HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Publiceringsår Dödsorsaker Causes of Death 2014

Transkript

1 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2015 Dödsorsaker 2014 Causes of Death 2014

2 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Dödsorsaker 2014 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics Health and Medical Care Causes of Death 2014 Information: Jesper Hörnblad Tidigare publicering: Publikationen Dödsorsaker har för åren utkommit under samma titel i serien Sveriges officiella statistik (utgivare Statistiska Centralbyrån). Från och med 1994 ges statistiken ut av Socialstyrelsen. För åren publicerades dödsorsaksuppgifter för hela befolkningen i Tabellkommissionens berättelser. Mellan 1831 och 1910 omfattade dödsorsaksstatistiken för riket endast självmord, brott, olyckshändelser, farsoter och dödsfall i barnsbörd. Till år 1851 ingick den i Tabellkommissionens berättelser och mellan 1851 och 1910 i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik. Previous publication: The annual report Causes of death has been published by Statistics Sweden for the years under the same title. From the issue of 1994, the publishing are produced by the National Board of Health and Welfare. For the years statistics on all causes of deaths were published in the reports of the Table Commission. From 1831 to 1910 the national statistics only comprehended causes such as suicide and other violent deaths, epidemics, and maternal deaths. The statistics were published in the reports of the Table Commission until 1851 and in the series Contribution to the Official Statistics of Sweden, A) Population Statistics in Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se ISSN ISBN Artikelnummer Publicerad augusti 2015

3 Förord För tjugoförsta året i rad ger Socialstyrelsen ut publikationen Dödsorsaker. Avsikten med publikationen är i första hand att ge en samlad beskrivning av den orsaksspecifika dödligheten. I rapporten redovisas utvecklingen över tid samt dödsorsaksmönstret för år 2014 regionalt och på riksnivå. Mer information om dödsorsaksregistret och en separat metodrapport, Dödsorsaksstatistik Historik, produktionsmetoder och tillförlitlighet, innehållande historik, produktionsmetoder och statistikens tillförlitlighet finns på Socialstyrelsens webbplats Dödsorsaksstatistik finns också tillgänglig i statistikdatabasen på Socialstyrelsens webbplats Uppgift om dödsorsak ska vid varje dödsfall rapporteras till dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsen. Statistiken syftar till att allmänhet och samhällsaktörer är välinformerade om förhållanden och utveckling inom hälsa, vård och omsorg, så att en saklig debatt kan föras och väl underbyggda beslut fattas. Publikationen har samanställts av Jesper Hörnblad. Stockholm i augusti 2015 Lars Grönvik Enhetschef Statistik 1 Avdelningen för statistik och jämförelser

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Omfattning och bearbetning... 8 Summary... 9 Coverage and data processing...10 List of terms Diagramförteckning Tabellförteckning Definitioner och begrepp Statistiska mått...18 Datainsamling och bearbetning Statistikens omfattning och kvalitet...22 Dödsorsaksmönstret sfördelning...27 Dödsorsaksutveckling Totaldödlighet...29 Cancer...31 Kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna...34 Yttre orsaker till död...35 Influensa...38 Demens...38 Diabetes...39 Alkohol- och drogrelaterad dödlighet...39 Plötslig spädbarnsdöd (SIDS)...41 Åtgärdbar dödlighet...42 Obduktioner...45 Dödlighet efter utbildningsnivå...46 Kommentarer till enskilda tabeller Tabeller Bilaga 1. Blanketter Bilaga 2. Variabelförteckning Bilaga 3. Europeisk förkortad dödorsakslista Bilaga 4. Möjligheter till specialuttag Bilaga 5. Data till diagrammen

6

7 Sammanfattning År 2014 avled personer i Sverige, varav kvinnor och män. Detta är en minskning i absoluta tal med 1,6 procent jämfört med år Nästan tre fjärdedelar (71 procent) av samtliga dödsfall inträffade vid 75 års ålder eller däröver. Totalt avled 940 per kvinnor och 897 per män. Jämfört med 2013 innebär detta en minskning med 3,3 procent för kvinnorna och med 1,7 procent för männen. Sedan slutet av 1980-talet har dödligheten för de flesta dödsorsaksgrupper minskat, både för kvinnor och för män. Om hänsyn tas till ålder ligger dödstalen generellt lägre för kvinnor än för män. Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar som var underliggande dödsorsak för 37 procent av kvinnorna och för 36 procent av männen. För hjärt- och kärlsjukdomar har dödstalen sjunkit kontinuerligt under perioden , från 148 år 1987 till 52 år 2014 per kvinnor i åldrarna år. För männen har motsvarande dödstal sjunkit från 406 till 121. Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken och svarar för 24 procent av dödsfallen bland kvinnorna och för 28 procent bland männen. Bland kvinnor har dödligheten i lungcancer ökat och sedan år 2005 står den för den största delen av dödsfallen i tumörer bland kvinnor. Trots att antalet döda i prostatacancer har minskat under de senaste åren är detta fortfarande den tumörform som står för flest döda bland männen. Även den åtgärdbara dödligheten har gått ned sedan slutet av 1980-talet till År 2014 räknades 20,1 procent av alla dödsfall i åldrarna 1 79 år som åtgärdbara. Av dessa kan 9,3 procent hänföras till diagnoser som bedöms vara möjliga att påverka med medicinska insatser (sjukvårdsindikatorer) och 10,8 procent kan hänföras till diagnoser som bedöms vara möjliga att påverka med hälsopolitiska åtgärder (hälsopolitiska indikatorer). Både kvinnornas och männens dödstal för sjukvårdsindikatorer har halverats sedan slutet av 1980-talet. Även den åtgärdbara dödligheten avseende hälsopolitiska indikatorer för män har sjunkit. Att kvinnornas dödlighet för de hälsopolitiska indikatorerna inte minskat utan ökat under perioden beror på den ökade dödligheten i lungcancer. Ökningen har dock avstannat under de senaste åren. Narkotikarelaterad dödlighet har ökat sedan år 1987 och sedan år 2011 kan man se en kraftig ökning från 467 till 765 dödsfall år 2014 vilket motsvarar 6,4 respektive 10,3 dödsfall per invånare. Männen är kraftigt överrepresenterade och 2014 utgjorde denna grupp 85 procent av dödsfallen. Samtidigt kan man bland männen se en minskning i alkoholrelaterade dödsfall under perioden , från 40,5 till 31,4 dödsfall per invånare. Alkoholrelaterad dödlighet har för kvinnor under perioden legat på en relativ stabil nivå med cirka 10 dödsfall per invånare. Dödstalen skiljer sig markant mellan grupper med olika utbildningsnivå med lägre dödlighet bland de med högre utbildning. Till exempel är dödstalen för hjärt- och kärlsjukdomar mer än dubbelt så hög bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning jämfört med kvinnor med eftergymnasial utbildning i åldern år. Dödstalen har dock gått ner inom samtliga utbildningsnivåer sedan början av 1990-talet. DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN 7

