BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 2 / 2012 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Riksrevisionen: Klimatskatterna orättvist fördelade Klimatskatter tas ut mycket olika av olika kategorier. Hushållen beskattas hårt, medan näringslivet kommer billigt undan. Det visar den granskning av klimatrelaterade skatter som Riksrevisionen genomfört. Rapporten heter Klimatrelaterade skatter - vem betalar? och kan laddas ner från Riksrevisionens hemsida. Med klimatrelaterade skatter avser man koldioxidskatt, energiskatt och fordonsskatt. Totalt omfattar dessa skatter 80 miljarder kr per år. Den grundläggande principen är att förorenaren ska betala, men Riksrevisionen konstaterar att förorenarna betalar mycket olika för sina utsläpp. Näringslivet står för ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen men betalar en mindre del av de klimatrelaterade skatterna. Företag inom den handlande sektorn, dvs de företag som orsakar de största utsläppen och som måste ha utsläppsrätter, har lägre utgifter för sina utsläpp än företagen utanför den handlande sektorn. FORTS 4 Priset på elcertifikat har halverats på två år SKM elcertifikatspris vid spothandel veckomedelvärden. Mer om elcertifikatspriser på sid 6. Källa: SKM Svensk Kraftmäkling Ny lag om timmätning av el Regeringen presenterade den 16 februari en lagrådsremiss om timvis mätning av el. Propositionen kommer att läggas 7 mars för behandling senare i vår. SID 3. Export av 7 TWh när användningen av el minskade under 2011 I förra numret av Bioenerginytt redovisade vi preliminär elstatistik från Svensk Energi för Nu har den officiella preliminära elstatistiken från Energimyndigheten och SCB kommit. SID 5. Innehållsförteckning Riksrevisionen: Klimatskatterna orättvist fördelade 1 EU-parlamentets energiutskott om energiskattedirektivet 2 Bara tolv EU-länder lämnade in rapporter om sina handlingsplaner 2 Ny lag om timmätning av el 3 Globalt initiativ för utsläppsminskningar och bättre luftkvalitet 3 Rapport om biobaserad samhällsekonomi 4 Utlysning bränsleprogrammen: tillförsel, omvandling och hållbarhet 4 Mångmiljonsatsning på energieffektivare sågverk 5 Export av 7 TWh när användningen av el minskade under Spanien drar ner på stöd till förnybar energi 6 Mer än 1 miljon jobb i Europas förnybara energisektor 6 Marknaderna 6 Remissyttranden från Svebio 7 Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Yttrande om näranollenergibyggnader 8 Pressmeddelanden 10 Bioenergi i pressen 11 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, Stockholm Tel , Fax , info@svebio.se, Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. Hushållen orsakar omkring 19 procent av koldioxidutsläppen, men betalar nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. Näringslivets utgifter för klimatskatter utgör en liten del av företagens totala kostnad under 2009 omkring 4 procent. Hushållen betalar omkring kr per ton koldioxid, medan företagen i snitt bara betalar 140 kr per ton. Hushållens klimatbeskattning är alltså 20 gånger högre än företagens. Den omläggningen av energiskatterna som sker kommer bara delvis att rätta till skevheterna i beskattningen. Visserligen höjs koldioxidskatten för industrin utanför utsläppsrättshandeln, vilket minskar orättvisan i förhållande till hushållen. Men samtidigt minskar beskattningen av företagen som har utsläppsrätter. Totalt ökar näringslivets klimatskatter med bara 300 miljoner. Hushållen kommer att få höjda energi- och klimatskatter med 1,8 miljarder. Riksrevisionens rapport visar mycket klart hur förmånlig utsläppsrättshandeln varit för den svenska industrin. Företagen har fått fria utsläppsrätter, tilldelningen har för de flesta branscher legat klart över utsläppsnivåerna, och man har kunnat sälja utsläppsrätter och därmed tjänat pengar på systemet. Värdet på utsläppsrätterna har dessutom blivit lägre än förväntat under både den tidigare och nuvarande handelsperioden, vilket gett dålig styrning. Riksrevisionens råd till regeringen är att göra en bättre analys och uppföljning av hur energi- och klimatskatterna slår mellan olika sektorer i samhället och mellan olika näringsgrenar, och löpande analysera hur skatterna fungerar för att uppnå de uppställda målen. Svebio kommentar: Riksrevisionens genomgång är en mycket värdefull analys, som visar att politikerna i regering och riksdag har dålig koll på hur styrmedlen fungerar för att uppnå klimatmålen. Principen är att förorenaren ska betala (PPP) och att generella styrmedel fungerar bäst i en marknadsekonomi. Men styrningen blir inte effektiv om en del betalar väldigt mycket och andra slipper undan nästan helt. Då kommer inte de billigaste och mest rationella lösningarna till stånd först, och den samhällsekonomiska kostnaden blir onödigt hög. Näringslivets lobbyister har varit framgångsrika det gäller både på svensk nivå och på EU-nivå. Tyvärr innebär det att utsläppsrättshandeln håller på att förlora all sin styrka, med mycket låga priser på utsläppsrätterna. För ett hotell eller en hyresfastighet har det lönat sig att byta ut oljepannan, men hos småindustrin på granntomten står oljepannan kvar. En slutsats politikerna nu borde dra är att redan nu genomföra den höjning av koldioxidskatten för industrin som är planerad först till 1 januari Läs mer under Marknaderna på sidan 6. EU-parlamentets energiutskott om energiskattedirektivet EU-kommissionens förslag till nytt energiskattedirektiv håller nu på att behandlas av Europaparlamentet. Förslaget har nu behandlats i energiutskottet (ITRE: utskottet för industri, forskning och energi), och ska senare behandlas av finansutskottet, för att i mars komma upp till omröstning i plenum. Direktivet kommer så småningom att behandlas av medlemsländerna i rådet, och det blir det avgörande beslutssteget. I skattefrågor har parlamentet bara en rådgivande funktion. Vad sa då utskottet den 7 februari? Ett mycket stort antal tillläggsförslag hade lagts fram, och utskottet gör förändringar som ändrar på grunderna för direktivet: att alla fossila energislag ska betala koldioxidskatt i förhållande till sina utsläpp, och energiskatt i förhållande till sitt energiinnehåll. Kommissionen föreslog att medlemsländerna ska kunna ge skattebefrielse för biodrivmedel fram till Utskottet vill att skattebefrielsen bara ska gälla upp till 5 procents marknadsandel. Utskottet vill att naturgas och biometan som används för transportändamål ska vara skattebefriade tills andelen förnybara drivmedel nått upp till 10 procent. När det gäller energiskatt på naturgas vill utskottet ha fortsatt skattereduktion med en minimiskatt på 1 euro/gj ända fram till och med Kommissionen hade föreslagit en höjning i steg, till 1,5 euro 2013, 5,5 euro 2015 och 9,6 euro Utskottet vill också att miniminivån för koldioxidskatt ska vara 12 euro per ton istället för 20 euro per ton som kommissionen föreslagit. Svebio kommentar: Europaparlamentets industriutskotts ställningstagande visar vilka problem vi kommer att ha när det gäller att få en samordnad koldioxidbeskattning i EU, och vilket motstånd det idag finns mot biodrivmedel. Om utskottets tankegångar får fäste i den fortsatta beslutsprocessen innebär det att naturgasen får en fortsatt gräddfil, att biodrivmedlen bromsas och att koldioxidskatten hamnar på en nivå som får mycket liten styrande verkan. Fortsättning följer Bara tolv EU-länder lämnade in rapporter om sina handlingsplaner Före årsskiftet skulle EU:s medlemsländer lämna in lägesrapporter om hur långt man kommit med att tillämpa förnybarhetsdirektivet (RED), som syftar till att öka andelen förnybar energi i EU till 20 procent Det finns ett krav i direktivet på att medlemsländerna ska lämna in sådana lägesrapporter vid vissa tidpunkter. Den första rapporteringen skulle ske före 2011 års utgång. Följande länder har lämnat in rapporter: Österrike, Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Tyskland, Irland, Nederländerna, Litauen, Slovenien, Sverige och Storbritannien. Uppmärksamheten kring rapporterna har varit mycket liten. Den svenska rapporten skickades exempelvis in utan att departementet ens skrev ett pressmeddelande, och förslaget till rapport skickades aldrig ut på remiss. Förhoppningsvis kommer det så småningom sammanställningar av innehållet i rapporterna. 2

3 Ny lag om timmätning av el Regeringen presenterade den 16 februari en lagrådsremiss om timvis mätning av el. Propositionen kommer att läggas 7 mars för behandling senare i vår. Så här skrev Näringsdepartementet i ett pressmeddelande på sin hemsida: Ny lag ökar konsumenternas kontroll över elkostnaden Regeringen har idag beslutat att förslaget Timmätning för aktiva elkonsumenter ska överlämnas till lagrådet för granskning. Reformförslaget innebär att aktiva elkonsumenter ska kunna teckna nya former av avtal där elförbrukningen kostnadsfritt mäts per timme. Konsumenterna ges därmed ökade möjligheter att påverka sina elkostnader. Förslaget föreslås börja gälla från och med oktober i år. Med förslaget ökar möjligheten för elkonsumenten att ändra sitt förbrukningsmönster och därmed sänka sina elkostnader. Genom timvis mätning synliggörs också den löpande elförbrukningen vilket skapar incitament för minskad total elförbrukning. - Det måste bli enklare att vara elkonsument. Det måste till större möjligheter för oss som enskilda att förstå våra energikostnader och påverka vår förbrukning och därmed också påverka hur stor vår räkning blir. Timvis mätning är ett viktigt steg mot ökad konsumentkontroll, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Regeringen aviserade förra året en rad åtgärder för att stärka konsumenternas ställning på elmarknaden. Införandet av timvis mätning för elkunderna är en av de första reformerna som nu presenteras. Att stärka den enskilda konsumentens ställning på energimarknaderna är en av mina tre huvudprioriteringar, utöver att energiomställningen ska fullföljas och utvecklingen av svensk miljöteknik stärkas, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Enligt förslaget ska det gå att begära timvis mätning av sin el utan extra kostnad. Timvis mätning öppnar upp för konsumenten att anpassa sin elanvändning till priset och spara energi och pengar. Genom att du får se din aktuella förbrukning och kostnad kan du anpassa din användning. Att köra energikrävande maskiner på den tid på dygnet när kostnaden är lägre, eller att se den faktiska kostnaden för golvvärmen kan bidra till både ökad kunskap och medvetenhet om energianvändningen och en konkret skillnad i både kostnader och energianvändning. För konsumenterna kommer det i de flesta fallen inte att krävas någon ny utrustning. Över 90 procent av alla elmätare klarar redan i dag av att mäta kundens förbrukning per timme. När fler konsumenter gemensamt anpassar sin elanvändning mer efter priset utjämnas pristopparna vilket motverkar användningen av dyr fossilbaserad el. Att fler aktörer kan reagera på ett pris gör att marknaden fungerar bättre och effektivare. Timvis mätning kommer att öppna upp för nya avtal och tjänster och sporra energibolagen till att erbjuda sina kunder bättre service. Samtidigt kommer en flexiblare efterfrågan kunna hantera en flexiblare framtida produktion i form av mer vind- och solel. Svebio kommentar: En effekt av timvis mätning, och timvis debitering, blir att det lönar sig bättre för elkonsumenterna att kapa sina egna förbrukningstoppar. Det kan skapa en marknad för exempelvis pelletskaminer och ackumulatortankar. Det blir också mindre intressant att ha värmepumpar som inte kan klara de allra kallaste dygnen. Hur mycket styrande effekt reformen får beror på hur man utformar debiteringen av elen. Att bara mäta gör liten skillnad, om det inte också lönar sig att spara de dyraste timmarna. Globalt initiativ för utsläppsminskningar och bättre luftkvalitet Den 16 februari lanserade miljöminister Lena Ek tillsammans med bland andra USAs utrikesminister Hillary Clinton ett globalt initiativ för att minska utsläppen av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. Samarbetet med Bangladesh, Kanada, Ghana, Mexiko och USA presenterades vid en presskonferens på Utrikesdepartementet i Washington. - De globala klimatförhandlingarna är centrala och måste fortsätta. Men jag vill samtidigt se mer handling. Detta samarbete är en möjlighet att agera för att nå resultat som bromsar upp uppvärmningen och förbättrar luftkvaliteten jorden över, säger miljöminister Lena Ek. Så här skriver Miljödepartementet på sin hemsida om initiativet: Åtgärder för att minska sot, metan och marknära ozon Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar, short-lived climate forcers (SLCF), är ett samlingsnamn för sotpartiklar, ozon och metan. Dessa ämnen har en kort uppehållstid i atmosfären jämfört med till exempel koldioxid, som har en mycket långvarig klimatpåverkan. Åtgärder som minskar utsläpp och bildning av SLCF får därför effekt relativt snabbt. Syftet är att minska utsläppen och öka kunskapen om effekterna av utsläpp av SLCF. Åtgärder mot klimatpåverkande luftföroreningar kompletterar arbetet med att minska utsläppen av koldioxid och andra långlivade växthusgaser som sker inom ramen för FN:s klimatkonvention. I Sverige har SMHI fått i uppdrag att samordna det svenska arbetet med kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. 3 Sverige har tagit ett antal initiativ för att minska utsläppen av SLCF både på hemmaplan och utomlands. På nationell nivå pågår ett arbete med att identifiera åtgärder som kan minska utsläppen ytterligare. Vedeldning är en stor källa till utsläpp av sot i Sverige, även dieseldrivna fordon och arbetsmaskiner ger stora utsläpp. Regeringen stödjer finansiellt FN:s miljöprogram, UNEP:s arbete för att minska SLCF. Sida och Energimyndigheten står tillsammans bakom ett stort antal projekt inom området i en rad utvecklingsländer. Sverige kommer också att stödja Global Alliance for Clean Cook Stoves (GACC), en allians för rena spisar i u-länder. GACC är ett program för att minska sjukdomar och dödlighet som en följd av luftföroreningar från matlagning över öppen eld i utvecklingsländer. Inom ramen för Arktiska Rådet driver Sverige som ordförandeland på för att ta fram underlag för åtgärder mot SLCF i Arktis. Utsläppen av sot från sjöfarten är viktiga att komma åt genom internationella överenskommelser inom ramen för FN:s sjöfartsorgan IMO. Sverige har under 2010 tillsammans med Norge och USA lämnat förslag till IMO om åtgärder för att minska utsläppen av sot från sjöfart i Arktis. På sikt hoppas Sverige få med övriga IMO-länder på en sådan reglering. Inom ramen för FN:s luftvårdskonvention, CLRTAP, som reg- FORTS 4

