Kommentarer till studentexamensprovet i historia Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en historielärare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommentarer till studentexamensprovet i historia 17.9.2007. Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en historielärare"

Transkript

1 Kommentarer till studentexamensprovet i historia Essäer till frågorna och kommentarer till dessa av en historielärare

2 Förord Dessa kommentarer är inte patentsvar på frågorna. En redaktör (fil.mag.) med historia som specialisering har skrivit essäer på varje fråga. Varje essä har sedan kommenterats av en erfaren gymnasielärare i historia. Ibland har också övriga källor refererats, bland annat Abitreenits finskspråkiga sidor och docent Heikki Mikkelis kommentarer till studentexamensproven. Till sist finns några huvudpunkter som sammanfattar ämnet. Det finns trots allt inget facit på vad som är ett perfekt svar. Dessa kommentarer kan trots sina eventuella brister och tillkortakommanden förhoppningsvis fungera som övningsmaterial för dem som vill öva inför studentskrivningarna. Historia är inte ett exakt ämne och svaren i studentexamensproven bedöms som helheter och är unika dokument i sig. Därför är det svårt att göra ett facit som i matematik. Därför kallas detta dokument för kommentarer. Det handlar om en diskussion om studentexamensfrågorna och de ämnen som behandlades. Fastän de inte ger exakta svar kan de fungera som gratis övningsmaterial för dig som vill repetera och öva historia inför studentexamensproven. Vetamix 2012.

3 1. Romarrikets fall Essän (Se docent Mervi Kaarninens tv-svar på frågan: a) I det första fallet säger Edvard Gibbon under slutet av 1700-talet att kristendomen var en av orsakerna till varför det romerska riket föll sönder. I det andra fallet säger Jones i ett verk från 1966 att det var barbarernas tryck mot Västrom som var huvudorsaken till Romarrikets fall. I fråga om citaten betonade Gibbon i sitt citat den inre upplösningen av Romarriket, med tanke på kristendomens framfart och vilka sociala konsekvenser kristendomen hade på Romarriket. Jones citat betonar mera trycket utifrån som huvudorsaken till Romarrikets fall. b) I samband med citaten nämndes redan barbarernas tryck utifrån, särskilt på Västrom, och kristendomens verkan inifrån. Om kristendomen bör det nämnas att det är svårt att säga till vilken grad just religionen spelade en roll på det att ett imperium som Rom föll sönder. Däremot är det lättare att säga att barbarernas invasioner på romerskt territorium och deras plundringar av bland annat staden Rom hade en bestående och fundamental inverkan på att Rom försvagades och föll sönder. Vad som inte nämndes i citaten var att imperiet hade expanderat till ett väldigt stort område. Sålunda ökade kostnaderna för militären och eftersom inga nya erövringar gjordes kunde man inte heller fylla skattkistorna med skatter från nya erövrade länder. I stället drog man gränser (limes) och betalade lön åt legionärerna från medborgarnas skatter. Eftersom inga större nya erövringar gjordes av nya länder var det också svårare att förvärva slavarbetskraft som det romerska riket förlitade sig på. När riket hade nått sin maximala storlek stagnerades riket och korruptionen växte bland tjänstemannaklassen. I samband med ökad korruption försvagades den ekonomiska sammanhållningen i riket. Sålunda började man dela riket i olika administrativa delar. Detta var grunden till att kejsar Kontantin den store flyttade sin huvudstad till Konstantinopel. Konstantinopel blev den mer framgångsrika staden i jämförelse med Rom. Så småningom började Roms makt vissna och Konstantinopel blev ett rike för sig och sålunda fördelades riket i praktiken och juridiskt i väst och öst. Barbarer utsatte båda rikena för anfall men Östrom lyckades bättre med att försvara sitt territorium, medan Västrom invaderades konstant av olika folk.

4 Goterna plundrade staden Rom. Germaner och andra barbarer hade redan länge anslutit sig som legosoldater till den romerska armén för att vakta limes. Så småningom kunde hela stammar få statusen foederati, alltså bundsförvanter med Rom. När hela stammar hade ökat sin makt på detta sätt kunde de i vissa fall tjäna Rom, men i andra fall kunde de ur sin maktposition anfalla Rom med framgång. I och med att den inre osäkerheten ökade hämmades handeln och i och med att handeln hämmades minskade städernas befolkningsantal, eftersom städers befolkningsantal är helt beroende av en god handel och infrastruktur som förser städerna med basförnödenheter som spannmål. I fråga om sociala orsaker är det svårt att säga om kristenheten hade en försvagande effekt på riket eller inte. Kristendomen sympatiserade med de svaga och fattiga i samhället, vilket kan ha bidragit till att blodsporter förbjöds och att slaveriet så småningom minskade. I Västrom sökte sig människor i beskydd av mäktiga riddare eller herrar som kunde ge dem beskydd på sina gods, där bönderna levde som fria bönder eller livegna under herrens beskydd. Detta var grunden till feodalismen som uppstod under medeltiden, och den medeltida feodalismen som började uppstå under Romarrikets undergång gjorde att penninghandeln försvann så gott som helt i Västeuropa. Penninghandeln hade onekligen varit en förutsättning för att den antika romerska kulturen kunde upprätthållas. En lärare kommenterar a. Bra frågan är dålig eftersom begreppet jämför borde resultera i skillnader och likheter och utgående från citaten kan man ju inte hitta likheter. Det enda skulle i så fall vara storleken och sammanknippa det med hotet från barbarerna. b. Anser att essän är ok. Det existerar ju tiotals teorier om vad som orsakade Västroms fall, allt från malariaepidemier till kristendomens pacifistiska budskap. Här är det ju ganska lätt att referera till de orsaker som nämns i citaten och sedan nämna två till t.ex. att slaveriets användning hämmade uppfinningsrikedomen och kvävde den självsändiga bondeklassen eller inflationen och det förlorade förtroendet till myntets värde. Några huvudpunkter 1. Edvard Gibbon betonade kristendomens roll som orsaken till varför Romarriket föll. Jones betonade däremot barbarernas roll i Romarrikets sönderfall. 2. Korruptionen och penninghandelns avtagande orsakade svindel och ekonomiska problem för riket. 3. Trycket från barbarerna och försvarssystemens sönderfall orsakade problem.

