INTERNATIONELL MIGRATION OCH UTVECKLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INTERNATIONELL MIGRATION OCH UTVECKLING"

Transkript

1 FN-rapporter 2006 FN:s generalsekreterares rapport: INTERNATIONELL MIGRATION OCH UTVECKLING Ett sammandrag

2 FN:s generalsekreterares rapport: INTERNATIONELL MIGRATION OCH UTVECKLING Redaktör: Berith Granath Översättning och sammanfattning av rapporten International migration and development Report of the Secretary-General: Lars Eriksson och Berith Granath Originalrapporten finns på och är utgiven av FN, Grafisk form: Ord & Bildmakarna AB, Eklången Foto omslag: Världsbanken/Trevor Samson Tryck: AB Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2006 Upplaga: ISBN FN-förbundet Box Stockholm Tel E-post

3 FN-rapporter 2006 FN:s generalsekreterares rapport: INTERNATIONELL MIGRATION OCH UTVECKLING Ett sammandrag FN-förbundet

4 INNEHÅLL GENERALSEKRETERARENS FÖRORD 3 EN KORT ÖVERSIKT 5 INTERNATIONELL MIGRATION OCH UTVECKLING 7 MIGRATIONENS PÅVERKAN PÅ DESTINATIONSLÄNDER 11 MIGRATIONENS PÅVERKAN PÅ URSPRUNGSLÄNDER 14 ÖKAD KUNSKAP OCH KUNSKAPSSPRIDNING 16 MIGRATION SOM VERKTYG FÖR UTVECKLING 19 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, GENUS OCH INTEGRATION 22 REGERINGARS SAMARBETE 24 Mer om migration finns på Global Commission on International Migration GCIM. Den globala kommissionens rapport finns översatt till svenska, Migration i en värld av ömsesidigt beroende: Nya handlingslinjer, och kan beställas från FN-förbundet mot porto.

5 GENERALSEKRETERARENS FÖRORD Migration har i alla tider varit ett uttryck för människans vilja att övervinna svåra levnadsvillkor och finna ett bättre liv. I våra dagar har globaliseringen och ny teknik som underlättar kommunikationer och transporter väsentligt ökat antalet människor som vill och kan flytta till andra länder. Den nya situationen har skapat utmaningar och möjligheter för samhällen runt om i världen. Den har också tydliggjort kopplingen mellan migration och utveckling och även möjligheterna att förbättra ekonomiska och sociala förhållanden i både ursprungs- och mottagarländer. Internationell migration i dag Fördelarna med migrationen för både migranterna själva och samhällena där de bosätter sig är inte så välkända som de borde vara. I stället ger migrationen ofta upphov till upprörda diskussioner. Den kan beröva länder deras bästa och mest begåvade medborgare och den kan splittra familjer. Samtidigt som den bidrar till en positiv utveckling kan den skapa sociala spänningar. Problem som förknippas med integration av migranter kan exempelvis orsaka svåra motsättningar. Ibland följer kriminella personer och terrorister med strömmen av människor över gränserna. Men svaren på många av problemen som migrationen lastas för kan finnas i konstruktivt engagemang och öppen debatt. Det kommer att leda till ett bredare erkännande av de enorma fördelar och möjligheter som migrationen ger. Världens länder har bara börjat utnyttja migrationen som motor för utvecklingen. Många stater och organisationer har pusselbitar till hur detta ska gå till, men ingen har hela bilden. Det är dags att lägga ihop bitarna. Nu har alla berörda parter en unik möjlighet att göra det genom att identifiera, analysera och dela med sig av de många experiment som pågår runt om i världen för att hantera migrationen. FN är bäst lämpat att organisera detta utbyte av idéer och erfarenheter, menar generalsekreteraren. Kunskapen finns Det finns redan god kunskap om migrationen, särskilt om dess betydelse för utveckling. Det är, till exempel, inte längre så att utvandrare lämnar sina familjer och sin hembygd för gott, som skedde förr. Inte heller flyttar den stora majoriteten av migranter till ett litet antal industriländer. Ungefär en tredjedel av världens närmare 200 miljoner migranter har flyttat från ett utvecklingsland till ett annat. En lika stor andel har flyttat från ett utvecklingsland till ett industriland. 3

6 Det går inte längre att dela världen i ursprungsländer och mottagarländer, eftersom många länder nu är båda delarna. Också skillnaderna mellan nord och syd suddas ut och har i vissa fall försvunnit helt. Från länder som Irland, Italien och Spanien utvandrade för inte så länge sedan miljontals av deras medborgare. Nu tar de emot tusentals invandrare varje år. I Malaysia, Sydkorea och Thailand har en liknande utveckling ägt rum. Kommunikation underlättar De personliga erfarenheterna av att vara migrant har också ändrats dramatiskt. För bara 25 år sedan betydde en utlandsresa för att söka nya möjligheter eller en flykt från en konflikt en lång och smärtsam separation från dem som var kvar. Nu för tiden är kommunikationen mellan länder enkel. Att föra över pengar till anhöriga i hemlandet tar inte många sekunder. Återvändande migranter kommer hem med nya kunskaper och idéer. Migrationen genererar inte bara materiellt välstånd för individer utan bidrar också till länders och samhällens utveckling. Tyvärr finns också negativa inslag i våra dagars migration. Migranter av båda könen faller offer för människosmugglare som utnyttjar dem hänsynslöst. Andra möts av diskriminering och främlingsrädsla i det nya landet. Det behövs ökat internationellt samarbete för att skydda människor från sådana övergrepp, hävdar generalsekreteraren i rapporten. De första stegen Det behövs en ökad medvetenhet om migrationens betydelse för utvecklingen. Särskilt kopplingen till fattigdomsbekämpning behöver klargöras, främst genom exempel på hur migrationen bidrar till en minskning av fattigdomen. Sådana exempel är bland andra stöd till företagsamhet hos migranter och förbättrade möjligheter att få lån. Det civila samhällets roll i sammanhanget är viktig. Det privata näringslivet och de ideella organisationerna kan bidra effektivt till att skapa förutsättningar för att migrationen blir ett effektivt verktyg för utveckling. Företagare och fackföreningar medverkar till att migranter kan göra sig gällande på arbetsmarknaden och ideella organisationer deltar i integrationen av migranter i samhället. Generalsekreteraren föreslår i rapporten att frågor av detta slag behandlas kontinuerligt i ett rådgivande forum som består av FN:s samtliga 192 stater och som möts regelbundet i olika medlemsländer. 4