8 Omfattning och bearbetning Statistiken omfattar samtliga döda under 2014 som vid dödsfallet var folkbokförda i Sverige, oavsett om dödsfallet inträffade i eller utanför Sverige och oavsett om personen var svensk medborgare eller inte. Dödsorsaksintyg saknas för 1,0 procent av dödsfallen. Dessa finns med i dödsorsaksregistret men utan medicinsk information. Från och med 1997 kodas och klassificeras dödsorsakerna enligt den tionde revisionen av den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-10), inklusive de uppdateringar som beslutats av Världshälsoorganisationen (WHO). Kvaliteten på dödsorsaksstatistiken kan variera beroende på bland annat hur dödsorsaken fastställts och hur noggrant läkaren rapporterat diagnoserna till Socialstyrelsen. Det bör noteras att trender över tid inte enbart påverkas av förändringar i dödsorsaksmönstret utan också av omständigheter som nya diagnosmetoder och ändrade sjukdomsbegrepp, förändringar i klassifikationssystemet och andra ändringar i den statistiska bearbetningen. En separat metodrapport som innehåller historik, produktionsmetoder och statistikens tillförlitlighet finns på Socialstyrelsens webbplats 8 DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN

9 Summary The number of deaths in 2014 was , of which women and men. In absolute numbers this is a decrease by 1.6 percent compared to Almost three quarters (71 percent) of all deaths occurred at age 75 years and above. The total death rate was 940 per women and 897 per men. Compared to 2013 this is a decrease by 3.3 percent for women and 1.7 percent for men. For most causes of death the mortality was lower in 2014 than twenty years ago, both for women and for men, although mortality is generally lower for women. The most common cause of death for both women and men is diseases of the circulatory system, which in 2014 was the underlying cause of death in 37 percent of women and in 36 percent of men. However, the death rates for circulatory diseases are decreasing. In 1987, the death rate per women aged years was 148 and was 52 in For men, the death rate decreased from 406 in 1987 to 121 per men in The second most common cause of death is neoplasm (24 percent for women and 28 percent for men). The number of deaths due to lung cancer among women has increased since the late 1980s and since the year 2005 lung cancer is the type of neoplasm that causes most female deaths. Prostate cancer is the neoplasm that accounts for the highest amount of deaths among men. The total mortality in prostate cancer has decreased somewhat since the beginning of the year 2000 and there is also a small decrease in men aged years. In 2014, 20.1 percent of all deaths in ages 1 79 were due to avoidable causes of death where of 9.3 percent were included in the list of medical care indictors, and 10.8 percent of the causes were considered as health policy indicators. All in all, the trend for avoidable causes of death is decreasing, except for health policy indicators in women. This is due to the rising number of deaths from lung cancer, although this increase seems to level off in the last six years. Drug-related mortality has increased since Since 2011, one can see a sharp increase from 467 to 765 deaths in 2014 corresponding to 6.4 to 10.3 deaths per population. Men are overrepresented in this group, accounting for 85 percent of the drug-related deaths in the year At the same time, there is a reduction in alcohol-related deaths during the period , from 40.5 to 31.4 deaths per population. Alcohol-related mortality among women in the period remained at a relatively stable level of around 10 deaths per population. The death rate differs substantially between groups with different levels of education, with lower death rates among those with higher education. For example, the death rate in diseases of the circulatory system is more than twice as high for women when comparing those with compulsory education too those with post-secondary education in the age group years. The total mortality rate however has decreased in all educational levels during the last twenty years. DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN 9

10 Coverage and data processing The National Board of Health and Welfare aims at including all deaths among Swedish residents, whether the deceased was a Swedish citizen or not and whether the death occurred in Sweden or abroad. However, in 1.0 percent of all deaths reported to the central population register, the Board of Health and Welfare was not able to obtain a death certificate. Information on these deaths is still included in the causes of death register but without any medical information. Non-residents dying in Sweden are not included in the statistics. The causes of death are classified according to the English version of the International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, Tenth Revision (ICD-10), including the official updates published on the World Health Organization s (WHO) website. The quality of the statistics varies, mainly with the quality and thoroughness of the examination of the cause of death and the accuracy with which the physician has reported the findings on the death certificate. Changes in diagnostic methods, medical concepts and vocabulary, the classification system or processing methods may also influence time trends. 10 DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN

11 List of terms absoluta tal antal dag(ar) detaljlistan död, dödsfall döda dödsfall utomlands dödsorsak dödsplats efter döden, före döden eftergymnasial utbildning första levnadsåret grund för dödsorsaksuppgift grundskola gymnasial utbildning hälsopolitiska indikatorer kvinnor (Kv) kvot kön landsting medelfolkmängd medicinsk undersökning multipla dödsorsaker månad(er) män (M) obduktion, klinisk obduktion, rättsmedicinsk riket samtliga samtliga dödsfall samtliga dödsorsaker sjukhus, på, utanför sjukvårdsrelaterade indikatorer standardiserade dödstal underliggande dödsorsak utbildningsnivå ålder år åtgärdbar dödlighet number number day(s) ICD Detailed List death, case of death deaths deaths abroad cause of death place of death after death, before death post-secondary education first year of life basis of cause certification compulsory education upper secondary education health policy indicators women, females (F) rate, ratio sex county council mean population medical examination multiple causes of death month(s) men, males (M) autopsy, clinical autopsy, forensic Sweden total all deaths all causes of death hospital, in, outside medical care indicators standardized death rates underlying cause of death educational level age year avoidable mortality DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN 11

12 Diagramförteckning Diagram Diagram Sida Diagram 1. sstandardiserade dödstal i riket år med befolkningen år 2000 respektive år 2014 som standardpopulation Diagram 1. Age-standardized death rates in the country in with the population in 2000 and 2014 as the standard population 21 Diagram 2. sfördelning för kvinnor, män respektive hela befolkningen år 2014 Diagram 3. Antal döda per invånare uppdelat på kön, åldersstandardiserat respektive inte åldersstandardiserat, år Diagram 4. Bortfall ej inkomna dödsorsakintyg. Andel av samtliga aviserade dödsfall utan uppgift om dödsorsak Diagram 2. Age distribution of women, men and both respectively in 2014 Diagram 3. Number of deaths per inhabitants by gender, age standardized and crude, year Dropout not received death certificates. Percentage of all deaths announced without specified cause of death Diagram 5. Underliggande dödsorsaker år 2014 uppdelade på kön i procent Diagram 5. Underlying causes of death in 2014 by gender in percent 26 Diagram 6. Procentuell könsfördelning av dödsfall i olika åldergrupper, år 2014 Diagram 7. Dödlighet i riket , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 8. Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar (ICD-10 I00-I99) år , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 6. Percentage sex distribution of deaths in the various age groups, year 2014 Diagram 7. Deaths in Sweden , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 8. Deaths from diseases in the circulatory system (ICD-10 I00- I99) , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 9. Dödlighet i ischemiska hjärtsjukdomar (ICD-10 I20-I25) år , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 10. Dödlighet från sjukdomar i hjärnans kärl (ICD-10 I60-I69) år , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 11. Dödlighet i tumörer (ICD-10 C00-D48) år , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 9. Deaths from ischemic heart disease (ICD-10 I20-I25) , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 10. Deaths from cerebral diseases (ICD-10 I60-I69) , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 11. Deaths from cancer (ICD-10 C00-D48) , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN

13 Diagram 12. Dödlighet i lungcancer (ICD-10 C34) år , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 13. Dödlighet i bröstcancer (ICD-10 C50)år , kvinnor totalt samt i åldrarna år. sstandardiserade dödstal per Diagram 14. Dödlighet i prostatacancer (ICD-10 C61) år , män totalt samt i åldrarna år. sstandardiserade dödstal per Diagram 15. Dödlighet i malignt melanom (ICD-10 C43) år , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 16. Dödlighet i magsäckscancer (ICD-10 C16) år , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 17. Dödlighet i livmoderhalscancer (ICD-10 C53) år , kvinnor totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 18. Dödlighet p.g.a. kroniska sjukdomar i nedre luftvägarna (ICD-10 J40-J47) år , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 19. Dödlighet i olyckor (ICD-10 V01-X59) år , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 20. Dödlighet p.g.a. trasportolyckor (ICD-10 V01-V99) år , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 21. Dödlighet p.g.a. fallolyckor (ICD-10 W00-W19) år , kvinnor respektive män 65 år eller äldre. sstandardiserade dödstal per Diagram 22. Självmord (ICD-10 X60-X84) år , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 12. Deaths from lung cancer (ICD-10 C34) , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 13. Deaths from breast cancer (ICD-10 C50) , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 14. Deaths from prostate cancer (ICD-10 C61) , all men and years of age. Age standardized deaths rates per Diagram 15. Deaths from malignant melanoma (ICD-10 C43) , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 16. Deaths from stomach cancer (ICD-10 C16) , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 17. Deaths from cervix cancer (ICD-10 C53) , all women and years of age. Age standardized death rates per Diagram 18. Deaths from lower respiratory diseases (ICD-10 J40- J47) , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 19. Deaths from accidents (ICD-10 V01-X59) , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 20. Deaths from transport accidents (ICD-10 V01-V99) , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 21. Deaths from falls (ICD- 10 W00-W19) , all women 65+ and men 65+. Age standardized death rates per Diagram 22. Suicides (ICD-10 X60- X84) , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN 13

