljöutredningar, utbildningar och praktiska aktiviteter vid de olika anläggningarna. Miljöutredningar vilket i praktiken innebär att miljösituationen och sättet att organisera miljöfrågorna analyseras i detalj har under 1998 genomförts vid ett femtontal anläggningar i Europa. Utredningarna görs enligt en standardiserad modell och genererar värdefull information för det fortsatta miljöledningsarbetet. Miljöutredningarna kommer att omfatta samtliga anläggningar över hela världen åren Att införa ISO 141 vid en anläggning tar normalt månader och för att underlätta detta arbete har personalen vid ett tjugotal anläggningar i Sverige, Belgien och Nederländerna under året deltagit i undervisning i seminarieform kring ISO 141. Under 1999 kommer motsvarande seminarier att bedrivas för projektledare vid de resterande anläggningarna i Europa och USA. De olika komponenterna i miljöledningssystemet ISO 141 byggs in som en naturlig del i arbetet. Ytterligare ett tiotal enheter inom Trelleborgkoncernen arbetar i huvudsak på egen hand, eller med hjälp av externa konsulter, med att införa miljöledningssystemet. I anslutning till arbetet med miljöledningssystemet pågår en mängd utbildnings- och informationsaktiviteter. Ett exempel är seminariet Inköp och Miljö som hölls för ett fyrtiotal inköpare och produktchefer vid Ahlsell. Viktiga händelser under året Det stora intresset kring miljökonsekvenserna av dammolyckan i Spanien, där stora mängder anrikningssand och vatten rann ut till omgivande vattendrag, resulterade i att Trelleborg, som Bolidens huvudägare, påverkades av massmedias och marknadens aktiviteter. 13

18 Koncernöversikt Trelleborg har via miljöstaben och informationsavdelningen följt händelseutvecklingen och saneringsarbetet. Uppfattningen är att olyckan var betydande och kunde ha fått förödande konsekvenser även på längre sikt, men att Boliden på ett strukturerat sätt hanterat frågor som rör information till olika intressenter, samarbete med myndigheter och det praktiska återställningsarbetet. Omfattande undersökning Vid anläggningen i orten Trelleborg har ett flertal miljöfrågor varit aktuella. En omfattande undersökning av miljökonsekvenserna av utsläppen från produktionen (vulkrök, luktande ämnen och lösningsmedel) har lämnats till miljömyndigheterna för avgörande i samband med ett tillståndsärende. Andra händelser av intresse inom koncernen är branden vid Trelleborg Automotives anläggning i Kalmar där det uppstod betydande skador på byggnaderna, men där miljökonsekvenserna i form av utsläpp av förorenat släckvatten och brandrök var mycket begränsade. Brand har även förekommit vid en av anläggningarna i Värnamo. Vid branden slogs en skorsten ut, varför utsläpp av vulkrök från produktionen under en kortare period fick släppas ut på låg höjd. Ny miljöbalk fördröjer Vid ett antal anläggningar över hela världen pågår arbete med att uppdatera eller utöka tillstånden enligt miljölagstiftningen. I Sverige har sådana aktiviteter prioriterats med tanke på att ansökningar som lämnas in före årsskiftet 1998/1999 kommer att behandlas enligt den nuvarande miljölagstiftningen. Både industrin och myndigheter En omfattande miljöundersökning har genomförts vid Trelleborgkoncernens anläggningar i Trelleborg. befarar att införandet av den nya Miljöbalken kommer att orsaka fördröjningar i den formella hanteringen av de olika tillståndsärendena under en övergångsperiod. Viktiga miljöaspekter Det finns ett antal miljöområden som är speciellt viktiga för Trelleborgkoncernen. Inom industriverksamheten utgör exempelvis utsläppen till atmosfären, markföroreningar, hanteringen av kemikalier, avfall, produkternas miljöegenskaper och riskerna i arbetsmiljön betydande miljöaspekter. Inom handelsverksamheten är transporterna av största intresse, men frågor kring förpackningarnas och produkternas miljöpåverkan väcks i allt större omfattning från kunder och konsumenter. Miljön inom och utanför de stora distributions- och lagerlokalerna har uppmärksammats i samband med de genomförda miljöutredningarna. Detaljerade miljödata redovisas i koncernens miljöredovisning som presenteras andra halvåret Markfrågor Under senare år har mark- och grundvattenföroreningar upptäckts vid några av koncernens anläggningar. Saneringsarbetet har avslutats vid anläggningarna i Ridderkerk och Ede (Nederländerna). Undersökningar och sanering pågår vid ett antal anläggningar, exempelvis i Trelleborg, Hoogezand (Nederländerna), Sandusky och Dawson (USA). I samband med de förvärv av anläggningar som gjorts under