7 EN KORT ÖVERSIKT Drömmen om ett välbetalt arbete i ett land med hög levnadsstandard är en stark drivkraft för den internationella migrationen. Dragningskraften har stärkts i takt med att inkomstskillnaderna mellan länder fortsätter att öka. Det gäller inte bara de stora och växande skillnaderna mellan hög- och låginkomstländer utan också mellan dynamiska och mindre dynamiska utvecklingsländer. Positiv migration Många utvecklade och dynamiska ekonomier behöver migranter till arbeten som inte kan flyttas utomlands eller som det inte finns arbetssökande till inom landet för att arbetena är för lågt betalda. Migration kan sänka löner eller leda till ökad arbetslöshet bland lågavlönade, många av dem tidigare migranter. Men de flesta migranter kompletterar de inhemska arbetstagarnas kompetens snarare än konkurrerar med den. Genom att utföra arbeten som annars inte skulle göras eller kosta mer kan migranter frigöra medborgare i landet för mer produktiva och bättre betalda arbeten. I ursprungslandet leder djup fattigdom inte nödvändigtvis till ökad utvandring. De fattigaste människorna har i regel inte resurser till kostnaderna och riskerna med internationell migration. De flesta internationella migranter kommer från medelinkomstländer. Allt fler bevis tyder på att internationell migration vanligtvis är positiv för både ursprungsländer och mottagarländer. De potentiella vinsterna av den är större än de potentiella vinsterna av en friare internationell handel, särskilt för utvecklingsländerna. Överföringar av pengar Överföringar av pengar från migranter till deras familjer i hemlandet ökar familjernas inkomster. Dessa kan till exempel användas till att bekosta utbildning och hälsovård. Hushåll som mottar överföringar från migrerade släktingar är inte bara redo att investera pengarna utan också att använda dem till inköp som bidrar till att öka inkomster i andra delar av landets ekonomi. Mycket kan göras för att förenkla överföring av pengar. En akut uppgift är att minska överföringskostnaderna. De har redan blivit lägre men kan sänkas mer och tillgängligheten till banker och andra finansiella institutioner kan förbättras för migranter och deras familjer. Flera miljoner migranter återvänder till sina hemländer varje år och många av dem stannar i hemlandet för gott. Migranter som återvänder kommer ofta hem med nya kunskaper och sparkapital. 5

8 Högutbildade migranter Ekonomierna i små länder är mest sårbara för brain drain (begåvningsflykt), särskilt i sådana viktiga sektorer som hälsovård och utbildning. Ett exempel är att mellan 50 och 80 procent av alla högutbildade medborgare i flera små länder i Afrika och Karibien bor utomlands. Dessa länder behöver bistånd för att kunna förbättra arbetsvillkor och inkomstförhållanden och därigenom få högutbildade att stanna i landet. Migration av högutbildade har flera positiva aspekter. Migranterna får tillfälle att skaffa sig ny kompetens eller förbättra den de har och få nya erfarenheter utomlands. Även om de stannar i det nya landet kan de hjälpa det gamla hemlandet genom investeringar och välgörenhet där. Men om välutbildade migranter tvingas arbeta med uppgifter som inte kräver deras kompetens utnyttjas de dåligt. Sådant slöseri med kompetens beror på att deras utbildning, diplom och kvalifikationer inte erkänns utomlands. Det är nödvändigt att diplom och betyg från ett land har samma värde i andra länder. Detta måste åstadkommas genom internationella överenskommelser. Mänskliga rättigheter och genusperspektiv Fördelarna med den internationella migrationen, inte bara för migranterna själva utan också för mottagarländerna, är beroende av att migranternas rättigheter skyddas. Arbetsrätten är stöttepelaren i skyddet mot exploatering och bör försvaras med alla medel. Migranter som arbetar i oreglerade förhållanden är mer sårbara, särskilt beträffande anställningstryggheten. Om migrationen ska leda till något gott är förutsättningen en lyckad integration. Annars kommer migrationen inte att accepteras av allmänheten, oavsett vilka fördelar den fört med sig. Viktigast för integrationen är jämlik behandling och förbud mot diskriminering av alla slag. Skyddet mot rasism, etnocentrism och främlingsrädsla måste vara effektivt. Kvinnor som migrerar får inte samma möjligheter till personlig utveckling som män. För att stärka kvinnornas ställning som migranter bör de få laglig status som självständiga individer och tillstånd att arbeta, även om de invandrat för att förenas med sina män. I arbetet ska de ha samma rättigheter som män. Människosmuggling är ett akut migrationsproblem. Inga tillförlitliga uppgifter finns om antalet människor som berörs av denna illegala verksamhet. Mycket tyder på att handeln med människor försiggår i allt fler delar av världen. Det är också uppenbart att majoriteten av offren är kvinnor och barn. 6