14 Diagram 23. Självmord (ICD-10 X60-X84) inklusive dödsfall med oklart uppsåt (ICD-10 Y10-Y34) år , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 24. Dödlighet i influensa (ICD- 10 J09-J11) år , kvinnor respektive män i åldrarna 65 år eller äldre. sstandardiserade dödstal per Diagram 25. Dödlighet i demens (ICD-10 F01, F02, G30-G31) år , kvinnor respektive män 65 år eller äldre. sstandardiserade dödstal per Diagram 26. Dödsfall med diabetes (ICD-10 E10-E34) som underliggande dödsorsak år , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 27. Dödsfall i diabetes (ICD-10 E10-E34)(inklusive bidragande) , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 28. Dödsfall med alkoholrelaterad diagnos nämnd på intyget , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 29. Dödsfall med drogrelaterad diagnos nämnd på intyget , kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. sstandardiserade dödstal per Diagram 30. Åtgärdbar dödlighet uppdelat på hälsopolitiska- sjukvårdrelaterade indikatorer och kön år , åldrarna 1 79 år sstandardiserade dödstal per Diagram 23. Suicides (ICD-10 X60- X84), including deaths with uncertain intent (ICD-10 Y10-Y34) , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 24. Deaths from the flu (ICD-10 J09-J11) , all women, all men and 65+. Age standardized death rates per Diagram 25. Deaths from dementia (ICD-10 F01, F02, G30-G31) , women 65+ and men 65+. Age standardized death rates per Diagram 26. Deaths from diabetes (ICD-10 E10-E34) as underlying cause of death , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 27. Deaths from diabetes (ICD-10 E10-E34), including contributing causes of deaths , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 28. Deaths with alcohol related diagnoses written on the death certificate , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 29. Deaths with drug related diagnoses written on the death certificate , all women, all men and years of age. Age standardized death rates per Diagram 30. Avoidable causes of deaths, women and men aged Age standardized death rates per Diagram 31. Åtgärdbar dödlighet uppdelat på hälsopolitiska- och sjukvårdsrelaterade indikatorer och kön år , åldrarna Förlorade år per Diagram 31. Avoidable causes of deaths, women and men aged Lost life years per Diagram 32. Förlorade år för övriga dödsorsaker per kön år , åldrarna1 79 år Förlorade år per Diagram 33. Andel obduktioner, år kvinnor respektive män totalt och i åldrarna15-74 år. Procent. Diagram 32. Other causes of deaths, women and men aged Lost life years per Diagram 33. Percent autopsies, , all women, all men and years of age. Percent DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN

15 Diagram 34. Dödlighet efter utbildningsnivå i riket , kvinnor år. sstandardiserade dödstal per invånare. Diagram 35. Dödlighet efter utbildningsnivå i riket , män år. sstandardiserade dödstal per invånare. Diagram 36. Dödlighet efter utbildningsnivå i hjärt- och kärlsjukdomar (ICD-10 I00-99) i riket , kvinnor år. sstandardiserade dödstal per invånare. Diagram 34. Deaths by level of education in Sweden , women years of age. Age standardized death rates per Diagram 35. Deaths by level of education in Sweden , men years of age. Age standardized death rates per Diagram 36. Deaths from diseases in the circulatory system (ICD-10 I00-I99) by level of education Sweden , women years of age. Age standardized death rates per inhabitants Diagram 37. Dödlighet efter utbildningsnivå i hjärt- och kärlsjukdomar (ICD-10 I00-99) i riket , män år. sstandardiserade dödstal per invånare. Diagram 37. Deaths from diseases in the circulatory system (ICD-10 I00-I99) by level of education Sweden , men years of age. Age standardized death rates per inhabitants. 48 Diagram 38. Dödlighet efter utbildningsnivå i tumörer (ICD-10 C00-D48) i riket , kvinnor år. sstandardiserade dödstal per Diagram 38. Deaths by level of education from cancer (ICD-10 C00-D48) in Sweden , women years of age. Age standardized death rates per Diagram 39. Dödlighet efter utbildningsnivå i tumörer (ICD-10 C00-D48) i riket , män år. sstandardiserade dödstal per invånare. Diagram 39. Deaths by level of education from cancer (ICD-10 C00-D48) in Sweden , men years of age. Age standardized death rates per DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN 15