19 Miljö har markfrågorna varit av stort intresse och noggranna undersökningar har genomförts. Utsläpp till luft Utsläpp till luft utgörs framförallt av lösningsmedel, vulkgaser, stoft, koldioxid, kväveoxider och luktande ämnen. Vid många anläggningar har utsläppen av lösningsmedel emellertid reducerats avsevärt genom installation av reningsanläggningar och förändrade processer. Vid anläggningen i Trelleborg har utsläppen under en tioårsperiod minskat med ca 4 ton lösningsmedel per år till ca 4 ton per år. Även utsläppen från Bröderna Edstrands anläggningar i Sverige har minskat, från 6 ton per år till 5 ton per år. Användningen av klorerade lösningsmedel har också minskat betydligt i koncernen. Koldioxidutsläppen orsakas huvudsakligen av förbränningen av fossila bränslen i företagets energianläggningar samt av transport av råvaror, färdiga produkter och personer. De gaser som släpps ut från vulkningsprocesserna innehåller ett stort antal ämnen i låga koncentrationer. Sammansättningen och effekterna på människor och miljö har utretts. Kemikaliefrågor Framställningen av gummi och andra polymerer innebär att ett stort antal kemikalier används. En del av dessa kan under produktionsprocesserna orsaka skador både på människor och miljö. Riskerna med färdiga produkter uppfattas som mycket begränsade. Genom att helt upphöra med användningen av vissa kemikalier eller genom att de endast används i begränsade mängder i slutna system reduceras riskerna i arbetsmiljön och omgivningen. Exempel på ämnen vars användning minskat betydligt är högaromatiska oljor (HA-oljor), bly och blyföreningar, kadmiumföreningar, klorerade lösningsmedel, zinkföreningar samt vissa antioxidanter och acceleratorer. Det återstår dock ett antal kemiska produkter med oönskade miljöegenskaper, exempelvis klorparaffiner, ftalater och TMTD (accelerator). Trots intensivt arbete finns det ännu inga ersättningsprodukter. Arbetsmiljö Trelleborg bedriver ett omfattande arbete för att göra arbetsplatserna så säkra som möjligt. Detta är en viktig ledningsuppgift för att kunna driva en effektiv verksamhet och skydda medarbetarna. En god och säker arbetsmiljö är en av förutsättningarna för att medarbetare ska känna trygghet och därmed aktivt kunna engagera sig i sitt arbete. Olycksfallsfrekvensen är vid många av anläggningarna låg eller normal för branschen. Under 1998 uppmärksammades dock situationen vid Trelleborgsenheten av yrkesinspektionen och det konstaterades att skadefrekvensen var hög vid vissa avdelningar. Klara ansvarsförhållanden är en viktig komponent för att säkerställa en god och trygg arbetsmiljö. Genom miljöledningssystemet ISO 141, som succesivt införs i Trelleborgkoncernen, får alla också ett sätt att tänka och agera samt en rutin för att förebygga olyckor. Utbildning är en annan viktig del i arbetsmiljöarbetet. Detta kommer att intensifieras under Miljömål Med tanke på Trelleborgkoncernens skilda verksamhetsområden är det inte relevant att fastställa övergripande miljömål utöver de åtaganden som finns i miljöpolicyn. Vid de enskilda enheterna formuleras emellertid både kortoch långsiktiga miljömål inom ramarna för miljöledningssystemet. Trelleborgkoncernens vanligaste miljömål är att införa ISO 141 minska avfallsmängderna minska energi- och vattenförbrukningen minska antalet arbetsskador minska utsläppen till atmosfären. 15

20 Koncernöversikt Trelleborgkoncernen strävar efter hög yrkeskompetens Det övergripande målet för Trelleborgkoncernens verksamhet är att genom en väl fungerande organisation, med hög produktivitet och kvalitet på produkter och tjänster, skapa den konkurrenskraft som krävs för att bibehålla en tillfredsställande lönsamhet. Endast därigenom kan Trelleborg vidareutveckla verksamheten till förmån för anställda, kunder, leverantörer och aktieägare. För att uppnå dessa mål är det viktigt att sträva efter att utveckla arbetsorganisationen. Detta måste ske utifrån de specifika förutsättningar och behov som råder inom koncernens olika delar, men inom ramen för ett antal gemensamma personalpolitiska värderingar som ska syfta till att vinna konkurrensfördelar genom motiverade anställda. Ledarskapet Alla chefer i koncernen måste kunna leda förändringar och utveckla sin personal. Ledarskapet ska präglas av social omtanke om medarbetarna. Ansvar och befogenheter ska föras så långt ut i organisationen som möjligt så att varje medarbetares hela förmåga och engagemang kan tas tillvara. Den viktigaste uppgiften för varje chef är att, utifrån de övergripande målen, formulera och kommunicera klara och lättförståeliga mål för sin verksamhet samt att följa upp och ge återkoppling. Målinriktning istället för detaljstyrning och instruktioner ska vara arbetsorganisationens drivfjäder. Detta åstadkoms genom årliga mål- och utvecklingssamtal samt regelbunden uppföljning. Kompetensutveckling Trelleborgkoncernens expansion ställer krav på en flexibel och kompetent organisation. Ändrade arbetsformer, ökad tekniknivå, bredare