5 4. Flyttandet av huvudstaden från Rom till Konstantinopel och delandet av Romarriket försvagade Västrom, medan Östrom överlevde. 5. På grund av osäkerheten och de ekonomiska problemen avfolkades städerna och folk flyttade till landsbygden, vilket bidrog till att medeltiden med en feodal samhällsstruktur började ta form. 6. Det finns olika teorier om det Romerska riket föll sönder, allt från epidemier till kristendomens pacifistiska budskap. Det är en komplex fråga och man kan argumentera för eller emot de olika tolkningarna.

6 2. Järnvägsnätets utveckling i Storbritannien, Tyskland och Ryssland Essän (Se docent Mervi Kaarninens tv-svar på frågan: a) Så som Mervi Kaarninen påpekar i sitt svar står det i tabellen att Storbritannien var den första i att börja bygga ut sitt järnvägsnätverk. Därefter kom Tyskland, som under mitten av 1800-talet passerade Storbritannien i järnvägsnätverkets storlek. I Ryssland började man bygga järnvägar senare än i Storbritannien och Tyskland, men under 1900-talet växte Rysslands järnvägsnätverk till att vara längre i antal kilometer än Tysklands och Storbritanniens. Det som Kaarninen inte nämnde var att det kunde ha varit bra att påpeka att Tyskland var större än Storbritannien och att Ryssland var betydligt mycket större än Tyskland till sin areal. Sålunda fanns det ett större behov av ett större och längre järnvägsnätverk i Ryssland än i många andra europeiska länder. Industrialiseringen började i Storbritannien och järnvägen uppfanns där och nätverket började byggas i början av 1800-talet. Sålunda började man bygga järnvägar först i Europa i Storbritannien. Sedan spred sig fenomenet till Europa och de tyska områdena började utveckla sina järnvägar under mitten av 1800-talet. Ryssland låg lite efter i den industriella utvecklingen, men under andra hälften av 1800-talet industrialiserades landet fort och järnvägsnätverket byggdes ut fort under slutet av 1800-talet. b) Med tanke på den ekonomiska utvecklingen spelade järnvägarna en viktig roll, eftersom dessa kunde för det första ersätta hästar och andra dragdjur och dessutom vara flera gånger effektivare på att lasta och transportera tonvis med varor. Järnvägarna utvecklades till att börja med i England för att transportera råvaror från gruvor till fabriker. Tidigare hade detta gjorts med häst och vagn, men i och med denna revolution kunde man transportera flera tusen gånger effektivare råvaran till sitt mål. Fort insåg man att människor kunde färdas med tåg och sålunda blev järnvägarna en revolutionerande transportled som kunde transportera arbetskraft. Tidigare hade vattenleden varit de huvudsakliga transportleden, men nu kunde inlandet också kopplas lättare och effektivare till det ekonomiska systemet. Handeln mellan olika städer och främmande länder ökade också tack vare järnvägarnas uppkomst. Historieprofessorn Matti Klinge har också sagt att det var Bobrikov och järnvägarna som förenade Finland. Med andra ord skapade förryskningen och järnvägarna förutsättningar för en

7 politisk och ekonomisk nationell enhetsprocess i Finland. Även i andra länder bidrog järnvägarna till att koppla städer och byar till nationella enheter med gemensamma integrerade marknader, vilket sedan ökade en beställning på nationell integration inom kultur och politik. Före järnvägarna var landsbygdssamhällena mycket mera isolerade ekonomiskt, politiskt och kulturellt från storstäderna. I och med järnvägarna ökade handelsutbytet mellan städer och landsbygden men samtidigt började människor och idéer utbytas mellan olika landsdelar. En lärare kommenterar a. I den här frågan anser jag att man borde använda sig av tabellen i högre grad än vad som görs i essän. (Här finns ju också ett flagrant fel i frågan eftersom man placerat in Tyskland på 1850 trots att ett Tyskland inte uppkommer förrän 1871.) Faktorerna som bidrog till utbyggandet var ju industrialiseringens utbredning. Efter Tysklands enande bidrog ju också insikten av den militära nyttan till att kontinentaleuropeiska länder ville ha ett järnvägsnät av militära orsaker. b. Järnvägens betydelse för den ekonomiska utvecklingen är enorm: migrationen, urbaniseringen, transporten av råvaror, förädlandet av produkter och uppkomsten av städer vid viktiga knutpunkter. Dessutom skall man komma ihåg järnvägens betydelse såsom investeringsobjekt, arbetsgivare och utvecklare (t.ex. familjeföretaget Krupp 1 inledde ju sin verksamhet som loktillverkare). Några huvudpunkter 1. Industrialiseringen började i Storbritannien och järnvägen uppfanns där. Sålunda byggdes ett järnvägsnätverk först i Storbritannien. 2. Tyskland var lite efter, men dess järnvägsnätverk passerade den brittiska i storlek under senare hälften av 1800-talet. (Notera att Tyskland blir ett förenat kejsardöme först år Före detta bestod Tyskland av olika små fursten- och kungadömen. Visserligen fanns det en tullunion (Zollverein) mellan dessa småstater, men formellt blir Tyskland förenat under Preussens ledning år 1871.) 3. Rysslands industrialiserades sist av dessa tre länder och landets areal påverkade säkerligen till att Rysslands järnvägsnätverk var längst mellan dessa tre länder under början av 1900-talet. 4. Järnvägarna ersatte hästar och andra dragdjur och deras kapacitet att transportera saker och människor var mycket effektivare än dragdjurens dito. 1 Familjeföretaget Krupp byggde upp en enorm industriverksamhet under och 1900-talen i staden Essen i västra Tysklands Ruhr-område. Krupps metallindustri tillverkade järnvägar, fordon, vapen m.m. År 1999 fusionerades företaget med Thyssen AG och heter därför i dag ThyssenKrupp AG.