16 Tabellförteckning Tabell Table Sida Tabell 1A. Döda efter underliggande dödsorsak enligt europeisk förkortad dödsorsakslista och kön. Antal och åldersstandardiserade dödstal, män. Table 1A. Deaths by underlying cause of death (European short list) and sex. Number and age standardized death rates, males. 52 Tabell 1B. Döda efter underliggande dödsorsak enligt europeisk förkortad dödsorsakslista och kön. Antal och åldersstandardiserade dödstal, kvinnor. Table 1B. Deaths by underlying cause of death (European short list) and sex. Number and age standardized death rates, females. 57 Tabell 2. Döda 2014 efter underliggande dödsorsak enligt europeisk förkortad dödsorsakslista, kön och ålder. Antal. Tabell 3. Döda 2014 efter underliggande dödsorsak enligt europeisk förkortad dödsorsakslista, kön och ålder. Dödstal per invånare. Tabell 4A. Döda 2014 efter underliggande dödsorsak enligt ICD:s detaljlista, kön och ålder. Antal. Tabell 4B. Döda 2014 i skador och förgiftningar efter underliggande dödsorsak enligt ICD:s detaljlista, kön och ålder. Antal. Table 2. Deaths 2014 by underlying cause of death (European short list), sex and age. Number. Table 3. Deaths 2014 by underlying cause of death (European short list), sex, and age. Death rates per population. Table 4A. Deaths 2014 by underlying cause of death (ICD detailed list), sex, and age. Number. Table 4B. Deaths 2014 from injury and poisoning by underlying cause of death (ICD detailed list), sex, and age. Number Tabell 5. Döda under första levnadsåret 2014 efter underliggande dödsorsak enligt ICD:s detaljlista, kön och ålder. Antal. Tabell 6A. Döda kvinnor 2014 enligt ICD 10:s block fördelade efter ålder. Antal döda med dödsorsaken nämnd och kvoten mellan dessa antal och antal med dödsorsaken som underliggande. Tabell 6B. Döda män 2014 enligt ICD 10:s block fördelade efter ålder. Antal döda med dödsorsaken nämnd och kvoten mellan dessa antal och antal med dödsorsaken som underliggande. Tabell 7A. Döda i länen 2014 efter underliggande dödsorsak enligt europeisk förkortad dödsorsakslista, kvinnor. Antal och åldersstandardiserade dödstal per invånare. Table 5. Deaths during first year of life 2014 by underlying cause of death (ICD detailed list), sex, and age. Number. Table 6A. Deaths 2014 by cause of death (ICD:s block) and age, females. Number of deaths with that cause of death stated as a multiple cause of death and ratio of that number, given to number of individuals with that cause of death, stated as the underlying cause of death. Table 6B. Deaths 2014 by cause of death (ICD:s block) and age, males. Number of deaths with that cause of death stated as a multiple cause of death and ratio of that number, given to number of individuals with that cause of death, stated as the underlying cause of death. Table 7A. Deaths in counties 2014 by underlying cause of death (European Short List), females. Number and age standardized death rates per population Tabell 7B. Döda i länen 2014 efter underliggande dödsorsak enligt europeisk förkortad dödsorsakslista, män. Antal och åldersstandardiserade dödstal per invånare. Table 7B. Deaths in counties 2014 by underlying cause of death (European Short List), males. Number and age standardized death rates per population DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN

17 Tabell 8. Döda med alkoholdiagnos efter kön och ålder. Antal. Tabell 9. Döda med drogrelaterad diagnos efter kön och ålder. Antal. Table 8. Deaths with mention of alcohol diagnosis, by sex and age. Number. Table 9. Deaths with mention of drug diagnosis, by sex and age. Number Tabell 10. Döda genom självmord eller våld och förgiftning där uppsåtet inte kunnat fastställas, efter kön och ålder. Antal och åldersstandardiserade dödstal per invånare. Table 10. Death by suicide or violence, and poisoning of undetermined intent, by sex and age. Number and age standardized death rates per population. 248 Tabell 11. Obduktioner efter kön och ålder. Antal och frekvens. Tabell 12. Döda 2014 efter underliggande dödsorsak enligt europeisk förkortad dödsorsakslista, kön och grund för dödsorsaksuppgift. Antal och obduktionsfrekvens. Table 11. Autopsies by sex and age. Number and frequency. Table 12. Deaths 2014 by underlying cause of death (European Short List), sex, and basis for cause of death information. Number and frequency of autopsies DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN 17

18 Definitioner och begrepp Dödsorsak är enligt WHOs definition alla de sjukdomar, sjukliga tillstånd eller skador som antingen medförde eller bidrog till dödsfallet och de omständigheter vid olycksfallet eller våldshandlingen som framkallade någon sådan skada. Underliggande dödsorsak är enligt WHO (a) den sjukdom eller skadeorsak som inledde den kedja av sjukdomshändelser som direkt ledde till döden eller (b) de omständigheter vid olyckan eller våldshandlingen som framkallade den dödliga skadan. Det bör noteras att den underliggande dödsorsak som används i dödsorsaksstatistiken inte alltid är det tillstånd som enligt dödsorsaksintyget inledde händelseförloppet. Detta inträffar om en särskild instruktion i ICD-10 anger att ett annat och mer informativt tillstånd som också nämns på dödsorsaksintyget istället ska betraktas som underliggande dödsorsak. Multipla dödsorsaker avser samtliga dödsorsaker som angivits på dödsorsaksintyget, det vill säga både underliggande dödsorsak, komplikationer och bidragande dödsorsaker. Utbildningsnivå visar den högsta utbildning en person har vid slutet av året och delas in i tre kategorier: Grundskola: 9 års utbildning Gymnasial utbildning: 2- eller 3-årig Eftergymnasial utbildning: högskola eller universitet inklusive forskarutbildning Statistiska mått Dödligheten i olika dödsorsaker beskrivs med måtten antal döda, dödstal per av medelfolkmängden och åldersstandardiserade dödstal. Årets medelfolkmängd beräknas som summan av antal levande individer i populationen vid årets början och antalet vid årets slut dividerad med två. Med dödstal avses i denna redovisning antal döda per av medelfolkmängden förutom vid dödstal uppdelat på utbildningsnivå då befolkningen den 1 januari respektive år används. Dödstal för olika åldersklasser beräknas separat, alltså med respektive åldersklass som population. sstandardiserat dödstal är ett mått som underlättar vissa jämförelser mellan olika tidpunkter och regioner. Dödsorsaksmönstret i en population har starkt samband med dess åldersstruktur. Till exempel har en befolkningsgrupp med hög medelålder fler dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar än en grupp med låg medelålder, där istället trafikolyckor och självmord är vanligare. När man jämför dödsorsaksmönstret mellan olika grupper är man ofta intresserad av andra förklarande faktorer än åldern, till exempel olikheter i livsstil, genetisk bakgrund, fysisk eller social miljö. Det är då befogat att eliminera de skillnader som hänger samman med att grupperna har olika åldersstruktur. sstandardisering av dödstalen är en metod för detta. Den innebär att dödstalen beräknas som om samtliga populationer i jämförelsen 18 DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN

19 hade samma åldersfördelning, nämligen den så kallade standardpopulationens. Dödstalen i de olika delpopulationerna kan då direkt jämföras med varandra, eftersom standardiseringen eliminerat inflytandet av åldersskillnader. sstandardiserade dödstal har här beräknats med så kallad direkt standardisering enligt formeln: (AAAAAAAAAA aaaaaaaaaaaaaa ii ållllllllllllllllllll kk) (MMMMMMMMMMMMMMMMMMMMännnnnn ii ållllllllllllllllllll kk) vvvvvvvv fförr ållllllllllllllllllll kk Vikt beräknas utifrån en vald standardpopulation som i detta sammanhang är medelbefolkningen i Sverige år Varje åldersgrupp får en vikt motsvarande dess andel av hela befolkningen där summationerna i täljaren och nämnaren görs över de åldersklasser (k) som ingår i det redovisade åldersintervallet. I föreliggande tabeller har femåriga åldersklasser använts i beräkningarna. Standardpopulation är den population som tas som jämförelsebas vid beräkning av standardiserade dödstal. I denna publikation används 2014 års medelfolkmängd som standardpopulation. Samma standardpopulation används för kvinnor och män. Begreppet förlorade år utgår från antagandet att 80 år är den ålder som alla bör kunna uppnå. Alla dödsfall som inträffar före 80 års ålder inkluderas och uppnådd ålder subtraheras från 80 och ger antalet förlorade år. Till exempel ett dödsfall vid 60 års ålder ger (80 60) 20 förlorade år. Spädbarnsdödligheten är exkluderad och enbart dödsfall i åldrarna 1 79 år beaktas. sstandardiserade förlorade år anger antal förlorade år per av medelfolkmängden, justerat för åldersstrukturen i populationen. Effekter av åldersstandardisering och val av standardpopulation I publikationerna Dödsorsaker 2000 till Dödsorsaker 2013 användes befolkningen år 2000 som standardpopulation. I Dödorsaker 2014 används istället befolkningen år 2014 som standardpopulation. Eftersom befolkningen år 2014 var äldre än befolkningen år 2000 innebär detta att de åldersstandardiserade dödstalen ligger på en högre nivå genom hela perioden, se diagram 1. DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN 19

20 Diagram 1. sstandardiserade dödstal i riket år med befolkningen år 2000 respektive år 2014 som standardpopulation Döda/ inv Standardpopulation år 2000 Standardpopulation år 2014 Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Befolkningsregistret, Statistiska centralbyrån Eftersom de åldersstandardiserade siffrorna utgår från en åldersfördelning som inte nödvändigtvis stämmer överrens med fördelningen i den undersökta gruppen skiljer sig de åldersstandardiserade siffrorna från de sanna ej åldersstandardiserade siffrorna. Precis som i tidigare publikationer av officiell statistik om dödsorsaker används i denna publikation samma standardpopulation för både män och kvinnor. Detta gäller samtliga redovisade tidsserier för de olika specifika dödsorsakerna. I diagram 2 ser man att andelen äldre är högre bland kvinnor än bland män medan kurvan för den totala befolkningen hamnar mellan de för respektive kön. Diagram 2. sfördelning för kvinnor, män respektive hela befolkningen år 2014 Procent Män Kvinnor Total Källa: Befolkningsregistret, Statistiska centralbyrån Eftersom dödsfall är vanligare bland äldre innebär detta att de åldersstandardiserade siffrorna blir något lägre för kvinnor respektive högre för män jämfört med de sanna värdena. Detta blir tydligt om man tittar på de totala dödstalen för kvinnor och män. Tittar man på de åldersstandardiserade siffrorna är männens dödstal under 20 DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN

21 perioden konstant högre än kvinnornas. Om man istället tittar på icke åldersstandardiserade siffror har männen högre dödstal än kvinnorna till och med år 1998 då de byter plats med varandra, se diagram 3. Vad de åldersstandardiserade siffrorna i detta fall visar är att om man tittar på åldersgrupp per åldersgrupp har kvinnorna i regel lägre dödstal än männen. Anledningen till att kvinnorna dör i högre utsträckning än männen beror på att det finns fler äldre kvinnor än män. Diagram 3. Antal död per invånare uppdelat på kön, åldersstandardiserat respektive inte åldersstandardiserat, år Döda/ inv Kvinnor åldersstandardiserat Kvinnor ej åldersstandardiserat Män åldersstandardiserat Män ej åldersstandardiserat Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Befolkningsregistret, Statistiska centralbyrån DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN 21

22 Datainsamling och bearbetning Statistikens omfattning och kvalitet Referensramen för dödsorsaksstatistiken är personer folkbokförda i Sverige. Statistiken omfattar samtliga avlidna under ett kalenderår som vid tidpunkten för dödsfallet var folkbokförda i Sverige, oavsett om dödsfallet inträffade inom eller utanför landet. Således ingår inte dödfödda, personer som avlidit under tillfällig vistelse i Sverige eller asylsökande som ännu inte erhållit uppehållstillstånd. Utvandrade svenskar som inte längre är folkbokförda i Sverige ingår heller inte. Socialstyrelsen sammanställer även dödsorsaksstatistik för ej folkbokförda som avlidit under vistelse i Sverige. Statistiken rapporteras sedan år 2013 till Eurostat. Sedan statistikår 2012 uppdaterar Socialstyrelsen dödsorsaksregistret med sent inkomna och korrigerade intyg. Detta innebär att siffrorna kan skilja sig något från tidigare års publikationer. Övertäckning och undertäckning Från och med 1997 inkluderas samtliga dödsfall som rapporterats till Skatteverket i dödsorsaksstatistiken vare sig dödsorsaksintyg inkommit till Socialstyrelsen eller inte. I och med det förekommer formellt inte någon undertäckning i förhållande till referensramen. Dödsorsaksstatistiken redovisar varje år något fler dödsfall än befolkningsstatistiken. Denna övertäckning i förhållande till befolkningsstatistiken består till största delen av dödsfall som rapporterats till Skatteverket senare än 31 januari året efter dödsfallet. Sådana dödsfall inkluderas inte i befolkningsstatistiken men tas med i dödsorsaksstatistiken. Bortfall Saknade dödsorsaksintyg Socialstyrelsen kontrollerar att dödsorsaksintyg inkommit för samtliga dödsfall som har anmälts till Skatteverket. Saknade dödsorsaksintyg begärs in från den sjukvårdsinrättning där den läkare som utfärdat dödsbeviset tjänstgjorde vid utfärdandet. Trots denna kontroll saknas varje år ett antal dödsorsaksintyg. Bortfallet var mycket litet före omläggningen av folkbokföringen 1 juli 1991, eftersom begravning eller kremering inte fick genomföras innan läkaren lämnat både uppgift om dödsorsaken och tillstånd till jordfästning och kremering till pastorsämbetet. Efter omläggningen skickas dödsorsaksuppgiften direkt till dödsorsaksregistret och det görs inte längre någon kontroll i samband med jordfästningen. Dessvärre har bortfallet ökat sedan början av 1990-talet och är nu drygt tre gånger högre än det var Vårdgivare som Socialstyrelsen varit i kontakt med har förklarat ökningen med allt större svårigheter att få fram tillförlitliga medicinska uppgifter för personer som 22 DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN

23 avlider hemma eller i kommunalt äldreboende. I diagram 4 och tabell A nedan redovisas bortfallets utveckling över tid samt fördelning per åldersgrupp. För att komma till rätta med eftersläpningen av dödsorsaksstatistiken införde Socialstyrelsen ett antal förenklingar vid produktionen av 2010 års statistik. Detta ledde bland annat till ett ökat bortfall som dessbättre ser ut att ha gått ner de senaste åren. För mer information om detta se 2010 års publikation. Diagram 4. Bortfall - ej inkomna dödsorsaksintyg Andel av samtliga aviserade dödsfall utan uppgift om dödsorsak Procent 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Tabell A. Bortfall ej inkomna dödsorsaksintyg per åldersgrupp och kön, en jämförelse mellan 2013 och 2014 År 2013 År 2014 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Dödsfall för vilka Socialstyrelsen inte erhållit något dödsorsaksintyg inkluderas sedan 1997 i dödsorsaksregistret under diagnoskod R99.9 (Dödsorsaksintyg ej inkommit). Bortfall i enskilda variabler Bortfallet för enskilda variabler varierar. Om läkaren rapporterat oklara eller dåligt specificerade dödsorsaker och det kan förväntas att mer detaljerade uppgifter finns, begär Socialstyrelsen kompletterande uppgifter. Ibland måste diffusa dödsorsaksuppgifter accepteras, till exempel oklara symtom eller ospecifika diagnoser som hjärtstillestånd och cirkulationssvikt, eftersom ytterligare upplysningar inte går att få fram. Detta gäller till exempel vid döds- DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN 23

24 fall utomlands eller dödsfall där den avlidne påträffats först efter en längre tid och någon dödsorsak inte längre går att fastställa. Som otillräckligt specificerade dödsorsaker räknas enligt WHOs definition alla dödsfall med någon av dödsorsakerna I46.1 (plötslig hjärtdöd), I46.9 (hjärtstillestånd, ospecificerat), I95.9 (hypotoni, ospecificerad), I99 (andra och icke specificerade sjukdomar i cirkulationsorganen), J96.0 (akut respiratorisk insufficiens), J96.9 (respiratorisk insufficiens, ospecificerad), P28.5 (frånvaro av andning hos nyfödd), R00 R94 eller R96 R99 (symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes) som underliggande dödsorsak. I nedanstående redovisning (Tabell B) av otillräckligt specificerade dödsorsaker inkluderas inte R99.9, som används för dödsfall där dödsorsaksintyg inte inkommit till Socialstyrelsen. Som framgår av tabell B ökade andelen otillräckligt specificerade dödsorsaker under perioden Ökningen förklaras delvis av det större antalet äldre avlidna, eftersom det kan vara svårt att fastställa dödsorsak hos en gammal person som under en längre tid lidit av flera svåra sjukdomar. Sedan år 2000 har dock andelen otillräckligt specificerade dödsorsaker varit relativt stabil. Tabell B. Bortfall otillräckligt specificerade dödsorsaker År Antal Andel av samtliga aviserade dödsfall (%) , , , , , , , , , , , ,6 Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Förändringar i bearbetningen av 2014 års material I bearbetningen av 2014 års material har ett fåtal förändringar genomförts i förhållande till år Förgiftningar med substanser som inte kan kodas under någon specifik kod kodas från och med statistikår 2014 som T43.6 Pyskostimulantia med missbruksrisk. Tidigare kodades dessa som T50.9 Andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser. En annan förändring är att Q611-Q613 Polycystisk njure från med statistikår går före Q446 Cystisk leversjukdom. För förändringar som införts under tidigare år se respektive års rapport. Under arbetet med 2010 års dödsorsaksstatistik infördes ett antal förenklingar i bearbetningsrutinerna (se Dödsorsaker 2010, s 22 26), för att 2,7 2,6 24 DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN

25 komma tillrätta med eftersläpningen i dödsorsaksstatistiken. Vissa utav dessa förenklingar togs bort år 2011 och 2012 (se Dödsorsaker 2012, s 21 22). DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN 25

26 Dödsorsaksmönstret 2014 År 2014 avled personer i Sverige, varav kvinnor och män, vilket är det lägsta antalet döda personer i Sverige sedan Beräknat som dödstal avled 940 kvinnor respektive 897 män per invånare år Den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor är hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar). Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken. Den procentuella fördelningen av olika underliggande dödsorsaker för 2014 redovisas i diagram 5. Diagram 5. Underliggande dödsorsaker år 2014 uppdelade på kön i procent Övriga Tumörer Symtom och sjukdomstecken Skador och förgiftningar Psykiska störningar Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Andningsorganen Män Kvinnor Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Befolkningsregistret, Statistiska centralbyrån Diagram 5 visar att dödsfall till följd av hjärt- och kärlsjukdom följt av tumörer är vanligast bland både män och kvinnor. Bland män är andelen avlidna på grund av tumörer respektive skador och förgiftningar högre än hos kvinnor. Dödligheten i psykiska sjukdomar innefattar främst olika typer av demens samt beteendestörningar orsakade av missbruk. I absoluta tal var det näst intill dubbelt så många kvinnor som män som avled med en psykisk sjukdom som underliggande dödsorsak. 26 DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN

27 sfördelning Dödsorsaksmönstret skiljer sig mellan olika åldrar och mönstret i hela befolkningen speglar mest dödligheten bland äldre eftersom flest dödsfall sker i denna grupp. I tabell C nedan återspeglas hur hög dödligheten var i olika åldersgrupper redovisat som dödstal per invånare. Tabell C. Dödligheten i olika åldersgrupper uppdelat på kön. Dödstal per invånare år 2014, år Antal döda per invånare, kvinnor Antal döda per invånare, män Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Befolkningsregistret, Statistiska centralbyrån Sett till befolkningsstorleken hade män högre dödstal än kvinnor under Det gäller samtliga åldersgrupper, förutom gruppen 1-14 år. I absoluta tal dog fler kvinnor från 80 års ålder. I gruppen år dog kvinnor och män. Av samtliga dödsfall inträffade 60 procent i åldern 80 år och äldre. I den yngsta åldersgruppen (0-åringar) låg pojkars dödlighet på en högre nivå än flickors. I åldersgrupperna 15 24, respektive hade män ett betydligt högre dödstal jämfört med kvinnors. Procentuellt sett var också de unga vuxna, år, den åldersgrupp som hade störst skillnad mellan könen, 72 procent var män och 28 procent var kvinnor, se diagram 6. Bland de äldsta (95+), var 76 procent av de avlidna, kvinnor. Under året avled kvinnor och män i denna åldersgrupp. När hänsyn tas till befolkningen hade män högre dödstal även i denna grupp, per män jämfört med per kvinnor. DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN 27

28 Diagram 6. Procentuell könsfördelning av dödsfall i olika åldersgrupper, år 2014 Procent år 1-14 år år år år år år år år 95+ år Män Kvinnor Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 28 DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN

29 Dödsorsaksutveckling Totaldödlighet Utvecklingen sedan slutet av1987 i åldersstandardiserade dödstal redovisas i nedanstående diagram för några olika dödsorsaker. Om inget annat anges, avses endast de dödsfall där den redovisade dödsorsaken valts som underliggande dödsorsak. Som standardpopulation har medelfolkmängden för år 2014 använts med samma vikt för båda könen. Dataunderlaget till diagrammen redovisas i bilaga 5. Det bör observeras att även annat än förändringar i dödligheten kan inverka på de redovisade dödstalen, till exempel klassifikationsbytet från Icd-9 till ICD-10 år 1997, ändrad inrapportering från läkarna eller ändringar i dödsorsakskodarnas bearbetningsrutiner. Som framgår av diagram 6 är trenden för den totala dödligheten nedåtgående för båda könen, även om nivån är lägre för kvinnorna än för männen. Diagram 7. Dödligheten i riket år , kvinnor respektive män totalt samt i åldrarna år sstandardiserade dödstal per invånare Kvinnor- samtliga Män - samtliga Kvinnor _år Män _år Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Befolkningsregistret, Statistiska centralbyrån Hjärt- och kärlsjukdomar En gynnsam utveckling kan ses för dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. Av diagram 8 framgår att kvinnornas dödstal i åldrarna minskat från 148 till 52 per kvinnor under den redovisade perioden. För männen har motsvarande dödstal sjunkit från 406 döda per män år 1987 till 121 år En särredovisning av utvecklingen för de vanligaste sjukdomarna i cirkulationsorganen, ischemiska hjärtsjukdomar och cerebrovaskulära sjukdomar (sjukdomar i hjärnans kärl) visar en tydlig minskning av dödstalen för både ischemiska hjärtsjukdomar och de cerebrovaskulära sjukdomarna, se diagram 9 och 10. DÖDSORSAKER 2014 SOCIALSTYRELSEN 29