EUROPA KALLAR 2/09. Tuff test för hetaste EU-vännen. EU stöder svensk whisky SÅ LOBBAR DU BÄST I BRYSSEL DET VÅRAS FÖR EURON I SVERIGE

Transkript

1 2/09 En tidning från PricewaterhouseCoopers för stora internationella företag och organisationer TEMA EUROPEISKA UNIONEN EU stöder svensk whisky SÅ LOBBAR DU BÄST I BRYSSEL DET VÅRAS FÖR EURON I SVERIGE EU-minister Cecilia Malmström om Sveriges ordförandeskap, EU:s utmaningar och varför hon glöder så för unionen EUROPA KALLAR Tuff test för hetaste EU-vännen Röda läppar i recession [s.22] Insiderläckor täpps till [s.27] Enklare moms i internationell handel [s.28]

2 [s.6] [s.17] I varje nummer: Ledare [s.3] Notiser [s.4] Redovisning [s.24] Skatt [s.28] Krönika [s.32] Innehåll 2.09 [s.6] EU-ministern ödmjuk inför ordförandeskapet Cecilia Malmström om fi nanskrisen, klimatfrågan och företagarklimatet. [s.10] Lobbyismen har blivit rumsren i Bryssel Möt Lars Anell, en av Sveriges mest erfarna EU-lobbyister. [s.12] Svenska företag missar inre marknaden Inte ens hälften av Sveriges företag utnyttjar EU:s inre marknad. [s.10] [s.18] [s.13] Euron i svenska folkets hjärta Finanskrisen har gjort opinionen mer skeptisk till svenska kronan. [s.14] EU allt viktigare för arbetsrätten Idag krävs närvaro i Bryssel, säger Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO. [s.15] Solna tar täten - också i EU-frågan Solna är värd för en tredjedel av EU-mötena under ordförandeskapet. [s.17] EU gillar maltwhiskyn från Gästrikland Snabbväxande whiskytillverkaren Mackmyra får stöd från EU. [s.22] PricewaterhouseCoopers är Sveriges ledande företag inom revision och rådgivning med medarbetare och kontor på 125 orter. Kunder och klienter utgörs av cirka företag och organisationer inom privat och offentlig sektor. PricewaterhouseCoopers erbjuder branschorienterade tjänster inom revision, redovisning, skatt, corporate finance, riskhantering och annan revisionsnära rådgivning. PricewaterhouseCoopers ingår i PricewaterhouseCoopers som är världens största nätverk inom revision och rådgivning med över medarbetare i 153 länder världen över. Med Agenda vill vi ge aktuell information inom de områden där vi agerar. Tidningen vänder sig framför allt till stora och internationella företag och organisationer. För ägarledda, mindre och medelstora företag producerar vi tidningen INPUT. REDAKTION: Ansvarig utgivare: Åke Danielsson, ake.danielsson@se.pwc.com Redaktör: Ewa Fallenius, ewa.fallenius@se.pwc.com, tel Design: Appelberg, Omslagsfoto: Jörgen Hildebrand Tryckeri: Trydells Utgivning: Fyra gånger per år Upplaga: Prenumerationsärenden: prenumeration.agenda@se.pwc.com [s.18] Språkbegåvning kommissionens röst i Sverige Agenda träffar Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige. [s.20] EU-politikerna om företagsklimatet Så vill toppkandidaterna i Europpaarlamentsvalet förbättra för företagen. [s.22] Röda siffror ger rödare läppar Därför spenderar vi mer pengar på läppstift när ekonomin är dålig. [s.26] Kooperation kan få fler starta företag Ulrika Beck-Friis om sin nya bok "Kooperation i framkant". [s.27] Insiders i varannan börsaffär Insiderhandeln är ett stort problem på börsen. Men det fi nns hjälp. Nästa nummer av Agenda kommer ut i oktober och handlar om framtiden.» Inför valet till Europaparlamentet drabbas tidningsläsarna av en klassisk ketchupeffekt. Plötsligt väller det fram artiklar om EU-frågor över tidningssidorna. Läs Annika Ström Melins krönika på sidan 32. FATTIGA OCH RIKA I EU BNP per capita i EU-länder 2008, köpkraftskorrigerat. EU 27 = 100. Bulgarien Danmark Estland Finland Frankrike Italien Lettland Luxembourg Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Tyskland 39,2 65,0 55,1 117,1 115,5 108,1 99,3 104,2 118,4 120,2 82,3 115,6 258, Om EU ska jämna ut inkomstskillnaderna inom unionen fi nns en del att göra. Köpkraften i EU:s rikaste land Luxembourg är mer än sex gånger så hög som i det fattigaste landet, Bulgarien. Bland EU:s stora är det dock påfallande jämnt. Sverige är i topp bland gamla EU-länder. Källa: Eurostat 2 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2009

3 Ledare EU ger oss vånda Svenskarnas förhållande till EU håller på att normaliseras, säger Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionens kontor i Stockholm, i intervjun på sidan 16. Det är på tiden kan tyckas, när Sverige den 1 juli tar över ordförandeskapet i EU har det gått 18 år sedan Ingvar Carlsson lämnade i ansökan om medlemskap i dåvarande EG. Det går åt det mer EU-positiva hållet och mycket talar för att det är de stora hoten som har fått svenska folkets att vända blicken mot Bryssel: den globala uppvärmningen, terrorismen och nu senast finanskrisen. Det sistnämnda har till och med fått stora delar av opinionen att acceptera euron som vår nästa valuta, något du kan läsa mer om på sidan 12. Men normaliseringen till trots är fortfarande faktiskt mindre än hälften av svenskarna uttalat för ett medlemskap. Den sprudlande entusiasm som EU-minister Cecilia Malmström (s.6) utstrålar är knappast representativ för svenska folket i stort. Det handlar snarare om ett motvilligt accepterande av historiens oundvikliga gång där makten uppfattas flytta längre och längre bort. Vi är med men egentligen vill vi inte. Men viktigast med medlemskapet är ändå möjligheten att vara med att påverka vår framtid. Den starka vilja att påverka politiken i Bryssel som finns bland de lobbyisterna i Bryssel (s.10) verkar inte finnas bland folk i gemen. Känslan i valrörelsen inför Europaparlamentsvalet, som pågår i skrivande stund, kan nog bäst liknas vid en betydelselös 0-0 match mellan Trelleborg och Örebro. Vårt förhållande till EU har kanske normaliserats, men hett är det sannerligen inte. Vi fortsätter att våndas över EU. trevlig läsning! Tyvärr innebär denna avmätta hållning kanske att vi inte riktigt tar del av alla möjligheter som EU erbjuder. En uppenbar sådan är bidrag och stöd, som bland andra whiskytillverkaren Mackmyra åtnjuter (s.17). Betydligt viktigare är EU:s inre marknad och här är det illa ställt: en majoritet av Sveriges företag är inte aktiva på den inre marknaden och än mer förvånande vet inte ens vad den innebär (s.12). Åke Danielsson Ansvarig utgivare ake.danielsson@se.pwc.com Glada miner trots bistra tider. Nu är rätt läge för förvärv, var budskapet på årets M&A Forum. Foto knut koivisto Svaga vårtecken på M&A Forum 09 M&A Forum 09 som arrangerades av skulle kunna vara nådd fanns i de analyser som presenterades av represen- PricewaterhouseCoopers och Linklaters den 23 april fokuserade på finansiering och marknadens utveckling Efter ett nästan totalstopp börjar marktanter från SEB och Handelsbanken. inom M&A. Under en förmiddag fick de naden försiktigt komma igång igen. drygt 100 deltagarna möjlighet att nätverka, ta del av analyser och erfaren- seminariet sin M&A Barometer för Linklaters presenterade under heter från sakkunniga på området Enligt barometern, som är gjord Moderator Johan Rosenberg sammanfattade dagen med att det svåra förvärvsaktviteten att fortsätta minska bland nordiska storföretag, kommer konjunkturläget också skapar möjligheter. med de senaste tolv månaderna. under det kommande året jämfört Marknadsläget är tufft men bättre Trots det planerar fortfarande nästan än i övriga Europa. Om man funderar två tredjedelar av företagen för nya på förvärv så är den bästa tiden nu! affärer, främst genom expansion till Svaga tecken på att bottennivån nya marknader. 2/2009 PricewaterhouseCoopers agenda 3