4 FORTS FRÅN SID 3. lerar utsläppen av luftföroreningar regionalt har Sverige drivit och fått gehör för att sot ska tas in i samband med beslut om ett nytt avtal om utsläppsreduktioner till år En förutsättning för att minska utsläppen är att mätdata och utsläppsinventeringar håller rätt kvalité. Därför bidrar Sverige till det metodutvecklingsarbete som nu påbörjas inom konventionen. Sverige driver även samma linje inom EU i samband med den pågående översynen av EUs luftvårdspolicy. Svebio kommentar: Det är viktigt att betona att åtgärder mot kortlivade utsläpp av metan, sot och marknära ozon inte kan ersätta åtgärder mot utsläpp av koldioxid. Koldioxiden är den helt dominerande klimatgasen, och utsläppen från förbränning av fossila bränslen är den helt dominerande källan för koldioxid. Fokus måste ligga på utsläppen av koldioxid från fossila bränslen, om man ska ha någon chans att klara klimatfrågan. De kortlivade ämnena kan mildra effekterna på kort sikt, under de närmaste 30 åren, men därefter kommer atmosfärens innehåll av koldioxid att helt dominera. När man diskuterar åtgärder mot kortlivade ämnen säger man ibland att det är lättare att åstadkomma förändring på detta område än när det gäller koldioxidutsläppen. Vi betvivlar det. Att påverka miljontals fattiga hushåll i utvecklingsländerna, som är hänvisade till att använda ved för matlagning, är ingen enkel uppgift, jämfört med att ersätta stora kolkraftverk och byta bränsle i bilar. Åtgärderna mot sot och marknära ozon är naturligtvis en mycket angelägen miljöfråga. Röken orsakar mycket sjukdom och lidande. Att regeringen fått med sig USA, som inte skrivit under Kyoto-protokollet, är en stor bedrift. Det har skett genom att Sverige driver frågan som en luftvårdsfråga och inte som klimatpolitik. Rapport om biobaserad samhällsekonomi Formas avrapporterade den 6 februari ett regeringsuppdrag att utforma en nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi för en hållbar utveckling. Uppdraget har utförts i samråd med Vinnova och Energimyndigheten, och sekreterare för arbetsgruppen har varit Magnus Brandel, tidigare vd i Svenska Torvproducentföreningen. Definitionen av en biobaserad samhällsekonomi är en ekonomi som utgår från en hållbar produktion av biomassa som möjliggör en ökad användning inom en rad olika samhällssektorer. Syftet är att minska klimatpåverkan och reducera användningen av fossila råvaror. Man ska sträva efter en ökad vidareförädling av biomassan, samtidigt som man minimerar energiåtgången och tar tillvara näringsämnen och energi. Syftet är att optimera ekosystemtjänsternas värde och bidrag till ekonomin. Vad det t ex kan handla om är att använda biomassa som råvara för en rad nya produkter, råvara för plaster, textilfibrer, kompositmaterial osv. Produktionen kan ske i kombinat eller bioraffinaderier. Strategin för att nå fram till sådana lösningar kan vara branschöverskridande forsknings- och utvecklingssamarbeten och att skapa starka forsknings- och utvecklingsmiljöer. Man kan ge stöd till demonstration och kommersialisering av ny teknik. Rapporten kan bli ett underlag för ställningstagande om forskningspolitiken som ska ske framöver. Sverige är inte ensamt om sådana här tankegångar. Utveckling av liknande strategier görs eller har gjorts i en rad andra länder, t ex USA, Danmark, Finland, Nederländerna och Tyskland. Utlysning bränsleprogrammen: tillförsel, omvandling och hållbarhet Det är fram till 10 april möjligt att söka pengar från Energimyndighetens bränsleprogram för forskning, utveckling och demonstration. Så här skriver Energimyndigheten på sin hemsida: Energimyndigheten bjuder in intresserade att ansöka om medel för forskning, utveckling och demonstration inom Energimyndighetens bränsleprogram rörande tillförsel från skog och jordbruk, förädling, omvandling, miljö och hållbarhet, biobränslen och växthusgaser, samt system och marknad. Programmen pågår , med en sammanlagd budget på 60 Mkr/år. För denna utlysning efterfrågas särskilt vissa typer av projekt. I övrigt sker prioriteringar enligt programbeskrivningarna, och med hänsyn till sammansättningen av redan beviljade projekt liksom till Energimyndighetens löpande omvärldsanalys. Projekt prioriteras som bidrar till att eliminera brister eller luckor i nya och existerande bränslekedjor. Kom ihåg! Sista inlämningsdag: 10 april 2012 En sammanfattning av ansökan enligt mall ska bifogas Ett konto på E-kanalen måste skaffas innan ansökan kan skickas in. Gör det i god tid! Särskilt efterfrågade projekt Vilka typer av projekt man särskilt efterfrågar framgår av ett dokument som finns utlagt på hemsidan. Här är en sammanfattning: Inom bränsleprogrammet tillförsel är rubrikerna skogsskötsel för ökad biobränsleproduktion, energigrödor från jordbruket och Effektivare skogsbränslesystem. För det senare området ska ansökan skickas direkt till Skogforsk som administrerar detta delprogram. För frågor om programmet kan man kontakta Kalle Svenson. Inom bränsleprogrammet omvandling är rubrikerna förädling av bränsleråvara, och omvandling till värme och el < 10 MW. För frågor kontakta Åsa Karlsson. Inom bränsleprogrammet hållbarhet är rubrikerna miljö och hållbarhet, biobränslen och växthusgaser samt system och marknad. För frågor kontakta Anna Lundborg. I dokumentet finns också uppgifter om vilka områden och projekt som redan beviljats stöd och vilka typer av projekt man gärna ser ansökningar inom. Inom programmet hållbarhet har man t ex redan beviljat rätt mycket pengar till forskning kring stubbar, grot och aska, men vill gärna ha mer propåer om klimateffekter och system och marknad/ekonomi. 4

5 Mångmiljonsatsning på energieffektivare sågverk Landets sågverk kan minska sin energianvändning med uppemot 20 procent genom att arbeta systematiskt med energifrågan och införa ny teknik. En storsatsning från Energimyndigheten och en rad företag ska underlätta. SP deltar i arbetet. Energimyndigheten och företag i sågverksbranschen satsar nu nära 27 miljoner kronor på ett flerårigt projekt som döpts till EESI, EnergiEffektisering i SågverksIndustrin. Energimyndigheten bidrar med en tredjedel av finansieringen. Det handlar om att visa att energianvändningen i sågverksindustrin kan minska med minst 20 procent per producerad m 3 till år Vi har sett att bland små och medelstora företag är sågverken den största energianvändande branschen. Ett brett program och nätverk för energieffektivisering där resultaten sprids till andra är därför en viktig satsning för Sverige, säger Thomas Björkman på Energimyndigheten. Projektet startade redan Nu går det in i en andra fas där deltagarna bland annat ska demonstrera tillgänglig energieffektiv teknik, som idag inte är allmänt använd inom sågverksindustrin. Vi planerar också att demonstrera några nydanande energieffektiva systemlösningar, säger Roger Nordman, energiforskare på SP. Han har varit med från projektets start och har detaljstuderat flera sågverk. Roger Nordman pekar på en rad konkreta åtgärder som kan göra landets sågverk rejält mycket energisnålare. Fläktstyrning i torkhus, kompressordriven värmepump för återvinning av torkluftenergi, förbättrad isolering av torkkammare, barkpress för avvattning av bränslebark, direkt flödesreglering av värmetillförsel, ångfarstu för kanaltorkar. Virkestorkningen är den process som idag använder mest energi i sågverken. Runt 80 procent av den totala energianvändningen går åt till detta ändamål. Dessa sågverk har hittills anmält intresse att delta i EESI-projektet : Bergs Timber, Blyberg Sveg Timber, Siljan Timber, Bergkvist-Insjön, SCA Timber, Norra Skogsägarna, Setra, Karl Hedin Karbenning, Derome, Norrskog Wood Products. Dessutom medverkar ett flertal leverantörer av sågverksutrustning inklusive energisystem. Andra intressenter är välkomna att delta i projektet. (pressmeddelande från Energimyndigheten) Export av 7 TWh när användningen av el minskade under 2011 I förra numret av Bioenerginytt redovisade vi preliminär elstatistik från Svensk Energi för Nu har den officiella preliminära elstatistiken från Energimyndigheten och SCB kommit. Den visar bland annat följande: Ett varmt 2011 minskade framför allt elanvändningen i bostadssektorn. Den totala elanvändningen gick ner med 5 procent eller 8 TWh jämfört med Också industrins elanvändning minskade något. Eftersom produktionen ökade något, från 145 TWh till 146 TWh, blev det ett betydande elöverskott och en nettoexport på 7,2 TWh. På produktionssidan ökade vindkraften mycket kraftigt, från 3,5 TWh till 6,1 TWh. Kärnkraften ökade med ett par TWh till 58 TWh från katastrofåret 2010, men svarade ändå bara för knappt 40 procent av produktionen (39,7 procent). Energimyndigheten noterar i sitt pressmeddelande att kärnkraften bara tre gånger sedan 1986 gett så låg elproduktion. Det man i pressmeddelandet kallar den bränslebaserade elproduktionen gav 16,6 TWh, vilket var en minskning med 3,2 TWh jämfört med året innan. Här finns både fossileldad kraftvärme och biokraft i fjärrvärmen och skogsindustrin. Den minskade produktionen berodde främst på det lägre värmebehovet som gav lägre underlag för kraftvärmen i fjärrvärmen. Men dessutom var man 2010 tvungen att köra en del kondensproduktion för att klara effektbalansen. Elproduktion, TWh andel Vattenkraft 66,2 65,8 45,0 Vindkraft 3,5 6,1 4,2 Kärnkraft 55,6 58,0 39,7 Konventionell värmekraft 19,8 16,6 11,4 Varav industriellt mottryck 6,4 5,9 4,0 Varav kraftvärme 11,7 9,7 6,6 Varav kondens 1,6 1,0 0,7 Totalt, produktion 145,1 146,5 100 Elanvändning, TWh Industri och gruvor 53,6 53,1 38,1 El-, gas-, värme- och vattenverk 4,5 4,1 2,9 Bostäder, service mm 75,0 68,9 49,5 (temperaturkorrigerat 72,1 71,8 ) Nätförluster 11,1 10,2 7,3 Totalt, användning 147,2 139,2 100 Export (+)/import (-) - 2,1 + 7,2 Svebio kommentar: Inte heller i år har det lyckats Energimyndigheten och SCB att göra en fördelning av den bränslebaserade elproduktionen mellan förnybar och icke-förnybar elproduktion, dvs att tydligt ange en siffra för biokraften, Sveriges tredje största elproduktionskälla. 5