9 INTERNATIONELL MIGRATION OCH UTVECKLING Två massiva omflyttningar av människor förändrade fördelningen av världens befolkning mellan mitten av 1800-talet och Den ena vågen bestod av utvandrare från fattiga områden i Europa till nya stora länder i Nordamerika och Oceanien där mark fanns att bruka och dynamiska ekonomier krävde mycket arbetskraft. Den andra vågen bestod av arbetare från Kina och Indien som värvades till arbete i tropiska områden, såsom Karibien och Sydamerika, för att arbeta i plantager och gruvor. Migration i ett historiskt perspektiv Första världskriget och i synnerhet den djupa depressionen på 1930-talet ledde till att gränser stängdes. Det innebar en kraftig minskning av den internationella migrationen. Den förblev begränsad till efter andra världskriget. Sedan dess har den globala ekonomins återhämtning gett upphov till nya strömmar av migranter. Den framväxande kunskapsekonomin har ökat efterfrågan på högutbildade, medan behovet av lågutbildade arbetare också har ökat i länder med stark utveckling där dåligt betalda arbeten inte längre lockar den egna befolkningen. Den internationella migrationen har också demografiska orsaker. Befolkningen i industriländerna åldras allt mer. Det innebär att det snart uppstår ett underskott på ekonomiskt aktiva invånare i förhållande till de äldre som är beroende av andras arbete för sin försörjning. I dag tillförs arbetsmarknaden 142 unga människor (20 24 år) per 100 äldre (60 64 år) som går i pension. Om bara ett årtionde kommer förhållandet att ändras. Endast 87 ekonomiskt aktiva personer ersätter 100 pensionärer. Utan migration skulle situationen vara värre. I utvecklingsländerna är förhållandet helt annorlunda. Där finns 342 unga personer per 100 äldre. En del av de unga är blivande migranter. Dagens internationella migration har en klar koppling till utvecklingen i både utvandrar- och invandrarländer. Den spelar en positiv roll genom att den förser avancerade ekonomier med arbetskraft och samtidigt minskar arbetslösheten i ursprungsländerna och dessutom genererar remitteringar, sparkapital och kunskaper till gagn för dessa länder. Invandring och utvandring Internationell migration är en komplicerad företeelse, inte minst därför att de flesta länder är både ursprungs- och mottagarländer. Migrationen är komplicerad också därför att den är en process, inte en enstaka händelse, och därför att en person kan vara migrant flera gånger under sin livstid. 7

10 Den enklaste definitionen av begreppet internationella migranter är denna: personer som flyttar från ett land till ett annat i avsikt att stanna där en tid, ofta ett år eller mer. Fastän ordet migrant ofta likställs med utlänning deltar både ett lands egna medborgare och utländska medborgare i migrationen. Inhemska medborgare lämnar landet som utvandrare men kan komma tillbaka som invandrare. Utländska medborgare kommer till landet som invandrare och utvandrar för längre eller kortare tid för att bli invandrare i det gamla hemlandet. Ett fåtal industriländer har data som gör det möjligt att fastställa hur stor nettoutvandringen respektive nettoinvandringen är under en viss period. Samtliga dessa länder har ökat sin befolkning genom invandring. Migranter från utvecklingsländer utgör en betydande del av tillskottet. I Norge, Sverige och Storbritannien har nettoinvandringen uppvägt nettoförluster genom utvandring av egna medborgare till andra industriländer. Utvandrings-, invandrings- och transitländer Fastän ett land kan vara både utvandrings- och invandringsland kan det vara viktigt vid formuleringen av landets migrationspolitik att bestämma om det är det ena eller det andra. Om landet huvudsakligen är ett ursprungsland fokuseras politiken på frågor som rör utvandringen från landet och mottagningen av återvändande medborgare som utvandrat tidigare. I rollen som mottagarland utformas en invandringspolitik som handlar om inresetillstånd, sysselsättning och utlänningars uppehåll i landet. När migranter reser från sitt hemland till mottagarlandet passerar de ofta andra länder. Vanligtvis är passagen snabb och problemfri. Men i slutet av 1980-talet uppstod ett nytt fenomen. Personer som hade för avsikt att ta sig in i ett land illegalt valde ett annat land som tillfällig destination. Därifrån begav de sig efter en tid illegalt till det land som de egentligen ville komma till. Ifall de inte lyckades genomföra sin plan blev de invandrare i transitlandet. Även om denna typ av migranter i regel stannar endast en kort tid i transitlandet behöver ett sådant land vidta åtgärder för att avskräcka fler av samma typ från att komma dit. Migrationens värld År 2005 fanns det 191 miljoner migranter i världen, 115 miljoner i industriländer och 75 miljoner i utvecklingsländer. Antalen anger personer som bor utanför det land där de föddes. Denna definition används därför att statistik över födda i ett annat land är tillgänglig i alla länder. Det gör det möjligt att sammanställa en global översikt över migrationen. De uppskattningar som ligger till grund för statistiken inkluderar dock inte alla som någon gång varit migranter. Mellan 1990 och 2005 ökade antalet migranter i världen med 36 miljoner, från 155 miljoner till 191 miljoner, inklusive flyktingar. Ökningen 8