arbetsuppgifter, organisationsförändringar etc, innebär ett intensivt förändringsarbete. En förutsättning för att skapa en fortsatt tillväxt och konkurrenskraft i denna situation är att engagera medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet. Trelleborgkoncernen strävar efter hög yrkeskompetens och långtgående delegering av ansvar och befogenheter i kombination med rätt- Personalpolitiken Personalpolitiken bygger på förtroende och tillit mellan medarbetare och företagsledning. Alla anställda ska känna till vilka mål som satts upp för den egna verksamheten och förstå sambandet mellan dessa och uppnådda resultat. Den personalpolitiska grundsynen återspeglas i en tydlig och enkel organisation. Korta beslutsvägar gör det möjligt att utvidga arbetsinnehållet och uppmuntra personligt ansvar för arbetsresultatet. visa och stimulerande lönesystem. Ett flertal olika utbildningar, kurser och seminarier genomförs i koncernens olika bolag. Denna fortgående kompetensutveckling är nödvändig för att kunna konkurrera framgångsrikt. För koncernen som helhet är målet att genomföra utbildning motsvarande tre dagar per år och anställd. Industriprogram Inom Trelleborgs industriverksamhet pågår ett internationellt chefsförsörjningsprogram, STORM Executive Program, sedan våren Programmet, som består av tre veckolånga seminarier i Interkulturellt ledarskap, Personlig utveckling och Affärsmannaskap varvade med projektarbeten, syftar dels till att utveckla dagens chefer till morgondagens ledare, dels till att skapa nätverk och gemensamma värderingar i en snabbt växande organisation. Under 1998 genomfördes en fjärde omgång, med 2 deltagare. Totalt har 8 personer från 11 länder genomgått STORM Executive Program. Dynamik och kommunikation Olikheter skapar dynamik. Trelleborgkoncernen har som mål att öka mångfalden för att bättre kunna ta tillvara kompetens oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, ålder etc. Trelleborgkoncernen strävar dessutom efter en öppen och flexibel miljö, där arbetet bedrivs i nya former och där linjeorganisationen kompletteras med projektarbeten och olika slags nätverk. Medelantal anställda per region 1998 Sverige 37 % Övriga Norden 17 % Latinamerika 3 % Asien & Australien 5 % Nordamerika 13 % Övriga Europa 25 % Medelantal anställda uppgick totalt till (13 525). Vid utgången av 1998 hade koncernen (13 443) anställda, varav (4 818) i Sverige och (8 625) i utlandet. 16

21 Kompetens och engagemang Under 1998 startade dessutom Young Managers Program, ett program för att identifiera framtidens chefer och säkerställa chefsbehovet under en stark expansionsfas. Syftet är också att behålla duktiga medarbetare och skapa karriärmöjligheter inom koncernen. I programmet deltar unga chefer, max 35 år, som är i början av sin karriär. Handelsskolor Också inom handelsverksamheten pågår ett ambitiöst program med målet att öka kompetensen och få en balans i åldersstrukturen. Sedan slutet av 198-talet genomförs en bred utbildning i Bröderna Edstrands egen skola (BE-skolan). Företagsledningen, med VD i spetsen, medverkar i kurserna och är en naturlig länk mellan mål och medel inom företaget. Under 1998 gick 155 anställda någon form av utbildning i BEskolan. Ahlsellskolan följer BE-skolans upplägg och ambition. Under skolans fyra år har ca 1 57 personer fått utbildning i sälj- och kvalitetsarbete. Dessutom finns ett speciellt program för chefsutbildning inom företaget. Incitamentsprogram Under hösten erbjöds samtliga anställda i Trelleborgkoncernens svenska enheter möjligheter att förvärva konvertibla skuldebrev i Trelleborg AB. Ledande befattningshavare i Sverige kunde välja mellan konvertibler eller teckningsoptioner, medan personer i ledande befattningar utomlands erbjöds möjligheten att välja teckningsoptioner, inom ramarna för respektive lands legala och administrativa förhållanden. Det konvertibla förlagslånet övertecknades med cirka 4 procent. Teckningsoptionerna tecknades till 44 procent av erbjudet antal Medelantal anställda Härav kvinnor, % män, % Löner och ersättningar, MSEK Verksamheten i Sverige: Medelantal anställda Härav kvinnor, % män, % Löner och ersättningar, MSEK Härav moderbolaget: Medelantal anställda Härav kvinnor, % 46 4 män, % 54 6 Löner och ersättningar, MSEK Verksamheten i utlandet: Antal länder Medelantal anställda Härav kvinnor, % män, % Löner och ersättningar, MSEK Trelleborg European Council För att få en direkt dialog mellan medarbetare i Trelleborgs europeiska bolag och koncernledningen startades Trelleborg European Council (TEC) I TEC deltar 21 representanter från sju europeiska länder där koncernen har produktionsanläggningar. Syftet med TEC är att uppmuntra alla i Trelleborgkoncernen att engagera sig i och ta ansvar för ett ständigt förbättringsarbete. 17