8 5. Människor kunde resa från en ort till en annan lättare och billigare. Arbetskraften blev sålunda rörligare. 6. Handeln mellan olika städer och främmande länder ökade och vattenledens betydelse minskade samtidigt som inlandet kopplades starkare samman med kusterna.

9 3. Var kan brytningen mellan medeltiden och nya tiden placeras, och på vilka grunder? Essän Brytningen mellan medeltiden och nya tiden kan anses befinna sig ungefär mellan åren I Europa finns det regionala skillnader när och hur brytningen sker, men i regel kan man säga att händelser som osmanernas erövring av Konstantinopel år 1453 och Bysans kollaps, upptäckten av nya sjövägar till Indien och Amerika på 1490-talet och reformationen i Europa är viktiga byggstenar i den process som vi kallar för nya tidens begynnelse. I vissa sammanhang har det också presenterats att brytningen skulle ha ägt rum t.o.m. tidigare, i och med att renässansen började redan under senare hälften av 1300-talet i Italien. I Italien utvecklade städerna en renässanskultur redan tidigt under 1400-talet där den så kallade humanismen också utvecklades. Vid sidan om norra Italien utvecklades humanismen parallellt på andra ställen i Europa. I och med humanismen intresserade man sig för människan och hennes potentiella krafter, vilket renässansmänniskan Leonardo da Vinci på ett gott sätt representerar. Leonardo var oerhört produktiv inom olika områden: konst, vetenskap och ingenjörskonst, och sålunda brukar man kalla honom för ärketypen för en renässansmänniska som inte längre koncentrerade sig på livet efter döden, utan experimenterade med sin mänskliga potential inom konst, vetenskap, ingenjörskonst m.m. Till humanismens fynd tillhörde också återupptäckandet av antikens kultur. Visserligen hade antika källor varit kända redan under medeltiden, men de norditalienska städerna utvecklade ett särskilt smak för antikens kultur, inte minst på grund av att exempelvis venetianare och genuesare hade skapat kolonier runt om i Medelhavet där de hade kommit i kontakt med gamla ruiner och artefakter (särskilt i Grekland). I och med att de italienska städerna växte uppstod en frodande penninghandel och ett bankväsende som fungerade som ett startskott för den tidiga kapitalismen. Denna typens stadskultur började allt mer påminna om antikens stadsstater och inte överraskande blev 1400-talets lärda och konstnärer intresserade av antikens människocentrerade världsbild, där människan var i fokus, inte Gud. Därför kallas fenomenet för humanism. Humanismens tankar spreds fort tack vare boktryckarkonsten som uppfanns i staden Mainz i Tyskland kring mitten av 1400-talet. (olika boktryck hade utvecklats redan tidigare på olika håll i världen, men den moderna europeiska varianten anses ha utvecklats i Tyskland på 1400-talet).

10 Med denna uppfinning kunde man trycka böcker och skrifter i större upplagor än vad man hade kunnat göra då man skrev för hand. I och med humanismen började man också forska i antika källor allt mer. I samband med denna process märkte man i filosofiska kretsar att de religiösa skrifterna hade olikheter beroende på vilket språk de var skrivna på. Sålunda började man ifrågasätta skrifternas källvärde, vilket i samband med kritiken mot katolska kyrkan ledde till olika kyrkliga proteströrelser. Olika sådana proteströrelser uppkom redan under senmedeltiden. I Prag ledde Jan Hus ett sådant under talet, men upproret mot katolska kyrkans makt misslyckades och Jan Hus brändes på bål. Martin Luthers liknande protest blev framgångsrikare och brukar sålunda räknas som en definitiv tidsperiod för nya tidens början. Under 1520-talet nådde reformationen Norden och senast vid detta skede hade nya tiden svept över hela Västeuropa. Politiskt var nya tiden också furstestaternas tid och i Norden kom furstestaterna att ersätta Kalmarunionens och katolska kyrkans tid. Även eldvapnen revolutionerade krigföringen och gjorde furstarna och centralmakterna mäktigare från och med 1400-talet i Europa. Sålunda kan man i allmänhet säga att 1400-talet var en brytningsperiod och i Norden ägde brytningen rum först under 1500-talet, eftersom Norden låg lite i periferin av de stora europeiska utvecklingarna. Vid sidan om dessa aspekter började européer söka nya handelsrutter. Portugiserna var pionjärer inom detta område. Under och 1400-talen började portugiserna segla längs Afrikas kust och år 1492 nådde Vasco da Gama Indien. Samma år hade Kristoffer Kolumbus seglat en annan väg under spanska kronans bekostnad. På vägen till Indien hittade Kolumbus och hans manskap den Nya världen, dvs. Amerika. Orsaken varför européer började intressera sig för nya sjövägar har en koppling med vad som hände i Medelhavsområdet. Genuesarna och Venetianarna hade under senmedeltiden kontrollerat handeln i östra Medelhavsområdet. Handeln med orienten hotades då de muslimska osmanerna erövrade Konstantinopel från de kristna. Delvis på grund av denna aspekt men också på grund av rivaliteter mellan de kristna kungadömena och stadsstaterna började spanska och portugisiska kungahusen under 1400-talet söka efter en ny sjöväg till Indien, så att varken venetianare eller muslimska osmaner skulle stå i vägen eller som mellanhänder. En lärare kommenterar Jag anser att essän är bra men några tillägg kan vara på sin plats: för det första skall man betona att begreppet medeltid och en brytning är ett rent europeiskt fenomen. Tidsramen varierar