6 Spanien drar ner på stöd till förnybar energi Den ekonomiska krisen i euro-området, och särskilt i Sydeuropa, kommer att påverka ländernas möjligheter att stödja investeringar i förnybar energi de närmaste åren. Den nya konservativa spanska regeringen gav den 7 februari besked om att man Spanien inför ett moratorium för stöd enligt sitt feed-in-tariff-program, dvs programmet för garantipris till ny förnybar elproduktion. Moratoriet kommer bara att gälla nya ansökningar; de projekt som redan fått stöd kommer att få fortsatt feed-in-tariff enligt tidigare besked och löften. Stödet har redan tidigare förändrat från att vara ett av de mest generösa i Europa till att bli mindre generöst. Den tidigare socialistregeringen genomförde en reduktion av stöden, som delvis var retroaktiv. För några år sedan hade Spanien en mycket stor marknad för solceller, men den marknaden har nästan helt torkat inne. Svebio kommentar: Beskedet från Spanien bekräftar de problem som finns med direkta subventioner till förnybar energi. När en regering måste sanera ekonomin är subventionerna ett område man gärna sparar in på, jämfört med andra utgifter som utbildning och vård. Om man istället arbetar med skatter och avgifter, t ex koldioxidskatt, inträffar en motsatt reaktion. Finansministern behöver nya intäkter för att bättra på budgeten och kan höja koldioxidskatten. Det tjänar både statsfinanserna och miljön på. Mer än 1 miljon jobb i Europas förnybara energisektor Det finns 1,1 miljon arbetstillfällen i den europeiska industrin för förnybar energi. Antalet arbetstillfällen ökade med 25 procent jämfört med året innan. Det visar en sammanställning som gjorts av EurObserver, en organisation som håller koll på utvecklingen av förnybar energi i Europa, med stöd från EU-kommissionen. Mest arbetstillfällen hittade EurObserver inom sektorn för fasta biobränslen (biomass) jobb, inom solcellsbranschen jobb, och inom vindenergin jobb. Inom biogas fanns jobb och inom solvärme jobb. Förnybar energi svarade för 12,4 procent av EU:s energianvändning 2010, en uppgång från 11,5 procent 2009 och 10,5 procent Mest jobb inom förnybar energi hittade EurObserver i Tyskland med arbetstillfällen, och i Frankrike med arbetstillfällen. Italien, Spanien och Sverige kommer på de följande platserna. Den som vill veta mer om EurObservers rapporter kan gå till Marknaderna Snabbt svängande elmarknad Köldknäppen i början av februari ledde till några höga toppar i elförbrukningen, med stigande spotpriser. Återigen bekräftades det direkta sambandet mellan elvärmen och elpriset. Pristoppen förstärktes dessutom av att kärnkraften krånglade extra mycket just under de kallaste veckorna. Under vecka 5 var exempelvis kärnkraftsproduktionen under 1 TWh, medan den normalt bör ligga över 1,5 TWh per vecka under vinterveckorna. När temperaturen åter steg sjönk elpriset snabbt tillbaka och reaktorerna piggnade till (!). Problemen har dock fortsatt vid Ringhals. Reaktor två som drabbades av en brand vid återstarten 1 april förra året har fortfarande inte kommit i drift, och man anger nu att återstarten ska ske 15 mars. Re- aktorn har då stått stilla nästan ett helt år, med stora förluster för Vattenfall som följd. Även R1 har problem, och körs med reducerad effekt. Även Oskarshamn 1 står stilla efter turbinproblem. När kylan var som starkast bredde ett mycket mäktigt högtryck ut sig över hela Nordeuropa. Det gav extremt låga temperaturer, men också vindstilla väder. Vindkraftens produktion, som tidigare månader ökat kraftigt, föll tillbaka, från över 230 GWh i veckan under mitten av december till bara 91 GWh i vecka 5. Omvänt gav kraftvärmen högre produktion eftersom värmeunderlaget ökade. Elanvändningen steg tillfälligt mycket kraftigt med åtföljande pristoppar på Nordpool. Som mest betalades upp till 2 kr/kwh på spotmarknaden. Så fort kylan släppte sjönk priset tillbaka till under 40 öre, och ända ner mot 30 öre/kwh. Låga priser på elcertifikat Priserna på elcertifikat har fortsatt att falla och ligger klart under 15 öre/kwh på spotmarknaden. Priset på utsläppsrätter har däremot stabiliserats och stigit något upp mot 8 9 euro/ton CO 2. Det är fortfarande en extremt låg nivå, som ger mycket svaga incitament för att reducera utsläppen. Priset borde ligga på den tredubbla nivån. 6 Oljepriset över 120 dollar/fat Oljepriset har stigit kraftigt på världsmarknaden under februari. Brentoljan ligger när detta skrivs på 123,6 dollar, och Nymex-oljan på 106 dollar. Vi är nu ganska nära den toppnivå som nåddes i april förra året, och priset har nu legat över 100 dollar ett helt år. Det innebär mycket stora överföringar av pengar från oljekonsumenter till oljeproducenter. De svenska bensin- och dieselpriserna ligger nu på rekordhög nivå. Försäljningen av både bensin och diesel sjönk i januari med 4 procent jämfört med ett år tidigare. Försäljningen av E85 ökade däremot med 14 procent.

7 REMISSYTTRANDEN FRÅN SVEBIO Kommentarer till Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Svebio lämnade i slutet av januari in synpunkter på den underlagsrapport som Naturvårdsverket utarbetat med anledning av en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Här är några av Svebios ståndpunkter: Rapporten ger en bra sammanfattning av utgångsläget och de möjliga åtgärderna inom olika sektorer. Man skulle här kunna referera även IEA:s senaste World Energy Outlook (2011) där det görs en träffsäker analys av hur dörren nu håller på att stängas för att klara 2-gradersmålet. Avskogning Analyser under det senaste året visar att den del av de antropogena utsläppen av CO2 som härrör sig till förändrad markanvändning ( avskogning ) har en relativt mindre betydelse än man trott tidigare. Man har ju ofta allmänt påstått att avskogningen står för 20 procent av utsläppen. Troligen rör det sig snarare om 10 procent eller mindre. De nya beräkningar som gjorts utgår från den senaste Forest Resource Assessment som kom från FAO Utsläppen från avskogning (förändrad markanvändning) ligger på 0,9 Gton/år kol, medan utsläppen från förbränning av fossila bränslen och cementtillverkning ligger på 9,1 Gton/år (2010). Analyserna visar också att avskogningssiffran har en sjunkande tendens medan CO2-utsläppen från förbränning de senaste åren ökat rekordartat. Mål och färdplaner Vi noterar att de länder som redan genomfört liknande analyser som Naturvårdsverket nu ska genomföra har valt att utgå från inhemska utsläpp och att man valt att inte inkludera LULUCF (förändrad markanvändning och kolupptag i växande skog). Vi tycker att den svenska utredningen ska ha samma huvudinriktning. Vi anser att utredningen ska koncentrera sina insatser på det alternativ som beskrivs i nettonollvision i landet utan växthusgasmarknad. Kolsänkan bör inte inkluderas i huvudalternativet. Färden mot en låg-kol-ekonomi kräver stora teknikomställningar Rubriken är missvisande. Som framgår av texten handlar det i huvudsak om redan känd och demonstrerad teknik. Vad som dock krävs är att alla investeringar sker med sådan teknik (effektivt energiutnyttjande, förnybar energi), och för detta krävs starka generella styrmedel som gör dessa investeringar lönsamma. Frågan om styrmedel behandlas alltför lite i rapporten. Vi håller med om den generella slutsatsen att en rad studier visar att det går att sänka de svenska utsläppen av klimatgaser med procent. När det gäller koldioxidutsläpp från fossila bränslen kan utsläppen sänkas med 100 procent. Svebio anser att Sverige 2050 bör ha ett energisystem som helt bygger på förnybara energikällor. Sverige har redan idag låga per capita-utsläpp Även denna rubrik är missvisande. Låga i förhållande till vad? Det är riktigt att utsläppen är låga jämfört med länder som använder mycket fossila bränslen för elproduktion och för bostadsuppvärmning. Men utsläppen från den svenska transportsektorn är mycket höga jämfört med de flesta länder, och i ett globalt perspektiv är de svenska utsläppen höga generellt. El- och fjärrvärmesektorn Både i sammanfattningsrutan och i texten nämns olja och torv i fjärrvärmeverken, men inte den kvarstående kolanvändningen (främst Värtanverket). Man bör tydligt markera att användningen av olja, kol och naturgas för el- och värmeproduktion bör avvecklas. För Värtanverket finns redan planer på ersättning med biobränsle. Oljeanvändningen gäller främst topplast vintertid, som kan ersättas med biooljor och pellets. Dessa förändringar kan genomföras före Naturgaskraftverken i Malmö och Göteborg ger ett relativt stort tillskott av koldioxid. Det är inte säkert att priset på utsläppsrätter kommer att begränsa utnyttjandet av dessa kraftverk på kort sikt, men på medellång sikt bör de ersättas helt med biobaserad el- och värmeproduktion. Förnybar energi och effektivisering Den återstående användningen av kol för kraftvärmeproduktion bör nämnas även här. När det gäller utsläppen från avfallsförbränning och från förbränning av hyttgas är det inte logiskt att låta dessa utsläpp belasta energisektorn. Utsläppen från avfallsförbränning borde ligga i avfallssektorn och utsläppen från hyttgas borde ligga i industrisektorn. Genom att använda dessa flöden för fjärrvärme tas energin tillvara, även om utsläppen kvarstår. Men utsläppen har inte orsakats av energiutvinningen utan av den ursprungliga aktiviteten i andra sektorer. När det gäller torv anser vi det inte vara angeläget att avveckla användningen. Torven har goda förbränningstekniska egenskaper och är ett inhemskt bränsle. Om torvutvinningen sker på redan dikad mark bör den godtas, eftersom dikade torvmarker läcker växthusgaser utan att kolinnehållet tas tillvara. Koldioxidavskiljning i biokraftvärmeverk (BECCS) är en tilltalande tanke, men kräver mycket högt pris på koldioxidutsläppen för att kunna genomföras. Vi ställer oss också mycket frågande inför möjligheterna att kunna genomföra CCS vid fossila kraftverk. En logisk slutsats av kapitlet är att en fortsatt utbyggnad av det svenska naturgasnätet av klimatskäl bör stoppas. Detta bör också tydligt framgå av rapporten. Bostads- och servicesektorn Bostadssektorn är nästan fossilbränslefri redan idag. Användningen av olja och naturgas för uppvärmning är idag marginell, och denna bör med fortsatt hög koldioxidbeskattning kunna fasas FORTS 4 7

8 FORTS FRÅN SID 7. ut inom några få år. Konstaterandet att utsläppen minskar till nivåer nära noll 2020 är därför riktigt. Utifrån detta konstaterande bör man kunna föra ett resonemang om prioriteringen av samhällets insatser och investeringar. Det är angeläget att vid ombyggnader genomföra energieffektivisering, men sådana insatser leder inte till reducerade utsläpp av klimatgaser. Däremot minskar de underlaget för förnybar elproduktion (biokraftvärme). Minskad användning av elvärme leder däremot på marginalen till minskade koldioxidutsläpp eftersom marginalproduktionen i det nordiska elsystemet mestadels sker med fossila bränslen. Vid en fortsatt sammanbyggnad av elnäten med kontinenten förstärks detta argument. Det är angeläget att i det fortsatta utredningsarbetet analysera den här typen av samband. Transporter Kapitlet ger en bra samlad bild av möjligheterna på transportområdet. Det är viktigt att betona att en radikal minskning av utsläppen kräver en kombination av elektrifiering och användning av biodrivmedel. Biodrivmedel kommer att behövas både i personbilar (t ex i hybridfordon) och för den tunga trafiken, flygtrafiken och fartygstrafiken. För närvarande hämmas utvecklingen av biodrivmedelssektorn kraftigt av bristen på långsiktiga styrmedel. Utbyggnaden och förstärkningen av järnvägsnätet är viktig även för ett rationellt utnyttjande av biobränslen, som i allt högre utsträckning transporteras långa sträckor. Industrin Texten har alltför stort fokus på CCS kopplat till industrin. På samma sätt som för kraftverk tror vi att det kommer att bli mycket svårt att klara finansiering av CCS-tekniken i industrin till kostnader som motsvarar förväntade priser på utsläppsrätter och i relation till andra åtgärder. Det saknas en analys av andra åtgärder i industrisektorn, trots att sektorn står för 30 procent av utsläppen. Vi anser att det finns stora möjligheter att ersätta fossila bränslen i industrin. I princip all användning av fossila bränslen för värmeproduktion (lokaluppvärmning, varmvatten- och ångproduktion, torkning mm) kan ersättas med biobränslen. Ny teknik utvecklas idag för förgasning av biobränslen för industriella ändamål, vilket bl a kan ersätta användningen av gasol. Även i den tunga industrin finns möjligheter, vilket t ex visas av det samarbete som inletts mellan LKAB och Sveaskog, och av de insatser som gjorts i cementindustrin. Vi föreslår att Naturvårdsverket inom ramen för utredningsuppdraget låter genomföra analyser av industrins möjligheter att reducera sina koldioxidutsläpp, både genom effektivisering och genom konvertering till biobränslen och fjärrvärme. Jord- och skogsbruket Vi delar uppfattningen som framförs i rapporten att det är svårare att reducera utsläppen i jordbrukssektorn än i andra sektorer, särskilt utsläppen av metan och lustgas. Däremot är sektorns möjligheter att öka produktionen av biobränslen mycket stor, vilket bidrar till reducerade utsläpp i andra sektorer och utomlands. Särskilda insatser bör göras för att kunna ersätta fossilbränsleanvändningen för traktorer och motorredskap och för torkning. Uppvärmning av djurstallar och växthus, i den mån man fortfarande använder fossila bränslen, kan snabbt ställas om till biobränslen. Yttrande om näranollenergibyggnader Svebio yttrade sig den 6 februari över en promemoria från Näringsdepartementet om hur man ska införliva EU:s direktiv om energihushållning i byggnader, när det avser så kallade näranollenergibyggnader, i den svenska lagstiftningen. (se även pressmeddelande på sidan 10) Svebios uppfattning i sammanfattning - Direktivet föreskriver dels att medlemsländerna ska bygga näranollenergibyggnader, dels att de mycket små mängder energi som krävs för dessa bör vara förnybar energi, helst sådan som produceras på platsen eller nära. Regeringen och myndigheterna har bara uppmärksammat den första delen av detta krav, och helt åsidosatt kravet på förnybar energi. - Istället för näranollenergibyggnader bör man sträva efter att bygga näranollutsläppsbyggnader. - Den tolkning som görs av näranollenergibyggnader i promemorian är orimlig och stämmer inte överens med hur begreppet måste uppfattas av en bred allmänhet. Tolkningen innebär att husen kommer att förbruka betydande mängder energi för sin uppvärmning. - Begreppet näranollenergibyggnader är mycket vagt definierat i direktivet, och den svenska tolkningen gör inte saken bättre. Vi ifrågasätter om begreppet över huvud taget är användbart. Man borde istället tala om byggnader med låga värmebehov. - Den från årsskiftet gällande nybyggnadsregleringen, BBR 2012, innebär att all ny småhusbebyggelse kommer att försörjas med elvärme, i huvudsak via individuella värmepumpar. Fjärrvärme och biobränslesystem är i praktiken utestängda från denna marknad genom den lösning som valts för systemgräns (inköpt energi). - Den ensidiga satsningen på värmepumpar förstärker obalanserna i elsystemet och driver upp elpriserna under vinterhalvåret. - Den svenska regeringen bör snarast utreda hur vi i nybyggnationen både kan tillfredsställa behovet av att använda energi effektivt i byggnadsbeståndet och samtidigt i huvudsak använda förnybar energi för denna energiförbrukning. Direktivets krav och inriktning - otillräcklig uppföljning av kravet på förnybar energiförsörjning Direktivets grundläggande krav i artikel 9.1a är att medlemsstaterna ska se till att alla nya byggnader senast 31 december 2020 är näranollenergibyggnader. Definitionen av näranollenergibyggnad är enligt artikel 2.2 en byggnad med mycket hög energiprestanda. Vidare sägs i samma artikel att den mycket låga mängden en- FORTS 4 8

9 FORTS FRÅN SID 8. ergi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten. I skäl 17 i direktivets motivationstext anges också att syftet med direktivet är att både sänka energianvändningen och minska koldioxidutsläppen. Enligt Svebios uppfattning har myndigheterna och departementet inte tillräckligt beaktat båda dessa villkor mycket höga energiprestanda och förnybar energiförsörjning. Energimyndigheten gör en prioriteringsordning där en mycket stor andel förnybar energi prioriteras ner i förhållande till energieffektivitet, och Boverket har genom sina byggregler och val av systemgränser i praktiken omöjliggjort försörjning av nya småhus med förnybara energikällor till förmån för elvärme med värmepumpar. Svebio arbetar tillsammans med Svensk Solenergi, Pellsam och Pelletsföretagen inom projektet 100% förnybar värme. Projektet visar att man kan åstadkomma en hundraprocentigt förnybar försörjning med kombinationen solvärme och pelletsvärme, som ger trygg värme- och varmvattenförsörjning med näranollutsläpp. Svebio anser att det finns anledning att arbeta med begreppet näranollutsläppsbyggnader snarare än näranollenergibyggnader. Orimlig tolkning av begreppet näranollenergibyggnad För en bred allmänhet uppfattas begreppet näranollenergibyggnad som en byggnad som kräver ingen eller mycket liten tillförsel av energi för värme och varmvatten. Ofta används synonymt begreppen passivhus eller nollenergihus. Byggnaderna är naturligtvis aldrig nollenergihus det behövs alltid energi för att upprätthålla temperaturskillnad mellan ute och inne, och energi för de aktiviteter som sker i huset. Men i passivhuset sker värmeförsörjningen till stor del genom spillvärme från apparater, belysning och de boende. Extern energitillförseln sker i huvudsak som el. Departementet har valt en helt annan tolkning av begreppet nollenergibyggnad. Med utgångspunkt i direktivets motiv 17 att en näranollenergibyggnad ska vara mer energieffektivt än nuvarande minimikrav, och med hänvisning till att energikraven skärpts i BBR 2012, som införts efter att direktivet antogs, hävdar departementet att vi redan med BBR 2012 tillfredsställer direktivets krav. Vi anser att denna tolkning är orimlig. Det kan vara sakligt riktigt att inte ställa högre krav på energihushållning i nya byggnader, med hänvisning till vad som är tekniskt och ekonomiskt motiverat. Men detta bör inte kopplas till begreppet näranollenergibyggnad. Att benämna hus nollenergibyggnader när de förbrukar relativt stora mängder el till värmepumpar, varmvatten och hushållsel kommer att uppfattas som ett skämt av bostadskonsumenterna, inte minst när de ska betala sin elräkning. Direktivet är motsägelsefullt. Å ena sidan stipuleras att alla byggnader ska vara näranollenergibyggnader. Å andra sidan anges det att medlemsstaterna ska beräkna kostnadsoptimala nivåer för minimikrav, vilket kan leda till att byggnaderna inte hamnar på näranollnivå. Motsättningen skulle lättast kunna lösas genom att man mönstrar ut begreppet näranollenergibyggnad och istället talar om byggnader med låga energibehov, eller lågenergibyggnader. Rollen för förnybar energi i näranollenergibyggnader Direktivets krav på att den låga mängd energi som krävs ska komma från förnybara energikällor anses i förslaget vara tillfredsställt genom de generella styrmedel som finns i Sverige, de krav som finns i anslutning till energideklarationerna och de relativt fördelaktiga villkor som ges i BBR för värme och kylsystem som drivs med energi från förnybara energikällor. Vi anser inte att dessa befintliga regelverk tillfredsställer kravet i direktivet beträffande förnybara energikällor. Vi tolkar direktivet som att energiförsörjningen ska ske genom tillförsel av fjärrvärme med förnybart bränsle, alternativt förnybart bränsle som används på plats, alternativt solvärme under en del av året. Med tanke på att så gott som samtliga nybyggda småhus som byggs enligt BBR 2012 förses med elbaserade värmepumpar, och mot bakgrund av att departementet föreslår att BBR 2012 motsvarar näranollenergibyggnader, menar vi att den nu gällande nybyggnadsregeln strider mot direktivet. Elcertifikatsystemet kommer att öka andelen förnybar el, men det garanterar inte att all el är förnybar. Tvärtom kommer under överskådlig tid en stor del av elförsörjningen att ske med ickeförnybar energi, med kärnkraft (35 45 procent beroende på reaktorernas tillgänglighet), och med naturgas. Dessutom kommer marginal-elen i det nordeuropeiska elsystemet även fortsättningsvis att vara fossilkondens. Detta förhållande förstärks när elsystemen i Nordeuropa byggs samman med nya kablar. Nya hus tar definitionsmässigt i anspråk marginell elproduktion. Enligt Svebios uppfattning måste byggreglerna ses över för att garantera att direktivet följs och nya byggnader förses i första hand med förnybar energi. Direktivets krav på redovisning av primärenergi Som framgår av promemorian ställer de svenska byggreglerna krav som avser inköpt energi, inte primärenergi. Direktivet ställer däremot krav på redovisning av primärenergianvändning i kwh/ m2/år, i artikel 9.3a. Promemorian lämnar inget förslag på en svensk tillämpning av denna artikel. Svebio anser det angeläget att redovisningen av energiåtgång sker med primärenergifaktorer. Energieffektiviseringsutredningens primärenergifaktorer är en lämplig utgångspunkt. Dessa återspeglar på ett bättre sätt än inköpt energi den totala energibelastningen från de olika värmekällorna. Solvärme, liksom egenproducerad sol-el saknas i tabellen, men kan sättas till 1,0. Kontrollstation 2015 utred näranollutsläppsbyggnader I anslutning till den kontrollstation som föreslås 2015 föreslår vi att regeringen låter utreda näranollutsläppsbyggnader som alternativ till näranollenergibyggnader. Den avgörande frågan för de kommande årtiondena är att reducera utsläppen av klimatgaser, inte att reducera energiförbrukningen. Utgångspunkt för beräkningarna bör vara primärenergi, där man också värderar marginaleffekter. Genom att sätta fokus på utsläppsreduktioner kan man åstadkomma en effektivare klimatpolitisk styrning av bostadsuppvärmningen. Utgångspunkten bör vara att åstadkomma största möjliga minskning av utsläppen av klimatgaser, till lägsta möjliga kostnad. 9

10 PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande Diplomater från 45 länder fick veta mer om svensk bioenergi Det kom elva ambassadörer och totalt 86 diplomater från 45 länder när Svebio och Elmia bjöd in till Tea-view för att informera om World Bioenergy 2012, som anordnas i Jönköping i slutet av maj. Nu sprids budskapet om bioenergins möjligheter över världen. Inför World Bioenergy 2012 som anordnas i Jönköping i slutet av maj bjöd arrangörerna Svebio och Elmia in till en Tea-View på restaurang Gondolen i Stockholm, för att berätta om det kommande arrangemanget. Inbjudna var den diplomatiska kåren och utländska korrespondenter. Det kom 86 diplomater från 45 olika länder, bland dessa inte mindre än elva ambassadörer. Den stora uppslutningen visar på det mycket stora intresse för bioenergin som finns globalt, konstaterade Tomas Kåberger, tidigare generaldirektör på Energimyndigheten och ordförande för World Bioenergy Det finns ett stort intresse att ta del av allt det som gjorts inom bioenergin i Sverige. Syftet med World Bioenergy är att kombinera de senaste forskningsrönen med att visa på fungerande bioenergilösningar och erbjuda en mötesplats för affärer. Svebios vd Gustav Melin påminde om att bioenergin i Sverige står för 32 procent av energianvändningen, och har passerat oljan som största energikälla. Han visade också på att bioenergin är den förnybara energikälla som är särklassigt störst inom EU och står för den största delen av ökningen fram till Jakob Hirsmark från Elmia berättade att flera länder planerar samlingsmontrar och arrangemang i samband med World Bioenergy Bland annat kommer Österrike med tolv bioenergiföretag som utställare. Den globala debatten om bioenergi handlar just nu mycket om hur bioenergiproduktionen kan ske på ett hållbart sätt. Vid World Bioenergy 2012 kommer det därför att anordnas en särskild dag kring hållbarhetsfrågor en Sustainability Day i samarbete med ISO (International Organisation for Standardisation), som nu genomför ett stort projekt kring standardisering av hållbarhetskriterier för bioenergin, där Sverige spelar en viktig roll. Pressmeddelande Näranollutsläppshus borde vara målet Svebio har yttrat sig över ett förslag från Näringsdepartementet om näranollenergibyggnader med anledning av den svenska tilllämpningen av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. I yttrandet kritiserar Svebio regeringens definition av näranollenergibyggnader och framhåller att den avgörande frågan är att reducera utsläppen av klimatgaser kopplade till byggnaderna. Målet 2020 bör vara näranollutsläppshus, dvs att vi bygger nya hus som inte orsakar utsläpp som skadar klimatet och miljön. Det anser Svebio i ett remissyttrande med anledning av att EU har antagit ett direktiv som säger att alla nybyggda hus 2020 ska vara näranollenergibyggnader. Noll energi är inte huvudsaken, utan noll klimatpåverkan, menar Gustav Melin, vd i Svebio. Boendet kommer alltid att kräva energi i vårt kalla klimat, men det ska vara lite energi och framför allt ska den vara förnybar och inte orsaka utsläpp av klimatgaser. Solvärme och biobränslen är bra exempel på energikällor som med fördel kan utnyttjas. Idag missgynnas tyvärr dessa energikällor, liksom miljövänlig fjärrvärme, av nybyggnadsreglerna. Svebio underkänner i remissyttrandet också regeringens definition av näranollenergibyggnader. Enligt regeringens förslag skulle direktivet vara uppfyllt redan med dagens nybyggnadsregler. Nya hus i Sverige förbrukar en hel del energi, i småhusens fall nästan enbart som el, och de kan inte betraktas som nollenergihus, enligt Svebio. Pressmeddelande Dålig kunskap om bioenergins roll Svenska folket har dåligt reda på vilken stor betydelse bioenergin har för den svenska energiförsörjningen. De flesta tror att bioenergin står för 5-10 procent av vår energianvändning, medan den rätta siffran är 32 procent. Det framgår av den Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av tidningen Bioenergi. En mycket stor del av svenska folket tror att bioenergin står för mindre än tio procent av energianvändningen i Sverige. Mycket få kan ge rätt svar att bioenergin idag svarar för nära en tredjedel av den svenska energianvändningen (cirka 32 procent av slutanvändningen av energi). Det är tredje året i rad som vi genomför den här undersök- ningen, och kunskapen om bioenergins roll är lika dålig som tidigare år, berättar Anders Haaker, chefredaktör på Bioenergi. De som underskattar bioenergins roll har till och med blivit fler. Hela 59 procent anger värden under 25 procent, medan mindre än en fjärdedel av de tillfrågade anger värden som ligger någorlunda rätt. En stor andel svarar vet ej. Kunskapen om bioenergins roll är särskilt dålig bland personer med högre utbildning, bland medelålders män och bland storstadsbor. I de här grupperna är det också få som svarar vet ej. De som vet minst är också de som tror sig veta bäst, konstaterar Anders Haaker. 10

11 BIOENERGI I PRESSEN Internationellt: NIB finansierar förgasningsanläggning i Vasa Nordiska Investeringsbanken har gett ett lån på totalt 18 miljoner Euro till Vaskiluodon Voima för uppförandet av en förgasningsbaserad bioenergianläggning i Vasa, Finland. Den nya förgasningsanläggningen som är på 140 MW byggs för att minska användningen av kol i energiproduktionen. Anläggningen ansluts till ett äldre kraftverk, och det innebär att delar av kolet i det äldre kraftverkets bränsleblandning ska kunna ersättas med biobränsle och torv. Enligt beräkningarna ska användningen av kol att kunna minska med procent. Ur Energinyheter.se Hela landet: Sveaskog ökade biobränsleleveransen för 15:e året i rad År 2011 blev det 15:e året i rad som Sveaskog ökade sin biobränsleaffär och för första gången levererade man mer än 3 TWh förnyelsebar energi under ett år. Biobränsleaffären uppgick år 2011 till 650 miljoner kronor. - Energiaffären blir allt viktigare för skogsägare och Sveaskog är ett bra exempel. Även om alla nu tittar internationellt för nästa marknadsexpansion så finns det utrymme att växa även nationellt, säger Roger Johansson, biobränslekoordinator på Sveaskog. Ur Värmlands Folkblad (s) m fl Metso levererar Finlands största pelletseldade värmeverk Metso levererar ett pelletseldat värmeverk till Tampereen Energiantuotanto Oy i Sarankulma i Tammerfors. Värmeverket levereras av Metsos och Wärtsiläs joint venture MW Power. Leveransen är en totalentreprenad som innefattar en nyckelfärdig pannanläggning med all nödvändig utrustning samt driftsättning och automationssystem. Anläggningen blir det största pelletseldade värmeverket och det första som bygger på denna tekniska lösning i Finland. Värmeverket kommer att användas som spets- och reservanläggning och ersätter de nuvarande olje- och gaspannorna. Anläggningen har en värmeeffekt på 33 MW. Fjärrvärmeproduktionens CO 2 -utsläpp minskar avsevärt när de gamla pannorna ersätts med en modern pelletspanna. Ur pressmeddelande från Metsä , publicerat i flera media Fabrik för biodiesel byggs i Finland Finländska skogsindustrikoncernen UPM bygger ett fullskaligt raffinaderi för biodiesel. Cirka ton diesel per år ska produceras. Råvaran blir tallolja, en restprodukt från massatillverkning. Investeringen är värd cirka 1,3 miljarder svenska kronor. Anläggningen beräknas vara klar att ta i drift under Bygget påbörjas nu i sommar. Cirka 50 personer får sysselsättning i bioraffinaderiet, som även bedöms generera ytterligare cirka 150 indirekta arbetstillfällen. Ur ATL Bioetanol från Borregaard Träbaserad bioetanol producerad av Borregaard i Sarpsborg kommer att levereras till bilister som fyller 95-bensin vid Statoils bensinstationer i östra Norge. Borregaard har ingått ett avtal med Statoil om försäljning av liter per månad. Borregaard är världens största tillverkare av andra generationen bioetanol. Produktionen är på cirka 20 miljoner liter per år. Socker extraheras från trä som sedan jäses. Ur Strömstads Tidning Norrbottens län: Start i mars för försenad förgasningsanläggning Bygget av den förgasningsanläggning som ska förse Hortlax och delar av Bergsviken med värme och el är försenad, men i mars räknar Daniel Eriksson vid Pite Energi med att kunna trycka på startknappen. Vi hade räknat med att starta tidigare. Men detta är ett utvecklingsprojekt. Det första i sitt slag i Sverige och under en sådan resa stöter man på problem man måste lösa, säger Daniel Eriksson, fjärrvärmechef vid Pite Energi, som kommer att äga anläggningen. Vi mal biobränslet till ett pulver som blåses in i en cyklon. Sedan bildar den en gas som vi renar och kyler. Den driver i sin tur en gasmotor som driver en generator som alstrar el, där elen går ut till elnätet i området. Anläggningen i Hortlax kostar 14 miljoner kronor att bygga och Daniel Eriksson ser möjligheter med fler i Piteå kommun. Ur Piteå-Tidningen (s) Här invigs Töres trygghetsboende Kalix kommun lade ned det utdömda, mögliga boendet och planerade att riva det. Christer Johansson, Luleå, såg andra möjligheter. Två år och 18 miljoner kronor senare är Norrbottens första trygghetsboende klart - och nu också invigt. Driftskostnaderna på 1,8 miljoner kronor årligen bantandes med kronor efter investering i pelletspanna och nu tjänar oljan och elen som reserv. Ur Norrländska Socialdemokraten

12 Västerbottens län: Investerar i grön betongfabrik Vid Skanskas betongfabrik i Umeå har man bytt ut den gamla oljepannan mot en ny pelletspanna. Med den nya pelletspannan minskar betongfabriken i Umeå utsläppen av koldioxid med cirka 300 ton per år, något som motsvarar ungefär 47 svenskars årliga koldioxidutsläpp. Den nyinstallerade pannan ger även en energieffektivisering på ungefär 50 procent jämfört med tidigare uppvärmning. Ur Byggvärlden Nystartat företag omsätter miljonbelopp Arvid Stefansson och Marcus Lejon hade ingen lust att bli arbetslösa eller plugga vidare när de gick ut bygglinjen förra året. Så de startade eget istället. Omsättningen första året landar på omkring en miljon kronor för firman som bland annat erbjuder olika servicetjänster och även säljer pellets. I slutet av mars förra året bildades handelsbolaget SOL Entreprenad. Man säljer pellets både på pall och i säckar hem till dörren. Jag tror att det är att vi lyfter in säckarna som lockar mest, säger Marcus Lejon. En målsättning är också att kunna erbjuda jobb så att fler ungdomar ska slippa vara arbetslösa. Förhoppningen är att anställa folk till sommaren. Visionen på fem års sikt är att vara tio anställda. Ur Västerbottens Mellanbygd Umeåforskare får 9,5 miljoner av EU Det handlar om utveckling av så kallade torrefieringsbaserade tekniker, som resulterar i ett slags grönt kol. Torrefiering anses därför vara en mycket lovande teknik för storskalig implementering av biomassa för såväl förnybar elproduktion som kostnadseffektiv produktion av gröna drivmedel och kemikalier, säger Linda Pommer, institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Hon leder Umeå universitets del av det europeiska forskningsprojektet Sector, som får totalt 69 miljoner kronor i EU-pengar. Vid torrefiering värms biomassa upp till temperaturer på grader i frånvaro av syre. Genom att kombinera med pelletering eller brikettering kan biomassan uppnå en hög energidensitet. Ur Västerbottens Folkblad (s) Japaner lär sig mer om alternativ energi i Umeå Sedan i lördags har nio japaner som är engagerade i landets energiförsörjning varit i Sverige för att lära sig mer om hur Sveriges energipolitik ser ut. I början på veckan var de i Stockholm och Uppsala och i går anlände de till Umeå för att lära sig mer om källsortering, vindkraft, pellets och andra alternativ till kärnkraft. Hideko Ueki, som upplevde katastrofen i Fukushima, tycker att Sverige har mycket som Japan borde ta efter. Hon tycker framför allt att Sverige sköter sin sophantering på ett bra sätt genom att omvandla sopor till energi och hon har också fått upp ögonen för fjärrvärme. Att ha ett stort system som ger värme till en stad är ett väldigt fint system, säger hon. Ur Västerbottens-Kuriren (fris lib) Satsar på ny energiprodukt Bioendev ägs i dag av Umeå Energi, Övik Energi samt forskare vid Umeå universitet till en tredjedel vardera. Övik Energi vill dra sig ur sina utlovade åtaganden i Bioendev. Avsikten är att Övik Energis aktier i Bioendev genom hembudsrätten ska köpas av Umeå Energi och forskarna, säger Marie Berglund, vd i Bioendev. Umeå Energis vd, Göran Ernstson, är mycket nöjd med hur allt kommit på plats: Jag räknar med att vi kan börja bygga försöksanläggningen i Umeå i höst och att den ska stå färdig under Försöksanläggningen i Umeå beräknas kosta cirka 50 miljoner kronor att bygga. Sen kommer de kommersiella aktörerna att stå i kö, menar Göran Ernstson. Umeå kommer knappast att bli lokaliseringsort för en anläggning med kommersiell produktion. Då passar inlandet bättre, helst i närheten av järnväg. Ur Västerbottens-Kuriren (fris lib) Jämtlands län: Ny pelletspanna ska minska oljeförbrukningen i Åre En ny pelletsanläggning på Åre strand ska minska Jämtkrafts beroende av oljeeldning i Åre. Anläggningen är till för att minska oljeberoendet vid Jämtkrafts fjärrvärmeverk Sösia, på Åresjöns södra strand. Där, liksom vid reservanläggningen uppe vid Årekompaniet, har Jämtkraft tidigare tvingats elda med olja så fort temperaturen sjunkit under 6 minusgrader. Det har man nu kunnat förbättra till 15 minusgrader. En annan fördel är att Jämtkraft inte behöver köra olja under revisionen på sommaren då alla reparationer görs på Sösia. Ur Länstidningen Östersund (ober s) Klart med ny värmepanna i Sveg Höstens arbete med att bygga en ny biobränslepanna i Sveg är klart. I slutet av januari startade provdriften av pannan som nu levererar fjärrvärme till E.ONs kunder i Sveg. Allt har gått enligt plan och det känns skönt att vi kunnat ta pannan i drift när den behövs som mest, säger Kjell-Åke Wallström på E.ON Värme. Tack vare pannan har vi också ersatt olja, som tidigare behövdes i produktionen vintertid, med biobränsle. Cirka hälften av fjärrvärmeproduktionen i Sveg baseras på spillvärme från HMAB och Svegsågen. Spillvärmeleveranserna har dock minskat de senaste åren och för att trygga leveranserna av biobränslebaserad fjärrvärme har E.ON investerat 15 miljoner kronor i en ny biobränslepanna samt en lokal för fjärrvärmeproduktionen. E.ON har drygt 300 kundanslutningar i Sveg och producerar runt 33 GWh värme per år. Ur Länstidningen Östersund (ober s)

13 HMAB: Förlusterna ska kunna vändas till vinst Härjedalens Miljöbränsle AB (HMAB) är numera nästan helägt av det finska el- och fjärrvärmebolaget OY Herrfors, som ingår i Katternögruppen. För närvarande satsar vi tid, arbete och mycket pengar för att utveckla tillverkningsprocessen vid HMAB, säger Herrfors styrelseordförande Peter Boström. Vi räknar med att kunna öka tillverkningen av pellets av trä och torv vid Svegsfabriken och att de senaste årens förluster ska kunna vändas till vinst under OY Herrfors har även långsiktiga planer på att bygga ett kraftvärmeverk i Sveg, men först måste HMAB kunna visa på svarta siffror i verksamheten. Under innevarande år kan man hoppas på att planerna på ett kraftvärmeverk börjar klarna, säger Peter Boström. Ur Länstidningen Östersund (ober s) Västernorrlands län: Etanolfabriken i Örnsköldsvik hotas av nedläggning Den unika testfabriken i Örnsköldsvik för etanol från cellulosa hotas av nedläggning. Personalen är varslad och nu jagar ägarna nya pengar. Det vore väldigt olyckligt om den läggs ner. Anläggningen har få motsvarigheter i världen och är viktig inte bara för utvecklingen av etanol utan också för andra kemikalier ur skogsråvara, säger Guido Zacchi, professor i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola. Etanolfabriken har kostat mer än 200 miljoner att bygga. Till stor del har den finansierats med skattemedel via Energimyndigheten. Företaget Sekab i Örnsköldsvik har hittills stått för driften. Vi jobbar fortfarande på att hitta ny finansiering. Löser det sig inte under våren tvingas vi stänga ner, säger Anders Fredriksson, vd för Sekab. I år saknas cirka 20 miljoner för att kunna driva anläggningen vidare. Ur Ny Teknik Holmen planerar öppna ny torvtäkt Torvbrytningen går bra för Holmen Energi. Så bra att företaget nu planerar att anlägga en ny torvtäkt, i anslutning till den som är i drift sedan tre år på Stormyran, mellan Gideåbruk och Skademark. Nu inleds en process där vi undersöker avsättning, om det finns entreprenörer och så vidare. Jag skulle tro att vi tar ett beslut om ett halvår. De 23 hektar man funderar på är bara en knapp sjättedel av den befintliga täkten som är på runt 150 hektar. Den har nu varit i full drift i två år och fungerat bra. - Vi hade lite otur förra sommaren då det kom rätt mycket nederbörd under produktionstiden, säger Roger Andersson, projektledare på Holmen Energi. Totalt tog Holmen Energi ut kubikmeter torv ifjol - allt levererat till Hörneborgsverket - vilket motsvarar i runda slängar 600 lastbilslass. - Teoretiskt kan vi ta ut säkert kubikmeter från täkten på Stormyran, säger Roger Andersson. Ur Örnsköldsviks Allehanda (lib) Grot - ett skogsbränsle i utveckling Ökad produktion av skogsbränsle - till lägre kostnader. Det har varit målet med ett treårigt projekt i Västerbotten som just avslutats. Syftet med EU-projektet Bioenergigårdar har varit att öka produktionen av biomassa för energiändamål - och samtidigt utveckla förståelsen mellan aktörerna i bränslekedjan. Målet var att under projekttiden utvinna 270 gigawattimmar energi ur skogsbränsle. Men resultatet blev högre - under de tre åren har totalt 315 gigawattimmar utvunnits. Nu har projektet utvärderats av Norra Skogsägarna. I dag är det svårt att ta fram en kvalitet på stubbarna som är bra, eftersom det följer med mycket jord och sten. Varken marknaden eller tekniken är mogen för en stor användning av stubbar som bränsle, säger Patrik Jonsson, marknadschef för cellulosafiber och biobränsle på Norra Skogsägarna. För Hörneborgsverket i Örnsköldsvik är grot en viktig energikälla. Hit levererades drygt 900 gigawattimmar biobränsle förra året. Enbart grot utgjorde 20 procent. Ur Tidningen Ångermanland (s och lib) Hoppar av biobränsleprojektet Övik Energi startade och var länge drivande i ett projekt som skulle utmynna i bygge av en anläggning för torrefiering, torkning, av biobränsle. Energibolaget äger en tredjedel av bolaget BioEndev, där Umeå Energi och forskare vid Umeå universitet är de övriga delägarna. Nu hoppar krisande Övik Energi av och slipper en utgift på 12 miljoner kronor, som kommunstyrelsen sa ja till 2010, trots protester från alliansen. Ur Örnsköldsviks Allehanda (lib) Sekabs förlust nära miljard på fem år Sekab fortsätter att förlora pengar. 76 miljoner kronor förra året. Det innebär att Sekab förlorat nära en miljard de senaste fem åren. Men i dag finns åtminstone ljusglimtar. Hur länge kan det här fortgå, vd Anders Fredriksson? - Givetvis finns en gräns någonstans. Vi måste vända det här vilket är vårt enda mål. Och vi kom en bra bit på väg under Det som framförallt tynger Sekab är stora lån och inte minst engagemanget i den polska etanolfabriken, Bioagra, som Sekab äger nästan till hälften. Fortfarande gäller att Sekab om möjligt ska sälja sin del i Bioagra. Anders Fredriksson vill inte säga så mycket om den processen, mer än: Vi har väntat på rätt tillfälle och det är ju inte när det går knaggligt. Och det är viktigt att Sekab får igen pengarna som investerats i Bioagra (170 miljoner). Positivt i allt det negativa är att Sekabs traditionella verksamhet - den gröna kemin och etanolen - gick riktigt bra I affärsrörelsen gick vi 25 miljoner plus 2011 och det är vårt bästa resultat sedan Ur Örnsköldsviks Allehanda (lib)

14 Solenergiutbildning i Härnösand läggs ned Härnösands kommun får inte längre starta några nya utbildningar till solenergitekniker och elkraftstekniker. Yrkeshögskolan avslog kommunens ansökan om att få fortsätta utbildningarna med nya intagningar till hösten. Däremot fick kommunen klartecken att fortsätta med sin driftteknikerutbildning med inriktning mot kraft och värme. Här kan kommunen starta en ny klass med 25 elever i höst - Vi har ännu inte diskuterat vad detta kommer att få för konsekvenser, säger Ann-Christin Munther, förvaltningschef för arbetslivsförvaltningen i Härnösand. Solenergibranschen växer snabbt, både globalt och i Sverige, men det har förut inte funnits någon skräddarsydd utbildning för alla de installatörer som behövs. Solenergi kompletterar allt oftare pellets eller värmepumpssystem, och det ställer allt högre krav på systemkunnande. Ur Tidningen Ångermanland (s och lib) Kilåmons plantskola konverterar från olja till biobränsle Svenska Skogsplant investerar 16 miljoner kronor i en biobränsleanläggning på Kilåmons plantskola. Svenska Skogsplant är ett dotterföretag till Sveaskog och har sin största plantskola i Kilåmon. I plantskolan sår man och drar upp tall- och granplant för hela Norrland. På ett år produceras och levereras totalt cirka 35 miljoner plant. Odlingen av planten sker i 11 stycken stora växthus med en sammanlag yta av drygt kvadratmeter. Efter sådd värms växthusen upp i början av mars. I varje växthus finns idag två stycken oljepannor. Kostnaden för uppvärmningen, under i första hand perioden mars till maj, är stor. Drygt 300 kubikmeter olja förbrukas i växthusen. Även övriga byggnader på plantskolan värms upp med olja. Nu kommer tankbilarna att ersättas med flisbilar. Områdets övriga byggnader ska också växla över till biovärme. En hel del pengar ska kunna sparas in med investeringen. Till detta ska läggas miljövinsterna. Ur Tidningen Ångermanland (s och lib) Stora investeringar för Bollstasågen Just nu pågår en väldigt kraftfull investeringsfas hos SCA i Bollsta. Från i fjol fram till sommaren i år kommer man att investera 290 miljoner i anläggningen vilket bland annat kommer att gå till en ny biobränslepanna för att växla bort från olja. Nya torkar för ökad volym och uppgradering i delar av sågen kommer också att göras. Ökad satsning på vidareförädling har hittills lett till många nya jobb. I dag arbetar drygt 140 personer i företaget. Ur Tidningen Ångermanland (s och lib) Gävleborgs län: Mild förvinter orsak till varsel Helsinge Pellets varslar merparten av sina anställda i Edsbyn om uppsägning. Även vid Laxå Pellets anläggning varslas anställda om uppsägning. I Edsbyn rör det sig om tio personer och i Laxå om 20 personer. Vi har anställda i Edsbyn, så det är merparten av de anställda som har blivit varslade. Men vi tänker inte stänga produktionen omedelbart. Produktionsstopp kan det bli i april eller början av maj, säger Helsinge Pellets och Laxå Pellets vd Kent Torwald. Det är den milda inledningen på vintern som ligger bakom att pelletsfabrikerna har mist hälften av sin försäljning, jämfört med de senaste två kalla vintrarna. Energiförbrukningen har blivit mycket lägre och lagren av pellets har växt. För närvarande har fabrikerna i Edsbyn och Laxå lager på ton pellets. Ur Ljusnan (ober lib) Prins Daniel fick se ny biobränslepanna Korsnäs och Gävle kommuns nya biobränslepanna kommer som planerat att vara igång nästa år. På torsdagen övervakades miljardinvesteringen av prins Daniel. Han kom inte ensam till fabriken, utan hade med sig ledningen för Korsnäs ägare Kinnevik - bland andra styrelseordförande Cristina Stenbeck. Där fick han veta att bygget av biobränslepannan vid Korsnäs går som planerat. Byggnaden börjar ta form och provdriften ska inledas under hösten. Investeringen uppgår totalt till 1,8 miljarder kronor och ska försörja Korsnäs och Gävles fjärrvärmenät med energi. Ur Arbetarbladet (s) Jätte på järnväg Green Cargo kör gods med tåg och lastbil, både i Sverige och utomlands. Bolaget har 70 procent av marknaden för transporter på järnväg i Sverige. I december 2010 hade bolaget närmare anställda, varav ett hundratal i Gävle; lokförare, arbetsledare och planerare. Ungefär hälften av det gods Green Cargo kör är för stål- och skogsbranscherna: timmer, sågat virke och pappersprodukter. Andra stora godsmängder är kemiprodukter och bränsle, fordon och livsmedel. En ny växande marknad är skogsflis till kraftvärmeverk som eldar med bioenergi. Ur Arbetarbladet (s) Värmlands län: Värmland kan bli självförsörjande på biogas Värmland kan bli självförsörjande på biogas som drivmedel i bilarna. Det förklarar Liselott Roth från konsultföretaget Grontmij vid en Gasdag som Region Värmland och branschorganisationen Energigas Sverige arrangerade i Karlstad på torsdagen. Grontmij har identifierat ett stråk från Hammarö till Filipstad ett område med gott om lämpliga substrat, med en koncentration till Filipstad och livsmedelsindustrierna där, eftersom de producerar stora mängder organiskt avfall. Andra substratkällor är slam i avloppsreningsverk, en del av slammet från pappers- och massaindustrin, hushållens matavfall och en hel del från jordbruket, som till exempel gödsel, vallodling på mark som nu ligger i träda, och en mindre del av befintlig vallodling. Ur Nya Wermlands-Tidningen (kons)

15 Örebro län: Får lagra aska från pannan Degerfors energi AB har nu fått länsstyrelsens välsignelse till att mellanlagra aska från fjärrvärmeverket och då i anslutning till det. Tanken är att askan ska återföras till skogen. När de eldar träbränsle i form av pellets och även hoppressat sågspån, så kallade puckar, så är det väldigt ren aska som kommer ut och i den finns mycket näringsämnen som är livsnödvändiga för skogen, berättar Katja Sällström, miljöhandläggare på länsstyrelsen. De har en yta på sin egen fastighet som de ska hårdgöra och sen lagra askan på, berättar Sällström. Så som Degerfors energi anmält ska det ligga max ett år i taget. Ur Karlskoga Tidning (kons) sägs upp på Laxå Pellets Avsaknaden av riktig vinter med lägre energiförbrukning, skapade en oro hos de anställda på Laxå Pellets. Men att så många som 19 personer skulle komma att sägas upp var helt otippat. Efter MBL-förhandlingarna som nu är klara står det klart att 16 anställda i produktionen, och tre säljare på tjänstesidan, i nästa vecka formellt blir uppsagda. Ingen av de uppsagda som fanns på plats vid NA:s besök ville uttala sig med namn och bild. Det lyser dock igenom att de tar beslutet med jämnmod. De har fortfarande en tro om att det här löser sig, och att försäljningen snart ökar igen. Ironiskt nog har vädret de senaste dagarna förvandlats till bister vinter. Det kom lite för sent den här gången, säger en anställd på produktionssidan. Ur Nerikes Allehanda (ober) Intresset på väg tillbaka efter tiotalet magra år Salix eller energiskog växte så det knakade på de mellansvenska åkrarna i mitten av 1990-talet. Men vad hände sedan? Salixodlingarna minskade eller försvann. Salixodlarnas ideella förening i Örebro län, som varit vilande sedan slutet av 1990-talet, väcktes till liv hösten Nu är målet fler odlare, större odlingar och fler kunder. Förra hösten fick Salixodlarna i Örebro län tillsammans med kollegerna i Hedemora-Säter 2,9 miljoner kronor från Jordbruksverket för att driva ett gemensamt projekt under åren Vi ska bland annat titta på skördemetoder som möjliggör torkning och lagring av bränslet, vilket skulle innebära jämnare leveranser till köparen. I går lockade föreningen hundratals odlare till en gård i Östra Åby, några kilometer väster om Kumla. Intresset var över förväntan. Det var hundra anmälda, men kom betydligt fler, säger Anders Jansson. Totalt är vi kanske 150 lantbrukare i länet som odlar hektar salix, gissar han. Men bara 33 är med i föreningen. Ur Nerikes Allehanda (ober) Västmanlands län: Snart full fräs i nya pelletspannan I början av november lyftes den på plats vid värmeverket, pelletspannan som i största mån ska ersätta oljeanvändningen, som tidigare varit det enda alternativet när den riktiga kylan slagit till. I veckan väntas den tas i fullt bruk. Vi började provkörningen 9 januari och hade lite problem i början, men enligt de senaste rapporterna är allt fixat och fungerar bra. Personalen är utbildad, pannan har testats på full effekt (15 megawatt) och är nu redo att tas i ordinarie drift, säger fjärrvärmechefen Marie Kilbo. Pelletspannan är ett 35-miljonersprojekt och köptes främst för att det är en ekonomisk vinning gentemot den dyrare biooljan. Ur Bärgslagsbladet (lib) Uppsala län: Planer på ett nytt värmeverk Vattenfalls kraftvärmeverk i Boländerna är snart 40 år gammalt och behöver bytas ut. Verket används som komplement till sopförbränningen och eldas med torv som klassas som ett icke förnyelsebart bränsle. Bolaget har börjat utreda ett nybygge som ska baseras på biobränslen. Det beräknas kosta mellan två och tre miljarder kronor. Två tänkbara platser finns redan utpekade förutom Boländerna. Den ena ligger i Bergsbrunna - söder om orten på östra sidan av järnvägen med närhet till E 4. Den andra i en kil söder om Fullerö mellan E 4 och ostkustbanan. Enligt Göran Carlén på kommunledningskontoret är närheten till järnvägen och vägnätet avgörande för att bygga nytt utanför stan. Adrian Berg von Linde, chef Vattenfall Värme Uppsala vill inte säga vilket alternativ han förordar. Inga beslut är tagna. Det nya verket kan komma att byggas i Boländerna eller på en annan plats. Vi samverkar med kommunen i utredningen och vill inte för tidigt spekulera i var vi kan hamna. Ur Upsala Nya Tidning (lib) Omfattande muddring planeras kring Singö En planerad muddring av farleden till Hargshamn har retat upp de närboende som befarar stora problem med grumling i Singöfjärden, från de dumpade muddermassorna. Men hamnledningen menar att muddringen gynnar miljön i stort. Genom att muddra farleden kommer vi upp ordentligt i skala för att kunna ta emot större båtar, säger kommunstyrelsens ordförande Jacob Spangenberg (C) som tack vare gruvdriften hoppas kunna ta emot ytterligare cirka 1,5-2 miljoner ton malm per år. Hamnen omsätter i dag cirka 45 miljoner kronor, så det är ett stort åtagande. Men vi hoppas på offentliga finansiärer, som man har i Gävle, säger Jacob Spangenberg. Fakta Hargshamn: Var utskeppningshamn för Dannemora gruvor tills gruvorna stängde Har successivt byggts upp kring biobränsle sedan dess. Är i dag en bulkhamn där även lagring ingår, exempelvis för bränslepellets. Hamnen hanterar i dag cirka ton bulk och annat material per år. Ur Skärgården

16 Stockholms län: Först i Europa Miljöoptimerad bensinstation Miljömedvetna åkare kan tvätta lastbilen i solvärmt regnvatten eller tanka förnybara drivmedel på OKQ8 Häggvik utanför Sollentuna. Ambitionen är att hela stationen ska kunna drivas med minsta möjliga miljöpåverkan. Målet är att stationen ska göra av med 50 procent mindre energi än en normal drivmedelsstation. På taket sitter både vattenuppsamlare och solpaneler för att möjliggöra uppvärmning av regnvatten som ska användas vid stationens biltvätt. Utöver förnybara bränslen som etanol, RME och fordonsgas, har stationen fyra parkeringsplatser med laddstolpar för snabbladdning av elbilar. OKQ8 är Sveriges största drivmedelsbolag med över 800 stationer med produkt- och serviceutbud. Företaget har som ambition att vara bäst inom förnybara drivmedel, såsom etanol och RME, och bygger nu även ut Sveriges mest heltäckande fordonsgasnät. Ur Åkeri & Entreprenad Värmeöverskott kan säljas tillbaka Fortum öppnar fjärrvärmenätet så att datahallar, centrumanläggningar och andra med värmeöverskott kan sälja energi. Det är bra för miljön och kan bidra till att kostnaderna för fjärrvärme hålls tillbaka. Fortum har gjort försök med att utnyttja energi från solvärmepaneler och värme från datahallar i fjärrvärmen. Det finns inga oöverstigliga tekniska hinder för det. Därför har Fortums styrelse beslutat att öppna näten så att kunder som har överskottsvärme kan sälja den till Fortum för ett marknadspris. I första hand tänker vi oss att datahallar, affärscentrum, kontorsfastigheter och några industrier har värme som gör större nytta som fjärrvärme än att bara släppas ut, säger Anders Egelrud, vd för Fortum Värme. På lite sikt tror han att även enskilda bostadshus kan vara intressanta. I dag är det förstås så att den som kan bidra med värme på vintern kommer att få bra betalt, medan värmeöverskott på sommaren inte är någon affärsmöjlighet, säger Anders Egelrud. Ur Dagens Nyheter (ober lib) Flismarknaden het med nytt verk Köpes: kubikmeter svensk skogsflis. Varje dag, med start Fortum kommer att öka inköpen av flis med cirka 300 miljoner kronor om året. Enligt planerna ska Fortum bygga en panna med en kapacitet på 300 MW, 113 MW el och 167 MW värme. Pannan går att elda med flis, torv och pellets, total 1,8 TWh bränsle behövs. Men basbränslet är tänkt att vara skogsflis, flis som med dagens priser skulle vara värt 390 miljoner kronor fritt förbrukaren. Varje dag behöver den nya pannan i Värtan kubik flis, motsvarande 4 tågset eller en vanlig Östersjölastbåt. I Brista norr om Stockholm byggs en ny panna som ska eldas med sopor, vilket gör att förbrukningen av flis från och med nästa år kommer att gå ned med 400 GWh, med ett värde på uppåt 90 miljoner kronor. De kommande 5-6 åren kommer Fortum Värme att investera 15 miljarder kronor i sju olika projekt. Ur ATL Nya regler kostar SL 700 miljoner Nya miljöregler för tunga fordon riskerar att ställa till kaos i busstrafiken i Stockholms innerstad. SL kan tvingas skrota miljöbussar i förtid om förslaget till nya regler blir verklighet. En miljözon för tunga fordon ringar in Stockholms innerstad. Den innebär att tunga dieselfordon som är äldre än ungefär åtta år, enligt ett system med Euroklasser, inte får köra i innerstaden. Transportstyrelsen vill ändra reglerna så att miljözonen för tunga lastbilar omfattar alla bränslen. Det innebär ett stort bekymmer för SL som av miljöskäl enbart kör med etanol och biogas som bränsle i innerstaden. Bussarna körs i upp till 15 år. I sitt yttrande över Transportstyrelsens förslag påpekar SL att reglerna kan slå hårt mot busstrafiken. Om de införs redan i år, vilket är tanken, tvingas SL skrota 203 bussar som är äldre än åtta år. Fram till 2020 får SL skrota ytterligare bussar i förtid. Sammanlagt räknar SL att den förtida skrotningen kommer att kosta företaget 700 miljoner. Ur Dagens Nyheter (ober lib) Fjärrvärmeverk hamnar i Arninge I slutet av 2011 tecknade kraftbolaget E.ON och Täby kommun ett avtal om att låta E.ON bygga ut fjärrvärmen i Täby. Nu står det klart att E.ONs produktionsanläggning ska ligga i Arninge. Anläggningen kommer att ha en kapacitet på 100 gigawattimmar (GWh) och eldas med pellets, briketter och flis. Den biobränslebaserade fjärrvärmen ersätter uppvärmningen med olja och el. - Under våren ska vi vara i full gång med arbetet med att bygga anläggningen och fjärvärmenätet, säger Mikael Källgren, projektchef på E.ON Värme Sverige. Ur Mitt i Täby Botkyrka slopar bensinbilar helt Kommunens mål är högst i Sverige: Om drygt tre år ska samtliga fordon vara fossilbränslefria. Under våren levererar Citroën, Renault och Nissan de första bilarna till Botkyrka kommun. Enligt kommunens klimatstrategi ska Botkyrka kommuns hela organisation vara fossilbränslefri Botkyrka skulle bli först i Sverige om de lyckas, säger Jakob Lagercrantz, ordförande i föreningen Gröna Bilister. Men gratis är det förstås inte. Enligt grova beräkningar från Ulf Thörngren, fordonsansvarig på Botkyrka kommun, kommer satsningen på fossilfria fordon, laddningsställen och gasstationer kosta skattebetalarna 30 miljoner kronor mer än om kommunen hållit fast vid vanliga fordon. Det är inte bara personbilarna som ska bli fossilbränslefria, utan även lastbilar, traktorer och andra fordon. Enligt Ulf Thörngren finns i dag inga fossilfria alternativ till dagens cirka 40 större fordon som lastbilar och plogbilar. Ur Mitt i Botkyrka/Salem

17 Östergötlands län: Värmeverket hamnar i Sörby Mjölby ska få ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk, och det ska ligga i industriområdet Sörby. Det blir Mjölby-Svartådalen Energis (MSE) största investering sedan starten för 30 år sedan. Nu kommer vi äntligen till skott. Det är viktigt, speciellt för miljön och för att komma ifrån oljeberoendet, säger MSE:s ordförande Cecilia Vilhelmsson vars styrelse tagit inriktningsbeslutet. Kalla dagar, som det varit på sistone, gör att Mjölby måste spetsa biobränsle med olja för att klara energiförsörjningen. Närmare 10 procent olja om året har ingått i energimixen, vilket gör kostnaderna för att leverera värme åt Mjölbys fjärrvärmekunder har blivit högre jämfört med att enbart elda med biobränsle. Det nya kraftvärmeverket ska ha en effekt på 30 Megawatt och är beräknat att kosta cirka 300 miljoner kronor. Driftstarten, om allt går som beräknat, är satt till hösten Ur Östgöta Correspondenten (ober borg) Vattenfall ska bli effektivare Vattenfalls 22 värmeanläggningar producerar årligen 4,3 terawattimmar värme. Anläggningarna i Motala drivs till 97 procent med biobränsle som bark, flis och sågspån. Nu införs ett nytt datasystem där man direkt kan föra in parametrar som fukthalt med mera och därigenom förbättra samarbetet med leverantörerna. Det här kommer att få stor effekt eftersom vi får bättre kontroll på leveransplanerna, säger Berit Sanded, anläggningschef i Motala. Vattenfall räknar med att effektiviseringsvinsten kommer att ligga på cirka kronor per år i Motala. Ur Motala & Vadstena Tidning Västra Götalands län: Göteborg först med hybridbussar Göteborgs Spårvägar har köpt in 25 hybridbussar till Göteborgstrafiken. Det är den första ordern till Sverige av hybridbussarna som kan spara upp till 35 procent bränsle. Bränslet kan dessutom vara biodiesel. Totalt har Volvo Bussar sålt 400 hybridbussar i världen. London har visat stort intresse, men på hemmaplan i Sverige har det gått trögt eftersom de flesta kommuner riktat in sig på biogasbussar. Nu har alltså Göteborg beställt 25 hybridbussar som ska sättas i trafik senare i vår. Hybridbussarna är en viktig del i vårt omställningsarbete till en fossilfri busstrafik samtidigt som vi minskar mängden bränsle. Kombinationen av låga utsläpp, lägre ljud, hög kapacitet och låg energiförbrukning är mycket positiv, säger i ett pressmeddelande, Leif Blomqvist, ordförande på Västtrafik som är beställare av trafiken i Göteborg. De 25 hybridbussarna Volvo 7700 är utrustade med en mindre dieselmotor och en elmotor. Genom att tekniken tar tillvara energin som uppstår när bussen bromsar kan bränsleförbrukningen sänkas radikalt. Vid hållplatserna stängs dieselmotorn av och bussen går tyst och helt avgasfritt på el. Men även vid dieseldrift blir utsläppen låga, eftersom bussarna tankas med biodiesel. Ur Göteborgs-Posten (lib) Iskallt - då är flis till varm hjälp i Borås Ihållande kyla - då går Borås energi och miljös anläggningar på högvarv. Och viktiga för fjärrvärme- och elförsörjningen är alla skogsägare i regionen. 60 procent av värmeförsörjningen kommer från biobränslen, flis eller så kallad grot (grenar och toppar) - material som skogsägarna bidrar med, säger Jonas Holmberg kommunikationschef från Borås energi och miljö. Varje dag kommer 60 lastbilar fullastade med biobränsle i form av flis. Vi jobbar med årsavtal, eftersom vi vill ha långvariga kundrelationer, säger Holmberg. Och det märks att skogsägarna är viktiga för tillgången på bränsle. Så viktiga att Borås energi och miljö valt att införa en ny tjänst - en biobränslestrateg. Ur Borås Tidning (ober m) Skogsägare: Det är ett bra initiativ Borås energi och miljö ökar sin satsning på biobränslen med införandet av en biobränslestrateg. Ett mycket bra initiativ, tycker skogsägaren Roger Larsson i Dalsjöfors. Tidigare har jag fått gå genom mellanhänder. Och det har varit lite si och så med kontakten med de företagen. Det har hänt att jag haft grothögar som glömts bort att hämtas upp, säger Roger Larsson. Men det hoppas han ska bli ändring på. Det känns bättre att jobba direkt mot Borås energi. Ur Borås Tidning (ober m) Det hettar till på kraftvärmeverket Katrinefors Kraftvärme AB planerar att öka kapaciteten med en ny fastbränslepanna. - Vi strävar efter att minska användningen av olja och ersätta den med mer miljövänliga och prisstabila bränslen, förklarar vd Johan Nilsson. Kraftvärmeverket, som ägs till lika delar av Metsä Tissue AB och Mariestad Töreboda Energi AB, invigdes våren Det producerar hetvatten till fjärrvärmenätet som värmer upp bostäder, skolor, industrier och offentliga lokaler i tätorten. KKAB framställer också ånga som levereras till Metsä Tissue och SCA Packaging. I dag utgörs anläggningen av en fastbränsleeldad panna. Bränslet är i huvudsak fasta biobränslen (träflis) och fiberslam från pappersbruket. Utöver den 24 meter höga fastbränslepannan finns fem oljepannor som sätts in som spets- och reservlast, exempelvis vid riktigt kalla vinterdagar då det går åt mer värme. Med ytterligare en anläggning för trädbränsle och fiberslam är målsättningen att minska driften av oljepannorna och därmed reducera förbrukningen av fossila bränslen. Ur Mariestads-Tidningen (kons) MISSA INTE! VÅRMÖTE MED ÅRSMÖTE FÖR SVEBIO 23 april, Stockholm WORLD BIOENERGY WORLD PELLETS maj, Jönköping Läs mer på: 17

18 Göteborg satsar fossilt Andelen fossil energi i både elproduktionen och fjärrvärmeproduktion har ökat de senaste åren i Göteborg. Energisektorns koldioxidutsläpp var ungefär dubbelt så stora 2010 som Efter tre års uppgång var andelen fossila bränslen 43 procent i Göteborg Energis fjärrvärmeproduktion och så mycket som 87 procent i dess elproduktion år Främst kommer fjärrvärme och el från naturgasdrivna kraftvärmeverk och från förbränning av avfall med fossilt ursprung. Axel Darvik (FP) är vice ordförande i miljö- och klimatnämnden. Han tycker att det är olyckligt att så stor del av fjärrvärmen och elen är fossil. Göteborg har investerat i väldigt mycket fossil uppvärmning och el, säger han. Fjärrvärme är den dominerande källan till uppvärmning i Göteborg, 90 procent av flerfamiljshusen värms upp av fjärrvärme. Till största del består fjärrvärmen av spillvärme från avfall och fossila källor som raffinaderier och naturgasbaserad elproduktion. För Mölndal Energi ser det annorlunda ut. Där är 65 procent av bränslet i fjärrvärmen förnybar. Utöver detta har det satsats på fjärrvärme märkt med Bra Miljöval, utav den är 100 procent av fjärrvärmen förnybar. Ur Göteborgs Fria Tidning (ober) Kronobergs län: Energibolaget vill slå ett slag för fjärrvärme Lenhovda Energi vill slå ett slag för biobränsle och håller öppet hus på söndag. Trots att så gott som all industri och många villor är anslutna till fjärrvärmesystemet finns det kapacitet för fler. Mellan 130 och 140 villor i Lenhovda är anslutna till fjärrvärmeverket i nuläget. Men det finns många kvar som ligger längs stammen och det är dessa Lenhovda Energi nu hoppas ska intressera sig för deras kampanj på söndag. Anläggningens två fjärrvärmepannor har klarat vinterkylan utan att man behövt ta till oljepannan som finns i reserv. Lenhovda Energis första panna har en kapacitet på 3,5 megawatt och den senaste pannan är på 4 megawatt. Under vintermånaderna körs de båda pannorna parallellt och tillsammans klarar de temperaturer ned till minus 20. En kall vinterdag går det åt cirka 150 kubikmeter flis per dygn till pannorna. Bränsle finns det gott om, förklarar Bengt Karlsson. Skogsbränsle i Småland levererar ungefär hälften, vi får också en del från Värendskog. Ur Smålandsposten (m) Gunnar lämnade gården och började med skogsförädling Gunnar Johansson är yngste sonen på gården Smörhöga utanför Grimslöv och var aktiv i gårdens skötsel tills för tre år sedan då han lämnade gården och blev sin egen. Kroppen höll inte längre för arbetet i ladugården och med mjölkningen, förklarar Gunnar som numera tillverkar pellets för uppvärmningsändamål. Jag har installerat en egen anläggning för pelletstillverkning och köper skräpvirke som jag tillverkar pellets av. Den färdiga produkten säljer jag direkt till kunderna. Pellets som bränsle fick ett uppsving när många villaägare bytte ut sina gamla oljepannor för att elda med miljövänligare bränslen som bland annat pellets. Därefter har en del bytt vidare till jord- eller bergvärme eftersom de tyckte det var för mycket jobb med pelletseldning. De som eldade med ved innan och bytte till pelletspanna har fortsatt att elda med pellets. Ur Smålandsposten (m) Veab söker fjärran fjärrvärmeprojekt Fjärrvärme, el-bilar och klimatsmarta hus ska inte bara göra Växjö och Veab grönare. Ambitionen är att föra miljöarbetet vidare. Veab-anställda har varit i flera länder för att försöka sälja in idéerna. Vi har kontakter utomlands där vi helt enkelt raggar upp fjärrvärmeprojekt, berättar vd Ann-Mari Ståhlberg. När Växjös idéer ska säljas till världen är det ett utmärkt tillfälle även för Veab att arbeta bort en av företagets stora svagheter, att locka högutbildad personal. Redan har anställda från Veab varit i tre städer i Storbritannien och Kanada i en konsultroll genom projektet fjärrvärmekompetens för att göra förstudier inför möjliga fjärrvärmeetableringar. Det innebär att vi hjälper till med att utreda vad det finns för förutsättningar för fjärrvärme på orten. Finns det till exempel stora industrier som har behov? Projektet är ungt och bara inne på sitt andra år, så än har inga formella affärsavtal diskuterats. Nästa steg blir en förstudie i Port Talbot i Wales. Ur Smålandsposten (m) Kalmar län: Startskott för dyraste kommunala satsningen Nu går startskottet för den största och dyraste kommunala satsningen i Västervik någonsin - en ny kraftvärmepanna. Stegeholmsverket i Västervik byggs ut för 300 miljoner, och kommer även att kunna producera el i framtiden. Beslutet om den rekordstora investeringen togs i Västervik Miljö & Energis bolagsstyrelse 2010, och förra året gav kommunfullmäktige klartecken för att låna pengar av moderbolaget. Pengar som beräknas vara återbetalda inom år. En stor del av kommunens hushåll får i dag sin värme från Stegeholmsverket, och som det är i dag måste reservpannan på Karstorp, som eldar med olja, användas vid minusgrader. Med en ny kraftvärmepanna, som kan elda både avfall, biobränsle - och även producera el - blir det lättare att nå det länsövergripande målet om att vara en fossilbränslefri region Det ska också öka lönsamheten i bolaget. Planen är att vara klar för att provköra den nya pannan hösten Ur Västerviks-Tidningen (m)

19 Miljonsatsning på fjärrvärme i Högsby Nu har kommunens bolag Högsby Energi satsat fyra miljoner på utbyggd fjärrvärme. Om två år investeras 20 miljoner till. - Det är kostnadseffektivt och miljövänligt, säger vd Lars Gabrielsson. Några hantverkare arbetar för fullt med den nyinköpta pelletspannan som för en månad sedan flyttades till Högsby Energis lokaler, vid den gamla dörrfabriken. De två sista vintrarna har varit riktigt kalla och det har inte varit tillräckligt att köra våra fyra andra pelletspannor. Då har vi fått elda med olja, det är både dyrt och dåligt för miljön. Sedan har energibolaget fått 120 nya kunder och då behövs en ökad kapacitet. Om två år räknar Lars Gabrielsson med att införskaffa en pelletspanna med en effekt på sex megawatt. Ur Nyheterna (s) Offensivt pelletsföretag expanderar Bioenergi Böta Kvarn AB startade 2005 och har sedan dess haft en väldigt gynnsam utveckling. I fjol utsågs företaget av länsstyrelsen till årets landsbygdsföretag i Kalmar län. I dag har företaget tio anställda och produktionen av pellets uppgår till cirka ton, som körs ut från Norrköping i norr till Karlskrona i söder. Den årliga omsättningen ligger på i runda tal 25 miljoner kronor. Företaget drivs av Per-Ivar Jonsson och hans söner Mattias Jonsson och Niclas Jonsson. Nyligen har Bioenergi Böta Kvarn AB lanserat en ny service för industrikunder, som kallas för närvärme. Det innebär att man tar ett totalansvar för det aktuella företagets biobränsleanläggning. Ur Oskarshamns-Tidningen (m) Minus 25 och värmerekord Tro det eller ej men måndagsmorgonen bjöd på ett värmerekord i Vimmerby aldrig tidigare har Vimmerby Energi och Miljö producerat så mycket värme som under morgontimmarna på måndagen när kvicksilvret låg runt -25 grader. Den största enskilda ökningen finns i närvärmesystemet i Södra Vi. Ljunghäll AB konsumerar ungefär 25 procent av den totala värmeproduktionen i Södra Vi-anläggningen. Trots de kraftiga köldknäppar som inlett februari sker all produktion av närvärme i Storebro, Södra Vi, Gullringen och Frödinge, där värmen produceras hos Frödinge sågverk, med flis och med bioolja som reservbränsle. En dag som måndagen går det åt sju flisbilar med släp för att hålla värmen till de cirka 2000 fjärroch närvärmekunderna två lastbilar till närvärmen och fem till fjärrvärmen. Ur Vimmerby Tidning (borg) Biobränslet blev som rabarberkräm Ett tiotal av länstrafikens bussar blev stående i kylan den senaste veckan. Den miljövänliga rapsdieseln klarar inte temperaturer under minus 20 grader. Bränslet blir trögflytande och påminner mer om rabarberkräm. Vi har fått ge bussbolagen dispens att köra på vanlig diesel när temperaturen går under 15 grader, säger Tomas Renström, trafikplanerare på KLT. Det är framför allt trafiken i mellanlänet som drabbats mest. Jag åkte själv i en buss där motorn bara dog när den stannade vid en busshållplats. Kylan gör bränslet väldigt trögflytande. Ur Västerviks-Tidningen (m) Stor enighet bakom mångmiljonlånet Oskarshamns Energi behöver låna 300 miljoner kronor till ett nytt kraftvärmeverk. Ett lån som politikerna gärna ställer upp på. De 300 miljonerna ska täcka hela byggnationen av en biobränsleeldad kraftvärmeanläggning i Oskarshamns norra hamnområde. En byggnation som har föregåtts av långa politiska diskussioner. Ur Nyheterna (s) Klartecken för två helt nya pelletspannor Samhällsbyggnads-nämnden har gett Oskarshamn Energi AB klartecken. Företaget får producera värme för fjärrvärmenätet i två nya pelletseldade pannor på västra industriområdet. Pelletspannorna ska producera fjärrvärme på vardera 3,4 MW tillförd effekt. Ur Nyheterna (s) Riskkapital ger energi Riskkapitalbolagen har börjat få dåligt rykte efter bland annat vårdskandalerna runt om i landet. Men det finns också goda exempel, som när riskkapitalbolaget Alder gick in med kapital till bioenergiföretaget Järnforsengruppen och därmed möjliggör expansion som ger fler jobb. I dag finns marknad och försäljning i Halmstad, medan tillverkningen ligger i Järnforsen och Kvillsfors. Omsättningen ska hamna runt 250 miljoner kronor i år och passera 300 miljoner kronor Vd Mats Granstrand sticker gärna ut hakan och ger en prognos för intäkterna Då ska vi omsätta en halv miljard och även ha förbättrat vår marginal med sex-sju procent jämfört med dagens läge. Grunden för tillväxtplanerna är den ökade efterfrågan på miljövänliga bränslen. Affären gjordes upp i maj förra året och innebär att Alder har köpt 62 procent av bolaget. Därifrån bidrar man sedan med kompetens om hur en expansion ut över Europa kan gå till. Under 2011 har vi anställt sex ingenjörer och nu har vi tagit beslut om att rekrytera ytterligare två personer, säger Mats Granstrand. Därutöver sker den fortsatta expansionen på de nya exportmarknaderna i Europa. Polen, Tyskland, Frankrike, England och Italien är de länder som har valts ut för kommande etableringar. Ur Barometern (m)

20 Blekinge län: Värme och el från Bubbetorp 750 miljoner. Det är den i särklass största investering vi gjort, säger Jan Svensson, vd på affärsverken i Karlskrona. Det handlar om det nya kraftvärmeverket i Bubbetorp, mellan Karlskrona och Rödeby. Till det yttre är det i stort sett färdigt, och provdriften har börjat så smått. I juni ska det vara igång i ordinarie drift och vid full effekt kunna producera med en effekt på 42 MW, varav 29 MW fjärrvärme och 13 MW elenergi. När det gäller fjärrvärme sätter det nya Bubbetorpsverket de gamla verken i Gullberna och Västerud på avbytarbänken. Vi har 800 fjärrvärmekunder i dag, mest flerfamiljshus. Vi har byggt en kulvert för fjärrvärme till Rödeby också. Mellan 200 och 300 årsarbetare har varit inne under själva byggperioden. Ingen entreprenör ville ta på sig totalansvaret. Vi har tio olika entreprenörer, och en egen projektledare med olika delprojektledare under sig. Det stora verket är eldat med flis, även där från lokala leverantörer. Blekinge flis i Holmsjö svarar för procent, och ytterligare fyra leverantörer för resten. Vi har sagt att råvaran ska hämtas inom fyra mils radie. När verket går för fullt gör vi av med kubikmeter flis om dagen. En lastbil med släp tar 100 kubik; så det är tio lastbilslass. Ur Sydöstran (s) Hallands län: Kommunen stramar åt energiförbrukningen År 2020 ska Hylte kommuns energiförbrukning ha minskat med 20 procent jämfört med Hittills ligger man bra till, men det finns flera åtgärder som måste genomföras redan i år. Fokus ligger på att minska förbrukningen i de byggnader som slukar mest energi. Näst på tur står Örnahallen. Det finns också mer långsiktiga strategier som Hylte kommun tänker ta till för att framför allt minska sin klimatpåverkan. En av dem är att fasa ut all oljeanvändning. Rydöbruks och Kinnareds skolor samt Höstro värms fortfarande upp med oljepannor. Dessa kommer att bytas ut mot pelletspannor. På sikt ska inte heller kommunens bilar vara beroende av fossila bränslen. Ur Hallandsposten Skåne län: Fjärrvärmeplan intresserar Intresset för Perstorps Fjärrvärmes planer på att bygga biobränsleeldade pannor överträffade bolagets förväntningar. Perstorps Fjärrvärme har hittills distribuerat fjärrvärme som producerats vid Perstorp AB:s värmecentral. Men nu för parterna diskussion om framtida leveranser. Perstorp AB aviserar nämligen att de behöver all energi själv vilket innebär att Fjärrvärmebolaget måste se över hur egen värme ska produceras. Frågan om investeringen tas under våren upp till beslut i bolagsstyrelsen samt hos ägarna, kommunen och E.ON. Under våren ska även anbud på byggnation tas in. Kostnadsnivån beräknas till 80 miljoner kronor. Om allt går enligt planerna kan byggstart ske våren 2013 för att ha anläggningen klar till eldningssäsongen då avtalet med Perstorp AB löper ut. Ur Norra Skåne (c) Ett steg närmare fjärrvärme Fjärrvärmen är ett steg närmare i Glimåkra. I går lyftes en sju ton tung bottendel till flispannan på plats. Glimåkra Biovärme AB räknar med att koppla på värme den 31 mars. När allt är klart kommer vi ha en kapacitet på två megawatt. Det räcker till att försörja cirka 400 villor med värme när det är som kallast, berättar Kent Gustavsson, delägare i Svenska Eldningssystem som gör satsningen och därför bildat Glimåkra Biovärme AB. Förutom att lägga ned rör till företag så som Glimek, Medvind, Glimåkra Åkeri och Hittarps handelsträdgård måste man också få till enheter hos kunderna så att de kan koppla in sig. En viktig del i sexmiljonerssatsningen är att kunna koppla in Glimåkra skola. Det skulle underlätta en vidare satsning mot centrum och bort till exempelvis folkhögskolan. Vi är en slimmad organisation. I går invigdes företagets panncentral i Hästveda. Den har samma design som centralen i Glimåkra, men är något mindre. Företaget har också tankar på att etablera sig i Sibbhult, på Färe Industricenter. Ur Kristianstadsbladet (lib) Norra Skåne i gasledningen Skåningar är förhållandevis dåliga på att sortera sopor men i fyra kommuner - Helsingborg, Perstorp, Klippan och Örkelljunga - ligger man steget före. Sedan 2005 är det obligatoriskt för alla hushåll i Helsingborg att lämna matavfall i särskilda behållare. Alla villor i kommunen och 95 procent av flerfamiljshusen har numera så kallade fyrfackskärl för sortering av matrester, plast och papper. Närmare hälften av hushållens och restaurangernas matrester omvandlas till biogas, vilket är långt över genomsnittet i landet. Bara ett fåtal kommuner har uppfyllt målet för 2010 på 35 procents återvinning av matavfall. Förutom de fyra skånska kommunerna lyfter Jordbruksverket fram Uppsala och Enköping som goda exempel i rapporten Köra buss på bananskal. Ur Sydsvenskan (ober lib)