11 var störst under de senaste fem åren, främst i industrialiserade länder. I utvecklingsländer var ökningen mycket mindre, endast en tiondel av den som ägde rum i industriländer. År 2005 levde 61 procent av alla migranter i industriländer. Av världens migranter var ungefär hälften kvinnor I industriländer har det sedan 1990 varit fler kvinnliga migranter än manliga, men i utvecklingsländer är kvinnorna något färre än männen bland migranterna. Det finns ingen internationell statistik över antalet utvandrare från varje ursprungsland. Uppskattningar som gjordes år 2000 visar att omkring 80 procent av migranterna i utvecklingsländer kommer från andra utvecklingsländer. 54 procent av migranterna i industriländer kommer också från utvecklingsländer. Migranter av olika slag Varje stat fastställer de regler som gäller för utlänningars inresa i landet, rätt att uppehålla sig där eller bedriva verksamhet på landets territorium. Eftersom reglerna inte är desamma för alla utländska medborgare indelas dessa i olika kategorier. Men oavsett kategori är migranten ofta arbetssökande. Invandrare som fått inresetillstånd för familjåterförening kan, liksom flyktingar eller studerande, få arbetstillstånd. Internationella arbetsorganisationen ILO uppskattar att hälften av alla internationella migranter, det vill säga 95 miljoner, ingår i destinationsländernas arbetskraft. Bofasta migranter Australien, Canada, Nya Zeeland och USA ger utlänningar tillstånd att invandra för permanent boende i landet. Invandrarna får samma ekonomiska och sociala rättigheter som landets medborgare och kan ansöka om medborgarskap efter några år. Migranter med tillfälliga uppehållstillstånd Många länder ger utländska medborgare uppehållstillstånd enbart för att de ska vara ekonomiskt aktiva. Tillståndet kan gälla endast ett visst arbete och är tidsbundet. Migranter som studerar Många länder ger uppehållstillstånd åt studerande från andra länder för högre studier på universitet och högskolor. Antalet är stort och ökar snabbt. I industriländer studerade 2 miljoner utländska studenter I utvecklingsländer var antalet Flyktingar och asylsökande Antalet flyktingar i världen minskade från 18,5 miljoner 1990 till 13,5 miljoner Av dem fanns 10,8 miljoner i utvecklingsländer. 48 procent av flyktingarna var kvinnor. Från 1990 till 2004 återvände 21,5 miljoner flyktingar frivilligt till sina hemländer. Antalet asylsökande 9

12 var som högst 2001 då totalt personer ansökte om asyl i olika länder, främst i Europa och Nordamerika hade antalet sjunkit till Reguljära och irreguljära migranter En stor utmaning i många mottagarländer är att finna åtgärder mot irreguljär eller icke auktoriserad migration. Utlänningars status i ett land kan vara irreguljär av flera anledningar. Utländska medborgare som tar sig in i ett land utan tillstånd eller visum är irreguljära invandrare. Men utländska medborgare som reser in i ett land på ett lagligt sätt kan förlora sin reguljära status under sin vistelse i landet. Det gäller turister som arbetar utan tillstånd, arbetstagare med uppehållstillstånd som glömmer att förnya detta och asylsökande som fått avslag på sin ansökan om asyl men stannar kvar ändå. Det finns inga tillförlitliga globala studier om omfattningen av problemet. Statistik finns för vissa länder. I USA uppskattas antalet irreguljära migranter till miljoner. Sydkorea rapporterar att personer stannat kvar i landet sedan deras visum löpt ut. I Japan är motsvarande siffra En strategi för att hantera den irreguljära migrationen är att förändra de irreguljära invandrarnas status till reguljär om de uppfyller vissa krav, som att ha ett jobb och en bostad och möjligheter att försörja sig. Sådana program har sedan 1990 genomförts i många länder, inklusive 20 länder i Europa. Över 5 miljoner migranter har fått reguljär status på det viset. Information saknas Många länder för inte statistik som täcker hela cirkulationen av migranter. Ett exempel är att få stater samlar uppgifter om utländska medborgares resor ut ur landet. Ett annat är att ursprungsländer inte bevarar uppgifter om egna medborgares inresor från utlandet. Den informationen är väsentlig för att kunna bedöma i vilken omfattning återvändande migranter bidrar till hemlandets ekonomi. En stor brist i statistiken om migration är praxis att inte redovisa separat statistik för kvinnor. Fastän det är allmänt vedertaget att internationell migration har olika konsekvenser för män och kvinnor, är kvinnorna i regel osynliga i statistiken. Det försvårar förståelsen av den roll som genus spelar för migrationen och dess följder. Migrationen påverkar inte bara migranterna själva utan också deras ursprungsländer och destinationsländer. Det är därför nödvändigt att utveckla bättre sätt att samla, bearbeta och sprida relevant information om migrationen och dess följder för enskilda människor och länder. 10