11 mellan medlet av 1300-talet och medlet av 1500-talet. Vissa länder har inget givet årtal utan t.ex. för Italiens del kanske man betonar renässansen medan i Sverige och Finland är det Gustav Vasas styre med införandet av arvskungadömet och reformationen som blivit milstolpen. Några huvudpunkter 1. Osmanerna erövrade Konstantinopel 1453 och det Bysantinska riket försvann. (Bysans var den sista kontinuerliga kvarlevan av Romerska riket.) 2. Humanismen, renässansen och reformationen påverkade Europas andliga liv under och talen. 3. Penninghandeln, bankväsendet och en tidig kapitalism började uppkomma. Upptäcktsresorna under och 1500-talen gav européerna kunskap om nya världsdelar. 4. Boktryckarkonsten uppfanns i Mainz i Tyskland i mitten av 1400-talet och var en förutsättning för att Martin Luthers texter kunde spridas under 1500-talet. 5. Furstestaterna började centralisera makten och effektivare arméer och eldvapen uppkom. 6. Sist och slutligen har frågan ett tolkningsbart svar: fenomenet medeltiden är sett ur ett europeiskt perspektiv och brytningen kan placeras någonstans mellan åren Brytningen varierar också regionalt. På vissa ställen hände det tidigare och på andra ställen senare.

12 4. Vad för en idé var konservatismen, och vilka återverkningar hade den i talets Europa? Essän Konservatismen var på sätt och vis ett svar på den svallvåg som franska revolutionen orsakade i Europa. På sätt och vis kan man kanske påstå att Storbritannien, revolutionära Frankrikes största rival, var det land där konservatismen utvecklades mest som en politisk idé. En av dess förgrundsgestalter anses vara Edmund Burke. Till att börja med stödde irländaren Edmund Burke amerikanernas revolution, men när den franska revolutionen bröt ut började han utveckla sina idéer om konservatism och han anslöt sig till den konservativa gruppen i Whig-partiet i the House of Commons. Sålunda har Burke ansetts vara både liberal och konservativ, men i fråga om politisk konservatism anses han vara en av grundarna till den filosofiska tanken om politisk konservatism. Både den franska och den amerikanska revolutionen hade varit våldsamma och krigiska affärer. Burke tvekade om syftena med våldsamma revolutioner. I stället tolkade han långsamma och fredligare metoder som ett bättre sett att nå framsteg inom den politiska arenan. Med andra ord handlar konservatism om att bevara samhällsordningen med långsamma förändringar och man försöker undvika revolutionerande processer. Dessutom betonade de konservativa under slutet av och under 1800-talet att man skulle bevara ståndssamhället, kyrkan och respekten för makthavarna. Liberala reformer skulle motarbetas t.ex. med hjälp av censur och andra medel. Efter att Frankrike och Napoleon hade besegrats år 1815 var det de gamla monarkierna i Europa som återställde de gamla ståndssamhällena i Europa efter Wienkongressen. Makthavarna förespråkade att samhällsordningen skulle bevaras, eller att förändringar skulle ske långsamt. De konservativa fanns ofta i ståndssamhällets högre ständer (adeln, prästerna och även bland borgarklassen). Under 1800-talets lopp avvecklades ståndssamhällena trots allt sakta bort och de europeiska parlamenten blev under slutet av och början 1900-talet enkammarparlament och -riksdagar. Detta var i sig ett liberalt framsteg. I vissa länder finns överhusen fortfarande kvar (exempelvis i Storbritannien där House of Lords existerar som ett överhus i parlamentet, men överhuset har trots allt inte särskilt mycket makt).

13 Under 1800-talet fanns också revolutionärer och liberaler som tyckte att snabbare vändningar var önskade inom samhällsutvecklingen. Senast år 1848 skakades Europa av det galna året då folk gick på barrikaderna i Europas huvudstäder för att kräva nationella och liberala reformer. Sålunda var exempelvis även de konservativa i Europa rädda och tvungna att ta i beaktande de behov och önskemål som exempelvis arbetarklassen hade. Storbritannien skonades av uppror, men däremot var även de konservativa i Britannien tvungna att införa och acceptera reformer som undvek radikala resningar som året 1848 hade uppvisat. I Storbritannien lyckades de konservativa krafterna ganska bra under 1800-talet i och med att man undvek större upplopp bland befolkningen genom reformer som garanterade bättre rättigheter åt exempelvis arbetarklassen. Karl Marx hade förutspått att en arbetarrevolution skulle kunna uppstå i exempelvis Storbritannien, men detta ägde aldrig rum. Den utvecklade politiska konservatismen kan ha spelat en viss roll i och med att det aldrig skedde. De konservativa i det brittiska parlamentet insåg allt som oftast att de måste stifta nya lagar som under 1800-talet förbjöd exempelvis barnarbetskraft osv. Sålunda förbättrades livsvillkoren för de fattiga i samhället, vilket i sig ledde till större social ro i det brittiska samhället. (Å andra sidan var det ännu en lång väg till det rättssamhälle som finns i dag.) I vissa andra europeiska länder uppstod blodigare revolutioner och revolutionsförsök (t.ex. i Frankrike 1830, 1848 och 1870). Vad som bör påpekas här är att det i exempelvis Frankrike fanns andra ideologer som filosoferade kring konservatismen, men här har endast Edmund Burke nämnts. Edmund Burke och Storbritannien kan ses som hemlandet för den politiska konservatismens uppkomst, men även i andra länder som i Frankrike och Tyskland, t.o.m. Norden, fanns det personer som filosoferade och tillämpade konservatismen i politiken. En lärare kommenterar Essän är bra. E. Burke jämförde ju samhället vid människokroppen och betonade att det som hänt i.o.m. den stora franska revolutionen var att man avlägsnat huvudet från kroppen vilket resulterat i att kroppen dött. Han godkände alltså förändring men den skulle vara långsam, så som barnets kropp växer till sig. Wienkongressen är också viktig eftersom Wienkongressens representanter utgick ifrån att de kunde kväva obehagliga nya vindar såsom liberalismen och nationalismen. De ville inte ha förändring utan representerade ju de gamla makthavarna som ville hålla kvar den gamla världen. Resultatet var ju återkommande revolter och en omstrukturering av det konservativa idealet så att när Italien och Tyskland enades så var det de facto de konservativa

14 regenterna som mobiliserat nationalismen som ett stöd för enighetsverken. Konservatismen agerade ju också som ett slags stötdämpare och antagonist till den nya ideologin socialismen. Några huvudpunkter 1. Edmund Burke i Storbritannien kan anses vara en av de första personerna som under slutet av 1700-talet började fundera kring konservativa tankar. 2. Även andra personer i andra länder funderade kring konservatismen. I huvudsak handlade konservatismen om att undvika revolutioner som den amerikanska och franska och att genom långsamma reformer försöka behålla samhällsordningen (ståndssamhället och krykan). 3. Efter Napoleons fall och revolutionära Frankrikes tillbakagång återtog de konservativa monarkierna i Europa en ledande maktposition efter Wienkongressen år År 1848 upplevde Europa det galna året då folk i Europas städer började kräva liberala och sociala reformer och ordnade uppror. I Storbritannien uppstod trots allt inga uppror, men makthavarna i Europa var tvungna att ge efter för liberala reformer. 5. Karl Marx hade förutspått att den engelska arbetarklassen skulle kunna vara förtruppen för en social revolution, men detta ägde aldrig rum. Den engelska regeringen, parlamentet och kungahuset lyckades med en konservativ politik behålla samhällsordningen, men samtidigt förbättra arbetarklassens rättigheter. 6. De konservativa fanns ofta i ståndssamhällets högre skikt, men under slutet av och början av 1900-talet började ståndssamhällena avvecklas och därmed uppstod också parlament med en kammare. Parlament eller riskdagar med en kammare var egentligen liberala reformer som sakta ersatte parlament med över- och underhus.

15 5. Bilder av Potsdamer Platz i Berlin från olika årtionden Essän a) På den första bilden ser man Potsdamer Platz år 1930 som en knutpunkt med livlig trafik. I den andra bilden ser man samma plats år 1965 som ett stillsamt ställe där Berlinmuren löper igenom. Muren har gjort området med omnejd till en tyst plats där ingen rör sig. b) År 1945 besegrades Nazityskland av de allierade. Berlin erövrades av sovjetarmén och Tyskland kapitulerade den 8 maj i väst och den 9 maj i öst. Även om ockupationszonerna blev till så att de västallierade ockuperade västra Tyskland från floden Elbe västerut, fick de västallierade också delta i ockupationen och förvaltningen av Väst-Berlin. Sovjetunionen ockuperade och förvaltade östra Tyskland öster om floden Elbe och Öst-Berlin. Även om de fyra allierade makterna USA, Sovjetunionen, Storbritannien och Frankrike hade slagits sinsemellan mot Tyskland blev förhållandena fort svala mellan socialistiska Sovjetunionen och de tre kapitalistiska länderna. De ideologiska utgångspunkterna spelade en viss roll och därutöver hade relationerna redan under andra världskrigets slutskede pekat på ett kallt krig mellan Sovjetunionen och USA. Stalin hade redan under kriget upplevt att de kapitalistiska makterna egentligen var Sovjetunionens fiender och att dessa inte hade varit intresserade av att bistå Sovjetunionen med militär hjälp när det som mest behövdes. Dessutom ansåg många ryssar att de hade krigat kriget och besegrat Nazityskland och stått för de överlägset största förlusterna. Västmakterna tyckte däremot att Sovjetunionen var en opålitlig totalitär stat som behandlade befolkningen illa i ockupationszonerna i östra Europa. Därutöver hade väst haft kyliga förhållanden med Sovjetunionen redan före andra världskriget på grund av ideologiska och maktpolitiska aspekter (Sovjetunionen uteslöts från Nationernas förbund år 1939 då landet anföll Finland, samma år hade landet undertecknat Molotov-Ribbentrop-pakten i samförstånd med Nazityskland och styckat Östeuropa i intressesfärer m.m.). Sålunda uppstod det väldigt fort en strid mellan Sovjetunionen och västmakterna om Berlins framtid. De berlinbor som bodde på östsidan började emigrera till västsidan på grund av att de flesta ansåg att västmakternas zon var attraktivare än östsidan. Ekonomin fungerade bättre på västsidan än på östsidan och västmakterna ansågs av de flesta som ett bättre alternativ som ockupanter än sovjetarmén. Detta ogillades naturligtvis av Stalin och Sovjetunionen, som ansåg att de hade befriat Europa från fascismen med sin krigsinsats. För att behålla östinvånarna i

16 zonen försökte man avspärra området med taggtrådar och andra medel men folk fortsatte trots allt att emigrera på olika sätt. Under slutet av 1940-talet var det fortfarande oklart vad man skulle göra med Tyskland. Förhandlingar pågick och ett alternativ var faktiskt att göra Tyskland till ett neutralt ingenmansland, men detta alternativ förverkligades inte. De fyra makterna höll sina trupper i de olika ockupationsområdena och dessa blev utgångspunkten i förhandlingarna om Tysklands framtid. Sålunda började västmakterna skapa Väst-Tyskland eller Förbundsrepubliken Tyskland, medan Sovjetunionen organiserade Östtyskland eller Demokratiska Republiken Tyskland (DDR = Deutsche Demokratische Republik). Väst-Berlin blev en del av Förbundsrepubliken (BRD = Bundesrepublik Deutschland) medan Öst-Berlin förblev en del av DDR. I Väst hade man demokratiska val, medan man i öst hade enpartidiktatur under partiet SED (Socialistische Einheitspartei Deutschlands). SED försökte hålla östinvånarna inom sin stadshalva i samarbete med Sovjetunionen. För att bli bukt med Berlinproblemet bestämde sig Stalin under slutet av 1940-talet att spärra av hela Väst-Berlin. Mitt i det kalla kriget förbjöds alla transporter av västmakterna genom sovjetiskt territorium. Sålunda blev Väst-Berlin utsatt av en handelsblockad som omringade hela staden. Amerikanerna blev tvungna att lösa problemet med en luftbro. Amerikanska flygplan fick flyga dagligen för att förse Väst-Berlin med förnödenheter. Efter en kort tid ansåg Stalin att blockaden måste upphävas. Amerikanerna gjorde sig mäkta populära bland berlinborna på västsidan, medan Sovjet upplevde en prestigeförlust. Under början av 1950-talet hade staterna BRD och DDR slutligen konsoliderats. Vid det här skedet stod det klart att västsidan hade börjat med en Wirtschaftswunder, eller ett ekonomiskt under. Den västra sidan återuppbyggde sin ekonomi förvånansvärt fort, medan östsidan släpade efter i utvecklingen. Visserligen var den östtyska ekonomin förhållandevis bra i jämförelse med andra folkdemokratier i Östeuropa, men i jämförelse med Västeuropa släpade landet efter. Sålunda var det fortfarande populärt att fly från öst- till västzonen. Visserligen bör man komma ihåg att vissa östmedborgare ansåg att socialismen var ideologiskt rättfärdigare än den imperialistiska kapitalismen och föredrog sålunda öst, men i regel var människorna mera positiva mot den politiska friheten och den ekonomiska välfärden som väst erbjöd. Under 1950-talet hade DDR gått med i Sovjetunionens Warszawapakt, medan BRD hade gått med i USA:s allianssystem NATO. Läget var sålunda spänt i Berlin som var högmilitariserat. År 1961 fattade Sovjetunionen ett beslut att plötsligt bygga upp en mur i Berlin för att förhindra tyskar att fly från öst till väst. Muren blev en massiv anläggning som gjorde en ring runt hela

17 Västberlin. Under murens existens byggdes olika anläggningar som gjorde det ytterst svårt för östbor att ta sig till väst. Under 1980-talet fick kalla kriget åter igen vind i seglen efter en stagnationsperiod under talet. Berlin blev en het potatis mellan Reagans USA och Gorbatjovs Sovjetunion. Reagan krävde i ett tal i Väst-Berlin av Gorbatjov: Mr. Gorbachev, tear down this wall! (Herr Gorbatjov, riv ner denna mur!) År 1989 ordnades en presskonferens där journalister fick fråga om östtyskar kunde få tillstånd att resa över statsgränser. Östtyskar hade flockats vid gränserna till väst i länder som Ungern och Tjeckoslovakien för att kunna komma till väst. En presskonferens ordnades för att DDR:s ansvariga personer skulle kunna ta ställning till frågan. De ansvariga svarade i misstag att resetillstånd kunde lovas genast åt östtyskar. Efter att ha hört denna nyhet flockades tusentals östtyskar i Berlin för att ta sig över gränsen. DDR:s ledning hade inte gjort sig klart för en sådan här situation och ingen visste riktigt vad som skulle hända. Människor samlades på västsidan för att visa sina sympatier för östsidans människor och i en spontan situation kunde den östtyska militären inte börja beskjuta människomassan, som i november 1989 tog sig spontant över gränsen i Berlin och började hacka sönder muren. Nästa år förenades Tyskland och likaså Berlin. Det bestämdes att Berlin skulle bli huvudstaden i den nya förbundsrepubliken. (I väst hade man tidigare haft Bonn som huvudstad, medan Öst- Berlin var huvudstad i DDR.) Till att börja med välkomnades återföreningen av majoritetsbefolkningen i de bägge halvorna. Senare blev människor ändå allt mera missnöjda. I väst började man uppleva att en hel del skattepengar gick åt till att bygga upp och försörja den betydligt fattigare östdelen. Östbor började däremot uppleva att de inte klarade sig i arbetskraftskonkurrensen med västborna. Sålunda har många tyskar upplevt att återföreningen inte löste östs ekonomiska problem och en del har till och med skämtat att muren i Berlin borde återupprättas. En våg av nostalgi eller ostalgi har kommit senare som ett uttryck för den tiden då östborna bodde i DDR. Även om DDR hade sina nackdelar har många upplevt att det fanns en grad av ekonomisk och social trygghet i och med att alla garanterades arbete och en viss levnadsminimistandard (på bekostnad av yttrandefriheten och andra rättigheter). Även om muren i Berlin revs ned nästan totalt har man försökt bevara en snutt av den. (Därutöver finns det fortfarande kvar der Ampelmann. Der Ampelmann är gamla Öst-Berlins trafikljusgubbe. Trafikljusgubben är tjockare än västsidans och dessutom har der Ampelmann en hatt på huvudet.) Sålunda har en del reliker från Öst-Berlin bevarats fortfarande i gatubilden. Symboliskt är dessa ett kulturarv av en försvunnen tid som en del berlinbor anser i dag som en

18 trygg tid. Visserligen finns ju också de som upplevde att DDR och Öst-Berlin var fasliga institutioner som upprätthöll en diktatur med hjälp av den hemliga polisen Stasi. I dag är Berlin åter igen Tysklands huvudstad med ett återuppbyggt parlamentshus. Det gamla DDR-palatset revs nyligen ner och Berlin verkar må bra både ekonomiskt och politiskt. Trots allt syns den gamla politiska tudelningen i viss mån fortfarande främst i människorna: bland dem som vuxit upp på västsidan och dem som vuxit upp på östsidan. En lärare kommenterar a. Jag anser att svaret är bra. Förstår inte riktigt vad bombningarna av Berlin skulle ha att göra med bilden Även om det inte skulle ha bombats så skulle ändå upprättandet av muren ha resulterat i ett öde landskap. b. Essän är uttömmande men mycket lång. Man kunde betona Berlins geografiska och strategiskt symboliska läge. Den forna huvudstaden fanns ju djupt inne i den sovjetiska zonen vilket förklarar varför det var så lätt att ta sig från Östberlin till väst och sedan söka asyl. Tidsperioden är lång ( ) och eftersom vi spelar med futtiga 4 poäng så räcker det nog med några nedslag av vilka Berlinblockaden är ett. Byggandet av muren och rivandet av muren skall återfinnas. Några huvudpunkter 1. På den första bilden ser man Potsdamer Platz i Berlin ungefär år 1930: platsen är ett livligt och kosmopolitiskt centrum. På den andra bilden ser man samma plats under kalla kriget år 1965 då Berlinmuren hade byggts genom området. Då var området ett ingenmansland. 2. År 1945 förlorade Tyskland i andra världskriget och de fyra segrarmakterna USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen ockuperade Berlin. Ockupanterna delade Berlin i fyra olika ockupationszoner. 3. I och med att kalla kriget utvecklades slogs USA:s, Storbritanniens och Frankrikes ockupationszoner till Västberlin medan den sovjetiska ockupationszonen blev Östberlin. 4. Under slutet av 1940-talet stängde Sovjetunionen Västberlin med en handelsblockad. Amerikanerna ordnade en luftbro som försörjde staden med förnödenheter. 5. År 1961 byggdes Berlinmuren runt Västberlin för att förhindra att östinvånare tog sig över gränsen till väst. Berlinmuren stod kvar i staden ända tills den började rivas ner efter ett spontant folkuppror i november 1989.

19 6. Efter murens fall återförenades Väst- och Östtyskland. Berlin blev åter igen huvudstad.

20 6. Hur förändrades kvinnornas roll i utvecklandet av det finländska samhället under 1900-talet? Essän Frågan kunde kanske besvaras som så att man behandlar hur kvinnornas politiska eller beslutsfattande roll förändrades i utvecklandet av det finländska samhället, eller hur kvinnornas roll i allmänhet förändrades i utvecklandet av det finländska samhället under 1900-talet. I så fall borde det tas i beaktande på vilka sätt kvinnor har kunnat bidra till samhällsutvecklingen i Finland under 1900-talet och hurdana förändringar det gjordes under 1900-talet i Finland som förändrade kvinnors roll i utvecklandet av samhället. Som utgångspunkt skulle jag ta åren då den nya lantdagsreformen framfördes och trädde i kraft. Då kom den allmänna rösträtten bland finländska medborgare, inklusive kvinnor. Finland var första landet i Europa som tillät kvinnor delta som kandidater och väljare i valen. När kvinnor fick rösta och välja i enkammarlantdagen förändrades deras roll i utvecklandet av samhället i ganska stora drag. Visserligen hade lantdagen inte stora rättigheter att förändra på samhället i storfurstendömet Finland som i främsta hand styrdes från S:t Petersburg och av kejsaren, men i inrikesfrågor hade lantdagen relativt stora befogenheter och sålunda kunde kvinnor delta i inrikespolitiska frågor med samma rättigheter som män, vilket var väldigt progressivt i samtidens Europa. I och med den nya lagstiftningen var kvinnor sålunda likställda med män i politisk och ekonomisk mening. Sålunda hade finska kvinnor år 1906 fått lika rättigheter med männen att arbeta, rösta och delta och ställa upp som kandidater i politiken. Efter att Finland blev självständigt 1917 utvecklades kvinnornas rättigheter ytterligare. Så som i de nordiska länderna har lagstiftningen i Finland varit relativt plausibel med tanke på könens jämställdhet inför lagen. Sålunda har kvinnorna ända sedan ett sekel tillbaka åtminstone på papper haft samma rättigheter som män i så gott som alla livsaspekter från och med 1906-års reformer. Trots allt har det i praktiken tagit sin tid innan kvinnor har skaffat sig samma samhällspositioner som män. Från och med mitten av 1900-talet började den feministiska rörelsen och ideologin spela en allt större roll också i Finland (och i Västvärlden). Den feministiska rörelsen krävde jämställdhet mellan könen och lika rättigheter för kvinnor att utbilda sig och arbeta som män i det finska

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

kubakrisen.notebook September 21, 2009

kubakrisen.notebook September 21, 2009 KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Inledning 1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Efter den franska revolutionen samt Napoleons fall skulle Europa aldrig mer vara sig likt. Som ni vet bidrog Upplysningstiden under 1700-talet

Läs mer

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet Revolution Giljotin Monarki Republik Liberalism Yttrandefrihet Konservatism Skräckvälde Napoleon Privilegier Det tredje ståndet Ståndssamhälle Nationalförsamlingen Klassamhälle Envälde Självständighet

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden.

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden. Följande text är tagen ifrån http://stiglundberg.org/historiska-epoker/, texten är ursprungligen skriven av Gymnasieläraren Sofia Ahlgren. Texten är editerad och korrekturläst av mig. Att beskriva en epok

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1775-1783 Mikael C. Svensson BAKGRUND TILL KOLONIERNA Jag påstår att vi är den bästa rasen i världen och att ju större del av världen som vi har under oss,

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Romarriket. Historia

Romarriket. Historia Romarriket Historia Rom - staden som växte fram. Rom växte fram vid floden Tibern. Staden passade bra för handel då det fanns flera landsvägar som möttes samtidigt som det gick att segla in med stora skepp.

Läs mer

Ideologier. Olika typer av bullar

Ideologier. Olika typer av bullar Ideologier Olika typer av bullar Konservatism! Vill bevara ordningen som råder i samhället. Den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet. Historiemedvetenhet viktigt man behöver veta varifrån

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Hur byggdes Rom enligt sagan?

Hur byggdes Rom enligt sagan? Hur byggdes Rom enligt sagan? Sagan berättar att två små pojkar, Romulus och Remus, lades i en korg på floden Tibern. Deras mamma var en prinsessa och deras morfar var kung. Pojkarnas morfar jagades sedan

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Berlinmuren faller,

Berlinmuren faller, SÄNDNINGSDATUM: 2010-11-20 PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: THÉRÈSE AMNÉUS KONTAKT: therese.amneus@ur.se PROGRAMNR: 101753/ra6 ANACONDA GESELLSCHAFT Berlinmuren faller, 1989-1998 Programmanus på svenska Elever:

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England)

USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England) Efterkrigstiden 1945 USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England) 1948-49 Berlinblockaden Sovjet

Läs mer

ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN

ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN BAKGRUND Crécy 26 augusti 1346 (En del av det s.k. Hundraårskriget 1337-1453) Engelska långbågar Kanoner DIGERDÖDEN 1348-49 Pandemi som medförde en enorm folkminskning

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( )

MEDELTIDEN. Tidig Medeltid ( ) Högmedeltid ( ) Senmedeltid ( ) MEDELTIDEN Tidig Medeltid (476-1000) Högmedeltid (1000-1300) Senmedeltid (1300-1500) TIDIG MEDELTID - POLITIK 476 sista Romerska Kejsaren störtas! Feodalism Feudum (jordinnehav) att äga jord var mycket

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999 BALKANKONFLIKTEN KRIGEN 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien (1991-1995) 3. Bosnien - Hercegovina(1992-1995) Övrigt: Kosovo (1998-1999) Bombningar av Nato1995, 1999 DEN MODERNA HISTORIEN 1980 1989 1991-92 1995

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Revolutionernas tidevarv

Revolutionernas tidevarv Revolutionernas tidevarv Bakgrund/förutsättningar Vetenskapliga framsteg på 1600-talet; grundade på erfarenheter (empirismen) o förnuftstro (rationalismen), ledde till en inriktning på det för människan

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42716 / T42816 Ämnen: Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kalla kriget. Ca år 1945-1989

Kalla kriget. Ca år 1945-1989 Kalla kriget Ca år 1945-1989 Period av starka motsättningar mellan USA och Sovjetunionen, samt deras allierade stater Olika ideologiska, politiska och ekonomiska åsikter: kommunism i Sovjetunionen och

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet (kyrkomötet) i

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Moderniseringens kris

Moderniseringens kris Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer