SUOMEN ILMAILULIITTO RY LASKUVARJOTOIMIKUNTA Koulutus- ja turvallisuuskomitea. STREEVA (svenska)

Transkript

1 SUOMEN ILMAILULIITTO RY LASKUVARJOTOIMIKUNTA Koulutus- ja turvallisuuskomitea OPPILAAN OPAS I STREEVA (svenska) Helsingfors

2 INNEHÅLL 1 Välkommen till luftriket 3 2 Finlands Flygförbund rf 4 3 Försäkringsskydd och hälsokrav 5 4 Utbildning i fallskärmshoppning 6 5 Fallskärmsutrustning Sportfallskärmar Huvudskärmen Huvudskärmen Riggen Tilläggsutrustning Annan utrustning Behandling av utrustningen 11 6 Hoppförloppet Förberedelser inför hoppet Handling i planet Uthoppet (exit) Utlösning av skärmen Styrning Flyglägen Luft- och markhastighet Turbulens Svängar Landningsmönstret Slutdrag (flär) och landning Kvävning av skärmen Radiokommandon 24 7 Flyger, flyger inte Reservdragsproceduren 29 1

3 8 Farosituationer Farosituationer i planet och i uthoppet Riggens öppning i planet Nödhopp Nödlandning Att fastna i flygplanet Farosituationer orsakade av dåligt uthopp Att fastna i linorna Farosituationer orsakade av pilotfallskärmen Farosituationer med skärmen Två utvecklade skärmar Kollision med fallskärm Landning på olika platser Landning i vatten Landning i träd / skogen Landning i ellinjer Landning på tak Kollision med ett fast hinder 36 BILAGA I Hoppförloppet i dess helhet 37 BILAGA II Utbildningsprogrammet 38 ANTECKNINGAR 40 2

4 1 Välkommen till luftriket Fallskärmhoppning som hobby är inte så hårresande som man vanligtvis kan föreställa sig. Visst finns det risker med sporten, som med alla extremsporter, men det är mycket säkrare än vad man vanligen tror. Verksamheten styrs av lagar och bestämmelser (finns att läsa på klubben) som utarbetats under åren i samarbete mellan myndigheter och erfarna fallskärmhoppare. Nuförtiden är fallskärmshoppning riskhantering som bäst. Utrustningen har också utvecklats avsevärt under årens lopp och är nu mycket funktionssäker om man använder den rätt. Vanligtvis beror eventuella problem på fel som hopparen själv gjort. Fallskärmshopparens utbildningsprogram är en del av Finlands Flygförbund rf:s (FFF) godkända utbildningsverksamhet, vilken är likadan i hela landet. Alla utbildare är hoppmästare eller annars erfarna hoppare. All fallskärmsverksamhet i Finland, inklusive utbildningen, är frivillig föreningsverksamhet vilket garanterar relativt billiga priser. Under kursen går man igenom hoppets olika skeden så att du kan genomföra dem självständigt och framförallt säkert utan att glömma nöjet i det hela! Man måste behärska alla delar från kursen för att hoppet ska lyckas. Varje lektion och övning är viktig för din egen säkerhet, så kom överens med utbildarna om extraundervisning om du får förhinder under kursen. Vissa övningar kan du också göra hemma, då kan du kanske koncentrera dig bättre och fundera på saker som eventuellt blivit oklara. Det är även nyttigt att tankemässigt gå igenom hoppförloppet. Vi hoppas att du frågar genast, om någonting blir oklart; man måste förstå allt. Det som gås igenom på kursen är nytt för alla och det finns inga dumma frågor. Det finns många slangord inom sporten, som utbildarna ibland använder. Fråga om något blir oklart! Vare sig du länge drömt om att hoppa fallskärm eller om du just kommit på idén, har du bestämt dig för en hobby som förhoppningsvis ska ge dig många givande stunder både i skyn och på marken. Provar du på sporten med bara några hopp eller om du stannar hos oss under flera år, garanterar vi dig att det första hoppet är en upplevelse som du aldrig glömmer! 3

5 2 Finlands Flygförbund rf och Luftfartsinspektionen Finland Flygförbund rf (FFF), grundat 1919, är en centralorganisation för luftfartsklubbar som representerar olika grenar. Flygförbundet har 256 (2007) medlemsklubbar, varav 18 stycken är klubbar som främst sysslar med fallskärmshoppning. Alla utbildande fallskärmsklubbar verkar under skolningstillstånd från flygförbundet. I Finlands Flygförbund finns det en Fallskärmskommitté som består av sakkännande förtroendevalda. Kommittén har två underkommittér: Skolnings- och säkerhetskommittén och Tävlingskommittén. Kommittérna sköter om ärenden angående hopputbildning och fallskärmstävlingar. Det praktiska och vardagliga sköts av förbundets kontor på Helsingfors-Malm flygfält. Urheiluilmailuopisto (Institutet för luftfartssport) i Lope ansvarar å sin sida bl.a. för hoppmästarskolningen. All slags luftfartsverksamhet är övervakad verksamhet. Flygförbundet och Luftfartsinspektionen har ingått ett avtal, enligt vilket övervakningsansvarar inom fallskärmshoppning och några andra grenar, har flyttats över till Flygförbundet. Man kunde säga, att de som utövar hobbyn, själva övervakar sin verksamhet. Enligt avtalet om övervakning ska Flygförbundet bland annat: Som expert hjälpa Luftfartsinspektionen med fallskärmshoppverksamheten, göra utbildningsprogram för fallskärmshoppning och meddela sina medlemmar om det, hjälpa till med övervakningen av utbildningsverksamhet (medlemsklubbar), hjälpa till med övervakningen av sina medlemmars kunskaper och föra ett register över dem, föra statistik över fallskärmshoppverksamhet, samla och analysera olycks- och farosituationsförklaringar och delta i förberedandet av bestämmelser och råd gällande fallskärmshoppning. Flygförbundet har sedan 1938 utgivit tidningen Ilmailu. Tidningen utkommer 10 gånger om året och den behandlar, förutom förbundets egna grenar, också trafik- och krigsluftfart samt teman angående flygsäkerhet. Du får mera information från FFF:s hemsida på adressen 4

6 3 Försäkringsskydd och hälsokrav Försäkringsskydd Det sker en del olyckor årligen. Typiska skador är vrickningar och stukningar av foten vid dåliga landningar. Sedan 1960 har det skett 24 dödsolyckor (2007). Totala antalet fallskärmshopp i Finland från 1963 till 2007 är cirka Fallskärmshopparen hoppar alltid på eget ansvar. Föreningen har en tredje partens ansvarsförsäkring, vilken bara ersätter då föreningen gjort något fel. Om eleven är ansvarig för ett felaktigt agerande där denne skadar sig själv eller annan part, måste denne själv svara för skadorna. Normala fritidsförsäkringar täcker vanligtvis inte fallskärmshoppning. Om man önskar kan man utöka existerande eller ta en skild försäkring som täcker fallskärmshoppning. Tilläggsförsäkringar kan tas från det egna försäkringsbolaget eller så kan man utnyttja FFF:s försäkringsförmåner. Information finns i broschyren Hyvä hyppykurssilainen. Tilläggsinformation fås även av utbildarna och från Luftfartsinspektionen tel Vi rekommenderar en försäkring som täcker fallskärmshoppning. Hälsokrav Fallskärmshoppning är en sport som kräver både fysisk och psykisk kondition samt normal hälsa. Sjukdomar som kräver kontinuerlig medicinering eller förorsakar ens korta medvetslösheter eller funktionsstörningar förhindrar utövande av sporten. Under kursen fyller man i ett intyg om sitt hälsotillstånd (terveydentilavakuutus). Blanketten är giltig i två år. De som är över 50 år måste dessutom gå på läkarundersökning vart femte år. Utbildningsorganisationen kan när som helst kräva att en medlem skaffar läkarintyg på sitt hälsotillstånd. 5

7 4 Utbildning i fallskärmshoppning Nybörjarkursen ett första steg Nybörjarkursen ger färdigheter att genomföra ett säkert hopp och grunder för vidareutbildningen. Den intensiva kursen kräver full aktivitet från din sida samt att du repeterar det som lärts ut. Lyssna, fråga och ta reda på! Ditt första hopp utför du med automatisk utlösning av skärmen från 1000 meters höjd. Före det måste du utföra skriftliga samt praktiska prov på uthoppet, landningen och reservskärmens användning. Efter detta är du redo att utföra fallskärmshopp under en hoppmästares bevakning. Hoppmästaren bevakar och bedömer alla dina hopp och gör en anmärkning i din hoppdagbok. Prestationen godkänns eller underkänns. En underkänd prestation måste göras om tills den godkänns innan man får gå vidare till nästa övning. Före en ny prestation skall du alltid få utbildning av hoppmästaren. För vidareutbildningen får du senare en ny teoribok (Oppilaan Opas 2). Mot A-licens (som grundelev) Dina tre första hopp sker med automatutlösning (pakkolaukaisu - Static Line), där du inte drar ut skärmen själv. Under de tre nästa hoppen övar du att utlösa skärmen själv med ett övningshandtag (dummy) skärmen utlöses fortfarande med automatlina. Därefter får du göra manuell utlösning av skärmen, där det är maximalt 5 sekunder fritt fall. I detta skede skrivs A- klassens teoriprov. Mot B-licens (som A-elev) Nu skall man öva och lära sig stabilt frifall. Frifallstiden ökar för varje hopp och man börjar inse vad det hela går ut på DET FRIA FALLET! Du får göra olika rörelser och rörelsemönster i fritt fall. I utbildningen finns svängar, volter och ryggflygning. Du ser en annan hoppare i fritt fall för första gången under första grupphoppet. Därefter följer teoriprov samt utrustningens kontrollprov och sen får du B-licens. Mot C- licens (som B-elev) I dethär skedet är du redan en självständig elev och behöver inte nödvändigtvis en hoppmästare i planet. Du övar olika hoppgrenar som formationshopp, freestyle, stil och precision samt lär dig använda olika fallskärmsutrustningar. Efter teori- och packningsprov får du på din utbildningschefs rekommendation ansöka om C- licens av Finlands Flygförbund. En person med C-licens har följande rättigheter: självständig fallskärmsverksamhet (inom ramarna av flygbestämmelserna, FFF:s anvisningar och klubbens regler), packningsrätt för sportfallskärmar samt packningskontrollrätt av elevskärmar. Som bilaga 2 utbildningsprogrammet för C-licens. 6

8 5 Fallskärmsutrustning 5.1 Sportfallskärmar Det finns två sorters sportfallskärmar: huvud- och reservskärmar. Huvudskärmen är en vingfallskärm och reserven en vinge eller en rund fallskärm. Vingskärmen är formad som en vinge och dess sjunkhastighet är en meter på tre meters framåtflygning. Hela fallskärmsutstyrseln kallas för rigg. Huvud- och reservskärmens höljen finns ovanpå varandra på riggens baksida, huvudskärmen underst. Bild: Påklädda riggar: Wings (till vänster) och Vector Student (höger) Huvudskärmen Huvudskärmen, som består av kalotten, linorna och slidern, är fast i riggen via bärlinorna genom ett 3-ringslås. Vingen är konstruerad av tunnlar, vars andra ände är sluten. Med hjälp av bärlinor med olika längd hålls vingens vinkel sådan, att framkanten är lite lägre än bakkanten. Vingskärmen skapar lyftkraft på samma sätt som en flygplansvinge Reservskärmen Bild: 3-ringslåset Som reservskärm fungerar vingskärmen precis som huvudskärmen. När man tvingas utnyttja reservskärmen kan landningsplatsen vara utanför den normala. Därför måste landningspositionen vara bra och fallskärmsrullningen utföras vid landning. 7

9 Huvudskärmens delar: 1. Kalott/skärm 6. Styrlina 2. Tunnelpar 7. Slider 3. Bakre del av skärmen 8. Bärlinor 4. Stabilisator 9. Pilotskärm 5. Linor 8

10 5.2 Riggen 1. Justering av riggens vertikala remmar 2. Losskopplingshandtag 3. Reservskärmshandtag 4. Bröstrem 4.1. Magrem (Vector Student) 5. Reservskärmens automatlina RSL (rita in) 6. Kniv (platsen varierar klubbvis) 7. 3-ringslås 8. FXC 9. Benremmar 10. Automatlina 11. Huvudskärmens hölje 12. Reservskärmens hölje 13. Huvudskärmens flik 9

11 5.3 Tilläggsutrustning Utöver huvud- och reservskärmen finns det några säkerhetshöjande anordningar på riggen. Dessa anordningar säkrar reservskärmens funktion. Reservskärmens nödutlösningslina har som funktion att utlösa reservskärmen genast efter att huvudskärmen släppts. I Finland finns det två typer i bruk: en som är fast i huvudskärmens ena bärlina (Reserve Static Line, RSL) och en som är fast i båda bärlinorna (LOR). Båda typerna kopplar ihop huvudskärmens bärlina/-linor med reservskärmens utlösningssystem. Hopparen har möjlighet att koppla bort systemet genom att öppna snabblåset i huvudskärmens bärlina. Efter att skärmen frigjorts (7.1) och lossnat från 3-ringarna spänner huvudskärmens bärremmar åt nödutlösningslinan, vilket öppnar reservskärmen. Nödutlösningslinan är endast ett hjälpmedel. Hopparen måste ALLTID själv öppna reservskärmen genom att dra i reservskärmshandtaget! Bild: Reservskärmens nödutlösningslina RSL och öppnat 3-ringslås. Den andra tilläggutrustningen för att säkra reservskärmens utlösning är automatutlösaren (Automatic Activation Device, AAD). Det finns två modeller i bruk: FXC och Cypres. Mekanismens funktion är att utlösa reservskärmen om hopparen faller för snabbt på låg höjd. Bägge apparaterna ställs in på förhand till en specifik höjd (300 m). Bara hoppmästaren får ställa in automatutlösaren! I FXC:n finns en JUMP / OFF knapp som skall vara på JUMP hela tiden. Det finns två situationer då knappen får vridas till OFF: då man kommer ner med planet, på hoppmästarens order (8.1.3) vid landning i vatten (8.3.1). Bild: Reservskärmens automatutlösare Cypres och FXC:ns inställningsmoduler. 10

12 5.4 Annan utrustning Hård hjälm, som har spännet på utsidan av hjälmen. Radiomottagare på åtminstone de tre första hoppen. Skyddsglas: skyddar ögonen från skräp och vinddrag. Halare: får inte vara utrustad med fickor eller andra utstående delar som hopparen kan fastna med eller i misstag grabba tag i. Under halaren rekommenderas joggingdräkt eller annan klädsel som man fritt kan röra sig i. Flytväst: om det finns uppenbar drunkningsrisk i området. Höjdmätare: nollas i markhöjd. Fästes bröstremmen eller handen. Kniv: kan användas till att skära av tilltrasslade linor. Handskar: obligatoriska om temperaturen är under 0 C vid hoppaltituden. Det lönar sig att alltid handskar. De bör vara varma men inte för tjocka eller hala Skor: lämpliga för fallskärmsverksamhet (utan hakarel.dyl.) Onödiga saker får ej tas med under hoppet (t.ex. nycklar eller penna) Därtill bör man alltid ha med sig då man kommer för att hoppa: Hoppdagboken. 5.5 Behandling av utrustningen Utrustningen får ej: kastas sittas på lyftas i linorna, handtagen eller vajrarnas skyddsrör släpas på marken (inklusive huvudskärmen) lämnas i solljus utsättas för fuktighet eller smuts Eftersom skärmtyget är extremt lättantändligt är rökning förbjuden i närheten av fallskärmarna. En elev får packa huvudskärmen under bevakning av en C- eller D-licenshoppare. Det förs protokoll på packningen av huvudskärmen. Reservskärmen får endast packas av en person som fått utbildning till detta. Utrustningen returneras alltid till sin rätta plats efter hoppet. 11

13 6 Hoppförloppet 6.1 Förberedelser inför hoppet Själva hoppet börjar inte när man hoppar ur planet, utan långt tidigare genom noggranna förberedelser. Det är bra att börja förbereda sig mentalt redan kvällen innan hoppet. Det är svårt att koncentrera sig om man är trött eller hungrig så en god natts sömn och en hälsosam kost är att rekommendera. Före hoppet skall man i tid prova utrustningen så att man i god tid hinner göra eventuella inställningar innan man går till planet. Prestationen tränas antingen ensam eller med hoppmästaren. Om möjligt se på andra hoppares styrningar och landningar för att få en uppfattning om rådande vindförhållanden. Före man går till planet kontrollerar hoppmästaren utrustningen. Efter kontrollen får man inte röra utrustningen utan hoppmästarens tillstånd! Rådande vindförhållanden och landningsstyrningar därefter (6.5.5) gås ännu igenom före man går ut till planet. Eleverna får endast gå ut till planet under ledning av hoppmästaren! 6.2 Handling i planet Planet lastas vanligtvis i omvänd ordning dvs. den som hoppar först går in sist (undantag hoppmästaren). Rör dig alltid försiktigt i planet och akta dig för att fastna någonstans med utrustningen. Skydda reservskärmens handtag speciellt noga. Om du fastnar någonstans, riv inte utan meddela hoppmästaren. Undvik onödig rörsel. Håll eventuellt säkerhetsbälte fastspänt tills hoppmästaren öppnar det eller ger lov till det. Enligt flygdirektiv OPS M6-1 får man i en högst 10-personers flygfarkost, med pilotens och hopparnas lov och på egen risk, transportera högst 10 hoppare utan godkända eller helt utan säten, samt utan att använda sätes- eller säkerhetsbälten. Om du under flygningen märker något bristfälligt i din eller någon annans utrustning, meddela genast hoppmästaren. Fokusera på din egen prestation och stör inte de andras koncentration. Piloten är planets chef, men hoppmästaren är din chef. 12

14 6.3 Uthoppet (exit) Planet flygs enligt vindförhållandena mot uthoppsplatsen. Hoppmästaren börjar i god tid ännu en gång att kontrollera elevernas utrustning. På hoppmästarens kommando OVELLE! (till dörren) tar man sig till dörren, ut på strevan i uthoppsposition (akta att riggen rör flygplanet I något skede), lösgör sig från planet och svankar (böjer kroppen), tar X-position och börjar räkna. Axlarna, bröstet och höfterna skall hela tiden hållas rakt mot planets flygriktning. Vid uthoppet dras blicken lätt mot marken, men om man tittar neråt och inte på planet, blir böjningen högst troligt fel. Människans kropp vänder sig oftast i blickens riktning, så om man under uthoppet tittat upp mot planet, är kroppen förmodligen böjd rätt. Böjningen börjar vid höften (även rygg och nacke). Det viktigaste i uthoppsställningen och uthoppet är svanken. I X-positionen är händerna spridda högt uppe, axlarna bakåt. Benen hålls utsträckta i axelbredd och bara lite krökta. Det är mycket viktigt att lära sig räkna redan från början, eftersom det i praktiken är det enda sättet att behålla tidsuppfattningen som nybörjare. Man räknar högt genom att skrika Vid uthoppsträningar lär man sig rätt rytm, så man skriker inte bara nummer utan sekunder. I luften kan några sekunder kännas som en lång stund. Bild: Hopparen har tagit sig ut på strevan och befinner sig i uthoppsposition. 13

15 Bild: Hopparen har släppt taget från planet. Grunderna för ett lyckat uthopp är: en bra och symmetrisk uthoppsställning (X-position, svankning och blicken upp mot planet) att symmetriskt släppa lös båda händerna och hålla bröstlinjen mot flygrikningen en bra och symmetrisk X-position, kraftig svankning samt blicken upp mot planet. 14

16 6.4 Utlösning av skärmen När du lösgör dig från planet drar automatlinan ut huvudskärmens bag ur höljet. Linorna börjar sträckas. Skärmen kommer ut och börjar utvecklas i mitten. Slidern börjar glida längs linorna och gör så att skärmen öppnar sig långsammare. Din uppgift är att kontrollera skärmen och dess slutliga utveckling. Kontrollera skärmen när du kommit till 105 i ditt räknande. Skärmen FLYGER när: skärmen har regelbunden form linorna är raka och spända slidern har rektangulär form Efter kontrollen ska du sätta händerna på de bakre bärremmarna. Om linorna är tvinnade, öppna dem genom att sparka och att skilja på bärremmarna (RED UT TVINNET). För att frigöra halvbromsarna, dra nedåt i båda styrlinorna/handtagen (finns bakom de bakre bärremmarna). Halvbromsarna får du frigöra först efter att ha tvinnat upp linorna. Vid behov pumpa upp tunnlarna och slidern ner. Man pumpar genom att lugnt dra ner styrlänkarna/handtagen ungefär till midjan och sedan lugnt tillbaka till fullt uppsläpp. Man kan upprepa pumpningen flera ganger (RED UT TVINNET). Om skärmen INTE FLYGER eller KAN INTE REDAS UPP vidta genast reservdragsproceduren (7.1). När din fallskärm helt har vecklat ut sig, kontrollera: luftrummet (också under upptvinningen av linor och under pumpning, väj om det behövs och/eller varna genom att ropa (8.2.2) höjden (också under upptvinningen av linor och under pumpning) att handtagen är på plats (Losskopplingshandtag & reservskärmshandtag) ditt och målområdets läge. Påbörja styrningen och vänd skärmen i motvind om det behövs. 15

17 6.5 Styrning Flyglägen Fullt uppsläpp: Halvbromsning: Fullbromsning: Stallning: Lyft upp styrlinorna helt. Skärmen uppnår den största vertikalfarten och flyger bäst i motvind. Dra ner/ lyft styrhandtagen ungefär till axelhöjd. Skärmen bromsar. Dra styrhandtagen ungefär ner till höftnivå. Skärmen bromsar in kraftigt. Om man drar ner styrlinorna ännu lägre ner än till fullbromsning slutar skärmen att flyga och stallar. Skärmens fallhastighet ökar vid stallning så undvik detta på låg höjd. Man återför skärmen från stallande genom att LUGNT lyfta styrlinorna cm uppåt. Kontrollera därefter skärmen och korrigera vid behov (6.4). Prova skärmens olika flygtillstånd, men kom ihåg att alla styrningprov skall göras över 600 m höjd.. Fullt uppsläpp Halvbromsning Fullbromsning 16

18 6.5.2 Luft- och markhastighet Vingskärmar är väldigt säkra, men kan p.g.a sin stora prestationsförmåga vara farliga för hopparen om de används fel. Det är viktigt att känna till skärmens egenskaper och behärska rätt användningsätt. Skärmen flyger alltid med samma hastighet i luften i fullt uppsläpp (ca 8-10 m/s) oberoende av vindarna. Den här hastigheten kallas för lufthastigheten, och den har inget att göra med om man flyger i med-, sid- eller motvind. Markhastigheten är en hastighet, med vilken skärmen rör sig i förhållande till marken. Markhastigheten förändras beroende på i vilken riktning man flyger i förhållande till vinden. Skärmen rör sig snabbare i medvind än i motvind. Därför försöker man alltid landa i motvind (6.5.5). Bild: Luft- och markhastighet 17

19 6.5.3 Turbulens Turbulens och ojämna luftströmmar kan ändra riktningen av luftströmmen som möter tunnlarna så mycket att skärmen förlorar sin bärförmåga. En stark turbulens kan tömma skärmen delvis eller t.o.m. helt. Vanligen töms dock bara en sida av skärmen. Den tömda skärmen fylls igen, när den når rätt mötesvinkel med luften. Turbulent väder kan förhindra hoppning, fast vindstyrkan inte skulle överstiga elevverksamhetens vindgräns. Flyg med fullt uppsläpp om du hamnar i turbulens. Att flyga med för mycket broms kan förorsaka stallande som påföljd av virveln. Virveln eller turbulensen kan vara vilken storlek som helst. Virvlar som påverkar fallskärmar är från några meter till tiotals meter i diameter. Virvlarna uppstår av hinder som stör den fritt strömmande luften. Hindren kan t.e.x vara byggnader, träd, kullar och temperaturskillnader i terrängen (stigande och sjunkande luftströmmar). Det uppkommer även turbulens bakom andra hoppares skärmar. Farligast för hopparen är vanligen virvlar som beror på hinder och stigande eller sjunkande luftströmmar. Man kan undvika virvlar genom att landa tillräckligt långt ifrån hinder och t.ex. sandområden, där luftströmmarnas riktningar förändras. Bild: Byggnader och varm jord (asfalt, sand, berg) orsakar turbulens. 18

20 6.5.4 Svängar Om man drar ner den vänstra styrlinan vänder skärmen mot vänster och från den högra till höger. Skärmen lutar åt det håll man svänger åt, så sjunkningshastigheten ökar också. Därför FÅR MAN INTE GÖRA BRANTA SVÄNGAR PÅ LÅG HÖJD!!! Svängar i fullt uppsläpp kräver en stor svängradie p.g.a den höga flyghastigheten. Desto mera man trycker ner den ena styrlinan, ju mera lutar skärmen i vändningen. Då accellerar också sjunkandet. Svängar i halvbroms görs genom att man håller den ena styrhandtaget på axelhöjd och drar den andra lägre ner. Skärmen svänger sig snabbare, men lutar inte så mycket. Sjunkandet är inte så kraftigt som i fullt uppsläpp. Svängar i fullbroms görs genom att man lyfter på den motsatta styrlinan. Skärmen reagerar snabbt och lutar mindre än i andra flyglägen. Under full broms är skärmen nära att stalla, så man måste svänga mycket försiktigt! Ju större flyghastighet skärmen har i svängen, desto större är också dess sjunkhastighet och svängradie. PROVA HUR SKÄRMEN BETER SIG. VAR INTE RÄDD FÖR ATT STYRA! Bild: Svängning i fullt uppsläpp, skärmen lutar kraftigt mot svängningshållet. 19

21 6.5.5 Landningsmönstret När du utfört skärmens slutliga öppnande, kontrollerat följande saker: luftrummet (också under upptvinning och pumpning, väj om det behövs och/eller varna genom att ropa (8.2.2) höjd (också under upptvinning och pumpning) att handtagen är på plats (Losskopplingshandtag & reservskärmshandtag) ditt och målområdets läge. Påbörja styrningen efter kontrollen och vänd skärmen i motvind vid behov, så att du hålls inom den planerade vindsektorn och inte driver till landningssektorn för snabbt. Inbilla dig en linje mellan din nuvarande lokation och den där du skall påbörja landningsmönstret. Tänk dig några mellanetapper (på bilden A och B). Få ner höjden tillräckligt före du anländer till nästa mellanetapp, styr i motvind om så behövs. Kom ihåg vindsektorns sidokanter. Efter det här kan du börja prova skärmens uppförande i olika flyglägen. Prova fullt uppsläpp, halvbroms, fullbroms, svängar och öva slutdraget. Närma dig landningsområdet med hänsyn till vindförhållandena och ovan nämnda punkter. Under de sista 300 metrarna utför du ett landningsmönster som består av tre delar: medvindsdel, grunddel och final. Den regelbundnaste delen är finalen, de andra är mycket långt beroende av vindförhållanden (se följande sida). Vindsektorn är en luftkorridor, om du håller dig inom ramarna av vindsektorn kan du landa på landningsplatsen. Sträckan mellan den rätta uthoppsplatsen och målet kallas för vindlinjen. Vindsektorn finns på båda sidor om vindlinjen och blir mindre ju närmare målområdet man flyger. 20

22 Det lönar sig att utföra landningsmönstret i halvbromsläge. När man flyger i halvbromsläge, är markhastigheten mindre, skärmen vänder sig snabbare och sjunker mindre i svängarna än om man flyger med fullt uppsläpp. Medvindsdelen påbörjas på 300 meters höjd framför målområdet (stället beror på vindstyrkan). Medvindsdelen flygs ända till bakom målområdet ca 100 meter vid sidan om. Hur långt man skall flyga bakom målområdet beror på vindstyrkan. Grunddelen är den del som man flyger i sidovind. Man svänger från medvindsdelen på ca 200 meters höjd och flyger rakt bakom målområdet i sidovind. Ju hårdare vind, desto mera måste man hålla skärmen vänd mot vinden för att man i grunddelen ska komma rakt i sidvind i förhållande till marken. Motvindsdelen/finalen börjar man rakt bakom målområdet. Startpunkten är beroende på vindens styrka. I hård vind är finalens startpunkt närmare målpunkten. Till finalen, som ju görs i motvind, svänger man sig vid 100 meters höjd. Skärmen kan försöka vända sig, så man ska STYRA ända ner till marken, för att den ska hållas exakt i motvind. Om du i finalen märker att du är i medvind, vänd INTE mot vinden utan landa i medvind. Det är säkrare att landa i medvind än att träffa marken i en sväng! Om man är för lågt kan man flyga enligt mönster A. Om man är för högt kan man flyga enligt mönster B. Vid hård vind flygs landningsmönstret närmare landningsområdet och grunddelen kort. Landningens prioritetsordning: 1. Rak final (viktigast är att du inte träffar marken mitt i en sväng) 2. Gör slutdraget minst till halvbromsläge 3. Sträva till att landa i motvind, på en öppen plats Kom alltid ihåg denna prioritetsordning, den hjälper dig att landa på ett säkert sätt! 21

23 6.5.6 Slutdrag (flär) och landning När du är på ca 50 meters höjd i finalen, ta en bra landningsposition: händerna i styrhandtagen hakan fast i bröstet och tänderna ihop knäna spänstiga lite böjda och TÄTT IHOP fötterna TÄTT IHOP och 45 grader till sidan gentemot färdriktningen bägge fotsulorna på samma nivå och parallellt med markytan Samtidigt som du intar landningsställningen, minska på bromsningen genom att dra styrhandtagen till öronnivå. När du har 2-3 m höjd, gör slutdraget genom att bestämt dra styrhandtagen till fullbromsposition. Under de tre första hoppen har du en radio där du får instruktioner t.ex. på följande vis: hopp 1 nödvändiga instrukioner och en instruerad landning hopp 2 instruktioner vid behov (instruerad landning) hopp 3 instruktioner bara vid behov När du är på nivå med trätopparna, ser det ut som om marken skulle rusa upp mot dig. Bli inte skrämd, utan koncentrera dig på rätt landningsställning och på rätt tidpunkt för slutdraget. Som hjälp till höjdbestämning kan man ta hjälp av tex. stolpen för en vindstrut, taket till en låg byggnad eller människor nära landningsplatsen. Om du gör slutdraget för tidigt och skärmen stannar för tidigt, HÅLL KVAR STYRHANDTAGEN I FULLBROMSLÄGE. Förbered dig på fallskärmsrullningen. Om du lyfter upp styrlinorna igen, störtar skärmen framåt och du landar hårt. Om du inte hör slutdragskommandot, gör slutdraget på självständigt. Om slutdragets timing är fel eller det utförs dåligt, kan landningen vara ganska hård. Därför, GÖR DIG ALLTID BEREDD FÖR ATT GÖRA FALLSKÄRMSRULLNINGEN! Största delen av elevernas skador är vrickningar och stukningar av vristen, av vilka majoriteten kunde ha undvikits genom att hålla landningspositionen ända till slut. Bild: Slutdraget 22

24 Bild: Landningspositionen före slutdraget. Kom alltid ihåg när du flyger skärmen: kontrollera luftrummet kontrollera höjden gör inga kraftiga styrmanövrar (8.2.1) observera var du befinner dig och styr inom planerat område flyg inte nära någon annan den som är lägre ner har förkörsrätt skärmen vänder inte genast på stället observera vindstruten sväng mot finalen på 100 meters höjd gör alltid rak final i motvind styr skärmen ända ner på marken Kvävning av skärmen När du landat, kan det hända att skärmen vid lite hårdare vind börja släpa dig efter sig. Du kan kväva skärmen genom att släppa ett av styrhandtagen och dra skärmen till dig med den andra. Samtidigt kan du springa till andra sidan av skärmen. Det här vänder så på skärmen att vinden inte längre kan fylla tunnlarna. Som en absolut sista utväg kan du släppa huvudskärmen (7.1). BLI INTE OCH LIGG PÅ MARKEN OM DU INTE BEHÖVER HJÄLP. Om du ser att en annan hoppare har problem, är det din plikt att hjälpa. 23

25 6.5.8 Radiokommandon Under åtminstone de tre första hoppen har du en radio på dig. Syftet med radion är att ge hjälp med att styra och med att utföra slutdraget vid rätt tidpunkt. Agera självständigt under varje hopp, för radiohjälp ges bara vid behov. Radion är bara ett mekaniskt hjälpmedel, i vilken det kan uppstå störningar. 1. Förbindelseprov på marken 2. Förbindelseprov/radiotest i luften 3. Vändningar 4. Bromsning 5. Minskning av bromsningen 6. Självständig styrning 7. Slutdraget ANROP = Vinka med handen ANROP + VIFTA MED BENEN (HEILUTA JALKOJA) Vifta med benen ANROP + VÄNSTER, VÄNSTER, RAKT FRAM (VASEN, VASEN, SUORAAN) Vänd tills du hör kommandot RAKT FRAM (SUORAAN) ANROP + BROMSA, BROMSA (JARRUTA, JARRUTA) Vid varje kommando sänk styrhandtagen cm ANROP + LYFT, LYFT (NOSTA, NOSTA) Vid varje kommando lyft styrhandtagen cm ANROP + FULLT UPPSLÄPP (LIIDÄ) Fullt uppsläpp ANROP + STYR SJÄLVSTÄNDIGT (OHJAA ITSENÄISESTI) Fortsätt styra självständigt Upphäver tidigare kommandon ANROP + FÖTTERNA IHOP (JALAT YHTEEN) Intag bra landningsställning, fötterna ihop DRA (VEDÄ) Tryck ner styrhandtagen kraftigt till fullt bromsläge, behåll landningsställningen! 24

26 7 Flyger, flyger inte Skärmen är inte nödvändigtvis alltid helt utvecklad, utan behöver upptvinning och / eller pumpning. Båda fallen är helt normala, speciellt vid automatutlösningshopp (orsaker t.ex. dåligt uthopp eller planets låga flyghastighet). Fast linorna skulle vara tvinnade, skärmens sidotunnlar skulle vara skrynkliga och slidern skulle vara uppe, FLYGER den i alla fall, om den uppfyller kriterierna för en flygande fallskärm: skärmen har regelbunden form linorna är spända slidern är rektangulär. Kom alltid ihåg att kontrollera höjden, så att du vid behov kan utföra reservdragsproceduren (7.1) i tid. OM DU INTE KAN BESTÄMMA OM SKÄRMEN FLYGER ELLER INTE, SÅ FLYGER DEN INTE! => GÖR RESERVDRAGSPROCEDUREN FLYGER FULLT UTVECKLAD Fullt utvecklad: - skärmen har regelbunden form - linorna är spända - slidern är nere och är rektangulär. 25

27 FLYGER KORRIGERA Slider uppe: - pumpa ner slidern - observera höjden. FLYGER KORRIGERA Slidern uppe och tvinnade linor: - sprid på bärremmarna, sparka upp de tvinnade linorna och pumpa ner slidern - observera höjden. 26

28 FLYGER KORRIGERA Sidotunnlarna är stockade och slidern är uppe: - pumpa upp tunnlarna och slidern ner - observera höjden. FLYGER KORRIGERA Sidotunnlarna är stockade, slidern är uppe och linorna är ihoptvinnade: - skilj på bärremmarna, sparka upp de trasslade linorna, pumpa upp tunnel och ner slidern - observera höjden. 27

29 FLYGER KORRIGERA Skärmen håller på att öppna sig: - pumpa upp skärmen om det behövs - observera höjden. LINE OVER - FLYGER INTE Gör reservdragsproceduren (7.1). 28

30 7.1 Reservdragsproceduren Viktiga höjder: m - Uthoppningshöjd. 600 m - Ända hit kan man reda upp skärmen, alltså sparka upp tvinn på linorna, pumpa upp sidotunnlarna och pumpa ner slidern. - Om försöken inte lyckas över 600 meters höjd, utför reservdragsproceduren. 300 m - Under den här höjden rekommenderas det att man inte släpper huvudskärmen (t.ex. om man krockat med en annan hoppare (8.2.2)), eftersom reservskärmen inte nödvändigtvis hinner veckla ut sig. Om du hamnar i en situation där huvudskärmen inte flyger, öppna reserven genom att genast dra i reservskärmshandtaget (punkt 5-7 nedan). Reservdraget: 1. Behåll svanken. 2. Kontrollera höjden. 3. Se på losskopplingshandtaget för huvudskärmen (till höger) och grip tag i det med båda händerna. 4. Dra loss handtaget från kardbordfästet och dra snett neråt (utåt) tills armarna är raka. 5. Se på reservskärmshandtaget (till vänster) och grip tag i det med båda händerna. 6. Dra loss handtaget från kardbordfästet och dra snett neråt (utåt) tills armarna är raka. 7. Tag X-position. 29

31 30

32 8 Farosituationer 8.1 Farosituationer i planet och i uthoppet Riggens öppning i planet Oavsiktlig öppning av höljet (huvud- eller reservfallskärm) beror oftast på att hopparen rört sig oförsiktigt. Höljet, reservskärmens handtag eller huvudskärmens automatlina kan fastna. Man kan undvika farosituationer genom att röra sig lugnt utan onödiga rörelser i planet. Om den egna eller någon annans hölje trots allt öppnar sig i planet, ska man förhindra att skärmen öppnar sig samt meddela hoppmästaren. När flygplanet flyger med dörren öppen, är det möjligt att skärmen dras ut i luftströmmen om höljet öppnat sig. Om skärmen öppnar sig i planet och luftströmmen får tag i den, drar den ut skärmen och hopparen. Då är det möjligt att både hopparen och planet skadas. Om din fallskärm öppnar sig vid dörren eller rymmer ut genom dörren, hoppa ut genast oberoende av ställning! I en sådan situation hjälper hoppmästaren dig ut snabbt. Genom att handla snabbt kan man rädda situationen Nödhopp Om piloten måste lätta på planet eller om planet inte går att styra, ger hoppmästaren kommandot HÄTÄHYPPY! (NÖDHOPP). På kommandot OVELLE! (TILL DÖRREN) förflyttar man sig till dörren (utan att trängas) och på kommandot MENE! (FAR) hoppar man omedelbart. Mera specifikt klubbvis: Man fortsätter med nödhoppet tills alla har hoppat eller hoppmästaren ger kommandot SEIS, PAKKOLASKU (STOP, NÖDLANDNING). Då förbereder sig resten på nödlandning(8.1.3). 31

33 8.1.3 Nödlandning I hoppverksamheten flyger man ofta så nära flygfältet, att planet kan glidflyga tillbaka om t.ex. ett fel uppstår i motorn. Hoppmästaren ger kommandot PAKKOLASKU! (NÖDLANDNING) På kommandot PAKKOLASKU! (NÖDLANDNING) ställs FXC in på OFF-läge och man agerar enligt klubbens direktiv: När flygplanet är på marken och all rörelse upphört, bör man avlägsna sig snabbt p.g.a brandfaran. Man hjälper skadade i mån av möjlighet. Under nödlandningen gäller det att komma ihåg att piloten är flygplanets chef, men hoppmästaren har befälet över hopparna. Instruktionerna till eleverna kommer ALLTID från hoppmästaren. Det viktigaste är att handla lugnt enligt instruktionerna Att fastna i flygplanet Om du fastnar i flygplanet med din huvudskärm märker du det på att du hänger i huvudskärmens bärremmar. Ge ett tecken till hoppmästaren i planet genom att knacka på din hjälm. Efter tecknet vet hoppmästaren att du är vid medvetande. Utför därefter reservdragsproceduren (7.1). Om du blir att hänga fast i flygplanet i din automatlina, ge tecken till hoppmästaren i planet genom att knacka på din hjälm. Efter tecknet vet hoppmästaren att du är vid medvetande, och kan skära av automatlinan. Efter att hoppmästeren skurit av automatlinan öppna din skärm enligt reservdragsproceduren (7.1) Farosituationer orsakade av dåligt uthopp Att fastna i linorna Om ditt uthopp är dåligt (senare i frifallshopp; dålig öppningsposition) finns det risk för att fastna/trassla in sig i skärmens linor. Sträva till att komma loss från linorna för reservdragsproceduren. Om nödvändigt använde kniven. Gör dock reservdragsproceduren (7.1) senast på 600 m höjd. Med ett bra uthopp (6.3) (senare i frifallshopp; bra öppningsposition) minskar du drastiskt risken att trassla in dig i linorna Farosituationer orsakade av pilotfallskärmen Om din uthoppposition (i ett senare skede öppningsposition) är dålig kan pilotfallskärmens rem fastna t.ex. runt handen. Skaka handen för att få den att lossna. Om du inte får loss remmen genast (med ett försök) eller du inte vet var den är fast, utför reservdragsproceduren (7.1). Om remmen fastnat runt ena handen måste du göra reservdragsproceduren med en hand. Med en bra uthoppsposition (6.3) (i ett senare skede öppningsposition) förhindrar du effektivt dylika farosituationer! Pilotfallskärmen kan ibland komma ut framför skärmen mellan linorna. Gör olika styrmanövrar för att se om skärmen beter sig normalt. Om skärmen inte kan styras eller om den gör kraftiga rörelser, gör reservdragsproceduren (7.1). 32

34 8.2 Farosituationer med skärmen Två utvecklade skärmar De vanligaste orsakerna till att en elev hamnar i en situation med två utvecklade skärmar är för låg öppning (självutlösningshopp), funktionsfel i AAD eller för kraftig hantering av skärmen (kraftig kontinuerlig svänging eller stallning). Med två skärman öppna styr man inte enligt landningsmönstret. Om den ena skärmens styrhandtag lossnat ur halvbromsläge skall man försöka hålla båda skärmarnas fart likadana! En kombination av två vingfallskärmar kan sättas sig i olika formationer om båda skärmarna är bärandeahden: Skärmarna bakom varandra (biplane). Styr försiktigt den främre skärmen med endast nödvändiga styrrörelser från de bakre bärremmarna (öppna inte halvbromsarna). Bromsa inte i landningen: förbered dig på en hård landning. SLÄPP INTE LOSS HUVUDSKÄRMEN! Skärmarna bredvid varandra (side-by-side). Styr försiktigt den ledande skärmen med endast nödvändiga styrrörelser från de bakre bärremmarna (öppna inte halvbromsarna). Bromsa inte i landningen; förbered dig på en hård landning. SLÄPP INTE LOSS HUVUDSKÄRMEN! 33

35 Skärmarna på sidorna och separerade, sjunkhastigheten hög (downplane). Det här flygläget är ovanligt och fallskärmarna kan automatiskt förflytta sig till side-by-side-läge. SLÄPP LOSS HUVUD- SKÄRMEN! Kollision med fallskärm En kollision är alltid möjlig när det finns flera hoppare i luften. När du har kontrollerat att skärmen flyger, kontrollera luftrummet och var beredd att väja. Före du öppnar halvbromsarna kan du styra skärmen genom de bakre bärremmarna (förutsatt att du inte har tvinn på linorna). Väj ÅT HÖGER! Titta alltid i vändriktningen innan du svänger för att försäkra dig om ledigt luftrum. Den som är längre ner har alltid förkörsrätt. Om du inte kan undvika att kollidera, minska farten genom att bromsa kraftigt och kura ihop kroppen till en boll. Varna den andra genom att ropa. I fall av intrassling: Kontrollera höjden, besluten måste göras tillräckligt högt uppe Diskutera alltid med din kamrat om vad ni tänker göra Försäkra dig, om att du lösgjort dig från linorna/skärmen (använd kniven om det behövs) innan du utför reservdragsproceduren. Om den övre skärmen flyger, och den nedre är intrasslad, kan hopparen som är längre ner göra reservdragsproceduren och den som är högre upp kan landa med sin huvudfallskärm. Om fallskärmarna har trasslat in sig i varandra, blir båda hopparna troligen tvugna att göra reservdragsproceduren. Då måste båda komma överens om i vilken ordning man ska handla, för att ni ska undvika en kollision med reservfallskärmarna! Om man har för lite höjd för reservdragsproceduren (under 300 meter), kan också två personer landa med en fallskärm. Uppmärksamma att höjden och agerandetiden minskar hela tiden. 34

36 8.3 Landning på olika platser Oftast kan man undvika att landa på andra platser än målområdet, genom att styra rätt. I början kan det vara svårt att beräkna höjden och avstånden, men när man får mera hopperfarenhet blir också de här kunskaperna bättre. Ibland kan uthoppsstället vara fel, speciellt om vindarna har förändrats. Var felet än ligger, möjliggör en reservlandningsplan gjord i ett tidigt skede en säker landning även utanför målområdet. Det är farligt att förändra planen i sista sekunden! Bra reservlandningställen är t.ex. åkrar och andra öppna områden. Oberoende var du är på väg att landa, sträva alltid efter att landa i motvind! Huvudsaken är ändå att du inte gör branta svängar lågt nere. Kom också alltid ihåg att inta en bra landningsposition och håll den noga ända till marken. Om du landar utanför flygfältet ser du inte nödvändigtvis vindstruten längre. Memorera därför redan när du startar t.ex. i vilken riktning solen är när du är i motvind. Flaggor, vimplar och rök är också bra riktgivare för vindriktningen Landning i vatten Landa hellre i skog än i vatten. Om du är tvingad att landa i vatten försök landa så nära stranden som möjligt. När du landar i vatten gör följande: Lösgör reservskärmens nödutlösningslina Vrid FXC till OFF-läge Lossa på bröstremmen Öppna eventuell magrem Ta landningsposition Gör slutdraget innan du kommer ner i vattnet. I vattnet: Kväv skärmen om det behövs genom att släppa loss den Lösgör remmarna och simma bort från skärmen Landning i träd / skogen Om du landar i ett träd eller i skogen gör så här: Undvik enskilda och höga träd Ta landningsposition och dra dessutom upp knäna för att skydda nedre delen av kroppen Gör slutdraget i trädtopparna och håll armbågarna vid sidan Förbered dig på att komma ända ner till marken och släpp landningspositionen först när all rörelse slutar. Om du blir och hänger i ett träd, släpp inte ner dig från hög höjd utan vänta på hjälp! En hög markhastighet gör mera skada än än hög sjunkhastighet. Det är säkrare att göra slutdraget vid trädtopparna, än att flyga mot ett träd! 35

37 8.3.3 Landning i ellinjer Om du blir tvungen att landa i elledningar: Kasta eventuella handtag ur händerna (inte styrhandtagen) Styr skärmen ända till slut Inta landningsposition och gör slutdraget i ledningarna Förhindra ledningarna att gå mellan benen eller under armarna Om skärmen fastnar, FÖRSÖK INTE ATT LÖSGÖRA DEN Vänta på hjälp Landning på tak Om du inte kan undvika ett landa på ett tak gör så här: Inta landningsposition Gör slutdraget på taket Stryp skärmen och släpp loss den om det är nödvändigt Tag fast i taket där det går Vänta på hjälp Kollision med ett fast hinder Exempel på de här är: väggar, bilar, stolpar, staket. Om du kolliderar med fast hinder, Gör slutdraget innan kollisionen Ta emot stöten med fötterna Förbered dig på att komma ända ner till marken. Betydelsen av en bra landningsposition understryks när man blir tvungen att landa någon annanstans än på mål/landningsområdet. 36

38 BILAGA I Hoppförloppet i dess helhet Handling Gärning/orsak 1. Uthoppet och räkning X-position, svankning och Kontroll av skärmen Flyger, flyger inte. 3. Skärmens slutliga öppnande A Öppna tvinn genom att sparka och dra isär bärremmarna samt pumpa ner slidern och upp tunnlarna med styrhandtagen. 4. Kontroll av luftrummet (även i punkt 3) Väj till höger vid behov. 5. Kontroll av höjden (även i punkt 3) Kontrollera höjden regelbundet. 6. Kontroll av handtagen Titta att handtagen är på plats. 7. Kontroll av egen position Titta rakt ner mot marken mellan benen. 8. Kontroll av målområdet Du vet vart du ska, hjälper bestämma vindriktningen. 9. Sväng till motvind vid behov Så att du inte kommer för nära målområdet för högt upp. 10. Svara på radiotestet Vifta med fötterna ORDENTLIGT så att man kan se det från marken. 11. Styrning Prova fullt uppsläpp, halvbroms, fullbromsning och svängning samt öva slutdraget. Om skärmen faller bakåt när du provar fullbromsning, höj styrhandtagen lugnt upp till fullt uppsläpp. Memorera stallpunkten. Kontrollera skärmen. STALLA INTE MERA! 12. Flygning inom vindsektorn Kom ihåg att observera: luftrummet, höjden, din och målområdets position: FLYG INTE ÖVER 300 METERS POSITIONEN FÖR HÖGT UPP! 13. Påbörja medvindsdelen på 300 m höjd Halvbroms. Observera höjden, din position och omgivningen (andra hoppare). 14. Sväng till grunddelen på 200 m höjd Far inte förbi målområdets bakre gräns. 15. Sväng skärmen mot finalen vid 100 m höjd Ta blick på marken och styr skärmen ända ner på marken. Förbered dig på landningen i god tid på slutet rusar marken mot dig. 16. Förbered dig på landningen På ca 50 m höjd - lätta på bromsningen genom att föra upp styrhandtagen till öronnivå och ta landningsposition, kom ihåg fötterna ihop. 17. Utför slutdraget vid 2-3 m höjd Vid VEDÄ (DRA) kommandot för styrhandtagen kraftigt till fullbromsläge. 18. Res dig upp efter fallskärmsrullningen Då vet markpersonen att du är OK. Kväv skärmen vid behov genom att släppa ena styrhandtaget och dra till dig den andra styrlinan. 37

39 BILAGA II Utbildningsprogrammet Nybörjarutbildning (mot A-licens) Hopp 1-3: Automatlina (Pakkolaukaisu/Static Line) och radio T2 T+P: Övningshandtag (dummy) Hopp 4-6: Övningsdrag med dummy-handtag T3 T+P: Självutlösning och grunderna i fritt fall T5 T+P:* Handhålld pilothjälpskärm (HD)) Hopp 7: 3 sekunder (fritt fall), stabil, räkning Hopp 8: 5 sekunder (fritt fall), stabil, räkning T4 T+P: Användning av höjdmätaren i fritt fall T5 T+P:* Handhålld pilothjälpskärm (HD) T6 T+P: Uthoppsstilar T7 T+P: Grundrörelser i fritt fall T8 T+P: Väderlekslära T9 T+P: Bestämning av uthoppsplats (=UPB) *= beroende på typen av elevutrustning Farosituationer och reservdragsproceduren (repetition). Grundutbildning (mot B-licens) Hopp 9: 8" stabil, räkning (höjdmätare) Hopp 10: 10" stabil, höjdmätare (räkning) Hopp 11: 15" stabil, höjdmätare, UPB, HD-skärm* Hopp 12: 20" rakt uthopp, UPB Hopp 13: 30" dykningsuthopp, UPB Hopp 14: 30" 360 sväng, UPB Hopp 15: 30" 2 x 360 sväng, UPB Hopp 16: 30" ryggflygning, UPB Hopp 17: 30" bakåtvolt, UPB Hopp 18: 30" halvserie, UPB Hopp 19: 30" glidning, UPB Hopp 20: 40" FS- glidning, UPB Hopp 21: 40" grupphopp (formation), UPB Hopp 22: 40" Freestyle, PM Hopp 23: 30-40" valfri, UPB Hopp 24: 30-40" valfri, UPB Minst 10 godkända uthoppsplatsbestämmelser (UPB), där eleven landar inom ett av utbildaren bestämt område. De valfria hoppen får väljas mellan prestation

40 T5 T+P:* Handhålld pilothjälpskärm (HD) T10 T+P:* 2-funktions utrustning T11 T+P: Kontroll av utrustningen T12 T+P: Formationshopp (FS) T13 T+P: Freestyle T14 T+P: Stilhopp (TH) T15 T+P: Precisionshopp T16 T+P: Krävande skärmar och olika utrustning T2-T9 Repetition *= beroende på typen av elevutrustning Farosituationer och reservdragsproceduren (repetition) Vidareutbildning (mot C-licens) Hopp 25: 35" stilhopp Hopp 26: 35-40" stil/formation/freestyle Hopp 27: 35-40" stil/formation/freestyle Hopp 28: 35-40" stil/formation/freestyle Hopp 29: 40" Freestyle Hopp 30 33: 40" formation, 4 st 2-FS Hopp 34 37: 40" formation, 4 st 2-4-FS Hopp 38: Kontrollhopp med utbildningschefen eller av denne utsedd hoppmästare. Utöver ovanstående prestationer 5 st precisionshopp med landning inom 10 m från målpunkten. Utöver ovanstående prestationer 5 st hopp med pilothjälpskärm (under första ingen annan prestation).. T17 T+P: Kontroll och service av utrustningen T18 T+P: Packningskontroll T19 T: Bestämmelser, lagar och direktiv T20 T+P: Hoppaktivitet i praktiken T21 T: Specialhopp T22 T: Fysiologi T23 T+P: Risker, agerande vid olycksfall och första hjälpen T2-T16 Repetition Farosituationer och reservdragsproceduren (repetition) 39

41 ANTECKNINGAR 40