13 MIGRATIONENS PÅVERKAN PÅ DESTINATIONSLÄNDER Det finns en klar koppling mellan internationell migration och utveckling. Utveckling leder till migration och migration i sin tur påverkar utvecklingen på olika sätt vilket inte alltid erkänns. Den första migrationseran Exempelvis var massmigrationen över Atlanten den viktigaste faktorn för att utjämna löneskillnaderna mellan Västeuropa och USA under den första migrationseran. Den tydliga skillnaden mellan europeisk och icke-europeisk migration under denna period bidrog däremot till att öka ojämlikheten mellan länder i Nord och länder i Syd. Världsbanken bedömer att vinsterna från dagens internationella migration överstiger de förväntade vinsterna av en liberaliserad världshandel, framför allt för utvecklingsländer. Banken har jämfört två scenarier, varav den ena bygger på att ytterligare 14,2 miljoner migranter, inklusive 4,5 miljoner högutbildade personer, skulle migrera till höginkomstländer mellan 2010 och Enligt detta scenario skulle inkomsterna i världen öka med 0,6 procent. Den största ökningen, 1,8 procent, skulle ske i utvecklingsländer och även komma migranterna till del. Löner och arbete Enligt ekonomiska teorier ska migration vare sig leda till lägre löner eller större arbetslöshet i destinationsländerna. Anledningen är framför allt att migranter utgör ett komplement till majoriteten arbetstagare i mottagarländerna, de ersätter alltså inte infödda arbetstagare. Däremot kan nyanlända migranter komma att konkurrera med tidigare anlända migranter. Internationella arbetsorganisationen ILO visar dock i en studie att lågutbildade migranter kan få en negativ effekt på löneutvecklingen för lågutbildade arbetstagare i landet. Men eftersom andelen lågutbildade infödda arbetstagare är liten och minskar i de flesta höginkomstländer är den negativa påverkan som ett växande antal lågutbildade migranter har på lönenivån liten. Det vanligaste är att fler migranter bidrar till ökad konsumtion vilket i sin tur leder till ökad efterfrågan på jobb samt ekonomisk tillväxt, något som förbättrar de ekonomiska förutsättningarna även för landets egna medborgare. I de flesta destinationsländer är det stor skillnad mellan vilka yrken migranter har och vilka yrken infödda har. Migranter specialiserar sig på arbetsområden som inte skulle finnas i samma omfattning, om än alls, utan deras närvaro. Migranter finner egna yrkesnischer. Det handlar 11

14 om varor och tjänster som exempelvis etniskt kök och dagisverksamhet. På så sätt kan migration bidra till att öka antalet arbetstillfällen. Integration på arbetsmarknaden För migranter är möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden och få ett anständigt jobb ett avgörande steg i integrationsprocessen. När arbetslösheten är systematiskt högre bland migranter än bland ickemigranter kan det handla om diskriminering på arbetsmarknaden. En del länder tar tillfälligt emot migrerande arbetare och utgår ifrån att migranterna ska lämna landet om de blir arbetslösa. Migranterna är bundna till vissa jobb och deras uppehållstillstånd är beroende av om de har jobb eller inte. Under sådana omständigheter ökar antalet migrerande arbetare när det är ekonomiskt högtryck och minskar när ekonomin svalnar. Migranterna får alltså bära den största bördan när ekonomin ska anpassas. Det hände exempelvis i efterdyningarna av den ekonomiska krisen i Öst- och Sydöstasien 1997 då ett stort antal migranter återvände hem och deras ursprungsländer fick ta emot en oväntad ström av arbetssökande. I industrialiserade länder, där de flesta migranter har permanent eller flerårigt uppehållstillstånd, utgör de en stor del av arbetskraften. Andelen har ökat i de flesta OECD-länder. Mellan 1998 och 2003 var ökningen stor i Luxemburg, från närmare 41 till 45 procent, och i Irland från drygt 3 till 6,5 procent. Ekonomin styr sysselsättningen I Sverige ingick utländska medborgare i arbetskraften, vilket var 4,4 procent av den totala arbetsstyrkan hade antalet ökat till , vilket var 4,6 procent. Under 1990-talet ökade sysselsättningen i Europa både bland inhemska och utländska medborgare. I framför allt Irland och Spanien var antalet utländska arbetstagare stort. Men med den ekonomiska tillbakagången som började 2000 minskade antalet utländska arbetstagare i Europa. Även under det ekonomiskt framgångsrika 1990-talet hade unga migranter mellan 20 och 24 år, och äldre över 55 år, svårt att finna arbeten, vilket även gällde kvinnor oavsett ålder. Skillnaden i arbetslöshet mellan utländska medborgare och infödda är stor i de flesta OECD-länder var arbetslösheten minst dubbelt så stor bland utländska medborgare som bland infödda i Danmark, Norge och Sverige. I de flesta länder är arbetslösheten bland utländska kvinnor mycket högre än bland utländska män. Regeringar är medvetna om behovet av att integrera migranter på arbetsmarknaden. För att det ska lyckas måste diskriminerande praxis 12

15 stoppas genom lagstiftning och andra insatser. Bland annat behöver arbetslösa migranter ofta yrkesträning och utbildning i mottagarlandets språk. Speciella insatser krävs för yngre och äldre migranter och kvinnor. Entreprenörskap ger ökad handel I många höginkomstländer har storstäder fått rykte om sig att vara kosmopolitiska eftersom migranter köper in eller tillverkar exotiska varor från sina hemländer som de säljer i sina butiker. Migrerande entreprenörer bidrar därmed ofta till en ökad handel med sina hemländer. Många migrerande entreprenörer har kunskaper som inte längre finns i mottagarlandet och de är beredda att arbeta många timmar per dag och använda sitt sociala nätverk för att minska kostnaderna för verksamheten. Familjemedlemmar, släktingar och vänner arbetar ofta gratis eller för en liten ersättning. Verksamheter som drivs av migranter vänder sig ofta till en början till kunder eller gäster från den egna etniska folkgruppen och först senare till en bredare marknad. Denna typ av verksamhet tenderar att bedrivas nära eller i etniska enklaver där den ger jobb till migranter samtidigt som de får lära sig hur man sköter ett företag. När verksamheten utvecklas anställs ofta fler infödda. Lågbudgethotell och bagerier Migranter driver oftare än infödda egna småföretag, vilket är fallet i exempelvis Storbritannien och USA. I USA dominerar migranter från Indien lågbudgethotellen. Koreaner har specialiserat sig på detaljhandeln och kineser driver restauranger. I Frankrike har nordafrikaner ersatt pensionerade butiksinnehavare och i Nederländerna har många turkiska migranter bagerier och livsmedelsaffärer. Ofta tar migranter över företag eller verksamhetsområden som infödda lämnat. I USA ägs allt fler jordbruk av migranter från Latinamerika och Asien samtidigt som många äldre infödda jordbrukare inte längre vill driva jordbruk. Undersökningar om huruvida migranter lyckas bra som entreprenörer eller inte visar blandade resultat. Men helt klart är att i flertalet länder där undersökningar gjorts är ett mindre antal småföretag mycket framgångsrika. Det finns även andra fördelar med entreprenörskap. Småföretagen ger jobb till migranter som ännu inte lärt sig värdlandets språk och familjen förbättrar sin ekonomi vilket blir en trygghet för kommande generationer. 13

16 MIGRATIONENS PÅVERKAN PÅ URSPRUNGSLÄNDER Migration kan ha många positiva effekter på ursprungsländerna. Den kan minska trycket på arbetsmarknaden i länder där arbetskraften är för stor. Pengar, eller remitteringar, som migranter skickar hem till sina ursprungsländer kan både förbättra situationen för deras familjer, bidra till ekonomisk tillväxt och minska fattigdomen lokalt och nationellt. Men ursprungsländer står inför ett problem: För att remitteringarna ska ge avkastning och bidra till ekonomisk tillväxt krävs det utbildad arbetskraft med rätt kunskap, vilket många regeringar bortser från. Att möta denna utmaning är nödvändigt för att internationell migration ska bidra till ekonomisk utveckling i ursprungsländerna. Undersökningar visar att människor inte är så benägna att flytta från länder där det finns gott om jobb. I en del länder kan arbetstagare som flyttar utomlands snabbt ersättas och produktionen påverkas inte negativt. Det här sker i länder där antalet migranter är lågt i förhållande till arbetskraften och när de som lämnar landet till stor del varit arbetslösa eller undersysselsatta. Inkomstfördelning och fattigdomsbekämpning Låga löner bidrar till att människor vill flytta utomlands. Internationell migration däremot ökar även när lönerna ökar i ursprungsländerna. Internationella migranter kommer ofta från medelinkomstfamiljer eftersom internationell migration är dyrbar och riskfylld. Fattiga hushåll har inte förutsättningar att ta sådana ekonomiska risker. Därför är det fortfarande ovanligt att fattiga människor är internationella migranter. Det är inte heller vanligt att medlemmar i höginkomstfamiljer migrerar. I och med att migrationen börjar i mer välbeställda hushåll och först senare omfattar även fattiga hushåll är det förståeligt att den internationella migrationen på kort sikt bidrar till ökade inkomstskillnader eftersom det är de välbeställda hushållen som först får pengar från sina släktingar eller familjemedlemmar som befinner sig utomlands. Men när migrationen från fattiga hushåll ökar, minskar inkomstskillnaderna i samhället och därmed fattigdomen. Detta innebär att migrerande lågutbildade arbetare sannolikt bidrar mest till minskad fattigdom i utvecklingsländer enligt Världsbanken. När migranter från en given ort eller kommun eller ett land etablerar sig utomlands ökar ofta migrationen från platsen i fråga eftersom de 14

17 första migranterna hjälper vänner och anhöriga att migrera. Därmed bildas så kallade migrationsnätverk som bidrar till att minska kostnaderna för och riskerna med migrationen. Hemskickade pengar Remitteringar är den snabbaste och mest påtagliga fördelen med internationell migration. Världsbanken bedömer att globalt sett har remitteringar fördubblats under de senaste tio åren, från 102 miljarder dollar 1995 till 232 miljarder dollar Andelen pengar som överförs till utvecklingsländer har ökat och utgjorde procent, det vill säga 167 miljarder dollar. De överförda pengarna går till ett begränsat antal länder. De 20 länder som mottog mest pengar 2004 stod för 66 procent av de totala remitteringarna. I listan ingår åtta industrialiserade länder, bland dessa Frankrike, Spanien, Belgien, Tyskland, Storbritannien och USA. Indien, Kina och Mexico toppar listan genom att ha mottagit 21,7, 21,3 och 18,1 miljarder dollar. I utvecklingsländer med svag ekonomi kan remitteringarna utgöra en betydande andel av landets bruttonationalprodukt (BNP). I Tonga utgör remitteringarna 31 procent av landets BNP, i Moldavien 27 procent, i Lesotho närmare 26 procent och i Haiti närmare 25 procent. Utbildning och hälsovård Eftersom remitteringar ofta överförs via informella kanaler eller överlämnas direkt till mottagaren är de inte alltid registrerade, vilket innebär att de troligen är mycket högre än vad exempelvis Världsbanken bedömer. Förhoppningen har länge varit att hushåll som erhåller pengar utifrån ska investera dessa i en verksamhet som kan skapa nya inkomster för familjen och kanske ett alternativ till framtida migration. Studier visar att remitteringarna till största delen används för konsumtion. Men studier som jämfört utgifter för hushåll med internationella migranter och hushåll utan sådana visar att hushåll med migranter investerar mer och spenderar mindre pengar på konsumtion jämfört med andra hushåll på samma inkomstnivå, vilket skulle tyda på att remitteringar trots allt bidrar till ekonomisk utveckling. Inte minst används pengarna till utbildning och hälsovård vilket bidrar till att öka den mänskliga utvecklingen. Det finns studier som visar att för varje dollar som skickas hem genererar denna ytterligare två eller tre dollar i inkomst för närsamhället därför att pengar spenderas på varor och tjänster i området. Men efterfrågade varor och tjänster kan också produceras och tillhandahållas utanför närområdet, vilket i sin tur bidrar till ökade inkomster i ett större geografiskt område. 15

18 ÖKAD KUNSKAP OCH KUNSKAPSSPRIDNING Högutbildade migranter har ökat i antal under senare årtionden, vilket har uppmuntrats av mottagarländerna som gärna tar emot personer med en erfarenhet och kunskap som efterfrågas. Det finns alltså en ökad efterfrågan på högutbildade migranter som har föranlett näringslivet att arbeta för en liberalisering av migrationspolitiken. Eftersom högutbildade migranter har högre löner och därmed betalar mer i skatt än lågutbildade migranter är de mer attraktiva för regeringar i länder med åldrande befolkningar som ska försörjas av samhället. Länder som saknar högutbildad personal kan välja att antingen utbilda dem själva eller tillåta dem att komma från utlandet. I dag är utbildningen av kvalificerad arbetskraft globaliserad och även utvecklingsländer söker aktivt få universitet och andra utbildningsinstitutioner att etablera sig i deras länder för att utbilda de egna medborgarna och för att locka studenter från andra länder. Den snabba utvecklingen av transnationell utbildning visar att marknaden för högre utbildning är stor och växande. Globaliserad utbildning Allt fler studenter migrerar för att skaffa sig en högre utbildning. Även universitet och andra utbildningsinstitutioner etablerar sig i flera länder. Regeringar, universitet och företag är medvetna om att det globalt sett saknas högutbildad personal och de vidtar åtgärder för att fylla luckorna. Den potentiella marknaden för högre utbildning är stor. År 2000 var endast 16 procent eller 69 av 429 miljoner unga människor i åldern 20 till 24 i utvecklingsländerna inskrivna i universitet eller motsvarande. Om inskrivningen bara ökar måttligt kan antalet inskrivna vid universitet vara närmare 100 miljoner år Det kommer att ställa stora krav på utbildningsväsendet. Under årtionden har studenter från både industrialiserade länder och utvecklingsländer sökt sig till USA eller länder i Europa för att få högre utbildning. Men i takt med att fler länder utvecklar sin kapacitet att tillhandahålla högre utbildning flyttar studenterna till andra ställen. Många stannar kvar i det egna landet eller i regionen för att utbilda sig. Allt fler utvecklingsländer tillåter prestigefyllda universitet att etablera sig i deras länder. Förenade Arabemiraten, Indien, Kina, Malaysia, Mexico, Nigeria, Qatar, Singapore och Sydafrika tillhör denna grupp. 16

19 Industrialiserade länder är också intresserade av detta samarbete eftersom det kan vara mycket lönsamt. Så har exempelvis Australiens regering mycket aktivt stött etableringen av australiska universitet utomlands. I dag finns det 34 sådana, de flesta i Malaysia och Singapore. Europaprogram I Europa startade EU Erasmus-programmet 1987 i syfte att uppmuntra europeiska studenter att studera utomlands under en period hade drygt 1,2 miljoner studenter och utbildningsinstitutioner deltagit i programmet beslöt Europaparlamentet att inrätta ett nytt program som ger studenter från utvecklingsländer möjlighet att studera i Europa samtidigt som studenter från Europa kan studera i utvecklingsländer. Majoriteten av studenter som söker utbildning utomlands kommer från höginkomst- eller medelinkomstländer. Men även många studenter från Kina och Indien studerar i industrialiserade länder. År 2000 fanns det studenter från Kina i OECD-länderna, från Sydkorea och från Indien. Det är helt klart att ursprungsländerna ser stora möjligheter med att utbilda sina medborgare, inte minst inom det teknologiska området. Länderna förväntar sig att högutbildade medborgare ska återvända från sin utbildning utomlands och bidra till landets ekonomiska utveckling. Men förutsättningen är att det finns kvalificerade arbeten att få i hemländerna. Högutbildade migranter År 2000 bodde det omkring 20 miljoner högutbildade migranter över 25 år i OECD-länderna, en ökning från 12 miljoner Ökningen på åtta miljoner utgör 46 procent av den totala ökningen av antalet migranter över 25 år under den angivna 10-årsperioden. I Sverige fanns det högutbildade migranter över 25 år, år 2000 hade antalet ökat till Ökningen av just den här gruppen migranter utgör 44 procent av den totala ökningen av migranter i Sverige under perioden. 56 procent av de högutbildade migranterna i OECD-länderna kommer från utvecklingsländer. Det tyder på att många högutbildade människor i utvecklingsländer har migrerat och bor utomlands. Mellan 33 och 55 procent av högutbildade människor från Angola, Burundi, Ghana, Kenya, Mauritius, Moçambique, Sierra Leone, Tanzania och Uganda bor i OECD-länder. 17

20 Vårdpersonal saknas Det som är särskilt oroväckande är att välutbildad vårdpersonal lämnar sina hemländer. Undersökningar visar att 23 procent av läkarna som är utbildade i Afrika söder om Sahara bor i OECD-länderna, med den högsta andelen, hela 37 procent av läkarna, från Sydafrika. En femtedel av sjuksköterskorna och barnmorskorna som är utbildade i Afrika söder om Sahara arbetar också i OECD-länderna. I Sydafrika var situationen akut i början av 2000-talet då drygt en fjärdedel av alla lediga tjänster för sjuksköterskor inte kunde tillsättas på grund av att det saknades utbildade personer. När välutbildade människor lämnar sina hemländer kan det bidra till att människor som är kvar vill vidareutbilda sig i förhoppning om att kunna flytta utomlands en dag. Men eftersom möjligheterna att finna ett arbete utomlands är begränsade leder utflyttningen vanligtvis till att fler välutbildade människor stannar kvar i hemlandet. I de snabbt växande ekonomierna i Asien flyttade många studenter och högutbildade människor utomlands under de år det tog för ekonomierna att anpassas. Många har sedan flyttat hem igen. Indien har klarat av en massiv utflyttning av experter på informationsteknologi, experter som har ersatts av ny högutbildad personal. Och Indien har nu en omfattande exportindustri inom det området. Begåvningsvinst eller begåvningsflykt Denna för hemlandet mer lyckosamma utveckling brukar kallas brain gain (begåvningsvinst) i motsats till brain drain (begåvningsflykt) som innebär att landet i fråga förlorar människor som annars skulle kunna bidra till utveckling och ekonomisk tillväxt. Högutbildade migranter kan inte alltid få användning av sin utbildning och erfarenhet utomlands. De flesta latinamerikanska migranter i USA som har fått sin högre utbildning utanför USA har inte fått yrken som motsvarar den utbildning de har. Länder som tar emot högutbildade migranter borde stoppa det slöseri med kunskap och erfarenhet som detta innebär. Högutbildade migranter måste få samma förutsättningar som landets egna medborgare med motsvarande utbildning. 18

Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag

Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling Diskussionsunderlag EN PROMEMORIA FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET DECEMBER 2007 1 Innehåll Förord 3 1 Sveriges politik för arbetskraftsinvandring

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Sammanträdeshandling AVS EU/100.012/B/2007/SLUTLIG VERSION 8.3.2007 BETÄNKANDE om migration av utbildad arbetskraft och dess effekter på den nationella utvecklingen

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Sara Karlsson Mars 2015

Sara Karlsson Mars 2015 Sara Karlsson Mars 2015 Regler för arbetstillstånd Vem får arbeta i Sverige? Svenska medborgare. Medborgare från Danmark, Norge, Finland, Island. EES-medborgare och medborgare i Schweiz samt deras familjemedlemmar.

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Svenskar bortskämda men missnöjda semesterfirare Mexikaner och sydkoreaner är mest nöjda

Svenskar bortskämda men missnöjda semesterfirare Mexikaner och sydkoreaner är mest nöjda Pressmeddelande 2014-11-20 Global undersökning av världens ledande nätresebyrå Expedia Svenskar bortskämda men missnöjda semesterfirare Mexikaner och sydkoreaner är mest nöjda 7 av 10 svenskar upplever

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

Trends in International Migration: SOPEMI - 2004 Edition. Tendenser inom gränsöverskridande migration: SOPEMI 2004 års upplaga ALLMÄN INTRODUKTION

Trends in International Migration: SOPEMI - 2004 Edition. Tendenser inom gränsöverskridande migration: SOPEMI 2004 års upplaga ALLMÄN INTRODUKTION Trends in International Migration: SOPEMI - 2004 Edition Summary in Swedish Tendenser inom gränsöverskridande migration: SOPEMI 2004 års upplaga Översikt på svenska ALLMÄN INTRODUKTION Av John P. Martin

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Migration en nyckel till utveckling. Forummöte Stockholm 14-16 maj

Migration en nyckel till utveckling. Forummöte Stockholm 14-16 maj Migration en nyckel till utveckling Forummöte Stockholm 14-16 maj Det svenska ordförandeskapet i det Globala forumet för migration och utveckling, 2013-2014 Hur migration driver utveckling I alla tider

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist

Asylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist 37 Asylsökande Anna Eriksson Arne Holmqvist Asylansökningar och flyktinginvandring reflekterar händelser i omvärlden; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Sverige har tagit

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Perspektivmeldingen 2017

Perspektivmeldingen 2017 Perspektivmeldingen 217 Flyktingsituationen i Sverige - konsekvenser och utmaningar 7 juni, 216 John Hassler Flyktingkrisen En av de största utmaningarna för Sverige och Europa på många år. Mina kommentarer:

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Rättsavdelningen SR 52/2016

Rättsavdelningen SR 52/2016 1 (6) Rättsavdelningen 2016-09-26 SR 52/2016 Rättsligt ställningstagande angående bedömning av om den lön, inklusive eventuella förmåner, som erbjuds för en anställning är tillräcklig för att uppfylla

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Lagliga vägar ö. Kan vi skapa lagliga vägar över Medelhavet? Lisa Pe lling

Lagliga vägar ö. Kan vi skapa lagliga vägar över Medelhavet? Lisa Pe lling Lagliga vägar ö v e r Medelh avet En färd p lan Lisa Pe lling Kan vi skapa lagliga vägar över Medelhavet? Bio Rio 2015-11-26 Lisa Pelling, Viktor Banke, Madelaine Seidlitz, Ida Holmgren Mikael Feldbaum

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Månadens fråga april 2014. Standardrapport

Månadens fråga april 2014. Standardrapport Månadens fråga april 2014 Standardrapport Procent Antal Arbetslösheten ökar totalt sett 15,1 117 Arbetslösheten minskar totalt sett 54,5 422 Arbetslösheten varken ökar eller minskar totalt sett 30,4 235

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016 Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den Institutet för social forskning, Stockholms universitet Långsiktiga utvecklingsmönster 1 Befolkningsförändring och arbetskraftsdeltagande

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer