REGERINGEN BACKADE OM RÄNTESKILLNADSERSÄTTNING E-FAKTURA FRÄMJAS I EU

Transkript

1 NOVEMBER BANKMÖTET 2013 FOTO: Lars Nyman REGERINGEN BACKADE OM RÄNTESKILLNADSERSÄTTNING E-FAKTURA FRÄMJAS I EU

2 2 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER 2013 VD HAR ORDET Den svenska bolånemarknaden fungerar väl och har högt anseende såväl nationellt som internationellt. Till följd av ansvarsfull kreditgivning, väl avvägd reglering och bra infrastruktur i form av fastighetsregister har kreditförlusterna varit väldigt små i Sverige. Det finns ett gemensamt intresse för alla aktörer att säkerställa att marknaden fungerar väl och att låntagare och långivare inte drabbas av förluster, till exempel till följd av att bostadspriserna varierar. VD HAR ORDET Hushållens skuldsättning har ökat kontinuerligt sedan mitten av 1990-talet, både i absoluta tal och i förhållande till den disponibla inkomsten. Skuldkvoten, det vill säga lånens andel av den disponibla inkomsten, uppgår till cirka 170 procent, en nivå som är förhållandevis hög i internationell jämförelse. Samtidigt har hushållen ökat sitt sparande kraftigt. Hushållens tillångar, reala och finansiella, uppgår till mer än tre gånger storleken på skulderna. Sammantaget ser vi en ökning av skulderna som kräver stor uppmärksamhet, men också en balansräkning för hushållen som är stark. Jag är övertygad om att det är bra för Sverige om vi skapar mer av en amorteringskultur. Bankföreningens rekommendation att hushållen inom år bör amortera ned sin skuld till 75 procent av fastighetens värde efterföljs idag i stort sett av alla. Nu går vi vidare genom att också rekommendera att alla hushåll som tar ett nytt bolån ska få en individuell amorteringsplan även för belåningsgrader under 75 procent. Särskilt viktigt blir det att kunden har en betrygggande marginal att fullgöra sina lånebetalningar, till exempel vid pensioneringen. Jag tror att det är nyttigt för kunden att konkret se hur mycket mindre i ränta man betalar under lånets löptid om man amorterar. Om du har ett lån på kronor och räntan är 5 procent betalar du kronor mindre i ränta genom att amortera på 40 år, jämfört med att inte amortera alls. Debatten om hushållens skuldsättning är intensiv. Förslag om ökade riskvikter för bolån förs fram av både regeringen och myndigheterna som en viktig åtgärd. Men när Finansinspektionen argumenterar för ökade riskvikter så tonar man samtidigt ned förväntningarna på vad det kan åstadkomma. Sakta men säkert breddas bilden av vad som driver fram prisökningar och höga skuldsättningsnivåer. Allt större fokus läggs på fundamentala faktorer: ett skattesystem som stimulerar låntagande i stället för sparande, kraftig bostadsbrist till följd av snabb befolkningstillväxt i kombination med blygsamt byggande i storstäderna. Bankerna har ett stort ansvar i att göra mycket noggranna kreditprövningar. Men det kan knappast vara önskvärt att ett ungt par, med god utbildning, jobb och goda framtidsutsikter, som vill bosätta sig i Stockholm ska mötas av ett nej av de banker de vänder sig till. Det unga paret skulle naturligtvis hellre se en situation där utbudet av bostäder ökar så att priserna avspeglar en bostadsmarknad i balans. Bankerna skulle också hellre ge krediter till hushåll som söker bostad på en fungerande bostadsmarknad. Men mycket lite görs för att lösa de fundamentala problemen. Om detta borde debatten handla. Thomas Östros, vd Nyhets brevet ges ut av Affärsbankernas Service AB och kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Affärsbankernas Service AB, Box 7603, Stockholm info@swedishbankers.se Ansvarig utgivare: Lena Barkman Redaktion: Lena Barkman , Bodil Bjerre Sekund Produktion: M Pacerek AB

3 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER Ränteskillnadsersättning regeringen lyssnade på Bankföreningen Regeringen har tagit till sig av kritiken mot det ursprungliga förslaget till ny beräkning av ränteskillnadsersättning och sänker påslaget från 1,5 procent till 1 procent. 3 FRÅGOR TILL BANKFÖRENINGENS NYA ORDFÖRANDE ANNIKA FALKENGREN I förra numret av Nyhetsbrevet berättade vi om förslaget till ändrade regler för att beräkna ränteskillnadsersättning, det vill säga den ersättning en kund kan bli tvungen att betala till banken för att lösa ett lån i förtid. Bankföreningen konstaterade då att det ursprungliga förslaget skulle kunna få långtgående konsekvenser för utbud och prissättning av lån med bunden ränta i och med att det skulle kunna leda till omfattande förtidslösen av lån. Nu har regeringen lag fram sitt slutliga förslag i en proposition (Prop. 2013/14:44, Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån). Där har regeringen tagit till sig av kritiken som riktades mot det första förslaget, inte enbart av Bankföreningen utan även av remissinstanser som Finansinspektionen, Riksbanken och Boverket. Bland annat skriver regeringen att man ser en risk för att det ursprungliga förslaget skulle kunna leda till omfattande uppsägningar av bostadslån med bunden ränta och därmed instabilitet på kreditmarknaden, vilket var just vad Bankföreningen hade påpekat. Det nya förslaget innebär fortfarande att ränteskillnadsersättningen ska beräknas med utgångspunkt i bostadsobligationer istället för statsobligationer, och det är Bankföreningen positiv till. Den viktiga förändringen är att det påslag som ska göras vid beräkningen sänks från 1,5 procent till 1 procent, något som markant minskar incitamenten för kunden att förtidslösa lån av ekonomiska spekulativa skäl. Förändringen av förslaget visar att det går att påverka regler genom god analys och pedagogisk argumentation, säger Bankföreningens vd Thomas Östros. Vilka är de viktigaste frågorna för dig i din nya roll som Bankföreningens styrelseordförande? Vi ska verkligen ta diskussionen i debatten om bankernas roll. Vi ska stå för folkbildning vad gäller privatekonomi och sunt ekonomiskt agerande. Genom att ännu tydligare visa vad bankerna bidrar med så kan vi öka förtroendet för banksektorn. Vad tycker du är Bankföreningens viktigaste uppgifter? Vi måste fortsätta resan mot ännu mer öppenhet. Öppenheten kring bolånepriserna måste öka, i stil med hur vi redovisar Normanbelopp på fondsidan. Tydliga rekommendationer kring amorteringsplaner är nästa steg. Öppenhet och transparens leder till minskad misstro och att våra tjänster och ageranden blir begripliga, även om vi självklart måste hantera banksekretessen. Är det en utmaning att företräda både stora och små banker? Nej, diskussionen om kundnytta, förtroendet för bankerna och ökad öppenhet är viktig för alla banker.

4 4 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER 2013 INTERVJU Andrea Enria oroas över splittrad inre marknad Sist Nyhetsbrevet träffade Andrea Enria hade det europeiska banklandskapet just ritats om med skapandet av den nya Europeiska bankmyndigheten EBA, som han blivit ordförande för. När vi nu fångar honom på väg till Bankmötet, håller landskapet återigen på att ändras i och med skapandet av Bankunionen. Andrea Enria ser ökat behov av single rulebook, europeiska regler utan nationella undantag. Det är nu snart tre år sedan den relativt mandatlösa organisationen CEBS övergick till att bli EBA, med betydligt mer makt. Bland annat utger EBA regler som är bindande för banker och nationella tillsynsmyndigheter i hela Europa, i form av tekniska standarder. Dessa standarder är till för att precisera och konkretisera sådant som står i EU-direktiv och förordningar på en mer övergripande nivå. Senaste året har EBA sprutat ur sig förslag till tekniska standarder, ibland flera i veckan, som en följd av att EU:s nya kapitaltäckningsregler CRD 4 och CRR blivit klara. Det har varit och är fortfarande en utmaning vad gäller arbetsbördan. Vi måste säkerställa tillräcklig kvalitet och en ordentlig konsultationsprocess, och samtidigt hålla snäva tidsramar. Vi har varit tvungna att lita mycket till hjälp från de nationella tillsynsmyndigheterna, som har lånat ut personal. Hittills har vi lyckats hålla kvaliteten, så jag är ganska nöjd, säger Andrea Enria. Från början hade EBA 30 anställda, nu 120. Har ni kommit upp i den storlek ni ska ha? Nej, och ärligt talat, när jag åker utomlands och jämför med kollegor i andra jurisdiktioner så är det pinsamt hur lite folk vi har som ska utöva de uppgifter vi har fått tilldelade. Jag förstår att vi ska vara väldigt försiktiga med att använda europeiska skattebetalares pengar, men om man vill ha ordentlig finansiell lagstiftning måste man också tilldela de resurser som behövs. Men jag tror att det är mer erkänt nu, även i Europaparlamentet, att vi behöver mer resurser för att klara av vårt jobb, liksom mer disciplin i lagstiftningsprocessen. Att låna in personal från de nationella tillsynsmyndigheterna är FOTO: Lars Nyman

5 INTERVJU RBANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER dock inte bara av nöd, utan delvis också en medveten metod. I EBA:s arbetsgrupper och kommitteer sätter man alltid personer från både EBA och från de nationella tillsynsmyndigheterna. Vi arbetar väldigt nära ihop. Det är viktigt att arbeta tillsammans med folk som har den dagliga kontakten med banker för att få en känsla av hur en regel påverkar banksektorn. Slagsida åt starka Det är öppet för alla nationella tillsynsmyndigheter att skicka personal till EBA, men Andrea Enria beklagar att det finns en slagsida åt de starka ländernas myndigheter. De har mer personal och kan avsätta mer resurser till det här. Myndigheter med strama budgetar skickar inte personal till oss. EU:s kapitaltäckningsregler är klara och håller som bäst på att implementeras nationellt runt om i Europa. Näst på tur av de regler som EU-kommisssionen utarbetat efter krisen är krishanteringsramverket, Bank Recovery and Resolution Directive. Gör ni någon analys av hur de två samverkar? EU-kommissionen ska gå igenom alla delar av lagstiftningen, och vi bidrar med synpunkter på tekniska aspekter. Vad gäller krishanteringsramverket och kapitaltäckningsreglerna så är min bild att de kompletterar varandra. Inga överlappningar eller motsägelser? Nej. Men om det är det intryck som branschen har, så är vi förstås redo att lyssna. Reglerna som kommer nu är stora och genomgripande. De kommer från EU och från det egna landet, i form av förordningar, tekniska standarder, lagar och föreskrifter. Inte minst för små banker är det svårt att få en överblick och resurskrävande att anpassa sig. Är det något ni tänker på? Absolut. I våra konsekvensanalyser fokuserar vi inte bara på de stora bankerna. Vi har mer än 450 banker i vårt urval. Där ingår också små lokala sparbanker och kooperativa banker. Vi försöker alltid fånga effekten på olika affärsmodeller, till exempel gjorde vi det i vår rapport om effekterna av de nya likviditetskraven. För några veckor sedan hade vi en workshop om proportionalitet i London som var mycket välbesökt, där vi fick synpunkter från de mindre bankerna på hur vi kan använda oss av proportionalitet i vårt arbete. Redan nu är kraven på hur stora och små banker ska efterleva reglerna olika. Till exempel behöver små banker inte fylla i alla fält i de omfattande tillsynsrapporterna. De små bankerna är också befriade från kravet att ha en oberoende kommitté för kontroll av ersättningar, vilket stora banker måste ha. Det är tydligt att vi behöver gradera reglerna beroende på hur komplexa bankerna är. Men vi diskuterar fortfarande internt hur vi bäst kan implementera proportionalitetskonceptet. Jag tror att vi behöver göra mer på det området. Tar över tillsyn En stor förändring i det europeiska banklandskapet är att Europeiska centralbanken, ECB, tar över tillsynen över en mängd banker, främst i euroländerna, men också i andra länder som väljer att ansluta sig till Bankunionen. Sverige har valt att inte delta än så länge, inte minst för att icke-euroländer inte har samma rösträtt i ECB. Hur påverkar Bankunionen EBA? Ur en synvinkel är effekten inte så stor, eftersom det ansvar som nu flyttar till ECB inte har legat hos EBA, utan hos de nationella tillsynsmyndigheterna. Vi utövar inte tillsyn över bankerna. Å andra sidan ändrar det dynamiken runt våra förhandlingsbord. Vi har fått nya omröstningsregler. Fram tills för några dagar sedan kunde vi anta våra standarder med kvalificerad majoritet. Från och med imorgon måste vi ha kvalificerad majoritet plus dubbel enkel majoritet. Andrea Enria förklarar: kvalificerad majoritet räknas som minst tre fjärdedelar* på EBA. Enkel majoritet är hälften plus en röst. Dubbel enkel majoritet syftar på att en majoritet av länderna såväl inom som utanför Bankunionen röstar för ett förslag. Mer indirekt tror Andrea Enria att Bankunionen skapar ett större behov för vad som kallas single rulebook, det vill säga att EU:s alla länder ska ha en enda uppsättning regler, utan så mycket nationella undantag. Att se till detta är en av EBA:s stora uppgifter. ECB kommer inte att kunna hantera att banker under deras tillsyn har olika regler, beroende på om de finns i Frankrike eller Tyskland, till exempel. En annan sak är att det blir än viktigare att hålla ihop den gemensamma marknaden, så att inte reglerna och tillsynen går i en riktning inom Bankunionen och i en annan riktning utanför Bankunionen. Det skulle kunna skapa en farlig spricka i den gemensamma marknaden. De senaste åren har kapital- och krisreglerna fått mesta uppmärksamheten. Vad kommer att hålla EBA sysselsatt framöver? Kapitaltäckningsreglerna håller oss sysselsatta ännu ett tag; det finns ett stort arv efter CRD/CRR. Den andra stora biten är krishanteringsramverket, som ger oss en viktig roll både i fråga om standardsättande och medlande mellan nationella tillsynsmyndigheter. Snart kommer dock regler om insättningsgaranti, betalkonton, penningtvätt och bolån från EU, vilket gör att konsumentregler kommer att ta större plats framöver på EBA. Konsumentskydd har inte varit i fokus för oss hittills eftersom vi har varit så upptagna med annat. Fast vi började redan förra året med principer för ansvarsfulla bolån och för behandling av kunder som ligger efter med betalningarna. * egentligen 73,9 procent.

6 6 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER 2013 BANKMÖTET 2013 Bankernas roll i fokus på Bankmötet Den 7 november var det dags för Bankmötet, Bankföreningens årliga konferens för banksektorn, som liksom tidigare år hölls på Moderna Museet. Årets tema var Bankernas roll i samhället. I sitt välkomsttal sa Thomas Östros, Bankföreningens vd, att vi har skäl att vara stolta över att de svenska bankerna har hanterat krisen så bra, för till skillnad mot på andra håll i Europa, så klarar de av att finansiera ekonomin, vilket är avgörande för jobb och tillväxt. Vi har verkligen ett gemensamt intresse - företrädare för politik, myndigheter, näringsliv, banksektorn, kunder, medborgare - av ett starkt, stabilt bankväsende i Sverige. Christian Clausen, Nordeas vd och Bankföreningens avgående styrelseordförande, konstaterade därefter att detta var det första bankmötet på fem år som det ser ljust ut. Temat för Bankmötena sedan 2008 har varit kris på ett eller annat sätt, så inte i år. Sedan gick Andrea Enria, EBA:s ordförande, upp på scenen. Ämnet för hans anförande var hur de europeiska bankerna har anpassat sig efter krisen. Så var det dags för paneldiskussion mellan Andrea Enria, Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson och Christian Clausen. Medan den första framhöll vikten av att alla länder implementerar EU:s finansregler likadant - one single rulebook - hävdade den andra rätten till nationella anpassningar. Den tredje tyckte i stället att det fick vara nog med regler på ett tag, innan vi smält alla dessa som redan kommit. Efter paus var det dags att diskutera bankernas roll i samhället, och Annika Falkengren, Bankföreningens nya ordförande, började med att konstatera att det bara är genom att säkerställa kundnytta som vi kan garantera att bankerna har en roll i framtiden. Peter Norman gick igenom vad regeringen har gjort för den finansiella stabiliteten, varefter företrädare för näringslivet Företagarnas Elisabeth Thand Ringqvist, Svenskt Näringslivs Annika Lundius och Investors Jacob Wallenberg samtalade om det finansiella systemets roll för tillväxten med bankföreträdaren Mikael Björknert från Swedbank. På följande sidor finns referat från framträdandena samt intervjuer med de medverkande. Mycket nöje med läsningen. FOTO: Lars Nyman

7 BANKMÖTET 2013 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER Europeiska banker på god väg En prominent gäst på årets upplaga av Bankmötet var den europeiska bankmyndigheten EBA:s ordförande Andrea Enria. I sitt anförande gav han en utblick till den europeiska bankmarknaden och talade om hur bankerna har anpassat sig efter krisen. Bankerna har stärkt sin kapitalposition väsentligt och är på god väg att uppnå full Basel III-nivå, sa han och gav flera sifferexempel. Uppfattningen att amerikanska banker skulle ha varit mer effektiva i sin anpassningsprocess, stöds inte av data, anser han. Vi har jämfört de 20 största europeiska och amerikanska bankerna. I slutet av 2008 var kapitalet i nominella termer ungefär det samma. Efter det har amerikanska banker visserligen tagit in mer nytt kapital och behållit mer vinster i företaget, men de har också gjort fler återköp. Så i juni 2013 var de europeiska bankernas kapital i nominella termer faktiskt högre än de amerikanska bankernas. Europeiska banker har också förbättrat sin leverage ratio avsevärt och når i genomsnitt upp till den internationella standarden 3 procent. Vad gäller likviditetsmåttet liquidity coverage ratio, LCR, så ligger europeiska banker på 115 procent i genomsnitt, alltså högre än kravet på 100 procent som gäller från och med 2019 (dock tidigare i vissa länder). Trots detta finns en misstro mot europeiska banker och börsvärdet har inte återhämtat sig på samma sätt som för amerikanska banker. Enligt Andrea Enria återspeglar det ett bristande förtroende för vad bankerna har på sina balansräkningar. Europeiska banker anses inte ha varit lika snabba att städa upp genom att ta förluster och sälja tillgångar. Ett sätt att återupprätta förtroendet är därför att göra en genomgång av balansräkningarna, en så kallad asset quality review, för att klargöra hur det verkligen ser ut i de europeiska bankerna. Om man inte kan jämföra kvaliteten på bankernas tillgångar på ett tillförlitligt sätt mellan länder uppstår alltid farhågan att det kan finnas något som inte står rätt till. Genomgången ska göras nästa år av ECB och de nationella tillsynsmyndigheterna under överinseende av EBA. Exakt vilka banker som ska undersökas är inte bestämt än, men åtminstone alla stora, både inom och utom euroområdet. I EBA:s stresstester tidigare år har de fyra svenska storbankerna varit med. Riskvikter ifrågasätts Något annat som kan ligga bakom misstron mot de europeiska bankernas uppstädning efter krisen är hur de har använt sig av riskvikter. Marknaden har ibland fått intrycket att bankerna har ändrat i sina interna modeller snarare än städat upp i balansräkningen på riktigt, enligt Andrea Enria. I stället för att minska utlåningen har europeiska banker ofta optimerat sina riskvägda tillgångar, vilket man kan göra genom att minska mer riskfylld utlåning (exempelvis till företag) till förmån för mindre riskfylld utlåning (exempelvis till bolåntagare). EBA vill råda bot på den skepsis som finns mot riskviktsanvändningen genom ett antal åtgärder, som till exempel att kräva standardiserad information från bankerna. Dessutom ska tillsynsmyndigheterna själva bli mer samordnade. Det har nämligen visat sig att de bedömer bankernas interna riskviktsmodeller på olika sätt. Att minska de riskvägda tillgångarna är inte en dålig sak i sig, och man ska inte undervärdera de förbättringar som kan göras den vägen för att få mer hållbara affärsmodeller. Ändra affärsmodelller De banker som tar emot stöd från EU har direkt uppmanats att ändra sina affärsmodeller för att bli mer motståndskraftiga, genom att till exempel minska utlåningen i förhållande till inlåningen, vilket också ofta har skett. Övriga banker har dock inledningsvis försökt att leva upp till nya regelkrav utan att ändra affärsmodeller, men det håller på att förändras. Jag tror att återhämtnings- och avvecklingsplanerna (red: som varje bank måste upprätta enligt det nya krishanteringsramverket som är på gång, se artikel sidan 18) kommer att ge bankerna tillfälle till mer radikala tankar kring affärsmodellerna. Det gäller nu att ta tillfället i akt och skapa ett helintegrerat europeiskt sätt att ta hand om banker i kris, anser Andrea Enria. Den här krisen visade prov på motvilja till gemensamma lösningar på EU-nivå och i flera fall har nationella tillsynsmyndigheter i stället tillvaratagit sitt eget lands intressen. Det har lett till en avsevärd nedgång i gränsöverskridande bankverksamhet i EU, även inom bankkoncerner, som antingen har valt eller har tvingats av myndigheterna att matcha tillgångar och skulder land för land. Förtroendet och samarbetet tillsynsmyndigheter emellan har minskat. Den gemensamma marknaden har skadats av denna utveckling. Se intervju med Andrea Enria på sidan 4.

8 8 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER 2013 BANKMÖTET 2013 Bankerna är blodomloppet i ekonomin I sin programförklaring som ny ordförande för Bankföreningen betonande Annika Falkengren, vd SEB, vikten av kundfokus, öppenhet och att vara en del av samhällsdebatten. I allt vi gör måste vi ställa oss den centrala frågan: Vad är bra för kunden, både nu och i framtiden. Det är bara genom att säkerställa kundnytta som vi kan garantera att bankerna har en roll i framtiden. Det här tror jag att medarbetare och chefer på bankerna vet, sa Annika Falkengren. Annika Falkengren berättade om bankernas roll som blodomloppet i ekonomin; den svenska finanssektorn består av företag, varav 117 är banker. Sektorn står för 4 procent av BNP, sysselsätter personer och står för 11 procent av den inbetalda bolagsskatten. I Europa har många banker minskat sin utlåning i spåren av finanskrisen. Men i Sverige är bilden en helt annan: Svenska banker har ökat utlåningen till hushåll med i snitt 7 procent per år och till företagen med i snitt 2,5 procent per år. Hon tog även upp nya regelverk och bankernas relationer till reglerare och politiker. Hon såg positivt på att banker i dag håller mer och bättre kapital och har större likviditetsreserver än före krisen. Men att helt eliminera risker vore fel väg att gå: Regelverken måste hitta en bra balans mellan att hålla systemet säkert med gränser för risktagande och uppmuntra bankerna att ta nödvändiga risker. Ett riskfritt finansiellt system finns inte, har aldrig funnits och bör inte finnas. När nya regelverk tas fram är det viktigt att se till helheten; hur de påverkar företag, privatpersoner och samhällsekonomin i stort. Stor försiktighet måste vidtas för att undvika oavsiktliga konsekvenser. Dåligt utformade, eller illa kalibrerade regler kan försvåra för företag i en sådan utsträckning att reglerna riskerar göra mer skada än nytta. Syftet är ju att banksystemet ska vara stabilt. FOTO: Lars Nyman Relationen med politiker När det gäller relationen med politikerna efterlyste Annika Falkengren en mer nyanserad debatt. Min förhoppning är att vi med en mer nyanserad diskussion kan få till en mer nykter syn på banker och att vi tillsammans är tydliga kring vikten av att ha en lönsam och stabil banksektor. Lönsamma banker kan finansiera sig själva billigare, vilket kommer bankkunderna till gagn. Bankföreningens vd Thomas Östros och nya ordföranden Annika Falkengren, SEB:s vd.

9 BANKMÖTET 2013 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER Välskötta banker i Sverige Grattis Annika till ordförandeskapet för denna fina förening. Samtidigt vill jag passa på att tacka Christian. Jag ser fram emot att prata med Annika och Thomas i samma positiva anda, sa Peter Norman. Peter Norman slog fast att Sverige har välskötta banker och att svenskarna kanske är världens mest fondsparande folk och att här finns såväl en hedgefond- som private equity-industri i världsklass. Kort och gott: vi har skapat en bra grogrund i Sverige för finansiell verksamhet som man kan vara stolt över. Vi har en kraftfull, vital och väl fungerande finansiell sektor. Och den ska vi värna om, sa Peter Norman. Peter Norman gick igenom makroekonomin och konstaterade att Europa är på väg ur recessionen, att det ser ljusare ut i USA men att tillväxtekonomierna uppvisar lägre ekonomisk fart. Regeringens prognos är att den svenska ekonomin växer med 2,5 procent nästa år. På risksidan finns hög skuldsättning bland svenska hushåll samt internationell oro. Resurserna fördubblade Peter Norman gick igenom vad regeringen har gjort för förbättra den finansiella stabiliteten. Finansinspektionen har fått mer än dubbelt så mycket resurser jämfört med Vi har stramare kapitalkrav, vilket Annika var inne på, kvantitativa likviditetskrav, golv på bankernas riskvikter för bolån samt bolånetak. Sedan finns det också en uppgörelse mellan Bankföreningen och Inspektionen om en sundare amorteringskultur, vilket jag välkomnar. Peter Norman kom in på det föreslagna Stabilitetsrådet och förklaringen till att det är han i egenskap av finansmarknadsminister som blir ordförande. I och med att finansmarknadsministern är ordförande vill vi understryka det politiska ansvaret. Vi har en kraftfull, vital och väl fungerande finansiell sektor FOTO: Lars Nyman Om det blir en finanskris kan inte en regering sitta och peka finger åt myndigheter och säga att det var de som inte skötte sig. Som politiker har man alltid ett ultimativt ansvar och detta understryks genom att finansmarknadsministern är ordförande. Trots att ganska många åtgärder redan har vidtagits ser Peter Norman behov av fler. Det beror dels på den svenska banksektorns storlek i förhållande till BNP, dels på hushållens höga skuldkvot. När vi får besök av organisationer som bedömer svensk ekonomi som till exempel OECD och IMF så stannar de alltid upp vid de två måtten. I bästa fall lyser en gul lampa, i värsta fall har lampan en annan färg. Som jag ser det har vi en stabilare ekonomisk tillväxt framför oss och då är det möjligt och rimligt att göra ytterligare åtgärder för att strama åt den finansiella sektorn något. Hur det ska gå till får vi återkomma till. Se intervju med Peter Norman på sidan 14.

10 10 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER 2013 BANKMÖTET 2013 Paneldebatt: Brist på kapital när konjunkturen vänder upp Vid Bankmötets andra paneldebatt var uppdraget att diskutera Bankernas roll i samhället, en frågeställning som angreps livligt från många olika håll och kanter. I paneldebatten medverkade Annika Lundius, vice vd för Svenskt Näringsliv, Elisabeth Thand Ringqvist vd för Företagarna, Jacob Wallenberg, ordförande i Investor och Mikael Björknert, chef för Channels and concepts på Swedbank. Annika Lundius efterlyste ordentliga analyser över hur regleringar påverkar näringslivet. Självklart är det bra med regleringar som gör det finansiella systemet stabilt. Men innan lagar och regler införs så måste det till ordentliga konsekvensanalyser. På så sätt kan man förstå hur regleringar påverkar företagens kapitalförsörjning och priset på kapital. Tyvärr så brister det här. Det har blivit viktigare för företagen att hitta alternativa finansieringskällor. Mellan 1998 och 2010 sjönk andelen bolag med banklån med 10 procentenheter. Dessutom har nystartade bolag svårt att få lån över huvud taget, vilket är ett reellt problem för Sveriges tillväxt. Storföretagen har möjlighet att använda sig av företagsobligationsmarknaden. Förhoppningsvis medför det att bankerna ökar utlåningen till små och medelstora företag när låneutrymme frigörs. Jacob Wallenberg tittade västerut och varnade för en kommande kapitaltorka som en följd av alltför omfattande regleringar. Allmänt ser jag tecken på att vi går mot en liknande utveckling som i USA, där storföretagen använder sig alltmer av den publika obligationsmarknaden. Regleringarna har gått för långt. När konjunkturen vänder upp kommer det inte att finnas tillräckligt med kapital för bankerna att låna ut. Det kommer framför allt att drabba de mindre bolagen som inte har samma möjlighet att finansiera sig via obligationsmarknaderna. Regleringarna riskerar att lägga en våt filt över den ekonomiska tillväxten, och det vill jag verkligen varna för. Elisabeth Thand Ringqvist vill ha kunnigare rådgivare och poängterade att fyra av fem jobb har skapats i företag med färre än 50 anställda. Jag vet att relationen till banktjänstmannen är en av de viktigaste relationerna som en företagare har. Och som ni vet kan viktiga relationer väcka starka känslor. En femtedel av alla företag säger att det nu är svårare att få krediter. Även om räntan har gått ned så är det mindre glädjande att de stora företagen i snitt betalar 2 procentenheter lägre ränta. Dessutom skiljer sig räntan åt beroende på var i landet företagaren finns, till exempel betalar mina företagare i Jämtland avsevärt högre ränta än på andra håll i landet. På många kontor ute i landet finns inte all kompetens som företagare FOTO: Lars Nyman

11 BANKMÖTET 2013 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER behöver. Här måste bankerna skärpa sig. Mikael Björknert inflikade snabbt. Precis, vi måste bli ännu bättre på service. Men vi kan inte ha all kompetens på alla kontor, däremot kan digitaliseringen lösa många saker. Om en företagare vill veta mer om till exempel generationsskiften så borde hon kunna gå in på bankkontoret och via till exempel videolänk koppla upp sig mot en rådgivare som är expert på området. Generellt är jag orolig över att svenska företag är så långsamma med att digitalisera sig samtidigt som kunder handlar alltmer med utländska aktörer över internet. Risken är betydande att svenska företag kommer att tappa kunder. Utnyttjar olikheter Dagens moderator, KG Rickhamre, lyfte frågorna om regelarbitrage mellan EU och USA och följderna av fragmentiseringen av Europas kapitalmarknader. Om det finns olika regler i olika områden så kommer företagen att utnyttja det, inklusive alla som sitter i detta rum. Till exempel medförde valpskatten att handeln flyttade till London. Får vi inte på sikt ett harmoniserat regelverk skapar det stora problem, sa Jacob Wallenberg. Regelarbitrage är ett problem. Stora företag kan lättare låna upp utomlands, medan dessa kapitalmarknader i princip är stängda för små bolag. Det skapar en snedvriden konkurrens, sa Elisabeth Thand Ringqvist som nyligen varit på en turné och informerat företagare att det går att finansiera sig ned till 20 miljoner kronor via företagsobligationer. Räntorna är högre i länder som Spanien och Portugal och där får de små och medelstora företagen knappt några banklån alls. På sikt tror jag att Europa behöver en väl fungerande bankunion för att komma till rätta med den fragmentisering som vi ser, sa Annika Lundius och fortsatte: Eftersom små och nystartade bolag inte kan finansiera sig med banklån är det viktigt att även titta på hur skatterna kan förändras så att bolagen kan bygga mer eget kapital. Sedan fick panelen uttala sig om hur de bedömde att förtroendet är för banksektorn. Jag tror att kunderna känner att det finns en bra bank för dem, men att bankerna kan skärpa till sig lite. Servicen ska bli bättre och produkterna färre och enklare, sa Mikael Björknert. Läser man tidningar får man bilden att förtroendet är ganska uselt. I media finns ett element av att man inte ska störa en bra story med för mycket fakta. I verkligheten tror jag att många har fantastiskt fina relationer till sina banker. Här vill jag slå ett slag för att ha en långsiktig relation med sin bank och inte shoppa runt alltför mycket i goda tider. När sämre tider stundar finns risken att dessa bolag inte har tillgång till en bra bank, sa Jacob Wallenberg. Det varierar mycket bland företagen. Under krisen träffade jag åtskilliga finansdirektörer som vara rasande på bankerna. Men jag tror att synen är bättre i dag. Men att färre bolag har banklån är en varningssignal som bankerna ska ta på allvar, sa Annika Lundius. Brist på djup Thomas Östros lyfte frågan hur näringslivet dels såg på bristen på en mer djuplodande diskussion kring viktiga förslag som till exempel Liikanens förslag och den nya skatten på finansiella transaktioner, FTT. Dels att de inte själva blir inbjudna till diskussioner med politiker. På Europanivå har vi argumenterat mycket för att politiker ska diskutera frågor med näringslivet. Men politikerna har varit så fokuserade på att reglera kapitalmarknaderna att de helt har tappat bort att involvera oss och vilka konsekvenserna blir för företagens kapitalförsörjning, sa Annika Lundius. Enkät: Vad är bankernas roll i samhället? Hur tycker du att bankerna lever upp till den rollen? Annika Zervens, kommunikationschef på Finansinspektionen Att hantera penningflöden på ett förtroendefullt sätt. I en internationell jämförelse sköter sig svenska banker väl. Men de kan arbeta ännu mer på att vara transparenta mot konsumenter. Konsumenterna måste kunna förstå vad de köper och innebörden av avtal. Se intervjuer på sidorna 12 och 13. Joel Dahlberg, ekonomijournalist på SvD, tillika författare till boken Bankbluffen: Att bedriva sin verksamhet på ett sätt som upprätthåller förtroendet för det finansiella systemet. Jämfört med andra länder så fungerar det svenska systemet ganska bra. Men jag tycker att det finns drag som inte är bra, till exempel inom fondsparande. Här finns forskning som tydligt visar att ju högre avgiften är, desto sämre är snittavkastning för kunden. Men bankerna drivs av höga avgifter och här finns ett allvarligt trovärdighetsproblem. Foto: Henrik Norberg

12 12 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER 2013 INTERVJU Bankerna en central infrastruktur för företagen Regleringen av den finansiella sektorn påverkar företagen i allra högsta grad, det är både Elisabeth Thand Ringqvist, som representerar småföretagen i Företagarna, och Annika Lundius i Svenskt Näringsliv eniga om. FOTO: Lars Nyman Företagsklimatet i Sverige har blivit bättre, anser Elisabeth Thand Ringqvist, vd för Företagarna. För de små företagen finns några viktiga saker för tillväxt. Det första är att efterfrågan måste finnas där, och den har ju upprätthållits väl under kristiden, jämfört med många andra länder. Andra viktiga saker är kostnaden att anställa, möjligheten att hitta rätt person och slutligen finansiering. Ofta när man talar om småföretagens finansiering, tycker Elisabeth Thand Ringqvist att man fokuserar för mycket på nystartade företag. De har sin egen logik, och bankerna är ju inga riskkapitalbolag. 10 procent procent av finansieringen kommer från riskkapital medan 90 procent av all företagstillväxt i redan etablerade företag finansieras genom lånade pengar eller eget kapital, så det finansiella systemet är otroligt viktigt. Hur är tillgången på krediter för mindre företag? Företagen upplever att det har blivit sämre sedan finanskrisen. 20 procent av företagen säger att det är svårare idag att få lån än tidigare. De märker det på minskat antal lån och krav på större säkerhet; bankerna kräver att man går in med mer egenfinansiering i projektet. Tycker ni att bankerna är för hårda med krediter? Nej. Det är ju en effekt av politiken. Den svenska regeringen har valt att ha Europas tuffaste lagstiftning för banker och det är klart att det får effekt på utlåningen till företagen. Vad vi vill ha är en diskussion om hur man säkerställer att inte hela effekten vältras över på småföretagen, för de har ju ingen annanstans att gå. Stora företag kan faktiskt ta upp lån på andra sätt. Företagarna har påbörjat en räntekarta där man samlat in vad företagare får betala för checkkrediter i hela landet. En ökad transparens skulle öka konkurrensen mellan bankerna och minska risken för att småföretagen får betala kostnaden för de högre regelkraven, anser Elisabeth Thand. Men en del av ansvaret är också regeringens. Regeringen måste kanske titta på andra saker som gör att småföretagen har lättare att få kapital. Det är inget unikt för Sverige. Vi ser samma utmaning i Europa och USA, där man aktivt tittar på hur man ska säkerställa att tillgången till krediter inte blir sämre. Vilka andra finansieringsformer är tillgängliga för småföretag? Almi i första hand och hela det statliga registret. I norra Sverige finns en kreditgarantiförening som fungerar väldigt bra. Unga tillväxtföretag använder allt mer crowd funding. Det är också viktigt för bankerna att förstå: hur ska man värdera det att man har samlat in pengar på nätet? Sedan är det förstås vänner som bidrar till finansieringen. En förändring som sker nu den 1 december är att privatpersoner som investerar i onoterade bolag får göra avdrag på skatten. Något hon skulle önska av bankerna är att också lokala bankkontor har tillräcklig kunskap om hur man värderar företag. Speciellt för vissa typer av verksamheter brister kunskaperna, anser hon. Tjänster är fortfarande väldigt svårt att värdera. Kultur och kreativa näringar, allting som har med hälsa och skönhet att göra, eller utvecklingen inom sälj- och it-företag. Det är något som bankerna skulle kunna titta på: har vi tillräckligt med kompetens att förstå de nya affärsidéerna och fungerar våra kreditscoringsystem för dem? Att företagarens bankkontakt kan ge råd om allt som handlar om företagets finansiering och inte bara ser till bankens egna produkter, är ett annat önskemål. En företagare kan också behöva diskutera om sådant som ska man köpa ett företag? ska man sälja av en bit? med en kunnig person. Det finns två personer som en företagare tycker är speciellt viktiga, och det är revisorn och banktjänstemannen.

13 INTERVJU RBANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER FOTO: Lars Nyman Tillgången till kapital är en grundförutsättning för att bedriva företag, liksom även tillgången till infrastruktur, konkurrenskraftiga elpriser, marknader och kompetent personal, säger Annika Lundius, vice vd för Svenskt Näringsliv. Temat för paneldiskussionen som du deltog i på Bankmötet är hur bankerna kan bidra till tillväxt. Hur tycker du att de gör det bäst? Bankerna är en central infrastruktur för kapitalförsörjningen och för att hantera betalningssystemet. Vi har ju lärt oss historiskt att om vi får en finanskris och en icke-fungerande infrastruktur, då har man problem i hela ekonomin. Det såg vi 2008 när möjligheterna för företagen att låna upp pengar minskade. Antalet konkurser och arbetstillfällen som gick förlorade var mycket stort i Sverige. Att efterfrågan ströps, i både Europa och USA, var ett annat skäl, lägger hon till. Hur är tillgången till kapital för era medlemmar idag? Det varierar. De större företagen, som även har tillgång till företagsobligationsmarknaden, har det naturligtvis lättare. Men särskilt de små företagen klagar på att det är dyrt att låna och att de ibland inte kan göra investeringar för att de inte har tillgång till kapital. Hur påverkar alla nya finansregler företagens tillgång till kapital? Priset på kapital blir högre. Det kan också i viss mån påverka bankernas vilja att låna ut, att de krymper sina balansräkningar. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att bankerna har så mycket kapital att de är stabila och stöttåliga för det fall man får en internationell turbulens. Vilka av de nya reglerna påverkar företagen mest? Höjda kapitaltäckningskrav har störst betydelse. Sverige har ju sagt nej till den finansiella transaktionsskatten, FTT, men det är en oerhörd nackdel för hela Europa att man inför en sådan skatt. Det är skadligt för företagen, för det är påverkar priset på kapital. Annika Lundius efterlyser bättre konsekvensanalyser från de europeiska reglerarnas sida, där man tar reda på effekterna av de finansiella reglerna utifrån ett företagsperspektiv och vad de har för betydelse för investeringar och tillväxt. Och att man inte bara gör det för varje rättsakt för sig utan undersöker hur reglerna interagerar med varandra. Till exempel när det gäller solvensbestämmelserna för försäkrings- och pensionsföretagen. Vad betyder det för deras investeringsmöjligheter på aktiemarknaden? Företagen behöver kapital för att kunna investera, och samhället behöver investeringar för att ekonomin ska växa. Vilka andra finansieringsmöjligheter än banklån har era medlemmar? För de stora företagen är det företagsobligationsmarknaden; de emitterar egna företagsobligationer. Sedan finns den vanliga riskkapitalmarknaden och att man har eget kapital. För de mindre företagen finns också möjlighet att få stöd från Almi och statliga Vinnova, men sådant är Annika Lundius skeptisk till. Det är mycket bättre att man generellt sänker kapitalskatterna. Vi beskattar sparande högt i det här landet. Det gör att det är betydligt svårare att bygga upp ett eget kapital, som man ofta behöver som första riskkapital när man ska starta eller utveckla ett företag eller som grund för att sedan kunna få lån i banken. Hur ser företagens kredittillgång ut i Sverige jämfört med andra länder? I Spanien, Portugal och Italien har de små och medelstora företagen stora problem att få tillgång till krediter. Ibland är det i princip total kredittorka. Dels återspeglar det de problem man har i de finansiella systemen i bankerna i dessa länder, dels hur man prissätter risken. Man anser att risken är högre i Spanien att låna ut till ett litet företag som är aktivt på hemmamarknaden, därför att man ser att den spanska hemmamarknaden är betydligt mer riskabel. Att det är så dyrt och svårt att låna, särskilt för de små och medelstora företagen ser man som mycket besvärande för att få ingång ekonomierna och investeringarna i södra Europa idag. Svenskt Näringsliv medlemsföretag, allt från storföretag som SCA, Atlas Copco, SSAB, Scania och Volvo men också små och medelstora företag. Annika Lundius är också ordförande i den ekonomiska och finansiella kommittén i den europeiska näringslivsorganisationen Business Europe, som företräder 20 miljoner företag i 34 länder. Företagarna Organiserar företag med upp till 50 anställda. Många är ensamföretagare utan anställda. Crowd funding: en metod att finansiera ett projekt genom att vända sig till ett stort antal finansiärer, ofta via internet. Ibland får de blivande kunderna betala för sig innan själva produktionen påbörjas. (källa: Wikipedia)

14 14 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER 2013 INTERVJU Enkät: Vad är bankernas roll i samhället? Hur tycker du att bankerna lever upp till den rollen? Hans Hellquist, ordförande för Forex Bank Att serva konsumenter med bra produkter och tjänster samt försörja samhället med krediter. Många kunder är besvikna på bankernas service eftersom de fjärmar sig från kunderna. I takt med att bankkontor läggs ned minskar den mänskliga kontakten samtidigt som många kunder vill ha personliga möten. Jag är för fler möten ansikte mot ansikte. Elisabeth Thand Ringqvist, vd för Företagarna Bankerna är mycket viktiga för betalningssystemet och för kreditsystemet. Att banksystemet fungerar är kanske speciellt viktigt för de små företagen som i båda dessa aspekter är direkt beroende av bankerna i högre grad än någon annan sektor i samhället som hushåll, storföretag och offentlig sektor. Effektiviteten i det svenska banksystemet är hög, i ett internationellt perspektiv. Däremot finns brister i transparensen och öppenheten och delvis även i konkurrensen. Ett exempel på bristande transparens är att prissättningen på de små företagens krediter uppvisar svårförklarade stora skillnader, både inom gruppen och jämfört med storföretagens kreditvillkor. Det finns även andra brister i kreditgivningen till små företag, till exempel kraven på säkerheter som i många fall upplevs som orimligt höga. Finansmarknadsministern nöjd med verktygslådan Minskat ränteavdrag för att stävja hushållens skuldsättning är inget för finansmarknadsminister Peter Norman, som tycker att det räcker med de mer indirekta metoder man infört via bankerna. Det sa han när Nyhetsbrevet fick tillfälle att ställa några frågor i samband med hans besök på Bankmötet. Finansinspektionen och Bankföreningen har under hösten kommit överens om amorteringsplaner. Låter regeringen sig nöja med det eller har ni fler saker på gång vad gäller hushållens skuldsättning? Det har ju skett ganska mycket sista åren. Det är riskvikter, kapitalhöjning rent allmänt, bolånetak och amorteringskultur, så vi har en ganska stor verktygslåda när vi ska skruva till den finansiella stabiliteten. Vad som kommer att hända framöver beror på hur bankerna och ekonomin utvecklas. Banksektorn är fortfarande, enligt min uppfattning, stor i Sverige. Det skulle vara skönt om banksektorn var lite mindre, men vägen dit skulle jag helst se gick via att ekonomin växte mer än vad bankerna växte, alltså ingen kontraktion av banksektorn, säger Peter Norman. Ändå tycker han att det finns skäl att ytterligare strama åt banksektorn för att göra den lite extra stabil, nu när förutsättningarna för tillväxt förbättras och omvärlden är mer stabil. Har ni idéer redan nu? Det är en offentlig diskussion där Riksbanken och Finansinspektionen är med. Bland annat diskuteras riskvikter. Vad gäller att stävja hushållens skuldsättning, är det inte konstigt att ni går ut med en massa indirekta metoder via bankerna, när en metod som skulle påverka bolåntagarna direkt vore att minska ränteavdraget? Vi har tillsammans med våra myndigheter använt ett stort antal verktyg. Vi tycker att de fungerar väl. Vi ser inte något skäl att gå utanför den boxen, utan vi är nöjda med de verktyg vi har. Minskat ränteavdrag skulle säkert få andra effekter också. Oklar sammansättning Kapitaltäckningsreglerna är nu på gång att implementeras i Sverige. En stor fråga för bankerna är buffertkraven. De består av flera olika komponenter (systemriskbuffert, kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk buffert) och det är idag inte klart hur den totala bufferten ska vara sammansatt, trots att reglerna är tänkta att börja gälla vid halvårskiftet nästa år. När kan bankerna få klarhet? Det här är en fråga för Finansinspektionen, men jag ser framför mig att det blir en av de viktigare diskussionerna i stabilitetsrådet under nästa år. Då får Inspektionen synpunkter från såväl Riksbanken och Riksgäldskontoret som från oss. Men jag vill inte föregå detta. I kapitaltäckningsregelverket ingår också de nya reglerna för styrelser, som bland annat begränsar antalet uppdrag en styrelsemedlem får ha. Hur reglerna ska tolkas är inte klart ännu exempelvis vilka styrelseuppdrag som räknas, en bostads- Foto: Henrik Norberg

15 INTERVJU RBANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER FOTO: Lars Nyman rättsförenings? Det gör att de som väljs in i styrelser under vårens bolagsstämmor, kan komma att få avgå redan till sommare när lagen träder ikraft. Ingen hemlighet Finns det planer på övergångsregler? Det är en fråga för EU. Det är ingen hemlighet att vi har varit ganska kritiska till det beslut som fattades i EU. Vi har viss förståelse för den kritik som kommer från den svenska privata sidan. För att tala om det som en del av Bankmötets paneldiskussion handlade om: är tillgången till kapital för företag en fråga ni tänker på när ni utformar reglerna? Ja, absolut. Små och medelstora företag tror jag kommer att bli än mer beroende av bankfinansiering än idag. Jag ser framför mig att stora bolag i ökad utsträckning jämfört med idag går direkt till marknaden och hämtar pengar, och att bankernas balansräkningar i första hand används för små och medelstora företag. En del i det nya regelverket från EU är att man ska få en rabatt på kapitalkravet om man lånar ut till just små och medelstora företag. Det är en fråga som vi har drivit. Bankföreningens principer för bolån: En låntagare bör amortera ned sitt bolån till 75 procent av marknadsvärdet under en års period. Därutöver ska det i en amorteringsplan framgå hur amortering bör ske vid belåning under 75 procent.

16 16 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER 2013 SKATTER Bankföreningen höll konferens om skatter i banksektorn Den 19 november anordnade Bankföreningen en välbesökt skattekonferens under rubriken Aktuella skattefrågor för den finansiella sektorn. Många intressanta synpunkter kom från panelmedlemmar och talare från näringslivet, Skatteverket, finanssektorn, rådgivarhåll och forskarvärlden kring de båda huvudämnena bolagsbeskattning och indirekt beskattning. Förutom den stora administrativa regelbörda som sköljer in över den finansiella sektorn har debatten sedan finanskrisen 2008 handlat mycket om hur den finansiella sektorn ska fås att betala tillbaka för det stöd som stater gav sektorn. Ett sätt är att öka beskattningen av bankerna. På Skattekonferensen debatterades frågan om beskattning av banker och flera talare pekade på att man måste ta hänsyn till annan reglering av sektorn innan eventuellt högre beskattning diskuteras. Krav i andra regelverk än skatteregelverket såsom ökade kapitaltäckningsoch likviditetskrav och regler för krishantering har ändrat förutsättningarna för diskussionen. Vid en bedömning av skattebelastningen i branschen bör dessutom den så kallade stabilitetsavgiften som erläggs varje år av bankerna vägas in och räknas som en explicit beskattning av bankerna. Totalt inbetald avgift uppgår per år uppgår för närvarande till cirka 3 miljarder kronor. Det framkom också att det är viktigt med ett tydligt och motiverat syfte med en viss beskattningsåtgärd, och att utifrån det välja rätt åtgärd. Det pågående arbetet om fördjupat samarbete mellan elva EU-medlemsstater kring en skatt på finansiella transaktioner, FTT, är ett exempel på en politisk åtgärd vars konsekvenser varken leder till högre skatteintäkter eller bättre fungerande marknad, tvärtom. Under konferensen behandlades bolagsbeskattning samt indirekt skatt av var sin expertpanel. Bolagsbeskattning diskuterades i ljuset av den sittande företagsskattekommittén som ska lämna sitt slutbetänkande under våren Kommittén ska bland annat lämna förslag på hur man kan FTT är ett exempel på en politisk åtgärd vars konsekvenser varken leder till högre skatteintäkter eller bättre fungerande marknad, tvärt om begränsa avdragsrätten för räntor i syfte att uppnå en skattemässig neutralitet mellan finansiering med eget respektive lånat kapital i företagen. Panelen påtalade att begreppet ränta i så fall noggrant måste definieras, och pekade även på osäkra effekter av en ränteavdragsbegränsning på samhällsekonomin i stort. Panelen för indirekt skatt diskuterade de olika skatterna VAT (Value Added Tax, mervärdesskatt), FAT (Financial Activities Tax) och FTT (Financial Transaction Tax). Expertpanelen ansåg att det särskilda undantaget för mervärdesskatt är förknippat med problem. Det gäller dels svårigheterna med att bedöma huruvida olika produkter är skattepliktiga eller ej, dels den så kallade pro rataberäkningen, det vill säga den särskilda metoden för fördelning av avdragsgill respektive icke avdragsgill ingående mervärdesskatt i finansiell verksamhet. En hel del förbättringar kan åstadkommas på nationell nivå, trots att mervärdesskatten är en harmoniserad skatt inom EU och vilar på det så kallade mervärdesskattedirektivet. Övriga indirekta skatter har låg träffsäkerhet vad gäller att dämpa riskvillighet (åstadkoms knappast genom FAT) eller öka skatteintäkterna (FTT leder sannolikt till lägre skatteintäkter när handelsvolymer sjunker eller handeln flyttar utanför EU och effektiv uppbörd av skatten blir svår att åstadkomma). ULRIKA HANSSON SKATTEXPERT Ulrika Hansson, Bankföreningens skatteexpert

17 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER Europeiskt förslag främjar användningen av e-faktura EU-kommissionen har lämnat förslag till direktiv om elektronisk fakturering vid offentlig upphandling. Syftet att främja e-fakturering i Europa ställer sig Bankföreningen bakom, och tar fasta på två punkter. Enligt förslaget får köpare i offentlig sektor inte längre neka att ta emot e-fakturor som överensstämmer med den kommande europeiska standarden. Det är ett stort framsteg jämfört med idag, då det är vanligt att köpare i offentlig sektor ställer krav på att e-fakturan ska vara enligt en bestämd standard eller syntax, vilket har ställt till problem för varu- och tjänsteleverantörer som vill använda e-faktura, säger Johan Schmalholz, e-fakturaexpert på Bankföreningen. För att kunna skicka e-fakturor mellan olika länder är det viktigt med standardisering. Det gäller till exempel sådant som vilken information som ska stå i e-fakturan, den så kallade semantiska kärnan, som fakturanummer och momsregistreringsnummer. Att detta enligt förslaget ska tas fram i samverkan mellan EU:s standardiseringsorganisation CEN och internationella standardiseringsorganisationer som ISO, UN/CEFACT och OASIS är enligt Bankföreningens åsikt positivt. Samverkan är en förutsättning för att undvika att skillnader mellan europeisk och interntionell standard ger upphov till ökad administrativ börda för e-fakturaanvändare som leverar varor och tjänster inom och utanför Europa. Förslag till nya regler om operativa risker Finansinspektionen föreslår två nya föreskrifter om operativa risker respektive informationssäkerhet, som innebär skärpta krav på banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag att hantera operativa risker i sin verksamhet. Syftet med förslaget är att minska risken för oförutsedda händelser i företagens verksamhet. Förslaget ska ge företagen bättre regler att identifiera, mäta och bedöma operativa risker. Som operativa risker räknas till exempel bedrägeri, strömavbrott eller fel i datasystemen. De båda föreskrifterna innebär att företagen kommer att behöva tillsätta resurser och genomföra åtgärder för att hantera riskerna. Bankföreningen avser besvara förslaget tillsammans med medlemsbankerna. Svaret ska vara FI tillhanda senast 10 januari De nya och ändrade reglerna föreslås träda i kraft 1 maj 2014.

18 18 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER 2013 Krishanteringsramverket en snabbgenomgång Ett av höstens stora regelpaket är krishanteringsramverket, Bank Recovery and Resolution Directive, BRRD. Här är direktivet i korthet. Innehåll För att föregripa bankkriser, trygga den finansiella stabiliteten och minimera skattebatalarnas förluster föreslås ett ramverk för att på förhand ordna ett sätt att hantera banker i kris för att förhindra spridning till andra institut. Eftersom finansmarknaderna är så integrerade kan störningar i en medlemsstat snabbt sprida sig till andra medlemsstater. Avsaknaden av effektiva verktyg för att hantera banker i kris har ofta betytt att offentliga medel har använts för att återställa förtroendet för finansmarknaderna och förhindra en dominoeffekt där finansiella institut riskerat att allvarligt skada den reala ekonomin. Viktiga punkter Krav på att såväl institut som myndigheter ska vidta förberedande och förebyggande åtgärder genom att till exempel upprätta så kallade återhämtnings- och rekonstruktionsplaner Ökade befogenheter för myndigheter att vidta tidiga åtgärder för att förhindra att problemen blir allvarliga liksom ökade befogenheter att vidta åtgärder i en krissituation I en krissituation ska myndigheten bland annat ha befogenhet att omstrukturera eller omorgansiera institutet, sälja hela eller delar av affärsverksamheten, avskilja tillgångar, flytta vitala delar av verksamheten till en temporär bank (så kallad brobank), skriva ned skulder eller konvertera dessa till aktier (bail-in) För gränsöverskridande koncerner ska ett utökat samarbete mellan nationella myndigheter ske för att skapa incitament till att tillämpa en koncernmetod under alla faser av förberedande, återhämtning och rekonstruktion. Den europieska banktillsynsmyndigheten EBA ska ges en medlande roll. Ramverket för återhämtning och rekonstruktion ska möjliggöra en bättre fördelning mellan aktieägare och borgenärer vad gäller kostnaden för att rekonstruera institutet. Som ett komplement till detta förslås även att det införs ett finansieringssystem, nationella krisfonder, som instituten själva ska finansiera. För svenska banker betyder det att de lämnar den befintliga lagstiftningen kring konkurser och likvidation som gäller alla bolag, och i stället får särskilda regler för återhämtning och rekonstruktion av kreditmarknadsinstitut. Tidplan För närvarande pågår förhandlingar mellan kommissionen, parlamentet och ministerrådet om innehållet i direktivet och planen är att ett beslut ska fattas innan årsskiftet. Enligt kommissionens förslag ska direktivet (utom reglerna för bail-in) träda i kraft den 1 januari Det som rör bail-in ska börja gälla senast den 1 januari 2018, eventuellt tidigare.

19 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER Redovisning av försäkringsavtal inte anpassat till banker Försäkringskompontenten är ofta begränsad i bankers inlåningsprodukter, men blir ändå styrande för vilken redovisningsregel som ska tillämpas, enligt den internationella standardsättaren IASBS:s nya förslag. Bankföreningen hade önskat annorlunda. IASB har för andra gången tagit fram ett förslag för redovisning av försäkringsavtal som ska ersätta den befintliga standarden IFRS 4. Förslaget omfattar samtliga företag som utfärdar försäkringsavtal. Bankföreningen välkomnar flera av de ändringar som presenteras, men har också flera invändningar. För att värdera ett försäkringsavtals kassaflöden innehåller förslaget fyra block. 1 Avtalets förväntade kassaflöden (in- och utflöden) värderas. 2 Kassaflödena diskonteras till nuvärde. Aktuell diskonteringsränta används vid varje tillfälle. 3 En riskjustering görs baserad på osäkerheten i förväntade kassaflöden. Sammantaget bildar dessa tre komponenter fulfilment cash flows. 4 Kontraktuell vinstmarginal i försäkringsavtalet beräknas. Därutöver innehåller förslaget även krav på presentation av försäkringsavtal i balans- och resultaträkning samt omfattande krav på tilläggsupplysningar. Den nya standarden ska, om möjligt, tillämpas retroaktivt på ingångna försäkringsavtal. Tänkbara datum för första tillämpning av ny standard är den 1 januari 2017 alternativt den 1 januari Bankföreningen har i sitt remissvar lyft fram tre huvudfrågor. För det första anser vi att kriterierna för att kunna dela upp avtalet i flera komponenter är alltför strikta. För de produkter som en bank typiskt sett erbjuder är försäkringskomponenten ofta begränsad. Istället är sparandekomponenten det primära i många av bankernas inlåningsprodukter. Avtal med försäkringskomponenter kommer dock att omfattas av den nya standarden. Vi önskar att de delar i avtalet som inte innehåller försäkringsinslag istället bör omfattas av redovisningsreglerna i IFRS 9 Finansiella instrument och IAS 18 Intäkter. Som förslaget nu är utformat fungerar det därför dåligt för banker med försäkringsinslag i dess produkter, säger Mats Stenhammar, Bankföreningens redovisningsexpert. Något annat är att förslaget kan leda till volatilitet i resultaträkningen, vilket ofta blir svårt att förklara för omvärlden. Flera komponenter i värderingen föreslås bli redovisade i Övrigt totalresultat. Det vore lämpligare att tillåta fullständig marknadsvärdering i resultaträkningen samt att tillämpning av redovisning inom Övrigt totalresultat var frivillig. Eftersom förslaget i huvudsak verkar vara utformat med försäkringssektorn i åtanke, passar det mindre väl för andra företag såsom banker som utfärdar försäkringsavtal, påpekar Bankföreningen som en tredje punkt. Slutligen efterlyser Bankföreningen klarläggande kring redovisning av ersättningsanspråk i resultaträkningen samt anser att försäkringsverksamhet bör konsolideras på en enda rad. PRENUMERERA PÅ NYHETSBREVET FRÅN BANKFÖRENINGEN! Gå in på eller mejla till info@swedishbankers.se

20 Bankföreningen 20 BANKFÖRENINGENS NYHETSBREV NR 5 NOVEMBER 2013 anser Bankföreninen bevakar vitt skilda ämnesområden för sina medlemsbanker och besvarar många remisser och konsultationer varje år. Här är några av de senaste. Justitiedepartementet: Lantmäteriets rapport: Underrättelseskyldighet vid inskrivning Svarsdatum: När en lagfart söks elektroniskt (exempelvis om en bank har gjort ansökan) tas kravet bort om att fastighetsägaren ska underrättas. Bankföreningen tillstyrker förslaget. Finansdepartementet: PM om avgifter enligt EUs förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag Svarsdatum: FI ska kunna ta ut avgifter för tillsyn och prövning av ansökningar med anledning av EUförordningen om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag. Bankföreningen har inget att invända mot förslaget. EBA: Draft RTS on prudent valuation under Article 105(14) of CRR Svarsdatum: Bankföreningen anser att det läggs för stor vikt på kvantitativa metoder. Den föreslagna huvudmetoden är mycket komplex men ökar inte precisionen i värderingarna, dock ökar den administrativa bördan på bankerna. IASB: IASB Exposure Draft Insurance Contracts Svarsdatum: För de produkter som en bank utfärdar är försäkringskomponenten ofta begränsad. Förslaget fungerar därför dåligt för banker med försäkringsinslag i sina produkter. Bankföreningen anser också att förslaget leder till volatilitet i resultaträkningen Finansdepartementet: Förstärkta kapitaltäckningsregler Bankföreningen är av uppfattningen att den kontracykliska kapitalbufferten i normalfallet ska vara satt till noll, som en naturlig följd av buffertens konstruktion. Eventuella konflikter mellan svensk bolagsrätt och de näringsrättsliga regler som implementeringen av CRD 4 medför, måste hanteras.