4 NOTISER Pricewaterhouse- Coopers prisat ISTOCKPHOTO FOTO POSTEN/BENGT ALM Europas företag minskar personalstyrkan Drygt vart fjärde europeiskt företag förväntas skära ner på personalstyrkan under Nästan lika många förväntar sig minskade utbildningskonton och en krympande HRbudget. Det visar en ny undersökning från PricewaterhouseCoopers där europeiska HRansvariga har frågats ut om den närmaste framtiden. Dystrast bild ger de HR-chefer som arbetar i svenska företag. Svenska företag kan stå inför mer omfattande personalnedskärningar än företag i andra delar i Europa. När 700 HR-chefer från 13 europeiska länder frågats ut om synen på den egna verksamheten under 2009, förväntar sig 28 procent av de svarande en minskning av den egna personalstyrkan. Ljusare ter sig året för medarbetare i länder som Schweiz, Turkiet, Belgien och Tjeckien, där det är fler svarande som tror på ökning av andelen personal än en minskning. Telia Soneras förre vd Marianne Nivert var med och debatterade mediernas roll på Women on the Board. WOMEN ON THE BOARD DEBATTERADE MEDIERNAS ROLL Media vän eller fi ende? var temat på vårens träff med Women on the Board. Bakgrunden var trenden inom journalistiken att fokusera allt mer på person och hur man som styrelseledamot och företagsledare ska förhålla sig till media under de förutsättningarna. Bland annat presenterade Pernilla Petrelius Karlberg en avhandling om näringslivsjournalistikens utveckling där Niverts tid som vd på Telia Sonera har studerats. Women on the Board är ett nätverk som grundats av PricewaterhouseCoopers och vänder sig till kvinnliga styrelseledamöter. Boken VD under press kan beställas på PricewaterhouseCoopers revisorer och rådgivare rankas för tredje året i rad som nummer ett av Veckans Affärer. Rankingen baseras på en enkätundersökning där drygt 300 företag med en omsättning på minst 500 miljoner kronor samt fl er än 100 anställda har tillfrågats. PricewaterhouseCoopers rankas högst i samtliga de fem bedömningskriterierna; förtroende, kundorientering, kompetens, resultat och köpbenägenhet. Vi ser utnämningen som ett kvitto på att vi har lyckats skapa förtroende bland våra kunder. Vi strävar efter att vägleda våra kunder till ökade värden och att göra verklighet av företagens visioner, kommenterar Mikael Eriksson, vd för PricewaterhouseCoopers i Sverige. FRAMTIDENS FINANSIELLA RAPPORTERING I FOKUS Framtidens finansiella rapportering kommer att förändras markant. IASB anstränger sig nu extra mycket för att se till att en plattform med nya standarder inom redovisning och finansiell rapportering finns på plats 2011, då ytterligare länder kommer att ansluta sig. Frågorna om hur dessa förändringar kommer att påverka företagen debatterades på ett seminarium den 6 maj, arrangerat av PricewaterhouseCoopers, där bland andra Jan Engström från IASB medverkade. Centrala områden var förändringarna inom intäktsredovisning, finansiell rapportering, koncernredovisning och redovisning av pensioner. ISTOCKPHOTO 4 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2009

5 Tema/eu» Europa kommer närmare Svenskt ordförandeskap, Europaparlamentsval, finanskris som kräver EU-lösningar. Agenda tar tempen på EU, som har hamnat i debattens fokus /2009 PricewaterhouseCoopers agenda 5

6 Tufft test väntar Sveriges hetaste EU-vän EU-minister Cecilia Malmström talar ut om de tuffa utmaningarna som väntar under svenska ordförandeskapet, kapitalismen bortom finanskrisen och varför fler svenska företagare bör lära sig hennes namn. Text Mattias Andersson Foto Jörgen hildebrand 6 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2009

7 Tema/eu Som en av de hetaste EU-entusiasterna i Sveriges mest Europavänliga parti är folkpartisten och EU-ministern Cecilia Malmström onekligen rätt kvinna på rätt plats. Med akademiska meriter (filosofie doktor i statskunskap), språkkunskaper (engelska, spanska, franska samt hygglig tyska och italienska) och arbetserfarenhet på riktiga företag i flera EU-länder tillhör hon en ny och ännu lite ovanlig typ av svenska politiker. Sju års erfarenhet från EU-parlamentet kommer väl till pass när hon ställs inför sin tuffaste utmaning hittills; att spela en nyckelroll under det svenska ordförandeskap som redan innan fått epitetet ordförandeskapet från helvetet. En global finanskris och skenande arbetslöshet, spirande nationell protektionism, ett Tjeckien drabbat av inrikespolitisk härdsmälta som snubblande kommer att lämna över ordförandeklubban och fortsatt osäkerhet kring unionens politiska plattform (alla EU-stater har ännu inte ratificerat det så kallade Lissabonfördraget). Och så viktigast av allt EU ska försöka rädda planeten i december genom att ena världen kring en global klimatpolitik i Köpenhamn. Hur har förutsättningen för det svenska ordförandeskapet förändrats under det senaste året? I grund och botten förbereder man ett ordförandeskap på samma sätt. Men det är klart att villkoren har förändrats kraftigt genom den ekonomiska krisen. Nya frågor har ju lagts till på agendan, exempelvis ska hela De Larosière-rapporten (Förslag från expertpanel tillsatt av EU- kommissionen på övervakningssystem för ökad finanssäkerhet) brytas ned i konkret lagstiftning. För den svenska regeringen är klimatfrågan fortfarande den viktigaste med sikte på konferensen i Köpenhamn. Vi har dessutom en institutionell osäkerhet i samband med Lissabonfördraget och Irland. Dessutom är det nu en allvarlig regeringskris i Tjeckien som gör att tjeckerna kanske inte mäktar med att fullfölja allt de ska göra i sitt ordförandeskap. Vi har blivit mer ödmjuka och inser att det kommer att bli ett mycket komplicerat ordförandeskap. Hur påverkar den ekonomiska krisen möjligheterna att nå resultat vid klimatmötet i Köpenhamn i december? Det är klart att entusiasmen och engagemanget i miljö- och klimatfrågorna har minskat i takt med att den ekonomiska krisen fördjupats. Men grundförutsättningarna finns ju där, det är inte panikstäm- ning. Men vi har insett att det har blivit svårare, mycket svårare! Vilka mål ska uppnås för att du ska känna att Sverige lyckats med sitt ordförandeskap? Det är klart, lyckas vi få ett avtal, eller ett bra utkast, i Köpenhamn tycker jag att vi kan säga att vi gjort något väldigt stort för framtida generationer. Men även om Sverige och EU gör sitt bästa så måste vi ändå få med oss kineserna, indierna, ryssarna och amerikanarna. Sedan är det många andra processer som vi hoppas föra» Vi har blivit mer ödmjuka och inser att det blir ett mycket komplicerat ordförandeskap. framåt, exempelvis en Östersjöstrategi för att komma tillrätta med miljön i Östersjön men också den för ökad innovation och entreprenörskap. Även om opinionen i Sverige har svängt och flera är positiva till EU är det få som delar din och en handfull andra svenska politikers enorma entusiasm. Hur kommer det sig? Det har väl också att göra med att vi gick med lite under galgen. Vi har heller inte det arvet som andra länder har. Jag är uppvuxen med klasskamrater som hade sin morfar i en grav i Normandie. För dem är det nedärvt att samarbete med Tyskland är nödvändigt. I Spanien minns man att när Franco äntligen dog så öppnade det vägen till gemenskapen. Och Finland har hela tiden levt i skuggan av Ryssland. Vi har varit ganska självständiga här uppe hos oss och» inte tyckt att vi har behövt andra. Hur väl tycker du att EU har lyckats med sin krispolitik hittills? 2/2009 PricewaterhouseCoopers agenda 7

8 » Jag tycker faktiskt att man har lyckats ganska bra. Vi har visat att vi har stått enade. Vi har enats om ett antal gemensamma åtgärder, sedan har varje land gjort nationella handlingsplaner. En del länder måste gör mycket smärtsamma omställningar i sina ekonomier. Där kan EU stötta, men arbetet måste göras nationellt. EU har också satt av pengar till de länder som är allra hårdast drabbade, både på egen hand och med IMF (Internationella Valutafonden). Vi har försökt att hålla en gemensam linje när det gäller de finansiella marknaderna och ansträngningarna att få igång kreditkanalerna, att se till att bankerna kan fungera och att småsparare skyddas. EU har fått kritik för att man gjort för lite och agerat för sent i finanskrisen. De som säger att EU inte gör tillräckligt tänker inte på att EU inte har en jättepåse med pengar utan att de stora insatserna görs på nationell nivå. EU har en viktig roll att se till att de nationella åtgärderna inte motverkar varandra. Jag tycker kommissionen ändå försöker hålla en tuff linje när det gäller att motarbeta alla former av protektionism, även om de dyker upp under väldigt fantasifulla former ibland. Världsbanken konstaterade nyligen i en rapport att handelshindren ökat i världen - hur ser du på hotet från ökad protektionism inom EU? Det här oroar mig. Det finns en del länder som har en väldigt protektionistisk instinkt så fort det händer något. Jag är uppvuxen i Frankrike och har sett det sedan barnsben. Det tar bara nya olika former. Det kan handla allt. Som till exempel att man ska isolera gässen på ett visst sätt för att motverka konkurrens från ungersk gåslever. Det är bra att kommissionen har varit väldigt tuff med att försvara den fria marknadens principer. När organisationen Företagarna bad sina medlemmar sätta betyg på ministrarna fick du hyggligt betyg, men 40 procent svarade att de inte visste vad du gjorde. Varför är du en viktig person för svenska företag? Det är ju inte bara jag som jobbar med EU. Alla ministrar har en stor del EU-frågor inom sitt departement. Därför ligger jag inte En svensk europé. EU-minister Cecilia Malmström är uppväxt i Frankrike, har bott i Tyskland och Spanien och ägnat merparten av sin yrkeskarrär åt EU-frågor.» Vi driver hårt på för en förenkling av regelverken. Målet är att till 2012 ha tagit bort 25 procent av allt onödigt krångel inom EU. vaken på nätterna över att de inte vet vem just jag är. Det viktigaste är att de känner att den här regeringen jobbar för företagsfrågor i Sverige och i ett EU-perspektiv. Vilka är de frågorna? Just nu är hela EU väldigt fokuserat på den ekonomiska krisen. Vi försöker se hur vi kan hantera krisen ur ett kortsiktigt perspektiv, men också mera långsiktigt. Där har EU en tillväxtstrategi, Lissabonstrategin. Hur väl tycker du att EU lyckats med ambitionen att få fart på tillväxten och innovationskraften i Europa? Man har lyckats med en hel del sedan Men det har varit för spretigt och man har täckt väldigt många områden. Vi behöver vara mer fokuserade på innovation, forskning, infrastruktur och även ta 8 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2009

9 FRANSKA RÖTTER NAMN: Cecilia Malmström ÅLDER: 41 år. FAMILJ: Bor i Göteborg tillsammans med sin man Mikael och deras tvillingar. UTBILDNING: Fil.dr i statskunskap vid Göteborgs universitet och jobbade där som forskare och lärare i bland annat europeisk politik. KARRIÄR: Mellan 1999 och 2006 ledamot i Europaparlamentet, med främst utrikespolitik, mänskliga rättigheter, EU:s utvidgning och konstitutionella frågor. Sedan regeringsskiftet 2006 EU-minister i Statsrådsberedningen. hänsyn till den demografiska utmaningen i EU. För att kunna göra rätt saker krävs en förändring av EU:s budget. Vi har en långtidsbudget på sju år och idag är det uppenbart hur omodern den är, drygt 75 procent går till jordbruk och regionalstöd. Väldigt lite går till forskning, innovation och infrastruktur. Det är en fråga av stor vikt för företag inom unionen. En av de viktigaste frågorna för de mindre företagen är att minska regelbördan. Vad händer inom det området? Vi driver nu hårt på för en förenkling av regelverken och att få bort en massa konstigt krångel. Målet är att till 2012 ha tagit bort 25 procent av allt onödigt krångel inom EU, inte minst när det gäller företag. Dessutom hoppas vi under svenska ordförandeskapet kunna sjösätta Small Business Act, som tagits fram tillsammans med företagarorganisationer i Europa. Företagen har listat vad som är krångligt inom EU, det är allt ifrån momsregler till blankettifyllning och så vidare. Det ska leda till reformer med början i höst. Problemet med Europas åldrande befolkning och brist på arbetskraft känns inte så aktuellt nu när varselvågorna drar fram? Just nu kanske folk inte känner detta, men på sikt kommer vi ha enormt mycket problem med brist på arbetskraft. Det måste framtidstrategin ta hänsyn till. Vissa av dina kollegor i Europa talar om finanskrisen som en grundläggande kris för kapitalismen. Vilken är din uppfattning? Just nu är vi inne i en väldigt svår period där väldigt många människor förlorar ANSVARSOMRÅDEN SOM EU-MINISTER: Som EU-minister ansvarar hon bland annat för Lissabonfördraget, strategin för tillväxt och sysselsättning, översynen av EU:s budget och att förankra EUmedlemskapet hos medborgarna. Dessutom ansvarig för förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i EU BAKGRUND: Delvis uppvuxen i Frankrike men har också jobbat i Stuttgart och i Barcelona. Det är genom dessa erfarenheter intresse för andra länder och för europeisk politik har grundlagts. jobben och kanske också sina hem, det är klart att det finns en frustration. Men är detta ett stort paradigmskifte? Jag tror inte det. Jag tycker ändå det kapitalistiska systemet i stora delar har visat sig överlägset alla andra system och att det är det som lägger grunden till vårt välstånd och människans utveckling. Sedan finns det osunda delar, som att man kunnat leka med spararnas, investerarnas eller skattebetalarnas pengar på ett sätt som den enskilde inte har haft någon kontroll över. Svenska företag hör till de som är sämst på att söka olika former av bidrag och stöd i EU, exempelvis jämfört med Finland. Varför? Jag tror att det har och göra med vårt medlemskap. När finnarna väl bestämt sig för att söka medlemskap så förberedde de också hela det finska samhället. Man utbildade folk, man såg till att det fanns tolkar, att det fanns översättare, information och regelverk. Sverige gjorde inte någon förberedelse förrän dagen efter folkomröstningen, det var för kontroversiellt. Vi hamnade på efterkälken i en mängd frågor och jag ser följderna av det. Men vi har ju varit medlemmar i snart 15 år, borde inte försprånget ha knappats in på den tiden? Möjligen känner svenska företagare att deras viktigaste jobb är att växa och att skapa innovationer och inte att fylla i blanketter. Jag har väldigt stor sympati för den inställningen. Jag tycker det är alldeles för mycket av den här typen av bidrag inom EU och att det borde fasas ut. Så det är en ganska sund inställning, men den gör också att vi går miste om en massa pengar som vi har rätt till. Du är en varm eurovän. Hade det varit en fördel för Sverige att ha varit med i valutasamarbetet nu under den globala finanskrisen? Det är väldigt svårt att säga. Vi har ju stått ganska bra rustade under den här krisen eftersom vi har haft sunda stadsfinanser. Även Sverige har ju trots allt tjänat på en större stabilitet i Europa, hade vi haft sexton valutor till hade det varit ännu mer turbulent. Sedan finns det ju en massa beräkningar som visar på att Sverige har förlorat investeringar och exportinkomster genom att stå utanför. Och vi har ju definitivt förlorat i politiskt inflytande. Men den svaga kronan ger en välkommen skjuts åt exporten. Jag träffar just nu en väldig massa företagare som sysslar med import, både småföretagarna och andra, och de tycker inte att det är lika roligt. Exportindustrin tjänar kortsiktigt, men samtidigt har ju Sverige blivit fattigare när kronan fallit. Med tanke på varselvågen och den ilska som finns över bonusar, hur smart var det att höja de svenska EU-parlamentarikernas löner med 58 procent? Det där är en lång process som egentligen syftade till att få ordning i ett system som var omoraliskt. Jag har levt med detta under många år och det handlade dels om att ledamöter från 27 länder gjorde i princip samma jobb, och fick väldigt olika betalt. Allt ifrån ett par tusenlappar i månaden till för samma jobb. Sedan har reseschablonen gjort det möjligt för enskilda parlamentariker att plocka ut en halv miljon i reseersättning för kostnader som inte existerar. Lagligt enligt regelverket men omoraliskt och helt utanför skattebetalarnas insyn. Så ambitionen var att skapa ett nytt enhetligt och transparent system. u Kontaktperson: Ewa Fallenius PricewaterhouseCoopers telefon: e-post: ewa.fallenius@se.pwc.com 2/2009 PricewaterhouseCoopers agenda 9

10 Tema/eu Yrke på frammarsch. Lobbyisterna har inte bara blivit fler, idag finns runt i maktens Bryssel. Lobbyism håller också på att bli rumsren, även i Europa. Mästerlobbyistens Uppskattningsvis bästa råd Lars Anell krattade manegen för svenskt EU-medlemskap och har lobbat för Volvo i både Bryssel, Stockholm och Washington DC. Med erfarenhet som både jägare och jagad i lobbyvärlden delar han med sig av råd och lärdomar för den som vill påverka EU. Text Mattias Andersson Foto gettyimages lobbyister är idag verksamma i Bryssel. En armé av påverkare med uppdrag att bevaka frågor och påverka beslut i EU-politiken för allt från små glesbygdskommuner till globala tobaksbolag. Det är numera en väldigt intensiv verksamhet. EU har blivit allt viktigare och det har blivit många fler som vill vara med och påverka, konstaterar Lars Anell. Som före detta svensk EU-ambassadör lobbade han från 1992 för att de då tolv medlemsländerna skulle inleda förhandlingar om medlemskap för EFTA-länderna. Det fanns nämligen på många håll en uppfattning att unionen först borde fördjupa sitt samarbete innan det var dags att ta in nya länder. I takt med att unionen utvidgats i både makt och antal medlemmar har behovet för allt fler aktörer att bevaka sina intressen i EU växt. Idag finns cirka intresseorganisationer i den belgiska huvudstaden. Idag påverkas svenska företag och organisationer av väldigt många av besluten inom EU. Det är därför för många naturligt 10 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2009

11 och nödvändigt att känna till och vara med och påverka utvecklingen, säger Lars Anell och påpekar att de flesta svenska kommuner har numera någon form av representation i Bryssel. Ordet lobbying har använts som beskrivning på försök att påverka politiska beslutsfattare sedan början av 1800-talet. Enligt vissa kommer termen från utrymmena i brittiska parlamentet lobbyn där ledamöterna uppvaktades på väg till och från beslut. Andra placerar termen i den» Här i Europa finns ännu en misstänksamhet. amerikanska politiken och lobbyn till ett hotell i Washington DC som var populärt bland politiker. Länge var begreppet omgivet av en hemlighetsfull aura associerad med diskreta möten i cigarrdoftande mörka rum. En maktutövning bortom offentligheten och väljarnas insyn som ännu inte är helt rumsren. Det finns fortfarande en stor skillnad i inställningen till lobbying i Europa och USA. Här i Europa finns ännu en misstänksamhet, konstaterar Lars Anell. Från 1994 klev han från diplomatin över till Volvo då ett företag som tillverkade både lastvagnar och personbilar med en omfattande verksamhet som påverkades av politiska beslut i USA, EU och hemma i Sverige. I USA uppfattas det närmast som en plikt för företag att informera ledamöter i senaten och representanthuset om man har verksamhet i deras hemstater. Det uppfattas som väljarkontakt snarare än påtryckning, säger han. Numera uppmuntrar även EU-kommissionen branschorganisationer, NGO:s och andra intressenter att delta i den politiska beslutsprocessen. Förra året öppnades ett frivilligt register för lobbyister i unionen med offentlig information om bland annat inriktning och budget. (Volvo redovisar att man förra året satsade mellan och euro för att interagera med EU-institutionerna). I praktiken handlar mycket av lobbyingen inom EU om att skaffa information om vad som är på gång och hur resonemangen går för att ha underlag, snarare än att på egen hand påverka tjänstemän eller parlamentariker. Sedan styrs ofta påverkan via nationella kanaler; mot ministerrådet eller EU-parlamentet, säger Lars Anell. Tvärtemot bilden av hemlighetsmakeri och informell övertalning rekommenderar han öppenhet och ärlighet som ingredienser till framgångsrik lobbying. Det var policyn på Volvo och jag vet att vi uppskattades för vår saklighet. Tummar man på sanningen och kör med ohederliga argument blir man till sist avslöjad och tappar trovärdighet. Och minnet är långt i de organisationerna, säger Lars Anell. Flera viktiga erfarenheter förvärvade Lars Anell under tiden som ambassadör i Genève. Med ansvar för immaterialrättsliga frågor under den så kallade Uruguayrundan (förhandling kring frihandel inom ramen för GATT, senare WTO) blev han måltavla för i synnerhet amerikanska lobbyister. En del av reglerna rörde originalreservdelar till bilar. Bilindustrin ville ha krav på original för att slippa konkurrens, försäkringsbolagen som skulle betala var emot. Det rörde sig om miljarder för parterna, berättar Lars Anell: Det var lärorikt. Dels att en lobbyist aldrig ska underskatta mottagarens intelligens. Dels imponerade amerikanerna genom att vara oerhört konstruktiva i sina förslag. 6gyllene råd för lobbyister Var tydlig Sammanfatta ditt förslag kortfattat, också i skrift. Undvik allmänna diskussioner, formulera ett antal tydliga mål. Använd gärna den klassiska retoriska figuren: 1. Presentera det du ska säga. 2. Säga det. 3. Sammanfatta vad du just sagt. Förstå din motståndare/mottagare Sätt dig in i sakfrågan och förstå målet även med förslag du inte sympatiserar med. Först då kan du formulera intressanta alternativ. Politiker måste också kunna presentera sina förslag inför väljare och journalister. Underskatta inte motståndarens/ mottagarens intelligens Politiker eller tjänstemän må ha lite förhandskunskaper, men är sällan korkade. Arrogans och tjat motverkar det slutliga målet och kan få motsatt effekt. Han anser att lobbyister i EU har mycket att lära av amerikanarna vad gäller att komma med väl utarbetade förslag i stället för allmänna fraser. Däremot är européer inte särskilt tilltalade av att stora företag låter sig företrädas av professionella lobbyister. Den amerikanska taktiken går ut på att berömma exempelvis kommissionens förslag i alla tonarter. Därefter förklarar man att förslaget kan bli ännu bättre med några smärre justeringar och lägger fram ett eget färdigskrivet förslag som ofta är något helt annat än det ursprungliga förslaget. En annan viktig erfarenhet är att förstå bevekelsegrunderna även för de beslut och ståndpunkter man vill motverka. Politiker tar ju inte beslut för att de är dumma eller elaka. I grunden finns ofta väljare, intressen eller målsättningar som är värda att beakta. Trots många år i den internationella hetluften vann Lars Anell sin mest uppmärksammade seger på hemmaplan. Med fackföreningar och bilindustri i ryggen lyckades han 1996 övertala den socialdemokratiska regeringen att i grunden modifiera sitt förslag till ändrad beskattning av tjänstebilar. Ett förslag motståndarna ansåg skulle drabba den inhemska bilindustrin hårt. Vi tog fram siffror som visade att staten skulle förlora skatteintäkter, eftersom många tjänstebilar skulle förvandlas till skattebefriade företagsbilar, berättar Lars Anell. u Var konstruktiv Slösa inte tid på allmänt gnäll och missnöje. Lär av amerikanerna som ofta presenterar färdiga lagförslag. Slipa dina sociala talanger Även om sakfrågan är viktigast, spelar avsändarens sociala förmåga stor roll för hur förslaget landar. Hitta kompisar För de flesta branscher finns organisationer med representation i Bryssel. Hittar du partners utanför ditt eget område med samma intresse i en specifik fråga ökar chanserna att nå framgång. 2/2009 PricewaterhouseCoopers agenda 11

12 Tema/eu Få svenska företag på den inre marknaden Mer än häften av Sveriges företag utnyttjar inte EU:s inre marknad, visar en undersökning från branschorganisationen FAR SRS. Bristande kunskap om den inre marknadens möjligheter antas vara en viktig orsak till den låga siffran. Text göran lind Svarar för 70 procent av exporten Den inre marknaden med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer, är en av grundstenarna i EU-samarbetet Sedan år 1993 kan svenska företag agera på samma villkor som övriga företag i EU- och EFTA-länder på den europeiska marknaden. Marknaden har 500 miljoner konsumenter, 20 miljoner företag och en samlad BNP på över miljarder kronor. EU:s inre marknad svarar för 70 procent av Sveriges export och 80 procent av importen. Trots att Sveriges handel med den inre marknaden har ökat på senare år är det fortfarande lågt intresse för den inre marknaden hos många företag. En majoritet, 55 procent, av Sveriges företag är inte alls aktiva. Endast 43 procent eller cirka företag har någon form av handel med den inre marknaden. Några större förändringar har heller inte skett sedan Kommerskollegium genomförde en liknande studie under Med tanke på de senaste årens snabba globalisering och ekonomiska tillväxt i Sverige är det anmärkningsvärt att inte fler svenska företag har tagit steget ut på den europeiska marknaden, säger Ewa Fallenius, EU-expert inom FAR SRS och PricewaterhouseCoopers. En viktig förklaring till att inte fler utnyttjar den inre marknadens möjligheter är okunskap. Hela 53 procent av företagen uppger själva att de inte vet vad begreppet den inre marknaden innebär. Av de 44 procent av företagen som uppger att de vet vad begreppet innebär ger 79 procent en korrekt beskrivning. Det innebär att bara 35 procent av de ansvariga på de svenska företagen har en översiktlig förståelse av vad den inre marknaden står för. Det är dags för regeringen och näringslivets organisationer att satsa på ett kunskapslyft i svenska företag. Det är just bättre utbildning och information som 70 procent av företagarna själva efterfrågar för att de ska kunna ta vara på de möjligheter som den inre marknaden erbjuder, säger Ewa Fallenius. Endast 5 procent av landets företag ser den inre marknaden som sin hemmamarknad. Det är samma andel som för fyra år sedan. Sveriges företag är heller inte, i någon större utsträckning, intresserade av att öka engagemanget på den inre marknaden i framtiden. Undersökningen visar att endast 2 procent av företagen som idag inte är aktiva på den inre marknaden överväger att ta steget. Trots det bristande egna engagemanget för den inre marknaden ser en klar majoritet av de svenska företagen den inre marknaden som en möjlighet (58 procent). Sett ur det perspektivet är det förvånande att inte fler företag själva avser att agera mer aktivt, säger Ewa Fallenius. u Det v Från ett liv i de politiska projektens frysbox har euron tinats upp och blivit het i den svenska debatten. Men mycket pekar på att ett svenskt EMUmedlemskap ännu ligger i en fjärran osäker framtid. Text Mattias Andersson illustration getty Efter ett rungande nej i folkomröstningen 2003 hamnade euron och ett framtida svenskt medlemskap i EMU i politikens frysbox. Men under de senaste månaderna har euron blivit het igen. Både Kristdemokraternas Göran Hägglund och Folkpartiets Jan Björklund förde vid partiernas valupptakt fram krav på en ny folkomröstning. När Sifo tog tempen på den svenska opinionen fick euron för första gången en svag övervikt. Enligt mätningen skulle 47 procent idag rösta ja, 45 procent skulle säga nej och övriga uppger sig vara osäkra. Det kan jämföras med folkomröstningen då 56,1 procent röstade nej och 41,8 procent röstade ja. Att den gemensamma valutan har fått nytt liv beror bland annat på att finanskraschen har slagit hårt mot kronan och svenskarna har blivit betydligt fattigare under det senaste halvåret. Under den globala finanskrisen har överstatliga insatser och samarbeten också fått en viktigare roll, vilket har ökat legitimiteten för EU där valutasamarbetet är en av hörnstenarna. Men trots vårtecken är vägen lång 12 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2009

13 åras för euron till ett svenskt EMU-medlemskap som åter kommer att ta vägen över en ny folkomröstning. De viktigaste politiska aktörerna ligger lågt: Statsminister Fredrik Reinfeldt har markerat genom att betona att frågan om euron hör hemma i riksdagen, inte i parlamentet. Socialdemokraterna vars väljare hör till de mer skeptiska är avvaktande. Samma sak gäller Centerpartiet som redan prövat gräsrötternas tålamod genom att byta fot i kärnkraftsfrågan. I grunden tror jag inte att förutsättningarna har ändrats på ett avgörande sätt, säger Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet som tror att det kan ta lång tid innan ett svenskt medlemskap åter blir aktuellt. Finanskrisen kan få en betydelse. Det var ju 1990-talets kris som skapade förutsättningar för svenskt EU-medlemskap, säger han. Men då krävs att finanskrisen fördjupas och att Sverige drabbas hårdare än omvärlden. Samt en enighet bland politiker, experter och andra opinionsledare om att euron är av avgörande betydelse för Sverige. EMU-valet 2003 var ju en tydlig markering mot vad många uppfattade som ett elitprojekt. Samtidigt var experterna oeniga om eurons betydelse, säger Peter Esaiasson. Cecilia Hermansson, chefekonom Swedbank, anser att det skulle vara olyckligt med ett snabbt krisbeslut om euron. Det är i grunden en politisk, snarare är en ekonomisk, fråga. Jag tror att det skulle vara olyckligt att ta beslut med anledning av tillfälliga konjunktur- eller valutasvängningar, säger hon. Idag tror jag att Europa och euroländerna har haft en fördel av den gemensamma valutan under krisen. I Sveriges fall är det mindre säkert om ett medlemskap skulle förändrat läget, säger hon och tillägger att det finns förändringar i omvärlden som talar för valet av euron: Allt fler länder, som Slovenien, Slovakien, baltländerna och även Danmark, är på väg mot euron som bli större och viktigare. Samtidigt är det en öppen fråga hur länge euroländer som Finland accepterar att Sverige får konkurrensfördelar genom svag valuta inom exempelvis skogsindustrin. u Sverige har lovat införa euron Alla länder som har gått med i EU sedan 1993, då Maastrichtfördraget trädde i kraft, har lovat att införa euron. Till skillnad från Storbritannien och Danmark, har Sverige aldrig framförhandlat ett undantag. Joaquín Almunia, EU:s valutakommissionär, har sagt att man kan dra Sverige inför domstol för att inte ha gått med i euroområdet, men att ett sådant agerande inte är önskvärt eller nödvändigt. 2/2009 PricewaterhouseCoopers agenda 13

14 TEMA/EU Juristerna Peter Kindblom, Ulf Öberg och Dan Holke företrädde Byggnads i Lavalmålet. EG-domstolens beslut i det så kallade Lavalmålet blev en kalldusch för den svenska fackföreningsrörelsen. TEXT MATTIAS ANDERSSON FOTO NICOLAS BOUVY/SCANPIX EU:s regeldjungel test för svenskt fack EU-nivån blir allt viktigare också inom arbetsrätten, för att vara med i matchen krävs idag närvaro på EU-nivå, konstaterar Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO rättsskydd. Turerna kring det lettiska företaget Laval un Partneri som sattes i facklig blockad och som i sin tur stämde facket för brott mot EG-rätten, är den hittills mest uppmärksammade krocken mellan svensk fackföreningsrörelse och EG-rätten. Konflikten landade, via svenska Arbetsdomstolen, i knäet på EG-domstolen som gav ett utslag till Lavals fördel. Det var inte tillåtet att kräva att de lettiska byggnadsarbetarna skulle ha samma lön och villkor som svenska. Idag, nästan fem år efter den ursprungliga konflikten, sätter Arbetsdomstolen punkt med beslut i skadeståndsfrågan. För fackets juridiska experter var EG-domen i december 2007 en kalldusch. Vi visste att domstolen var politisk, men inte att den var så oerhört politisk, säger Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO rättsskydd och ombud under processen. I Sverige försöker domstolarna tolka lagstiftarnas, det vill säga riksdagspolitikernas, vilja genom att studera förarbeten. Men EG-domstolen tar sig en mycket friare roll och såg i det här fallet som sin uppgift att försvara principen om den fria rörligheten på bekostnad av EU:s sociala dimension, fortsätter han. Även om arbetet vid fackets juridiska byrå, med strategiskt läge mittemot LO-borgen vid Norra Bantorget, ännu präglas av arbetslivets nationella vardagsjuridik (processer kring utebliven lön och arbetsskador) har EU-dimensionen blivit allt viktigare i många övergripande juridiska frågor. Idag krävs en förmåga att följa händelserna i Bryssel, konstaterar Dan Holke. De fackliga juristerna får varje halvår dragningar av principiellt viktiga rättsfall. På plats i EU:s huvudstad finns ett gemensamt kontor för LO, TCO och SACO. Men resursmässigt är vi små, arbetsgivarsidan har ju tusentals lobbyister på plats, säger han. Enligt hans tolkning bidrog en kulturkrock till nederlaget i Lavalmålet. På den ena sidan en franskättad EU-kultur där jurister spelar en politisk roll, där staten detaljreglerar arbetsmarknaden och där fackföreningarna spelar rollen av utpräglade särintressen. Och på andra sidan den svenska eller nordiska modellen baserad på kollektivavtal där fackföreningarna konstruktivt tagit parti för frihandel och fri rörlighet för arbetskraft inom unionen. Domstolen såg nog framför sig fack av fransk typ, som är mer militanta men har rätt få medlemmar, säger Dan Holke. Om jurister inom EU spelar på den politiska planhalvan, är mycket inom de politiska processerna i exempelvis parlamentet färgat av juridiken med en regelstyrd och formalistisk framtoning. Något som bidragit till det ljumma intresset för sommarens parlamentsval. I Sverige röstade i senaste valet bara knappt 39 procent av väljarna. Välutbildade och höginkomsttagare dominerade vid valurnorna, till soffliggarna hörde de traditionella LOgrupperna. Eftersom många viktiga framtidsfrågor avgörs inom EU-samarbetet är det olyckligt att valdeltagandet blivit beroende på klass. Visst finns det ett inslag av protest, men för de löntagare som bryr sig om villkoren på arbetsmarknaden borde det vara självklart att påverka, säger Dan Holke. u 14 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2009

15 SOLNA MOT EUROPATOPPEN Två topplaceringar i rad som Sveriges bästa företagskommun, hem för ny svensk nationalarena och jackpott i EU-möten under det svenska ordförandeskapet. Solnas har arbetat målmedvetet för att bli en av Sveriges attraktivaste kommuner. TEXT MATTIAS ANDERSSON FOTO ERIK THOR\FOLIO Omkring en tredjedel av de officiella EUmöten som anordnas i Sverige under ordförandeskapet kommer att äga rum i Solna, på Radisson SAS Royal Park Hotel i Frösundavik. Under juni tas också första spadtaget till Swedbank Arena och Arenastaden som kommer att vara klar för invigning Det blir Nordens största multiarena med idrott, kultur och evenemang, med plats för åskådare för fotboll och för konserter. Det är knappast någon tillfällighet. Solnas väg till framgång är en klassisk turnaround som startade redan under 1980-talet. Kommunen hade sociala problem med en stor andel bidragstagare samtidigt som befolkningen minskade med nästan personer under ett antal år. Frågar man Solnaborna själva är det bland annat kombinationen av närhet till storstaden och känslan av lokal småstad med egen identitet som är framgångsreceptet. Men bakom framgångarna ligger envist och målinriktat arbete. En viktig del av framtidsarbetet har varit samarbetet med PricewaterhouseCoopers i projektet Cities of the Future. I en omfattande studie som PricewaterhouseCoopers genomförde under 2006 undersöktes hur den nya ekonomiska geografin påverkar kommuner och städer. En viktig slutsats från studien var att det inte räcker med att ge bra basservice inom till exempel skola, vård och omsorg. Den servicen förväntar sig alla. För att attrahera kompetens, kreativitet och investeringar måste det till något mer. Solnas stadsdirektör Sune Reinhold anser att det handlar om att kombinera bra basservice med aktiviteter som skapar spänning, attraktion och uppmärksamhet. Då flyttar människor och företag till kommunen och man lyckas med uppdraget att ge medborgare ett bra liv. I år utsågs Solna för andra året i rad till kommunen med Sveriges bästa företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs årliga ranking. Solna har fått hjälp med att skapa en stabil grund för sitt visionsarbete som en framtida kommun där människor vill bo och företag vill etablera sina verksamheter. Ansvarig från PricewaterhouseCoopers är Margareta Irenaeus. Hon har sedan länge arbetat med kommunen och har en god känsla för vad de vill och vad de kan åstadkomma. Samarbetet bygger på stor ömsesidig tillit. Att Solna har hoppat på den här processen visar på ett stort mod och vilja. De förstår att de inte hittar framtiden inom kommunhuset utan har vänt sig till aktörer eller varumärkesbärare i hela territoriet, säger hon. u Kontaktperson: Margareta Irenaeus PricewaterhouseCoopers Telefon: e-post: margareta.irenaeus@se.pwc.com SÅ BLIR KOMMUNEN ATTRAKTIVARE I den metod som PricewaterhouseCoopers har arbetat fram analyseras dels kommunens förutsättningar, dels sju kapitalslag som genom förädling kan göra kommunen attraktivare och därmed locka till sig människor och företag. De sju kapitalslagen som utvärderas är: IKT, Informations- och kommunikationsteknologi Intellektuellt kapital Miljökapital Infrastrukturkapital Socialt kapital Demokrati- och medborgarkapital Kultur-, fritids- och upplevelsekapital

16 Tema/eu EU-miljarder söker mottagare Svenska företag missar miljarder i EU-bidrag varje år jämfört med exempelvis finska kollegor. Lånefinansiering har blivit mycket svårare för många företag och då är EU en viktig källa till stöd när man vill ta nya steg i verksamheten, säger Anders Krantz, PricewaterhouseCoopers expert på stöd och bidrag. text mattias andersson foto istockphoto Varje år delar EU ut stöd på över miljarder kronor till medlemsländerna. En stor del utgörs ännu av det omstridda jordbruksstödet, men en växande andel går till företag och andra organisationer med det uttalade målet att utveckla och vässa Europas konkurrenskraft. Bidragen är, inte minst i nuvarande konjunkturmörker, ett viktigt ekonomiskt tillskott till företag och organisationer som vill expandera eller på andra sätt utveckla sin verksamhet. Men svenska företag och organisationer är mindre benägna att söka stöd ur EU:s olika fonder än kollegor och konkurrenter i andra medlemsländer. Den inställningen bidrar till att Sverige toppar listan på unionens största nettobidragsgivare. I snitt bidrar Sverige med 26 miljarder kronor per år, men får bara cirka 13 tillbaka i form av olika stöd och bidrag. Det kan jämföras med unionens största nettobidragstagare Spanien som går plus 47 miljarder på sitt medlemskap. Svenskarna är generellt mycket mer försiktiga och tveksamma när det gäller att söka stöd, konstaterar Anders Krantz. Han fortsätter: I Medelhavsländerna är det ofta en av de första aspekterna ett företag tittar på inför förändringar eller investeringar. Men också grannlandet Finland och Tyskland är mycket mer vakna. En bidragande orsak till att många tvekar att söka pengar ur någon av EU:s fonder är rädslan för omständlig byråkrati och krångliga ansökningsprocesser. Men i grunden är det som att vända sig till banken och låna pengar, det krävs dokumentation och upplysningar, säger Anders Krantz och uppmanar fler att skaffa sig kunskap om möjligheterna att söka stöd till satsningar som annars inte skulle bli av. I princip ges inte stöd till driften, däremot när företaget tar nya steg i teknik, inom forskning och utveckling, etablering på nya marknader eller miljöanpassning, säger han. Idag innebär det att organisationer får möjlighet att utvecklas också i tuffa tider och i vissa fall kan behålla personal. Stödet ges i de allra flesta fall som delfinansiering där EU står för halva investeringen, organisationen för den andra. Det innebär i praktiken att den bidragssökande investerar sin egen tid i projektet och EUfonderna står för pengarna. Men det är inte en bra idé att driva projekt bara för att få stöd, det är viktigt att pengarna används till projekt som utvecklar verksamheten, säger Anders Krantz. Han understryker samtidigt att EUbyråkratin kräver en viss envishet för att bli begriplig. Kravet på objektivitet i urval och bedömning kan leda till ett språk som ter sig avskräckande formalistiskt. Samtidigt finns ofta en rad politiska målsättningar i bakgrunden som gör det viktigt att använda rätt nyckelbegrepp i ansökan, säger Anders Krantz. Jag rekommenderar de som vill pröva vingarna att söka stöd som ges på regional eller nationell nivå. Och att söka hjälp det kan underlätta och spara mycket tid. u 16 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2009

17 Mackmyra planerar en whiskyby strax väster om Gävle som man hoppas ska bli ett internationellt besöksmål. EU-stöd till svenska whiskydrömmar Det snabbväxande svenska whiskybolaget Mackmyra fick hjälp på traven av EU när bolaget expanderade. När kompisgänget bakom den svenska maltwhiskyn nu storsatsar på utveckling av en whiskyby utanför Gävle hoppas man på mer stödpengar. 4 Exempel på EU-stöd Strukturfonder Ger stöd till investeringar i exempelvis maskiner, ny teknik eller vidareutbildning av anställda. Eurostars Stöttar forskningssamarbeten inom företag. Nordiska projektfonden Stöd till vissa satsningar på export och utlandsetablering. Sjunde ramprogrammet Ges till forsknings och utvecklingsprojekt med minst tre partners i tre olika länder. Håll koll och få hjälp Det är inte enkelt att hitta samlad information om de minst hundratalet olika stödformerna. Ofta går informationen via myndigheter inom aktuella områden i respektive land. Ett bra sätt att få bättre koll är att prenumerera kostnadsfritt på PricewaterhouseCoopers nyhetsbrev. Kontakta gustav.sigeman@se.pwc.com. text mattias andersson foto mackmyra Sagan om Mackmyra började på en skidresa för tio år sedan där åtta kompisar kläckte idén om en svensk maltwhisky. Ett kul uppslag som blev en framgångssaga. Bolaget har gått med vinst sedan 2005, och omsatte under Magnus Dandanell ,4 miljoner kronor. Mellan åren 2004 och 2007 ökade Mackmyra sin omsättning med 825 procent. När bolaget 2002 utökade sin verksamhet sökte och fick man stöd från EU. Stödet var så kallat förädlingsbidrag, som utgår för att stötta förädling av jordbruksprodukter. Det var en mindre del vi fick den vägen, men gav ändå mersmak. Samtidigt förstår jag de som tvekar inför krångel och omfattande pappersarbete, berättar Magnus Dandanell, grundare och vd för Mackmyra Svensk Whisky AB. I samband med ansökan om stöd inleddes samarbete med Anders Krantz, idag ansvarig för PricewaterhouseCoopers enhet för stöd och bidragsfinansiering. Det stöd som vi fått av Anders har varit ovärderligt, säger Magnus Dandanell. De svenska whiskyproducenterna siktar nu högt och planerar att utöka med en verksamhet inom besöksnäring och upplevelseindustri i form av en svensk whiskyby. Möjligheterna och potentialen för svensk whisky har aldrig varit bättre. Vi har nu etablerat oss i Sverige och är på väg att nå ut i världen.därför måste vi redan nu sätta igång planerna med ett större destilleri för att kunna möta en framtida exportefterfrågan, säger Magnus Dandanell. Mackmyra Whiskyby planeras i Västra Kungsbäck, strax väster om centrala Gävle, några kilometer från det nuvarande destilleriet på Mackmyra bruk. Den nya anläggningen ska bland annat innehålla ett besöksdestilleri, exportdestilleri och mognadslager. Mackmyra Whiskyby ska inte bara bli ett destilleri utan en total whiskyupplevelse och vår ambition är att det ska bli ett internationellt besöksmål, säger Magnus Dandanell. Planer för projektet har tagits fram tillsammans med Gävle kommun, en förstudie har även inletts för att undersöka möjligheten till nytt stöd från EU. u Kontaktperson: PricewaterhouseCoopers Anders Krantz telefon: e-post: anders.krantz@se.pwc.com 2/2009 PricewaterhouseCoopers agenda 17

18 Tema/eu Klimatfrågan gör svenskarna mer positiva till EU Insikten om att stora frågor som terrorism och klimatet bara går att lösa på internationell nivå har gjort oss mer positiva till EU, säger Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionens representation i Sverige. Text Göran Lind Foto håkan flank, istockphoto 18 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2009

19 språkbegåvning NAMN: Pierre Schellekens uppgift: Sedan i mars 2009 chef för EU-kommissionens representation i Sverige. Tidigare chef för enheten för havspolitik i Östersjön och Nordsjön, vid generaldirektoratet för havsfrågor och fiske. familj: Uppvuxen i Antwerpen och Göteborg, 37 år, gift och har två barn. utbildning: Har en master degree från College of Europe (Brygge) samt en fil kand i samhällsvetenskap från Göteborgs universitet. Under studietiden var han aktiv i ungdomspolitiken samt i Sveriges kampanj för ett medlemskap i EU. språk: Talar svenska, franska, engelska, nederländska och hyfsad tyska.» Svenskar är intresserade av EU och ja/nej-debatten ligger bakom oss. Pierre Schellekens har hamnat i hetluften direkt. Han tillträdde jobbet som ny chef för EU-kommissionens representation i Sverige i mars 2009, ett år då EU-frågorna genom Sveriges ordförandeskap och valet till EU-parlamentet är i debattens fokus. Trots att han bara har hunnit fylla 37 har Pierre Schellekens en gedigen erfarenhet från EU-arbete. Han var senast chef för enheten för havspolitik i Östersjön och Nordsjön, vid generaldirektoratet för havsfrågor och fiske. Innan dess var han biträdande kanslichef hos miljökommissionär Stavros Dimas. Han har tidigare bland annat arbetat på Margot Wallströms kabinett. Pierre Schellekens förklarar att representationens huvuduppgift är att bedriva tvåvägskommunikation i Sverige kring EU-frågor. Det handlar dels om att kommunicera EU-frågor i Sverige, dels om att lyssna och fånga upp den debatt som förs i Sverige, säger Pierre Schellekens. Det görs bland annat genom att informera media om nyheter från kommissionen, hålla seminarier i aktuella frågor och att bedriva kompetensutveckling. Bland annat kommer vi att hålla EUutbildning för samhällskunskapslärare det kommande året, säger Pierre Schellekens. Svenskarna har länge tillhört de mer skeptiska till EU-samarbetet. Opinionen i Sverige har dock successivt svängt till en mer positiv hållning, där ca 50 procent nu anser att medlemskapet är positivt medan bara ca 25 procent är direkt negativa. Pierre Schellekens beskriver förändringen som att svenskarnas förhållande till EU håller på att normaliseras. Svenskar är intresserade av EU och ja/ nej-debatten ligger bakom oss. Stora frågor som klimatet och terrorismen har bidragit till att göra svenskarnas mer positiva, man har insett att allt inte kan lösas på nationell nivå. Men svenskarnas intresse för EU har sina begränsningar. Deltagande i valet till Europaparlamentet i juni riskerar att bli lågt, för fem år sedan röstade bara 36 procent. Opinionsundersökningar visar också att många, i gruppen år närmare hälften, inte ens vet om att det är val. Det är inte naturligt med valdeltagande på procent, men det är lite för tidigt att dra den slutsatsen. Europaparlamentet har en avgörande betydelse för svensk politik och vill man påverka den ska man rösta. Det är väldigt lite som kan göras inom EU utan parlamentets stöd, kommenterar Pierre Schellekens. Också inom näringslivet finns brister i engagemang och intresse för EU. Branschorganisationen FAR SRS undersökning (se också s.12) visar att över hälften av Sveriges företag inte utnyttjar den inre marknaden. Pierre Schellekens håller med om att det är alldeles för låga siffror. Han pekar också på att allt mer insatser görs från EU:s sida för att underlätta för att även småföretagen ska dra fördel av den inre marknaden. Till exempel Enterprise Europe Network som bland annat matchar småföretag och gör det lättare att hitta affärskontakter i Europa, Solvit (nätverk dit företagare som råkat ut för problem med lagstiftningen kring den inre marknaden kan vända sig) och nya databaser där småföretag kan hitta affärspartners, säger Pierre Schellekens. I december ska också tjänstedirektivet vara infört. Det innebär bland annat att man som småföretagare bara ska behöva vända sig till en instans för att få nödvändig information och tillstånd när man etablerar sig på en ny marknad. u 2/2009 PricewaterhouseCoopers agenda 19

20 Tema/eu Sverige valde nya ledamöter till Europaparlamentet den 7 juni. Agenda frågade respektive toppnamn inom varje parti vilka frågor de vill driva för att förbättra företagsklimatet inom EU under mandatperioden, 2009 till text mattias andersson foto istockphoto Frågor vi ställde var: 1. Vilken fråga vill du driva för att förbättra företagsklimatet inom EU? 2. Vilket EU-land är idag mest framgångsrikt i sin politik mot företag och näringsliv? Så vill EU-parlamentarikern foto jann lipka foto berno hjälmrud Eva-Britt Svensson (v) Ålder: 62. Bor: Växjö. Suttit i EP tidigare: Ja. EU-omröstningen: Röstade nej. Euroomröstningen: Röstade nej. Marit Paulsen (fp) Ålder: 69. Bor: Malung-Sälen. Suttit i EP tidigare: Ja. EU-omröstningen: Röstade ja. Euroomröstningen: Röstade ja. Lena Ek (c) Ålder: 51. Bor: Valdemarsvik. Suttit i EP tidigare: Ja. EU-omröstningen: Röstade ja. Euroomröstningen: Röstade nej. Gunnar Hökmark (m) Ålder: 56. Bor: Stockholm. Suttit i EP tidigare: Ja. EU-omröstningen: Röstade ja. Euroomröstningen: Röstade ja. 1 Att EU genomför kraftiga utsläppsminskningar av växthusgaser och går i täten för en nödvändig omställning. Det ger förutsättningar för ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv. 2 Om man med framgångsrikt menar det land i EU som genom styrmedel och investeringar skapat förutsättningar för ett hållbart och framtidsinriktat näringsliv saknas ännu ett sådant land. Det land som först ser möjligheterna med klimatomställning kommer att ta täten och bli framgångsrikast. 1 En stor utmaning som jag vill ta mig an är att göra något åt EU:s jordbrukspolitik. Jag vill avskaffa jordbruksbidragen, och föra över pengarna till forskning och infrastruktur. Det skulle gynna företagsklimatet. Jag vill även att EU ska gå i spetsen för en liberalisering av världshandeln. De tendenser till protektionism som nu syns i finanskrisens spår oroar mig. Det är också min övertygelse att det är viktigt för det svenska företagsklimatet att vi så snart som möjligt inför euron som valuta i Sverige. 2 Jag är duktig på jordbruksfrågor och hushållsekonomi, men att bedöma olika länders företagspolitik överlåter jag så gärna till dem som är experter på området. 1 De små och medelstora företagen är mycket viktiga för att nå tillväxt och sysselsättning. Näringslivsklimatet för dessa måste förbättras och det måste bli lättare att starta och ta över företag. Medlemsländerna ska kunna göra undantag i gemenskapslagstiftningen för att gynna små företag. EU:s samlade strategi för småföretagen är viktigt att utveckla. Regelförenklingen måste fortsätta. Vi vill också att handeln med tjänster ska bli lika fri som handeln med varor. Kvinnligt företagande ligger mig också varmt om hjärtat. 2 Jag vill inte peka ut något enskilt land. EU:s uppdrag är att främja tillväxt och sysselsättning inom hela EU och jag vill medverka till det genom mitt arbete i Europaparlamentet genom de punkter jag pekat ut ovan. 1 Öppna upp den inre marknaden fullt ut även för de små företagen, genom att bekämpa byråkrati, minska regelbördan med minst 25 procent och se till att gränsöverskridande verksamhet förenklas. 2 Det är ett problem för alla medlemsstaterna att det inte finns någon framgångsrik småföretagarpolitik. Jag vill gå i täten för en sådan process i perspektivet av att det är en gemensam europeisk utmaning att underlätta för innovationer, att öka samarbetet mellan forskning och företagande samt att förenkla gränsöverskridande handel inom alla sektorer, inte minst tjänstesektorn som i dag ligger efter. 20 agenda PricewaterhouseCoopers 2/2009